Naturvetenskap och Teknik med hjälp av NTA-lådan
En undersökning om hur förskollärarna tycker om att arbeta med ett färdigställt koncept.
Science and Technology with the help of the NTA Box
A study on how pre-school teachers enjoy working with a finished concept
Catharina Hall
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Förskollärarprogrammet
Grundnivå 15hp
Handledare: Annelie Bodén Examinator: Karin Franzén 20150610
Abstract
Science and technology for All (abbreviated as NTA) is a processed material that can be used by teachers as a support to engage students in science and technology. The purpose of this survey is to find out how preschool teachers are thinking about working with the NTA and which learning the children can achieve from the NTA-box.
Implementation of the survey is based on qualitative semi-structured interviews. Semi- structured interviews were chosen in order to avoid the yes and no answers, as well as to be able to put supplementary questions to the respondent.
The results show that it makes it easier for teachers to work with processed materials in the subject of science and technology. The teachers felt that it gave them a personal growth in the subject and that it saved time in day-to-day operations. According to the teachers the children have been positive of the NTA-box and contributed to greater language development,
conceptual understanding, and motor skills. The teachers could not see much difference between boys’ and girls’ interest in science and technology.
Keywords
Gender, Natural science and technology, NTA box, Pre-school
Sammanfattning
Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) är ett bearbetat material som kan användas av lärare som ett stöd för att engagera elever i naturvetenskap och teknik. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur förskollärarna tänker kring att arbeta med NTA-konceptet och vilket lärande barnen får av NTA-lådan.
Genomförandet av undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer.
Semistrukturerade intervjuer valdes för att undvika ja och nej svar samt för att kunna ställa följdfrågor till respondenten.
Resultatet visar att det underlättar för pedagogerna att arbeta med bearbetat material inom ämnet naturvetenskap och teknik. Pedagogerna tyckte att det gav dem en personlig utveckling i ämnet samt att det sparade tid i den dagliga verksamheten. Enligt pedagogerna så har barnen varit positiva till NTA-lådan och bidragit till ökad språkutveckling, begreppsförståelse samt motorik. Pedagogerna kunde inte se någon större skillnad på pojkar och flickors intresse för naturvetenskap och teknik.
Nyckelord
Förskola, NTA-låda, Naturvetenskap och teknik, Genus.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Syfte ... 3
Frågeställningar ... 3
Forsknings- och litteraturgenomgång ... 4
Varför Naturvetenskap och teknik i förskolan? ... 4
Pedagogens roll ... 4
Barnens lärande ... 5
Genusperspektiv ... 6
Teoretiskt perspektiv ... 7
John Dewey- Learning by doing ... 7
Naturvetenskap och Teknik för alla (NTA) ... 8
Historia ... 8
NTA -konceptets syfte ... 8
NTA materialet ... 9
Utvärderingen av NTA ... 11
Metodkapitlet ... 13
Urval ... 13
Datainsamlingsmetod ... 13
Procedur ... 14
Etiska överväganden ... 14
Undersökningens reliabilitet och validitet ... 15
Databearbetningsmetod ... 16
Tabell: Tabellen visar hur bearbetningsprocessen gått till väga för att få fram slutteman. ... 17
Resultat och analys ... 18
Genus ... 18
Barns utveckling/ Stjärnögon ... 19
Arbeta med NTA Konceptet ... 20
Egna utvecklingen ... 22
Analys ... 23
Diskussion ... 24
Metoddiskussion ... 24
Resultatdiskussion ... 25
Slutsats ... 28
Vidare forskning ... 29
Referenser ... 30
Bilagor: ... 1
Bilaga 1 - Intervjuguide och intervjufrågor ... 1
Bilaga 2 – Materiallista- Tema Ljud ... 4
Bilaga 3 – Materiallista - Tema Luft ... 6
Bilaga 4 – Materiallista - Tema Vatten ... 8
1
Inledning
Naturvetenskap och teknik i förskolan? Varför?
Det var frågor som jag hade och resonerade med mig själv om innan jag läste naturvetenskap och teknik i förskollärarprogrammet på Karlstads universitet. Min syn på ämnet har ändrats och blivit mer positiv och jag har även fått en förståelse över att barn behöver få in mer naturvetenskap och teknik i sitt lärande. Lika mycket som i övriga ämne såsom språk och matte etc.
Enligt resultatet från PISA-undersökningen 2012 var Sverige ett av de länder som hade försämrats mest i de samtliga tre kunskapsområdena matematik, naturkunskap och
läsförståelse jämfört med alla andra OECD-länder. PISA-undersökning görs vart tredje år på 15-åriga elever för att mäta deras förmåga att sätta sina kunskaper i ett sammanhang och kunna förstå processer, tolka och reflektera över information samt lösa problem. Syftet med denna undersökning är att jämföra resultaten med andra länder och upptäcka det egna landets systems starka och svaga sidor, vilket kan leda till att politikerna kan göra åtgärder för att förbättra skolan (http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa/pisa-2012- 1.167616).
Denna negativa utveckling känns oroväckande eftersom vi lever i ett samhälle som är fullt av olika tekniska lösningar och utvecklingen går allt snabbare framåt. Redan i tidig ålder
kommer barn i kontakt med naturvetenskap och teknik i vardagen på olika sätt.
Utbildningsdepartementet yrkar även för att det är viktigt att väcka ett intresse och ett engagemang i tidiga åldrar för att få en grundläggande förståelse och lättare kunna använda sig av olika tekniska lösningar i vardagen (Utbildningsdepartementet, 2010).
Enligt utbildningsdepartementet (2010) har det aldrig varit så många barn som går på
förskolan och därför fanns det stora skäl till att höja kvaliteten på förskoleverksamheten. Det pedagogiska arbetet fick därmed också en större betydelse och år 2010 reviderades läroplanen med uppdraget att alla förskolor på ett mer pedagogiskt sätt ska utveckla barns lust att lära.
Det krävdes också att kompetensen hos förskollärare och barnskötare skulle förstärkas inom yrket och därför satsades det pengar till fortbildning och kompetensutveckling i det så kallade kunskapslyftet. I och med den reviderade läroplanen har även naturvetenskap och teknik fått en större och viktigare roll i verksamheten.
2
Det ledde till att jag ville undersöka hur förskolor i dag arbetar med att få in ämnet
naturvetenskap och teknik i barns vardag. En förskola som jag arbetar på hade precis anslutit sig till det s.k. NTA-konceptet (Naturvetenskap och Teknik för Alla) och min nyfikenhet väcktes. Syftet med NTA-konceptet är att stärka barns kunskaper inom naturvetenskap och teknik med hjälp av ett färdigställt material inriktade i olika teman. I konceptet ingår också en handledarutbildning till lärare och pedagoger för att de ska kunna bekanta sig och hantera materialet innan de får ha undervisning med 22eleverna (www.ntaskolutveckling.se).
3
Syfte
Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur förskollärare upplever att arbeta med naturvetenskap och teknik i förskolan med hjälp av det färdigställda NTA-konceptet.
Frågeställningar
Hur upplever förskollärare att det fungerar att arbeta med NTA-lådan som verktyg för naturvetenskap och teknik i förskolan?
Vilket lärande anser förskollärare att barnen får vid de olika undervisningstillfällena med NTA- lådan?
Hur ser förskollärare på pojkars och flickors intresse för naturvetenskap och teknik i förskolan?
4
Forsknings- och litteraturgenomgång
”Kunskapen är inget entydigt begrepp. Kunskaper kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet- som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande men också genom att iaktta, samtala och
reflektera”(Skolverket, 2010, s.6, 7).
Varför Naturvetenskap och teknik i förskolan?
Naturvetenskap är en lika viktig baskunskap som något annat ämne och den blir allt viktigare för var dag som går eftersom tekniken blir alltmer utvecklad och berör fler områden i våra liv (Harlen, 1996). Tu (2006) skriver i sin rapport att barn i yngre åldrar har en inneboende nyfikenhet för att utforska saker, och därför borde naturvetenskapliga undervisningar få ta mer plats. Tu menar vidare att eftersom naturvetenskap och teknik finns omkring oss hela tiden så är det viktigt att erbjuda barn redan i tidig ålder möjligheten att få utveckla sin förståelse för och uppskattning av världen. Thulin (2009) tror också att om barn redan i förskolan får bekanta sig med det innehåll som berör naturvetenskap finns det en chans att det kan lägga grunden till en positiv attityd till kunskapsområdet. Något som i sin tur kan påverka att de senare i livet väljer en naturvetenskaplig eller teknisk inriktning på studier och yrken.
