Svensk dermatologisk och venereologisk forskning

(1)

SVENSKA SÄLLSKAPET FÖR DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI SWEDISH SOCIETY FOR DERMATOLOGY AND VENEREOLOGY

Svensk dermatologisk och venereologisk forskning

Sammanställning utförd av Magnus Bruze på uppdrag av

Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi

(2)

Förord

Aktuell sammanställning av svensk dermato-venereologisk forskning utgår framför allt från den forskning som bedrivs vid universitetsklinikerna med undantag av hudkliniken vid universitetssjukhuset i Örebro eftersom denna uiniversitetshudklinik endast funnits under del av den period som undersökts. Enkät med frågor som berör förutsättningar för forskning, forskningsrelaterade prestationer och internationella aktiviteter har använts.

Sammanställningen gäller, beroende på forskningsaspekt, olika långa tidsperioder fram t o m 2008. Sammanställningen är också delvis framåtblickande eftersom planerade disputationer fram till 2012 ingår.

För att möjliggöra sammanställningen har många personer vid hudmottagningar, hudkliniker och hudinstitutioner utfört ett omfattande arbete för att från kollegor inhämta och

sammanställa material från den egna verksamheten för vidare befordran till undertecknad. Ett stort tack från undertecknad och Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi

(SSDV) för denna insats.

Undertecknad vill också rikta ett tack till sekreterare Monica Strömme och yrkeshygieniker Martin Mowitz vid Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen vid Hudkliniken, Skånes Universitetssjukhus i Malmö för hjälp med utskrifter och utskick samt framtagning av tabeller och figurer.

Malmö i februari 2010

Magnus Bruze

Ordförande i SSDV

(3)

Bakgrund

Vid lärarmötet/akademimötet hösten 2007 och senare i brev till styrelsen för Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi (SSDV) uttryckte professor Inger Rosdahl, Linköping, farhågor beträffande den svenska dermato-venereologiska forskningen.

Farhågorna gällde både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Den venereologiska forskningen upplevdes otillräcklig liksom att den svenska dermato-venereologiska forskningens betydelse och ställning minskade i ett internationellt perspektiv.

Eftersom tillräcklig kunskap saknades om den sammanlagda svenska dermato-venereologiska forskningen föreslog SSDV´s styrelse vid årsmötet i Malmö 2008 att kartläggning av

forskningen skulle ske med hjälp av enkät, vilket godkändes av årsmötet.

Inom styrelse fick tillträdande ordförande Magnus Bruze, Malmö, uppdraget att ansvara för kartläggningen.

Tillvägagångssätt vid kartläggningen Allmänna synpunkter

En utgångspunkt för kartläggningen var att ”all” dermato-venereologisk forskning skulle ingå och inte enbart den forskning som bedrivs inom universitetsklinikerna utan också inom annan hudverksamhet som privata hudmottagningar och inom traditionell,

landstingsfinansierad hudverksamhet. Beträffande universitetsvärlden så bedrivs dermato- venereologisk forskning inte enbart inom de traditionella hudinstitutionerna utan även vid andra institutioner inom den medicinska fakulteten. Dermato-venereologiskt anknuten forskning vid andra fakulteter och andra institutioner inom medicinska fakulteten har inte medtagits i SSDV´s kartläggning om inte ex enskild publikation eller posterpesentation har medförfattare med hemvist på hudmottagning/hudklinik/hudinstitution. Däremot ingår den nuvarande enheten för arbets- och miljödermatologi vid Institutet för miljömedicin,

Karolinska Institutet i sammanställningen eftersom huvuduppgiften för enhetens hudläkare tillsammans med representanter för andra yrkesgrupper är att bedriva sjukvård och forskning inom det yrkes- och miljödermatologiska området.

(4)

Enkäternas innehåll

Tre olika men likartade enkäter anpassade för privat hudverksamhet, traditionell

landstingsfinansierad hudverksamhet och universitetskliniker togs fram. Vissa av frågorna var unika för universitetsklinikerna ex frågor om doktorander, nya akademiska tjänster och examina. Innehållet i enkäterna berörde huvudsakligen 3 områden, (i) resurser för forskning, (ii) forskningsrelaterade prestationer och (iii) uttryck för svensk forsknings internationella ställning.

(i) Forskningsresurser

Individer med akademisk forskningsutbildning (professorer, docenter och övriga med medicine doktorsexamen) utgör en grundförutsättning för forskningen när det gäller

initierande av forskningsprojekt, handledning, genererande av forskningsmedel, m.m.

