kvinnofrid samt stöd och resurser kopplat till våld i nära relationer i östergötland
Del 1 Introduktion till ämnet våld i nära relation och RSS kvinnofrids satsning
Linköpings kommun
Diarienummer:
Datum:
Handläggare:
Organisation:
Innehåll
Aktuell lagstiftning 5
Om våld 6
Du kan göra en polisanmälan 11
Regionala Samverkans- och Stödstrukturer i kvinnofridsarbete 11
Kommunens färger 17
Aktuell lagstiftning
Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är stora samhällsproblem. Regeringen har beslutat om en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Strategin är tioårig och började gälla den 1 januari 2017. Strategin
I 5 kap 11 § socialtjänstlagen (SoL) fastställs att socialnämnden ska verka för att den som utsätts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp: ”socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.” Socialnämnden ska också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Hemsida
Hälso- och sjukvården och tandvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. Hälso-och
sjukvården och tandvården ska uppfylla krav på god vård och tandvård, och de har ett särskilt ansvar att beakta barns bästa, i enlighet med gällande lagstiftning; Hälso- och sjukvårdslagen, Tandvårdslagen och Patientlagen. En förutsättning för att hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda adekvat vård, stöd och hjälp är att våldsutsattheten upptäcks. Hemsida
För att förtydliga ansvar och ge vägledning åt kommuner och landsting har Socialstyrelsen publicerat föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer som omfattar
socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens och tandvårdens arbete (SOSFS 2014: 4) Hemsida Socialstyrelsen har också gett ut en handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete mot våld i nära relationer som komplement till föreskrifterna. Hemsida
Om våld
Hämtat från förordet till ”Nu har vi kommit över tröskeln” skrivet av Anita Kruse och Carina Eliason. ”Barn, ungdomar och vuxna som utsatts för olika former av våld samt barn och ungdomar som bevittnat/upplevt våld under sin barndom utgör en riskgrupp för att utveckla psykisk och fysisk ohälsa i anslutning till våldet och/eller senare i livet. I många fall har de olika kontakter med hälso- och sjukvården i form av verksamheter som t.ex. barnhälsovård och mödrahälsovård, ungdomsmottagningar, barn- och ungdomsmedicin, barn- och
ungdomspsykiatrin, akutmottagningar, vuxenpsykiatrin, vårdcentraler och gynmottagningar.
Våldsutsatta söker ofta hälso- och sjukvård för diffusa fysiska och psykiska symtom, men i många fall kommer varken personalen eller patienten själv till insikt om grunden till patientens ohälsa därför att hälso- och sjukvården oftast inte ställer rutinmässiga frågor om våld. Detta faktum ökar både patientens och närståendes lidande, därutöver tillkommer stora ekonomiska konsekvenser för den enskilde och för samhället t.ex. i form av sjukskrivningar.
Barn och ungdomar som bevittnat/upplevt våld under sin barndom/uppväxt utgör även en riskgrupp för att själva utsättas för direkt våld både före och efter 18 års ålder. Den yttersta konsekvensen av att utsättas för våld är död.”
Länk
Våld kan förekomma i olika former
● Fysiskt våld - Örfilar, dra i håret, knuffa, hålla fast, sparkar, slag mot kroppen, stryptag med mera.
● Psykiskt våld - Hot, kontroll, kränkande och nedsättande ord. Här ingår även latent våld det vill säga att leva med risken för nytt våld.
● Sexuellt våld - Påtvingade sexuella handlingar, våldtäkt.
● Materiellt våld - Förstöra inredning, dagböcker, foton med mera.
● Ekonomiskt våld - Tvingas skriva under handlingar, att inte få förfoga över egen ekonomi.
● Försummelse - kan gälla barn, äldre och personer med funktionsnedsättning och handlar om att medvetet ge felaktig medicinering, bristande hygien, lämnas utan tillsyn med mera.
● Våld mot husdjur.
Nedanstående definition av våld som är utgångspunkt för Alternativ till våld (ATV) är psykologen Per Isdals:
”Våld är varje handling [sic och icke-handling] riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill”.
På kommande sidor följer tre bilder som på olika, kompletterande sätt, visar på samma fenomen men utifrån olika sammanhang. Först ut är en bild som visar på våld i nära relation (ViNR) i förhållande till annat våld. Denna rapport kommer att ha våld i nära relation som
utgångspunkt. Ett våld som har flera olika namn: partnervåld; mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation och våld inomhus där offret är bekant med förövaren.
Den absoluta merparten av våldet sker från man till kvinna
,
inomhus av en som är bekant med offret. Detta skiljer sig mot våld utomhus som oftare sker av man mot man av både bekanta och obekanta personer. 1Bild 1 Våld i nära relation i förhållande till annat våld 2
Bild 2 illustrerar hur våld kan förebyggas eller trappas upp eller ned beroende på hur medvetet och systematiskt det våldsförebyggande arbetet bedrivs.
