Audionomutbildningen vid Sahlgrenska Akademin
En utredning om samverkan mellan audiologiutbildningarna vid Göteborgs och Lunds universitet
Augusti 2008
Universitetslektor Eva Wigforss Utredare
Medicinska fakulteten
Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Lunds universitet
Professor Anette Lohmander Samordnare
Sahlgrenska akademin
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för audiologi/enheten för logopedi Göteborgs universitet
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 3
Tack till……... 3
1 Bakgrund ... 4
1.1Från landstingskommunalt till statligt huvudmannaskap år 1998 ... 4
Överförande av audionomutbildningen till Göteborgs universitet ... 4
Överförande av audionomutbildningen till Lunds universitet... 5
1.2Högskoleverkets utvärdering och rekommendationer 2007 ... 5
Högskoleverkets utvärdering och rekommendationer till Göteborgs universitet 2007 ... 6
Högskoleverkets uppföljning av ifrågasatta examensrätter, 2008 ... 7
1.3Utredningsuppdrag från Sahlgrenska akademin ... 7
2 Nationellt utbildningsutbud ... 8
2.1Aktuella utbildningsnivåer... 8
2.2Fyra svenska audionomutbildningar ... 8
Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin... 8
Lunds universitet, medicinska fakulteten ... 9
Karolinska Institutet (KI), Stockholm ... 10
Örebro universitet, Hälsovetenskapliga institutionen... 10
2.3Utbildningens innehåll: huvudämnesbeskrivning... 11
I utbildningsplanen vid Sahlgrenska akademin ... 11
I utbildningsplanen vid Lunds universitet ... 11
I utbildningsplanen vid Karolinska Institutet ... 11
I utbildningsplanen vid Örebro universitet ... 12
2.4Nationell samverkan mellan utbildningarna ... 12
2.5Forskningsanknytning... 12
3 Arbetsmarknadens behov av specialister inom audiologi ... 12
3.1Förändringar inom Västra Götalandsregionen och Region Skåne 2008... 13
3.2Alumniundersökningar och arbetsmarknaden ... 13
4 Internationalisering och internationellt utbildningsutbud... 14
4.1Inom Europa ... 14
4.2I USA och Australien... 15
5 Resultat från utrednings- och samverkansarbete 2008 ... 15
5.1Arbetsmetod... 15
5.2Övervägande ... 16
Lärar- och handledartillgång ... 16
Dimensionering av audiologiutbildning ... 17
En god studerandemiljö ... 17
Lärandeformer ... 18
6 Rekommendationer september 2008 ... 18
6.1Avveckla det nuvarande utbildningsprogrammet ... 18
6.2Utveckla en utbildningsallians med audiologiutbildningen i Lund ... 19
6.3 Inrätta ett nytt fyraårigt audiologiutbildningsprogram... 19
6.4 Utveckla kurser på avancerad nivå i samarbete med Lund... 19
6.5 Utveckla forskning i audiologi... 20
6.6 Etablera en handlingsplan för kompetensutveckling av handledare inom VFU... 20
6.7 Etablera en utbildningsklinik ... 20
6.8 Utveckla infrastrukturen inför ett nytt audiologiprogram... 21
6.9 Utred möjligheter till uppdragsutbildning ht 2009 ... 21
Bilagor... 22
Sammanfattning
Syftet med rapporten har varit att utreda och beskriva förutsättningar och former för samverkan beträffande audiologiutbildning vid Göteborgs och Lunds universitet. Högskoleverkets
ifrågasättande av rätten att utfärda audionomexamen vid Göteborgs universitet föranledde
Sahlgrenska akademin att formulera uppdraget den 8 januari 2008 med slutdatum den 3 september 2008. Uppdraget utgick från det redan etablerade samarbetet mellan utbildningsanordnarna vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Arbetsmetoden har varit att beskriva nuläget utifrån ett antal betydelsefulla indikatorer och genom diskussion i en referensgrupp fördjupa överväganden och rekommendationer i relation till
uppdraget.
Utredningen utmynnar i en rekommendation att lägga ner det nuvarande audionomprogrammet samt att bilda en utbildningsallians med Lunds universitet för samordning och utveckling av audiologiutbildning på samtliga nivåer för att tillsammans kunna utgöra en komplett
utbildningsmiljö. Erforderliga förutsättningar för denna uppbyggnad beskrivs och åtgärder rekommenderas. Dessa omfattar utveckling av utbildning på grundnivå, avancerad nivå samt forskarutbildning/forskning för fortlöpande kunskaps- och kompetensutveckling, successiv uppbyggnad av en infrastruktur för utbildning, etablering av en utbildningsklinik,
kompetensutveckling av handledare inom den verksamhetsförlagda utbildningen samt ett uppdrag till Lunds universitet att genomföra grundutbildning för den grupp ”Göteborgsstudenter” som kan antas ht-2009.
Tack till……
Ann-Katrin Björklund, Ann-Kristin Espmark, Karin Wahl (audiologi, Göteborgs universitet) och Jonas Brännström, Boel Heister-Trygg, Tina Ibertsson, Anders Jönsson, Ingrid Lennart, (audiologi, Lunds universitet), vilka utgjort den referensgrupp som tillsammans med rapportförfattarna arbetat kring samverkan mellan utbildningsorterna, framförallt genom att delta i de fyra särskilt anordnade arbetsgruppsmötena under våren och sommaren 2008.
Referensgruppen har dock inget ansvar för de åsikter som förs fram i föreliggande rapport.
1 Bakgrund
I texten nedan ges bakgrunden till dagsläget för audionomutbildningen vid Göteborgs universitet utifrån en beskrivning av initiativ i samband med överförandet av utbildningen från Vårdhögskolan till Göteborgs universitet år 1998, motsvarande vid Lunds universitet, nuvarande och tidigare kontakter med Högskoleverkets utvärderingsenhet samt utredningsuppdraget.
1.1 Från landstingskommunalt till statligt huvudmannaskap år 1998
Överförande av audionomutbildningen till Göteborgs universitet
Audionomutbildningen överfördes tillsammans med övriga utbildningar från Vårdhögskolan till den nya Vårdvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet 1998 i enlighet med HSGU- projektet, en ny organisation inom hälso- och sjukvårdens område utgående från
kunskapsbildningens villkor. En Hälsovetenskaplig akademi föreslogs bildas år 2000, se URL http://www.hsv.se/sokresultat.4.539a949110f3d5914ec800056312.html?query=HSGU/
I enlighet med förslag från samma utredning formulerades och planerades under 1999 för
samarbete mellan logoped- och audionomutbildningarna inom en och samma organisatoriska enhet.
Det noterades också att Avdelningen för logopedi och foniatri samt Avdelningen för audiologi inom överskådlig framtid skulle gå samman i en gemensam avdelning vid samma institution (Hemställan 1999, bilaga 1).
År 2001 bildades Sahlgrenska akademin som då innehöll tre fakulteter (vårdvetenskaplig, odontologisk och medicinsk). Vid Institutionen för särskilda specialiteter diskuterades då
samverkan mellan avdelningarna för ÖNH, audiologi samt logopedi & foniatri bl a inför överföring av audionomutbildningen från den vårdvetenskapliga till den medicinska fakulteten och till
Avdelningen för audiologi (vilket planerades till 2002). Ett uppdrag att utreda bästa samverkan mellan avdelningarna gavs dåvarande avdelningscheferna (Protokollsutdrag 2001, bilaga 2).
Avdelningen för audiologi och Avdelningen för logopedi och foniatri flyttade in i gemensamma lokaler i det nyrenoverade huskomplexet Hälsovetarbacken vid årsskiftet 2001/02. Man enades om att inte genomföra någon ytterligare samverkan, utan behovet och önskan av att profilera
huvudämnet audiologi framhölls av lärarkåren.
