7b. Bilaga

2012

-2- 0

miljöpartiet de gröna

Sollentuna 2012-12-02

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande angående ökade volymer av dricksvattenrenings kemikalier främst beroende på förändringar i råvattenkvaliteten inom Norrvattens

upptagningsområde

Enligt Norrvattens budget 2013 med verksamhetsplan för 2014-2015 är kemikalier en av Norrvattens största kostnadsposter. Användning av kemikalier i vattenreningsprocessen ökar på grund av bland annat negativa förändringar i råvattenkvaliteten. Mycket regnvatten i somras har dessutom förvärrat bilden.

För att kemikalieanvändningen inom vattenreningen ska minska behöver medlemskommunerna ta sitt politiska ansvar och tillsammans hitta lämpliga lösningar. Även samarbete med bostadsbolag och industri, trafik och flyg som finns inom området är nödvändigt.

Sollentuna är en av Norrvattens medlemmar.

Mot bakgrund av ovanstående frågar jag kommunstyrelsens ordförande:

• Samarbetar redan Sollentuna kommun med övriga medlemskommuner inom Norrvatten för att råvattenkvaliten blir bättre och kemikaliemängden inom vattenreningen kan

minska, eller finns planer att påbörja ett sådant samarbete?

För Miljöpartiets De Grönas grupp i kommunfullmäktige

Larissa Karimson

Bilaga till interpellation från Miljöpartiet de gröna

Miljöpartiet de gröna har i en interpellation ställt följande fråga till kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna. "Samarbetar redan Sollentuna kommun med övriga

medlemskommuner inom Norrvatten för att råvattenkvaliteten ska bli bättre och

kemikaliemängden inom vattenreningen kan minska, eller finns planer att påbörja ett sådant samarbete".

Samarbete

Sollentuna kommun, liksom övriga medlemskommuner, bedriver via medlemskapet i Norrvatten, en omfattande forsknings-/utvecklingsverksamhet i syfte att långsiktigt trygga dricksvattenförsörjningen till regionen. I detta arbete ingår bl.a. studier av orsaker till den gradvis försämrade vattenkvaliteten i Mälaren liksom framtagning av prognoser för hur klimatförändringen kommer att påverka Mälarens vattenkvalitet fram till nästa sekelskifte.

Parallellt pågår också arbete med att utveckla effektivare och kemikaliesnålare reningsteknik.

Primära orsaker till Mälarens försämrade råvattenkvalitet Ökad halt naturliga organiska ämnen i mälaren.

Sedan 1990-talet har vattnet i sjöar och andra vattendrag i främst södra och mellersta Sverige blivit allt mer färgade, så också Mälaren. Färgen orsakas i sin tur av ökande halter av

naturliga lösta organiska ämnen i vattnet (humusämnen). Humusämnen, som består av en mycket komplex blandning av 100.000-tals olika organiska föreningar, bildas vid bl.a.

nedbrytning av dött växtmaterial. Stora mängder finns bundna i de översta marklagren i framförallt skogsmark. V i d regn löses en del humus ut till vatten och transporteras vidare till sjöar och vattendrag.

Lösligheten för humusämnen beror bl.a. på jordens pH-värde och därmed indirekt på nederbördens pH-värde. V i d låga pH-värden binds humus kraftigt i marklagren medan lösligheten ökar vid stigande pH-värde. Sedan 1990-talet har nederbördens pH-värde ökat något, vilket är glädjande ur miljösynpunkt, men detta har samtidigt medfört ökad uttransport av humusämnen till Mälaren från främst skogsmark. Ökande halter av humusämnen i

råvattnet kräver i sin tur ökande doser av reningskemikalier vid Görvälnverket.

Ökad halt av pH-buffrande ämnen i Mälaren

En annan effekt av minskad försurning är att alkaliniteten, d.v.s. vattnets innehåll av pH- buffrande ämnen, främst vätekarbonat, ökar i inkommande vattendrag till Mälaren. Ökande vätekarbonathalter kräver i sin tur högre doseringar av aluminiumsulfat och indirekt

kalkvatten vid Görvälnverket.

