• No results found

Buller vid ny bebyggelse vid Saturnusgatan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Buller vid ny bebyggelse vid Saturnusgatan"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Buller vid ny bebyggelse vid Saturnusgatan

- Bergsjön, Göteborgs stad

(2)

Dokumentinformation

Titel: Buller vid ny bebyggelse vid Saturnusgatan - Bergsjön, Göteborgs stad

Serie nr: 2008:46

Projektnr: P08079

Författare: Petra Ahlström, Trivector Traffic Lovisa Indebetou, Trivector Traffic Kvalitetsgranskare: Lovisa Indebetou, Trivector Traffic

Petra Ahlström, Trivector Traffic

Beställare: Göteborgs Stad, Trafikkontoret

Kontaktperson: Anna Fant, anna.fant@trafikkontoret.goteborg.se031- 36 825 95

Dokumenthistorik:

Version Datum Förändring Distribution

0.1 2008-06-26 Prel. version Beställare

0.2 2008-06-27 Justerade hastigheter Beställare

1.0 2008-06-30 Slutrapport. Bilagor bifogade. Beställare

1.1 2008-07-01 Rev tolkning knutpunkt. Beställare

Huvudkontor Lund: Åldermansgatan 13 ⋅ 227 64 Lund ⋅ tel 046-38 65 00 ⋅ fax 046-38 65 25 Lokalkontor Stockholm: Barnhusgatan 16 ⋅ 111 23 Stockholm ⋅ tel 08-54 55 51 70 ⋅ fax 08-54 55 51 79 info@trivector.se ⋅ www.trivector.se

(3)

Förord

I juni 2008 fick Trivector Traffic AB i uppdrag av tekniska kontoret i Göteborgs stad att ta fram två bullerutbredningskartor i ett område för nyplanerad bebyggelse i Bergsjön vid Saturnusgatan. Bullerberäkningar har gjorts dels utan några hus och dels med hus.

Bullerberäkningarna har genomförts av civ ing Lovisa Indebetou och civ ing Petra som tillsammans skrivit denna rapport. Anna Fant på Trafikkontoret i Göteborg har varit kontaktperson för uppdraget.

Lund juli 2008 Trivector Traffic AB

(4)
(5)

Innehållsförteckning

Förord

1. Förutsättningar och indata 1

2. Beräkningsmetod 2

3. Riksdagens riktvärden 2

4. Göteborgs stads tillämpning av riktvärden 4

5. Ljudnivåer vid Saturnusgatan 6

5.1 Beräknade ljudnivåer utan nya hus 6

5.2 Beräknade ljudnivåer med nya hus 8

5.3 Slutsatser av ljudnivåer utifrån kommunens tillämpning av riktvärden 10

Bilaga 1) Ljudutbredningskarta ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde), 70 km/h på både Bergsjövägen och Mellby- leden.

Bilaga 2) Ljudutbredningskarta ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) med utbyggnad, 70 km/h på både Bergsjö- vägen och Mellbyleden

Bilaga 1) Ljudutbredningskarta ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde), 50 km/h på både Bergsjövägen och 70 km/h på Mellbyleden.

Bilaga 2) Ljudutbredningskarta ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) med utbyggnad, 50 km/h på både Bergsjö- vägen och 70 km/h på Mellbyleden.

(6)
(7)

1. Förutsättningar och indata

Ny bebyggelse vid Saturnusgatan

Nytt bostadsområde med småhus planeras vid Saturnusgatan i området Bergsjön i Göteborg.

Figur 1.1 Område för nyplanerad bebyggelse – småhus vid Saturnusgatan

Trafikmängd och hastighet

Enligt trafikräkningar trafikerades Bergsjövägen 2004 av 3 800 f/d vid Ko- metgatan. Andelen tung trafik antas till 10 %. Mellbyleden trafikerades 2004 av 9 300 f/d varav 7 % var tung trafik. Vi antar för bullerberäkningarna att trafiken ökar med 1,5 % per år. Detta ger 6 100 f/d på Bergsjövägen och 15 000 f/d på Mellbyleden år 2035. Andelen tung trafik antas till samma som år 2004.

En framtida utbyggnad av Österleden (tvärförbindelse mellan E6 och E20) kan leda till större trafikmängder på Mellbyleden än ovan redovisat. Väg- verket arbetar för närvarande med trafikstudien och en eventuell utbyggnad syftar till att avlasta Tingstadstunneln och Partillemotet. Beräkningar av vil-

Område för nyplanerad bebyggelse

Mellbyleden

(8)

ken inverkan detta skulle ge på ljudnivåerna redovisas dock inte i denna rapport.

Den skyltade hastigheten är i dag 70 km/h på både Bergsjövägen och på Mellbyleden. Man avser att sänka hastigheten på Bergsjövägen i framtiden.

Bullerberäkningar har därför genomförts för både 50km/h och 70 km/h på Bergsjövägen.

2. Beräkningsmetod

Eftersom det är komplicerat att mäta bullernivåer (samtidigt som resultatet ofta är osäkert) genomförs oftast beräkningar istället. Bullernivåerna från vägtrafiken har i detta fall beräknats med hjälp av bullerberäkningspro- grammet Soundplan. Programmet bygger på den modell som svenska Na- turvårdsverket tagit fram i samarbete med övriga nordiska länder.