En annan grundförutsättning för forskningen är de ekonomiska resurserna.

(ii) Forskningsrelaterade prestationer

Antalet individer som under en viss period avlagt medicine licentiatexamen och medicine doktorsexamen är ett uttryck för forskningsrelaterad prestation som kvalitetsgranskats av nämnder, opponenter och betygsnämnd. Inom en institution är också antalet individer som under en period erhållit nya avlönade eller oavlönade tjänster ett annat prestationsmått som kvalitetsgranskats av nämnder och sakkunniga. En annan kvalitetsgranskad prestation är publicerade artiklar, framförallt de som

refereegranskats före publicering i internationella vetenskapliga tidsskrifter. Andra publikationer som bokkapitel och populärvetenskapliga artiklar är också viktiga men indikerar mer av författarnas ställning inom ett område samt författarnas samverkan med samhället utanför sjukvården/universitetsvärlden, d v s utförandet av den så kallade tredje uppgiften.

(iii) Forskningens internationella ställning

När det gäller den internationella ställningen är det svårare att hitta objektiva, kvalitetsgranskade mått. Ett mått på den internationella ställningen är antalet

föreläsningsinbjudningar till internationella möten/kongresser som representanter för hudinstitutionen fått. Detta gäller framförallt föreläsningsinbjudningar utan finansiellt stöd från industri med anknytning till forskningsresultat som presenteras i föredragen.

Antalet övriga presentationer i form av föredrag och postrar som görs på internationella möten/kongresser är ett tecken på internationella aktiviteter men kan delvis också ses som ett indirekt mått på internationell ställning eftersom presentationerna bedömts och godkänts av vetenskaplig kommitté. På liknande sätt kan antalet utländska

kliniker/institutioner som den egna kliniken/institutionen samarbetar med och sampublicerar med ses som ett mått på internationell ställning.

(5)

Remissförfarande

De 3 enkätförslagen skickades på hösten 2008 på remiss till styrelsemedlemmarna i SSDV samt till deltagarna i lärarmötet/akademimötet. Som följd av remissvaren utökades listan med olika dermato-venereologiska delområden med 2 nya områden.

Enkätdistribution

De tre enkäterna skickades elektroniskt med förklarande följebrev och anvisningar till privatmottagningar med hjälp av ordföranden i Privatdermatologernas Förening, Thor Bleeker, till de traditionella landstingsfinansierade hudmottagningarna/hudklinikerna med hjälp av maillista som bland annat används för verksamhetschefsmötena och till

ämnesföreträdarna för hudinstitutionerna på universitetsklinikerna med hjälp av maillista som bland annat används för lärarmötena/akademimötena. Enkäterna skickades ut första gången i december 2008 och påminnelser gjordes framförallt under de första månaderna 2009.

Enkätbearbetning

Under 2009 gjordes flera kompletterande förfrågningar till universitetskliniker då svaren på vissa frågor var uppenbart felaktiga, sannolikt delvis beroende på att ursprungliga

anvisningarna ej fanns tillgängliga vid enkätbesvarandet och delvis att anvisningarna inte var tillräckligt tydliga.

Preliminära resultat av enkätsvaren presenterades på SSDV´s årsmöte i maj 2009 i Eskilstuna och på lärarmötet/akademimötet i oktober samma år i Stockholm. Vid enkätpresentationen vid lärarmötet/akademimötet i oktober 2009 i Stockholm föreslog professor Anders Vahlquist, Uppsala, att de olika effektmåtten som examina, nya tjänster, antal publikationer, m.m. skulle relateras till olika förutsättningar på universitetsklinikerna. Deltagarna på aktuellt möte samtyckte till förslaget.

Resursmått

Eftersom antalet personer med akademiska examina inom hudinstitutionen och tillgängliga forskningsmedel utgör de viktigaste förutsättningarna för forskningen valdes dessa båda som resursmått enskilt och i kombination. I resultatdelen presenteras först de absoluta sifforna som erhållits från respektive instutition och därefter i relation till resursmått enligt följande: (i) antalet personer med akademiska examina, (ii) erhållna forskningsmedel under åren 2006- 2008 samt (iii) produkten av antalet examina och erhållna forskningsmedel under 2006-2008.

