• No results found

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Arbetsplan

för

Långareds skola Läsåret 2013/2014

Barn- och ungdomsförvaltningens vision:

Målsättningen är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära.

Lust att lära

Lärande Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Samskapande Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha.

Styrkebaserad Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro.

(2)

Långareds verksamhetsidé

Vårt mål är att barnen/ungdomarna lämnar vår enhet med god självkänsla, nyfikenhet och fortsatt lust att lära.

Så här arbetar vi på Långareds skola för att barnen ska nå sina mål Normer och värden/Lärandemiljön

Så här arbetar vi

Vi utvecklar tillsammans med eleverna trivselregler för arbetet och samvaron i den egna gruppen samt i hela skolan.

Vi avsätter tid för att aktivt arbeta med normer och värden.

Höstterminen startar med att rektor har ett gemensamt möte för hela skolan där alla nya och gamla elever och personal hälsas välkomna. Skolans trygghetsgrupp presenteras och alla görs medvetna om vikten av att vi tillsammans skapar gemensamma regler för att alla skall trivas och känna sig trygga och att detta arbete påbörjas under veckan.

Första veckan på terminen har vi gemensamma aktiviteter i åldersblandade grupper där eleverna får möjlighet att lära känna varandra bättre.

Årskurs 6 leder rastaktivitet på en av veckans dagar.

Vi för kontinuerliga samtal med eleverna om hur vi skall vara mot varandra och att det är viktigt att respektera varandras olikheter.

Varje vuxen går aktivt in och bryter varje form av kränkning.

Vi har en trygghetsgrupp på skolan dit man kan vända sig som elev, förälder eller annan vuxen om man blir uppmärksammad på att någon blir utsatt för en kränkning eller

diskrimineras.

Alla som arbetar på skolan arbetar aktivt med att alltid vara goda, positiva förebilder för alla, elever och vuxna som arbetar här samt alla som besöker oss.

Så här kvalitetssäkrar vi processen

Trygghetsgruppen genomför trivselenkäter minst en gång per termin. Enkäterna sammanställs och följs upp med samtal vid behov.

Kamratring eller EQ- samtal genomförs regelbundet i alla klasser.

Sociogram genomförs i förskoleklass.

En GR-enkät genomförs i årskurs 2 och 5 av alla elever och föräldrar vart annat år.

(3)

Kunskaper, utveckling och lärande/Kunskapssyn

Så här arbetar vi

Det är vår fasta övertygelse att alla kan och har lust att lära hela tiden. Beröm och lagom utmanande mål och delmål tror vi stärker elevers motivation.

Vi har på skolan årligen återkommande aktiviteter som;

uppstartsvecka med gemensamma aktiviteter

friskvårdsdagar

elevens val med olika teman under olika ämnen Detta arbete uppskattas av alla.

Vi bygger alltid på allas starka sidor och det som fungerar och arbetar på att göra det ännu bättre och vi stärker eleverna i det de är bra på. (systemteori)

Så här kvalitetssäkrar vi processen

Rektor sammanställer resultat av nationella prov och skriftliga omdömen som personal, rektor och specialpedagog går igenom, jämför med tidigare år och analyserar varje termin.

Vi tittar samtidigt på hur vi fördelat de resurser vi har och tar en diskussion om vi behöver ändra fördelningen och om/hur vi kan förändra vår undervisning så att vi når en högre måluppfyllelse.

I vårt bedömningsarbete använder vi oss av Diamant(matematik), Nya språket lyfter

(svenska), formativ och summativ bedömning (i alla ämnen har vi skriftliga omdömen/betyg) och matriser för vår dokumentation.

Vid utvecklingssamtalen som vi har två ggr/år, samtalar elev, föräldrar och pedagoger om huruvida målet är uppnått eller ej och bestämmer tillsammans vad eleven skall arbeta vidare med och vilket stöd skolan skall ge.

Varje vecka avsätter vi tid för att eleverna skall kunna arbeta med sina individuellt uppsatta mål.

Genom GR-enkäten får föräldrarna möjlighet att tycka till om utvecklingssamtalen är bra och om de får en god bild av sitt barns utveckling och kunskaper.

(4)

Barns ansvar och inflytande

Så här arbetar vi

Under elevernas hela skoltid på Långareds skola ökar progressionen att ta ansvar för sitt eget lärande. Detta sker efter var och ens förmåga.

Eleverna får tidigt möjlighet till att göra en självvärdering av sina kunskaper och förmågor.

Detta sker både muntligt och skriftligt. Kamratbedömning sker genom att t.ex. klassen ger positiv feedback.

Pedagogerna ger våra elever formativ bedömning muntligt och skriftligt. Unikum är vårt dokumentationsverktyg där tydliggörs vad nästa mål/delmål är.

Över tid tränas våra elever att bli mer och mer aktiva i sina utvecklingssamtal och i planeringen av sin IUP samt att ta ansvar för sitt eget lärande.

I alla klasser har vi ”mållektioner” där eleverna arbetar med sina mål som de satt upp i sina IUP:er.

