PROVET I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR
15.1.2010
Studentexamensnämndens föreskrifter och anvisningar om provet i svenska som andraspråk innehåller dels text ur studentexamensförordningen, dels nämndens egna bestämmelser och anvisningar, vilka i texten hålls isär med hjälp av teckensnitt eller stil.
Paragraftecknen i texten hänvisar till gymnasielagen (766/2004), lagen om anordnande av studente- xamen (672/2005) och förordningen om studentexamen (915/2005), om inte annat anges.
Föreskrifterna och anvisningarna gäller första gången den examen som genomförs våren 2011.
1 ALLMÄNT OM PROVET I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1 2 SPRÅKFÄRDIGHETSBEGREPPET I STUDENTEXAMEN OCH FÄRDIGHETSNIVÅN FÖR UNDERVISNINGEN I
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 2
3 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK: PROVSTRUKTUREN 3 4 DE PRAKTISKA ARRANGEMANGEN 4
4.1 ALLMÄNT OM PROVARRANGEMANGEN 4
4.1.1 Provpapper 4
4.1.2 Skrivdon 5
4.2 BEDÖMNINGEN AV PROVET I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 5
4.2.1 Preliminär bedömning 5
4.2.2 Slutgiltigt vitsord 6
4.3 INSÄNDANDET AV PROVPRESTATIONERNA 6
5 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK: PROVTYPER 7
5.1 ÖPPNA FRÅGOR 7
5.2 KORT KOMMUNIKATIV UPPGIFT 8
5.2.1 Kommentar 9
5.2.2 Komplettering av en dialog 9
5.2.3 Annat kort meddelande 10
5.3 PRODUKTIV LUCKUPPGIFT ELLER FLERVALSLUCKUPPGIFT 11
5.3.1 Produktiv luckuppgift 11
5.3.2 Flervalsluckuppgift 11
5.4 UPPSATS 12
5.4.1 Poäng som ges vid bedömningen 13
5.4.2 Poängavdrag för uppsatsen 13
6 KOMPENSATION 15
7 LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER, SJUKDOM ELLER
FÖRORDANDE 16
8 HUR ETT FRÄMMANDE SPRÅK SOM MODERSMÅL
BEAKTAS VID BEDÖMNINGEN 17
9 ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV KOMMENTAREN 18
10 ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV UPPSATSEN 19
1 ALLMÄNT OM PROVET I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
Provet i modersmålet kan vara ett prov som bygger på lärokursen i finska eller svenska som andra språk, om examinandens modersmål inte är finska, svenska eller samiska eller om examinanden använder teckenspråk som sitt modersmål eller första språk. (L 672/2005, 2, 6 §) Också examinander som är döva sedan födseln eller har förlorat hörseln i tidig barndom kan sålunda ersätta det obligatoriska provet i modersmålet med provet i svenska/finska som andraspråk.
Studentexamen avläggs på finska eller svenska. (L 672/2005, 1 §) En examinand måste avlägga alla prov i sin examen på ett och samma examensspråk.
Examinanderna behöver inte ansöka hos nämnden om rätt att skriva provet i svenska som andras- pråk. När anmälningsuppgifterna har kommit in från gymnasierna gör studentexamens-nämnden i befolkningsregistret en kontroll av rätten att skriva provet (modersmålet). Om befolkningsregistret uppger svenska eller finska som modersmål men det faktiska modersmålet är något annat språk, då kan examinanden, vårdnadshavaren eller rektor till nämnden skicka en preciserande utredning eller en ansökan om att detta ska beaktas.
Provet i svenska som andraspråk skrivs samma dag som essäprovet i modersmålet. Provet innehåller inte någon hörförståelsedel (jfr provet i det andra inhemska språket och proven i främmande språk).
Namnet svenska som andraspråk och de nationella grunderna för läroplanen (Utbildningsstyrelsens föreskrift 27.8.2003, s. 62–67) definierar nivån på de kunskaper i svenska som krävs för provet. Exa- minanderna behöver alltså inte kunna svenska lika bra som modersmålstalare. Provet i svenska som andraspråk ersätter modersmålsprovet och är därmed alltid ett obligatoriskt prov i examen. En godkänd studentexamen ger allmän högskolebehörighet.
En examinand med ett annat modersmål än svenska, finska eller samiska som har skrivit men fått underkänt på modersmålsprovet får om den så önskar göra om det underkända obligatoriska provet genom att delta i provet i svenska/finska som andraspråk. (F 915/2005, 4 §)
Om den som har anmält sig till ett prov uteblir från provet eller inte lämnar in en provprestation för be- dömning, betraktas provet som avbrutet och underkänt. (L 672/2005, 10 §) Ett avbrutet prov kan inte kompenseras (jfr punkt 8).
Nämndens allmänna föreskrifter och anvisningar samt de provspecifika föreskrifterna kan läsas på och skrivas ut från nämndens webbplats, www.ylioppilastutkinto.fi.
2 SPRÅKFÄRDIGHETSBEGREPPET I
STUDENTEXAMEN OCH FÄRDIGHETSNIVÅN FÖR UNDERVISNINGEN I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
Provet mäter hur väl examinanden har tillägnat sig den färdighet i svenska som andraspråk som anges i grunderna för gymnasiets läroplan: hur bra examinanden förstår en text som den har läst på svenska, hur bra den behärskar ordförrådet, språkstrukturerna och för svenskan typiska uttryck, hur bra den kan producera kommunikativa texter på svenska samt hur bra den kan skriva en uppsats över något ämne som hör till den egna erfarenhetssfären eller nämns i motivkretsarna för lärokursen eller har aktualitet.
Proven i studentexamen, också provet i svenska som andraspråk, bygger på Grunderna för gymnasiets läroplan1. Proven utarbetas på grundval av den kommunikativa kompetensen sådan den definieras i Europarådets ramverk för språk: lärande, undervisning, bedömning (CEFR, Gemensam europeisk referensram för språk)2. Språkfärdighet består enligt den definitionen av både kunskap om språket, och färdighet att använda det. Språkfärdigheten mäts i språksituationer som anges i läroplanen.