Därmed har förskolan en viktig uppgift att ta till vara och utveckla barns intresse och
engagemang kring den naturvetenskap och teknik som de möter i sin omgivning. Barn ska få en möjlighet att upptäcka, utforska och samtala om enkla fenomen samt att experimentera för att utveckla sin förståelse enligt Utbildningsdepartementet, 2010.
Förskollärarens roll
”Pedagogerna i förskolan spelar en viktig roll som är förebilder både när det gäller att uppmuntra barnens nyfikenhet och kreativitet och för att barnen ska skapa sig en positiv attityd till naturvetenskap som teknik. Genom att förhålla sig till ett naturvetenskapligt sätt och låta barnen iaktta, utforska och ställa frågor – lär sig barnen också att söka kunskap om omvärlden och kan med det fatta egna beslut” (Utbildningsdepartementet, 2010, s.14).
Axell (2013) refererar till Stables (1993) rapport att barn i yngre åldrar har större chans att utveckla en teknisk kompetens om de får mycket stöd i att komma på hur saker och ting fungerar. Vidare anser Stables att det är viktigt att barn tidigt involveras i tekniska aktiviteter för att de ska få ett självförtroende och en tilltro till den egna tekniska förmågan.
5
Även Thulin (2009) lyfter detta då hon menar att det kan vara stimulerande för barn om en pedagog ställer öppna frågor: Vad tror du? Ska vi ta reda på vad som händer? På så sätt kan barn själva sätta ord på sina tankar och reflektera över vad som händer. Harlen (1996) anser också att pedagogerna har en viktig roll och att undervisningen bör innehålla de didaktiska frågorna som vad, hur och varför? Precis som Thulin menar han vidare att om pedagogen förhåller sig till dessa frågor får barnen möjlighet att själva utveckla sina tankar för att vidare ha intresse för att vilja utforska naturvetenskapliga fenomen.
Tu (2006) har i sin forskningsrapport kommit fram till att många lärare inte har något större intresse av att låta barnen interageras med naturvetenskapliga och tekniska aktiviteter i den planerade verksamheten. Däremot påvisade Tu att lärarna oftare var mer aktiva med eleverna under den fria leken då ingen förberedelse krävs. För att väcka elevens intresse förespråkar Tu att material finns tillgängligt eller placeras på ett sådant sätt att det uppmuntrar eleven till att vilja utforska, upptäcka och prova sig fram.
I en rapport betonar även Lewis (2008) vikten av att lärandet i teknik måste tillåtas vara lekfullt och roligt för att barnen ska kunna känna stimulans och få en frihet att fantisera och uppfinna. Instruerande metoder (såsom NTA-konceptet) kan vara ett strukturerande sätt att uppnå denna kreativitet och nyfikenhet. Lewis menar dock att det är viktigt att pedagogen använder metoden på ett sätt som kan väcka intresse och lägga grunden till utvecklande dialoger.
Barnens lärande
Titta här! Kolla! Det kan vara två av de utrop som barnen säger när de upptäcker något nytt fenomen. Yngre barn som inte pratar kan istället visa en ny upptäckt genom sitt kroppsspråk (Elfström, Nilsson & Wehner- Godeè, 2008).
I Axells avhandling (2013) menar Stables (2006) att lärandet får en större betydelse om barnen själva får konstruera sin förståelse för omvärlden och om lärandet sker i en social kontext.
Stables anser likaså att tekniska aktiviteter är värdefulla verktyg i allt slags lärande och lyfter fram tre situationer som är viktiga för de yngre barnen: praktiskt erfarenhet, en aktiv
lärandeprocess samt den sociala kontexten i lärandesituationen.
Enligt Harlen (1996) utvecklar barn sin förmåga att förstå omvärlden genom att studera naturvetenskapen och bygga upp ett förråd av begrepp som hjälper dem att knyta ihop sina erfarenheter. Harlen menar vidare att det är viktigt att barn lär sig att på olika sätt lagra och organisera informationen för att sedan kunna omsätta den i praktiken. På så sätt förbereds de även att på ett effektivt sätt kunna fatta beslut och lösa problem i sin egen tillvaro.
6
I förskolan ska barnen få möjlighet att utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera genom att testa och undersöka olika material, redskap och tekniker. Därför behöver förskolan vara utrustad med mycket material och redskap som lockar barnen till att prova, undersöka, utforska, experimentera och beskriva föremål utifrån deras olika synliga egenskaper och hur de kan förändras (Utbildningsdepartementet, 2010).
Turja, Endepohls- Ulpe och Chatony (2009) påpekar att genom att barn lär sig via att göra; så är leken en viktig del av teknikundervisningen. Turja, et al. (2009) menar vidare att barn prövar på olika roller genom sin lek som förknippas med teknik, exempelvis, en producent, tillverkare, reparatör osv. Barnen använder sig också av olika tekniska verktyg och
tillämpningar vid sidan av sin låtsaslek. Detta leder till att det är i den praktiska och funktionella leken som barnen får kunskap om olika objekt, material och fysiska fenomen.
Författarna hävdar att genom leken kan barnen ta in kunskap och lära sig hur man hanterar och använder olika verktyg och tekniker. De får också på så vis använda sina sinnen. Turja et al. (2009) vidareutvecklar att barn från 5 års ålder kan referera till mer regler i lek och därmed kan göra regelassociationer till ämnet teknik.
Genusperspektiv
”Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt.
Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller” (Skolverket, 2010, s.5).
Tuja, et al. (2009) menar att teknik ofta är kopplat till manlighet, att barnet i tidiga åldrar lägger grunden till ett livslångt lärande och tidigt utvecklar självbilden och attityden till de olika könsrollerna. Detta betyder att det är viktigt att ge både pojkar och flickor samma möjligheter att utveckla sin tekniska förmåga. Barn börjar redan vid två års ålder att utveckla sina könsroller och redan då verkar barn styras av samhällsnormen för flick- och pojk
leksaker och flickor börjar då ta avstånd från ämnet teknik.
I pedagogernas roll är det mycket viktigt att ge barnen positiv uppmärksamhet när de går utanför de traditionella könslekarna (Tuja, et al. 2009). Axell (2013) tar upp Mawsons (2010) forskningsundersökning i sin rapport, där han visar på att flickor är mer benägna att välja tema och saker i teknik som är knutna till ett hem, medan pojkarna är mer benägna att ta teknikteman som kan knytas till en manlig sfär. Mawsons (2010) kom också fram till att flickorna hade lättare för att knyta tekniken till en högre teoretisk dimension än vad de fick ta ställning till i frågorna runt teknik. Enligt Mawson visade sig flickorna vara mer osäkra än pojkarna i ämnet, även om resultatet visade att de inte hade en orsak till denna osäkerhet (Axell, 2013).
7
Teoretiskt perspektiv
Denna undersökning utgår ifrån John Deweys tankar på kunskap och lärande.
John Dewey- Learning by doing
Dewey var en amerikansk pedagog som levde mellan 1859-1952, hans idéer handlade om att lära genom att göra, att vara aktiv, kommunicera, skapa, konstruera, utforska och
experimentera. Han ansåg att utbildning inte är något som barnen genomgår för att klara sitt kommande liv, utan det är en livslång process. (Elfström, Nilsson, Sterner, Wehner-Godeè, 2008).
Enligt (Elfström et. al., 2008) så tyckte Dewey att pedagogerna skulle vara mer observerade över vad barnen egentligen är intresserade av eller vad de hade för tidigare erfarenheter eller förmågor för att väcka barnens lust att lära. Deweys uppfattning var att han ansåg att
pedagogen måste kunna se till det enskilda barnet och kunna bedöma vad just det barnet har för erfarenheter. Pedagogerna bör också enligt Dewey se vad det är i omgivningen som leder barnet till en utveckling, både i den fysiska och sociala miljön.
