Kallelse till
Barn- och utbildningsnämndens sammanträde
2018-11-28 kl 08:30
i Domsalen, Rådhuset
§ -3, BOUN 2018-11-28 08:30
OMRÖSTNINGAR
LEDAMÖTER Från/
Närv
§ § §
JA NEJ JA NEJ JA NEJ Niklas Daoson, S, ordförande
Pär Löfstrand, L, vice ordförande
Kholod Mahmood, S
Thomas Andersson, S
Annmari Nilsson Sandberg, S
Elisabet Öhrnell, V
Daniel Liljendahl, MP
Joel Nordkvist, M
Åsa Johnson, M
Linnéa Wigg Victor, M
Hanna Wagenius, C
§ -2, BOUN 2018-11-28 08:30
Jean Luc Kabisa, S, ersättare
Ida Roos, S, ersättare
Roland Sundström, S, ersättare
Lisa Lundell, S, ersättare
Lotta Blomberg, V, ersättare
Linda Andersson, MP, ersättare
Elisabet Sjöström, M, ersättare
Marielle Hoflin Strindlund, M, ersättare
Stig Andersson, KD, ersättare
Pernilla Karlsson, C, ersättare
Malin Rimmö, L, ersättare
§ -2, BOUN 2018-11-28 08:30
KALLELSE
Barn – och utbildningsnämnden
2018-11-21 Dnr 166-2018
Information/Överläggning
BOUN: 166/2018
§ 1, BOUN 2018-11-28 08:30
TJÄNSTESKRIVELSE
2018-11-14 Dnr 608-2018
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
Handläggare Mikael Hedström
Tf ekonomichef Förslag till Barn - och utbildningsnämnden
Ekonomisk månadsuppföljning oktober 2018 och helårsprognos–
Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsnämndens uppföljning för oktober redovisar ett un- derskott med 21,7 mnkr – underskottet vid delårsbokslutet var 19 mnkr ex- klusive retroaktiva löner för lärarkollektivet. Förändringen mellan augusti till oktober förklaras till största delen av retroaktiva löner som utbetaldes med 9,0 mnkr i oktober. Resultatet har förbättrats genom ökat kommunbi- drag med 11,7 mnkr för perioden. Totalt har nämnden fått 14,0 i tilläggs- budget för år 2018. Resultat exklusive tilläggsbudget för oktober är ett un- derskott med 33,4 mnkr.
Därtill har Barn- och utbildningsnämnden för året 2018 även att hantera be- sparingar omfattande 27 mnkr. Utfallet för hittills genomförda besparingar är tom oktober 6,2 mnkr. Prognosen för helåret är 7,3 mnkr. Summa ej ge- nomförda besparingar för perioden är 19,7 mnkr. Enskilt största avvikelsen gentemot budget är att uteblivna besparingar med 20,7 mnkr på årsbasis.
Helårsprognosen var i delårsbokslutet ett underskott med 14 mnkr – ny pro- gnos för oktober för helåret 2018 är ett underskott med 22 mnkr.
Åtgärder för ekonomi i balans år 2018
Vid Barn- och utbildningsnämndens (BoUN) sammanträde 2018-10-24 re- dovisades att den ekonomiska prognosen 2018 har försämrats. BoUN gav då förvaltningen i uppdrag att omedelbart vidta åtgärder. Förvaltningschef fattade då beslut om stark återhållsamhet när det gäller inköp under resten av 2018. Beslutet gäller från och med 2018-10-24.
Konkret innebär beslutet att alla inköp som absolut måste göras måste god- kännas enligt farmor/farfarsprincip av ansvarig verksamhets-
chef/stabschef/förvaltningschef.
Inköp som måste göras kan handla om att leva upp till arbetsmiljölagar eller att tillgodose enskilda elevers behov.
Förslag till beslut
Månadsuppföljning och helårsprognos per oktober 2018 godkänns.
Underlag för beslut
Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse 2018-11-14 Månadsuppföljning 2018-11-14
BOUN: 608/2018
§ 2, BOUN 2018-11-28 08:30
TJÄNSTESKRIVELSE
2018-11-14 Dnr 608-2018
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
Bakgrund
Anledningen till avvikelsen gentemot budget är från årets start ej genom- förda åtgärder inom ramen för 2018 års besparingsprogram. Detta har upp- märksammats under våren och föranlett att förvaltningschefen tagit fram en särskild åtgärdsplan för anpassning av personalstyrkan, främst i form av re- ducering av visstidsanställningar från och med höstterminen 2018. Det går ur resultatutvecklingen inte att se en signifikant skillnad mellan utgången av våren och höstens inledning. En separat analys görs av denna anledning per skolenhet för att kunna verifiera genomförda beslutade åtgärder.
Fortsatt arbete sker med att anpassa personal utifrån det nya resursfördel- ningssystemet. Verksamhetschef följer upp varje enhet i förvaltningen. In- sats kommer att ske specifikt för de tio tal enheter med de största underskot- ten.
Tidigare års bedömning av förvaltningschef är att åtgärder för att komma i balans utifrån stark återhållsamhet ska ge en besparing om 5 mnkr i novem- ber och 10 mnkr i december. Vid nästa månadsrapprotering sker avstäm- ning gentemot åtgärdsprogrammet.
BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Britta Gyllebring Tf förvaltningschef Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen
BOUN: 608/2018
§ 2, BOUN 2018-11-28 08:30
TJÄNSTESKRIVELSE 1
2018-11-14 Dnr 608-2018
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
Handläggare Mikael Hedström
Tf ekonomichef Förslag till Barn - och utbildningsnämnden
Ekonomisk månadsuppföljning oktober 2018 och helårsprognos–
Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsnämndens uppföljning för oktober redovisar ett un- derskott med 21,7 mnkr – underskottet vid delårsbokslutet var 19 mnkr ex- klusive retroaktiva löner för lärarkollektivet. Förändringen mellan augusti till oktober förklaras till största delen av retroaktiva löner som utbetaldes med 9,0 mnkr i oktober. Resultatet har förbättrats genom ökat kommunbi- drag med 11,7 mnkr för perioden. Totalt har nämnden fått 14,0 i tilläggs- budget för år 2018. Resultat exklusive tilläggsbudget för oktober är ett un- derskott med 33,4 mnkr.
Därtill har Barn- och utbildningsnämnden för året 2018 även att hantera be- sparingar omfattande 27 mnkr. Utfallet för hittills genomförda besparingar är tom oktober 6,2 mnkr. Prognosen för helåret är 7,3 mnkr. Summa ej ge- nomförda besparingar för perioden är 19,7 mnkr. Enskilt största avvikelsen gentemot budget är att uteblivna besparingar med 20,7 mnkr på årsbasis.
Helårsprognosen var i delårsbokslutet ett underskott med 14 mnkr – ny pro- gnos för oktober för helåret 2018 är ett underskott med 22 mnkr.
Åtgärder för ekonomi i balans år 2018
Vid Barn- och utbildningsnämndens (BoUN) sammanträde 2018-10-24 re- dovisades att den ekonomiska prognosen 2018 har försämrats. BoUN gav då förvaltningen i uppdrag att omedelbart vidta åtgärder. Förvaltningschef fattade då beslut om stark återhållsamhet när det gäller inköp under resten av 2018. Beslutet gäller från och med 2018-10-24.