Proven mäter både reception (läsförståelse) och produktion (strukturer och ordförråd, skriftlig frams- tällning). Muntlig framställning och interaktion mäts inte i språkproven i studentexamen. Provet i svenska som andraspråk mäter inte heller hörförståelse. Provtexterna är valda så att de anknyter till olika temaområden i Grunderna för gymnasiets läroplan och till motivkretsar och teman i lärokursen för svenska som andraspråk. De enskilda provuppgifterna är för sin del konstruerade så att de så full- ständigt som möjligt ska mäta olika slag av kommunikativa funktioner.
Grunderna för gymnasiets läroplan ställer upp färdighetsnivåer för lärokurser av olika omfattning i enskilda språk. Nivåskalan i grunderna för läroplanen är en finländsk tillämpning av de färdighetsnivåer som anges i det europeiska ramverket. Följande tabell är utarbetad efter Grunderna för gymnasiets läroplan 2003, som trädde i kraft 2005.
Mål för undervisningen i svenska som andraspråk enligt Grunderna för gymnasiets läroplan 2003 Hörförståelse* Läsförståelse Skriftlig framställning Muntlig framställning*
B2.2 B2.2 B2.1 icke definierad nivå, all-
män färdighetsnivå B2.2
* Dessa delfärdigheter mäts inte i provet svenska som andraspråk i studentexamen.
1 Grunderna för gymnasiets läroplan 2003. Grunderna för läroplanen 2003 i gymnasieutbildning för ungdomar. Utbildningsstyrelsens föreskrift 33/011/2003.
2 Common European Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching, Assessment. Published by arrangement with the Council of Europe 2001. Eurooppalainen viitekehys. Kielten oppimisen, opettamisen ja arvioinnin yhteinen eurooppalainen viitekehys. Suomentaneet Irma Huttunen ja Hanna Jaakkola 2003.
3 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK:
PROVSTRUKTUREN
Provet i svenska som andraspråk består av fyra delar, av vilka den första i första hand mäter färdighet i läsförståelse, den andra läsförståelse och interaktionell produktion, den tredje behärskningen av ordförråd och strukturer och den fjärde färdighet i skriftlig framställning.
Delprovet i läsförståelse mäter examinandens förmåga att förstå skrivet språk och att utifrån ett textun- derlag lösa olika uppgifter som innebär textproduktion på målspråket. Textunderlagen representerar olika genrer och varierar i omfång. Uppgifterna mäter till exempel förståelse av huvudtanken eller viktiga detaljer i ett textunderlag, förmåga att dra slutsatser av det man läst samt förståelse och tolkning av enskilda uttryck. Textunderlagen, som ofta är utdrag ur en längre text, representerar olika genrer.
Delprovet består av öppna frågor.
Delprovet i läsförståelse och interaktionell produktion mäter examinandens kommunikativa förmåga, dvs. hur examinanden förmår reagera på ett meddelande/meddelanden från en annan part och beakta både särdrag i och villkor för detta i det egna meddelandet/de egna meddelandena. Meddelandena kan till exempel bestå i kommentarer till ett tema i textunderlaget, e-postmeddelanden eller andra meddelanden av vardaglig karaktär eller komplettering av en dialog.
Delprovet i behärskning av ordförråd och strukturer mäter behärskningen av delområdena i fråga.
Delprovet består av en flervalsluckuppgift eller en produktiv luckuppgift. Flervalsluckuppgiften mäter förutom läsförståelse även behärskningen av satser, strukturer och ordförråd. Den produktiva luckup- pgiften mäter textförståelse samt användningen av centrala ord, uttryck och strukturer.
Delprovet i skriftlig framställning mäter examinandens förmåga att självständigt producera text och på svenska uttrycka sina tankar över teman som faller inom ramen för motivkretsarna i lärokursen för svenska som andraspråk och temaområdena för gymnasiet. Uppsatsen mäter också examinandens förmåga att beakta villkoren för olika slag av kommunikationssituationer.
4 DE PRAKTISKA ARRANGEMANGEN
4.1 ALLMÄNT OM PROVARRANGEMANGEN
Provet i svenska som andraspråk skrivs samma dag som essäprovet i modersmålet. Nämnden sänder enligt utlovad tidtabell ut de provhäften och optiska blanketter som gymnasierna har lämnat beställning på.
Anvisningar för hur provet ska utföras finns i själva provhäftet.
För examinandens del är provet avslutat när den har lämnat in sina svarspapper till den som övervakar provet, även om provtiden på sex timmar ännu inte löpt ut. Examinanden får inte lämna provsalen före klockan 12.
Papper som har använts som koncept för prestationer ska strykas över. De ska inte skickas in till nämn- den, men med tanke på eventuella förfrågningar är det bäst att de förvaras på gymnasiet i ett års tid.
Läraren som tar emot prestationerna får inte ge några som helst anvisningar för hur uppgifterna ska utföras eller kontrollera att examinanden har följt anvisningarna.
4.1.1 Provpapper
Gymnasierna ska förse examinanderna med den optiska blanketten och konceptpapper (helark A 3 eller halvark A 4). Svarsblanketten för språkproven används inte i provet i svenska/finska som andraspråk. Konceptpapperen ska ha en högermarginal som är tillräckligt bred för att ge rum för lära- rens och censors anteckningar. Provpapper får examinanden inte riva sönder eller vika under pågående prov. Papper som har använts som koncept för prestationer måste strykas över.
Skilda delar av provet (t.ex. uppsats och kort kommunikativ uppgift) skrivs var för sig på skilda papper.
Den som övervakar prov ska påminna examinanderna om att de ska skriva sitt eget namn och exami- nandnummer samt gymnasiets namn och nummer på varje papper som innehåller svar. Det ska ske vid de ställen på papperet som är reserverade för namnuppgifter.
