Handlingsprogram för räddningstjänst 2005

(1)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Beslutad av Direktionen 2005-12-16 § 65 Dnr: 05.1161/173.13

Handlingsprogram för räddningstjänst

2005

(2)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Innehållsförteckning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 2

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR ... 5

FÖRTECKNING ÖVER TABELLER ... 6

FÖRTECKNING ÖVER FIGURER... 6

INLEDNING... 7

SYFTE MED HANDLINGSPROGRAMMET... 9

VISION... 9

KOMMUNALFÖRBUNDETS UPPDRAG... 9

KOMMUNALFÖRBUNDETS GEOGRAFISKA OMRÅDE... 10

RISKBILD ... 11

STATISTIK – VAD SOM HAR HÄNT... 11

Dödsfall och skador ... 11

Brand i byggnad ... 11

Trafikolyckor ... 12

ERFARENHETER FRÅN STÖRRE OLYCKOR... 12

Branden Matsalen F17, Kallinge - 2002... 12

Stormen Gudrun - 2005... 12

Branden Kings Crown, Karlskrona - 2005 ... 13

Branden Metodistkyrkan – 2005 ... 13

RISKINVENTERING – VAD SOM KAN HÄNDA... 14

Bebyggelsekaraktär ... 14

Fysisk planering ... 14

Hav och kust ... 15

Risk- och skyddsvärda objekt ... 15

Transporter med farligt gods ... 17

Inventering av olycksrisker i vardagsmiljön ... 18

Förändringar i riskbilden... 19

MÅL... 21

SÄKERHETSMÅL... 21

Säkerheten för räddningspersonal ... 21

Kompetens- och teknisk utveckling ... 21

Beredskap för att genomföra räddningsinsatser... 21

Ledning och samverkan... 22

Socialt omhändertagande... 22

Information... 23

Brand... 23

Djurräddning... 23

Drunkning/tillbud ... 23

Explosion... 24

Fartygsolycka ... 24

(3)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Flyghaveri ... 24

Första hjälpen m.m. ... 24

Hot/sabotage/terror... 24

Järnvägsolycka... 25

Ras och skred ... 25

Räddning av person i svår belägenhet ... 25

Stormskador ... 25

Trafikolycka och annan fastklämning ... 25

Utsläpp av farligt ämne... 25

Vattenskada ... 26

Andra uppdrag – ej räddningstjänst ... 26

PRESTATIONSMÅL... 27

Säkerheten för räddningspersonal ... 27

Kompetens och teknisk utveckling... 27

Beredskap för att genomföra räddningsinsatser... 28

Ledning och samverkan... 29

Socialt omhändertagande... 30

Information... 30

Brand ... 30

Djurräddning... 31

Drunkning/tillbud ... 31

Explosion... 31

Fartygsolycka ... 32

Flyghaveri ... 32

Första hjälpen m.m. ... 32

Hot, sabotage och terror ... 33

Järnvägsolycka... 33

Ras och skred ... 33

Räddning av person i svår belägenhet ... 34

Stormskador ... 34

Trafikolycka och annan fastklämning ... 34

Utsläpp av farligt ämne... 34

Vattenskador/översvämning ... 36

Andra uppdrag – ej räddningstjänst ... 36

ORGANISATION OCH RESURSER... 38

RÄDDNINGSSTYRKOR... 38

ÖVRIGA EGNA RESURSER... 40

VATTEN FÖR BRANDSLÄCKNING... 40

RESURSER GENOM AVTAL... 42

Räddningstjänsten Emmaboda kommun ... 43

Räddningstjänsten Torsås kommun... 43

Räddningstjänsten Västra Blekinge ... 44

Räddningstjänsten Östra Kronoberg ... 44

Byggnads- och reparationsberedskapen (BRB) ... 44

SOS-Alarm AB... 45

ÖVRIGA RESURSER... 45

Försvarsmakten... 45