Dewey enligt (Elfström et al., 2008) ansåg att undervisning i naturvetenkunskap skulle vara mer praktiskt upplagd. Han ansåg också att om barnen skulle få använda sina tidigare
erfarenheter och klassrummen skulle vara mer som laboratorium kunde det leda till att barnen fick mer lust till lärande. Dewey såg att lärandet endast kan ske i den sociala situationen som barnet befinner sig i.
Enligt Blomdahl (2007) förde Dewey fram en tanke redan förra sekelskiftet om ”att den värld barnen och ungdomar lever i blir allt mer osynlig och att skolans uppgift är att göra denna osynliga värld synlig” (Blomdahl, 2008, s.56).
Blomdahl (2007) anser vidare att med tanke på den snabba kunskapsutvecklingen inom olika ämnesområden stämmer hans tankegångar väl in. Blomdahl (2007) menar vidare att det är omöjligt för ett barn/elev att hinna att få in all kunskap. Dewey ansåg (Blomdahl, 2007) att om inte barnen får använda sina tidigare erfarenheter och förmågor i lärandet kommer barnen konfronteras med en främmande värld som är frikopplad från deras värld.
Kroksmark (2011) refererar i sin bok till Deweys bok ”Democracy and Education” där Dewey tar upp de fem olika stegen i den undervisningsmetodiska praxisen;
- En unik situation skapas.
- Ett problem måste utvecklas/synliggöras på ett kreativt aktivt sätt.
- Eleverna måste ges förutsättning i att samla information för att utforska problemet.
- Elevernas lösningsförslag skall bejakas och provas på ett ansvarsfullt sätt.
- De skall i praktiken ges möjlighet att prova lösningen/hypotesen för att se om den hål- ler.
8
Naturvetenskap och Teknik för alla (NTA)
Historia
NTA är ett bearbetat material som är riktat till lärare som ett stöd för att engagera elever i na- turvetenskap och teknik. NTA är en översatt och utvecklad version av det amerikanska under- visningsmaterialet Science and Technology for Children STC. Under 1980 talet och 1990-ta- let fick Kungliga Vetenskapsakademin (KVA) och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (KVI) kännedom om skolprojektet STC i USA. De amerikanska akademierna fick en förfrå- gan om det fanns en möjlighet att få ta del av projektet, Sverige fick kostnadsfritt ta del av det inklusive allt material och erfarenheter om konceptet. 1997 startade Kungliga Vetenskapsaka- demin (KVA) och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (KVI) i samarbete med olika kom- muner i Sverige NTA som ett projekt (Svärd, 2013).
NTA:s utveckling och spridning drevs av Kungliga Vetenskapsakademin (KVA) och Kung- liga Ingenjörsvetenskapsakademin (KVI) tillsammans med kommuner och fristående skolor fram till 2003 då projekttiden löpte ut. Efter mycket diskussioner kring NTA:s framtid beslöts sig akademierna att tillsammans med de då medverkande skolor och friskolor fortsätta med- verka i utvecklingen av konceptet och det bildades en ekonomisk förening som skulle ansvara för all drift och spridning av NTA (www.ntaskolutveckling.se).
Antal medlemmar har ökat för varje år sedan NTA konceptet startades och vid årsskifte 2014 var det 148 medlemmar varav 120 är kommuner, resterande som är medlemmar är fristående skolor. Under vårterminen 2015 arbetade ca 7600 lärare i grundskolan och ca 3000 förskolelä- rare med minst ett NTA- tema (www.ntaskolutveckling.se).
NTA -konceptets syfte
Konceptets syfte är att få barn och pedagoger intresserade av naturvetenskap och teknik på ett enkelt och tillgängligt. Syftet är också till stor del att barn ska få en bredare kunskap om naturvetenskap och teknik och även ett större intresse för att senare i livet kanske välja en naturvetenskaplig eller teknisk inriktning på studier och yrken (Schoultz & Hultman, 2002).
NTA: s filosofi bygger på att barnen ska ställa de didaktiska frågorna, Hur? Vad? Varför? De ska själva försöka finna svar, undersöka, resonerar med varandra och dokumentera sitt arbete och sina resultat. NTA är också ett verktyg för pedagogen som stämmer överens med
läroplanens mål (www.ntaskolutveckling.se).
Förskolan ska sträva efter att varje barn:
”utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturkunskap”
9
”utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap
”tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld” (Skolverket, 2010 s.10 ).
Så fungerar det
Innan en förskollärare får använda sig av NTA lådan måste kommunen eller den enskilda skolan/förskolan bli medlem i föreningen samt skriva på ett samarbetsavtal och betala en inträdesavgift. I detta ingår en handledarutbildning i de olika teman som finns i konceptet. För att få gå en handledarutbildning måste man vara utbildad förskollärare. Förskolläraren går en utbildning i taget i ett tema, där man får bekanta sig med materialet och utföra en del av experimenten som finns i lådan (www.ntaskolutveckling.se).
NTA materialet
I dag finns 22 olika teman som sträcker sig från förskolan till årskurs 9. De olika temana i NTA- lådan berör ämnena fysik, kemi, biologi, teknik och matematik. NTA – lådorna som är framtagna och anpassade till förskolan i dag är tema luft, vatten, ljud. I juni 2015 kommer det också finnas ett tema ljus.
I NTA- lådan finns det en sammansättning av material för att kunna utföra olika experiment inom konceptets teman. Det kan vara material som förstoringsglas, gummihandskar,
brustabletter eller akvariegrus (Se bilaga 2, 3, 4). I lådan finns också en handledning för pedagogen och en materiallista som beskriver hur man utför alla experiment
(www.ntaskolutveckling.se).
10
11
Utvärderingen av NTA
Här nedan visas två av de senaste utvärderingarna av NTA femte skolåret i naturorienterande ämnen.
Utvärdering av hur NTA hjälper skolorna att nå kursplansmålen för femte skolåret i naturorienterande ämnena.
I en rapport från Anderhag och Wickman (2007) gjordes en undersökning för att utvärdera hur mycket NTA hjälper skolorna att nå kursplansmålen. Undersökningen gjordes med
sammanlagt 80 elever i sjätte klass, jämt fördelade över 20 skolklasser från fem svenska kommuner. Kommunerna valdes med utgångspunkt i att det fanns klasser som både har och inte har arbetat med NTA. I varje kommun valdes två klasser där det fanns elever som har arbetat med minst tre NTA teman och två klasser som aldrig har arbetat med NTA. I varje klass intervjuades fyra elever, vara två flickor och två pojkar.
I resultatet framkom det vissa skillnader mellan de elever som har arbetat med NTA gentemot de elever som inte använt NTA. Det visade sig att det finns en positiv effekt på vad eleverna lär sig om den naturvetenskapliga processen genom NTA. Den främsta slutsatsen från utvärderingen var att elever oberoende på kön, med NTA undervisning genomsnittligt lär sig mer än elever som inte har NTA undervisning. Slutsatsen visade också att NTA hjälper både låg- och högpresterande elever att förbättra sina kunskaper inom NO- ämnena.
I slutsatsen framkommer det även att klyftorna mellan pojkar och flickors lärande minskade med hjälp av NTA. Flickor presterar inte sämre eller bättre med hjälp av NTA, pojkars resultat däremot visade bättre på samtliga variabler (Anderhag & Wickman, 2007).
I början fick vi använda vår fantasi - Utvärdering av elevers och lärares lärande och utveckling inom NTA-projektet.
I en utvärdering som gjordes på fem olika skolor i tre kommuner består av fältanteckningar från observationer, bandinspelade intervjuer, videoinspelade lektioner och sammanställning av elevdokumentationer. Elever som har intervjuats kommer från årskurs två (två flickor och två pojkar) och årskurs sex (två pojkar och två flickor) av Schoultz, Hultman och Lindqvist (2003).