Anvisningarna för ifyllningen av den optiska svarsblanketten måste ovillkorligen följas. När provet är slut får läraren inte ge svarsblanketterna tillbaka till eller ens visa dem för examinanderna. Efter provet får varken examinanderna eller läraren heller göra några som helst rättelser eller tillägg i svaren (genom att till exempel svärta ringar i fält IV på den optiska svarsblanketten). Läraren är däremot skyldig att korrigera och komplettera felaktiga identifikationsuppgifter (fält I–III).
Alla provprestationer (också de optiska svarsblanketterna) som skickas till nämnden måste vara försedda med gymnasiets namn (tryckt eller stämplat), gymnasiets och examinandens nummer samt exami- nandens namnteckning och fullständiga namn. På de optiska svarsblanketterna för språkproven ska identifikationsuppgifterna ges också i form av svärtade ringar, med vilkas hjälp den optiska läsaren lagrar uppgifterna i studentexamensregistret. Provets namn, som ska svärtas på den optiska svarsblanketten, finns angivet på omslaget till provhäftet.
4.1.2 Skrivdon
Provprestationerna måste skrivas tydligt, snyggt och entydigt med blyertspenna. Blyertspennan får inte lämna ett spår som är alltför otydligt; en lämplig blyertspenna är HB eller 2. Spåret efter en kulspetspenna måste likaledes vara obrutet och fläckfritt. Provprestationer blir inte underkända på grund av en dålig handstil, men en otydlig skrift tolkas efter det sämsta alternativet (i fråga om t.ex.
begynnelsebokstäver och böjningsändelser). Enbart stora bokstäver (versaler) får således inte användas.
Uppsatsen i provet i svenska som andraspråk behöver inte renskrivas med bläck- eller kulspetspenna, som fallet är med essäprovet i modersmålet.
4.2 BEDÖMNINGEN AV PROVET I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
4.2.1 Preliminär bedömning
Prestationerna granskas och bedöms preliminärt av läraren i svenska som andraspråk eller av modersmåls- läraren. (L 672/2005, 8 §) Alla prestationer i svenska som andraspråk måste preliminärt bedömas på gymnasiet, även om gymnasiet saknar lärare i svenska som andraspråk.
För bedömningen gäller anvisningarna för poängsättningen i avsnitt 5, 9 och 10. Provhäftet anger vilken poängsättning som tillämpas i vilket delprov. Läraren ska anteckna det oviktade poängtalet för respektive uppgift både på prestationen och på bedömningsblanketten. Halva poäng förekommer inte.
I slutet av häftet meddelas det totala antalet poäng för provet samt viktningarna (t.ex. | x 3) för de enskilda delarna samt den kolumn där poängtalet ska antecknas på bedömningsblanketten. Poängtalen viktas av nämnden.
Läraren markerar fel genom understrykning eller anteckningar i marginalen.
För markering av fel måste läraren använda en rödpenna som lämnar tydliga och bestående spår, t.ex.
röda kulspetspennor men inte vanliga röda färgpennor av trä. Den röda färgen används bara av läraren, medan nämndens censorer använder andra färger. Då är det i efterhand lätt att se vem som har gjort vilken markering.
En utebliven prestation eller en prestation som det inte är möjligt att bedöma är värd 0 poäng.
Om en examinand har lämnat in en prestation för fler uppgifter än de som krävs, då är det den pres- tation som fått lägst poäng som beaktas i den slutgiltiga bedömningen. Läraren bedömer alla presta- tioner preliminärt och antecknar poängtalen för dem på provprestationen och det lägsta poängtalet på bedömningsblanketten. Vilka uppgifter provet kommer att bestå av avgörs av nämnden.
Om en examinand ger fler än ett svar på samma uppgift, då bedöms uppgiften efter det svar som ger lägst poäng.
Gymnasiet måste spara uppgifterna om alla poängtal som getts av lärarna, fram till dess att examen- sresultaten är klara.
4.2.2 Slutgiltigt vitsord
Vitsordet för provet bestäms vid den slutliga relativa bedömningen på grundval av det sammanlagda antalet poäng för samtliga delar av provet. Poängtalen är följande: delprovet i läsförståelse (viktat) högst 60 poäng, delprovet i behärskning av ordförråd och strukturer 50 och uppsatsen 99 poäng. Det viktade maximiantalet poäng för provet är 209 poäng.
Provprestationerna granskas och bedöms slutligt av studentexamensnämnden. (L 672/2005, 8 §) Nämndens censorer bedömer prestationerna med poängtal som följer de bedömningskriterier man gemensamt fattat beslut om i ämnesutskottet. Poänggränserna bestäms av nämnden när bedömningen är slutförd, för varje examenstillfälle för sig. Den proportionella fördelningen mellan de olika vitsorden försöker nämnden hålla någorlunda konstant från år till år.
Ändring i ett sådant beslut av studentexamensnämnden genom vilket en provprestation har bedömts får inte sökas genom besvär. (L 672/2005, 13 §) (Jfr Kontrollbedömning. Allmänna föreskrifter och anvisningar 1.5.9.)
4.3 INSÄNDANDET AV PROVPRESTATIONERNA
Alla provprestationer måste skickas till nämnden inom utsatt tid. Bedömningsblanketterna måste vara omsorgsfullt ifyllda. På blanketten ska det oviktade poängtalet för varje uppgift och varje examinand föras in. På bilagan till bedömningsblanketten ska läraren ange vilka läroböcker som har använts i undervisningen. Blanketten dateras och undertecknas av läraren, som ytterligare ska förtydliga sitt namn samt uppge tjänsteställning och akademisk examen.
Alla provprestationer som skickas till nämnden ska vara försedda med gymnasiets namn i tryckt eller stämplad form, vidare med gymnasiets nummer samt med examinandens nummer och namnteckning och fullständiga namn. På de optiska blanketterna ska identifikationsuppgifterna föras in även genom svärtning av ringarna, med vilkas hjälp den optiska läsaren för in uppgifterna i studentexamensregistret.