(4)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Kustbevakningen ... 45

Svenska sjöräddningssällskapet ... 46

Räddningsverket ... 46

Släckmedelscentralen (SMC) ... 46

Lantbrukarnas riksförbund, LRF ... 47

UPPFÖLJNING ... 48

I ÅRSREDOVISNING... 48

EFTER VISST DATUM... 48

I SAMBAND MED OLYCKSUTREDNING... 48

REFERENSER ... 50

(5)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Förteckning över bilagor

BILAGA 1 DEFINITIONER, NOMENKLATUR OCH FÖRKORTNINGAR ... 53

BILAGA 2 HAMNOMRÅDEN INOM KOMMUNALFÖRBUNDET... 59

ÖVERSIKTSKARTA HAMNAR... 59

KARLSKRONA KOMMUN... 60

Aspö (Djupvik, Madsviken) ... 60

Ekenäs, Senoren ... 61

Finskan/Kungsholmen ... 61

Hasslö (Garpahamnen och Hallarna)... 62

Inlängan ... 62

Karlskrona... 63

Kristianopel... 63

Långören ... 64

Mjövik... 64

Sandhamn ... 65

Stenshamn... 65

Sturkö (Ekenabben, Sanda) ... 66

Svanhalla... 66

Torhamn ... 67

Ungskär ... 67

RONNEBY KOMMUN... 68

Gö ... 68

Ronneby hamn, Ekenäs, Karön och Angelskog... 68

Slättanäs ... 69

Tromtö ... 69

BILAGA 3 MÅL FÖR TID TILL PÅBÖRJANDE AV INSATS... 70

FÖRKLARINGAR TILL TABELLERNA... 73

BILAGA 4 EXEMPEL PÅ MOMENT SOM UTFÖRS VID INSATS... 74

BRAND... 74

TRAFIKOLYCKA... 75

BILAGA 5 KRITERIER FÖR TELEAVBROTT ... 76

BILAGA 6 INSATSTIDER INOM KOMMUNALFÖRBUNDET ... 77

FÖRSTA STYRKA (EJ RÄDDINGSVÄRN) ... 77

FÖRSTA HELTIDSSTYRKA... 78

(6)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Förteckning över tabeller

TABELL 1-GENOMSNITTLIGT ANTAL OLYCKOR SOM FÖRANLETT RÄDDNINGSINSATS SAMT ANTALET OMKOMNA OCH

SKADADE VID DESSA OLYCKOR (1998-2003)[9] ... 11

TABELL 2-ANLÄGGNINGAR VID VILKA RÄDDNINGSTJÄNSTEN BEDÖMER ATT DET VID EN OLYCKA ÄR FARA FÖR ATT ALLVARLIGA SKADOR SKA UPPSTÅ PÅ MÄNNISKOR ELLER MILJÖ. ... 16

TABELL 3-SANNOLIKA OLYCKSRISKER INOM KARLSKRONA OCH RONNEBY KOMMUN... 18

TABELL 4-MINIMIBEMANNING INOM RÄDDNINGSTJÄNSTEN... 38

TABELL 5-SAMMANFATTNING AV RÄDDNINGSSTYRKORNAS/-VÄRNENS KOMPETENS OCH UTRUSTNING... 39

TABELL 6–PLACERING AV RÄDDNINGSVERKETS REGIONALA RESURSER [28]... 46

TABELL 7-MEDELHASTIGHETER (KM/H) VID KÖRTIDSANALYS... 55

TABELL 8-MÅLSÄTTNING BETRÄFFANDE MAXIMAL TID TILL DESS ATT EN SPECIFIK INSATS/MOMENT PÅBÖRJAS INOM DE STÖRSTA TÄTORTERNA I KOMMUNALFÖRBUNDET... 71

TABELL 9-MÅLSÄTTNING BETRÄFFANDE MAXIMAL TID TILL DESS ATT EN SPECIFIK INSATS/MOMENT PÅBÖRJAS INOM DE MINDRE TÄTORTERNA, PÅ LANDSBYGDEN SAMT ÖAR INOM KOMMUNALFÖRBUNDET. ... 72

TABELL 10-MEDELHASTIGHETER FÖR BEDÖMNING AV KÖRTID... 73

TABELL 11-ACCEPTABEL TID FÖR LARMNING AV RÄDDNINGSTJÄNSTEN I HÄNDELSE AV TELEAVBROTT BEROENDE PÅ AVBROTTETS OMFATTNING... 76

Förteckning över figurer

FIGUR 1-PROCESSEN MED ATT TA FRAM HANDLINGSPROGRAM... 8

FIGUR 2-KARTA ÖVER BLEKINGE LÄN MED KOMMUNALFÖRBUNDETS GEOGRAFISKA OMRÅDE FRAMHÄVT.TÄTORTER INOM FÖRBUNDET MED MER ÄN 1000 INVÅNARE ÄR ANGIVNA MED NAMN [4],[5],[6]. ... 10

FIGUR 3-GEOGRAFISK FÖRDELNING AV ANLÄGGNINGAR DÄR RÄDDNINGSTJÄNSTEN BEDÖMER ATT DET VID EN OLYCKA ÄR FARA FÖR ATT ALLVARLIGA SKADOR SKA UPPSTÅ PÅ MÄNNISKOR ELLER MILJÖ... 16