Konkret innebär beslutet att alla inköp som absolut måste göras måste god- kännas enligt farmor/farfarsprincip av ansvarig verksamhets-
chef/stabschef/förvaltningschef.
Inköp som måste göras kan handla om att leva upp till arbetsmiljölagar eller att tillgodose enskilda elevers behov.
Förslag till beslut
Månadsuppföljning och helårsprognos per oktober 2018 godkänns.
Underlag för beslut
Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse 2018-11-14 Månadsuppföljning 2018-11-14
§ 2, BOUN 2018-11-28 08:30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTESKRIVELSE 2
2018-11-14 Dnr 608-2018
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
Bakgrund
Anledningen till avvikelsen gentemot budget är från årets start ej genom- förda åtgärder inom ramen för 2018 års besparingsprogram. Detta har upp- märksammats under våren och föranlett att förvaltningschefen tagit fram en särskild åtgärdsplan för anpassning av personalstyrkan, främst i form av re- ducering av visstidsanställningar från och med höstterminen 2018. Det går ur resultatutvecklingen inte att se en signifikant skillnad mellan utgången av våren och höstens inledning. En separat analys görs av denna anledning per skolenhet för att kunna verifiera genomförda beslutade åtgärder.
Fortsatt arbete sker med att anpassa personal utifrån det nya resursfördel- ningssystemet. Verksamhetschef följer upp varje enhet i förvaltningen. In- sats kommer att ske specifikt för de tio tal enheter med de största underskot- ten.
Tidigare års bedömning av förvaltningschef är att åtgärder för att komma i balans utifrån stark återhållsamhet ska ge en besparing om 5 mnkr i novem- ber och 10 mnkr i december. Vid nästa månadsrapprotering sker avstäm- ning gentemot åtgärdsprogrammet.
BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Britta Gyllebring Tf förvaltningschef Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen
§ 2, BOUN 2018-11-28 08:30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag>
Månadsrapport 2018-10 BoUF
Barn- och utbildningsnämndens uppföljning för oktober redovisar ett underskott med 21,7 mnkr –
underskottet vid delårsbokslutet var 19 mnkr exklusive retroaktiva löner för lärarkollektivet. Förändringen mellan augusti till oktober förklaras till största delen av retroaktiva löner som utbetaldes med 9,0 mnkr i oktober. Resultatet har förbättrats genom ökat kommunbidrag med 11,7 mnkr för perioden. Totalt har nämnden fått 14,0 i tilläggsbudget för år 2018. Resultat exklusive tilläggsbudget för oktober är ett underskott med 33,4 mnkr.
Därtill har Barn- och utbildningsnämnden för året 2018 även att hantera besparingar omfattande 27 mnkr.
Utfallet för hittills genomförda besparingar är tom oktober 6,2 mnkr. Prognosen för helåret är 7,3 mnkr.
Summa ej genomförda besparingar för perioden är 19,7 mnkr. Enskilt största avvikelsen gentemot budget är att uteblivna besparingar med 20,7 mnkr på årsbasis.
Helårsprognosen var i delårsbokslutet ett underskott med 14 mnkr – ny prognos för oktober för helåret 2018 är ett underskott med 22 mnkr.
Åtgärder för ekonomi i balans år 2018
Vid Barn- och utbildningsnämndens (BoUN) sammanträde 2018-10-24 redovisades att den ekonomiska prognosen 2018 har försämrats.
BoUN gav då förvaltningen i uppdrag att omedelbart vidta åtgärder. Förvaltningschef fattade då beslut om stark återhållsamhet när det gäller in-köp under resten av 2018.
Beslutet gäller from 2018-10-24.
Konkret innebär beslutet att alla inköp som absolut måste göras måste godkännas enligt farmor/farfarsprincip av ansvarig verksamhetschef/stabschef/förvaltningschef.
Inköp som måste göras kan handla om att leva upp till arbetsmiljölagar el-ler att tillgodose enskilda elevers behov.
Anledningen till avvikelsen gentemot budget är från årets start ej genom-förda åtgärder inom ramen för 2018 års besparingsprogram. Detta har uppmärksammats under våren och föranlett att förvaltningschefen tagit fram en särskild åtgärdsplan för anpassning av personalstyrkan, främst i form av reducering av visstidsanställningar från och med höstterminen 2018. Det går ur resultatutvecklingen inte att se en signifikant skillnad mellan utgången av våren och höstens inledning. En separat analys görs av denna anledning per skolenhet för att kunna verifiera genomförda beslutade åtgärder.
Fortsatt arbete sker med att anpassa personal utifrån det nya resursfördelningssystemet. Verksamhetschef följer upp varje enhet i förvaltningen. Insats kommer att ske specifikt för de tio tal enheter med de största under-skotten.
Tidigare års bedömning av förvaltningschef är att åtgärder för att komma i balans utifrån stark återhållsamhet ska ge en besparing om 5 mnkr i november och 10 mnkr i december. Vid nästa månadsrapprotering sker avstämning gentemot åtgärdsprogrammet.
