• No results found

Grundutbildning för temautbildare. Sätt er tillsammans med era planeringskompisar.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Grundutbildning för temautbildare. Sätt er tillsammans med era planeringskompisar."

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Grundutbildning för temautbildare

Sätt er tillsammans med era planeringskompisar.

(2)

08:30 Våga språnget – Wynne Harlen

Naturvetenskap och teknik i NTA, möjligheter till utveckling utifrån elevernas önskemål och lokala förutsättningar.

10:00 Kaffe

10:30 Nyckelstrategier, mål och kunskapskrav – LPP?

Fakta och förståelse – Naturvetenskapens bärande idéer

12:00 Lunch

13:00 Återsamling, återkoppling av diskussioner Fortsatt tid för planering

15:00 Kaffe

15:30 Sammanfattning och frågestund 16:00 Avslutning

Dagens program – tisdag 19 maj 2014

(3)

Våga språnget…

…lägger vikten vid lärarens roll när det gäller att undervisa i naturvetenskap.

1. Hur får jag mina elever att komma igång?

2. Hur stimulerar jag dem att göra noggranna iakttagelser?

3. Hur gör jag när de ställer frågor jag inte kan svara på?

4. Vad ska jag göra om de inte frågar alls?

5. Hur får jag dem att fundera ut vettiga undersökningar?

6. Vad gör jag om de får för sig ”fel” saker?

7. Hur ska jag få dem att skriva ner saker och ting?

Ur; Våga språnget s.9

(4)

Våga språnget

• Uppmuntran – stimulans

• Tid för iakttagelser

• Produktiva frågor

• Gynnsamt frågeklimat

• Barnens planeringsförmåga – Ge barnen en struktur, inte färdiga planeringar.

• Barns förförståelse – Uppmuntra barnen att lägga fram bevis för sina egna idéer.

• Diskussioner bör ingå i allt vetenskapligt arbete

(5)

”En bra fråga är viktigare än sitt svar”

• Klipp isär bilderna på A3 papperet

• Vad skulle ni uppmana era elever att göra med bilderna?

• Vilken åldersgrupp riktar ni er mot?

• Vad har ni för mål med uppgiften/vilka förmågor tränar eleverna?

(6)

Produktiva frågor

• Kom på produktiva frågor till er uppgift

 en fråga som riktar uppmärksamheten

 en kvantitativ fråga (mäta/räkna)

 en jämförelsefråga

 en ”vad händer om”-fråga

 en aktiverande fråga

 en rätt ställd ”Varför?-” eller ”Hur?-” fråga

Våga språnget s.51 - 63

(7)

Teknik uppd rag en

Tema Används

företrädesvis i år:

Teknikuppdrag

Jämföra och mäta F - 1

Fast eller flytande F – 2

Förändringar 1 – 2

Balansera och väga 1 – 2

Jord 1 – 3

Fjärilars liv 2 – 3

Från frö till frö 3 – 5

Kretsar kring el 3 – 5 Framtidens ljus

Kemiförsök 4 – 5

Rörelse och konstruktion 4 – 6 Framtiden fordon

Mäta tid 5 - 6

Matens kemi 5 – 7 Framtidens kök

Flyta eller sjunka 5 - 7 Framtidens fartyg

Papper 5 - 7

Magneter och motorer 6 - 7 Framtidens kommunikation

Banbrytande teknik 7 - 9

Ämnens egenskaper 7 - 9

(8)

Diskussion utifrån; Våga språnget

Egna frågor och tankar om innehållet i boken

(alt stödfrågor nedan)

---

 Hur får du eleverna att planera sin undersökningar innan och under tiden de undersöker?

 Hur uppmuntrar du eleverna att se och upptäcka medan de undersöker?

 Hur gör du för att hjälpa eleverna att formulera undersökningsbara frågor?

 Hur gör du för att undersöka vilka förkunskaper dina elever har?

 Hur hjälper du elever som har svårt att diskutera i grupp.

---

Vad av innehållet i ”Våga språnget” (och hur) kan du föra in i din temautbildning?

(9)

Elevers önskemål och lokala förutsättningar

Racet – ett extraexperiment

(10)

Studiebesök

(11)

• Har du gjort något ”extra” när du arbetat med ditt tema?

– Extraexperiment?

– Vidareutveckling?

– Samarbete?

– Studiebesök etc.

• Om du tänker på ditt tema och din kommun/ort. Kan du hitta någon koppling till ditt tema som barnen

skulle finna intressant?

Möjligheter till utveckling utifrån elevernas

önskemål och lokala förutsättningar

(12)

Nyckelstrategier för att utveckla elevernas lärande Dylan Wiliam

http://webb2.svedala.se/utbildning/?page_id=195

(13)

Dylan Wiliam

• Vem är då Dylan Wiliam?

Han är engelsman och ”gurun” när det gäller formativ bedömning.

”Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken”

av Dylan Wiliam. Boken har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i

klassrummet för att utveckla sin undervisning.