FIGUR 4-TRANSPORTER AV FARLIGT GODS INOM KOMMUNALFÖRBUNDETS GEOGRAFISKA OMRÅDE [14],[15]... 17

FIGUR 5-GEOGRAFISK SPRIDNING AV RÄDDNINGSTJÄNSTENS BRANDSTATIONER... 40

FIGUR 6-BRANDPOSTER KARLSKRONA KOMMUN [16] ... 41

FIGUR 7–KARTA ÖVER OMRÅDEN DÄR ANNAN KOMMUNS RÄDDNINGSTJÄNST GÖR FÖRSTA INSATS I VÄNTAN PÅ ATT STYRKA FRÅN RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA BLEKINGE SKALL ANLÄNDA... 42

FIGUR 8-KARTA ÖVER OMRÅDEN DÄR AVTAL FINNS OM ATT STYRKA FRÅN ANNAN KOMMUNS RÄDDNINGSTJÄNST FÖRSTÄRKER RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA BLEKINGE SÅ ATT BLA. RÖKDYKARINSATS KAN GENOMFÖRAS. .... 43

FIGUR 9–FLÖDESSCHEMA ÖVER PROCESSEN ATT FÖLJA UPP MÅLUPPFYLLELSEN I SAMBAND MED OLYCKSUTREDNING ... 49

FIGUR 10-KRITERIER FÖR TELEAVBROTT... 76

FIGUR 11-INSATSTIDER FÖR FÖRSTA STYRKA... 77

FIGUR 12-INSATSTIDER FÖR FÖRSTA HELTIDSSTYRKA... 78

Omslagsbild

Brandskadad darttavla på Kings Crown i Karlskrona efter branden 2005-04-18. Handlingsprogrammet för räddningstjänst kommer att leda till en förändring där tidigare detaljkrav för den utryckande verksamheten ersätts med mål för vad som skall uppnås. Foto: Tommy Fransson, Räddningstjänsten Östra Blekinge.

(7)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Inledning

Den 1 januari 2004 trädde lag (2003:778) om skydd mot olyckor i kraft (LSO). Lagen ersatte den tidigare räddningstjänstlagen (1986:1102). Syftet med lagen om skydd mot olyckor är att färre ska dö, färre ska skadas och mindre ska förstöras [1]. Samtidigt skall lagen förbättra

möjligheterna för enskilda, kommuner och statliga myndigheter att minska antalet olyckor och konsekvenserna av dem.

I LSO 3:8 anges att ”En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I

programmet skall anges målen för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser” [2]

Med räddningstjänst avses i LSO ”de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön.

Staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt” [2].

För Karlskrona och Ronneby kommuner samt Räddningstjänsten Östra Blekinge utgör detta handlingsprogram ett sådant handlingsprogram för räddningstjänst som angivits i lag om skydd mot olyckor. Utöver detta handlingprogram för räddningstjänst finns två handlingsprogram för förebyggande åtgärder till skydd mot olyckor för Karlskrona resp. Ronneby kommun.

Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande

församlingen.” [2].

Direktionen för Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Blekinge utgör sådan beslutande församling som anges ovan.

Förarbetena till detta handlingsprogram har gjorts av en grupp bestående av representanter från arbetsgivaren och arbetstagarna inom Räddningstjänsten Östra Blekinge.

Arbetstagarrepresentanterna har varit en brandman eller brandförman från var och en av de åtta skiftgrupperna i Karlskrona och Ronneby, en representant för deltidsorganisationen.

Arbetsgivaren har representerats av stf. räddningschef, en brandingenjör, två brandmästare samt ansvarig för deltidsavdelningarna. Processen med att arbeta med handlingsprogrammet har illustrerats i Figur 1.

(8)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Figur 1 - Processen med att ta fram handlingsprogram

Processen inleddes med nulägesanalys och problembeskrivning där bl.a. en statistisk uppföljning av antalet olyckor och skador i kommunen har gjorts. Därefter genomfördes en enklare

riskinventering där olycksriskerna i medborgarnas vardagsmiljö inventerades och bedömdes utifrån om de kan leda till skador på människor, egendom eller miljö samt om en eventuell räddningsinsats skulle uppfylla kriterierna för räddningstjänst. Den riskinventering som finns för Karlskrona kommun, uppgifter i Räddningstjänstens tillsynsregister, uppgifter om transport av farligt gods på vägnätet utgör ytterligare underlag för bedömning av den totala riskbilden inom Förbundet. För att bedöma eventuella förändringar inom i riskbilden de närmaste åren har kommunernas översiktsplaner studerats, dessutom har en dialog förts inom arbetsgruppen med utgångspunkt i vilka förändringar i riskbilden som gruppen förväntar sig kommer att ske de närmaste åren.