Resultatet visade sig att både elever och lärare tycker om att arbeta med NTA- konceptet. De tycker att materialet fyller ett behov och att det finns möjligheter för lärare och elever att utvecklas inom det. Eleverna får inte bara faktakunskaper i naturvetenskap, utan också möjlighet att undersöka, upptäcka och reflektera över vad som sker. De utvecklar sin förmåga att kommunicera naturvetenskap med hjälp av ord och termer. Det visades sig också att lärarna var positiva till NTA och att de uppskattar både strukturen och utbildningen inom
12
konceptet. Många lärare upplever att de har ändrat sitt sätt att förhålla sig till undervisningen med att ställa mer öppna frågor och att det inte längre känns som ett lika svårt ämne. Ibland kan det upplevas att arbetet med ett uppdrag kan ta mycket tid från undervisningstillfället så att tiden inte räcker till för elevernas reflektioner, vilket ju också är viktigt. (Schoultz, Hultman & Lindkvist, 2003).
NTA- konceptet har visat sig ha en utvecklingspotential som på sikt kan bättre tillvaratas och vara en mycket viktig del i lärarnas kompetensutveckling. I utvecklingssyfte ansågs det att eftersom NTA inte är ett självgående material behövas det mer lärare som är aktiva, kunniga och omtänksamma och som kan leda eleven vidare mot nya kunskaper. NTA- konceptet är än så länge styrt av material och handledningar men på sikt kan det utvecklas så att det oftare ska kunna lämna det pågående temat och i stället ta upp elevernas tankar och idéer. För de flesta lärare har planeringstiden ökat men det anses också vara nödvändigt för att anpassa materialet till elevgruppen. På sikt när lärarna har skaffat sig mer erfarenhet av NTA ska det kunna utvecklas så att även eleverna få vara med i planeringsarbetet. Även samarbete mellan lärare i arbetslaget verkar också på samma sätt kunna utvecklas på sikt (Schoultz, Hultman &
Lindkvist, 2003).
13
Metodkapitlet
I detta kapitel presenteras metoden som har valts för undersökningen, för att tydliggöra hur undersökningen har genomförts.
Urval
Undersökningen genomfördes på fyra olika avdelningar på två olika förskolor som har arbetat och varit anslutna till NTA konceptet i cirka fyra år. Valet av åldrar på barnen är två
avdelningar med 1-3 åringar och två avdelningar med 1-5 åringar.
I val av respondenter, ställdes krav på genomförd handledarutbildning i något eller alla teman som ingår i NTA konceptet.
Respondenterna var fem kvinnor och en man mellan 34-54 år. De hade mellan 16-33 års erfarenhet av att jobba som förskolelärare. För att uppfylla de forskningsetiska kraven att hålla respondenterna anonyma, kommer deras namn bytas ut mot bokstäverna A-F.
Datainsamlingsmetod
Denna undersökning är en kvalitativ intervjustudie för att ta reda på hur pedagogerna upplever arbetet med NTA lådan, samt vilket lärande de anser att barnen får av konceptet och om de kunde se någon skillnad på flickor och pojkars intresse för ämnet.
Intervjufrågorna är semistrukturerade för att få chansen att kunna ställa följdfrågor om det skulle krävas. Enligt Bryman (2011) ska forskaren i semistrukturerade intervjufrågor beröra särskilt område men respondenterna ska ändå ha en frihet att utforma sina svar som dom vill själva, detta kallas för en intervjuguide. Vid intervjuerna användes en intervjuguide (bilaga 1) som även respondenterna fick ta del av både innan och under tiden intervjun pågick för att respondenten skulle ha en chans att förbereda sig, samt att följa med i frågorna. Ett vanligt fel vid en intervju enligt Johansson och Svedner (2006) är att man inte lyssnar ordentligt, utan tänker på hur man ska ställa kommande fråga i stället.
Intervjuerna spelades in på mobiltelefon och enligt Bryman (2011) underlättar arbetet om man spelar in en intervju i stället för att skriva ner det för hand, så att man fokuserar mer på
samtalet i stället så att man får ut sina följdfrågor. Även Kvale och Brinkmann (2009) säger att respondenten till undersökningen kan lättare tappa fokus i sina svar om intervjuaren skriver ner svaren på papper gentemot att spela in, det blir också ett annat flöde i samtalet när man spelar in.
14
Procedur
Först tillfrågades förskolechefen muntligt, som är chef på de båda förskolorna, om tillåtelse att fråga förskollärare på förskolorna om de ville medverka i en undersökning till ett
examensarbete.
I samband med ett muntligt godkännande av förskolechefen erhölls information om vilka förskollärare som hade gått handledarutbildningen för NTA, vilket var ett krav för att kunna delta i undersökningen. Förskollärarna kontaktades muntligt om de ville delta i en
undersökning för ett examensarbete genom att bli intervjuade. Det framfördes då också att intervjun tar ca 20 minuter att genomföra och att intervjun kommer att spelas in på en mobiltelefon. När förskollärarna gav ett muntligt besked om att de ville vara med och delta i undersökningen fick de själva bestämma dag, tid och plats för utförandet. Innan intervjun informerades förskollärarna tydligt av intervjuaren om de etiska övervägandena och de fick ta del av intervjuguiden (bilaga 1). Efter intervjun fick respondenterna ett tack för sin
medverkan och åter en tydlig information om rätten till att få avbryta undersökningen när som helst, genom att ta kontakt med intervjuaren.
Etiska överväganden
I examensarbetet har högskolelagen (kap. 3a§) följts, lagen betonar att ”vetenskapens trovärdighet och god forskningssed ska värnas i högskolornas verksamhet” (Löfdahl, 2014).
Hänsyn har även tagits till de forskningsetiska principer som är framtagna av vetenskapsrådet (2011), för att skydda de som har varit med och deltagit i undersökningen. Respondenterna har innan sin medverkan i undersökningen informerats om de fyra allmänna kraven på forskning:
Informationskravet- Innan intervjun informerades respondenten om undersöknings syfte, samt en rekommendation från vetenskapsrådet (2011) vart resultatet kommer att publiceras så att de kan ta del av det. Respondenten blev informerad att intervjun skulle spelas in på mobiltelefon. Både förskolechefen och respondenterna fick ta del av intervjuguiden (bilaga 1)
Samtyckeskravet- Innan intervjun och ett muntligt samtycke till att vara med i under- sökningen blev respondenten väl informerad att det är frivilligt att delta och att ha rätt till att avbryta undersökningen när som helst under arbetes gång.
Konfidentialitetskravet- Innan intervjun informerades respondentens rätt till att vara anonym och att den skyddas från obehöriga. Deltagaren informerades också att inga namn, förskola eller stadsdel kommer att nämnas i undersökningen och skulle deltaga- ren nämner något namn kommer det att bytas ut mot bokstäver.
Nyttjandekravet- Innan intervjun informerades respondenten att materialet bara är i syfte till undersökningen och inspelningen kommer att raderas efter transkriberingen.
15
Undersökningens reliabilitet och validitet
Det är viktigt att ta hänsyn till Reliabilitet eller tillförlitlighet vid valet av metod, är metoden som använts bra för att besvara undersökningen. Tjänar metoden till att svara på syftet och eller mäter metoden det den är till för? det är reliabiliteten (Hayes, 2000). Till exempel: om en forskare vill veta om långa män är smarta och väljer att mäta skostorlekar för att ta reda på detta. Leder det förmodligen inte till att besvara frågan, men om man har mätt skostorlekar utifrån alla konstens regler kan man säga att metoden var tillförlitlig, även om syftet besvarades genom denna metod.
Kvale och Brinkmann (2009) tar upp olika sätt att arbeta med kvalitativ forskning i olika processer och genomföranden som kan stärka eller sänka reliabiliteten (metodens
tillförlitlighet) och i slutändan påverka validiteten (den röda tråden genom arbetet).
Forskare kan påverka reliabiliteten genom att ta hänsyn till; urvalsgruppens relation till syfte, intervjuernas kvalitet, dokumentation samt analysmetoden. Forskaren själv kan ha med sig sina egna referenser inom området och kan därmed låta sitt eget intresse i ämnet styra och eller påverka hur frågor ställs och tolkas (Kvale & Brinkmann, 2009).