(6)

Slutbearbetning av enkätsvaren

Vid årsskiftet fanns tillräckliga uppgifter från universitetsklinikerna för att möjliggöra en slutsammanställning med användning av både absoluta och relativa tal beträffande olika aktivitetsmått.

De nya resultaten tillsändes i januari 2010 företrädare för de olika universitetsklinikerna samt enheten för arbets- och miljödermatologi vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet samt Enheten för Arbets- och miljödermatologi vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet för synpunkter och korrigeringar för att minimera antalet felaktigheter i

redovisningen.

Efter att synpunkter erhållits på den nya bearbetningen, som inkluderade användning av de tre resursmåtten, sammanställdes ett dokument med inledande text om processen samt en

resultatdel med tabeller och figurer som ändrats efter inkomna synpunkter och där övriga synpunkter till stor del inkluderats i kommentarer till tabeller och figurer.

Som en sista fas i processen har SSDV´s styrelsemedlemmar och representanter för universitetsklinikerna samt enheten för Yrkes- och miljödermatologi i Norrbacka samt Enheten för Arbets- och miljödermatologi vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet godkänt dokumentet i sin nuvarande form.

Resultatredovisning

Forskning vid privata hudmottagningar

Enkätsvar erhölls från 7 privatmottagningar. Privatpraktiserande hudläkare deltager i läkemedelsprövningar men inte i någon forskning som bedrivs vid universitetshudkliniker.

Forskning vid traditionella landstingsfinansierade hudmottagningar och hudkliniker

Svar erhölls från 15 kliniker/mottagningar. 5 kliniker/mottagningar rapporterade att de har hudspecialist/ST-läkare i dermatologi och venereologi som bedriver forskning vid

universitetshudklinik .

(7)

Forskning vid universitetshudkliniker/universitetshudinstitutioner

Denna forskning presenteras i det följande i 11 tabeller och 17 figurer. I dessa tabeller och figurer används stadsnamn för att beteckna de olika enheterna.

Använt namn Universitetshudklinik/institution

Umeå Hudkliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå.

Lund Hudkliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund

Stockholm/KS Hudkliniken, Karolinska sjukhuset, Solna

Stockholm/NB Enheten för arbets- och miljödermatologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, Solna

Uppsala Hudkliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Linköping Hudkliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Malmö Hudkliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Göteborg Hudkliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

(8)

Forskningsförutsättningar

Tabell 1. Antal registrerade doktorander samt individer med medicine doktorsexamen fördelade på olika nivåer vid de olika enheterna.

Forskargrupper/institution

Professorer Docenter Med. Dr Doktorander Totalt

Umeå 1 3 2 7 13

Lund 1 4 5 4 14

Stockholm/KS 5 8 20 8 41

Stockholm/NB 1 2 8 1 12

Uppsala 1 4 7 5 17

Linköping 2 2 8 6 18

Malmö 3 5 6 8 22

Göteborg 3 4 10 7 24

Kommentar till tabell 1.

Tabell 1 visar att antalet registrerade doktorander varierar mellan 1-8 vid de olika enheterna.

Stockholm/KS har dubbelt så många individer med medicine doktorsexamen som Göteborg som kommer därefter.

Tabell 2. Forskningsmedel i tusenkronor för de olika enheterna för åren 2006 – 2008.

Forskningsmedel (tkr)

2006 2007 2008

Umeå 1500 1600 3400

Lund 4095 4840 5222

Stockholm/KS 5460 3932 7693

Stockholm/NB 2327 3477 1725

Uppsala 3000 3000 3000

Linköping 3523 2776 2646

Malmö 1295 1115 2499

Göteborg 1487 2565 1738

(9)

Under åren 2006 – 2008 disponerade de olika enheterna tillsammans cirka 74 miljoner kronor i forskningsmedel. Stockholm/KS och Lund förfogade över nästan dubbelt så mycket som övriga enheter.

Tabell 3. Antal publikationer under 2003 – 2008 fördelade på olika publikationstyper och enheter.

Publikationer 2003-2008

Bokkapitel Letters

Populär- vetenskapliga

artiklar

Referee- granskade originalartiklar

Andel av refereegranskade originalartiklar

som initierats och finansierats av

industri Antal publikationer

Umeå 0 2 2 70 0 74

Lund 4 1 1 61 1 67

Stockholm/KS 8 0 15 163 0 186

Stockholm/NB 30 1 19 76 0 126

Uppsala 5 7 4 74 6 90

Linköping 3 1 0 78 0 82

Malmö 12 3 9 116 27 140

Göteborg 7 1 1 130 1 139

Antal i varje

kategori 69 16 51 768 35 totalsumma 904

(10)

Forskningsrelaterade prestationer

Figur 1. Antal publikationer årsvis fördelade på de olika enheterna under åren 2003 – 2008.