De bullernivåer som anges i resultatet är ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå. Ekvivalentnivån beskriver den genomsnittliga bullernivån över en viss tidsperiod (vanligtvis ett dygn). Maxnivån är det högsta värde som er- hålles under tidsperioden.

3. Riksdagens riktvärden

Riktvärden för bostäder

I samband med infrastrukturpropositionen som antogs i mars 1997 (Infra- strukturinriktning för framtida transporter, 1996/97:53) fastställde riksdagen riktvärden för trafikbuller. I propositionen angavs också ett åtgärdsprogram i två etapper mot störningar i trafikbuller i befintlig bebyggelse för den statli- ga infrastrukturen.

I propositionen anges att riktvärden enligt Tabell.1 normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Noteras bör här att riktvär-

(9)

det på 55 dBA i ekvivalent ljudnivå utanför fasad för vägtrafik inte motsva- rar god ljudmiljö utan kan snarare betecknas som en acceptabel ljudmiljö.

Vid 55 dBA i buller från vägtrafik upplever sig ca 6 % av de boende sig som starkt störda. Påverkan på sömnen (hjärnaktivitet, hjärtfrekvens och and- ningsförändringar) har konstaterats vid maximala ljudnivåer över 40 dBA.

Risken för sömnstörningar har konstaterats vid fler än fem bullertoppar på 45 dBA.

Vid utformning av ny bebyggelse anges också hur viktigt det är med en ”tyst sida”. Med ”tyst sida” avses enligt Boverket en sida som har lägre ekviva- lent ljudnivå än 45 dBA.

Tabell.1. Riktvärden för buller från vägtrafik (enligt Infrastrukturinriktning för framtida transporter, 1996/97:53).

Utrymme Ekvivalentnivå (dBA) Maximalnivå (DBA)

Inomhus: 30 45 (nattetid)

Utomhus:

- vid fasad (frifältsvärde) 55

- på uteplats 55 70

De angivna riktvärdena är dock inte helt entydiga, t ex anges inte vad som menas med uteplats. Vissa kommuner tolkar detta som hela tomten medan andra endast tolkar det som markerade uteplatser som t ex altaner. Vissa kommuner godkänner överskridande av riktvärde på den del av tomten som vetter mot vägen om det finns en annan del av tomten som är bullerskyddad så att riktvärdena klaras på denna del.

I Naturvårdsverkets förslag1 till tolkning anges att som uteplats ska betraktas i ordningsställt område/yta såsom altan, terrass, balkong eller liknande som ligger i direkt anslutning till bostäder, fritidshus eller vårdlokal. Vidare före- slår man att riktvärdet på 55 dBA i ekvivalent ljudnivå på uteplats ska inne- fatta fasadreflex.

Vidare anger man från Naturvårdsverkets sida att riktvärdet för maximal ljudnivå på uteplats ska inkludera fasadreflex och att i avvaktan på fortsatt utredningsarbete får riktvärdet överskridas högst 5 gånger per maxtimme under dag/kväll (06-22.00).

Utifrån Naturvårdsverkets förslag till tolkning har för denna utredning anta- gits att riktvärdena för uteplats ska innefatta fasadreflex.

1 Naturvårdsverket, Dnr 540-355-01 Rv, Riktlinjer för trafikbuller vid Nyanläggning eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur – Förslag till utveckling av definitioner, 2001

(10)

4. Göteborgs stads tillämpning av riktvärden

Sammanfattningsvis kan konstateras att Göteborgs stad följer de riktvärden som Riksdagen angivit i propositionen som redogjorts för i föregående kapi- tel och tillämpar samma regler som Boverket rekommenderar. Vid vissa fall eller speciella omständigheter kan det dock vara motiverbart att göra avsteg från riktvärdena.

Boverkets rekommendationer av när avsteg från riktvärden kan göras

Boverkets anger att avsteg i samband med ny bebyggelse kan komma i fråga då det gäller komplettering av befintlig bebyggelse i centrala delar av städer och större städer med bebyggelse av stadskaraktär, t ex ordnad kvarters- struktur och tätare bebyggelse vid knutpunkter längs kollektivtrafikstråken.

Göteborgs tolkning och förtydliganden

I Göteborg definierar man stadens centrala delar som det område inom ett avstånd på ca 4 km från city (Brunnsparken). Med stadskaraktär menas t ex områden med kvartersstruktur och trafik på omgivande gator. Här kan också avses andra områden med en blandad bebyggelse av olika åldrar, med liv över dygnet, ett varierat utbud av service, relativt stor befolkningstäthet och med ett tätt gångtrafiknät (småskalig kvartersstruktur). Avsteg från riktvär- dena kan medges för de områden som ligger som mest ca 500 m från knut- punkter för kollektivtrafiken eller som mest 300 m från övriga hållplatser med fler än en buss- eller spårvägslinje med mycket bra turtäthet.

Vidare tolkar Göteborg Boverkets rekommendationer som att avsteg dock aldrig kan göras från att klara riktvärdena inomhus och att ekvivalent ljudni- vå vid fasad inte får överstiga 65 dBA.