Det andra är att bevisa att förändringar kan förbättra elevernas resultat.

http://www.journeytoexcellence.org.uk/videos/expertspeakers/assessmentstrategiesd ylanwiliam.asp

(14)

Nyckelstrategierna i NTA

• Mål för varje uppdrag

• Temats innehåll och lärande

• Pedagogisk planering

• Bedömningsöversikt

• Uppdrag

• Diskussionsfrågor

• Sammanfatta och diskutera

• Slutuppdrag

Nyckelstrategi 1 (klargöra lärandemål)

Nyckelstrategi 2 (skapa effektiva aktiviteter)

Nyckelstrategi 3,4,5 (feedback, kamrat- och självbedömning)

NTA -PPT

(15)

Att tydliggöra mål och kunskapskrav

• Cristian Lundahl

Christian Lundahl är docent och

lektor vid institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet

• Från en utbildningsserie

Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess

https://www.youtube.com/watch?v=s0r--Iu2ClM

(16)

Temat och Lgr 11 -LPP

En lokal pedagogisk planering är ett dokument som talar om vad skolan ska arbeta med i de ämnen eller arbetsområden som planeringen avser.

Det bör framgå av planeringen

- vad målen med undervisningen är, - vilket innehåll som ska behandlas

- vilka arbetsmetoder och redovisningssätt som ska användas.

Det är läroplanen och kursplanen som ligger till grund för den lokala pedagogiska planeringen.

(17)

• Läraren ska i den lokala pedagogiska planeringen konkretisera målen, och beskriva

- vilka förmågor och kunskaper eleverna rent praktiskt ska kunna visa att de har

- vad läraren kommer att bedöma.

• Den pedagogiska planeringen är ett utmärkt sätt att öka elevernas förståelse för vad de ska lära och

utveckla i skolan och ge dem möjlighet att använda sitt inflytande och ta ansvar på ett mer utvecklat sätt.

(18)

Inte helt lätt…

De frågeställningar /problemformuleringar som återkommer till är följande:

• Till vem skriver vi en LPP? Är det i första hand ett verktyg för oss lärare eller i första hand ett verktyg till elever och/eller föräldrar?

• Ska alla elever i en klass ha samma LPP? Hur blir det i alla åldersblandade klasser? Barn med särskilda behov/rättigheter?

• Hur avgränsar man de förmågor (ur övergripande mål och riktlinjer samt kursplanernas syftesdel) man vill att eleverna ska utveckla? Det blir lätt hänt att man tar med alldeles för mycket men vad ska man välja bort?

• Hur gör vi med stoffet/det centrala innehållet? Hur avgränsar vi det när det är så mycket som ”hör ihop” och ”passar in”.

• Hur blir eleverna delaktiga i framställandet av LPPn?

• Ska LPPn vara ämnesövergripande eller inte?

• Hur konkretiserar vi målen och vad det är vi ska bedöma … utan att förenkla språket och innehållet från Lgr 11 för mycket?

• Kan man tolka LPP som en års- eller terminsplanering?

(19)

De stora frågorna…

• Göran Svanelid - Göra LPPn tydlig för eleverna

• Tre stora frågor

• Bilder

• Introducerande text

Exempel ur boken

(20)
(21)
(22)
(23)
(24)

Stora frågor i ditt tema

Använd Lgr 11

Syfte – centralt innehåll – bedömning

• Kan ni gemensamt komma på någon bra

”stor fråga” till ert tema.

• Kan ni göra bedömningssteg till frågan? Vad anser ni ska finnas med i svaret för;

godkänd nivå – mer än godkänd nivå

(25)

Naturvetenskapens bärande idéer

?fakta?

Tänk på det tema ni ska utbilda i;

Finns det någon/något

fakta – fenomen – begrepp

som ni anser behöver en förklaring/genomgång av dig som temautbildare till de lärare du möter på utbildningsdagen?

(26)

Naturvetenskapens bärande idéer

• Hörde ert tema till något kapitel i boken? Vilket?

• Är det något av det du läst du kommer att använda i din utbildning – vad?

Ge exempel utifrån ditt tema;

• Hur knyter vi an naturvetenskapen till - elevernas intresse

- elevernas vardag - till aktuell forskning - framtiden

(27)

Planeringsgrupper

Kemiförsök - Marie Norelius Matens kemi - Lena Bjuvensjö Papper - Eva Jansson

Fjärilars liv Pia Boqvist

Annika Lundberg Kenneth Bylund Liselotte Hallquist Anders Gransö Förändringar Linda Fleck Ditte Lind