Publikationer årsvis

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200

2003 2004 2005 2006 2007 2008

Antal

Umeå Lund Stockholm/KS Stockholm/NB Uppsala Linköping Malmö Göteborg

(11)

Figur 2. Antal publikationer uppdelade i olika publikationstyper för varje enhet under åren 2003 – 2008.

Publikationer 2003-2008

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200

Umeå

Lund

Stockholm/KS

Stockholm/NB

Uppsala

Linköping

Malmö

Göteborg

Bokkapitel Letters Populär-vetenskapliga artiklar Referee-granskade originalartiklar

Kommentar till tabell 3, figur 1 och 2.

Tabell 3 samt figurerna 1 och 2 visar stor variation mellan enheterna framför allt beträffande antal publicerade bokkapitel och populärvetenskapliga artiklar. Beträffande både totalantalet publikationer och refereegranskade publikationer toppar Stockholm/KS listan med Göteborg och Malmö därefter. Angiven totalsumma för publikationer i tabell 3 förutsätter att inga publikationer är sampublikation mellan enheterna. Det insamlande enkätmaterialet möjliggör inte att hänsyn tages till sådana gemensamma publikationer mellan de olika enheterna. Av tabell 9 och figur 13 framkommer att procentsiffran för gemensamma publikationer med svenska hudkliniker varierar mellan 3-20% (medelvärde 9%) av totalantalet publikationer för respektive enhet. Uppskattningvis ligger därför det korrekta antalet för sammanlagda

publikationer för de 8 enheterna 10-20% lägre än vad som redovisas i denna sammanställning och härigenom kan det antagas att det under perioden publicerats mellan 700 och 800 arbeten.

Totalantalet publikationer årsvis 2001 – 2008 visar ingen säker trend. Motsvarande

resonemang för den sammanlagda årsvisa produktionen som för totalantalet publikationer ger en medelproduktion av 115 – 135 publikationer per år.

(12)

Figur 3. Antal publikationer under 2003 – 2008 fördelade på antalet forskare vid de olika enheterna.

Antal publikationer 2003-2008/forskare

0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0

Umeå

Lund

Stockholm/KS

Stockholm/NB

Uppsala

Linköping

Malmö

Göteborg

(13)

Figur 4. Antalet publikationer under 2003 – 2008 i förhållande till storlek av erhållna forskningsmedel under 2006 – 2008 vid de olika enheterna.

Antal publ 2003-2008/mkr forskningsmedel 2006-2008

0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0

Umeå

Lund

Stockholm/KS

Stockholm/NB

Uppsala

Linköping

Malmö

Göteborg

(14)

Figur 5. Antalet publikationer under 2003 – 2008 vid de olika enheterna i förhållande till resursmått definierat som produkten av antalet forskare samt erhållna forskningsmedel 2006 – 2008.

Antal publ 2003-2008/resursenhet (antal forskare x forskningsmedel 2006-2008)

0 0,0005 0,001 0,0015 0,002 0,0025 0,003

Umeå

Lund

Stockholm/KS

Stockholm/NB

Uppsala

Linköping

Malmö

Göteborg

Kommentar till figur 3-5.

Då hänsyn tages till de olika resursmåtten (antal forskare, erhållna forskningsmedel samt produkten av dessa båda) intar Malmö tätpositionen oavsett vilket resursmått som har använts.

(15)

Figur 6. Antalet publikationer fördelade på ämnesområde för varje enhet under perioden 2003 – 2008.

Publikationer ämnesvis 2003-2008

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200

Umeå

Lund

Stockholm/KS

Stockholm/NB

Uppsala

Linköping

Malmö

Göteborg

Antal

Annat Hudbiologi Hudimmunologi

Yrkes- och miljödermatologi Ärftliga hudsjukdomar Bensår

Atopiskt ekserm Fotodermatologi Psoriasis

Kollagenoser/Inflammatoriska sjukdomar Tumörsjukdomar- behandling

Tumörsjukdomar- diagnostik Vulvasjukdomar, epidemiologi STD

Kommentar till figur 6.