När den ekvivalenta ljudnivån utomhus på någon fasad för bostaden är mel- lan 55 och 65 dBA ska lägenheterna vara genomgående med möjlighet att ordna sovplats mot den tysta eller ljuddämpade sidan för samtliga boende i lägenheten. När den ekvivalenta ljudnivån utomhus på någon fasad för bo- staden är mellan 60 och 65 dBA ska dessutom ljudklass B användas för ljuddämpning inomhus. Möjligheten att ordna tysta uteplatser bör vägas in i bedömningen. Ljudnivån på uteplatsen bör inte överskrida ljudnivån på byggnadens bullerskyddade sida.

I undantagsfall kan enstaka lägenheter accepteras när riktvärdena utomhus inte klaras. Med enstaka lägenheter avses i Göteborg – som riktlinje – fem procent av det totala antalet lägenheter inom planområdet samt av det totala antalet lägenheter i respektive byggnad. Undantag får bara göras för att er-

(11)

hålla en bra totallösning som inte skulle klaras på något annat sätt. Varje fall av avsteg från riktvärdena och undantag ska tydligt motiveras.2

Figur 4.1 Krav på lägenhetsutformning och fasadisolering vid avsteg från riktvärde om 55 dBA i ekvi- valent ljudnivå utanför fasad (Källa: Göteborgs Stad, Kommunal tillämpning av riktvärden för trafikbuller, utgångspunkter vid planering och byggande av bostäder i Göteborg, februari 2006)

Vad innebär detta för nytt bostadsområdet vid Saturnusgatan?

Samtliga nya föreslagna bostäder kommer att ligga cirka 400 m från Komet- torget. Komettorget kan dock inte betecknas som en knutpunkt utan endast som en bytespunkt. Därmed är inte avsteg från riktvärdena m h t mycket goda kollektivtrafikförbindelser motiverade; då hade avståndet till bytes- punkten behövt vara högst 300 meter. De ekvivalenta ljudnivåerna utanför fasad får därmed inte överskrida 55 dBA om detta inte kan motiveras på ett bra sätt.

2 Göteborgs Stad, Kommunal tillämpning av riktvärden för trafikbuller, utgångspunkter vid planering och byg- gande av bostäder i Göteborg, februari 2006

(12)

5. Ljudnivåer vid Saturnusgatan

Ekvivalenta ljudnivåer har beräknats vid nyplanerat bostadsområde vid Sa- turnusgatan, öster om Bergsjövägen och väster om Mellbyleden. Det finns riktvärden för ekvivalent ljudnivå både vid fasad (frifältsvärde) och på ute- plats, se Tabell.1. De ljudnivåer som beräknats och presenteras i detta kapi- tel är frifältsvärden, d v s reflexer i egen fasad är inte med i beräkningarna.

Beräkningarna har skett på en höjd av 1,5 m ovan mark för att motsvara ljudnivå som upplevs utomhus på t ex uteplatser i markplan. För eventuella uteplatser orienterade direkt framför en fasad som vetter mot någon av vä- garna kommer dock de verkligt upplevda ljudnivåerna till följd av reflexer i den egna fasaden att bli cirka 3 dBA högre än det beräknade frifältsvärdet.

Beräkningarna har dels skett för området som det ser ut idag med endast be- fintlig bebyggelse och med befintligt parkeringsdäck i nordost samt med ny bebyggelse söder om befintlig och med planerad ombyggnad av parkerings- däcket till bostäder. Den planerade ombyggnaden av parkeringsdäcket med bostäder innebär att det blir en våning högre än idag. Den nya bostadsbeyg- gelsen planeras att bli i två plan.

5.1 Beräknade ljudnivåer utan nya hus

Ljudnivåer vid fasad

I Figur 5.1 och Figur 5.2 visas de ekvivalenta ljudnivåer som uppnås i områ- det om inte några hus byggs. I den första figuren visas ljudnivåerna om has- tigheten på Bergsjövägen bibehålls som 70 km/h och i den andra figuren vi- sas ljudnivåerna om hastigheten sänks till 50 km/h.

(13)

Figur 5.1 Ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) i området utan nya hus och med 70 km/h tillåten hastighet på Bergsjövägen och Mellbyleden.

Som framgår av Figur 5.1 klarar man i princip riktvärdet på 55 dBA i fri- fältsvärde vid befintlig bebyggelse i norr. Endast vid den allra sydligaste de- len av fasaderna på den sydligaste huskroppen är ljudnivån någon decibel över riktvärdet på 55 dBA.

Vid dagens parkeringsdäck i öster är de ekvivalenta ljudnivåerna idag 65-70 dBA, d v s över riktvärdet på 55 dBA som skulle gälla om detta istäl- let vore bostäder.

P-däck

(14)

Figur 5.2 Ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) i området utan nya hus och med 50 km/h tillåten hastighet på Bergsjövägen och 70 km/h tillåten hastighet på Mellbyleden.

Om hastigheten på Bergsjövägen sänks till 50 km/h kommer ljudnivåerna närmast vägen att minska något och ett något större område söder om befint- lig bebyggelse får frifältsvärden på högst 55 dBA.