Utifrån den genomförda nulägesanalysen och problembeskrivningen har, inom arbetsgruppen, ett antal förslag till säkerhetsmål tagits fram. Dessa mål anger vilken säkerhetsnivå som skall råda inom Förbundet samt vad/vilken effekt som skall nås och fokuserar på den enskilde

medborgarens säkerhet. Säkerhetsmålen har sedan brutits ned i ett antal prestationsmål som anger vad Räddningstjänsten skall uppnå.

Innan Direktionens beslut har följande myndigheter/organisationer givits möjlighet att yttra sig över förslaget till handlingsprogram:

Samtliga anställda inom RÖB Karlskrona kommun

Ronneby kommun

Räddningstjänsten Västra Blekinge Räddningstjänsten Östra Kronoberg Torsås kommun

Emmaboda kommun

Länsstyrelsen i Blekinge län Statens räddningsverk Kustbevakningen Sjöfartsverket Luftfartsstyrelsen

Polisen i Blekinge Landstinget Blekinge Blekinge flygflottilj, F17 Marinbasen

(9)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Syfte med handlingsprogrammet

Handlingsprogrammets syfte är att färre ska dö, färre ska skadas och mindre ska förstöras. För att detta skall kunna ske tar programmet upp åtgärder för att minska konsekvenserna av olyckor.

Vision

Inom Räddningstjänsten Östra Blekinge finns en vision att:

”Till följd av olyckor eller extraordinära händelser ska:

• Ingen människa omkomma eller allvarligt skada sig

• Inga allvarliga miljöskador uppstå

• Inga stora kulturvärden eller stora ekonomiska värden gå förlorade”

Handlingsprogrammet för räddningstjänst skall bidra till att uppfylla denna vision.

Kommunalförbundets uppdrag

Förbundets huvudsakliga ändamål är att fullfölja de skyldigheter som åvilar medlemskommunerna enligt lag om skydd mot olyckor [3].

• Förbundet skall verka för att, på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt, inom hela Förbundets geografiska område bereda människors liv, hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot

olyckor.

• Förbundet skall organisera en för de bägge kommunerna gemensam räddningstjänst.

• Förbundet skall efter hörande av medlemskommuner och andra myndigheter som kan ha särskilt intresse i ärendet varje mandatperiod fastställa ett handlingsprogram för

räddningstjänst.

• Förbundet skall ansvara för förebyggande åtgärder mot brand, samt annan olycks- och skadeförebyggande verksamhet som i egenskap av myndighet åvilar

medlemskommunerna.

• Förbundet skall varje mandatperiod i nära samarbete med medlemskommunerna och efter hörande av myndigheter som kan ha särskilt intresse i ärendet till medlemskommunerna föreslå utformningen av handlingsprogram till skydd mot olyckor.

• Förbundet skall på begäran från medlemskommunerna delta eller leda planeringsarbetet för hantering av extraordinära händelser i respektive medlemskommun och på begäran biträda krisledningsnämnderna i deras arbete. [3]

Förbundet kan efter särskild överenskommelse i övrigt åtaga sig uppgifter i nära anslutning till dess lagstadgade verksamhet t ex,

− sjuk- och olycksfallstransporter

− organtransport

− restvärdesräddning

− larmförmedling

− teknisk service

− säkerhetstjänst

− utbildning

− civila försvarsuppgifter

(10)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

− underhåll och drift av anläggning/utrustning för det civila försvaret

− tillsyn och underhåll av livräddningsmateriel och depå för flytvästar

− kommunal riskhantering

− förvaring och underhåll av regionalt oljeskyddsförråd

− brandorsaksutredning. [3]

Kommunalförbundets geografiska område

Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Blekinges geografiska område omfattar Karlskrona och Ronneby kommuner. Statliga myndigheter har dock ansvar för

sjöräddningstjänst, flygräddningstjänst och miljöräddningstjänst till sjöss inom Sveriges

sjöterretorium [2]. Olyckor som inträffar inom vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren betraktas dock som kommunal räddningstjänst [2]. Hamnområden inom Räddningstjänstens geografiska område redovisas i Bilaga 2.

