Naturvärdesbedömning vid Görla

Naturvärdesbedömning vid Görla

Sammanfattning

En naturvärdesbedömning har gjorts för att verka som ett underlag inför arbetet med att ändra detaljplanen på fastigheten Görla 9:2. Ett område om 4,90 ha

fältinventerades 2012-10-22 av Magnus Stenmark och Christina Borg. 73 % av ytan bedömdes som etableringsvänligt med avseende på naturvärden, 8 % bedömdes som olämpligt för etablering och resterande 18 % föreslås bli en buffertzon till den lövskog med höga värden som ansluter till området i öster.

Figur 1. Det inventerade området karakteriseras av värdefulla bryn med ek, ask, klibbal, olvon, surkörsbär, rönn, slånbär och hägg.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 1

Innehållsförteckning ... 2

Bakgrund ... 3

Metodik ... 3

Klassningssystemet ... 3

Klass A ... 4

Klass B ... 4

Klass C ... 4

Klass D ... 4

Inventering efter arter... 4

Biotopskydd... 4

Särskilt beslutade biotopskydd ... 4

Generellt skydd för vissa angivna livsmiljöer ... 5

Osäkerhet i bedömningen... 5

Resultat ... 5

Övergripande beskrivning ... 5

Områden med höga naturvärden ... 6

Alsumpkog ... 6

Kil med lövskog och hällmark ... 6

Ekskog... 7

Artfokus ... 8

Naturvärdesarter ... 8

Signalarter kopplad till angränsande lövskog... 9

Invasiva arter... 9

Biotopskydd... 10

Områdets koppling till omgivande miljöer... 10

Miljöer kopplade till odlingslandskapet ... 10

Värdefull lövskog... 10

Slutsatser ... 11

Påverkan på naturvärdena ... 11

Yta D ... 11

Alsumpskogen... 11

Ekoskogen ... 11

Anpassningar och hänsyn som krävs vid exploatering ... 11

Skyddsavstånd... 12

Yta som föreslås ingå som buffertzon ... 12

Vad händer om buffertzonen tas i anspråk för etablering? ... 12

Kompensationsåtgärder... 12

Kartor... 13

Referenser ... 15

Bakgrund

Naturvärdesbedömingen syftar till att uppskatta förutsättningarna för biologisk mångfald. Douhan och Larsson (1996) inventerade området kring Limmaren under 1990-talet och pekade på höga naturvärden i nordvästra delen av området kring Limmaren. Den planerade detaljplaneändringen berör just detta område. Limmarens terrestra ekosystem består av strandnära alsumpskogar med höga värden. Dessa miljöer är viktiga för bland annat mindre hackspett och alsumpskogen är utpekad som nyckelbiotop norr om Mellingeholm, och som naturvärde längre norrut.

Områdena kring Limmaren omfattar också ekmiljöer med höga värden. På flera håll finns rester av betade ekhagar, bland annat precis intill det inventerade området. På senare år har en rad insekter kopplade till ek rapporterats från området kring

Limmaren. En tredje värdefull biotop är ett mosaikartad odlingslandskap med artrika bryn, åkerholmar och andra strukturer. Denna naturvärdesbedömning fokuserar på de naturvärden som finns inom den inventerade ytan, men gör också en biotopvis jämförelse med det omkringliggande landskapet.

Metodik

Som grund för klassningen ligger Skogsbiologernas naturvärdesbedömning som utgår från strukturer, åldersfördelning, kulturpåverkan, störningsdynamik och mängden död ved. För marker i odlingslandskapet och i bebyggelse har vi använt oss av metodiken för N2000-habitat och av den nationella rödlistan för att ringa in habitat som är värdefulla.

Klassningssystemet

De klasser vi använt oss av är:

Tabell 1. Klassningssystem för ytor.

Klass Benämning Sammanfattande behov för etablering

A Undantas Högst olämpligt etableringsläge, ska inte på något sätt påverkas.

B Olämplig Olämpligt, om möjligt bör etablering styras till ytor med lägre klass. Om etablering ändå är aktuell ska naturvärdena relateras till lokal och regional skala. Kompensationsåtgärder är en möjlig väg i många fall.

C Hänsynskrävande Lämpligt för etablering under förutsättning att hänsyn och anpassningar görs i samband med byggnation och eventuellt drift.

D Inga hänsyns-

krävande naturvärden

Lämpligt för etablering, inga anpassningar till naturvärden behöver göras.