Kvale och Brinkmann (2009) kommenterar att intervjuaren är det primära forskningsverktyget som möjliggör interaktionen och kvaliteten på intervjuerna. I kvalitativ forskning kommer forskarens hantverksskicklighet in som intervjuare och det är forskarens förmåga att ifrågasätta, kontrollera, samt tolka intervjuerna som kan påverka resultatet (Kvale &
Brinkmann, 2009).
Hur intervjuerna dokumenteras är nästa del i processen. Ljudinspelningar har en högre reliabilitet än enbart minnesanteckningar och transkriberingsmetod är beroende av vilken analysmetod som används (Kvale & Brinkman, 2009).
Tematisk analys är som namnet säger en kvalitativ metod som har i syfte att sortera idéer och teman som är synbara i texten. Genom att använda en metod som är vedertagen i kvalitativ forskning stärks reliabiliteten (Hayes, 2000).
Validitet är arbetets röda tråd, såtillvida att valet av teorier och metod leder till att besvara syftet och frågeställningarna (Bryman, 2011).
Kvale, Brinkmann (2009) och Hayes (2000) anser att när man vill ha svar på frågor där upplevelser och upplevelsesprocesser är i fokus, är kvalitativa studier bäst. Undersökningens validitet beror på metoden som används eller om man har undersökt det som studien har som syfte att undersöka(Kvale & Brinkman, 2009). I denna undersökning har syftet varit att undersöka förskollärarnas upplevelse av sitt arbete med NTA-lådan. Undersökningen har genomförts genom inspelade, transkriberade intervjuer som analyseras i enlighet med kvalitativ forskning. Valet av metod anses ge större möjlighet till en högre validitet med hänsyn till frågorna som ska besvara syftet.
16
Databearbetningsmetod
Som analysmetod valdes att göra en Tematisk Analys via Hayes (2000) som är en känd metod för analyser och för att säkerställa kvaliteten på analysen.
De olika stegen i tematisk analys via Hayes är:
Steg 1: Transkribera intervjuerna.
Steg 2: Läsa igenom intervjuerna, markera begrepp i berättelserna på post- it lappar.
Steg 3: Sortera begreppen in i grupperingar.
Steg 4: Se om varje gruppering av begrepp kan samlas in i proto teman.
Steg 5: Gå tillbaka till transkriberingarna och se om teman är relevant för texten.
Steg 6: Namnge teman med dess rätta analytiska form. Definiera teman och skriv med stödjande citat. (Namnge teman, definiera samt berätta vad du lägger i meningarna)
Steg 7: Välj de relevanta citat (illustrerande data) som stärker teman (detta stärker validiteten).
Efter transkribering av intervjuerna lästes de igenom och begreppen som kom fram under bearbetningarna skrevs ner på post-it lappar. Varje intervju/transkribering fick en egen färg, där begreppen som texten utkristalliserades skrevs ner. De olika begreppen samlades sedan in i olika områden som då kom fram som blev prototema 1 (se tabell)
Prototema 1, blev könsskillnader, åldersskillnader, barnens upplevelser, barnens nyfikenhet, att mötas där man är, konceptets fördelar, konceptets nackdelar, förberedelse, utförande och efterarbete, egen tankar/utveckling och organisatoriska svårigheter.
Efter genomläsning av transkriberingarna igen så omarbetades Prototema 1 till Prototema 2 så att könsskillnader fick stå kvar, åldersskillnad, barnens upplevelser samt barnens
nyfikenhet blev barnens mognad. Att mötas där man är och konceptets fördelar samt
konceptets nackdelar blev Prototema 2 upplevelse av konceptet. Förberedelser, utförande och efterarbetet blev konceptet, Egna tankar fick stå kvar och organisatoriska svårigheter blev Prototema 2 organisation.
Efter att ha läst i genom transkriberingarna blev Prototema 2 omarbetad till Prototema 3 och Prototema 2, upplevelse av konceptet och konceptet blev slagits tillsammans till konceptet.
Prototema 3 blev sedan efter genomläsning av transkriberingarna omarbetat till teman:
17 Könsskillnader blev GENUS.
Barns mognad blev BARNS UTVECKLING.
Konceptet blev ARBETE MED NTA KONCEPTET.
Egna tankar och organisation blev EGEN UTVECKLING (se Tabell)
Tabell: Tabellen visar hur bearbetningsprocessen gått till väga för att få fram slutteman.
Prototema 1 Prototema 2 Prototema 3 Teman
Könsskillnader Könsskillnader Könsskillnader Genus
Åldersskillnader
Barnens upplevelser Barnets mognad Barnets mognad
Barns utveckling/Stjärnö- gon
Barnens nyfikenhet
Att mötas där man är
Konceptets fördelar
Upplevelser av koncep-
tet
Konceptets nackdelar Konceptet
Arbeta med NTA- kon- ceptet
Förberedelser Konceptet
Utförande och efterarbete
Egna tankar/Utveckling Egna tankar/Utveckling Egna tankar Egen utveckling Organisatoriska svårig-
heter Organisation Organisation
18
Resultat och analys
Genus
Flera av förskollärarna som arbetade med de äldre barnen i förskolan tyckte de kunde se skillnader i hur pojkar och flickor förhåller sig till NTA lådan. Pojkarna upplevdes mer ivriga och ville komma igång med experimenten snabbt medan flickorna upplevdes mer avvaktande och ville först erhålla information.
En förskollärare påpekade dock att skillnaden i förhållningssättet till NTA lådan kan bero på respondenternas fördomar om pojkar och flickor i allmänhet. Förskolläraren menar också att skillnaden kan bero på personlighet istället för kön.
”Pojkar vill med en gång, det skall smälla lite och så. Tjejerna vill vänta så att om det smäller så vet de innan vad de kan vänta.”
(Förskolelärare F)
”killar är mer spontana, fartiga och så.”
(Förskollärare D)
”... Som allt annat att pojkarna är snabbare och kastar sig över grejorna, flickorna är mer fundersamma och försiktiga.”
(Förskollärare E)
”... det är mer en fördomar än fakta jag har jag har det blir mer spontant, mer häftigt med killar och så kan det tillsynes se ut som kunskapen rinner av även om den är kvar, medan det hos tjejerna tar lite längre tid på sig och bearbetar allt.”
(Förskollärare D)
19
Barns utveckling/ Stjärnögon
Förskollärarna upplevde att samtliga barn var positivt inställda till att arbeta med experimenten. Reaktioner som nyfikenhet, glädje och upprymdhet speglade barnen när experimenten utfördes. Förskollärarna upplevde att de får en positiv respons från barnen när lådan kommer fram. Desto mer det låter och händer oväntade saker i experimenten, desto mer reaktioner kunde barnen visa.
”... så mycket uppmärksamhet man har då, det är bara att komma in med lådan så vet dom så vet dom att det är något spännande som händer. De blir koncentrerade, full av förväntan och glädje.”
(Förskollärare B)
”Mer generellt att det här med stjärnögon, det här som man ser hur barnen tycker det är roligt och låter mig se det…”
(Förskollärare D)
Barnens tidigare kunskaper inventerades under tiden experimenten utfördes och genom det så kan barnen få ett kunskapslyft i ämnet naturvetenskap och teknik. Dessa sidospår gör att barnen kan reflektera tillsammans med pedagogerna på den nivå de befinner sig på.
Experimenten i sig själv gör att barnens språkutveckling och motoriska färdigheter övas genom att de själva får utföra olika moment samt att de får öva på begrepp som är vanliga inom teknik och naturvetenskap.
” ... hands on science, att man får arbeta med händerna, att man får upptäcka med händerna.”
(Förskollärare C)
”… man pratar väldigt mycket och diskuterar, för det bygger mycket på deras tankar…”
(Förskollärare E)
”… de hör ju olika begrepp som de aldrig har hört förut och får en känsla för dem och kan känna igen dem till en annan gång.”
(Förskollärare E)
20
Förskollärarna upplevde att den kunskapen barn får via undervisningstillfället med NTA- lådan sitter i en stund efter undervisningen men upplevs sällan tydligt kopplat till den fria leken. Det finns experiment som barnen fastnade lite extra för, som ledde till att barnen fick funderingar kring området och ställde följdfrågor till förskollärarna en längre tid efteråt.