Prestationerna i provet i svenska som andra språk skickas in i ett eget kuvert, separat från prestatio- nerna i modersmålet. De optiska blanketterna läggs in i ett eget kuvert, separat från de produktiva delarna och bedömningsblanketten. Varje delprov läggs i en bunt för sig och ordnas i nummerföljd enligt examinand. (Se närmare rektors minneslista. En minneslista skickas ut för varje examenstillfälle för sig.) Kuvertet måste vara tillräckligt stort och hållbart.
Det får inte klistras igen. På kuvertet skrivs gymnasiets namn och nummer samt namnet på provet, allt med stor och tydlig handstil.
5 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK:
PROVTYPER
Följande provtyper kan förekomma i provet:
• öppna frågor på gymnasiets undervisningsspråk,
• kort kommunikativ uppgift (kommentar, komplettering av dialog eller något annat kort med- delande),
• flervalsluckuppgift eller produktiv luckuppgift,
• uppsats.
5.1 ÖPPNA FRÅGOR
De öppna frågorna mäter examinandens förmåga att förstå, tolka och producera text. Frågorna kan vara 5–10 till antalet (a–j). Frågorna besvaras med produktiva svar, som ska tolka innehållet i texten och enligt uppgiftsbeskrivningen ha ett omfång på ca 10–50 ord. Frågorna behöver inte nödvändigtvis anknyta bara till något visst textställe eller stycke, utan de kan testa också förståelsen av texten som hel- het. Det kan förekomma frågor som kräver en personlig tolkning eller ett personligt ställningstagande.
Textunderlagen är ofta utdrag ur längre texter och representerar olika genrer. De kan vara hämtade ur tidningar eller tidskrifter (t.ex. artiklar, reportage, nyheter, kolumner, insändare eller andra debattinlägg, annonser, reklam, serier, statistik, forskningsreferat), ur skönlitteratur (t.ex. noveller, dikter, romaner eller dramatisk litteratur), ur facklitteratur (artiklar, essäer, figurer, scheman), från webbsidor (t.ex.
bloggtexter, meddelanden, rapporter, artiklar). Texterna kan också vara en kombination av olika genrer.
Produktiva svar skrivs på konceptpapper, inte på den förtryckta svarsblanketten för språkproven.
Bedömning
De produktiva svaren ska vara självständigt och ledigt skrivna svar på de givna frågorna. Bedömningen tar fasta på hur uttömmande, kommunikativa, flytande, språkriktiga och självständiga svaren är. Ett återkommande upprepande av ordalydelsen i texten sänker avsevärt värdet på ett svar.
Poängskalan är 5–0 beroende på vad som anges i anvisningarna för uppgiften, vid respektive fråga eller i slutet av provhäftet.
De produktiva svaren bedöms enligt följande kriterier:
Skala 5–0
• fylligt innehåll, och budskapet framförs synnerligen väl, 5 p.
• bra innehåll, och budskapet framförs väl, 4 p.
• brister i innehållet eller felaktig information, budskapet framförs någorlunda väl, 3–2 p.
• stora brister i innehållet (begripligt endast med svårighet eller vilseledande), budskapet svagt framfört, 1 p.
• helt felaktigt, obegripligt eller uteblivet svar, budskapet framförs inte, 0 p.
Poängen för de enskilda svaren räknas ihop och från poängsumman för de produktiva svaren görs poängavdrag för språkdräkten enligt följande:
• bra språk, några språkfel, avdrag 1 p.
• någorlunda bra språk, fler språkfel, avdrag 3 p.
• språket försvårar avsevärt förståelsen, många språkfel, avdrag 5 p.
För ett svar som är klart längre än anvisningarna anger kan det bli poängavdrag.
På svarspapperet ska läraren anteckna såväl poängtalen för enskilda deluppgifter som det hopräknade antalet poäng för dem, poängavdrag för språkdräkten och det sammanlagda poängtalet. I kolumnen på bedömningsblanketten noteras bara det sammanlagda poängtalet. På sidan med poängsättningen i provhäftet finns anvisningar för ifyllandet av bedömningsblanketten. Det är de oviktade poängtalen för uppgifterna som ska noteras. Poängtalen viktas av nämnden i enlighet med viktkoefficienten i provhäftet.
5.2 KORT KOMMUNIKATIV UPPGIFT
De korta kommunikativa uppgifterna har i första hand ett kommunikativt syfte, dvs. de ska visa hur examinanden förmår reagera på ett meddelande från en annan part och i sitt eget meddelande förmår beakta särdragen i och villkoren för meddelandet från den andra parten. En kort kommunikativ uppgift innehåller antingen en kommentar, en komplettering av en dialog eller något annat kort meddelande.
Den korta kommunikativa uppgiften skrivs på ett eget konceptpapper. Det ska vara cirka 50–100 ord långt. Svaret skrivs enligt anvisningarna i uppgiftshäftet.
Bedömning och poängavdrag
Den korta kommunikativa uppgiften bedöms som en helhet efter skalan 10–0. Kommentaren bedöms efter bedömningstabellen i avsnitt 9, med beaktande av kommentarens argument och motiveringarna för dem samt dess läslighet och språkliga exakthet. De andra korta kommunikativa uppgifterna bedöms enligt anvisningarna i 5.2.2.
Läraren ska i korthet (med hjälp av t.ex. plus- och minustecken) antyda förtjänster och brister i den korta kommunikativa skrivuppgiften. Läraren kan, om den så önskar, motivera sitt poängtal genom att t.ex. citera uttryck ur anvisningarna för bedömningen (se avsnitt 9).
Poängtalet för den korta kommunikativa skrivuppgiften viktas av nämnden i enlighet med viktkoef- ficienten i provhäftet.