Klass A

Dessa ytor har rikligt med förutsättningar för biologisk mångfald. Områdena är till exempel naturreservat, Natura-2000 områden eller oskyddade områden som vi registrerar under fältinventeringen med exceptionellt höga naturvärden.

Klass B

Dessa ytor har påtagliga förutsättningar för biologisk mångfald. Nyckelbiotoper är exempel på tidigare inventeringar som vi per automatik lyfter in i klass B. Även områden som nämns i lokala och regionala naturvårdsprogram klassar vi till denna kategori. Under fältbesöken klassar vi områden som har påtagliga naturvärden till denna kategori. Ytor i klass B är olämpliga för placering av verk, vägdragningar och uppställningsytor. Etablering bör istället styras till ytor med klass C eller D. Om en yta av klass B trots detta är aktuell för etablering ska följande tas fram för varje sådan yta:

 Ytans naturvärde ska tydligt sättas i relation till betydelsen i ett lokalt och regionalt perspektiv.

 Påverkan av planerad etablering på ytans naturvärde ska diskuteras.

Olika naturtyper reagerar olika på fragmentering och arealminskning.

 Kompensationsåtgärder ska föreslås i de fall det är möjligt.

Klass C

Dessa ytor har vissa förutsättningar för biologisk mångfald. Etablering är lämplig på dessa ytor men hänsyn och anpassning under byggnation och ibland även drift är nödvändiga. Under varje C-yta finns nödvändiga anpassningar listade. Från tidigare inventeringsdata för vi sumpskogar utan höga värden till denna kategori.

Sumpskogar är områden som kräver särskilda åtgärder för att behålla sin hydrologiska funktion.

Klass D

Dessa ytor är markslag utan specifika naturvärden.

Inventering efter arter

Någon särskild artinventering i fält av rödlistade arter, signalarter eller andra mer vanliga arter har inte utförts. Däremot har relevanta naturvårdsintressanta arter aktivt eftersökts i de områden som besöktes.

Biotopskydd

Särskilt beslutade biotopskydd

Små mark- och vattenområden som är livsmiljö för hotade djur- och växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda kan av regeringen, länsstyrelsen eller

skogsstyrelsen förklaras som biotopskyddsområden. Vid inventering besöker vi alla särskilt utpekade biotopskydd, beskriver dessa och markerar dem på kartan.

Generellt skydd för vissa angivna livsmiljöer

Följande mark- och vattenområden är direkt skyddade genom miljöbalken

 Alléer

 Stenmurar i jordbruksmark

 Öppna diken, småvatten och våtmarker i jordbruksmark

 Åkerholmar

 Odlingsrösen i jordbruksmark

 Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark

 Pilevallar

Ovanstående biotopskyddade miljöer eftersöks särskilt och redovisas i resultat och karta.

Osäkerhet i bedömningen

Det undersökta området är väl avgränsat och det råder inga tvivel om att

naturvärdesbedömningen är fullgod på biotopnivå. Däremot finns alltid möjligheten att en eller flera habitat för hotade arter har förbisetts vid inventeringen. Vid området Görla kan enskilda arter som är kopplade till lövbryn och ekmiljöerna ha förbisetts eftersom naturvärdesinventeringen utfördes sent på säsongen. Det finns däremot inget behov av att återinventera Görla dels eftersom inga ytterligare hotade arter rapporterats i liknande miljöer i trakten och dels eftersom de biotoper som bedömdes ha höga naturvärden också har föreslagits utgå från etableringen.

Resultat

Övergripande beskrivning

Det inventerade området är ett varierat landskap som domineras av odlingsmark. I dag används odlingsmarken som vall i norr men har i söder inte brukats på flera år.

Vallen i norr och den obrukade odlingsmarken i söder, som domineras av älggräs, bedöms inte ha några särskilda naturvärden som är viktiga att bevara. En del av odlingsmarken föreslås fortsätta hävdas och bli en buffertzon mellan industriområdet och den värdefulla ekskogen i öster. I hela det inventerade området finns värdefulla kantzoner som består av ek, hägg, rönn, ask, olvon, oxel, måbär, lönn, hallon, sälg, gråvide, skogstry och sötkörsbär. Spritt i området finns också ett antal hällmarker som har en värdefull torrmarksflora. I enstaka förekomst finns också hassel,

berberis, spetshagtorn, vildapel och getapel. I jämförelse med ekskogen, som precis angränsar till det inventerade området, är områdets naturvärden låga och på sina håll medelmåttiga. Syftet med den hänsyn och de anpassningar som föreslås är att ge goda förutsättningar för att bevara och utveckla den värdefulla ekskogen och klibbalssumpskogen som ligger direkt öster om det inventerade området.