Figur 2 -Karta över Blekinge län med Kommunalförbundets geografiska område framhävt. Tätorter inom Förbundet med mer än 1000 invånare är angivna med namn [4],[5],[6].

Karlskrona Ronneby

Kallinge

Nättraby Rödeby

Jämjö Bräkne-

Hoby

Hasslö Sturkö Karlshamns-

kommun

Sölvesborgs- kommun Olofströms- kommun

(11)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Riskbild

Utgångspunkten för de säkerhets- och prestationsmål (se sid 21-38) som formulerats för Räddningstjänsten Östra Blekinges verksamhet är den riskbild som råder inom Karlskrona och Ronneby kommuner.

Statistik – vad som har hänt

Statistiken för Sverige som helhet visar att den vanligaste olyckstypen då personer omkommer är fallolyckor följd av trafikolyckor, drunkning, kvävning, förgiftning och brand [7].

Räddningstjänsten Östra Blekinge har under åren 1998-2003 i genomsnitt ryckt ut till 462 olyckor/år för vilka kriterierna för kommunal räddningstjänst har varit uppfyllda [8]. Av dessa olyckor har 63,4% inträffat i Karlskrona kommun och 36,6 % i Ronneby kommun [8].

Vanligaste olycksorsaken då Räddningstjänsten ingriper är brand ej i byggnad, brand i byggnad och trafikolycka, se Tabell 1 nedan [9]. Vanligaste händelsen som föranleder en utryckning av Räddningstjänsten är Automatiskt brandlarm – ej brand (s.k. onödiga automatiska brandlarm) som svarar för i genomsnitt 387 utryckningar årligen [9].

Dödsfall och skador

Det största antalet dödsfall och personskador, vid olyckor som föranleder räddningsinsats, inträffar vid trafikolyckor, se Tabell 1 [9]. Vägverkets statistik för länet visar dock att de

oskyddade trafikanterna är mest utsatta när det gäller trafikolyckor [10] och dessa olyckor saknas i regel i Räddningstjänstens statistik p.g.a. att de vanligtvis ej föranleder en utryckning av

Räddningstjänsten.

I Tabell 1 kan utläsas att trafikolyckorna står för det största antalet skadade per olycka medan drunkningsolyckorna/tillbuden står för det största antalet omkomna per olycka (det statistiska underlaget när det gäller drunkningsolyckor är dock mycket begränsat).

Genomsnittligt Olyckstyp

Antal olyckor per år

Antal omkomna per år

Antal allvarligt skadade per år

Antal lindrigt skadade per år

Antal omkomna per olycka

Antal allvarligt skadade per olycka

Antal lindrigt skadade per olycka Brand ej i

byggnad

125 0,2 0 1,0 0,002 - 0,008

Brand i byggnad

117 1,0 0,6 12,0 0,085 0,005 0,103 Drunkning 8 0,8 0,2 0,5 0,100 0,025 0,625

Trafikolycka 72 3,0 7,5 57,2 0,042 0,104 0,794

Utsläpp av farligt ämne

29 0 0 0,9 - - 0,031

Tabell 1 - Genomsnittligt antal olyckor som föranlett räddningsinsats samt antalet omkomna och skadade vid dessa olyckor (1998-2003) [9]

Brand i byggnad

Ur statistiken framgår att de vanligaste brandorsakerna vid brand i bostäder är soteld, glömd spis och värmeöverföring. I publika byggnader är de vanligaste brandorsakerna anlagd brand,

tekniskt fel och glömd spis [9].

(12)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Trafikolyckor

Trafikolyckor, som föranleder räddningsinsatser, inträffar inom Förbundet främst på vägarna E22, Rv28, Rv30 samt Österleden i Karlskrona tätort [8].

Erfarenheter från större olyckor

Erfarenheter från större olyckor utgör ett viktigt underlag för dimensionering och utveckling av Räddningstjänstens verksamhet.

Branden Matsalen F17, Kallinge - 2002

Larm inkom som rökutveckling från matsalen. Under framkörning konstaterades kraftig brand och förstärkningar från såväl Bräkne-Hoby som Karlskrona begärdes före framkomst. Matsalen var vid framkomst helt övertänd och taket på den vidbyggda köksdelen hade börjat brinna. Tidigt togs beslut om att låta matsalen brinna ner och försöka rädda köksdelen med undantag av taket som fick brinna av. F17s egna basräddningstjänst engagerades i upprättandet av begränsnings- linje mellan matsal och kök. Under pågående insats påbörjades restvärdesräddningsinsats genom att plocka ut materiel från källarvåningen och kökets kontorsdel.