5.2 Beräknade ljudnivåer med nya hus

Ljudnivåer vid fasad

I Figur 5.3 och Figur 5.4 visas de ekvivalenta ljudnivåer som uppnås i områ- det när utbyggnaden av hus är färdig. I den första figuren visas ljudnivåerna om hastigheten på Bergsjövägen bibehålls som 70 km/h och i den andra fi- guren visas ljudnivåerna om hastigheten sänks till 50 km/h.

P-däck

(15)

Figur 5.3 Ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) i området med utbyggnad av hus och med 70 km/h tillåten hastighet på Bergsjövägen och Mellbyleden.

Som framgår av Figur 5.3 kommer de flesta nya fastigheterna att få ekviva- lenta ljudnivåer vid fasad som är högst 55 dBA. Söder om den befintliga be- byggelsen kommer dock de ekvivalenta ljudnivåerna vid några av de nya fastigheterna att bli upp drygt 60 dBA närmast Bergsjövägen. Vid den nya bebyggelsen ovanpå befintligt parkeringsdäck blir ljudnivån mot Mellbyle- den 65-70 dBA. Vid de fem nya radhusen direkt söder om parkeringsdäcket blir ljudnivåerna cirka 60 dBA ut mot Mellbyleden.

Ombyggnad av P-däck till bostäder

Nytt område med bostäder

(16)

Av Figur 5.4 framgår att bullersituationen mot Bergsjövägen blir något bätt- re om hastigheten sänks till 50 km/h. Den ekvivalenta ljudnivån vid de mest utsatta husen mot Bergsjövägen sjunker med ett par decibel till 55-60 dBA.

De höga ljudnivåerna ut mot Mellbyleden påverkas dock inte.

Figur 5.4 Ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) i området med utbyggnad av hus och med 50 km/h tillåten hastighet på Bergsjövägen och 70 km/h tillåten hastighet på Mellbyleden.

5.3 Slutsatser av ljudnivåer utifrån kommunens till- lämpning av riktvärden

Området inte ligger så nära god kollektivtrafikförbindelse att avsteg från riktvärdet på 55 dBA vid fasad är motiverade med hänsyn till detta enligt Göteborgs stads tillämpning av riksdagens riktvärden.

Ca 60 dBA Överskridande

55 dBA med någon eller ett par dBA

Mer än 65 dBA

(17)

Slutsatser ljudnivå vid nya bostäder på befintligt P-däck

Ljudnivån vid fasad ovanpå befintligt parkeringsdäck blir med dagens tillåt- na hastighet på 70 km/h på Mellbyleden mindre än 50 dBA på bullerskyd- dad sida. Ljudnivån blir dock för hög i riktning mot Mellbyleden (över 65 dBA) för att bostäder enligt Göteborgs stads tillämpning av riktvärden skulle tillåta bostadsbebyggelse. Inte ens om tillåten hastighet skulle sänkas till 50 km/h skulle ljudnivåerna minska tillräckligt mycket. Enligt kommunen är denna åtgärd inte heller aktuell varför andra bullerdämpande åtgärder be- hövs om man ska kunna bygga fastigheter i detta läge. Exempel på en möjlig åtgärd skulle kunna vara bullerdämpande beläggning som kan sänka ljudni- våerna med cirka 5 dBA. Ytterligare åtgärder krävs dock för att sänka ljud- nivåerna ytterligare.

Slutsatser ljudnivå vid nya bostäder i söder

Nästan samtliga fastigheter i söder får en bullerskyddad sida med högst 50 dBA i ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) utanför fasad på eventuella ute- platser. Det är dock endast mitt inne i det nyplanerade området som samtliga fasader klarar riktvärdet på 55 dBA i ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde).

För bostäderna längst i sydväst blir den ekvivalenta ljudnivån vid mest utsatt fasad närmast Bergsjövägen drygt 60 dBA. Sänkts hastigheten på vägen till 50 km/h minskar ljudnivåerna och riktvärdet på 55 dBA överskrids endast med någon eller ett par decibel. Ljudnivåerna i riktning mot Mellbyleden blir som mest cirka 60 dBA och överskrider därmed riktvärdet på 55 dBA med cirka 5 dBA. En möjlig åtgärd är som tidigare nämnts att använda låg- bullrande beläggning.

(18)

2:16

2:25

767:140 4:1 767:258

767:278 5:1

767:258

767:140

6:2 6:1

6:1 767:258

6:4

767:258 767:140

767:258

767:258 767:258

767:282 767:258

48:1

48:2

2:27

2:31

2:31 2:41

2:26 2:17

2:30

2:30

767:264 12:1

12:4 12:2 12:3 11:1

767:275 767:274

10:6

10:5 10:4 10:3

10:1

767:263 10:2

55:1

6:4 6:3 55:1

6:2

Nebulosagatan Komettorget

M eteorgatan Meteorgatan

Bergsjö ge n

Saturnusg

atan Bergsjövägen

Rymdtorget

Mellbylede

n Saturnusgatan

Rymdtorget

0

0 25 50 100 150 200

m

Ekv ljudnivå dB(A)

< 50 50 <= < 55 55 <= < 60 60 <= < 65 65 <= < 70 70 <= < 75 75 <= < 80 80 <=

Förklaringar

Väg Byggnad P-däck

0

0 25 50 100 150 200

m

(19)