Områden med höga naturvärden

Alsumpkog

I sydvästra delen av det inventerade området bildar ett 20-tal grova klibbalar en sumpskog. Här växer också flera grova askar, som är ca 50 cm i diameter i brösthöjd.

Figur 2. Alsumpskogen i den sydöstra delen av det inventerade området. Stammarna i mitten är ask och en alsockel skymtar till höger.

Kil med lövskog och hällmark

I de centrala delarna av det inventerade området finns en tydlig kil av lövskog som sträcker sig från den sammanhängande ekskogen öster om det inventerade

området. Denna kil är beväxt med ek, flera enar, björk, asp och rosbuskar. Längre ut mot kilens spets finns en hällmark med välutvecklad torrmarksflora.

Figur 3. Kil i de centrala delarna av det inventerade området. Här finns hällmark och lövskog med främst ek.

Ekskog

I sydöstra delen av det inventerade området finns en ekskog som angränsar till den sammahängande ekskogen öster om området. Denna ekskog består av betydligt yngre ek (ca 50-årig) jämfört med den angränsande ekskogen utanför det

inventerade området. Trots detta är denna ekskog skyddsvärd då brynmiljön med ek, en, hägg och björk är värdefull och för att ekvärdena på sikt kan utvecklas och bli ett bra komplement till ekmiljöerna längre österut.

Figur 4. Ekskog i sydöstra delen av det inventerade området. Ekskogen har främst ett stort framtidsvärde.

Artfokus

Naturvärdesarter

 Ask Fraxinus excelsior. Rödlistad i kategorin sårbar (VU). Noterades spritt över hela området. I alsumpskogen i söder fanns flera stora askar med ca 50 cm i diameter i brösthöjd.

 Libbsticka Levisticum officinale. En sällsynt ört som påträffats tidigare (finns i artportalen). I norra delen strax öster om Beijers fastighet. Libbsticka

noterades inte under fältbesöket 22 oktober 2012. Ingen särskild hänsyn föreslås för libbsticka.

 På hällmarkerna, som finns spridda i området, finns en värdefull

florasammansättning som består av gråfibbla Pilosella officinarum, äkta johannesört Hypericum perforatum, brudbröd Filipendula vulgaris, gulmåra Galium verum och renlav Cladonia rangiferina. Denna florasammansättning på hällmark vittnar om en tidigare hävdad miljö. Dessa florarika hällmarker är värdefulla att bevara dels för att de symboliserar ett biologiskt kulturarv och dels för att de fungerar som en källa med nektar- och pollenrika flora. Som

sådana är hällmarkerna en bra miljö för områdets vildbin och fjärilar. De hällmarker som registrerades under fältinventeringen representerar alla ett naturvärde men eftersom inga hotade arter påträffades föreslås inte de enskilda hällmarkerna som skyddsklassade ytor. Däremot är det önskvärt, om möjligt i samband med exploatering, att hällmarkerna undantas.

 Mindre hackspett Dendrocopos minor, rödlistad som nära hotad (NT), rör sig i området och har enligt artportalen registrerats upprepade gånger i trakten.

Vår bedömning är att habitatet för mindre hackspett främst är

klibbalsumpskogen som ligger ca 300 m öster om det inventerade området.

Trots att klibbalsumpskogen är kärnområdet för mindre hackspett används ett stort område för födosök och i detta avseende är troligen det inventerade området också viktigt. För mindre hackspett är alsumpskogen i sydvästra delen och kantzonen i öster de viktigaste miljöerna.

 Stenskvätta Oenanthe oenanthe och törnskata Lanius collurio, tidigare rödlistad och numera listad i EU:s fågeldirektiv, är två fågelarter som hör till miljöerna med åkerholmar, delvis förbuskade hällmarker och brynmiljöer i det inventerade området. Dessa två fågelarter påverkas negativt av en

exploatering. Arterna sågs inte vid fältbesöket, men finns med stor sannolikhet i området.

Signalarter kopplad till angränsande lövskog

Krushättemossa, stor aspticka och även andra signalarter som hör till närbelägen hässlen, ekskog och alskog har sina kärnförekomster utanför det inventerade området. Inga populationer av dessa signalarter är beroende av någon yta inom det inventerade området, men signalarter knutna till hassel, ek och klibbal kan mycket väl förekomma i kanterna inom det inventerade området, i alsumpskogen i sydväst och i den kil av ekmiljö

 Krushättemossa Ulota crispa. Signalart. Krushättemossa påträffades rikligt på hasselbestånden i naturområdet strax utanför området i öster.