Erfarenheterna från branden på F17 är:

• Larma tidigt förstärkningar då omfattningen av branden är känd.

• Att ”ta till i överkant” vid upprättandet av begränsningslinjer för att undvika att ligga

”steget efter” branden.

• Försök tidigt få in ledig heltidspersonal för att sköta underhållstjänst, exempelvis fyllning av tryckluftsapparater.

• Det är naturligt att använda F17s egna basräddningstjänst vid brand inom F17s område.

• Försvarsmakten har egen informationspersonal som kan åta sig all information till exempelvis massmedia.

• Restvärdesräddning kan med fördel bedrivas parallellt med räddningsinsatsen.

• Det uppstår svårigheter för räddningschef i beredskap att sköta den strategiska ledningen i Förbundet samtidigt som denne är räddningsledare.

Stormen Gudrun - 2005

Erfarenheterna från Stormen Gudrun finns redovisade i en rapport [11]. De erfarenheter som framförallt kan dras från rapporten och har anknytning till detta handlingsprogram är:

• Räddningstjänstens befintliga sambandssystem är bristfälligt när det gäller att etablera samband med enheter som befinner sig på avstånd från brandstationerna samt när det gäller att etablera samband med fordon/stationer som befinner sig i den andra

medlemskommunen.

• Endast räddningschefsberedskapen är inte tillräcklig för att säkerställa en fungerande ledning när det inträffar större händelser. Icke tjänstgörande personal måste inkallas vid stora händelser för att säkerställa en fungerande ledning. Avtal med Räddningstjänsten Västra Blekinge om gemensamt utnyttjande av ledningsresurser kunde inte nyttjas då även de var drabbade av händelsen.

(13)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

• SOS-alarm kunde inte hantera den stora mängden larm som inkom. Räddningstjänsten måste ha rutiner för att kunna ta emot larm i händelse av att SOS-alarm inte kan hantera en uppkommen situation.

• Avsteg gjordes från Lednings- och stabshandboken då den, i handboken, föreslagna organisationen fungerade dåligt. [11]

Branden Kings Crown, Karlskrona - 2005

Branden på Kings Crown i april 2005 visade tydligt att det kan uppstå problem i samband med rökdykarinsatser i utrymmen som är något mer komplicerade än en vanlig bostad. På grund av tjock svart rök var det mycket svårt för rökdykarna att lokalisera brandhärden. Det inträffade i samband med invändig släckinsats, även en antändning av brandgaser i utrymmet vilket tvingade rökdykarna att retirera. Förnyad rökdykarinsats krävde, på grund av risken för att rökdykarnas reträttväg skulle bli avskuren, att en skyddsgrupp fanns tillgänglig. Trossöstationen (bemanning 1+6) hade vid tidpunkten inte egna resurser för att genomföra rökdykning med skyddsgrupp varefter rökdykarinsatsen fördröjdes till dess att förstärkning från Rödebystationen anlänt.

Ytterligare förstärkning begärdes från Ronnebystationen för att ha som extra resurs i händelse av att branden fick ett oförutsätt förlopp, denna personal behövdes dock inte sättas in.

Tjänstgörande räddningschef i beredskap överlämnade ansvaret för den strategiska ledningen till stf. räddningschef som fanns på Trossöstationen. Efter beslut kom deltidsstyrkan i Ronneby tillsammans med fridygnspersonal och deltidsstyrkan i Jämjö att svara för beredskapen i Ronneby resp. Karlskrona tätorter.

Erfarenheter från branden på Kings Crown är:

• Förstärkning från angränsande stationer måste larmas på ett tidigt skede vid något större bränder än normalt.

• Heltidsstationerna kan inte på egen hand hantera större insatser. Det måste finnas ytterligare styrkor som relativt snabbt kan förstärka upp inne i centralorterna där de största riskobjekten/skyddsvärda objekten finns.

• Då tre stationer är samtidigt insatta i en insats krävs en fungerande strategisk ledning för att inte beredskapen för ytterligare larm skall bli alltför låg inom delar av Förbundet.

• Det är mycket besvärligt för räddningschef i beredskap att samtidigt sköta den

strategiska- och operativa ledningen (ansvara för beredskapen för ev. ytterligare larm och samtidigt vara räddningsledare).