2:16

2:25

767:140 4:1 767:258

767:278 5:1

767:258

767:140

6:2 6:1

6:1 767:258

6:4

767:258 767:140

767:258

767:258 767:258

767:282 767:258

48:1

48:2

2:27

2:31

2:31 2:41

2:26 2:17

2:30

2:30

767:264 12:1

12:4 12:2 12:3 11:1

767:275 767:274

10:6

10:5 10:4 10:3

10:1

767:263 10:2

55:1

6:4 6:3 55:1

6:2

Nebulosagatan Komettorget

Me teo rga tan Meteorgatan

Bergsjö

väg en

Saturnusgatan Bergsjö

gen Rymdtorget

Mellbyle den Saturnusgatan

Rymdtorget

0

0 25 50 100 150 200

m

Ekv ljudnivå dB(A)

< 50 50 <= < 55 55 <= < 60 60 <= < 65 65 <= < 70 70 <= < 75 75 <= < 80 80 <=

Förklaringar

Väg Byggnad P-däck

0

0 25 50 100 150 200

m

(20)

2:16

2:25

767:140 4:1 767:258

767:278 5:1

767:258

767:140

6:2 6:1

6:1 767:258

6:4

767:258 767:140

767:258

767:258 767:258

767:282 767:258

48:1

48:2

2:27

2:31

2:31 2:41

2:26 2:17

2:30

2:30

767:264 12:1

12:4 12:2 12:3 11:1

767:275 767:274

10:6

10:5 10:4 10:3

10:1

767:263 10:2

55:1

6:4 6:3 55:1

6:2

Nebulosagatan Komettorget

Me teo rga tan Meteorgatan

Bergsjö

väg en

Saturnusgatan Bergsjö

gen Rymdtorget

Mellbyle den Saturnusgatan

Rymdtorget

0

0 25 50 100 150 200

m

Ekv ljudnivå dB(A)

< 50 50 <= < 55 55 <= < 60 60 <= < 65 65 <= < 70 70 <= < 75 75 <= < 80 80 <=

Förklaringar

Väg Byggnad P-däck

0

0 25 50 100 150 200

m

(21)

2:16

2:25

767:140 4:1 767:258

767:278 5:1

767:258

767:140

6:2 6:1

6:1 767:258

6:4

767:258 767:140

767:258

767:258 767:258

767:282 767:258

48:1

48:2

2:27

2:31

2:31 2:41

2:26 2:17

2:30

2:30

767:264 12:1

12:4 12:2 12:3 11:1

767:275 767:274

10:6

10:5 10:4 10:3

10:1

767:263 10:2

55:1

6:4 6:3 55:1

6:2

Nebulosagatan Komettorget

M eteorgatan Meteorgatan

Bergsjö ge n

Saturnusg

atan Bergsjövägen

Rymdtorget

Mellbylede

n Saturnusgatan

Rymdtorget

0

0 25 50 100 150 200

m

Ekv ljudnivå dB(A)

< 50 50 <= < 55 55 <= < 60 60 <= < 65 65 <= < 70 70 <= < 75 75 <= < 80 80 <=

Förklaringar

Väg Byggnad P-däck

0

0 25 50 100 150 200

m

(22)

1 Silvia Orrego

Stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad

Lund den 6 maj 2009

PM 2009:13 - Buller vid småhus vid Saturnusgatan i Göteborg

Trivector fick i mars 2009 i uppdrag av Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs stad att genomföra en bullerutredning för ca 30 småhus vid Saturnusgatan i stadsdelen Berg- sjön i Göteborg. Utredningen har genomförts av Lovisa Indebetou och Petra Ahl- ström, båda på Trivector. Kontaktperson i Göteborg har varit Silvia Orrego.

I uppdraget studerats vilken effekt som erhålls av bullerplank vid husen och om det med hjälp av dessa går att nå bullerriktvärdet utomhus vid fasad, frifältsvärde, i markplan. I uppdraget ingick också att ta fram höjder på bullerplank längs Bergsjö- vägen för att klara bullerriktvärden vid fasad, frifältsvärde, i markplan.

Bullerberäkningarna är genomförda i datorprogrammet Soundplan. Förutsättningarna för bullerberäkningarna vad gäller trafikmängder och markhöjder är de samma som i en tidigare genomförd bullerutredning för ett större planerat bostadsområde vid Sa- turnusgatan, Rapport 2008:46. De hastigheter som har använts i bullerberäkningarna är 70 km/h på Mellbyleden och 50 km/h på Bergsjövägen.

Figur 1 Småhus vid Saturnusgatan i stadsdelen Bergsjön i Göteborg.

(23)

2

Nedan visas verkliga ljudnivåer (inkl fasadreflexer) utan bullerskydd. Skillnad jäm- fört med tidigare framtagen utbredningskarta, se Rapport 2008:46, är att det nu finns med hårdgjorda ytor i beräkningarna, d v s lokalgata, parkeringsplats och GC-väg är inlagda som hårda ytor. Detta ökar ljudnivåerna något jämfört med tidigare beräkna- de värden. I tidigare beräkningar förutsattes all mark förutom huvudgatorna vara be- vuxen. Vid beräkning för att studera ljudnivån utanför fasad på första våningsplanet genomförs beräkningen normalt sett på beräkningshöjden 2 m ovan mark, vilket visas nedan.