Undervisningen är individanpassad och eleverna har stort inflytande att välja hur de redovisar sina kunskaper och förmågor.

Inför ”Elevens val” får alla elever ge förslag på vad de vill fördjupa sig i. Lärarna gör sedan en sammanställning av önskemål och grupperar och försöker erbjuda det eleverna önskar.

Därefter gör eleverna sina val

Våra elever påverkar aktiviteter och regler för raster genom bl.a. klassråd och elevråd. En gång/termin träffas elever, kostenhet och kök tillsammans i ett matråd då eleverna får framföra sina synpunkter på mat och matsalsmiljö m.m.

Hos oss ska alla känna att man blir lyssnad på. Vi anser det viktigt att kunna lyssna på andra och tränas i demokrati.

Så här kvalitetssäkrar vi processen

Genom Unikum har föräldrar och elever möjlighet till att följa den formativa bedömning som ges av lärarna. Eleverna får också kontinuerligt feed back på det de gör.

Elevrådet träffas en gång i månaden. Mellan elevrådsmötena genomförs klassråd.

(5)

Lust att lära

Så här arbetar vi

Vi arbetar med att inspirera eleverna till att använda sin fantasi, sitt skapande och glädje i allt arbete de gör.

Skolan använder sig av varierande arbetsformer såsom:

• åldersblandade grupper

• pararbete, grupparbete

• enskilt arbete

• arbeta ute

• läromedel och digitala hjälpmedel

• praktiskt arbete.

Vi försöker att ta vara på elevernas intressen och lyssnar på deras synpunkter. De har inflytande vad gäller innehåll och metoder för redovisning. Vi utmanar eleverna och sätter upp relevanta krav utifrån deras kunskapsnivå. Vi ger eleverna möjlighet att träna på att med stolthet och glädje redovisa inför klasskamrater och andra grupper.

Skolan har flera olika gemensamma aktiviteter där vi samlas och har roligt tillsammans.

Eleverna inspirerar varandra genom att visa sina arbeten.

Vi ger eleverna formativ bedömning genom feedback under arbetets gång och efter avslutat område.

Så här kvalitetssäkrar vi processen Genom

• Unikum, vårt dokumentationsverktyg.

• Vår årsplan/kalender där gemensamma aktiviteter och traditioner läggs in.

• Trivselenkäter

(6)

Arbete med barn i behov av särskilt stöd

Så här arbetar och kvalitetssäkrar vi

Om det genom uppgifter från lärare, arbetslag, övrig skolpersonal, elev eller elevs

vårdnadshavare framkommer att elev riskerar att inte nå kunskapskraven (E-nivå) anmäls detta till rektor på särskild blankett, ”Anmälan om elevs stödbehov enligt skollagen 3 kap 8§”

Rektor scannar in anmälan i Asynja och en utredning genomförs så snabbt som möjligt oftast genom delegation till speciallärare och klasslärare.

Utredningen dokumenteras av rektor i Asynja och tar i samråd beslut om det skall upprättas ett åtgärdsprogram eller inte. Beslut delges vårdnadshavare och dokumenteras i Asynja.

Då detta beslut kan överklagas skickas samtidigt en blankett för det till vårdnadshavare.

Speciallärare, lärare och vårdnadshavare upprättar ett åtgärdsprogram om beslutet blir så.

Detta skickas hem till vårdnadshavare.

Åtgärdsprogrammet dokumenteras i Asynja och utvärderas vid ett gemensamt beslutad datum och tid. Innehållet i ÅP delges elevens övriga undervisande lärare, ansvar

klasslärare.

Alla elever behöver tydlighet i arbetet, återkoppling(formativ bedömning) och stor flexibilitet för de elever som är i behov av särskilt stöd.

Att arbeta med elevernas styrkor, ge positiv feedback , samarbeta med föräldrar och ”fira”

framsteg är viktigt för oss, vilket också all forskning visar.

Specialpedagog deltar/observerar klassernas arbete, ibland på eget initiativ men oftast efter påkallat behov av pedagogerna och med föräldrars kännedom.

(7)

Samverkan

Så här arbetar vi

Skolan och fritidshemmet har ett gott samarbete. Fritidspersonal har skolsamverkan delar av dagen, vilket gör att elevens dag i skolan och på fritids kan ha en röd tråd.

Vi har en väl fungerande och engagerad föräldraförening. Pedagogerna har nära kontakt med hemmen.

Hemmen får information genom mail men lika ofta via blogg som finns i Unikum. Föräldrar bjuds in till föräldramöten, familjekvällar, Luciafiranden, höstpromenad och skolavslutning.

Föräldrar uppmuntras till att besöka klasserna.

Så här kvalitetssäkrar vi processen

Alla möten finns med på kalendariet och skolans årsplan.

Ett antal gånger per termin har vi verksamhetsmöte med skola och fritids tillsammans.

Vid utvecklingssamtalen utvärderar vi att information når fram.