Ibland kunde förskollärarna höra hur barnen berättade för sina föräldrar vad de hade gjort för experiment eller liknande.
”Som det här med luft som satt i ganska länge, det här med att glaset inte är tomt eller lådan inte är tom, fast den är tom men det är luft i. Det körde vi hur länge som helst.”
(Förskollärare B)
Arbeta med NTA Konceptet
För att genomföra utbildningen krävs ingen förkunskap, varken om NTA-konceptet eller i naturvetenskap och teknik, vilket respondenterna anser är bra. Respondenterna anser också att utbildningen i konceptet var givande och att de instruktioner som finns i NTA lådan är tydliga och enkla att förstå. Samtliga respondenter ansåg även att materialet i konceptet är
tillfredsställande, att det finns tillräckligt med material för de olika temana. Genom att få ett färdigt koncept där allt ingår sparar förskollärarna på förskolorna tiden som krävs för förberedelse.
Samtliga respondenter var positiva till NTA-konceptet. Den upplevda nackdelen som respondenterna upplever beror istället på att det finns för få utbildade förskollärare inom NTA-konceptets olika teman. Samtliga respondenter hade utbildning inom ett av de nu aktuella tre teman som ingår. Problemet som kan uppstå är att en avdelning saknar pedagog med utbildning inom aktuellt tema eller till exempel att en utbildad förskollärare är bortrest eller sjuk när det aktuella temat ska genomföras. Respondenterna upplever i dagsläget att det är svårt att få till ett samarbete med andra avdelningar på förskolan, för att på så sätt få tillgång till förskollärare med utbildning inom aktuellt tema. Respondenterna upplever därför att NTA-konceptet i dagsläget är väldigt personberoende för att lyckas fullt ut med konceptet.
Det vill säga att den egna avdelningen måste ha förskollärare som är utbildade med temats olika delar och att dessa är på plats vid det aktuella temats genomförande.
”jag tyckte det är roligt, dels att få färdigt material och sånt som man inte har tid att fixa i ordning annars... det är intressant och sånt som fångar barnen,”
(Förskollärare B)
21
”Fördelen är att materialet är färdigt… behöver vi mer så kan vi kontakta dom och få det”
(Förskollärare E)
Det finns en viss frihet i val av materialet i lådan, respondenterna berättar hur de förbereder sig med att de anpassar materialet till barngruppen de har, beroende på barnens ålder, gruppens och personalgruppen sammansättning vid undervisningstillfället med barnen, men att materialet ger en grund för dem att gå vidare i.
”man utgår ifrån det som står i handledningen, sen kan man utveckla det lite olika som man vill och så, men det är gött att ha en grund att utgå ifrån.”
(Förskollärare D)
”… beroende på gruppen tar jag bort saker som inte jag tycker passar.”
(Förskollärare A)
”... jag orkar inte konka runt på den (lådan) men jag har med det jag behöver...”
(Förskollärare C) Respondenterna anser att det finns en röd tråd i NTA-konceptet, som även barnen upplevs kunna se. Den röda tråden erhålls genom att genomgå konceptets olika delar steg för steg, där kunskap från tidigare teman kommer till nytta längre fram i konceptet. Genom att använda sig av den tidigare kunskapen blev barnen ännu mer intresserade av ämnet.
”De lär sig de naturvetenskapliga grunderna som vatten… det är upplagt så att det blir svårare och svårare, de lär sig naturvetenskap på ett bra sätt tycker jag.”
(Förskollärare D)
”Efterarbetet med att dokumentera så att även föräldrar får tillgång till vad barnen har gjort, möjliggörs via egna hemsidor eller uppsatta foton på väggarna.”
(Förskollärare B)
22
Egna utvecklingen
Respondenterna hade olika perspektiv innan de fick kunskap om NTA- konceptet, flera var själv positivt inställd till naturvetenskap och teknik och ville lära sig mer, men för andra var det pålagt av organisationen att gå och var därmed mer motvilliga.
De flesta respondenterna berättar också att den egna lusten till att vilja lära sig naturvetenskap och teknik väcktes under kursens gång. Respondenterna tyckte också att det egna intresset samt motivationen till att vilja fortsätta med konceptet ökade under arbetet gång.
”… jag har jo den här enkla naturvetenskapen själv ett stort intresse, jag tycker det är kul.
Ofta har jag svar på frågorna eller så tar jag reda på det till nästa gång.”
(Förskollärare D)
”… jag har egentlig inte tyckt att det här med matte, fysik och teknik har tilltalat mig på det sättet… jag tar tag i det här och prövar och hanterar det själv med barnen, då kände jag det var roligt för då håll jag på att förstå.”
(Förskollärare E)
Genomgångarna med barnen kräver att förskollärarna har referenser och kan förmedla eller ta reda på svar på de olika funderingar som barnen har, detta medför att förskollärarna kan vidareutvecklas i själva ämnet och få egna reflektioner över hur barnen tänker.
”Det är ju oftast frågor som kommer från barnen själva som gör att man liksom funderar på hur… det som är svårt är att förklara de frågor barnen har.”
(Förskollärare C)
”Nackdelen är att det bara är jag som har gått den (utbildningen) så det är bara jag som får utföra...”
(Förskollärare B)
”Om jag är sjuk så blir undervisningen inställd, för XX har inte gått utbildningen i det temat”
(Förskollärare E)
”... egentligen så skulle hela arbetslaget gått samma så att man kan stötta varandra på något vis.”
(Förskollärare C)
23
Analys
Under temat Genus visade det sig att förskollärarna kunde se en liten skillnad hos äldre pojkars/flickors förhållningssätt till NTA- lådan, men att det var svårt att veta om skillnaden beror på kön eller personliga intressen. Pojkarna upplevdes mer ivriga att komma igång när de skulle arbeta med NTA lådan, medan flickorna var mer avvaktande och väntade på att få instruktioner.
Under temat Barns utveckling kunde förskollärarna se ett ökat intresse hos barnen samt att barnen både utvecklas och övas i språk, begreppsförståelse och motoriska färdigheter. Genom att använda sig av barnens tidigare kunskaper blir det lättare att ge barnen ett kunskapslyft i ämnet naturvetenskap och teknik.
Under temat Arbeta med konceptet tyckte förskollärarna att det var positivt att det inte krävdes någon förkunskap för att gå handledarutbildningen för NTA konceptet. Utbildningen uppfattades som givande även för förskollärarna som var negativt inställda från början.
Förskollärarna upplevde att materialet och instruktionerna var enkla och tydliga att förstå. De tyckte också att användningen av materialet var genomtänkt och lättarbetat. Tidsbesparingen uppfattades som positivt med ett färdigt koncept. NTA konceptet gav både förskollärarna och barnen en röd tråd vid användningen.
Den upplevda nackdelen med konceptet var att förskollärarna som hade gått utbildningen var för få på avdelningarna något som medförde att NTA lådan används bara om det finns en förskollärare med utbildning i något tema. Detta upplevdes bli ett personberoende, genom att det ligger mycket ansvar på den utbildade förskolläraren om det ska bli något arbete med lådan.
Samarbetet mellan avdelningarna upplevdes bristfälligt när det gällde att arbeta med de olika temana i NTA konceptet. De flesta förskollärare ansåg att det inte finns möjlighet att lämna sina egna avdelningar.
Under temat Egen utveckling berättar förskollärarna att de hade olika bakgrund och intresse i naturvetenskap och teknik innan handledarutbildningen. Förskollärarna upplevde att det egna intresset för ämnet blev mer positivt under utbildningens gång, oavsett hur stort intresset var innan. Förskollärarna upptäckte också att de behövs en utbildning i de olika
temana/experimenten, för att kunna undervisa barnen på ett pedagogiskt sätt. Förskollärarna tyckte även att det var bra att få en genomgång av materialet som finns i lådan och dess funktioner i fall barnen hade frågor, detta var något som också skapade ett ökat intresse och upptäckarglädje hos förskollärarna.
24
Diskussion
Metoddiskussion
Urvalet var baserat på sex förskollärare på fyra olika avdelningar på två olika förskolor, detta för att få en ökad möjlighet till spridning av svar. Med ett stickprov av olika avdelningar med en urvalsram, blev spridningen större än om bara en avdelning med förskollärare som arbetar med NTA lådan intervjuats. Då minskade även risken att förskollärarna präglades av den lokala kulturen på just den avdelningen.