Bild 2Våldspyramiden 3
1 Källa: statistik från 2019 och 2020 av Polismyndigheten (Jens Isgren och Sandra Skoog) i Linköping avseende våldsbrott (misshandel och våldtäkt i länets 13 kommuner under åren 2018-2020).
2 Källa: Hämtat från Utvecklingsledare Helena Spets på Länsstyrelsen Östergötland, hösten 2018
3 Källa: Borås kommun: https://www.youtube.com/watch?v=0JFHhKOTWNE 2020-08-14
Bild 2 visar vikten av att reagera och agera redan vid kommentarer och blickar och att inte låta det passera, då det finns en risk att tystnaden upplevs som samtycke. När en gräns passerats så tenderar gränsen för vad som är acceptabelt och vad som tolereras att förskjutas, både för den som utsätts och den som utsätter. Därför är det oerhört viktigt att exemplifiera och inte enbart omnämna våld som fysiskt våld. Längst ned i vålds pyramiden finns det psykiska våldet, som i stort sett alltid föregår det fysiska våldet och som många gånger även sker parallellt med det fysiska våldet.
Bild 3 illustrerar hur det kan upplevas på ett personligt plan i samband med våld i en nära relation. Det ska sägas att denna bild avser en traditionell relation men att många bl.a. unga lever i mer tillfälliga och lösliga relationer, där endast några av dessa komponenter finns.
Oavsett relationens karaktär bör den våldsutsatta inte få frågan ”Varför lämnar du inte x?” . I de fall den unga våldsutsatta fortfarande bor hemma, behöver föräldrarna respondera på vålds utsattheten genom att stötta och skydda sin ungdom och inte ifrågasätta henne. Frågan om varför hen inte lämnar vittnar om okunskap om det psykiska våldet. Att ta initiativ till en separation leder ofta till ännu mer psykiskt och fysiskt våld och ibland rent av dödligt våld.
Många upplever det svårt att lämna en relation, om det dessutom finns våld i relationen, som riskerar att kulminera vid en separation blir det givetvis inte enklare. Det kan till exempel innebära att det kommer in hot som t.ex. ”Om du lämnar så säger jag till rätten att du är en dålig förälder”; ”Om du lämnar tar jag barnen”; ”Om du lämnar skadar jag ditt husdjur”;
”Om du lämnar berättar jag om din konsumtion av alkohol”. “ Om du lämnar sprider jag nakenbilder på dig osv. “ Då våldet tenderar att bryta ner den våldsutsattas självkänsla riskerar individerna att hamna i en situation där hen inte tror sig klara sig själv och hen kan rentav tro att hen ska vara glad över att någon vill vara med hen överhuvudtaget.
Bild3”Det traumatiska bandet” 4/ Förklaring till varför hen inte bara lämnar sin våldsutövande partner
4 Källa: Misshandel i fokus:
https://misshandel.ifokus.se/discussions/554a0e05ce12c4505e00106a-det-traumatiska-bandet 2020-08-17
Du kan göra en polisanmälan
Om du blivit utsatt för våld är det du som bestämmer om du vill polisanmäla din partner. En polisanmälan är en viktig markering att det som har hänt är ett brott. Det ger dessutom partnern en möjlighet att få hjälp att förändra sitt beteende. Inom Kriminalvården finns det speciella program för behandling av personer som använder våld mot sin partner.
Hemsida
Både du och din partner kan få stöd och hjälp av socialtjänsten på service eller bistånd i de flesta kommuner, oavsett om du polisanmäler eller ej. Om det finns barn i hushållet så måste berörda aktörer göra en orosanmälan till socialtjänsten om de har misstanke om våld/oro. Se senare avsnitt för kontaktuppgifter till respektive kommuns socialtjänst.
Om den våldsutsatta är en ungdom som bor hemma kan det behöva göras en ansökan om LVU (Lagen om särskilda bestämmelser vid vård av unga) till förvaltningsrätten alternativt ett omedelbart omhändertagande av socialnämnden och då inskickande av LVU-ansökan retroaktivt. Detta då ett hem inte är byggt som ett skyddat boende med yttre skydd såsom skalskydd etc.
Linn Mohser Hällén, socialsekreterare, föreläsare, handledare och författare till boken “Våld i nära relation - socialt arbete i forskning, teori och praktik” uppmuntrar socialsekreterare till att vara modiga och testa att skriva fram LVU-beslut för unga våldsutsatta..
Förvaltningsrätten beslutar om det ska bli en LVU eller ej. Om de godtar socialnämndens förslag så kan ny praxis uppstå, vilken skulle skydda våra våldsutsatta ungdomar.