Figur 6 visar att Uppsala följt av Göteborg och Umeå har den mest diversifierade forskningen, d v s publikationer inom flest delområden av dermatovenerologin. Vid samtliga enheter finns publikationer inom det yrkes- och miljödermatologiska området. STD-publikationer har rapporterats från 5 enheter.

(16)

Figur 7. Antalet publikationer inom olika ämnesområden under 2003 – 2008.

0 50 100 150 200 250 300 350

STD HIV

Vulvasjukdomar, epidemiologi Tumörsjukdomar- diagnostik

Tumörsjukdomar- behandling

Kollagenoser/Inflammatoriska sjukdomar Psoriasis

Fotodermatologi Atopiskt ekserm

Bensår

Ärftliga hudsjukdomar Yrkes- och miljödermatologi

Hudimmunologi Hudbiologi

Annat

Kommentar till figur 7.

Figur 7 visar en dominans av publikationer inom det yrkes- och miljödermatologiska området med 296 publikationer vilket innebär cirka 1/3 av samtliga publikationer 2003 – 2008. För övriga definierade ämnesområden varierar andelen mellan 0,4 och 9,1 %. STD med HIV utgör 4,7 % och inkluderas vulvasjukdomarna blir andelen 7,0 %. Som grupp utgör tumörsjukdomarna (diagnostik och behandling) 12,9 %. Eventuella tendenser med

ökande/minskande antal publikationer inom ett visst område är ej möjliga att få fram med befintligt material.

(17)

Tabell 4. Nytillkomna oavlönade och avlönade tjänster 1998 – 2008 vid de olika enheterna samt avlagda examina under samma period.

Akademiska utnämningar/examina 1998-2008

Professur Docentur Lektorat

Med. Dr.

examen

Med. Lic.

examen

Umeå 1 1 2 4 1

Lund 1 1 0 3 0

Stockholm/KS 3 4 0 19 4

Stockholm/NB 3 1 0 11 1

Uppsala 0 1 1 11 0

Linköping 2 1 1 10 0

Malmö 1 4 1 8 1

Göteborg 4 4 1 12 0

Figur 8. Antal examina 1998-2008 vid de olika enheterna.

Examina 1998-2008

0 5 10 15 20 25

Med. Lic. examen Med. Dr. examen

(18)

Kommentar till tabell 4 och figur 8.

Göteborg redovisar flest nyinrättade tjänster följt av Stockholm/KS. När det gäller avlagda examina under perioden är rangordningen den omvända. Antal avlagda medicine

doktorsexamina för hela landet är 78 vilket genomsnittligt innebär 7 doktorsavhandlingar per år.

Figur 9. Antal examina 1998-2008 fördelade på antal forskare vid de olika enheterna.

Antal examina 1998-2008/forskare

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

(19)

Figur 10. Antal examina 1998 – 2008 i förhållande till erhållna forskningsmedel 2006 – 2008 vid de olika enheterna.

Antal examina 1998-2008/mkr forskn.medel 2006-2008

0 0,5 1 1,5 2 2,5

(20)

Figur 11. Antal examina 1998 – 2008 i förhållande till resursmått definierat som produkten av antal forskare och erhållna forskningsmedel 2006 – 2008 vid de olika enheterna.

Antal examina 1998-2008/resursmått (antal forskare x forskningsmedel 2006-2008)

0 0,00002 0,00004 0,00006 0,00008 0,0001 0,00012 0,00014 0,00016 0,00018

Kommentar till figur 9 – 11.

När antal examina relateras till de 3 olika resursmåtten växlar tätpositionen mellan Stockholm/NB, Göteborg och Malmö.

(21)

Tabell 5. Genomförda halvtidskontroller 2008 och planerade sådana 2009 – 2012 samt planerade disputationer 2009 – 2012 vid de olika enheterna.

Halvtids- kontroller

2008-2012 Disputationer 2009-2012

Umeå 5 8

Lund 4 4

Stockholm/KS 2 4

Stockholm/NB 2 2

Uppsala 3 3

Linköping 7 4

Malmö 8 8

Göteborg 5 8

totalt 36 41

Antal planerade disputationer 2009 – 2012 uppgår till 41 vilket innebär 10 disputationer per år jämfört med 7 som var det genomsnittliga antalet för perioden 1998 - 2008 , således en till synes stigande trend. Umeå, Göteborg och Malmö förväntas vardera ha 8 disputationer under åren 2009 – 2012.