Ett par år senare (2004) formulerades ett nytt uppdrag inom Institutionen för särskilda specialiteter att utreda samgående mellan avdelningarna samt en samverkan mellan audionomprogrammet och logopedprogrammet. Utredarna konstaterade möjligheter till berikande samarbete över
huvudämnesgränserna och samordningsvinster beträffande forskning och forskarutbildning, men en oro över att de båda huvudämnenas profilområden skulle suddas ut framfördes också. Utredningen mynnade ut i ett förslag om sammanslagning av avdelningarna fr o m 1 januari 2005
(Utredningsuppdrag, maj 2004, bilaga 3) och samverkan inom ett par av grundutbildningens inledande kurser fr o m ht 2005 (Utredningsuppdrag, september 2004, bilaga 4). Avdelningen för audiologi framhöll samtidigt önskemål om samverkan med fler utbildningsprogram inom
programnämnden för rehabiliteringsutbildning. Man betonade också problem med konstant underbemanning samt stora svårigheter att utveckla verksamheten på grund av ett stort ekonomisk underskott. Den föreslagna sammanslagningen mellan enheterna verkställdes aldrig 2005, dels för att hanteringen av underskottet inte var löst, delt for att man ville avvakta genomförandet av den nya Sahlgrenska akademin, nu som en gemensam Hälsovetenskaplig fakultet med olika
kunskapsområden. Antalet institutioner reducerades kraftigt och avdelningarna togs bort.
Audionom-, Logoped-, Arbetsterapeut- och Sjukgymnastprogrammen och övrig verksamhet inom respektive huvudämnesområde sammanfördes i en organisatorisk enhet, sektion, inom den nya
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi. Efter en kort tid flyttades Logopedi till Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering. Från och med 2008 är den gamla sektionen upplöst och övriga verksamheter överförda till samma sektion. Det förutsattes att Audiologienhetens betydande ekonomiska underskott skall hanteras centralt. Kvarstående ekonomiska problem med verksamheten och det faktum att Högskoleverket ifrågasatt examensrätten för audionomexamen föranledde att föreliggande utredning tillsattes 2008-01-07 (Uppdrag, januari 2008, bilaga 5).
Överförande av audionomutbildningen till Lunds universitet
Antagning till den treåriga audionomutbildningen vid Vårdhögskolan Lund-Helsingborg gjordes endast två gånger, ht 1994 och ht 1995. I samband med att utredningsarbetet påbörjades för att överföra audionomutbildningen till den medicinska fakulteten vid Lunds universitet år 1998 fasades den treåriga utbildningen ut, så att den sist antagna gruppen utexaminerades under vt 1998.
Ett utredningsarbete påbörjades för att undersöka förutsättningar för ett effektivt och fruktbart samarbete med en ny huvudman, Lund universitet, och med organisatorisk tillhörighet till den dåvarande institutionen för logopedi och foniatri. Detta utredningsarbete resulterade i ett förslag till ett fyraårigt magisterprogram i audiologi vilket antogs av Medicinska fakultetsstyrelsen i januari 1998. Samverkan mellan audionom- och logopedutbildningen hade emellertid påbörjats redan 1994 genom att man då beslutat dela på kostnaderna för ett universitetslektorat vid den medicinska fakulteten.
Det första fyraåriga audiologiprogrammet startade ht 1998 med 14 studenter (Audiologikurs 1). Det nya programmet utvärderades genom Högskoleverkets uppföljning av utvärderingar av medellånga vårdutbildningar år 1999 och bedömdes som mycket tillfredsställande och igen vid
Högskoleverkets utvärdering av utbildning inom vård och medicin 2007 (bilaga 6). Under de tio år som audionomutbildningen varit integrerad i en längre audiologiutbildning i samverkan med logopedutbildningen har ett flertal studieresor och studier gjort för att kontinuerligt utveckla programmet. Se vidare i bifogad referenslista över rapporter, bilaga 7.
1.2 Högskoleverkets utvärdering och rekommendationer 2007
Under 2006 utvärderade Högskoleverket (HSV) samtliga utbildningar inom medicin och vård vid svenska lärosäten. De enskilda utbildningarna fick möjlighet att utifrån ett antal punkter
rubricerade under tre områden - Förutsättningar, Genomförande och Resultat - beskriva sin utbildning inför HSVs platsbesök och utvärderingsrapport 2006.
Ifrån HSVs generella omdömen (HSV del I, 2007) för de svenska audionomutbildningarna konstateras och rekommenderas följande:
• Audionomutbildningen är liten och osynlig: Etablera två större utbildningsprogram, arbeta aktivt med marknadsföring och rekrytering
• Den akademiska nivån på tillsvidareanställda lärare med audionomexamen är för låg: Skapa förutsättningar för ökad audiologisk kompetens inklusive forskningskompetens hos lärarkåren.
• Verksamhetsförlagd utbildning behöver förstärkas: Inför en enhetlig nivå på ämnesspecifik handledarutbildning.
• Internationaliseringen är bristande: Öka lärar- och studentutbyte, utveckla masterprogram i audiologi
Utöver detta identifierades för audionomutbildning liksom för flertalet andra utbildningar inom vård och medicin behov av förstärkning av den verksamhetsförlagda utbildningen och behov av samverkan med avnämarna beträffande kombinationstjänster.
Högskoleverkets utvärdering och rekommendationer till Göteborgs universitet 2007
Från Sahlgrenska akademin och audionomutbildningen inlämnades en självvärderingsrapport till Högskoleverket 2006, se bilaga 8. Den särskilt utsedda bedömargruppen (som utvärderade alla de svenska audiomutbildningarna) gjorde efter läsning av självvärderingarna också ett platsbesök där man träffade lärare, studenter och administratörer. På basis av självärdering och platsbesök gjorde sedan bedömargruppen en särskild rapport för varje lärosäte.
Genom olyckliga omständigheter kom en preliminär version av bedömargruppens rapport om utbildningen vid Göteborgs universitet att skickas in till HSV i januari 2007 och därmed bli underlag för HSVs utvärdering. Detta upptäcktes när Göteborgs universitet skulle avge yttrande över bedömargruppens rapport inför HSVs slutrapport för alla bedömda utbildningar och det stod klart att HSV ifrågasatt GUs examensrätt beträffande audionomexamen. En ny version av
rapporten sändes därför in av bedömargruppen till HSV. Den senare versionen (bilaga 9) ändrade påpekanden rörande genomförande och resultat, men inte HSVs ifrågasättande av examensrätten vid Göteborgs universitet.
Högskoleverkets utvärderingsrapport (HSV 2007, del II, sid. 47-50) innehåller korta beskrivningar under avsnitten förutsättningar, genomförande och resultat av audionomutbildningen vid Göteborgs universitet. Utvärderingen avslutas med 6 konkreta rekommendationer, se vidare i bilaga 9. Nedan följer korta sammanfattningar av utvärderingen under respektive utvärderingsområde:
A. Förutsättningar att bedriva audionomutbildning
Oklara beslutsvägar, de medverkande lärarna och studenterna vet inte i vilken grad man kan påverka eller vara med i beslutsfattande vilket leder till bristande delaktighet, ekonomi i obalans, få tillgängliga tillsvidare anställda lärare, ingen disputerad lärare med audionomexamen, dålig
tillgänglighet till VFU med handledare utan handledarutbildning. ”Den svaga ekonomin och arbetspressen har medfört att det saknas utrymme för utveckling och långsiktig planering” (s. 48, bilaga 9)
B. Genomförandet av audionomutbildning
Ojämnt fördelade krav på studenterna mellan kurserna, ingen tydlig progression i kraven mellan kurserna, fler individuella examina behövs, spärrar mellan terminerna och en kvalitetsutveckling av utbildningens kurser och utbildningsprogram bör genomföras (s. 48, bilaga 9)
C. Resultat från audionomutbildning
Tillfredställande kvalitet på examensarbeten (kandidatexamen). När det gäller måluppfyllelse kommenteras att ingen av de lärare som har audionomexamen är forskarutbildad och därför
”saknas förutsättningar att i strikt bemärkelse uppfylla de allmänna målen för yrkesutbildningen”
(s. 49 i bilaga 9)
D. HSVs rekommendationer och slutsatser
Sammanfattningsvis sägs ”Vi bedömer dock att utbildningens förutsättningar är otillfredsställande”
(s. 49, bilaga 9). Följande rekommendationer ges i anslutning till utvärderingen
• att långsiktigt arbeta för att höja den vetenskapliga kompetensen i lärarkåren
• att ge lärarna med audionomexamen mer tid för kompetensutveckling och forskarutbildning
• att inrätta kombinationstjänster för lärare med audionomexamen
• att arbeta för att få till stånd avtal om verksamhetsförlagda utbildningsplatser och erbjuda ämnesspecifik handledarutbildning
• att systematiskt utvärdera kvaliteten i samtliga kurser och utbildningsprogrammet i sin helhet.