§ 2, BOUN 2018-11-28 08:30 / Bilaga: Månadsuppföljning 2018-10
Verksamhet Benämning Intäkter Kostnader Resultat
(tkr) Budget
(period) Diff Helårsbudget (tkr) 1 179 395
002 CENTRAL ADMINISTRATION -4 920 45 434 50 354 43 646 -6 708 52 375
005 VSH LEDNING / ADM 2 054 48 017 45 963 47 599 1 636 57 119
100 BARN- O
UTBILDNINGSNÄMND 0 881 881 943 62 1 131
350 FRITIDSGÅRDAR 106 148 42 0 -42 0
400 ÖPPEN FÖRSKOLA 26 4 447 4 421 4 430 9 5 316
407 FÖRSKOLA 38 080 358 521 320 441 318 393 -2 049 382 071
412 PEDAGOGISK OMSORG 122 4 210 4 088 2 122 -1 966 2 546
415 ÖPPEN FRITIDSVERKSAMHET 133 4 339 4 206 4 034 -172 4 841
425 FRITIDSVERKSAMHET 21 684 79 504 57 820 61 877 4 057 74 252
435 FÖRSKOLEKLASSER 359 4 986 4 627 1 159 -3 468 1 391
440 GRUNDSKOLA INKL
ELEVHÄLSA 55 520 553 968 498 448 470 298 -28 151 564 357
443 OBL. SÄRSKOLA 4 429 24 264 19 835 25 425 5 590 30 510
513 TILLSYN ÖVER 12 ÅR / LSS 823 5 885 5 062 2 905 -2 157 3 486
Kommunbidrag + tilläggsanslag 994 494 0 994 494 982 830 11 664
Totalt 1 112 910 1 134 604 -21 695 -21 695 1 179 395
ANALYS ANTAL BARN/ELEVER
GRUNDSKOLA Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober
Budget kommunalt
Kommunalt 6 043 6 043 6 007 6 016 6 016 6 019 6 093 6 074 6 082 6 075
Fristående 1 110 1 111 1 109 1 109 1 108 1 107 1 176 1 171 1 167 1 170
Utfall 2018 7 153 7 154 7 116 7 125 7 124 7 126 7 269 7 245 7 249 7 245
Utfall 2017
KLF ram 2018 7 172 7 172 7 172 7 172 7 172 7 172 7 172 7 172 7 172 7 172
KLF ram 2017 7 035 7 035 7 035 7 035 7 035 7 035 7 035 7 035 7 035 7 035
FÖRSKOLA
Budget kommunalt
Kommunalt 2 804 2 873 2 907 2 944 2 983 2 980 2 822 2 500 2 715 2 772
Fristående 488 466 474 481 483 480 464 470 454 464
Utfall 2018 3 292 3 339 3 381 3 425 3 466 3 460 3 286 2 970 3 169 3 236
Utfall 2017 3 250 3 318 3 343 3 379
KLF ram 2018 3 492 3 492 3 492 3 492 3 492 3 492 3 492 3 492 3 492 3 492
KLF ram 2017 3 367 3 367 3 367 3 367 3 367 3 367 3 367 3 367 3 367 3 367
FRITIDSHEM
Budget kommunalt
Kommunalt 2 506
Fristående 379
Summa 2018 0 0 0 2 885 0 0 0 0 0 0
Summa 2017 3 250 3 318 3 343 3 379
KLF ram 2018 2 247 2 247 2 247 2 247 2 247 2 247 2 247 2 247 2 247 2 247
KLF ram 2017 2 275 2 275 2 275 2 275 2 275 2 275 2 275 2 275 2 275 2 275
§ 2, BOUN 2018-11-28 08:30 / Bilaga: Månadsuppföljning 2018-10
Besparingar 2018
*Tot. besparing enl. beslut i KF 27,000 Mnkr
Verksamhet Förvaltning BoUF Besparingar 2018
Genomförda besparingar per
2018-10-31 Prognos
Mnkr Mnkr Mnkr
00200 Rektorsprogram 0,300 0,250 0,300
00200 Adm tjänst (ej återbesatt ek-tjänst) 0,500 0,417 0,500
00200 Fortbildning 0,090
00200 Konsultköp 0,100
00200 Borttag coacher 0,450 0,375 0,450
00200 Allmänna effektiviseringar Adm 0,022
00500 Reduktion kostn skolledare (1,5 åa) 1,200
40000 Minskat antal öppna förskolor 0,500 0,417 0,500
41200 Minskad efterfrågan ped omsorg 2,000 1,770 2,000
40710 Resursfördelning Fsk (RF) 10,000
40710 Färre Fsk öppna sommartid (RF) 0,700
40710 Sekundär effekt fristående Fsk (RF) 1,500
40710 Borttaget modersmålsstöd (RF) 2,278 1,898 2,278
44000 Avskaffning Fbk-klass (RF) 1,000 0,833 1,000
44000 Sekundär effekt fristående Gsk (RF) 2,000
44000 Skolskjutsar (RF) 0,500
44000 Allmänna effektiviseringar Gsk (RF) 4,560
44300 Grundsärskola (RF) 0,248 0,207 0,248
27,948 6,167 7,276
Summa ej genomförda besparingar 19,724 Mnkr
§ 2, BOUN 2018-11-28 08:30 / Bilaga: Månadsuppföljning 2018-10
TJÄNSTESKRIVELSE 1
2018-11-15 Dnr 1748-2018
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
Handläggare Martin Westin
IT-strateg Förslag till Barn - och utbildningsnämnden
Digitaliseringsstrategi Östersunds kommun 2018 - 2022, remiss
Barn- och utbildningsförvaltningen ska yttra sig om förslaget till Digitalise- ringsstrategi Östersunds kommun 2018–2022. I processen för framtagande av förslaget till digitaliseringsstrategi har alla förvaltningar lämnat syn- punkter och önskemål kring innehållet, vilket resulterat i att nedanstående utvecklingsområden identifierats:
Öka ledningens och medarbetarnas digitala kompetens Anpassa kommunens processer till ett digitalt arbetssätt Skapa infrastruktur för digitalisering
Öka säkerheten vid digital informationshantering Öka publiceringen av öppna data
I förslaget nämns också att andra styrdokument, på lokal och nationell nivå, har betydelse för digitaliseringsarbetet, till exempel den Nationella digitali- seringsstrategin för skolväsendet.
Förslag till beslut
1. Barn- och utbildningsnämnden ställer sig bakom den gemensamma stra- tegin för Östersunds kommun.
2. Barn- och utbildningsnämnden understryker vikten av att verksamheterna inom nämndens ansvarsområden ges de förutsättningar som behövs för att uppfylla den Nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet.
Underlag för beslut
Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse 2018-11-15 Digitaliseringsstrategi 2018 – 2022, Östersunds kommun
Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet Bakgrund
Samhället blir allt mer digitaliserat och medborgarnas förväntningar på di- gitala tjänster ökar. Det ställs också ökade krav på digitalisering hos kom- munerna från regering och riksdag. För att klara omställningen måste Ös- tersunds kommun öka takten i digitaliseringsarbetet.
Varför behövs en digitaliseringsstrategi?
I omvärlden sker en förändring där allt fler digitala tjänster erbjuds kom- munens medborgare. Det kommer också ökade krav på digitalisering hos kommunerna från regering och riksdag, här kan särskilt men inte uteslu- tande nämnas För ett hållbart digitaliserat Sverige – en digitaliseringsstra-
BOUN: 1748/2018
§ 3, BOUN 2018-11-28 08:30
TJÄNSTESKRIVELSE 2
2018-11-15 Dnr 1748-2018
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
tegi och Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet som båda presen- terades av regeringen under 2017. Digitalisering är därför inte ett val utan något som är nödvändigt för att Östersunds kommun ska kunna agera i takt med den omvärld som kommunen verkar i och leva upp till de krav som medborgarna ställer på kommunen.
Digitalisering är en fråga som samtliga verksamheter inom Östersunds kommun måste hantera. Digitalisering handlar om förändrade arbetssätt men involverar också nya eller förändrade IT-stöd.
Utifrån de utmaningar barn- och utbildningsförvaltningen står inför, att im- plementera de nya förstärkningarna i läroplanen gällande digitalisering samt att uppfylla den Nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet till 2022, ställer sig förvaltningen positiv till att samarbeta över förvaltningarna och ha en gemensam strategi för detta.
I arbetet med digitalisering är det viktigt att komma ihåg att det inte har nå- got egenvärde att digitalisera. Värdet med digitalisering uppstår först när digitaliseringen används för att förverkliga verksamheternas fastställda mål.
Det kan handla om att göra vardagen enklare för de medborgare som har kontakt med kommunen, främja innovation och delaktighet eller höja kvali- tet och effektivitet i verksamheten.