Klimatförändringen

Klimatförändringen medför successivt ökande nederbördsmängder inom främst Mälarens nordvästra tillrinningsområde, som står för 70% av tillrinningen till Mälaren. Mer nederbörd medför att mer humusämnen kan lösas ut till vatten. Vintrarna väntas också successivt bli allt mildare med mer nederbörd i form av regn istället för snö, vilket ytterligare bidrar till

humusläckage.

Extremväder

Klimatförändringen medför också en successivt ökad risk för extremväder i form av mycket kraftig eller långvarig regn kopplat till översvämning av mark. Risk finns då att miljö- och hälsostörande ämnen och sjukdomsframkallande mikroorganismer från land kan mobiliseras

och transporteras ut till Mälaren och då allvarligt störa dricksvattenproduktionen vid Görvälnverket. Åtgärder bör därför sättas in på land för atl minimera risken för att

föroreningar kan nå Mälaren vid dessa extremväder. Reningsprocesserna vid Görvälnverket behöver också pä sikt uppgraderas för att kunna möta dessa framtida hot.

Miljö- och hälsostörande ämnen

Mälaren är recipient för avloppsvatten (både "renat" och orenat i form av bräddavloppsvatten) och dagvatten, som tillförs sjön från tillrinningsområdet. Ca 5 % av vattnet i östra Mälaren har passerat igenom ett avlopps- eller dagvattennät. Både "renat" avloppsvatten och dagvatten innehåller en mängd olika miljö- och hälsostörande ämnen (hormonstörande ämnen, läkemedelsrester m.m.) samt hälsofarliga mikroorganismer. Trots kraftig utspädning i Mälarens förhållandevis mycket stora vattenvolym kan spår av oönskade ämnen påvisas i inkommande råvatten till Görvälnverket. Halterna är dock extremt låga och långt under gällande gränsvärde där sådana finns. På sikt bör dock Mälaren lastas av från utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen.

Vad gör Norrvatten för att långsiktigt trygga dricksvattenforsörjningen till regionen?

Norrvatten arbetar sedan länge i samarbete med andra aktörer runt Mälaren för att skydda och om möjligt förbättra vattenkvaliteten i sjön. Genom Mälarens Vattenvårdsförbund, där

Norrvatten är medlem sedan start, sker en fortlöpande övervakning av Mälarens kemiska och ekologiska status. Vattentäktsfrågor står här högt på agendan

Forskning kring humusämnen kopplat till klimatförändringen Color of Water (COW)

I samarbete med S L U , Uppsala Universitet och Stockholm Vatten och med finansiering från Formas har ett forskningsprogram (Color of Water) påbörjats i syfte att undersöka på vad sätt klimatförändringen kommer att påverka halt och sammansättning av humusämnen i Mälaren.

I projektet ingår även utveckling av mer förfinad analysteknik liksom framtagning av effektivare reningsteknik. Till projektet har en doktorand knutits.

Forskning kring avskiljning av humusämnen med hjälp av s.k. membranteknik Genomembran

Den reningsteknik som sannolikt har störst potential att klara framtida

vattenkvalitelsutmaningar i form av ökande humushalter och mer mikrobiellt förorenade råvatten är membranteknik. I samarbete med Lunds Universitet, S L U , Uppsala Universitet, Chalmers, Norrvatten, Sydvatten med flera och med finansiering från Svenskt Vatten, har ett 3-årigt forskningsprojekt påbörjats under 2012.

Rening med membranteknik tillgår på följande sätt: Det vatten som skall renas pressas under tryck genom ett tunt membran. I membranet finns mycket små hål som tillåter vatten och naturliga salter att passera. Större molekyler, såsom humusämnen, hålls tillbaka. Tekniken ersätter eller kompletterar nuvarande fållningsteknik. En pilotanläggning har under 2012 uppförts på Görvälnverket och de resultat som hittills framkommit är mycket lovande. Även till detta projekt har en doktorand knutits.