767:274

Figur 2 Ekvivalent ljudnivå (inkl fasadreflexer) utan bullerskydd 2 m ovan mark.

Notera att de visade ljudnivåerna är verkliga ljudnivåer inkl ljudreflex i den egna fa- saden. För fasader som vetter mot vägen innebär det att man kan räkna bort 3 dBA, för området närmast fasaden, för att omvandla ljudnivån till motsvarande frifältsvär- den. För övriga fasader blir bidraget av reflexer i den egna fasaden mycket litet.

Därmed skulle gul färg, d v s 55-58 dBA, vara okej för de fasader som ligger ut mot vägen och parallellt med vägen. Då framgår att man klarar riktvärdet för 55 dBA i fri- fältsvärde vid fasad vid samtliga fastigheter utom vid den västligaste fasaden i mel- lersta husraden samt vid den sydligaste huslängan vid den västligaste fasaden eller de södra fasaderna på de 3 västligaste husen.

Ekv ljudnivå dB(A)

<= 52 52 < <= 55 55 < <= 58 58 < <= 61 61 <

(24)

3

mark vilket är vanligt använd höjd för beräkningar på uteplatser. Vid beräkning av bullerplanks effekter på uteplatser innebär den lite lägre beräkningshöjden att den bullerdämpande effekten av bullerplank blir lite större eftersom skärmen då blir rela- tivt sett högre jämfört med mottagaren än om beräkningshöjden skulle vara 2 m som vid studier av ljudnivån vid fasad.

767:274

Figur 3 Ekvivalent ljudnivå (inkl fasadreflexer) utan bullerskydd 1,5 m ovan mark.

Av figuren framgår att riktvärdet på 55 dBA i ekvivalent ljudnivå på uteplats endast klaras på norra sidan av fastigheterna i den södra husraden. För den nordligaste och mellersta husraden klaras riktvärdet för uteplats vid samtliga fastigheter utom fastig- heten längst i väster. För den östra husraden klaras riktvärdet i alla väderstreck.

Ekv ljudnivå dB(A)

<= 52 52 < <= 55 55 < <= 58 58 < <= 61 61 <

(25)

4

anläggs i nord-sydlig riktning i tomtgräns vid husen längst i söder och väster.

767:274

Figur 4 Ekvivalent ljudnivå (inkl fasadreflexer) 1,5 m ovan mark med 2 m höga bullerplank i tomt- gräns för fastigheterna i söder och väster.

Bullerplanket vid den mellersta huslängan gör att riktvärdet vid uteplats klaras vid uteplats. Vid den södra huslängan räcker det inte med 2,0 m höga bullerplank i an- slutning till husen för att klara riktvärdet. För att klara riktvärdet vid uteplats krävs så höga bullerplank att det inte ses som något intressant alternativ.

Ekv ljudnivå dB(A)

<= 52 52 < <= 55 55 < <= 58 58 < <= 61 61 <

(26)

5

direkt öster om Bergsjövägen studerats. För att se på effekterna vid fasad studeras ljudnivån 2 m ovan mark.

En bullerskärm längs Bergsjövägen måste vara hög i söder för att klara riktvärdet på 55 dBA vid fasad. Nedan visas vilka ljudnivåer som uppnås med 3 m högt buller- plank i söder. I norr är bullerplanket bara 0,5 m högt. Notera att de visade ljudnivåer- na är verkliga ljudnivåer, d v s ljudnivåer inkl reflex i egen fasad (vilket påverkar områdena närmast fasaderna ut mot vägen). Det innebär att frifältsvärdet vid fasader som vetter mot vägen är 3 dBA lägre än nedan visat då man räknar bort tillskottet från reflexer i den egna fasaden och att riktvärdet på 55 dBA i frifältsvärde i princip klaras vid samtliga fasader. Ljudnivån vid den västligaste fastigheten i mellersta hus- längan kommer precis att tangera 58 dBA i verklig ljudnivå, d v s 55 dBA i frifälts- värde. Vill man minska denna ljudnivå lite mer kan planket i norr höjas något från den höjd på 0,5 m som beräkningarna baseras på.

767:274

Figur 5 Ekvivalent ljudnivå (inkl fasadreflexer) 2 m ovan mark med bullerplank direkt öster om Berg- sjövägen Söder om den mellersta husraden är planket 3 m högt, norr om denna punkt 0,5 m.

Ekv ljudnivå dB(A)

<= 52 52 < <= 55 55 < <= 58 58 < <= 61 61 <

(27)

6

Även ett bullerplank öster om GC-vägen skulle behöva vara mycket högt i söder för att klara riktvärdet på 55 dBA i frifältsvärde vid fasad på samtliga fastigheter. Inte ens med ett genomgående 4 m högt plank klarar man riktvärdet vid de sydligaste fasader- na, se figuren nedan.