Branden Metodistkyrkan – 2005

Branden i Metodistkyrkan startade en tidig morgon i juli 2005. Närboende larmade då man av en händelse gick upp tidigt och fick se att det brann i en knut av kyrkan. Kyrkan som är

kulturminnesmärkt p.g.a. sin tidtypiska utformning och speciella orgel är uppförd i två våningar samt källare. På andra plan finns en bostadslägenhet medan det på första plan bedrivs kyrklig verksamhet. Det är fortfarande osäkert hur branden började, men brandförloppet utvecklade sig från husknuten längs rörschakt och väggar upp i lägenhetens golv och takkonstruktion. P.g.a.

dolda utrymmen och gamla isoleringmaterial blev släckningsarbetet besvärligt. Inledningsvis larmades Trossöstationen och räddningschef i beredskap enligt larmplan och därefter när

omfattningen blev tydlig även Rödeby och Ronneby. Ett extra höjdfordon fick också larmas och bemannas av fridygnledig personal för att klara arbete med håltagning. Personal ringdes också in för att täcka beredskapen på stationen i Karlskrona/Ronneby och serva med materiel, bränsle och

(14)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

mat. Mycket arbete lades ned på att få en fungerande logistik då personal behövde bytas ut efter hand. Själva släckningsarbetet av de dolda bränderna i träkonstruktionerna genomfördes med hjälp av värmekamera, dimspik, ventilation samt friläggning av byggnadsdelar genom rivning.

Tack vare ett intensivt arbete kunde byggnaden räddas trots att det vid några tillfällen såg kritiskt ut och byggnaden riskerade att ödeläggas helt.

Erfarenheter från branden i Metodistkyrkan är:

• Förstärkning måste larmas snabbt för att skapa kontinuitet i insatsen. Aktiontiden på rökdykare är begränsad till 30-40 minuter. Avdela tidigt resurser för underhåll och personalförstärkning. Larma räddningsstyrkor som taktisk reserv för att snabbt kunna sätta in dessa om skadeförloppet förvärras.

• Dela upp skadeplatsen i sektorer för att åstadkomma en tydlig ledning.

• Hävare krävs för säkert arbete på hög höjd med exempelvis håltagning.

• Stort mediatryck kräver organisation och kontinuerlig information.

Riskinventering – vad som kan hända Bebyggelsekaraktär

Bebyggelsekaraktären inom ett område har betydelse för hur den kommunala räddningstjänstens verksamhet skall utformas. Inom områden med höga byggnader finns andra behov av resurser och materiel än vad som finns i områden med tät trähusbebyggelse.

Hög bebyggelse (mer än tre våningar) finns inom Räddningstjänsten Östra Blekinges geografiska område endast i Karlskrona, Ronneby samt Kallinge tätorter. Inom Karlskrona tätort finns flera stora områden med flerbostadshus som är högre än tre våningar. I Ronneby och Kallinge finns enstaka byggnader som är högre än tre våningar på olika platser inom tätorterna.

Flerbostadsbebyggelse återfinns i huvudsak i de större tätorterna Karlskrona, Ronneby och Kallinge. Flerbostadshus lägre än fyra våningar återfinns dock även, om än i mindre omfattning, i de mindre tätorterna i kommunerna.

Områden med tät trähusbebyggelse där en brand relativt lätt kan utveckla sig till kvartersbrand finns på tre platser inom Räddningstjänstens geografiska område: Björkholmen i Karlskrona, Bergslagen i Ronneby samt Kristianopel. Även i äldre sluten kvartersbebyggelse med stenhus kan en brand utveckla sig till en kvartersbrand. Sådan sluten kvartersbebyggelse bedöms finnas i stadsdelarna Trossö och Pantarholmen i Karlskrona samt i centrala Ronneby.

Fysisk planering

Den fysiska planeringen inom kommunerna påverkar Räddningstjänstens verksamhet. Inom Karlskrona kommun planeras det för nya bostäder framförallt i Hässlegården, på Verkö och vid Skillingenäs. Samtidigt sker en förtätning av bebyggelsen i Karlskrona tätort. I Ronneby sker nyetablering främst i områdena Ekenäs och Listerby. Generellt bedömer Räddningstjänsten att en stor del av de nya bostäder som kommer att tillkomma de närmaste åren kommer att ske i

”havsnära” områden i anslutning till Nättraby, Listerby och Trummenäs. Räddningstjänsten har förhållandevis långa insatstider till dessa områden varför det kan vara aktuellt att se över behovet av en ev. ny placering av en brandstation framförallt i Karlskrona tätort.