Högskoleverkets uppföljning av ifrågasatta examensrätter, 2008
Högskoleverket beslutade att ifrågasätta examensrätten för Göteborgs universitet att utfärda
audionomexamen, med motiveringen att utbildningen har brister i lärarkompetensen, progressionen och den kritiskt-kreativa miljön. Enligt beslutet skulle lärosätet inom ett år redogöra för de åtgärder som vidtagits utifrån bedömarnas slutsatser och rekommendationer (bilaga 10).
I Göteborgs universitets svar till Högskoleverket 2008 (bilaga 11) framhålls att framtida behov av utbildade audionomer är uttalat och företrädare för Västra Götalandsregionen betonar vikten av audionomutbildning i regionen, för att kunna säkra framtida rekrytering av audionomer. Med den utgångspunkten påbörjades ett förändrings- och utvecklingsarbete vars viktigaste åtgärder var:
stoppad antagning till audionomprogrammet enligt den gamla utbildningsplanen, förändrad organisationstillhörighet, rekrytering av två disputerade lärare i audiologi, tillsättande av en samordnare och en utredare av audiologiutbildning på samtliga tre nivåer i den nya
utbildningsstrukturen samt bildande av en utbildningsallians med audiologiutbildning vid Lunds universitet (bilaga 11). Avslutningsvis konstateras att audionomutbildningarna i Sverige har stora svårigheter att rekrytera disputerade audionomer eftersom tillgången är mycket begränsad. I en utbildningsallians bör behoven av lärare med hög akademisk kompetens på sikt kunna täckas för båda universiteten och framtida nationell samverkan gynna utveckling av utbildning på samtliga nivåer.
1.3 Utredningsuppdrag från Sahlgrenska akademin
Under 2007 påbörjades ett samarbete mellan utbildningsanordnarna vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Denna samverkan berör inte specifikt audionomutbildningarna men på grund av Högskoleverkets ifrågasättande av examensrättigheten vid Göteborgs universitet beslöts tidigt att ta med ett samarbete kring audiologiutbildningarna. Informella kontakter mellan audiologiutbildningarna hade emellertid tagits redan 2006 och tillsammans med ny lärosätesövergripande samverkan ledde kontakterna nu till att ett formellt utredningsuppdrag formulerades, som specifikt gällde utveckling av audionomutbildningen vid Göteborgs universitet. Uppdragets syfte formulerades i följande punkter:
Följande områden bör utredas och beskrivas närmare
• Förutsättningar och former för samverkan mellan de två utbildningsanordnarna som kan röra administration, direkt kurssamverkan och utbyte på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, lärartjänster, studenter och utveckling av distansutbildning
• Dimensionering av antal studenter inom utbildningarna
• Former för samverkan mellan olika ämnen vid respektive universitet (fonetik/lingvistik, psykologi, akustik och signalbehandling, logopedi, olika medicinska ämnen)
• Förutsättningar och former för en gemensam vidareutbildning av lärare/ kompetensutveckling inom ämnet audiologi
• Förutsättningar och former för en gemensam handledarutbildning för den verksamhetsförlagda praktiken. (se bilaga 5)
2 Nationellt utbildningsutbud
I följande avsnitt beskrivs närmare audionomutbildningarna i Sverige främst som bakgrund till överväganden rörande dels dimensioneringsfrågor, dels arbete med den s k Bolognaanpassningen av utbildningsplaner och kursplaner.
2.1 Aktuella utbildningsnivåer
Utbildning på grundnivå
3 år, 180 hp; audionomexamen, kandidatexamen i audiologi Utbildning på avancerad nivå
1 år, 60 hp; magisterexamen i audiologi 2 år 120 hp; masterexamen i audiologi
Grund- och avancerad nivå i samma utbildningsprogram
Med nuvarande högskoleförordning kan tre högskoleexamina uppnås efter fyra år med ett
audiologiprogram av det slag som upprättats och genomförts vid Lunds universitet sedan 1998. Det innebär att studenten vid antagning till den fyraåriga audiologiutbildningen i Lund innehållsmässigt inriktas mot studier i fyra år där progressionen i de olika kursernas lärandemål avstämts mot nivåplacering och utbildningslängd.
2.2 Fyra svenska audionomutbildningar
Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin
Gällande utbildningsplan för audionomutbildningen är fastställd av Sahlgrenska akademin 2005- 12-19. Utbildningsplanen har inte anpassats efter den nya högskolereformen (Bolognaprocessen), se bilaga 12.
Beskrivning av nuläge september 2008
Sahlgrenska akademin fattade beslut år 2006 att fr o m ht 2007 inte anta fler studenter till det befintliga programmet. Detta innebär att den nu gående audionomkursen är den sista som kommer att avlägga sin examen enligt den äldre utbildningsplanen (vt 2009).
Studenter
Det pågår en utfasning av den treåriga audionomutbildningen och den sista årskursen avlägger examen vt 2009. Det är för närvarande totalt 20 registrerade studenter varav samtliga beräknas avlägga examen t o m vt-2009. En uppföljning av övriga ca 50 tidigare registrerade studenter, som ännu inte avlagt examen, pågår.
Lärare
Vid enheten finns nu 1,75 % adjunkt, 0,4 disputerad gästlärare (0,4 doktorsexamen i audiologi), 0,4 adjungerad lektor (audionom respektive teknisk audiolog) samt 0,2 samordnare (professor i
logopedi). Antal verksamma anställda lärare i audiologi är således 2,5.
Examina
Yrkesexamen utfärdas enligt den gamla examensordningen. Generell kandidat- respektive magisterexamen i audiologi kan också utfärdas enligt den gamla studieordningen.
Utbildning på avancerad nivå
Det ges för närvarande (2008) två fristående kurser på avancerad nivå i audiologi, varav den ena även i logopedi:
• Kursen Självständigt arbete i audiologi (30 hp) har 14 registrerade studenter varav hälften beräknas examineras t o m vt 2009. Ny antagning till ht 08 med 6 studieplatser och 11 sökande (samtliga antagna)
• Kursen Early communication development: assessment and intervention in infants with hearing impairment (7,5 hp) startar ht-08 med 20 studieplatser och 20 sökande (sju logopeder och 13 audionomer).
Lunds universitet, medicinska fakulteten
Gällande utbildningsplan för audiologiutbildningen (240 hp) är uppdelad i audionomprogrammet 180 hp, grundnivå och magisterprogram i audiologi, 60 hp, avancerad nivå. Utbildningsplanen är fastställd av Medicinska fakultetsstyrelsen 2007-01-30, se bilaga 13.
Beskrivning av nuläge september 2008
Studenter söker och antas till en 4-årig audiologiutbildning med möjlighet att avlägga
audionomexamen efter 3 år, se utbildningsplan i bilaga 13. Utbildningen ges i nära samverkan med logopedprogrammet (lärare, kursplaner, studenter, lokaler). Från och med ht 2007 ges programmet med årlig antagning om 14 studenter till varje kurs. Tidigare har antagning skett vartannat år med 12 studenter till varje kurs. Antagning och programstart är numera helt koordinerad med
logopedprogrammets antagning och programstart.
Studenter
Inom audiologiprogrammet finns ca 40 registrerade studenter antagna vid tre tillfällen, ht 2006, ht 2007 och ht 2008. Riktvärdet är 14 studenter i vardera tre kurser.
Lärare
I den anställda lärargruppen vid avdelningen är två adjunkter med audionomexamen och magisterexamen i audiologi (1.5), två adjunkter med logopedexamen och magisterexamen i logopedi (0,70), en civilingenjör med magisterexamen i teknologi (0,50), 3 disputerade universitetslektorer inom logopedi (0,4) och en professor i fonetisk logopedi (0,2). Antal verksamma anställda lärare vid audiologiutbildningen är således 3,3. Flera av dessa är även verksamma vid logopedprogrammet.