767:274

Figur 6 Ekvivalent ljudnivå (inkl fasadreflexer) 2 m ovan mark med 4 m hög bullerplank direkt öster om CG-banan

Ekv ljudnivå dB(A)

<= 52 52 < <= 55 55 < <= 58 58 < <= 61 61 <

(28)

7

767:274

Figur 7 Ekvivalent ljudnivå (inkl fasadreflexer) 2 m ovan mark med 5 m hög bullerplank direkt öster om CG-banan

Ekv ljudnivå dB(A)

<= 52 52 < <= 55 55 < <= 58 58 < <= 61 61 <

(29)

8

kunna tänka sig att anlägga plank norrut för att bullerskydda de norra fasaderna. Ef- tersom riktvärdet på 55 dBA vid fasad överskrids något för de sydligare fasaderna bör man då enligt Göteborgs Stads tillämpning av riktvärden eftersträva att klara en ljud- nivå på 50 dBA vid de norra fasaderna på första våningsplanet för dessa fastigheter.

I figuren nedan visas vilka ljudnivåer som uppnås om 2 m höga bullerplank anläggs norrut vid de västligaste husen.

Figur 8 Ekvivalent ljudnivå (inkl fasadreflexer) 2 m ovan mark – med 2,2-3,0 m höga bullerplank vid fasaderna norrut.

Som framgår av figuren ovan kommer man med 2 m plank i princip att klara riktvär- det på 50 dBA vid den norra fasaden vid det nordligaste och det sydligaste huset.

Endast allra närmast planket överstiger man här 50 dBA. Däremot ger planket inte tillräckligt skydd vid den mellersta husraden. I figuren nedan visas därför vilka ljud- nivåer som uppnås med något högre plank och speciellt högre plank vid den mellersta husraden.

Ekv ljudnivå dB(A)

<= 50 50 < <= 53 53 < <= 56 56 < <= 59 59 <

2,0 m

2,0 m

2,0 m

(30)

9

Figur 9 Ekvivalent ljudnivå (inkl fasadreflexer) 2 m ovan mark – med 2,0-2,5 m höga bullerplank vid fasaderna norrut.

Som framgår av figuren ovan sjunker ljudnivåerna vid det västligaste huset i mellers- ta husraden då planket görs högre här. Fortfarande är dock ljudnivåerna något lite högre än 50 dBA allra närmast planket. I figuren nedan visas därför vilka ljudnivåer som uppnås med något högre plank.

Ekv ljudnivå dB(A)

<= 50 50 < <= 53 53 < <= 56 56 < <= 59 59 <

2,0 m

2,0 m 2,5 m

(31)

10

Figur 10 Ekvivalent ljudnivå (inkl fasadreflexer) 2 m ovan mark – med 2,2-3,0 m höga bullerplank vid fasaderna norrut.

Som framgår av figuren ovan skulle man med plank som är 2,2-3 m höga i princip klara att få 50 dBA vid de norra fasaderna för samtliga hus som har ljudnivåer över 55 dBA vid de södra fasaderna. Endast allra närmast planket blir ljudnivån dock fort- farande något lite högre. Notera att det knappast gör någon skillnad för ljudnivåerna vid det norra och det södra huset om planken görs 2,2-2,5 m höga jämfört med om det görs 2,0 m höga.

<= 50 50 < <= 53 53 < <= 56 56 < <= 59 59 <

2,2 m

3,0 m

2,5 m

(32)

11 meter högre, d v s 2,7-3,5 m höga.

Figur 11 Ekvivalent ljudnivå (inkl fasadreflexer) 2 m ovan mark – med 2,7-3,5 m höga bullerplank vid fasaderna norrut.

Som framgår av figuren blir det inga skillnader i ljudnivå jämfört med om planken görs en halv meter lägre, fortfarande kommer ljudnivåerna allra närmast planket att bli en aning högre än 50 dBA.

Slutsatsen blir att med 2 m höga plank vid det nordligaste och det sydligaste huset samt 3 m högt plank vid det mellersta huset fås så låga ljudnivåer som det går att åstadkomma med plank i dessa lägen. Med de föreslagna planken klaras 50 dBA vid de norra fasaderna utom allra närmast planket.

Bullerplank

Ur ett bullerperspektiv spelar det ingen roll vilken typ av bullerplank som används.

Det viktiga är att bullerskärmen har en ytvikt av minst 15 kg/m2. Bullerskärmen mås- te dessutom vara helt tät under hela sin livslängd, både i sidled och i anslutningen mot marken.

Undantag från kraven

I undantagsfall kan enstaka lägenheter accepteras när riktvärdena utomhus inte kla- ras. Med enstaka lägenheter avses i Göteborg – som riktlinje – fem procent av det to- tala antalet lägenheter inom planområdet samt av det totala antalet lägenheter i re- spektive byggnad. Undantag får bara göras för att erhålla en bra totallösning som inte

Ekv ljudnivå dB(A)

<= 50 50 < <= 53 53 < <= 56 56 < <= 59 59 <

3,0 m 3,5 m

2,7 m

(33)

12 Andra möjliga åtgärder

Det finns även andra åtgärder än bullerplank för att klara riktvärden vid den nya pla- nerade bebyggelsen. Ett alternativ är att inte bygga de fastigheter som planerats längst i sydväst eftersom dessa är mycket svåra att bullerskydda p g a terrängens ut- seende som gör att bullerplank får mycket liten inverkan. Istället skulle den planerade bebyggelsen kunna flyttas längre norrut. Ett annat alternativ är att helt låta bli att bygga de västligaste husen i den södra husraden.