För att digitaliseringen ska ge maximal nytta måste arbetet med digitali- sering utgå från att processer ska digitaliseras från start till slut. Det krävs också att processernas utformning och möjligheten att automatisera hela el- ler delar av processerna ses över. Det kan handla både om att automatisera beräkningar och att automatisera beslut. Att bara omvandla analoga blan- ketter till e-tjänster men behålla samma manuella process bakom ger inte full effekt av digitaliseringen. För att få bättre effekt bör e-tjänster användas där även beslutsfattandet kan automatiseras. Ett sådant arbetssätt skulle leda till avlastning för medarbetare och höja servicenivån mot medborgarna ge- nom ökad konsekvens i handläggningen. Det skulle också innebära snabb- bare beslut i ärenden.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Britta Gyllebring Tf förvaltningschef Beslutet skickas till
Frida Abramsson, IT-enheten Tjänsteskrivelsen skickas med beslutet.
BOUN: 1748/2018
§ 3, BOUN 2018-11-28 08:30
TJÄNSTESKRIVELSE 1
2018-11-15 Dnr 1748-2018
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
Handläggare Martin Westin
IT-strateg Förslag till Barn - och utbildningsnämnden
Digitaliseringsstrategi Östersunds kommun 2018 - 2022, remiss
Barn- och utbildningsförvaltningen ska yttra sig om förslaget till Digitalise- ringsstrategi Östersunds kommun 2018–2022. I processen för framtagande av förslaget till digitaliseringsstrategi har alla förvaltningar lämnat syn- punkter och önskemål kring innehållet, vilket resulterat i att nedanstående utvecklingsområden identifierats:
Öka ledningens och medarbetarnas digitala kompetens Anpassa kommunens processer till ett digitalt arbetssätt Skapa infrastruktur för digitalisering
Öka säkerheten vid digital informationshantering Öka publiceringen av öppna data
I förslaget nämns också att andra styrdokument, på lokal och nationell nivå, har betydelse för digitaliseringsarbetet, till exempel den Nationella digitali- seringsstrategin för skolväsendet.
Förslag till beslut
1. Barn- och utbildningsnämnden ställer sig bakom den gemensamma stra- tegin för Östersunds kommun.
2. Barn- och utbildningsnämnden understryker vikten av att verksamheterna inom nämndens ansvarsområden ges de förutsättningar som behövs för att uppfylla den Nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet.
Underlag för beslut
Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse 2018-11-15 Digitaliseringsstrategi 2018 – 2022, Östersunds kommun
Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet Bakgrund
Samhället blir allt mer digitaliserat och medborgarnas förväntningar på di- gitala tjänster ökar. Det ställs också ökade krav på digitalisering hos kom- munerna från regering och riksdag. För att klara omställningen måste Ös- tersunds kommun öka takten i digitaliseringsarbetet.
Varför behövs en digitaliseringsstrategi?
I omvärlden sker en förändring där allt fler digitala tjänster erbjuds kom- munens medborgare. Det kommer också ökade krav på digitalisering hos kommunerna från regering och riksdag, här kan särskilt men inte uteslu- tande nämnas För ett hållbart digitaliserat Sverige – en digitaliseringsstra-
§ 3, BOUN 2018-11-28 08:30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTESKRIVELSE 2
2018-11-15 Dnr 1748-2018
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
tegi och Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet som båda presen- terades av regeringen under 2017. Digitalisering är därför inte ett val utan något som är nödvändigt för att Östersunds kommun ska kunna agera i takt med den omvärld som kommunen verkar i och leva upp till de krav som medborgarna ställer på kommunen.
Digitalisering är en fråga som samtliga verksamheter inom Östersunds kommun måste hantera. Digitalisering handlar om förändrade arbetssätt men involverar också nya eller förändrade IT-stöd.
Utifrån de utmaningar barn- och utbildningsförvaltningen står inför, att im- plementera de nya förstärkningarna i läroplanen gällande digitalisering samt att uppfylla den Nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet till 2022, ställer sig förvaltningen positiv till att samarbeta över förvaltningarna och ha en gemensam strategi för detta.
I arbetet med digitalisering är det viktigt att komma ihåg att det inte har nå- got egenvärde att digitalisera. Värdet med digitalisering uppstår först när digitaliseringen används för att förverkliga verksamheternas fastställda mål.
Det kan handla om att göra vardagen enklare för de medborgare som har kontakt med kommunen, främja innovation och delaktighet eller höja kvali- tet och effektivitet i verksamheten.
För att digitaliseringen ska ge maximal nytta måste arbetet med digitali- sering utgå från att processer ska digitaliseras från start till slut. Det krävs också att processernas utformning och möjligheten att automatisera hela el- ler delar av processerna ses över. Det kan handla både om att automatisera beräkningar och att automatisera beslut. Att bara omvandla analoga blan- ketter till e-tjänster men behålla samma manuella process bakom ger inte full effekt av digitaliseringen. För att få bättre effekt bör e-tjänster användas där även beslutsfattandet kan automatiseras. Ett sådant arbetssätt skulle leda till avlastning för medarbetare och höja servicenivån mot medborgarna ge- nom ökad konsekvens i handläggningen. Det skulle också innebära snabb- bare beslut i ärenden.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Britta Gyllebring Tf förvaltningschef Beslutet skickas till
Frida Abramsson, IT-enheten Tjänsteskrivelsen skickas med beslutet.
§ 3, BOUN 2018-11-28 08:30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag>
Program Strategi
Policy Riktlinje
Digitaliseringsstrategi 2018 – 2022
§ 3, BOUN 2018-11-28 08:30 / Bilaga: Remissunderlag
S i d a | 2
Dokumentnamn:
Digitaliseringsstrategi 2018–2022
Fastställd av:
Kommunfullmäktige 2018-mm-dd, §, dnr xxx-20xx
Gäller från:
2019-01-01
Berörd verksamhet:
Östersunds kommun
Dokumentansvarig:
It-chef
Gäller till:
2022-12-31
Sammanfattning
Samhället blir allt mer digitaliserat och medborgarnas förväntningar på digitala tjänster ökar.
Det ställs också ökade krav på digitalisering hos kommunerna från regering och riksdag. För att klara omställningen måste Östersunds kommun öka takten i digitaliseringsarbetet.
I detta dokument presenteras en strategi för hur kommunens digitaliseringsarbete ska utvecklas under perioden 2018–2022.
Följande strategiska utvecklingsområden har identifierats:
Öka ledningens och medarbetarnas digitala kompetens
Den digitala kompetensen måste öka hos både ledning och medarbetare.
Anpassa kommunens processer till ett digitalt arbetssätt
Processer och arbetssätt måste anpassas för att bli mer digitala och fungera mot en allt mer digitaliserad omvärld.
Skapa infrastruktur för digitalisering
Kommunen måste ha en väl utbyggd infrastruktur för att möta medborgarnas och verksamheternas krav kopplat till digitalisering.
Öka säkerheten vid digital informationshantering
I takt med att allt fler tjänster erbjuds digitalt höjs också kraven på säkerhet i de system och tjänster Östersunds kommun använder. De system Östersunds kommun använder måste därför vara anpassade till de krav verksamheten ställer både på säkerhet och effektivitet.
Öka publiceringen av öppna data
Genom den ökade digitaliseringen kommer också större möjligheter att publicera öppna data (PSI-data).