Examina
Vid avdelningen utfärdas dels yrkesexamen (audionomexamen) och kandidatexamen, dels magisterexamen och masterexamen i audiologi.
Utbildning på avancerad nivå
• Inom ramen för den fyraåriga audiologiutbildningen ges följande kurser på avancerad nivå:
Klinisk undervisning (4,5 hp); Audiologisk fördjupning (12 hp); Vetenskapsmetodik (6 hp) och Vetenskapligt arbete (30 hp). Därutöver ges möjlighet för studenten att lägga till en valbar kurs (7,5 hp) från annan utbildningsort (helst via internationellt utbyte).
• Cochleaimplantat, CI (7,5 hp) ges för andra gången ht 2008.
Från och med 2009 kommer det bli möjligt att söka till ett Masterprogram i medicin med inriktning mot audiologi/logopedi. Programstart blir ht 2009 om medel beviljas av fakultetsstyrelsen. För varje student upprättas en individuell utbildningsplan där kurser inom huvudområdet ska omfatta minst 60 hp.
Karolinska Institutet (KI), Stockholm
Gällande utbildningsplan för audionomprogrammet (180 hp) är från 2008-10-25, se bilaga 15.
Utbildningen vid KI har viss organisatorisk samverkan samt kurssamverkan med logopedprogrammet när det gäller kurser på avancerad och forskarutbildningsnivå.
Studenter
Audionomutbildningen vid KI har antagning var tredje termin med 14 studieplatser i varje kurs.
Utbildningen har totalt 28 studieplatser.
Lärare
Antalet lärare involverade i audionomutbildningen är 1,9 enligt uppgift från 2005, se Högskoleverkets utvärderingsrapport 2007 (del II).
Examina
Vid KI utfärdas yrkesexamen (audionomexamen), kandidatexamen och magisterexamen i audiologi.
Utbildning på avancerad nivå
Kurs i vetenskapligt arbete på magisternivå har tidigare anordnats, men ingen sådan kurs är aktuell i nuläget.
Örebro universitet, Hälsovetenskapliga institutionen
Gällande utbildningsplan för audionomprogrammet (180 hp) fastställd 2007, se bilaga 16.
Utbildningens huvudområde, hörselvetenskap, avviker till benämningen från de tre övriga utbildningsorterna. Örebro universitet har det största utbildningsåtagandet i landet med sina 72 studenter uppdelat på tre årskurser.
Studenter
Studenter antas årligen till audionomprogrammet med 24 studieplatser per kurs. Totalt finns således 72 studieplatser inom utbildningen.
Lärare
Enligt uppgift från 2005 publicerade i HSVs utvärderingsrapport 2007, har utbildningen en mycket god lärarbemanning med 8,4 tjänster. Det framgår inte klart vilken roll och vilken utbildningsnivå de anställda lärarna har.
Examina
Vid Örebro universitet utfärdas audionomexamen samt kandidatexamen i audiologi.
Utbildning på avancerad nivå
• Kurs i Hörselvetenskap om 30 hp ges under läsåret 2008/2009.
2.3 Utbildningens innehåll: huvudämnesbeskrivning
Vid ett av referensgruppens möten under våren diskuterades beskrivningar av huvudområdet för utbildning i audiologi. Nedan följer beskrivningar av hur de olika utbildningsorterna uppfattar sitt huvudämne och man kan se att det varierar avsevärt mellan utbildningsprogrammen. Det kan därför inte vara helt lätt för studenter och arbetsgivare att förstå vad som egentligen är huvudfokus för den akademiska utbildningen i audiologi, något som borde klargöras och samordnas mellan
utbildningsanordnarna.
I utbildningsplanen vid Sahlgrenska akademin
”Studier i ämnet audiologi (läran om hörseln) tar sin utgångspunkt i hörandets betydelse för människans perception, kognition, kommunikation och kontakt med sin omvärld. Ämnet beskriver och förklarar hörsel, hörande, hörselskador och dövhet ur olika aspekter. I audiologin förenas därmed skilda humanvetenskapliga och naturvetenskapliga domäner i ett för audiologiämnet specifikt kunskapsområde. Audiologi studeras utifrån detta sammansatta perspektiv och bildar därigenom en bas för helhetssyn inom ämnes- och yrkesområdet.
Inom audiologi sker kunskapsbildning avseende
• principer för hörande
• hörselns, hörselskadans och dövhetens betydelse för människans livsvillkor
• akustisk miljö och dess påverkan på människan
• identifikation och diagnostisering av hörselskada och dövhet
• behandling, habilitering och rehabilitering vid hörselskada och dövhet.”
(Utdrag från aktuell utbildningsplan, bilaga 12)
I utbildningsplanen vid Lunds universitet
I gällande utbildningsplan finns ingen direkt huvudämnesbeskrivning. Huvudämnet audiologi beskrivs i textavsnitt under audiologiutbildningens 8 terminer. Se vidare bilaga 13.
I utbildningsplanen vid Karolinska Institutet
”Audiologi (läran om hörseln) beskriver och förklarar såväl normal hörsel som hörselskador ur många olika perspektiv. Audiologi är ett tvärvetenskapligt huvudområde som integrerar medicinsk, teknisk och beteendevetenskaplig audiologi. Medicinsk audiologi omfattar kunskap om diagnostik, behandling och rehabilitering av hörselskador. Teknisk audiologi omfattar kunskap om teknik och metoder för att utveckla och konstruera hörselteknisk apparatur/utrustning. Till den tekniska audiologin räknas också t.ex. bullerprofylax. Beteendevetenskaplig audiologi omfattar studier om människor med hörselskador/hörselnedsättningar utifrån psykologiska, sociologiska, pedagogiska och kulturella aspekter. Audiologi omfattar både teoretiska kunskaper och praktisk rehabilitering av hörselskadade. Inom audionomutbildningen fokuseras ämnet på människans villkor, vad gäller hörsel, hörselhandikapp, hörselrehabilitering, hörselteknik, hörapparatutprovning utifrån såväl tekniska, fysiologiska, medicinska, pedagogiska, psykosociala som psykologiska grunder.” (Utdrag från aktuell utbildningsplan, bilaga 15)
I utbildningsplanen vid Örebro universitet
”Hörselvetenskap tar sin utgångspunkt i studiet av människan som kommunicerande varelse samt i studiet av den omgivande ljudmiljöns inverkan på kommunikationen. Inom huvudområdet studeras hörselns betydelse för mellanmänsklig kommunikation dels vid normalt hörande och dels vid nedsatt hörförmåga. Studierna har ett tvärvetenskapligt perspektiv och innefattar humanistiska, samhälls- och beteendevetenskapliga, tekniska och medicinska aspekter på hörande, ljudmiljö och mellanmänsklig kommunikation. Hörselvetenskap innefattar även de teoretiska referensramar som audionomen använder i sitt arbete samt metoder för klinisk tillämpning av dessa teorier och modeller. Huvudområdets teoretiska referensramar vilar på en mångfacetterad vetenskaplig grund och omfattar därför studier i vetenskapsteori och forskningsmetodik.” (Utdrag från aktuell utbildningsplan, bilaga 16).
2.4 Nationell samverkan mellan utbildningarna
Samverkan mellan de svenska utbildningarna sker främst genom de årliga nationella mötena mellan de fyra utbildningsanordnarna. Vid dessa möten diskuteras t ex kursplaner, kurssamverkan,
lärarutbildning, dimensionering av studenter, problem kring den verksamhetsförlagda praktiken.
Intrycket är dock att de olika utbildningsanordnarna inom audiologi samverkar i ganska liten grad.
Som jämförelse kan nämnas det etablerade nätverket och samarbetet mellan de sex
logopedutbildningsorterna. Samverkan mellan dessa orter rör direkt lärarutbyte, granskning av varandras magisterarbeten, gemensamma pedagogiska utvecklingsdagar och
forskarutbildningsdiskussioner. Logopedutbildningarna har också gemensamt utvecklat en Internetkursportal (på engelska) där samtliga fristående kurser på avancerad nivå, inklusive de valbara för studenter inom program, kan hittas av studenterna från de olika lärosätena.