Med membranteknik kan kemikaliebehovet minskas kraftigt vid vattenrening. En annan fördel är att den effektivt avskiljer mikroorganismer inklusive virus.

Mikrobiologisk riskanalys (MRA) - framtagning av en datasimuleringsmodell Den lagstadgade dricksvattenkontrollen är till stor del baserad på laboratoriekontroll av bakterier i rå- och dricksvatten. Denna kontrollform har dock stora brister eftersom den är

baserad på odlingsteknik av s.k. indikatororganismer, d.v.s. bakterier som kan indikera närvaro av sjukdomsframkallande bakterier. Den mikroorganism som orsakar flest

vattenburna utbrott, virus, ingår inte p.g.a. att det saknas analysmetoder. För parasiter, som de som orsakade utbrotten i Östersund och Skellefteå, är analysmetodiken mycket komplicerad och kraven på kontrollfrekvens är därför låga. Analystiden är också lång, dygn, varför provsvaren erhålls för sent, d.v.s. när vattnet redan är uppdrucket.

Ett annat angreppssätt, som inte har ovanstående brister, är att göra risk- sårbarhetsanalyser för att i tid kunna upptäcka allvarliga brister i skydd av täkter eller i reningsteknik kopplat till motåtgärder av olika slag. Dricksvattnet ska inte kunna bli mikrobiellt förorenad ens vid värsta tänkbara föroreningsscenario. Norrvatten har därför tillsammans med andra V A - aktörer, Smittskyddsinstitutet och forskare från Australien tagit fram en

datasimuleringsmodell för mikrobiologiska risker (MRA). Projektet har finansierats av Svenskt Vatten. Med modellen kan olika föroreningsscenarier simuleras med olika typer av mikroorganismer såsom sjukdomsframkallande bakterier, parasiter och virus. Svagheter i skydd och reningsprocesser framgår här tydligt. MRA-modellen finns gratis att ladda ned på Svenskt Vattens hemsida sedan 2009, men tyvärr är de få V A-producenter som har utnyttjat denna möjlighet. Flade Östersund och Skellefteå gjort en MRA-analys hade kanske de vattenburna utbrotten kunnat förhindras.

Norvid - virusforskning

Kunskapen om eventuell förekomst av sjukdomsframkallande virus i svenska ytvattentäkter har hittills varit obefintlig, främst beroende på att det saknats lämplig analysteknik. Virus och då främst kräksjukevirus (norovirus), bedöms vara den främsta orsaken till vattenburna sjukdomsutbrott. I syfte att öka kunskapen om virus i vattentäkter har Norrvatten därför i samarbete med Stockholm Vatten, Göteborg Vatten, Sydvatten och med virusforskare från Linköpings Universitet startat ett virusprojekt. En analysmetod har utvecklats och halterna av norovirus i östra Mälaren, Göta Älv och Ringsjön har studerats under 1 års tid. Tyvärr har Norovirus kunnat påvisas i samtliga vattentäkter. Källan till norovirus är mänsklig avföring d.v.s. främst utsläpp av renat eller orenat avloppsvatten (bräddavlopsvatten) till Mälaren.

Vatten och avloppssamverkan inom Stockholms län (VAS-Rådet)

Rådet för Vatten och Avloppsamverkan inom Stockholms län (VAS-Rådet) är ett brett forum för strategiska vatten- och avloppsfrågor inom länet. Rådets medlemmar utgörs av V A - producenter, kommuner, Länsstyrelse, Regionplanekontoret, K S L med flera. Norrvatten är ständig medlem sedan starten 2005.

Hittills har 10 rapporter tagits fram varav 9 berör dricksvattenförsörjning. De områden som studerats är bl.a. reserv vattenförsörjning, beräkning av kostnad för vattenburna

sjukdomsutbrott, vad är Mälarens ekonomiska värde, nödvattenförsörjning m.m. I den sista rapporten "Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning inom Stockholms län" har en bred belysning gjorts av hot kopplade till klimatförändringen fram till nästa sekelskifte.

Samtliga rapporter finns att hämta på nätet (www.vasradet.se) Per Ericsson

Norrvatten