Rutiner kring frånvaro

Pedagogerna bokför frånvaro digitalt i programmet Edwise varje dag. Frånvaron

sammanställes vid varje termins slut av klasslärare. Om en elev uteblir utan orsak ringer undervisande lärare hem senast under första rasten för att ta reda på orsaken. Finns ingen orsak registreras ogiltig frånvaro. I åk 6 redovisas ogiltig frånvaro i elevs betyg.

Vid hög giltig frånvaro rapporteras det till rektor och skolsköterska. Vårdnadshavare kallas till samtal.

(8)

Kvalitetssystem - förklaringar

I början av läsåret revideras respektive upprättas verksamhetens

Arbetsplan Beskriver verksamheten på ett övergripande sätt. Här beskrivs hur skolan arbetar för att uppfylla läroplanens mål, hur arbetet följs upp, vilket läsårets utvecklingsarbete är, hur samverkan med andra sker

Taktisk agenda/ En taktisk agenda är ett verktyg/dokument för att formulera, Årsplan planera och följa upp ett utvecklingsarbete. Det är ett intern

dokument som kontinuerligt följs upp under läsåret för att följa utvecklingen och kunna styra arbetet framåt kontinuerligt.

I slutet av läsåret sammanställs en

Nulägesanalys Är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för beslut som ska fattas om vad verksamheten behöver utveckla under kommande läsår. Det som

skolan bedömer är det mest angelägna att arbeta med kommande läsår förs in i en taktiska agenda.

Nulägesanalysen är en sammanställning över vad som framkommit under året från

Rundan – rektors veckovisa besök i verksamheten som belyser: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande 3. Ansvar och inflytande

Taktisk agenda –skolans inre utvecklingsarbete under läsåret

Kunskapsuppföljning Skolan: Redogörelse för hur man lyckats med

Kunskapsmålen, Särskilt stöd, Närvaro Förskolan: Redogörelse för hur man arbetat med Särskilt stöd

GR-enkät – enkät till alla föräldrar med barn i förskola, åk 2, åk 5 och åk 8, samt alla elever i åk 2, åk 5 och åk 8, genomförs vartannat år

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Övrigt som skolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten

(9)

Till vår lokala arbetsplan har vi följande bifogade dokument Riktlinjer/handlingsplan/underlag för

• Taktisk agenda – vårt

utvecklingsarbete under året

• Plan mot diskriminering och kränkande behandling

• Nulägesanalys

• Plan för övergångar mellan åk 6- åk 7

• Handlingsplan för arbetsmiljö

• Policy när vi åker buss

• När vi inte får vikarier

• Rastomsorg

• Plan mot hot och våld

• Krisplan

• Mentorsuppdrag

• timplan

• Brandutrymning

• Rutiner vid elevs frånvaro

• trivselregler i matsalen

• Ordningsregler

• Policy vid mottagande av ny personal

• Policy vid klagomål

• Personallista

Årsplan/Taktisk agenda

Augusti v 34 värdegrundsvecka, ev revidering av ordningsreglerna, taktisk agenda, arbete med lokal arbetsplan, föräldramöten

September Arbete med plan mot diskriminering och kränkande behandling, GR-enkät genomförs, uppföljning av kunskapsmål, föräldramöten, utvecklingssamtal

Oktober Elevens val, Skolutvecklingsmässa, Trivselenkät, Medarbetarsamtal November Medarbetarsamtal, Uppföljning av GR-enkäten samt handlingsplan

Uppföljning av elevens val December Uppföljning närvaro

Januari Utvecklingssamtal

Februari Uppföljning av kunskapsmålen,utvecklingssamtal Mars Trivselenkät

April

Maj Skriftliga omdömen, Uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling, uppföljning av ordningsregler

Juni Skriftliga omdömen, Uppföljning närvaro,Nulägesanalys

Juli semester

(10)

References

Related documents

De nyttor som projektsammanställningen presenterar, i och med en främjad mångfald i arbetslivet, handlar snarare om humanitära nyttor, det vill säga ökad förståelse

Tool Position Estimation of a Flexible Industrial Robot using Recursive Bayesian Methods.. Patrik Axelsson, Rickard Karlsson,

Alla lärare måste titta efter mobbning i sin klass och upptäcker de mobbning kan de komma till det här teamet så att vi tillsammans kan arbeta för att stoppa mobbning.. Det

By analyzing the results for different datasets, comparing dif- ferent methods against each other and comparing results with other existing data sources, the problem of using

Ett förslag på fortsatta studier är att intervjua olika rektorer för att få en inblick i deras inställ- ning till sitt yrke. På de olika skolorna kom det fram att rektorerna inte

Som exempel uppger fokusgruppen egna missbruk eller problem av detta slag i sin närhet vilket leder till att man vill hjälpa andra i samma situation och att detta skulle vara

Det skulle även vara av stort intresse och viktigt att undersöka om skolan skulle ge fortbildning inom språkstörning och hur det skulle påverka eleverna och pedagogers arbete

Ett exempel på detta kan vara när eleverna får hem en matteläxa och föräldrarna är vana att räkna på ett annat sätt, än det som sker idag och kan därför ha svårt att