(22)

Forskningens internationella ställning

Tabell 6. Antal nationella och internationella utmärkelser under 2003 – 2008 till forskare vid de olika enheterna.

Utmärkelser

nationella internationella

Umeå 2 0

Lund 5 0

Stockholm/KS 2 2

Stockholm/NB 1 0

Uppsala 0 0

Linköping 2 0

Malmö 0 2

Göteborg 3 1

Kommentarer till tabell 6.

Tabellen gör ingen skillnad på små och stora utmärkelser. Forskare i Lund har erhållit flest nationella utmärkelser medan forskare vid Stockholm/KS, Göteborg och Malmö erhållit internationella utmärkelser.

(23)

Tabell 7. Aktivt deltagande i internationella kongresser 2003 – 2008 för forskare vid de olika enheterna. (Inga uppgifter från Göteborg).

Deltagande i internationella kongresser, möten, kurser 2003-2008

Inbjuden föreläsare

utan industrirelation

Inbjuden föreläsare

med industrirelation

Inbjuden att ansvara

för program

Presentationer/icke inbjudna föredrag

och posters

Umeå 12 0 3 33

Lund 14 0 5 10

Stockholm/KS 41 16 15 64

Stockholm/NB 20 0 3 55

Uppsala 13 4 9 13

Linköping 11 4 2 24

Malmö 80 5 13 66

Göteborg Antal i varje

kategori 191 29 50 265

Figur 12. Aktivt deltagande i internationella kongresser 2003 – 2008 för forskare vid de olika enheterna. (Inga uppgifter från Göteborg).

Deltagande i internationella kongresser 2003-2008

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

Umeå

Lund

Stockholm/KS

Stockholm/NB

Uppsala

Linköping

Malmö

Göteborg

Inbjuden föreläsare utan industrirelation Inbjuden föreläsare med industrirelation

Inbjuden att ansvara för program Presentationer/icke inbjudna föredrag och posters

(24)

Figur 13. Aktivt deltagare i internationella kongresser 2003 – 2008 för forskare vid de olika enheterna fördelade på antalet forskare vid respektive enhet. (Inga uppgifter från

Göteborg).

Deltagande internat kongr 2003-2008/forskare

0 2 4 6 8 10 12 14 16

Presentationer/icke inbjudna föredrag och posters Inbjuden att ansvara för program

Inbjuden föreläsare med industrirelation Inbjuden föreläsare utan industrirelation

Kommentar till tabell 7 samt figur 12 och 13.

Malmö intar en tätposition efterföljt av Stockholm/KS när det gäller antalet aktiviteter i absoluta tal medan Malmö följs av Umeå när aktiviteterna relateras till antalet forskare med medicine doktorsexamen.

Tabell 8. Deltagande i nationellt och internationellt formaliserat forskningssamarbete för de olika enheterna.

Formaliserat forskningssamarbete

Nationellt Internationellt

Umeå 2 1

Lund 3 0

Stockholm/KS 4 3

Stockholm/NB 3 1

Uppsala 1 1

Linköping 3 2

Malmö 2 4

Göteborg 3 1

(25)

Beträffande nationellt samarbete varierar antalet samarbetsgrupper mellan 1 och 4 med flest samarbetsgrupper för Stockholm/KS. För det internationella samarbetet varierar antalet forskningsgrupper mellan 0 och 4. Malmö redovisar flest samarbetsgrupper.

Tabell 9. Gemensamma publikationer 2003 – 2008 med svenska och utländska hudkliniker samt svenska och utländska icke–hudkliniker för de olika enheterna (Stockholm/KS har ej lämnat några uppgifter).

Gemensamma publikationer 2003-2008 Sv.

Hudkliniker Utl.

Hudkliniker Sv. Icke-

hudkliniker Utl. Icke- hudkliniker

Umeå 8 2 7 0

Lund 2 18 22 0

Stockholm/KS

Stockholm/NB 8 6 24 9

Uppsala 7 10 9 3

Linköping 16 13 20 13

Malmö 12 72 17 11

Göteborg 5 13 16 3

(26)

Figur 14. Gemensamma publikationer 2003 – 2008 för de olika enheterna (Stockholm/KS har ej lämnat några uppgifter).