Christine Cederloo Rosenqvist Fast eller flytande

Katarina Nöjd

Ann-Katrin Levenstam Jord - Emma Forss

Jämföra och mäta - Monica Nilsson

Frö till frö

Marina Sjunnesson Marie Pauli

Charlotte Landberg Sandra Söderlind Linda Ljungberg

Flyta eller sjunka Catrin Klasenius Staffan Rydberg Annica Yxhammar

Rörelse och konstruktion Christina Nordell

Gunilla Keylander Lena Nachmansson

Magneter och motorer - Cecilia Sörensson

Kretsar kring el Gustav Nordansjö

Ann-Charlotte Stråhlin Per Berg

Marie Thörn

(28)

Skolutvecklingsprogrammet

Ur; NTA och kompetensutveckling s.31 - 36

• NTA:s grundfilosofi är att sätta eleverna och deras frågor i centrum

• NTA:s arbetssätt är frågeformulering, förutsägelser, undersökande arbetssätt, dokumentation, reflektion, diskussion och tillämpning

• Arbetssättet inom NTA stämmer väl överens med det pedagogiska förhållningssättet i det entreprenöriella lärandet.

(29)

NTA - skolutvecklingsprogram

Introduktions

utbildning Tema-

utbildning

Tematräffar

Samordnare

&

samordnar- utbildningar

Utbildning för tema- utbildare

Fortsättnings- kurs för temautbildare

&

temautbildartr äffar

NTAs hemsida

&

handledningar + material

(30)

Grundutbildning för temautbildare 2015

Temats innehåll och lärande

De olika uppdragen i temat, praktiskt och teoretiskt

Dina erfarenheter från klassrummet

Dina erfarenheter från tidigare temautbildningar

Lgr 11 - syfte/förmågor/centralt innehåll/kunskapskrav

Att bedöma för lärande (Britt Lindahl)

- Formativ bedömning, DINO, Nationella prov, Concept cartoons

Important – but not for me! (Anders Jidesjö)

- Barns inställning till Fy, Ke, Bi, Te

- Naturvetenskap i ett samhällsperspektiv – energi, miljö, hälsa

Förmågor; Kommunicera och använda begrepp

IBSE, lärarens roll (NTA och kompetensutveckling)

Att undervisa barn i naturvetenskap (Våga språnget!)

- Samspel, dialog, att göra iakttagelser, frågor, planera sina undersökningar, förförståelse, kommunikation

Att utveckla temat. Vad har vi för lokala förutsättningar och hur mycket hinner vi? Hur mycket är eleverna med i planeringen?

Pedagogiska planeringar – hur och för vem

Elevernas frågor – vart kan vi söka svar? (Naturvetenskapens bärande idéer)

NTA – ett skolutvecklingsprogram

(31)

Tack!

Lycka till med er planering och glöm inte skicka in den före sommaren!

Hoppas vi ses på någon utbildarträff  tina.haggholm@ntaskolutveckling.se http://tinasnote.weebly.com/nta.html

(32)
(33)

Elevernas frågor

• Vad ställer eleverna för frågor?

• Vad behöver jag veta och hur tar jag reda på det?

(34)

Här kan jag söka svar

• Nationellt resurscentrum i Fysik http://www2.fysik.org/

• Nationellt resurscentrum i Kemi http://school.chem.umu.se/

• Nationellt resurscentrum i Biologi

http://www.bioresurs.uu.se/nrbbinfo.cfm

• Nationellt resurscentrum i Teknik http://www.liu.se/cetis/

(35)

Skolverkets definition

Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta

initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Det handlar om att utveckla nyfikenhet,

självtillit, kreativitet och mod att ta risker.

Det entreprenöriella lärandet främjar också

kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta.

(36)

…i grundskolan handlar det om att eleverna ska få utveckla förmågor som främjar

entreprenörskap.

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang.

Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.

Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl

självständigt som tillsammans med andra.

Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

(Lgr 11, kap 1)

References

Related documents

3.2 Experimentens betydelse för teknikintresset hos pedagoger. Genom detta kan utvecklingsarbetet av ämnet teknik fortgå i verksamheten genom den inspiration och

Vid 40 och 50 mm brytmån syns att när väl kraften för att välta trädet är uppnådd, går brytmånen till största delen av och det finns inget eller lite styrka kvar för att

Denna undersökning är en kvalitativ intervjustudie för att ta reda på hur pedagogerna upplever arbetet med NTA lådan, samt vilket lärande de anser att barnen får av konceptet och

In this paper we add to this picture of differences, and contribute to the research discourse about school-based teacher education, by identifying and

Modellen syftar till att få en förståelse för vilka kritiska aspekter eleverna måste få möjlighet att uppfatta i undervisningen om ett lärandeobjekt för att förstå detta på

Flyta eller sjunka Staffan Rydberg Rörelse och konstruktion Lena Nachmansson. Kemiförsök

En bedömning som stödjer och stimulerar lärandet innebär att elevens kunnande analyseras och värderas så att eleven utvecklas och känner tilltro till sin egen förmåga (jag kan,

Att barn lär sig i samspel med andra och genom att utforska sin omvärld som Strandberg (2006) och Vygotskij (1995) tar upp har vi sett bland annat genom att barnen hjälper