§ 3, BOUN 2018-11-28 08:30 / Bilaga: Remissunderlag
S i d a | 3
1. Inledning
1.1 Varför behövs en digitaliseringsstrategi?
I omvärlden sker en förändring där allt fler digitala tjänster erbjuds kommunens medborgare.
Det kommer också ökade krav på digitalisering hos kommunerna från regering och riksdag, här kan särskilt men inte uteslutande nämnas För ett hållbart digitaliserat Sverige – en
digitaliseringsstrategi och Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet som båda
presenterades av regeringen under 2017. Digitalisering är därför inte ett val utan något som är nödvändigt för att Östersunds kommun ska kunna agera i takt med den omvärld som kommunen verkar i och leva upp till de krav som medborgarna ställer på kommunen.
Digitalisering är en fråga som samtliga verksamheter inom Östersunds kommun måste hantera.
Digitalisering handlar om förändrade arbetssätt men involverar också nya eller förändrade it-stöd.
I den senare delen krävs samverkan mellan verksamheterna och kommunens it-enhet.
I arbetet med digitalisering är det viktigt att komma ihåg att det inte har något egenvärde att digitalisera. Värdet med digitalisering uppstår först när digitaliseringen används för att förverkliga de mål som verksamheterna har satt. Det kan handla om att göra vardagen enklare för de
medborgare som har kontakt med kommunen, främja innovation och delaktighet eller höja kvalitet och effektivitet i verksamheten.
För att digitaliseringen ska ge maximal nytta måste arbetet med digitalisering utgå från att processer ska digitaliseras från start till slut. Det krävs också att processernas utformning och möjligheten att automatisera hela eller delar av processerna ses över. Det kan handla både om att automatisera beräkningar och att automatisera beslut. Att bara omvandla analoga blanketter till e-tjänster men behålla samma manuella process bakom ger inte full effekt av digitaliseringen. Bättre är då att skapa e-tjänster där även beslutsfattandet kan automatiseras. Det avlastar våra medarbetare och höjer servicenivån mot medborgarna genom ökad konsekvens i handläggningen och snabbare beslut i ärenden.
Denna strategi ersätter det tidigare dokumentet "Vision och e-strategi för Östersunds kommun"
(KS 2014-02-25) som härmed upphör.
1.2 Syfte
För att arbeta framgångsrikt med digitaliseringsfrågor behövs ett strukturerat och systematiskt arbetssätt.
Syftet med denna strategi är att tydliggöra för chefer och medarbetare i Östersunds kommun vad som är kommunens prioriterade utvecklingsområden inom digitalisering de kommande åren, hur digitalisering ska användas för att nå de mål som kommunen1 har fastställt och leva upp till de krav som medborgarna ställer på kommunen.
1.3 Metod
Strategin har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av representanter från it-enheten. Samtliga nämnder/styrelser och förvaltningar inom kommunen har fått tillfälle att lämna synpunkter och önskemål kring innehållet. En slutlig version har tagits fram av arbetsgruppen.
1 Med kommunen avses samtliga organ på både politisk- och tjänstemannanivå.
§ 3, BOUN 2018-11-28 08:30 / Bilaga: Remissunderlag
S i d a | 4 1.4 Förtydliganden och avgränsningar
Med digitalisering avses den förändring av processer och arbetssätt som innebär att information skapas, bearbetas, lagras och skickas digitalt. Digitalisering innebär att processer och arbetssätt förändras. I de fall processer och arbetssätt är oförändrade men hela eller delar av den information som behandlas överförs till ett digitalt format kallas det digitisering. Den här strategin har som mål att öka digitaliseringen inom Östersunds kommun men tar inte sikte på digitisering.
2. Strategiska utvecklingsområden
Med utgångspunkt från den digitaliseringsstrategi som regeringen fastställde 2017 och de behov som verksamheterna beskrivit har nedanstående strategiområden identifierats:
2.1 Öka ledningens och medarbetarnas digitala kompetens och engagemang Att kompetensutveckla verksamheten är en förutsättning för att kunna arbeta med digitalisering på den nivå som nationella och regionala strategier eftersträvar. Om Östersunds kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare behövs också löpande kompetensutveckling inom området. Kompetensutveckling kring digitalisering gäller hela verksamheten från kommunfullmäktige och nämnder/styrelser till medarbetare och medborgare.
Att ledningen har en hög digital kompetens och aktivt arbetar med digitaliseringsfrågorna är en förutsättning för ett lyckat digitaliseringsarbete. Högsta ledningen och alla underliggande ledningsnivåer måste systematiskt arbeta med frågan och sin egen fortbildning inom området.
Alla verksamheter måste på motsvarande sätt genomföra kompetenshöjande åtgärder för att öka medarbetarnas digitala kompetens.
Genom att utbilda i digital kompetens skapas förståelse för digitalisering inom organisationen och det skapas förutsättningar för att medarbetarna ska bli mer förändringsbenägna.
2.2 Anpassa kommunens processer till ett digitalt arbetssätt
Östersunds kommun ska arbeta processorienterat. Allt arbete med digitalisering bör därför utgå från berörda processer. Endast genom att sammanhållet se över hela processen och hur den kan förbättras kan Östersunds kommun dra full nytta av digitaliseringens möjligheter.
Att arbetet med digitalisering utgår från verksamhetens processer innebär att alla processägare, processledare och processhandledare inom kommunen aktivt ska lyfta frågan om digitalisering vid framtagande eller revidering av processer inom kommunen. Digitaliseringen innebär i detta sammanhang att öka användningen av digital teknik inom verksamheten samt att se över vilken information som kan hanteras i digitalt format. Frågan om digitalisering ska omfatta hela processen från start till slut.
Genom att anpassa organisationen efter teknikens möjligheter skapas goda förutsättningar för digitalisering och innovation.
2.3 Skapa infrastruktur för digitalisering
Det ska finnas ändamålsenlig infrastruktur inom Östersunds kommun för att kunna använda digitala lösningar.
Med infrastruktur avses den hårdvara som ska stötta användningen av digitala hjälpmedel. Det kan till exempel vara kablage, servrar, datorer, mobiltelefoner eller annat som krävs för att de digitala hjälpmedlen ska fungera och kunna användas på ett ändamålsenligt sätt.
§ 3, BOUN 2018-11-28 08:30 / Bilaga: Remissunderlag
S i d a | 5 En ändamålsenlig infrastruktur är nödvändig för att uppnå kvalitet och för att stödja att data
transporteras effektivt. Infrastrukturen påverkar även tempot i vidareutvecklingen. Infrastrukturen i kommunen ska utformas efter verksamheternas behov och uppdateras vid förändrade behov hos verksamheterna. Vid investering i infrastruktur ska hänsyn tas till befintlig miljö och nya
investeringar ska maximera den totala nyttan för verksamheten.
2.4 Öka säkerheten vid digital informationshantering
Vid arbetet med digitalisering är det av stor vikt att säkerheten bibehålls för att skapa trygghet och tillit till det digitala samhället bland medarbetare och medborgare.
För att skydda kommunens information och bibehålla förtroendet för kommunens verksamhet måste en ändamålsenlig säkerhetsnivå hållas för den information som hanteras.