Kvale och Brinkmann (2009) anser att forskaren själv påverkar kvalitén på en kvalitativ forskning. I denna undersökning har forskaren själv en 3- årig erfarenhet av att arbeta med barn i förskolan. Det gör att det finns en förståelse för de begrepp och associationer som görs på grund av den arbetskultur som respondenterna tillhör. Detta kan också vara en svaghet då det kan finnas en möjlighet att med denna bakgrund också kan ha färgat frågorna samt svarens tolkningar och analysen.
Innan intervjuerna med respondenterna testades en pilotstudie på en förskollärare (som inte är en av respondenterna i undersökningen), detta för att kvalitetssäkra frågor samt bedöma tidsåtgången. Pilotstudie säger Bryman (2011) är ett sätt att kvalitetssäkra intervjufrågorna.
Innan respondenterna blev intervjuade fick de ta del av intervjuguiden (Bilaga 1) och även information om tidsåtgången för intervjun. I samtliga intervjuer upplevdes det att
respondenterna var väl förberedda och ingen av dem kändes stressade över tiden. Alla intervjuerna utfördes på respondenternas avdelningar under arbetstid, vilket uppfattades som tryggt. Någon av respondenterna har en relation till intervjuaren, något som kan ha
möjliggjort svar som annars inte hade kommit fram, eller tvärsom.
Frågorna som ställdes var semistrukturerade genom att det skulle finnas en chans att kunna ställa följdfrågor, för att få ett djupare svar som är relevant för undersökningen. Vid
transkriberingen upptäcktes att det var få följdfrågor, det medförde att det blev en mer strukturerad intervju. Även om inte följdfrågorna var så många framkom den data som var relevant för undersökningen. Intervjufrågorna (Bilaga 1) utgick från undersökningens syfte.
Intervjuerna spelades in på mobiltelefon och det var ingen av respondenterna som upplevdes obekväm med det, eller hade några invändningar. Genom att spela in intervjuerna och göra en transkribering som skulle fokusera på tematisk analys så blev ljudkommentar som, ä.. eh ..ö..
Och liknande inte transkriberade. Transkriberingsreglerna följde de kriterier som Kvale och Brinkmann (2009) redovisar i sin bok. Genom att använda sig av en kvalitativ metod som intervju, har svaret på frågorna besvarats. Metoden som användes var rätt för den typen av frågor undersökningen baserades på. Kvale och Brinkmann (2009) menar att om man skall undersöka upplevelser och upplevelsesprocesser är kvalitativa metoder det bästa.
Det som upplevdes svårt att få fram var en djupare analys och flera variationer på frågan om genus. Orsaken till detta kan vara en medvetenhet eller omedvetenhet i ämnet genus, då
25
förskolorna har arbetat aktivt för att flickor och pojkar skall erbjudas samma möjligheter finns det en större risk att svaren speglar yrkesrollens ideal.
Resultatdiskussion
Frågeställning 1:
Hur upplever förskollärarna att det fungerar med naturvetenskap och teknik i förskolan genom att arbeta med NTA-lådan?
I resultatet framkom under temat Egen utveckling att förskollärarna tyckte att det är positivt för sin egen del att arbeta med naturvetenskap och teknik i förskolan. När förskollärarna ser hur stort barnens intresse är i ämnet upplevs det ett ökat krav på eget lärande i ämnet. Den egna lusten att vilja lära sig mer om naturvetenskap och teknik väcktes under
handledarutbildningens gång och när förskollärarna fick utföra de olika experimenten från NTA lådan tillsammans med barnen. Detta var oberoende av om förskollärarnas intresse fanns där innan eller inte. Förhållningsättet till ämnet och sättet att undervisa ändrades via konceptet och dess utförande.
I resultatet under temat Arbeta med NTA konceptet kom det fram att förskollärarna tyckte att materialet spar tid och att förkunskapen via utbildningen i NTA gör att strukturen är mer tydlig för den som ska utföra undervisningen. Det visade sig att det inte krävdes några förkunskaper för att få gå utbildningen i NTA konceptet. Nackdelen visade sig vara att
konceptet är utbildningsberoende, något som medför vissa svårigheter för det arbete med NTA lådan som man skulle vilja göra. Det blir ett problem då alla inte har hunnit gå utbildningen i något eller några av de olika temana i NTA konceptet. Arbetet blir då kopplat till en viss medarbetare.
Tidsbristen och svårigheterna i att samarbeta över avdelningsgränser visade sig också vara ett bekymmer som påverkade den kontinuerliga användningen av NTA. Detta resultat
överensstämmer med Schoultz, Hultman och Lindqvist (2002) rapport där de ser att lärarna har ändrat sin förhållningsätt till ämnet samt uppskattningen av strukturen och utbildningen inom konceptet. Tidsbristen återkom också i Schoultz, Hultman och Lindqvist (2002) rapport men då med fokus på planeringen och utförande.
I resultatet av den här undersökningen framkom det inte om tiden för att planera ett
undervisningstillfälle har ökat, i stället under temat Arbeta med NTA konceptet visar det att det fanns en besparing av tiden då pedagogerna får ett färdigt material att arbeta med. Det som främst upplevdes negativt i den här undersökningen var bristen av samarbete mellan
26
avdelningarna och för få utbildade i NTA. Skillnaderna i resultaten kan bero på att Schoultz, Hultman och Lindqvist (2002) har använt sig av videoinspelningar och observationer av leksituationer medan denna undersökning är baserad på intervjuer av förskolelärans upplevelser.
Styrdokumenten visar tydligt vilket förhållningsätt som förskollärarna skall ha till ämnena naturvetenskap och teknik (Utbildningsdepartementet, 2010) och förhållningsättet möjliggör användningen av NTA lådan. I resultatet under temat Egen utveckling och Barns utveckling/
stjärnögon visade det sig att förskollärarnas och barnens intresse stärks genom ämnena.
I resultatet under temat Arbeta med NTA konceptet kunde förskollärarna uppleva att svårigheterna ligger i att konceptet också får praktiska begränsningar i den dagliga verksamheten, som en bristande tillgång till NTA på de olika avdelningarna, samt att materialet i NTA- lådan inte används i den fria leken.
Frågeställning 2:
Vilket lärande anser förskollärarna att barnen får vid de olika undervisningstillfällena med NTA lådan?
I resultatet under temat Barns utveckling/ stjärnögon kunde förskollärarna se att barnen var positivt inställda och ofta visade glädje och nyfikenhet när NTA lådan används och även så när de berättade att de skulle arbeta med lådan. Genom att börja där barnen har sina
förkunskaper och sedan vidareutveckla dem var det en kreativ process som uppfattades positivt. Förskollärarna upplevde att barnen utvecklades med hjälp av NTA lådan, de kunde se motoriska färdigheter samt språkutveckling och begreppsförståelsen inom ämnet. Harlen (1996) säger att barn med begreppsförståelse hjälper dem knyta ihop sina erfarenheter något som medför en bättre tolkning av sina egna erfarenheter och en världsomfattning. Genom att ta till sig information och omsätta den i praktiken hjälper detta barn att organisera samt effektivisera lösningar och beslutsprocesser i framtiden.
Stables (2006) skriver i sin rapport att lärande får en större betydelse när barnen själva får konstruera sin förståelse för omvärlden (Axell, 2013). Dewey visar också det genom sitt påstående: om inte barnen får använda sig av sin förförståelse, blir barnet mer osäker i sin världsuppfattning (Blomdahl, 2007).
Thulin (2009) anser genom att använda de didaktiska frågorna möjliggör det att barnen utvecklar sina tankar, som i sin tur kan leda till ett intresse för olika naturvetenskapliga fenomen i framtiden.
Dewey tar upp de fem olika steg som undervisningen skall se ut, dessa krav uppfyller arbetet med NTA lådan (Kroksmark, 2011).