I slutet av den korta kommunikativa skrivuppgiften ska examinanden själv ange hur många ord den innehåller. Om denna uppgift saknas, måste läraren räkna ut antalet ord.
För en kort kommunikativ skrivuppgift som är för lång och därför inte motsvarar uppgiftsbeskrivnin- gen blir det poängavdrag.
Läraren bedömer också en kort kommunikativ uppgift, även om den är för lång. Läraren tillämpar då först de normala kriterierna (se avsnitt 9) och gör därefter avdrag enligt följande:
överskridning poängavdrag under 10% inget avdrag
10-25% avdrag 1 p.
26-50% avdrag 2 p.
51-75% avdrag 3 p.
76-100% avdrag 4 p.
Läraren ska klart motivera poängavdraget på examinandens prestation. T.ex. 7 p. – 1 p. (för lång) = 6 p.
5.2.1 Kommentar
En kommentar är en med egna ord skriven uppfattning om någon omständighet i textunderlaget eller ett ställningstagande till denna omständighet. I kommentaren ger examinanden sin egen syn på den sak som efterfrågas och motiverar samtidigt sin ståndpunkt. Kommentaren kan allt efter uppgiftsbes- krivningen vara inriktad på temat för hela textunderlaget eller på någon detalj i texten. Kommentaren ska ha en klar och konsekvent argumentationsstruktur. Påståenden ska motiveras. Kommentaren ska ta fasta på den synvinkel som ges i uppgiftsbeskrivningen, och den ska beakta kommunikationssituation och målgrupp när det gäller både språk och textstruktur.
Kommentaren ska vara 50–100 ord lång. Den behöver inte ha rubrik. Den skrivs med tydlig handstil på ett eget konceptpapper. I slutet av kommentaren ska examinanden själv anteckna ordantalet. Om anteckning saknas, ska läraren räkna ut antalet ord. Kommentaren bedöms efter kriterierna i avsnitt 9.
5.2.2 Komplettering av en dialog
Komplettering av en dialog innebär att examinanden ska åstadkomma en dialog där de kommunika- tiva syftena i uppgiftsbeskrivningen är uppfyllda. Dialogen kan anknyta till talsituationer i vardagen och bestå av till exempel flera text- eller e-postmeddelanden. Examinanden ska anpassa sitt budskap till den situation som anges i uppgiftsbeskrivningen och till samtalspartner eller mottagare i fråga.
Examinanden ska fylla i delar som saknas i dialogen, så att dessa tillsammans med de givna delarna av dialogen bildar en klar och kommunikativ helhet.
Formalitetsgraden bestäms av uppgiftsbeskrivningen och situationen. Uppgiften kan således kräva bruk av olika register i språket (t.ex. skrivet talspråk).
Bedömningen tar fasta på inledningen, formuleringen av innehållet och avslutningen i meddelandet.
Den tar också fasta på läsförståelsen och den skriftliga framställningen, men dessa bedöms i relation till den kommunikativa förmågan, hur väl denna kommer eller inte kommer till uttryck i uppgiften.
Uppgiftsbeskrivningen anger hur lång prestationen ska vara. Kompletteringarna skrivs med tydlig handstil på ett eget konceptpapper, i den ordning som de uppträder i dialogen. Framför varje komp- lettering ska också numret eller bokstaven som anger ordningen sättas ut.
Bedömning
Maximiantalet poäng är 10 poäng.
10-9 Kommunicerar synnerligen naturligt och situationsenligt.
8-7 Kommunicerar naturligt och situationsenligt.
6-5 Kommunicerar rätt naturligt och situationsenligt.
4-3 Kommunicerar tillfredsställande, och situationen beaktas i någon mån.
2-1 Kommunicerar svagt, och situationen beaktas inte i tillräcklig grad.
0 Kommunicerar inte, och situationen har inte alls beaktats.
5.2.3 Annat kort meddelande
Annat kort meddelande är en uppgift som har till syfte att producera ett meddelande, där de kommu- nikativa syftena i uppgiftsbeskrivningen är uppfyllda. Det kan vara fråga om ett e-postmeddelande eller något annat meddelande i vardagslivet. Det kan vara fråga om ett eller flera korta meddelanden. Med- delandena ska i enlighet med uppgiftsbeskrivningen innehålla skribentens svar, kommentar, synsätt e.d.
Examinanden måste anpassa sitt meddelande till den situation och den mottagare som anges i upp- giftsbeskrivningen. Uppgiftsbeskrivningen definierar också formalitetsgraden. Uppgiften kan således kräva bruk av flera olika register av språket (till exempel talspråk).
Bedömningen tar fasta på inledningen, formuleringen av innehållet och avslutningen i meddelandet.
Bedömningen tar också fasta på läsförståelsen och den skriftliga framställningen, men dessa bedöms i relation till den kommunikativa förmågan, hur väl denna kommer eller inte kommer till uttryck i uppgiften.
Uppgiftsbeskrivningen anger prestationens längd. Meddelandet ska skrivas snyggt på ett eget kon- ceptpapper.
Poängsättningen följer dialogkompletteringen i 7.2.2.
5.3 PRODUKTIV LUCKUPPGIFT ELLER FLERVALSLUCKUPPGIFT
5.3.1 Produktiv luckuppgift
Den produktiva luckuppgiften mäter textförståelse samt bruket av centrala ord, uttryck och strukturer.
Uppgiften är baserad på en eller flera korta sammanhängande texter med luckor som ska fyllas i. Det kan handla om att fylla luckan med grundformen eller en böjd form av ett givet ord, ett idiom, en avledning eller ett sammansatt ord. Med hjälp av text- och satssammanhanget och eventuella stödord ska examinanden avgöra vilken ordform, vilket ord eller vilken sats som passar in i luckan, och skriva in detta på svarspapperet. Det kan finnas flera alternativ som passar in i luckan, och då ska examinanden bestämma sig för något av dem.