Alla verksamheter inom kommunen ska därför bedriva ett aktivt och systematiskt informationssäkerhetsarbete, här ingår även att säkerställa att det finns erforderlig
kontinuitetsplanering, samt att samtliga medarbetare har en tillräcklig kompetens inom området så att en säkerhetskultur främjas.
Till stöd för säkerhetsarbetet ska det finnas säkra och väl genomarbetade processer som är kända i verksamheten. Dessutom ska de system som används eller upphandlas leva upp till de högt ställda kraven på säkerhet som Östersunds kommun har.
2.5 Systematiskt arbete för att säkerställa verksamhetsanpassade it-system Verksamhetsanpassade it-system är en förutsättning för ett lyckat digitaliseringsarbete. I det strategiska arbetet med digitalisering måste därför inköp, underhåll och anpassning av kommunens it-system vara en naturlig del.
Kommunens it-system ska vara anpassade så att de aktivt underlättar för verksamheten att öka digitaliseringsgraden. Om behoven förändras ska systemen anpassas på ett sådant sätt att de nya behoven tillgodoses alternativt ska systemet bytas ut mot ett lämpligare system.
Vid utveckling eller inköp av it-system ska förutsättningarna i befintlig it-miljö beaktas.
Investeringar ska göras på ett sådant sätt att den totala nyttan av tidigare och framtida investeringar maximeras.
2.6 Öka publicering av öppna data (PSI-data)
Östersunds kommun ska i sitt arbete och utifrån ett digitaliseringsperspektiv sträva efter att, där det är möjligt, tillgängliggöra kommunens data för externa användare genom s.k. ”öppna data”.
Begreppet "öppna data" innebär digital information som är fritt tillgänglig. Öppna data skapar förutsättningar för ökad insyn och stärker demokratin. Östersunds kommun ska därför aktivt arbeta med att öka publiceringen av öppna data.
Informationen ska följa standarden för PSI-data. Öppna data ska hållas tillgängliga på ett sådant sätt att tröskeln för att använda den är låg, utan avgifter eller begränsande villkor.
§ 3, BOUN 2018-11-28 08:30 / Bilaga: Remissunderlag
S i d a | 6
3. Ansvar och uppföljning
3.1 Ansvar och spridning
Denna strategi har beslutats av Kommunfullmäktige. Det är it-enheten som har varit beredande och it-chef är dokumentansvarig. Det innebär att it-chef är ansvarig för att följa upp och revidera dokumentet. Varje chef är ansvarig för att implementera strategin i sin verksamhet och att dess innehåll är känt bland sina medarbetare.
3.2 Uppföljning
Uppföljning av strategin sker årligen och ska vid behov rapporteras till kommunstyrelsen.
Uppföljning görs genom utvärdering av beslutade indikatorer.
Dokumentansvarig beslutar om vilka indikatorer som ska utvärderas, dock ska alltid nedanstående indikatorer finnas i uppföljningen:
Genomförda åtgärder för ökad digital kompetens i politisk ledning, kommunledningsgruppen samt övriga ledningsgrupper inom kommunen Genomförda åtgärder för ökad digital kompetens hos medarbetarna Genomförda investeringar i digital infrastruktur
Genomförda processförändringar för mer digitala processer 3.3 Relaterade dokument
Följande styrdokument på nationell och lokal nivå har betydelse för digitaliseringsarbetet:
Nationella styrdokument
För ett hållbart digitaliserat Sverige – en digitaliseringsstrategi Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet
Vision e-hälsa 2025 Regionala styrdokument
Regional digital agenda 2015 – 2025, Region Jämtland Härjedalen Lokala styrdokument
Informationssäkerhetspolicy Östersunds kommun Riktlinje för informationssäkerhet Östersunds kommun Riktlinje för it-säkerhet Östersunds kommun
Bredbandsstrategi Östersunds kommun
§ 3, BOUN 2018-11-28 08:30 / Bilaga: Remissunderlag
Bilaga till regeringsbeslut I:1, 2017-10-19
Utbildningsdepartementet
Telefonväxel: 08-405 10 00 Fax: 08-24 46 31
Webb: www.regeringen.se
Postadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 16 E-post: u.registrator@regeringskansliet.se
Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet
Innehållsförteckning
Moderniseringen av Sverige börjar i skolan ... 3 Strategins övergripande mål och fokusområden ... 4 Fokusområde 1: Digital kompetens för alla i skolväsendet ... 6
Delmål 1.1: Barn och elever ska i alla delar av skolväsendet ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens ... 6 Delmål 1.2: Förskolechefer, rektorer och huvudmän ska ha förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna ... 7 Delmål 1.3: Personal som arbetar med barn och elever ska ha
kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen ... 8 Fokusområde 2: Likvärdig tillgång och användning ... 10
Delmål 2.1: Barn, elever och personal som arbetar med barn och elever ska ha tillgång till digitala verktyg utifrån sina behov och förutsättningar ... 10 Delmål 2.2: Det ska finnas ändamålsenlig infrastruktur samt teknisk och pedagogisk support i verksamheten ... 11 Delmål 2.3: De digitala lärresurser som används i undervisningen ska vara ändamålsenliga och medföra att teknikens möjligheter kan utnyttjas effektivt ... 11
§ 3, BOUN 2018-11-28 08:30 / Bilaga: Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet
2 (14)
Delmål 2.4: Digitaliseringen ska användas för att underlätta personalens arbetssituation i fråga om undervisning och
administration ... 12 Fokusområde 3: Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter ... 14
Delmål 3.1: Forskning om digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande ska genomföras och stödja utveckling av verksamheter och insatser ... 14 Delmål 3.2: Uppföljning av digitaliseringsarbetet i skolväsendet ska genomföras och stödja utveckling av verksamheter och insatser ... 14
§ 3, BOUN 2018-11-28 08:30 / Bilaga: Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet
3 (14)
Moderniseringen av Sverige börjar i skolan
Digital kompetens är i grunden en demokratifråga. I skolan lär vi oss förstå världen för att kunna förändra den. Alla barn och elever behöver få förståel- se för hur digitaliseringen påverkar världen och våra liv, hur programmering styr såväl det informationsflöde vi nås av som de verktyg vi använder, liksom att få kunskap om hur tekniken fungerar för att själv kunna tillämpa den.
Målet för regeringen är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digi- taliseringens möjligheter.1 Regeringen beslutade i maj 2017 om en samlad digitaliseringsstrategi som spänner över flera samhällsområden och ger en samlad vision för regeringens digitaliseringspolitik om ett hållbart digita- liserat Sverige.2 Denna strategi ska ses som en del i en större helhet. Syftet med den övergripande strategin är att Sverige fortsatt ska vara ledande när det gäller digitalisering och vara digitalt kompetent. För detta spelar skol- väsendet en central roll genom att ge möjlighet att utveckla förmågan att an- vända och skapa med digital teknik och förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling.