 Stor aspticka Phellinus populicola. Rödlistad och signalart. Kopplad till grova aspar och påträffades i naturområdet nära gränsen till området i sydöstra delen.

Invasiva arter

 Kanadabinka Conyza canadensis noterades i norra delen, men utgör inget hot mot naturvärdena.

Övriga arter

 Biotopen för större vattensalamander Triturus cristatus, listad i EU:s

habitatdirektiv, eftersöktes då arten påträffats i andra områden nära Norrtälje stad, Inom det inventerade området påträffades inga dammar eller andra vattenmiljöer som verkade passa för större vattensalamander. Området ca 200 m nordost om det inventerade området består av betad fuktiga miljöer

vattensalamander skulle finnas in de angränsande betesmarkerna bör salamandrarna använda sig av lövskogen precis öster om det inventerade området för övervintring. I vilket fall finns ingen ytterligare anledning att inventera efter större vattensalamander inom det inventerade området eftersom biotopen inte verkar passa.

Biotopskydd

Inom det inventerade området påträffades diken, åkerholmar och odlingsrösen som faller inom ramen för biotopskydda miljöer. Dessa är markerade på kartan. Inga särskilt beslutade biotopskydd finns registrerade för den inventerade ytan.

Områdets koppling till omgivande miljöer

Området kring Limmaren, och i synnerhet de nordvästra delarna öster om Görla och kring Mellingeholm, har höga naturvärden. Detta slogs fast av inventeringen som utfördes av Douhan och Larsson (1996). Det inventerade området omfattar två huvudsakliga naturvärden som behöver sättas in i ett perspektiv med

omkringliggande marker.

Miljöer kopplade till odlingslandskapet

Inom det inventerade området finns höga naturvärden i de varierade brynmiljöer som bildas mot den öppna odlingsmarken. Dessa brynmiljöer består av en artrik träd- och buskflora med ek, hägg, björk, ask, olvon, en, slånbär, surkörsbär. Dessa bryn är viktiga för en rad fågelarter och i varma lägen skapas också utmärkta habitat för värmekrävande insekter. Hällmarkerna är också kopplade till denna miljö då de troligen varit betade för en handfull decennier sedan. Bete har gjort att marken fortfarande bär en rik och varierad örtflora. Även längre söderut finns ett mosaiklandskap med värdefulla brynmiljöer, åkerholmar och andra strukturer kopplade till odlingslandskapet.

Värdefull lövskog

Lövskogen direkt öster om det inventerade området har höga naturvärden. Två delar inom det inventerade området har bedömts värdefulla eftersom de är kopplade till denna lövskog. På kartan är den markerad som en skog med högt naturvärde.

Nära det inventerade området är denna lövskog dominerad av ek. I södra delen växer ek med hassel som undervegetation och längre mot sydost enbart som hässlen. I ekskogen finns flera kraftiga oxlar. Längre norrut finns också björk och några stora granar. Framförallt i den södra delen av denna lövskog finns ett stort antal stora vidkroniga ekar. Denna ekdominerade lövskog är så fin att den i de södra delarna med rätt hävd uppfyller de krav som ställs inom N2000. Denna del av

lövskogen skulle då kunna föras till naturtypen 9071 (Trädklädda betesmarker – ekhagar). Ytterligare närmare Limmaren är den klibbaldominerade skogen utpekad som en nyckelbiotop.

Slutsatser

Påverkan på naturvärdena Yta D

Etablering i ytan av klass D (etableringsvänlig yta) innebär att området tappar brynmiljöer som i dag är viktiga för en rad småfåglar och för värmekrävande insekter. Ett rimligt antagande är att området i dag har en god status för brynälskande steklar, fjärilar och skalbaggar, men att det efter exploateringen övergår till en dålig status eftersom det mesta av brynen försvinner eller försämras.

De mest artrika och flerskiktade brynen som finns är de med tyngdpunkt norr om motorklubben samt allra längst i norr.

Alsumpskogen

Alsumpskogen har föreslagits som en olämplig etableringsyta eftersom detta område har följande värden:

 Alsumpskogen, som här består av klibbal, ask och hägg är en värdefull häckningsbiotop för sångare och används förmodligen även av mindre hackspett.