27
Intresset för naturvetenskap och teknik under temat Egen utveckling växte fram under handledarutbildningen för de flesta av förskollärarna. De visade sig också att intresset ökade när de insåg vilken respons de fick av barnen genom de olika experimenten. Lewis (2008) menade också att det var viktigt för pedagogerna att använda sig av instruktionsmetoder då detta ger en frihet för barnen att få fantisera och uppfinna, något som NTA lådans koncept erbjuder.
Tu (2006) menar att pedagogerna är mer upptagna av barnets fria lek och mindre av att låta barnen själva integrera själva med de aktiviteter och material som naturvetenskapen har.
Tuja, et al. (2009) tar upp att barnen provar olika roller och regler även i den fria leken som kan kopplas till ämnet teknik, och via de material, objekt och fenomen som de prövade desto mer lär de sig om ämnet via sinnena. I resultatet i denna undersökning under temat Barns utveckling/stjärnögon kunde förskollärarna inte se att barnen använde sig av de kunskaper de fått genom undervisningstillfällena med NTA- lådan i den fria leken. Orsakerna till detta kommer fram i resultatet under temat Arbeta med NTA lådan, där pedagogerna kunde se att den bidragande orsaken kan vara att konceptet är styrt och att barnen inte har tillgång till materialet som finns i lådan själva.
Frågeställning 3:
Hur upplever förskollärare att pojkar och flickor förhåller sig till NTA-lådan?
I resultatet under temat Genus kunde en del förskollärarna se att det existerade en liten skillnad i förhållningsättet till NTA- lådan med det äldre barnen. Förskollärarna kunde se att pojkar var mer ivriga än flickor, som var mer avvaktande under undervisningen. Men att det var oklart om denna skillnad berodde på egen fördom eller personliga egenskaper i just den barngruppen som de arbetar inom.
Tuja, et al. (2009) menar att det finns en skillnad i hur samhället har kopplat teknik till manlighet samt att olika delar av världen synliggör denna skillnad. Det som kan ses i denna undersökning under temat Genus, är att förskollärarna sett en skillnad. Men det är också osäkert om förskollärarna själva kan vara präglade av könsrolls attityder, som i sin tur gör att de kan bli osäkra om skillnaden de ser beror på kön eller personliga egenskaper. Detta kan bero på att kön som social konstruktion har varit i fokus under en längre tid i de styrdokument (skolverket, 2010) som existerar för förskolan.
Mawson (2010) tar upp i sin rapport att flickorna verkade mer osäkra i ämnet än pojkarna även om Mawsons (2010) resultat visade att det inte fanns en orsak till denna osäkerhet (Axell, 2013). Samtidigt visade utvärderingen som Anderhag och Wickman (2007) gjorde av NTA lådan att klyftorna mellan flickor och pojkars lärande i ämnet minskar vid användningen av lådan. Det visade sig att pojkarnas resultat blev bättre med lådan än utan, men för flickorna gjorde lådan ingen skillnad i lärande i naturvetenskap och teknik. Detta kan överensstämma med de observationer som respondenter har sett under temat Genus som denna undersökning
28
visade, att pojkar är mer intensiva och flickor är mer avvaktande vid undervisningstillfället.
Samtidigt så är Anderhag och Wickmans (2007) utvärdering gjord på skolbarn och inte förskolebarn, detta kan göra att resultatet inte direkt kan generaliseras till förskolan.
Slutsats
Denna undersökning visar är att det underlättar för förskollärarna att arbeta med ett färdig konstruerat material inom ämnet naturvetenskap och teknik. Förskollärarna tyckte att det gav dem en personlig utveckling i ämnet samt att de sparade tid i den dagliga verksamheten.
Barnens reaktioner har varit positiva. Språkutveckling, begreppsförståelse samt motorik har vidareutvecklas hos barnen.
I denna undersökning visade det sig att pojkar och flickor förhåller sig lite olika under undervisningstillfällen. Förskollärarna kunde se en viss skillnad hos de äldre barnen men det är svårt att se om denna skillnad beror på könsskillnader, personliga egenskaper hos barnen.
Förskolorna har haft fokus på genusfrågor som kan göra att förskollärarna blir osäkra om det är den egna fördomen som synliggörs eller om det är en skillnad via kön.
Organisatoriska svårigheter vid användningen av konceptet existerade, genom att det var få som hade handledarutbildningen gjorde det att undervisningen blev personberoende samt att bristande samarbete över avdelningsgränserna hindrar ett mer kontinuerligt användande av NTA lådan.
Denna undersökning visade är att; förskollärarna upplever det negativt att NTA inte är tillgängligt för alla, att barnen inte har samma förutsättningar att få undervisning genom konceptet och att materialtillgång inte existerar under den fria leken.
Denna undersökning stärks av annan forskning i relation till barns upplevelse och lärande i ämnet naturvetenskap och teknik och kan visa på generellt samma mönster som i denna undersökning.
29 Vidare forskning
För att svara på vilken förståelse pedagogerna har för vikten av arbete med naturvetenskap och teknik i förskolan behövs mer forskning som visar vad barnen får för lärande inom ämnena i dag. Det krävs även mer forskning för att få svar på genusfrågan i relation till NTA lådan eller genomgående få svar på skillnader i hur pojkar och flickor tar till sig ämnena. Det skulle också vara intressant att observera en barngrupp för och se om man får samma
uppfattning som pedagogerna fick, vad barnen får för upplevelser och lärande genom att arbeta med NTA lådan. Vidare skulle det behövas mer undersökningar kring vilken roll teknik och naturvetenskap spelar i den fria leken.
30
Referenser
Anderhag, P & Wickman, P-O (2007). Utvärdering av hur NTA hjälper skolorna att nå kursplansmålen för femte skolåret i naturorienterande ämnen. Stockholm: Rapport i didaktik, nr 4, oktober 2007.
Lärarhögskolan i Stockholm
Axell, C (2013). ”TEKNIKUNDERVISNINGEN I FÖRSKOLAN En internationell utblick”. Linköpings Universitet, Sverige.
Blomdahl, Eva (2007). Teknik i skolan En studie av teknikundervisning för yngre skolbarn. Lärarhögskola:
Stockholm.
Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Elfström, I, Nilsson, B, Sterner, L, Wehner-Godée, C (2008) Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.
Harlen, Wynne. (1996). Våga språnget. Stockholm: Liber.
Hayes, N. (2000). Doing Psychological Research. New York, USA: Open University Press.
Johansson, B & Svedner, P (2010). Examensarete i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Upplaga 5. Uppsala: Kunskapsförlaget.
Kroksmark, T. (2011). Den tidlösa pedagogiken (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S & Brinkmann, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lewis, T. (2008). Creativity in Technology Education: Providing Children with Glimpses of their Inventive 10.1007/s10798-008-9051-y.
Löfdahl, A, Hjalmarsson, M, Franzén, K (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori.
Stockholm: Liber.
31
Schoultz, J. & Hultman, G & Lindkvist. M (2003). I början fick vi använda vår fantasi- Utvärdering av elevers och lärares lärande och utveckling inom NTA - projektet. Linköping: Rapport 2. Linköpings Universitet.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Rev. Uppl.). Stockholm: Skolverket.
Svärd, J (2013) MEASURING LONG-TERM EFFECTS OF A SCHOOL IMPROVEMENT INITIATIVE.
Stockholm.
Thulin, S. (2009) Barns frågor under en naturvetenskaplig aktivitet i förskolan. Artikel Nordisk barnehagenforskning: 2010 vol 3 (NO 1).
Tu, T (2006). Preschool Science Environment: What is Available in a Preschool Classroom? Early Childhood Education Journal. 33(4), 245-25. doi: 10.1007/s10643-005-0049-8.
Turja, L, Endepohls-Ulpe, M. & Chatoney, M. (2009). A Conceptual Framework for Developing the Curriculum and Delivery of Technologhy Education in Early Childhood. International Journal of Design and Technologhy Education, 19(4), 353-365. doi: 10.1007/s 10798–009-9093-9.
Utbildningsdepartementet. (2010). Förskola i utveckling- bakgrund till ändringar i förskolans läroplan.
Stockholm: Skolverket.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
http://www.ntaskolutveckling.se/ (20/05/05)
http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa/kraftig-forsamring-i-pisa- 1.167616 (20/04/25)