I den här strategin lägger regeringen grunden för det fortsatta arbetet att med hjälp av digitaliseringens potential höja såväl måluppfyllelsen som att öka lik- värdigheten i skolväsendet. Strategin syftar till att alla barn och elever, unga som vuxna, ska få de kunskaper de behöver för livet och arbetslivet, vilket i förlängningen lägger grunden för den framtida kompetensförsörjningen. Det handlar om att identifiera nya lösningar som möjliggörs av digitalisering, be- döma dess relevans och sedan utveckla och använda de som är relevanta.
Det handlar även om att ha en förmåga att driva och leda utveckling med stöd av digitalisering.
En studie från Statens medieråd visar att den generella tillgången till digitala verktyg och användningen av dem bland barn och unga skiljer sig åt utifrån kön, socioekonomisk bakgrund och andra demografiska variabler.3 Det är därför angeläget att alla barn och elever ges samma möjligheter att utveckla sin digitala kompetens. Detta understryker behovet av en nationell digitalise- ringsstrategi för skolväsendet som kan bidra till ett mer systematiskt och strategiskt arbete i hela skolväsendet och hos alla huvudmän.
1 Prop. 2011/12:1, utgiftsområde 22, bet. 2011/12:TU1, rskr. 2011/12:87.
2 Regeringskansliet, Näringsdepartementet, N2017/03643/D.
3 Statens Medieråd, 2015 Ungar & medier 2015: demografi - Fakta om hur barns och ungas medievanor påverkas av föräldrarnas härkomst, utbildning och inkomst,
§ 3, BOUN 2018-11-28 08:30 / Bilaga: Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet
4 (14)
Strategins övergripande mål och fokusområden
Det övergripande målet för strategin
För att barn och elever ska ges förutsättningar att utveckla sin digitala kom- petens och för att digitaliseringens potential för ökad måluppfyllelse och lik- värdighet i skolväsendet ska realiseras krävs insatser av såväl de som verkar inom skolväsendet som av andra aktörer som på olika sätt kan bidra till ar- betet. Det är av stor vikt att ge förutsättningar till berörda aktörer som exem- pelvis huvudmän och organisationer men även involvera berörda i närings- livet, civilsamhället och akademin, att bidra och interagera i moderniserings- arbetet genom att kontinuerligt utforska och tillämpa nya digitala möjlighe- ter. För att skapa förutsättningar för att alla ska känna ansvar och engage- mang för att driva utvecklingen – och för att stimulera samarbete – är det relevant med en samlad vision och gemensamma målsättningar för hela skol- väsendet. Regeringens övergripande mål för den nationella digitaliserings- strategin för skolväsendet är att det svenska skolväsendet ska vara ledande i att an- vända digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten.
Samverkan och fokusområden
För att nå det övergripande målet för strategin är det nödvändigt att digitali- seringens möjligheter används inom rätt områden och på rätt sätt. Ett fokus på kostnadseffektivitet är nödvändigt för att åstadkomma den utveckling som behövs utan att andra centrala områden inom skolan ska behöva stå till- baka. Det är därför betydelsefullt med samverkan mellan staten och huvud- männen, men även med de som tillhandahåller digitala verktyg och lärresur- ser samt kompetensutveckling och stöd. En god beställarkompetens samt kompetens hos personal som arbetar med barn och elever, förskolechefer, rektorer och huvudmän att använda de digitala möjligheterna på rätt sätt i ut- bildningen är också centrala. Det är även viktigt med samordning och sam- arbete kring standarder och gemensamma digitala lösningar inom skolväsen- det samt med berörda parter inom offentlig förvaltning och näringsliv. På så vis kan dubbelarbete undvikas och det kan säkerställas att olika system kan fungera tillsammans och kommunicera med varandra (interoperabilitet). Det kan också skapa förutsättningar för huvudmän med begränsade utvecklings- resurser att ta del av befintliga lösningar. Statens skolverk kommer i sitt fort- satta arbete med insatser inom ramen för de uppdrag och det arbete som rör
§ 3, BOUN 2018-11-28 08:30 / Bilaga: Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet
5 (14)
digitaliseringen av skolväsendet att involvera relevanta aktörer, såsom Sveri- ges Kommuner och Landsting (SKL). I syfte att realisera de övergripande målen i strategin och i förlängningen regeringens vision för skolväsendet kommer regeringen att tillsammans med SKL bryta ned strategins delmål till initiativ och aktiviteter.
Strategin innehåller tre fokusområden för de åtgärder som sammantaget ska leda till att det övergripande målet för strategin uppnås. Varje fokusområde innefattar ett mål och flera delmål som ska uppnås till 2022. De tre fokus- områdena är:
Digital kompetens för alla i skolväsendet
Likvärdig tillgång och användning
Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter
§ 3, BOUN 2018-11-28 08:30 / Bilaga: Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet
6 (14)
Fokusområde 1: Digital kompetens för alla i skolväsendet
Mål: Alla barn och elever ska utveckla en adekvat digital kompetens. Det ska finnas en digital likvärdighet i det svenska skolväsendet.
Delmål 1: Barn och elever ska i alla delar av skolväsendet ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens.
Delmål 2: Förskolechefer, rektorer och huvudmän ska ha förmåga att strate- giskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna.
Delmål 3: Personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen.
Delmål 1.1: Barn och elever ska i alla delar av skolväsendet ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens
Utbildning i skolväsendet ska bidra till att barn och elever utvecklar förståel- se för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla barn och elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik, vilket också blir alltmer avgörande för det kommande arbetslivet.
Barn och elever ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvars- fullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker och för att kunna värdera information. Det handlar bland annat om att utveckla elevernas medie- och informationskunnighet dvs. kunskap och för- måga att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och kontexter. En annan aspekt är att förstå hur digital teknik kan användas, och att få tekniska kunskaper att själv kunna skapa verktyg och lösningar med hjälp av den digitala tekniken. Det kan t.ex. handla om pro- grammeringskunskap.
Digitaliseringen är en pågående process. De förmågor och kunskaper som kan sägas utgöra digital kompetens i dag är nödvändigtvis inte tillräckliga för att utgöra digital kompetens om några år. Barn och elever bör så långt det är möjligt få med sig de förmågor som behövs för att kontinuerligt kunna upp- datera och utveckla sin digitala kompetens. Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) har definierat innebörden av digital kompetens som i vilken ut- sträckning en individ är förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt har förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och dess påverkan på ens liv.4
4 Gör Sverige i framtiden – digital kompetens (SOU 2015:28)
§ 3, BOUN 2018-11-28 08:30 / Bilaga: Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet
7 (14)
I strategin används därför uttrycket adekvat digital kompetens för att tydlig- göra att den digitala kompetensen förändras över tid i takt med utvecklandet av såväl användande som verktyg. Uttrycket adekvat digital kompetens an- vänds även för att markera att det inte är möjligt att precisera en absolut nivå för digital kompetens då den successivt behöver utvecklas utifrån samhällets krav och barns och elevers förutsättningar.