2.5 Forskningsanknytning
All högskoleutbildning ska vila på vetenskaplig grund och ett vetenskapligt synsätt ska på alla nivåer genomsyra de akademiska utbildningarna. Enligt Högskoleverkets rekommendationer ska lärare (speciellt examinator) som deltar i undervisning ha en examen som är minst en nivå högre än den aktuella undervisningsnivån, d v s för masternivå krävs minst doktorsexamen. Eftersom det endast finns 5 disputerade lärare med audionomexamen i Sverige används ofta universitetslärare med doktorsexamen från närliggande områden som logopedi, akustik och signalbehandling, fonetik samt psykologi. I augusti 2009 fanns 9 doktorander med audionomexamen som grundutbildning inskrivna vid olika universitet i Sverige vilket på sikt förväntas öka tillgången på disputerade lärare med audionomexamen vid de olika lärosätena. Det är dock av yttersta vikt att universiteten
anstränger sig ytterligare för att skapa möjlighet för studenter att gå vidare till studier inom forskarutbildning i audiologi, t ex genom utveckling och samordning av kurser på avancerad nivå och att det skapas en stark anknytning mellan avancerad nivå och forskarnivå.
3 Arbetsmarknadens behov av specialister inom audiologi
Som specialister inom audiologi kan ett flertal olika yrkesgrupper räknas upp, varav en del och kommer från ett äldre utbildningssystem där utbildningen ekvivalerat till en högre akademisk nivå främst i kraft av yrkesutövarens yrkeslivserfarenhet. Det gäller speciellt tvåårigt utbildade
hörselvårdsassistenter som fått sin yrkesbeteckning ekvivalerad till den högre nivån
audionomexamen, som är en treårig yrkesexamen. Den senare utbildningen inrättades först 1994 i Sverige. Således finns fortfarande på arbetsmarknaden ett stort antal legitimerade audionomer, som
Det råder för närvarande turbulens på den svenska audiologiska arbetsmarknaden då olika landsting i olika utsträckning privatiserar hörselvård för patienter (hörapparatutprovning och rehabilitering).
En konsekvens av denna förändring är att audionomer/audiologiutbildade i en snar framtid inte, som tidigare, kan räkna med arbetsgivare inom den offentliga sektorn.
Om man jämför med internationella förhållanden, t ex i USA, kan dock ett flertal arbetsområden identifieras, där det i merparten krävs mycket goda kunskaper och färdigheter inom
audiologiområdet. En sådan lista över arbetsmarknadsbehov av audiologisk expertis kan se ut som följer:
• i habiliterings- och rehabiliteringsteam
• inom forskning kring utveckling av hörapparater
• inom universitetsutbildningarna som kvalificerade lärare
• vid etablering av privata hörcentraler med krav på självständighet (legitimation) i relationen mellan yrkesutövare och klienter
• för att möta demografiska förändringar t ex att fler och fler äldre behöver hörselhjälpmedel
• inom olika typer av akustiska miljöer som t ex vid mediaproduktion
• inom bullerprofylax och kompetens vid preventiv audiologi
• inom CI fältet med färre döva och fler ”hörande” med cochlea implantat
3.1 Förändringar inom Västra Götalandsregionen och Region Skåne 2008
I Västra Götalandsregionen har den 10 juni 2008 beslutats om förändrat huvudmannaskap för regionens syn-, hörsel- och dövverksamhet som fr o m 2009 kommer att höra till
Handikappförvaltningen. En projektorganisation har utsetts för planering av förändringen.
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi har via Sahlgrenska akademin beretts tillfälle att yttra sig över förslaget, se bilaga 17. I yttrandet framhålls att audiologisk rehabilitering säkerligen kan gynnas av ett förändrat huvudmannaskap, medan specialiserad verksamhet och etablerade audiologiska utbildnings- och forskningsområden i samverkan mellan Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset bör behållas i den nuvarande organisationen.
För Region Skåne har beslut fattats att fr om oktober 2008 privatisera - genom auktorisation av legitimerade audionomer - verksamheten vid befintliga hörcentraler i regionens regi. Man har under en övergångsperiod låtit hörcentralen vid Universitetssjukhuset i Lund stanna kvar inom regionen. Detta beslut innebär att alla personer från 18 år och uppåt med icke-komplicerade hörselnedsättningar nu måste söka sig till privata audionommottagningar.
3.2 Alumniundersökningar och arbetsmarknaden
Eftersom en viktig del av yrkesutbildningsverksamhet består i att ha goda kontakter och relationer med arbetsgivare inom utbildningsområdet, så följs utexaminerade studenters
arbetsmarknadsplaceringar upp noggrant genom alumniundersökningar. En del sådana
undersökningar görs via enkätstudier och publicerade rapporter, andra genom informella samtal med tidigare studenter. För närvarande finns två alumniundersökningar, en från varje studieort, Lund 2005 (bilaga 18) och Göteborg 2006 (bilaga 19).
I undersökningen av Lundautbildningens första audiologikurs ingick 11 av 12 studerande, som fullföljt utbildningsprogrammet (en student avslutade sina studier efter 3 år med
audionomexamen). Undersökningen visade att år 2005 var, av de nyutbildade, fem verksamma inom forsknings- och utvecklingsarbete, tre som hörselpedagoger, en kliniskt verksam inom landsting och två inom privat hörselvård (varav en med endast audionomexamen) samt en studerande (andra universitetsstudier).
Cirka 50% (43 av 87) av de tillfrågade, som med examen från audionomutbildningen i Göteborg 1997-2005, svarade på en enkät år 2006. Samtliga 43 var verksamma som audionomer varav 38 i den offentliga sektorn och fem i den privata. Fem hade en arbetsledande funktion, vilket fler kunde tänka sig i framtiden. Fyra hade vidareutbildat sig och avlagt magisterexamen.
Det förefaller, utifrån resultaten av båda undersökningarna, som om de flesta fått arbete i relation till sin utbildningsnivå efter utbildningstiden och att man ser möjligheter till utveckling.
4 Internationalisering och internationellt utbildningsutbud
Högutbildade svenska audiologer kommer att kunna få en stor internationell arbetsmarknad främst i västvärlden bl a på grund av den snabba utvecklingen inom hörapparatindustrin och en
befolkningsstruktur med en högre andel äldre och ett ökande behov av hörselhjälpmedel. Med slagkraftiga svenska utbildningar kan vi också räkna med ett stort inflöde av såväl europeiska som utomeuropiska studenter till våra svenska utbildningar. Vi bör därför inom Bolognaprocessens intentioner arbeta med att utveckla kurser, speciellt på avancerad nivå, på engelska med distansutbildning och Internetstöd. Information kan med fördel spridas via en gemensam engelskspråkig Internetportal för kurser på avancerad nivå och forskarnivå.
4.1 Inom Europa
Den fackliga organisationen, European federation of Audiology Societies (EFAS) har kommit fram till minimikompetenser för yrket audiolog i Europa (motsvarar den svenska yrkesbeteckningen audionom). Man beskrev i en utredning i slutet på 90-talet om två yrkeskompetensnivåer; en generell audiolog och en specialiserad audiolog. I samband med Bolognaprocessen och
harmonisering av de europeiska utbildningarna har frågan åter aktualiserats inom EFSA, bl a senast vid möte i Hamburg, januari 2008. Det är intressant att mötesdeltagarna fortsätter diskutera två kompetensnivåer, d v s en generell som skulle motsvara kandidatnivå och den svenska
audionomexamen och en specialistnivå om två år som skulle bygga på den grundläggande utbildningen och ge masterexamen i audiologi med särskild inriktning.