Som svarspapper används konceptpapper. På papperet ska examinanden skriva bara det som uppgiften kräver för att texten ska bli komplett. Svaren skrivs i nummerföljd under varandra på varannan rad.
Om en struktur är fördelad på två eller flera luckor, måste svaret visa vilka delar av strukturen som hör till vilken lucka (genom bruk av t.ex. tecknen ... eller - mellan de enskilda delarna).
Bedömning
Svaren på den produktiva luckuppgiften bedöms med 1–0 poäng, i enlighet med anvisningarna i provhäftet. 1 poäng ges för ett svar som är helt korrekt.
Läraren noterar de oviktade poängtalen i marginalen på svarspapperet och på bedömningsblanketten, i enlighet med anvisningarna i provhäftet. Poängtalen viktas av nämnden, i enlighet med viktkoeffi- cienten i provhäftet.
5.3.2 Flervalsluckuppgift
Flervalsluckuppgiften mäter förutom textförståelse även behärskningen av satser, ordförråd och struk- turer. Uppgiften är baserad på en eller flera sammanhängande texter, där vissa ord är utelämnade.
På respektive punkt i flervalsluckuppgiften ska examinanden bland givna alternativ välja det alternativ
som passar bäst i luckan, med hänsyn till text- och satssammanhang. Svarsalternativen varierar mellan två och fyra (A,B eller A,B,C eller A,B,C,D). Det alternativ som väljs är alltid en bokstavskod, även när svaret innebär att luckan förblir tom.
På den optiska svarsblanketten ska examinanden med blyertspenna svärta den ring som motsvarar det svarsalternativ den anser är rätt. På svarsblanketten ska svaren på flervalsuppgifterna föras in i enlighet med numreringen i provhäftet (se bilagan med anvisningar för ifyllande av den optiska svarsblanket- ten). Den svärtade ringen utgör det definitiva svaret. En ring som lämnats osvärtad tolkas som ett felaktigt svar.
Bedömning
På examensdagen för provet i svenska som andraspråk skickar nämnden eventuella schabloner för flervalsuppgifterna till gymnasierna.
Läraren gör den preliminära bedömningen med hjälp av nämndens schablon. Läraren noterar antalet rätta svar bland sina egna anteckningar och på bedömningsblanketten, enligt anvisningarna i provhäftet.
Viktningen görs av nämnden, i enlighet med viktkoefficienten i provhäftet.
5.4 UPPSATS
Uppsatsen mäter examinandens förmåga att självständigt producera en sammanhängande text och förmågan att uttrycka sina tankar på svenska språket. Uppsatsen ska ha ett innehåll som motsvarar uppgiftsbeskrivningen. Allt efter uppgiftsbeskrivningen ska uppsatsen vara baserad på eller anknyta till ett material, eller också ska materialet användas bara som stimulans. Det kan finnas mellan fem och sju uppgiftsbeskrivningar, av vilka en ska väljas. En del av uppgiftsbeskrivningarna har en färdig rubrik på uppsatsen markerad med fet stil, andra ska examinanden själv sätta en passande rubrik på.
Materialet i uppgiftsbeskrivningarna anknyter till motivkretsarna i lärokursen för svenska som andras- pråk, till temaområdena i Grunderna för gymnasiets läroplan. Textunderlagen för de materialbaserade uppsatserna är samma textgenrer som texterna i läsförståelse (5.1, s. 7). Materialet kan dessutom bestå av bilder.
Texterna som produceras (uppsatserna) är för det mesta saktexter: texter som presenterar eller disku- terar fakta eller tar ställning i frågor, eller som analyserar och tolkar skönlitterära eller andra texter.
Uppsatserna kan också – om uppgiftsbeskrivningen så säger – vara beskrivande eller berättande texter.
Uppsatsen ska vara 250–300 ord lång, vilket är mera än i uppsatsen i främmande språk men mindre än i essän i modersmålsprovet. Ordantalet bestäms av alla särskrivna ord, tecken, förkortningar, siffror m.m. Rubrik och skiljetecken ingår däremot inte. Examinanden räknar ut antalet ord och antecknar det på provpapperet. Om examinanden har försummat att göra det, ska läraren anteckna antalet ord.
Uppsatsen skrivs med tydlig handstil på konceptpapper. Den behöver inte renskrivas med bläck- eller
kulspetspenna, som essäprovet i modersmålet. Examinanden skriver rubrik och nummer på uppsatsen på papperet. Om numret saknas, ska läraren lägga till det.
Uppsatsen bedöms efter kriterierna i avsnitt 10. Uppsatsen behöver inte nå upp till kravnivån för essän i modersmålet, men uttrycksförrådet och temabehandlingen ägnas här större uppmärksamhet än i främmande språk.
5.4.1 Poäng som ges vid bedömningen
Läraren ska bedöma uppsatsen efter kriterierna i tabellen i avsnitt 10 och använda följande poängtal:
99 97 95 93 90 87 85 83 80 77 75 73 70 67 65 63 60 57 55 53 50 47 45 43 40
35 30
25 20
15 10
5 0
Vid poängsättningen av uppsatsen får det alltså inte förekomma några andra mellanpoäng än sådana som slutar på 3, 5 och 7. Vid behov kan också låga poängtal (35–0) komma till användning. 0 poäng ges bara för en uppsats som saknas helt och hållet, för en uppsats som går helt på sidan om ämnet eller för en uppsats som är kopierad på materialet eller på annat material.
Till att börja med ska läraren bedöma även en uppsats som är för kort enligt den normala tabellen och först därefter göra poängavdrag i enlighet med 5.4.2.
Poängtalet för uppsatsen ska läraren notera i nedre kanten på sista sidan av konceptarket, för att poängtalet inte i förväg ska påverka censors bedömning. Poängtalet noteras således både på bedöm- ningsblanketten i enlighet med anvisningarna i provhäftet och på provprestationen.