För att begreppet adekvat digital kompetens ska få relevant innebörd behö- ver det konkretiseras utifrån styrdokumenten. Därför behöver styrdokumen- ten i alla delar av skolväsendet innefatta de kunskaper och förmågor som ef- terfrågas vid fortsatt utbildning, på arbetsmarknaden och som förutsätts för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Konkretiseringen av styrdokumenten i undervisningen och utbildningen i övrigt måste följa med den tekniska och digitala utvecklingen. Det är av vikt att digitaliseringens möjligheter används som ett sätt att nå de mål som framgår av styrdokumenten. Detta är både en fråga om likvärdighet och kvalitet.
Digitaliseringskommissionen har pekat på att ökade inslag av it i undervis- ningen främjar flickors intresse för it och på sikt bidrar till att minska sned- rekryteringen till högre utbildningar med it-inriktning.5 Inkluderandet av ett jämställdhetsperspektiv i arbetet med digitalisering har därmed betydelse för möjligheten att nå det jämställdhetspolitiska målet om jämställd utbildning.6 I arbetet med digitaliseringen är det därför viktigt med ett jämställdshetsper- spektiv för att tillgodose att alla barn och elever ges samma förutsättningar och möjligheter.
Delmål 1.2: Förskolechefer, rektorer och huvudmän ska ha förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna
En lyckad integration av it i verksamheten ställer stora krav på strategiskt ledarskap. För detta är det viktigt att förskolechefer, rektorer och huvudmän har den digitala kompetens som krävs för att leda och ge personalen stöd i det digitala utvecklingsarbetet. Det är också viktigt att kunna identifiera och bedöma relevansen av nya lösningar som möjliggörs av digitalisering och ut- veckla användningen av dessa, med det följer en adekvat beställarkompetens.
Arbetet måste ske utifrån barn och elevers olika behov och förutsättningar så att digitaliseringen möjligheter kan bidra till förbättrade kunskapsresultat och ökad måluppfyllelse.
5 En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13)
6 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid (skr. 2016/17:10)
§ 3, BOUN 2018-11-28 08:30 / Bilaga: Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet
8 (14) Delmål 1.3: Personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen
Riksdagen har i en översiktsrapport beskrivit svårigheterna att mäta resultat i form av förbättrade studieprestationer, men konstaterar att det finns studier som visar positiva effekter på undervisning och lärande i skolan med an- vändningen av digitala verktyg.7
Både riksdagen och Digitaliseringskommissionen anger att framgångsfakto- rer är lärarens digitala kompetens, förmåga att leda skolarbetet, integrera digitala verktyg och resurser i undervisningen och ge eleverna tydliga men uppnåbara utmaningar.8 Detta förutsätter att förskollärare, lärare och annan personal är förtrogna med att använda digitala verktyg och kan välja digitala lärresurser utifrån bedömningar av det pedagogiska värdet och utifrån barn och elevers olika behov och förutsättningar. Utan tillräcklig kompetens kan användandet av digitala verktyg och digitala lärresurser leda till att dessa an- vänds felaktigt och får då en negativ inverkan på elevers studiero. Att det finns risk för stress och distraktioner är även något som riksdagens över- siktsrapport konstaterar.9 Med digitala lärresurser avses allt material som är digitalt och till nytta i undervisning och lärande. Det är viktigt att personer som ska arbeta med barn och elever ges möjlighet att utveckla digital kompe- tens både under sin utbildning men även genom den kompetensutveckling som de deltar i under sin anställning. För att barn och elever ska utvecklas så långt som möjligt är det även av vikt med ett bra samarbete mellan personal som arbetar med barn och elever och skolbiblioteken. Skolbiblioteket har en viktig pedagogisk uppgift att fylla när det gäller att stärka elevers kompe- tenser i bland annat informationssökning och källkritik. Förskolechefer, rektorer och huvudmän behöver därför skapa förutsättningar för persona- lens kompetensutveckling så att eleverna ges möjligheter att stärka dessa kompetenser även i arbetet med digitala verktyg.
För att kunna utbilda ansvarsfulla internetanvändare är det även viktigt att förskollärare, lärare och annan personal har kännedom om vad som gäller upphovsrättsligt när man i undervisningen visar material från digitala källor, men även i frågor som rör personlig integritet.
7 Digitaliseringen i skolan – dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen, rapport från riksdagen, 2015/16:RFR18
8 Digitaliseringen i skolan – dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildnin gen, rapport från riksdagen, 2015/16:RFR18
9 Digitaliseringen i skolan – dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen, rapport från riksdagen, 2015/16:RFR18
§ 3, BOUN 2018-11-28 08:30 / Bilaga: Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet
9 (14)
När det gäller arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling är det viktigt att personal som arbetar med barn och elever har en förståelse för nätkränkningar och verktyg för att motverka dessa inte minst ur ett jäm- ställdhetsperspektiv.
§ 3, BOUN 2018-11-28 08:30 / Bilaga: Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet
10 (14)
Fokusområde 2: Likvärdig tillgång och användning
Mål: Barn, elever och personal ska ha god och likvärdig tillgång till digitala verktyg och resurser i syfte att förbättra utbildningen och effektivisera verksamheten
Delmål 1: Barn, elever och personal som arbetar med barn och elever ska ha tillgång till digitala verktyg utifrån sina behov och förutsättningar.
Delmål 2: Det ska finnas ändamålsenlig infrastruktur samt teknisk och peda- gogisk support i verksamheten.
Delmål 3: De digitala lärresurser som används i undervisningen ska vara ändamålsenliga och medföra att teknikens möjligheter kan utnyttjas effektivt.
Delmål 4: Digitaliseringen ska användas för att underlätta personalens arbetssituation i fråga om undervisning och administration.
Delmål 2.1: Barn, elever och personal som arbetar med barn och elever ska ha tillgång till digitala verktyg utifrån sina behov och förutsättningar
Med tanke på de krav som ställs på personal i skolväsendet som arbetar med barn och elever att kunna hantera digital teknik i undervisning och admini- stration, är det viktigt att denna personal har god tillgång till digitala verktyg.
För barn i förskolan bör tillgången till digitala verktyg vara sådan att de kan användas i den pedagogiska verksamheten när det är lämpligt. Detta innebär inte att varje barn måste ha tillgång till ett digitalt verktyg, tvärtom är det oftast en fördel att barnen använder digitala verktyg tillsammans eller med en förskollärare eller annan personal.
Elevernas skolrelaterade arbete begränsas inte till den tid eleverna befinner sig i skolans lokaler, vilket blir tydligare högre upp i årskurserna. Stor del av undervisningen utgår från tillgång till digitala resurser och mer arbete utförs med digitala verktyg. Det är därför viktigt att elever i förskoleklass, grund- skola och gymnasieskola och i motsvarande skolformer har god tillgång till digitala verktyg. Undersökningar genomförda av Statens medieråd visar att den generella tillgången till digitala verktyg och användningen av dem bland barn och unga skiljer sig åt utifrån socioekonomisk bakgrund och andra de- mografiska variabler. Detta understryker betydelsen av att skolväsendet ger alla barn och elever likvärdiga förutsättningar att använda digitala verktyg och att utveckla sin digitala kompetens.10
10 Statens Medieråd, 2015 Ungar & medier 2015: demografi – Fakta om hur barns och ungas medievanor påverkas av föräldrarnas härkomst, utbildning och inkomst.