Gemensamma publikationer 2003-2008

0 20 40 60 80 100 120

Umeå

Lund

Stockholm/KS

Stockholm/NB

Uppsala

Linköping

Malmö

Göteborg

Utl. Icke-hudkliniker Sv. Icke-hudkliniker Utl. Hudkliniker Sv. Hudkliniker

(27)

Figur 15. Gemensamma publikationer 2003 – 2008 fördelade på antalet forskare vid de olika enheterna (Stockholm/KS har ej lämnat några uppgifter).

Gemensamma publikationer 2003-2008/antal forskare

0 2 4 6 8 10 12

Figur 16. Gemensamma publikationer 2003 – 2008 i förhållande till erhållna forskningsmedel 2006 – 2008 för de olika enheterna. (Stockholm/KS har ej lämnat någon uppgift).

Gemensamma publikationer 2003-2008/mkr forskningsmedel

0 5 10 15 20 25

(28)

Figur 17. Gemensamma publikationer 2003 – 2008 i förhållande till resursmått definierat som produkten av antalet forskare och forskningsmedel 2006 – 2008 vid de olika enheterna.

(Stockholm/KS har ej lämnat några uppgifter).

Gemensamma publ 2003-2008/resursenhet

0 0,0005 0,001 0,0015 0,002 0,0025

Kommentar till tabell 9 och figur 14 - 17.

Tabell 9 och figurerna 14 - 17 visar att enheterna har omfattande gemensamma publikationer med både svenska och utländska hudkliniker men också med svenska och utländska kliniker med annan inriktning. Oberoende av om jämförelse görs i absoluta tal eller med de olika resursmåtten så intar Malmö en tätposition.

(29)

Övriga aktiviteter

Tabell 10. Antal uppdrag som redaktör, biträdande redaktör, medlem i redaktionsråd och liknande för forskare vid olika enheter.

Aktuella tidskriftsuppdrag Uppdrag

Umeå 2

Lund 0

Stockholm/KS 5

Stockholm/NB 4

Uppsala 2

Linköping 2

Malmö 4

Göteborg 4

Olika permanenta tidskriftsuppdrag varierar mellan 0 och 5 med flest uppdrag hos forskare vid Stockholm/KS.

Tabell 11. Aktuella forskningsfondsuppdrag för forskare vid de olika enheterna.

Aktuella

forskningsfondsuppdrag

Umeå 1

Lund 0

Stockholm/KS 3

Stockholm/NB 2

Uppsala 4

Linköping 7

Malmö 3

Göteborg 2

Antalet uppdrag varierar mellan 0 och 7 och med flest uppdrag hos forskare i Linköping.

(30)

Slutsatser

Forskningsverksamhet förekommer både vid privata hudmottagningar, traditionella

landstingsfinansierade hudmottagningar/hudkliniker och universitetshudkliniker. Som väntat dominerar universitetsenheterna forskningsverksamheten. Det saknas uppgifter om tidigare svensk dermato-venereologisk forskning varför det är omöjligt att säga något säkert om forskningsverksamheten ökar, är stabil eller minskar. Dock, mot bakgrund av den omfattande forskningsverksamheten med aktiviteter inom flera delområden av dermato-venereologin som dokumenterats i denna sammanställning, bedöms det som ytterst osannolikt att

forskningsverksamheten minskat under de senaste åren jämfört med tidigare.

17 personer har erhållit docenturer inom perioden 1998 – 2008 och motsvarande siffra för samma period för personer som avlagt medicine doktorsexamen är 78 vilket innebär cirka 7 disputationer per år. Sammanställningen antyder en ökad aktivitet framgent med 10

förväntade disputationer per år under perioden 2009 – 2012.

Svensk dermato-venereologisk forskning uppvisar en imponerande bredd med aktivitet inom flera delområden av dermato-venereologin. Ett stort antal publikationer publiceras årligen.

Samtliga enheter har publicerat inom det yrkes- och miljödermatologiska området som samtidigt är det delområde i sammanställningen som uppvisar flest publikationer med en tredjedel av samtliga publikationer. Motsvarande siffra för STD-området utgör cirka 5 % av publikationerna.

I absoluta tal är Stockholm/KS den ledande forskningsenheten. Om forskningsprestationerna relateras till olika resursmått förändras bilden något.

Olika indikatorer på internationell ställning som aktivt deltagande i internationella kongresser, formaliserat internationellt forskningssamarbete och gemensamma publikationer med

utländska kliniker antyder att Malmö har en stark internationell ställning.