Det europeiska utbildningssamarbetet inom audiologiområdet är mycket svagt på grund av rådande oreda när det gäller utbildningarnas placering inom respektive lands undervisningssystem,
utbildningarnas innehåll, längd och examensbeteckningar samt inte minst yrkesbeteckningar. En samordning mellan utbildningar av samma karaktär ligger långt fram i tiden och direkt
studiesamverkan och lärarutbyte måste noggrant prövas från fall till fall. Då är det mycket lättare att relatera till utbildningssituationen i USA och Australien, som på ett helt annat sätt liknar våra svenska utbildningar i varje fall i förhållandet till ämnesområdet audiologi och tänkt
yrkeskompetens.
4.2 I USA och Australien
Audiologist är den anglosaxiska beteckningen för universitetsutbildade med audiologi som huvudämne. I bilaga 20 beskrivs yrkesrollen och utbildningen som de ser ut i USA. Den amerikanska yrkesrollen med audiologi som huvudområde ligger närmare den svenska logopedyrkesrollen och utbildningen och det är ingen slump att dessa båda yrkesgrupper,
”audiologist” och ”speech and language pathologist” ofta utbildas vid samma
universitetsinstitutioner. Det finns dessutom sedan många decennier en gemensam facklig
organisation ASHA1, som anordnar obligatorisk fortbildningen för de båda yrkesgrupperna. Det är intressant att notera att det också finns en ganska stor grupp anslutna till ASHA som inte har någon yrkesexamen/legitimation utan är vetenskapligt skolade inom ämnesområdena, d v s audiologi och logopedi. Dessutom förekommer det ofta att man finner dubbelspecialiserade
audiologer/logopeder.
Utbildningen i USA och Australien med en nära ämnessamverkan mellan logopedi och audiologi samt den högre akademiska utbildningsnivån har bildat modell för hur audiologiutbildningen i Lund utformades 1998. Man har därför också valt att främst knyta kontakter med utbildningar i USA, se bl a reserapport 2007 (bilaga 21) och referenslista i bilaga 7. Syftet med dessa studieresor har främst varit att kunna erbjuda studenter och lärare vid audiologiprogrammet möjlighet till nära utbyte. Sedan tidigare finns ett väl utvecklat samarbete inom logopedi med många stora och välrenommerade amerikanska universitet. En aktuell reserapport (bilaga 21) användes också som diskussionsunderlag vid ett av arbetsgruppens möten under våren 2008.
5 Resultat från utrednings- och samverkansarbete 2008
Redovisning av utredningens arbetsmetod och resultat görs så att arbetsmetod och överväganden beskrivs i avsnitt 5 och rekommendationer baserade på dessa överväganden och tidigare texter i rapporten ges i ett sammanfattande avsnitt 6. Fokus för arbetet har främst varit en utredning rörande förutsättningar för ett audionomprogram vid Göteborgs universitet i samverkan med audiologiprogrammet vid Lunds universitet.
5.1 Arbetsmetod
I utredningsarbetet, där tiden varit knapp (januari-augusti 2008), har vi valt att samla in information rörande det aktuella utbildningsläget i Sverige, arbetsmarknadens behov samt tillgänglig
information kring det internationella utbildningsläget. Eftersom rapportens fokus är
audionomutbildningen vid Göteborgs universitet har vi också valt att beskriva närmare de processer som berört utveckling av audionomutbildningen fr o m överförandet till Göteborgs universitet 1998. En stor del av den information vi samlat in är svårtillgänglig. Vi har därför valt att ge en särskild del med bilagor till rapporten.
För att få möjlighet att diskutera insamlad information och för att se om ett konkret lärarsamarbete mellan lärosätena kunde tillskapas valde vi att etablera en referensgrupp med lärare från respektive universitet. Från Göteborgs universitet deltog följande lärare: Ann-Katrin Björklund, Ann-Kristin
1”The American Speech-Language-Hearing Association (ASHA) is the professional, scientific, and credentialing association for more than 130,000 members and affiliates who are audiologists, speech- language pathologists, and speech, language, and hearing scientists” (http://www.asha.org/default.htm)
Espmark och Karin Wahl och från Lunds universitet Jonas Brännström, Boel Heister-Trygg, Tina Ibertsson, Anders Jönsson och Ingrid Lennart.
Referensgruppen träffades tillsammans med rapportförfattarna vid fyra tillfällen under utredningsperioden. Inbjudan till möten bifogas i bilagorna 22-25.
Under de tre första referensgruppsmötena under januari-mars 2008 diskuterades bl a
organisatoriska frågor, ämnesbeskrivningar, tänkbar utbildningsallians, läget för de nationella utbildningarna, internationella utbildningar, Bolognaanpassning av kursplaner och
utbildningsplaner, arbetsmarknadens behov samt resultaten från våra respektive alumniundersökningar.
I samband med ett referensmöte beslöts att vi på försök skulle etablera en kursportal för våra valbara kurser på avancerad nivå likt den Internetportal som redan finns för logopedutbildningarna.
Internetadressen till portalen är http://www.logopedi.lu.se/MastersAudiology/
Referensgruppens avslutande möte hölls som ett tvådagars internat i Varberg den 18-19 augusti.
Syftet med internatet var att diskutera föreliggande rapports överväganden och rekommendationer med direkt berörda lärare. En del av de synpunkter som kom fram från deltagarna i internatet har nu också integrerats i föreliggande text.
5.2 Övervägande
Sahlgrenska akademin har fattat beslut om att inte anta studenter till det befintliga
utbildningsprogrammet ht 2007 eller ht 2008. I det följande diskuteras några förutsättningar inför ställningstagande till fortsatt utbildning vid Göteborgs universitet.
Lärar- och handledartillgång
I tidigare delar av rapporten diskuteras den nationella situationen med svag vetenskaplig lärarkompetens inom audiologi och Högskoleverkets rekommendation att lärarens akademiska kompetens är minst en nivå högre än den aktuella utbildningsnivån, dvs för att undervisa och examinera på magisternivå bör läraren vara disputerad eller doktorand i slutfasen av sitt avhandlingsarbete inom det aktuella ämnesområdet. För pågående utbildning klaras
rekommenderad kompetens genom förordnanden av gästlärare och adjungeringar av disputerade lärare. Genomförande av förslag enligt ovan, d v s ny start ht-09, innebär att kompetenskraven måste vara tillgodosedda fr o m ht 2009. Lärarna vid audiologiprogrammet vid Lunds universitet har lägst magisterexamen och samverkar vad gäller undervisning och examination av hela
kursmoment med logopedprogrammet, varvid också lärargruppen med logopedi alternativt fonetik som huvudsakligt vetenskapsområde anlitas för kursansvar och examination.
Nationell tillgång på disputerade lärare
HSV kommenterar i sin utvärdering 2006 att det i stor utsträckning saknas disputerade audionomer som medverkar i grundutbildningen. Som tidgare påtalats finns för närvarande fem disputerade audionomer och nio doktorander med audionomexamen, varav tre till fyra beräknas disputera inom det närmaste året. Genom en utbildningsallians mellan Lunds och Göteborgs båda universitet kan lektorat inrättas och samutnyttjas. Därmed ökar möjligheterna för fortsatt utveckling av utbildning på avancerad nivå och forskarnivå med en nödvändig fortsatt rekrytering av doktorander till ämnet vid båda universiteten.
Kompetensutveckling av handledare inom VFU
Audionomutbildningen har utvecklats mycket under de senaste 15 åren från en tvåårig, icke akademisk utbildning (hörselvårdsassistent) till en tre- och t o m fyraårig akademisk utbildning.
Nuläget innebär att många handledare som deltar i den verksamhetsförlagda utbildningen ofta har kortare utbildning än de studenter man handleder. Det finns därför ett stort nationellt behov av kompetensutveckling för majoriteten av handledarna inom de svenska utbildningarna.
Dimensionering av audiologiutbildning
I HSVs utvärdering från 2006 rekommenderas att antalet utbildningar i Sverige reduceras från fyra till två lärosäten för att kunna garantera vetenskaplighet i utbildningen samt tillräckligt god lärarkompetens. Dimensionering av antal studenter måste göras utifrån vad de befintliga
utbildningarna klarar av vad gäller kompetenta lärare och antal platser inom verksamhetsförlagd undervisning. Enligt det nationella utbildningsmötets uppfattning (nov 2007) vore en årlig
antagning motsvarande 12-14 studenter per utbildningsort (med fyra lärosäten) rimlig. Det innebär att ett femtiotal nya audionomer utexamineras årligen i Sverige. Men med en sannolikt utvidgad arbetsmarknad (se sid 12-13) och ett ökat antal antalet ålderspensioneringar inom
audionomgruppen de närmaste åren, så kommer antalet utexaminerade att vara otillräckligt.