5.4.2 Poängavdrag för uppsatsen
Läraren bedömer till att börja med uppsatser som är för långa eller för korta enligt den normala be- dömningstabellen (avsnitt 10) och gör först därefter poängavdrag. Poängavdraget jämte motivering ska läraren notera på provprestationen.
En uppsats som avsevärt överstiger den rekommenderade längden ger ett avdrag på 5–10 poäng, men
avdrag ska göras bara om texten innehåller onödig upprepning eller om den har en lös struktur.
En uppsats som är alltför kort ger avdrag på 5–50 poäng enligt följande uppställning:
ord poängavdrag
236–250 ord ej poängavdrag
221–235 ord 5 poäng
206–220 ord 10 poäng
191–205 ord 15 poäng
176–190 ord 20 poäng
161–175 ord 25 poäng
146–160 ord 30 poäng
131–145 ord 35 poäng
116–130 ord 40 poäng
101–115 ord 45 poäng
86–100 ord 50 poäng
En text som är bara några meningar lång kan inte anses vara en uppsats, och det slutgiltiga poängtalet kommer att ligga under 30 poäng.
Läraren ska notera att en uppsats är för lång eller för kort och ange antalet ord på prestationen.
För uppsatser som saknar rubrik görs ett avdrag om 5 poäng.
Om uppsatsen i huvudsak är kopierad, t.ex. ur provhäftet, blir det slutgiltiga poängtalet 40–0 poäng.
Om uppsatsen är plagierad eller skriven över ett helt felaktigt tema är poängtalet 0 poäng.
6 KOMPENSATION
Examen avläggs utan hinder av underkänt vitsord i ett obligatoriskt prov, om vitsordet enligt de grunder som studentexamensnämnden har fastställt inte hindrar att examensbetyg utfärdas och examinanden inte skriftligen har förbjudit att ett underkänt vitsord antecknas i betyget. (L 672/2005, 6 §)
Möjligheten till kompensation är beroende av såväl poängtalet för det underkända provet som vitsorden för de andra proven.
7 LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER, SJUKDOM ELLER FÖRORDANDE
Om examinandens prestation i ett prov har försämrats av något synnerligen vägande skäl, kan studentexa- mensnämnden beakta detta vid bedömningen. (L 672/2005, 8 §)
Om examinanden har något funktionshinder eller läs- och skrivsvårigheter, kan proven för denna examinand ordnas på avvikande sätt. Detsamma gäller en examinand som på grund av sjukdom eller av jämförbar orsak är förhindrad att avlägga proven på samma sätt som övriga examinander. Studentexamensnämnden beslutar om användningen av arrangemang på basis av en ansökan som gjorts av examinanden eller dennes vårdnadshavare. (F 915/2005, 6 §)
Nämnden har utfärdat en särskild föreskrift om beaktande av sjukdom, funktionshinder eller föror- danden i studentexamen, likaså en särskild föreskrift om beaktande av läs- och skrivsvårigheter.
Om en examinands prestation i svenska som andraspråk har påverkats ogynnsamt av någon sjukdom eller annan motsvarande omständighet, ska gymnasiet till nämnden skicka ett läkarintyg över sjukdomen eller något annat förordande som belyser saken. Läkarintyget ges in av examinanden eller vårdnads- havaren. Intyg över läs- och skrivsvårigheter och förordanden om främmande språk som modersmål ska skickas till nämnden i anslutning till anmälan. Läkarintyg och förordanden skickas efter examen till nämnden tillsammans med korrigerings- och kompletteringsblanketten. Intyg och förordanden i original eller kopia ska inte fogas till provprestationerna.
Lärarna och censorerna bedömer provprestationerna i enlighet med de ämnesspecifika anvisningarna, utan att beakta intyg över läs- och skrivsvårigheter, läkarintyg eller förordanden. Dessa behandlas i separata utskott i nämnden.
8 HUR ETT FRÄMMANDE SPRÅK SOM MODERSMÅL BEAKTAS VID BEDÖMNINGEN
För examinander med ett annat modersmål än det språk som de avlägger studentexamen eller ett enskilt prov på eller som de skriver modersmålsprovet i eller provet i svenska som andraspråk på, för dem gäller det förfarande som beskrivs i nämndens föreskrift om examinander med främmande språk som modersmål. Som framgår av föreskriften kan nämnden dessutom beakta andra särskilt vägande skäl, t.ex. långvarig skolgång utomlands. Också examinander som är döva sedan födseln eller tidig barndom kan betraktas som examinander med ett främmande språk som modersmål. Nämnden har utfärdat en särskild föreskrift om hur främmande språk som modersmål ska beaktas i studentexamen.
Lärarna bedömer provprestationerna och antecknar poängtalen på prestationerna och bedömningsblan- ketterna, utan att ta hänsyn till det främmande modersmålet. Så går också nämndens censorer till väga.
Nämndens utskott för behandling av förordanden om examinander med främmande modersmål går igenom de fall som nämnden har fått utredningsblanketten över och gör en bedömning av frågan i vilket ämne nackdelen med det främmande språket ska beaktas.
9 ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV KOMMENTAREN
OBS. Kolumnerna ”Argument jämte motiveringar” och ”Läsbarhet och språklig exakthet” kompletterar varandra ömsesidigt i bedömningen som helhet.
Allmänt intryck Argument jämte motiveringar Läslighet och språklig exakthet 10–9 poäng
Mycket bra kommentar
Framför sin åsikt väl och motiverar den
mångsidigt. Texten är lätt att läsa och bildar en logisk helhet. Språket är klanderfritt.
8–7 poäng Bra kommentar
Framför sin åsikt rätt väl och motiverar
den rätt mångsidigt. Texten är i huvudsak lätt att läsa och bil- dar en rätt logisk helhet. Språket kan ha vissa brister, men de stör inte förståelsen.