 Flera klibbalar har börjat bilda små socklar

 Flera äldre askar, ca 50 cm i diameter

Om alsumpskogen trots detta blir föremål för industrietablering är det troligen bara en marginell påverkan på traktens alsumpskog. Mycket finare alsumpskog finns närmare Limmarens strand. Ingen buffertzon har föreslagits kring alsumpskogen eftersom området inte är en välutvecklad alsumpskog. Ett rimligt antagande är också att alsumpskogens värde som häckningsmiljö kommer att kvarstår även om ytorna runt alsumpskogen etableras.

Ekoskogen

Ekskogen och kilen med lövskog och hällmark är också föreslagna som olämpliga för etablering av industrimark. Dessa två områden är främst värdefulla för att de ingår den stora ekdominerade lövskogen som också finns markerad på kartan. En avverkning av dessa skulle på sikt drastiskt minska möjligheterna att bevara och utveckla den ekdominerade lövskogens naturvärde.

Anpassningar och hänsyn som krävs vid exploatering

Anpassningen mot lövskogen med höga värden i öster ska vara den föreslagna skyddszonen. I det etableringsvänliga området bör så långt det är möjligt dikenas hydrologiska funktion behållas. Det finns en rad hällmarker i området. Om det finns utrymme i etableringen för opåverkade ytor så ska de styras till hällmarkerna.

Skyddsavstånd

Yta som föreslås ingå som buffertzon

Denna naturvärdesbedömning har föreslagit en buffertzon om 20-30 m, beroende på arrondering. På kartan finns buffertzonen med som en C-klassad yta.

Buffertzonen är förlagd till odlingsmarken och ett mål är att denna mark även i fortsättningen odlas, lämpligen som vall, eftersom den nu odlas som vall i den norra delen. Arrendatorn bör konsulteras för att stämma av rimligheten i bredden av odlingsmarken, och även för att ta reda på vilka möjliga åtgärder som kan göra den södra delen attraktiv för vallodling. Det är viktigt att hela buffertzonen hävdas. En sådan remsa odlingsmark som står i ohävd blir snabbt att skugga bort de värdefulla brynen som i dag finns i lövskogen.

Vad händer om buffertzonen tas i anspråk för etablering?

En etablering av hela buffertzonen äventyrar de värdefulla ädellövbrynen öster därom som då beskuggas och även påverkas negativt genom hydrologisk påverkan.

Detta är en stor påverkan eftersom det värdefulla ekområdet öster om Görla saknar liknande lövbryn i odlingslandskapet. Sannolikt innebär en förlängning av

industrimarken i hela buffertzonen också att stora områden kommer att fyllas ut, med skarpa östvända slänter som följd. Det finns då en risk att massor från en sådan utfyllnad påverkar lövskogen öster om området. Dessutom har det vid Görla visat sig att industrimarkens gräns lockar mindre nogräknade medborgare att

placera avfall i slänterna. Med anpassningar under anläggningsarbetet är det möjligt att minska buffertzonen med då måste åtgärder vidtas för att säkra solinstrålning på brynet, hävd av den smalare kvarvarande buffertzonen och minimering av

hydrologisk påverkan samt nolltolerans för massor och skräp nära eller på brynmiljöerna.

Kompensationsåtgärder

Några konkreta kompensationsåtgärder för att skapa liknande miljöer är inte aktuella. De tre för etablering olämpliga områdena (alsumpskogen, ekskogen och kilen med lövskog och hällmark), går inte på ett enkelt sätt återskapa. Dessutom är anledningen till att de är olämpliga för etablering deras läge - kilen och ekskogen är värdefulla för att de hör till ett större område med höga värden. Däremot kan man tänka sig att växla upp naturvärdsnytta. Vid behov, trots olämpligheten, att etablera industrimark på en eller flera av de tre föreslagna olämpliga ytorna, kan detta göras samtidigt som etableringen också finansierar en restaurering av den ekdominerade lövskogen som ligger omedelbart öster om det inventerade området. Ett lämpligt naturvärdsmål är att utföra en restaurering med avverkning och röjning och ordna med en bra hävd, lämpligen bete. Denna ekdominerade lövskog, liksom andra närliggande delar av området kring Limmaren, passar också utmärkt för friluftslivsfokus.

Kartor

Referenser

Douhan, B & Larsson, P. 1996. Limmarenområdet. Naturvärdering och skötselförslag. Naturvård i Norrtälje kommun, Norrtälje.

Gärdenfors, U. 2010. Rödlistade arter i Sverige. SLU, Uppsala.

Skogsbiologerna 2004. Naturvärdesbedömning för skogsmark. 2004