Dimensionering av studenter i en tänkbar utbildningsallians
Prognos över antal helårsstudieplatser i audiologi (AUD) - respektive logoped (LOG) -
utbildningarna vid Göteborgs universitet (GU) och Lunds universitet (LU) med successivt ökat antal studenter vid årliga antagningar på audiologiprogrammen under åren 2009-2013
Ort- utbildning
2009 2010 2011 2012 2013 Uppdrag 2008
GU-AUD 16 18 30 42 48 30 (50)*
LU-AUD 42 42 56 56 56 40
GU-LU/AUD 58 60 86 98 104 -
GU-LOG 96 96 96 96 96 96
LU-LOG 96 96 96 96 96 96
GU/LU LOG 192 192 192 192 192 -
Totalt antal studerande GU/LU
236 252 278 290 296 -
* full tilldelning trots stoppad antagning och färre studenter
En god studerandemiljö
Studentgrupperna vid audiologiprogrammen är små vid samtliga lärosäten (12-24 studenter) vilket innebär att studenterna under sin studietid måste erbjudas möjlighet att studera tillsammans med studenter från andra utbildningsorter och -program för att studiemiljön inte ska upplevas som alltför snäv. Det är därför viktigt att kunna erbjuda goda möjligheter till en flervetenskaplig studiemiljö för audiologistudenterna. Samverkan, speciellt med logopedprogrammet, kan ge denna studiemiljö då ämnesmässiga likheter föreligger t ex kring människans kommunikation, olika kommunikationshandikapp, medicinska grundkurser, fonetik m m.
Lärandeformer
Problembaserat lärande (PBL) och/eller case-metodik utgör pedagogiska huvudinslag i flera moderna universitetsutbildningar inom det medicinska området. Denna speciella lärandeform är av stor vikt för att skapa ett aktivt lärande under utbildningstiden där kraven på studentens eget ansvar för sitt lärande ökar successivt under utbildningstiden. Ett aktivt lärande innebär ett stort
ansvarstagande från studenten själv i att hitta information och kunskaper i relation till uppsatta kursmål och också lägger grund för livslångt lärande. Vidare måste introduktion av vetenskapliga artiklar göras på ett tidigt stadium i utbildningen så att studenten lär sig ett kritiskt och
reflekterande förhållningssätt till kunskap.
Utveckling av distansutbildningsmoment
För att på sikt garantera fortsatt god lärarkompetens vid de båda utbildningarna krävs att ett samarbete kring utveckling av distans- och internetbaserade kursmoment snarast påbörjas.
Medel för omställning och utvecklingsarbete har sökts (vt 2008) och beviljats, men endast för omställning.
Livslångt lärande/kompetensutveckling
På grund av den snabba utvecklingen av nya diagnos- och rehabiliteringsformer och inte minst hörseltekniska hjälpmedel är det höga krav på att hålla sig ajour med det vetenskapliga området inom audiologi Ett oavvisligt krav för nyutbildade audiologer idag är kompetens och kunskaper för att snabbt kunna tillgodogöra sig vetenskaplig information på engelska.
6 Rekommendationer september 2008
Sammanfattningsvis är det vår bedömning att det borde finnas möjligheter att skapa en stabil utveckling för audiologiutbildning vid Göteborgs universitet med hänsyn till den nya högskolereformen (Bolognaprocessen), det nationella utbildningsutbudet, den regionala arbetsmarknadens behov, internationalisering av utbildningen, tillgång på tillräckligt antal kompetenta lärare och adekvat infrastruktur för utbildning inom ämnesområdet audiologi.
Genomförandet förutsätter emellertid flera åtgärder som beskrivs nedan.
6.1 Avveckla det nuvarande utbildningsprogrammet
Utifrån de bilagor som rör utredningar kring utvecklingen av audionomutbildningen (bilagorna 1-5, 8-11) framgår att en genomgripande förändring behövs. Detta har påtalats i utvärderingar av Högskoleverket vilket senast ledde till att rätten att utfärda audionomexamen vid Göteborgs universitet ifrågasattes. Tiden har inte utnyttjats för att höja de befintliga lärarnas kompetens som är otillräcklig för att bedriva en vetenskapligt förankrad universitetsutbildning.
Vår rekommendation blir därför att avveckla nuvarande utbildning för att kunna etablera ett helt nytt utbildningsprogram utifrån nya förutsättningar
6.2 Utveckla en utbildningsallians med audiologiutbildningen i Lund
En möjlighet som uppkommit genom det pågående utbildningssamarbetet mellan medicinska utbildningar vid Lunds universitet (Medicinska fakulteten) och Göteborgs universitet (Sahlgrenska akademin) är tillskapandet av en utbildningsallians för utbildningarna i audiologi. Det har därför på försök etablerats en lärargrupp (referensgruppen i föreliggande utredningsuppdrag) med deltagare från respektive utbildningsanordnare. Som beskrivs i flera avsnitt i föreliggande rapport finns det stora fördelar med att etablera en gemensam lärargrupp för båda lärosätena, eftersom
audiologiutbildningarna i Sverige fortfarande dras med betydande rekryteringsproblem av universitetskompetenta lärare och forskare inom audiologiområdet. Det finns också stora möjligheter att på ett långsiktigt sätt etablera kontakter mellan lärare/forskare från närliggande ämnesområden som logopedi, fonetik och psykologi enligt den modell som bl a utvecklats i magister- och masterutbildningarna i logopedi/audiologi i Lund. Inom en utbildningsallians kan också de relativt små studentgrupperna i varje program tidigt få schemabunden formell kontakt med en större utbildningsmiljö.
Vår rekommendation är därför att respektive fakultetsledningar utvecklar en detaljplan plan för bildandet av en formell utbildningsallians mellan lärosätena.
6.3 Inrätta ett nytt fyraårigt audiologiutbildningsprogram
Vid den nuvarande audiologiska enheten vid Sahlgrenska akademin finns för närvarande för få disputerade lärare i audiologi för att kunna driva ett helt utbildningsprogram. På sikt behöver man därför arbeta med utveckling av ett nytt fyraårigt magisterprogram i audiologi, som inom
utbildningsalliansen direkt kan samverka med den fyraåriga audiologiutbildningen i Lund. Det möjliggör också samverkan med logopedprogrammet så att både studenter och lärare kan arbeta ämnesöverskridande med båda utbildningsprogrammen. På så sätt kan en tillräcklig och dynamisk akademisk miljö skapas. Om denna programutveckling är positiv bör den nya utbildningen kunna starta redan ht 2010.
Vår rekommendation är därför att ett nytt fyraårigt audiologiprogram utvecklas inom ramen för en utbildningsallians med Lunds universitet och i nära samarbete med befintligt logopedutbildningsprogram.
6.4 Utveckla kurser på avancerad nivå i samarbete med Lund
Vid de båda lärosätena utfärdas generella akademiska examina på avancerad nivå inom ämnet audiologi. För att kunna erbjuda studenter tillräckligt antal kurser på avancerad nivå i audiologi krävs att flera lärosäten kan dela på lärarkompetens och kostnader. För detta ändamål har vi inom ramen för utredningen etablerat en nationell Internetportal där studenter kan hitta ett aktuellt kursutbud på avancerad nivå. Utveckling av utbildning på distans och med internetverktyg skulle ge ytterligare tillgänglighet och möjlighet till kompetensutveckling liksom samverkan beträffande vetenskaplig handledning och examination.
Vi rekommenderar därför att ett antal distanskurser på avancerad nivå snarast utvecklas för att öka tillgängligheten och främja kompetensutveckling inom audiologi.