Sammanfattning och slutsatser

Utan bullerskydd klarar man riktvärdet för 55 dBA i frifältsvärde vid fasad på för- sta våningsplanet vid samtliga fastigheter utom vid den västligaste fasaden i mel- lersta husraden samt vid den sydligaste huslängan vid den västligaste fasaden och de södra fasaderna på de 3 västligaste husen. Riktvärdet på 55 dBA i ekvivalent ljudnivå (inkl fasadreflexer) på uteplats klaras endast på norra sidan av fastigheterna i den södra husraden. För den nordligaste och mellersta husraden klaras riktvärdet för ute- plats vid samtliga fastigheter utom fastigheten längst i väster i båda husraderna. För den östra husraden klaras riktvärdet i alla väderstreck.

För att klara riktvärdet vid uteplats och fasad på första våningsplanet vid samtliga fastigheter har bullerplank med flera olika placeringar undersökts. Slutsatserna är att bullerplank längs vägen eller cykelvägen med hänsyn till topografin knappast ger nå- gon effekt alls vid den södra husraden. Inte heller bullerplank vid uteplatser söder om fastigheterna ger tillräckligt skydd även om de görs mycket höga. Bullerplank place- rade längs västra fasaderna och norrut ger dock märkbar effekt på första våningspla- net. Med 2 m höga plank vid det nordligaste och det sydligaste huset samt 3 m högt plank vid det mellersta huset fås så låga ljudnivåer som det bl a med hänsyn till lju- dets spridning och reflexer går att åstadkomma med plank i dessa lägen. Med de före- slagna planken klaras 50 dBA vid de norra fasaderna på första våningsplanet utom allra närmast planket. Detta kompenserar då för att ljudnivån vid fasad blir mer än 55 dBA vid övriga fasader och Göteborgs Stads tillämpning av riktvärden klaras i princip.

Utanför fasad på ett andra våningsplan kommer ljudnivåerna utan åtgärder att bli ungefär desamma som för första våningsplanet. Det innebär att ljudnivåerna översti- ger 55 dBA vid de västligaste husen samt vid den södra fasaden för flera av husen i den sydligaste husraden. Eventuella bullerplank har dock mycket liten inverkan på ljudnivåerna på ett andra våningsplan. De plank som ovan föreslås för att klara rikt- värden vid fasad på första våningsplanet kommer inte att hjälpa för att klara riktvär- det på ett andra våningsplan. Göteborgs stads tillämpning av riktvärdena klaras där- med inte för de tre västligaste husen i södra husraden och inte heller för de allra väst- ligaste husen i norra och mellersta husraden (det tredje västligaste husen i södra hus- längan klarar bara 50 dBA på halva den norra fasaden på andra våningen). Totalt sett är det då fem hus som inte klarar Göteborgs stads tillämpning av riktvärdena. Till- lämpningen av riktvärdena medger att 5 % av lägenheterna, d v s 1 av de planerade 28 husen, överskrider riktvärdena. Därmed skulle 4 av de 5 husen inte kunna ha ett andra våningsplan om riktvärdena ska innehållas. Undantag får dock bara göras för att erhålla en bra totallösning som inte skulle klaras på något annat sätt. I detta fall finns ju lösningen att inte bygga ett andra våningsplan för dessa fastigheter.

Om man ändå vill ha två våningsplan på samtliga fastigheter kan man för att klara riktvärdena på våning två vid de hus som inte klarar 50 dBA vid den norra fasaden utforma balkongräcken på de altaner som löper utmed hela norra fasaden som bul-

1 Göteborgs Stad, Kommunal tillämpning av riktvärden för trafikbuller, utgångspunkter vid planering och byggande av bostäder i Göteborg, februari 2006

(34)

13

Trivector Traffic AB Åldermansgatan 13 227 64 Lund 046 – 38 65 00 www.trivector.se

References

Related documents

Med uteplats avses en privat eller gemensamt iordning- ställd yta som till exempel altan, terrass eller liknande som ligger i direkt anslutning till bostaden.. För flerbo- stadshus

För att skapa en hållbar utveckling för projektet är det av vikt att alla delar inom skolan involveras och får en ökad förståelse för projektets betydelse, vilket är

Lagförslaget enligt utkastet syftar till att öka möjligheterna att skjuta upp tidpunkten för villkorlig frigivning.. De ökade möjligheterna ska enligt förslaget knytas till

Inte bara framställs den hårdkokte hjälten och den klassiska Femme Fatale-figuren som varandras motsatser, utan tvillingsystern utgör också ett direkt hot mot Lisbeth Salander

Samtidigt som det onekligen går att läsa in en styrka, en slags agens i att frälsa/rädda ett odjur och nå det lyckliga slutet och samtidigt som både en Edward och en Christian i

Då syftet med studien är att synliggöra några lärare och speciallärares uppfattning kring skrivundervisning för yngre elever som riskerar att inte nå målen i skrivande

It’s true that I sometimes need to work twice as much as people in town usually do, but I found my balance by getting about seven hours sleep each night.. I’m lucky because I’m

Post-experiment Questionnaire Upon completing the experimental session, each subject filled out a questionnaire in a debriefing discussion. The question- naire consisted of four