(31)

Användning av sammanställningen

Förhoppningsvis kan resultatet av sammanställningen innebära att SSDV-medlemmarna känner stolthet över den forskningsverksamhet som bedrivs inom den egna disciplinen.

Härigenom kan vår självkänsla och vårt självförtroende öka med betydelse för våra kontakter med kolleger från andra discipliner, med andra företrädare för sjukvården, universitet,

landsting och samhället i övrigt. Nedan listas möjliga användningsområden där sammanställningen kan utgöra en del av underlaget för agerandet:

• Attrahera individer med läkarexamen att välja dermatologi och venereologi för sin specialistutbildning.

• Rekrytera nya doktorander bland individer med läkarexamen, ST-läkare inom dermatologin och venereologin samt akademiker utanför medicinska fakulteten.

• Stärka dermato-venereologins ställning gentemot andra medicinska specialiteter och inom universitetet.

• Förbättra dermato-venereologins ställning gentemot aktörer inom sjukhusen och landstingsvärlden.

• Påverka sammansättningen av lokala, regionala och nationella forskningsfonder som utdelar forskningsmedel så att bedömningskommittéerna får representanter från dermato-venereologin.

• Framhäva omfattningen och betydelsen av svensk dermato-venereologisk forskning i kontakten med media och andra representanter för samhället.

(32)

Förslag

För att åtminstone bibehålla och helst stärka forskningens betydelse inom svensk dermatologi och venereologi, förbättra konkurrenskraften gentemot andra discipliner samt stärka

ställningen i samhället krävs både interna och externa åtgärder, d.v.s. åtgärder riktade mot SSDV-medlemmarna å ena sidan mot sjukhus-, landstings- och universitetsvärlden samt samhället i övrigt å andra sidan. För att informera och påverka världen utanför den egna mottagningen/kliniken till gagn för svensk dermato-venereologisk verksamhet är kunskap om forskningsverksamheten en viktig del för alla SSDV-medlemmar oavsett om ens

huvudsakliga inriktning är klinisk verksamhet, undervisning eller forskning och oberoende av om verksamheten sker i privat-, landstings- eller statlig regi. Nedan följer förslag på åtgärder riktade mot SSDV-medlemmar och/eller samhället utanför den egna

hudmottagningen/hudkliniken.

• Fortsätta med årliga sammanställningar av forskningsverksamheten med hjälp av enkät som basunderlag för information till SSDV-medlemmarna och för framtida aktiviteter och åtgärder. Enkät skickas till de enheter som redovisas i denna sammanställning men även till hudkliniken, universitetssjukhuset i Örebro. Vissa frågor i använd enkät kan slopas. Områdena för disputationer kan på samma sätt som för publikationerna anges i delområden för att se om det finns delområde som kan behöva framtida stöd. Det vore också värdefullt om den disputerades bakgrund registreras, exempelvis biolog, kemist, fysiker, sjuksköterska, ST-läkare eller specialistläkare i dermatologi och venereologi, etc. Notering av kön kan också vara viktig för jämförelse med könsfördelningen bland ST-läkare och specialister inom den egna disciplinen. Beträffande publikationer bör årliga listor sammanställas inom de olika publikationstyperna på ett sätt som möjliggör att slutsatser kan dras om antal publikationer för enskild enhet samt för totalantalet publikationer från samtliga universitetskliniker i landet. Dessutom bör ytterligare kvalitetsmått övervägas som exempelvis användning av impact factor för publikationer och något mått som anger den nationella och internationella kliniska betydelsen för genomförd forskning för individ och samhälle beträffande diagnostik, behandling, rehabilitering och prevention av hudsjukdomar.

• Fortsätta presentationer av senaste årets doktorsavhandlingar vid SSDV’s årsmöten.

• Informera på SSDV’s hemsida när disputation är aktuell.

• Publicera doktorsavhandlingens sammanfattning på svenska på SSDV’s hemsida.

• Rapportera om pågående forskning vid de olika enheterna i Forum. Schema skulle kunna göras upp med en universitetsklinik som ansvarig för, en artikel i varje Forumnummer under förutsättning att Forums redaktion är positiv till förslaget.

(33)

• Använda pressmeddelande som ett medel att få media intresserade av svensk dermato-venereologisk forskning.

• Presentera forskningsresultat i populärvetenskapliga tidskrifter utgående från exempelvis patientorganisationer, intresseföreningar och branschorganisationer.