6.5 Utveckla forskning i audiologi
Bristen på forskarutbildade lärare inom huvudområdet medför otillräckliga förutsättningar för att kunna forskningsförankra grundutbildningen, bedriva utbildning på avancerad nivå i en forskande miljö samt bidra till fortlöpande kunskapsutveckling genom forskning. I en utbildningsallians förutsätts de båda lärosätena samverka beträffande handledning och examinationer på forskarnivå liksom i forskningsprojekt inom audiologi och närliggande områden.
Vår rekommendation är att minst lektorskompetens krävs för samordnare av verksamheten och att förutsättningar för och krav på fortlöpande kunskaps- och kompetensutveckling formuleras.
6.6 Etablera en handlingsplan för kompetensutveckling av handledare inom VFU
Det audiologiska arbetsfältet är turbulent i Sverige genom att allt fler hörcentraler (enheter som främst provar ut hörapparater och sköter rehabilitering) frigörs från den offentliga sektorn och privatiseras. Ett genomgående tema i Högskoleverkets utvärdering 2007 var att samtliga lärosäten hade problem med att finna adekvata och kvalitativt sett lämpliga praktikplatser för sina studenter.
Som beskrivs i föreliggande rapport finns betydande svårigheter att erbjuda handledarutbildning som motsvarar studenternas utbildningsnivå, eftersom audionomutbildningen på kort tid förlängts från två till tre år (1994) och många yrkesverksamma audionomer enbart har en tvåårig icke- akademisk utbildning som utbildningsbas.
Vi vill därför rekommendera att en handlingsplan etableras för nödvändig
kompetensutveckling av handledare inom den verksamhetsförlagda undervisningen (VFU).
6.7 Etablera en utbildningsklinik
Vid internationella jämförelser (USA, Australien) finner man mycket ofta att en audiologisk utbildningsklinik är direkt kopplad till utbildningen i audiologi. Dessa kliniker har etablerats främst för att garantera jämlik och säker kvalitet för audiologistudenternas praktiska utbildningsmoment. I Lund har initiativ tagits för att etablera en audiologisk utbildningsklinik och ansökan om
auktorisation kommer att inlämnas under tidig hösttermin 2008.
Vi rekommenderar att initiativ tas för att hitta nya former för verksamhetsförlagd undervisning, t ex genom att etablera en utbildningsklinik med en bred och vetenskapligt förankrad verksamhetsförlagd praktik i nära samarbete med den ordinarie audiologiska verksamheten.
6.8 Utveckla infrastrukturen inför ett nytt audiologiprogram
En annorlunda utbildningskultur måste etableras om man planerar införa ett nytt
utbildningsprogram. Den administrativa ledningen måste vara väl förtrogen med den akademiska utbildningskulturen såsom den kommer till uttryck i t ex lärarnas nödvändiga tid för egen
kompetensutveckling och forskning inom det ämnesområde man utbildar inom, de pedagogiska utbildningsmetoder som leder till ett aktivt lärande hos studenten, de nödvändiga stödfunktioner som behövs genom en professionell administrativ organisation (utbildningsledare, studierektor, studievägledare).
Vår rekommendation är därför att en konkret handlingsplan för utveckling av en administrativ infrastruktur upprättas innan ett nytt utbildningsprogram etableras.
6.9 Utred möjligheter till uppdragsutbildning ht 2009
Tills dess att det finns nödvändiga förutsättningar för att etablera ett nytt utbildningsprogram vid Sahlgrenska akademin kan man genom utbildningsalliansen med Lund, inom ramen för det befintliga utbildningsprogrammet i audiologi, ge utbildningen i Lund i uppdrag att utbilda en studentgrupp om ca 10 nya ”Göteborgsstudenter” med start ht 2009. Lundamodellen med nära samverkan med logopedprogrammet kan då prövas också av Göteborgslärarna. Lärare (med lägst magisterexamen) vid Sahlgrenska akademin deltar i denna uppdragsutbildning och stärker på så sätt samverkan i lärargruppen. Studieplatser inom den verksamhetsförlagda undervisningen (VFU) bör behållas i Västra Götalandsregionen och utvecklas med hjälp av gemensam
handledarutbildning.
Vår rekommendation är att Sahlgrenska akademin behåller ett antal utbildningsplatser inom audiologi men ger Lunds universitet i uppdrag att under en övergångsperiod genomföra utbildningen för den grupp studenter som kan antas ht 2009.
Bilagor
Bilaga 1. Hemställan om Överflyttning av audionomutbildningen från sektionen för vårdvetenskap till institutionen för särskilda specialiteter, 1999-02-22 (Göteborgs universitet)
Bilaga 2. Protokollsutdrag (§6) från sammanträde i institutionsstyrelsen för särskilda vetenskaper, 2001-02-07 (Göteborgs universitet)
Bilaga 3. Utredningsuppdrag rörande samgående mellan Avdelningen för audiologi och Avdelningen för logopedi, 2004-05-19 (Göteborgs universitet)
Bilaga 4. Utredningsuppdrag angående audionom- och logopedprogrammen 2004-03-02 (Göteborgs universitet)
Bilaga 5. Uppdrag gällande audionomutbildningen vid Göteborgs universitet. 2008-01-07 (Göteborgs universitet)
Bilaga 6. Högskoleverkets utvärdering av audiologiprogrammet vid Lunds universitet 2007 (HSV 2007, del 2)
Bilaga 7. Utredningar mm rörande audionom/audiologiutbildningen vid Lunds universitet 1996- 2008. (Lunds universitet)
Bilaga 8. Självvärdering av yrkesexamina inom medicin och vård samt för kandidat- /magisterexamen i huvudämne som ingår i Audionomexamen 120 p (Göteborgs universitet)
Bilaga 9. Högskoleverkets utvärdering av audionomprogrammet vid Göteborgs universitet 2007 (HSV 2007, del 2)
Bilaga 10. Högskoleverkets uppföljning av ifrågasatta examensrätter inom medicin och vård vid svenska lärosäten, 2008-02-06
Bilaga 11. Åtgärder som vidtagits med anledning av Högskoleverkets ifrågasättande av examensrätt – Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 2008-04-25 (endast åtgärder rörande audionomprogrammet har medtagits i bilagan, sidorna 1 och 5-7) Bilaga 12. Utbildningsplan för audionomprogrammet, 120p, fastställd av programrådet för
rehabiliteringsutbildning 2005-12-19 (Göteborgs universitet)
Bilaga 13. Utbildningsplan för audiologiutbildningen (Audionomprogrammet, 180 hp och Magisterprogram i audiologi, 60 hp) fastställd av Medicinska fakultetsstyrelsen 2007- 01-30 (Lunds universitet)
Bilaga 14. Utbildningsplan för masterprogram i audiologi/logopedi fastställd av Medicinska fakultetsstyrelsen 2007-01-30 (Lunds universitet)
Bilaga 15. Utbildningsplan för audionomprogrammet, 180 hp reviderad av styrelsen för utbildning 2007-10-25 (Karolinska Institutet)
Bilaga 16. Utbildningsplan för audionomprogrammet, 180 hp fastställd av Hälsovetenskapliga institutionen 2007 (Örebro universitet)
Bilaga 17. Yttrande över förslag till ändrat huvudmannaskap för regionens syn- hörsel och dövverksamhet 2008-03-20 (Göteborgs universitet)
Bilaga 18. En alumniundersökning av de första utexaminerade från audiologiprogrammet:
audionomutbildning/magisterutbildning i audiologi vid Lunds universitet (2005).
Bilaga 19. GU alumniundersökningen (Göteborgs universitet)
Bilaga 20. Audiologist. Internet, hämtad 2008-02-25 från U S Department of Labor:
http://www.bls.gov/oco/ocos085.htm
Bilaga 21. Reserapport, studieresa till Kalifornien april-maj 2007 (Lunds universitet) Bilaga 22. Referensgruppmöte 1 den 21 januari 2008, (Lunds universitet)
Bilaga 23. Referensgruppmöte 2 den 26 februari 2008, (Göteborgs universitet) Bilaga 24. Referensgruppmöte 3 den 31 mars 2008, (Lunds universitet)
Bilaga 25. Referensgruppmöte 4 den 18-19 augusti, 2008 (Göteborgs universitet)