6–5 poäng Tillfredsställande kommentar
Framför sin åsikt på ett tillfredsställande
sätt och motiverar den i någon mån. Texten är inte till alla delar lätt att läsa, och den är ställvis inexakt. Språket har brister som stör förståelsen.
4–3 poäng Försvarlig kommentar
Framför sin åsikt på ett ofullständigt
sätt och motiverar den inte. Texten framstår närmast som en katalog över enskilda fakta, vilket kräver omdis- position av läsaren. Språkfel försvårar påtagligt förståelsen.
2–1 poäng Svag kommentar
Framför sin åsikt på ett svagt sätt och
motiverar den inte. Texten framstår närmast som en katalog av fristående satser, där läsaren blir tvun- gen att nästan helt skapa sammanhang själv. Texten kännetecknas av en påtaglig inexakthet i uttrycket. Förståelsen försvå- ras i hög grad av språkfel.
0 poäng
Mycket svag kom- mentar eller ingen kommentar alls
Framför inte vare sig åsikt eller motive-
ringar till avsaknad av åsikt. Innehållet är helt felaktigt eller texten är oredig och full av språkfel.
10 ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV UPPSATSEN
OBS. Kriterierna ”kommunikativ förmåga”, ”uppgiftsbeskrivning och materialanvändning”, ”textens innehåll och struktur” samt ”språklig bredd och exakthet” kompletterar varandra ömsesidigt i bedöm- ningen som helhet.
Poäng
Allmän nivå Kommunikativ
förmåga Uppgiftsbeskrivning och materialanvänd- ning
Textens innehåll
och struktur Språklig bredd och exakthet
99, 97, 95, 93, 90 poäng Mycket bra
Kan framföra budskapet mycket klart, flytande, idiomatiskt och nyanserat. Texten är lättläst och personlig.
Utför uppgiften till alla delar berömligt. Ut- vecklar aktivt tankarna i textunderlaget och har förstått den väsentliga innebörden i detta.
Behandlar ämnet mångsidigt, personligt och konsekvent. Texten bildar en samman- hängande helhet.
Rikt och mångsidigt språk, brett ord- förråd. Behärskar grammatiken och krävande satsstruk- turer utmärkt. Bara några skrivfel eller andra misstag.
87, 85, 83, 80 poäng Bra
Kan framföra budskapet klart, flytande och ledigt.
Texten är lätt att läsa.
Utför uppgiften väl.
Har förstått syftet med och innebörden i text- underlaget väl. Obser- vationer och slutsatser träffar rätt.
Behandlar ämnet rätt mångsidigt.
Texten har en klar struktur. Textbind- ningen fungerar.
Ordförrådet är väl lämpat för situa- tionen, men inte särskilt mångsidigt.
Rätt varierande strukturer. Behärskar grammatiken och rättstavningen väl.
Endast tillfälliga fel.
77, 75, 73, 70 poäng Rätt bra
Kan framföra budskapet någor- lunda klart. Texten är ganska lätt att läsa.
Utför uppgiften i huvudsak efter beskriv- ningen. Använder i hu- vudsak textunderlaget enligt beskrivningen.
Innehållet är tillräckligt, men ämnet behandlas ordinärt och rätt begränsat. Dispo- sitionen fungerar, trots vissa brister i textbindningen.
Ordförrådet är ordinärt, men i huvudsak väl lämpat för situationen. Be- härskar de grundläg- gande strukturerna, men fel förekommer i någon mån.
67, 65, 63, 60 poäng
Tillfredsstäl- lande
Kan framfö- ra budskapet tillfredsställande.
Texten är ställvis svår att läsa och förstå.
Utför inte uppgiften till alla delar efter beskriv- ningen. Synvinkeln i texten kan vara skev.
Använder textunder- laget, men har inte till alla delar förstått det rätt, eller refererat det eller använt det ensidigt.
Innehållet är begränsat, eller också är relationen mellan huvudsak och bisaker skev.
Det finns problem i dispositionen.
Textbindningen brister ställvis.
Ordförrådet är ensidigt. Upprepar i någon mån fel i de grundläggande strukturerna.
Poäng
Allmän nivå Kommunikativ
förmåga Uppgiftsbeskrivning och materialanvänd- ning
Textens innehåll
och struktur Språklig bredd och exakthet
57, 55, 53, 50 poäng
Försvarlig
Framför budskapet bara oklart. Texten är ätt svår att läsa.
Innebörden är ställvis oklar.
Har haft svårt att följa beskrivningen: kan ha tolkat den delvis fel, inte använt textunder- laget eller till stor del förstått det fel.
Innehållet är knappt. Struktu- ren är splittrad.
Textbindningen är svag.
Ordförrådet är begränsat. Många systematiska fel.
47, 45, 43, 40 poäng
Svag
Har svag förmå- ga att framföra budskapet. Texten är svår att läsa.
Innebörden förblir på många ställen oklar.
Utför uppgiften svagt.
Använder inte text- underlaget eller har förstått det helt fel.
Innehållet är mycket njuggt.
Texthelheten är splittrad.
Ordförrådet är starkt begränsat, ord an- vänds fel. Har svag språkbehärskning.
Många fel av olika slag.
35, 30, 25, 20 poäng Mycket svag
Kan knappast alls framföra budskapet. Texten är mycket svår att läsa.
Uppsatsen saknar nästan anknytning till beskrivningen. Den består bara av fristående satser eller ett enskilt stycke.
Texten saknar nästan innehåll.
Texten saknar struktur och textbindningen fungerar inte.
Mycket svag språkbehärskning.
Ordförrådet är elementärt.
15, 10, 5, 0
poäng Kan inte framföra
budskapet. Följer inte beskrivnin- gen eller har inte utfört uppgiften. Har inte förstått textunderlaget eller kopierat det som egen prestation.
Texten saknar näs- tan innehåll och har ingen struktur.
Uttrycksförrådet är elementärt. Språket nästan genomgående fel.
STUDENTEXAMENSNÄMNDEN 2016