För mer information om Linn Mohser Hällén, se webbsida: https://www.linnmhallen.se/ där det finns mycket material såsom filmer, poddar och andra verktyg för att upptäcka våld i nära relationer.
Regionala Samverkans- och Stödstrukturer i kvinnofridsarbete
I uppdraget RSS kvinnofrid verkar en utvecklingsledare i varje län på halvtid under åren 2018-2020
.
Utvecklingsledaren ska stödja de regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS) i kvinnofridsarbetet. Detta sker med utgångspunkt i regeringens nationella strategi som syftar till att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.RSS Kvinnofrid i Östergötland sker i tät samverkan med Länsstyrelsen Östergötland, regionens båda samordnare och kommunernas kvinnofridssamordnare. Delmål i det nationella RSS kvinnofridsarbetet är följande:
Bild 5 Nationella och regionala delmål i SKRs kvinnofrids satsning i Östergötland
1. Utveckla kunskap och kapacitet inom kvinnofrids området
2. I samverkan med aktörer i länet stödja utveckling och spridning av kunskap i kommun och landsting/ region.
3. Samverka med länsstyrelsernas utvecklingsledare samt med befintliga strateger och samordnare på lokal och regional nivå inom kvinnofrids området.
4. Utveckla arbetet med systematisk uppföljning av kvinnofrids arbetets kvalitet och resultat.
På regional basis har man valt att bland annat lyfta fram behovet av att:
● Samverka för en bättre samordning
● utveckla metoder för tidig upptäckt av våld i nära relationer (ViNR)
● utveckla det förebyggande arbetet för att motverka ViNR
● öka kunskap och metodutveckling på ViNR-området
● öka kunskapen om våldsutövare
● verka för ett jämlikt omhändertagande av våldsutsatta och barn
● att utveckla arbetet med systematisk uppföljning
Det finns en stor mängd myndigheter med uppdrag inom vålds området vilket visar på en stor kraft och kapacitet, men också på splittring och brist på samordning. Bara inom
Socialstyrelsen finns en mängd uppdrag på området.
För mer information se följande webbsida:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/soci alstyrelsens-pagaende-valdsuppdrag.pdf
Detta med splittring mellan parter understryks tyvärr många gånger av den våldsutsatta själv som möter många olika aktörer och på grund av brist på samordning dem emellan tvingas berätta sin berättelse gång på gång samt att olika instanser kan agera kontraproduktivt.
Metoden SIP – samordnad individuell plan skulle med fördel användas för våldsutsatta kvinnor, så att de kunde ha ett möte istället för t.ex. sex stycken olika.
Bild 6 Flödesschema kontakter för en våldsutsatt 5
Alternativt så har den våldsutsatta mött många professionella under lång tid, men det är inte säkert har någon av dem frågat henne om hon utsätts för våld. Det är ovanligt att
screeningmetoder används för att fråga alla om våld inom flertalet av ovanstående organisationer. Endast i mödravården är det sagt att det ska ske avseende alla som väntar barn. Det är också en viktig faktor hur man frågar om våld. Om man säger att ”Jag frågar bara om våld för att jag måste” eller ”Är du utsatt för våld?” utan att ge några exempel och utan att ha något förtroendefull relation, så är det tveksamt att svaret på frågan blir ja. Det är också
5 Källa: Allas trygghet: https://www.allastrygghet.se/det-traumatiska-bandet-ur-varfor-gar-hon-inte/ , 2020-08-14
viktigt att frågan återkommer flera gånger, då den våldsutsatta kan behöva processa det hela innan hen svarar ja.
Som stöd i detta arbete finns t.ex. verktyget “Frågor om våld” (FoV). FoV är ett
screeninginstrument som bland annat används inom ett regeringsuppdrag som omfattar NNS tillsammans med flera samordningsförbund samt Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsmyndigheten och Socialstyrelsen med målet att förbättra upptäckten av våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, sexuellt våld samt att förmedla adekvata insatser mot detta. Mer information, föreläsningar samt annat material finns på NNS hemsida, stoppa våldet. Hemsida
Kommunens färger
I kommunens varumärkesmanual finns information om färger.
Färger, Linköpings kommuns varumärkesmanual
Färgerna är framtagna för att ge god kontrast mellan bakgrund och text.
Om ni låter den här tabellen ligga kvar i dokumentet kommer dessa anpassade färger att ligga kvar i alla färgväljare i dokumentet. Tabellen tas bort efter att ett dokument fastställts.
Färg HEX-värden
Grön #1D8748
Ljusblå #00818F
Blå #005365
Rödbrun #7F1F44
Rosa #D83570
Röd #E51F4A
Rödorange #D93E00
Grå #767676
Mörkgrå #494949
Svart #000000