(15)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Hav och kust

Närheten till havet påverkar riskbilden inom Förbundet. Det finns i nuläget en relativt

omfattande färjetrafik mellan Karlskrona och Gdynia i Polen med två stycken färjor varav den ena är byggd för att kunna transportera fordon lastade med farligt gods.

Blekinges skärgård utgör ett ekologiskt känsligt område och ett oljeutsläpp till havs t.ex. till följd av en fartygsolycka kan få allvarliga konsekvenser för djurlivet men även för friluftslivet. Det finns därmed ett behov av en god beredskap för att hantera oljeolyckor till havs.

Sommartid flerfaldigas befolkningen på öarna i skärgården till följd av turism vilket medför att sannolikheten för bränder och andra olyckor ökar (t.ex. båt- och drunkningsolyckor).

Sommargästerna är ofta vana vid att en snabb räddningsinsats kan ske vilket inte alltid är möjligt i de delar av skärgården som saknar fast broförbindelse.

Det stora antalet fritidsbåtar under sommaren ökar risken för bränder och olyckor inom hamnområden.

Risk- och skyddsvärda objekt

Riskbilden inom Förbundets geografiskaområde är inte fullständigt inventerad. För Karlskrona kommun finns en nyligen uppdaterad riskinventering där ca 400 risk- och skyddsvärda objekt har identifierats, dessa har lagts in i ett geografiskt informationssystem. För Ronneby kommun saknas en systematiskt genomförd riskinventering dock har 104 objekt angivits som riskobjekt och 242 objekt som skyddsvärda objekt i Räddningstjänstens tillsynsregister.

Inom Räddningstjänstens geografiska område finns tre anläggningar som omfattas av bestämmelserna i lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor s.k. Seveso-anläggningar. Dessa anläggningar är Svenskt industrilager i oljehamnen, Gasolstation Verkö och Auralight i Karlskrona. Samtliga dessa anläggningar omfattas av bestämmelserna på den lägre kravnivån.

Något beslut om vilka anläggningar som omfattas av bestämmelserna i LSO 2:4 har ännu inte fattats av Länsstyrelsen i Blekinge. Tidigare har dock Oljehamnen i Karlskrona, F17 i Kallinge och Tarkett i Ronneby Hamn omfattats av bestämmelserna i §43 Räddningstjänstlagen [12]

vilken hade exakt samma lydelse som LSO 2:4. Räddningstjänsten bedömde 2004-01-13 att det fanns 19 anläggningar inom Karlskrona och Ronneby kommuner som hade potential att orsaka sådana olyckor som nämns i LSO 2:4 [13]. En del av dessa anläggningar har sedan denna

bedömning gjordes avvecklats, kommer att avvecklas inom kort eller har förändrats på annat sätt vilket gör att de inte längre bedöms kunna orsaka denna typ av olyckor. Andra anläggningar har tillkommit. De anläggningar där, Räddningstjänsten i dagsläget, bedömer att en olycka skulle kunna leda till allvarliga skador på människor eller miljö återfinns i Tabell 2.

(16)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Anläggning: Ort: Typ av risk:

Svenskt industrilager, Oljehamnen Karlskrona Lagring av petroleum produkter.

Ragnsells specialavfall AB, Oljehamnen

Karlskrona Lagring av miljöfarligt avfall

Aura light AB Karlskrona Gasolcistern (Sevesoanl.)

Gasolstation Verkö Karlskrona Gasolcistern (Sevesoanl.)

Procordia food AB Fågelmara Gasolcistern

Isverket, Saltö Karlskrona Kylanläggning, Ammoniak

Foodia, Saltö Karlskrona Kylanläggning, Ammoniak

Arla foods AB Karlskrona Kylanläggning, Ammoniak

Vattenverket Lyckeby, Karlskrona Klorgas

Kockums AB Karlskrona Brand i kompositmaterial,

gasolcistern

Marinbasen Karlskrona Explosivämnen, bränslen

F17 Kallinge Flygplats

Tarkett Ronneby hamn Brand i plastmaterial

Stena Technoworld Bräkne-Hoby Brand i återvinningsmaterial Sydkrafts gasolstation, Handelsbyn

Futurum

Bräkne-Hoby Gasolcistern

Reab Gasol, Kallinge Kallinge Gasolcistern

Reab Gasol, Kallingevägen Ronneby Gasolcistern

Isbanan, Brunnsvallen Ronneby Kylanläggning, Ammoniak

Tabell 2 - Anläggningar vid vilka Räddningstjänsten bedömer att det vid en olycka är fara för att allvarliga skador ska uppstå på människor eller miljö.

JJ JJJJJJJ

J JJ JJJJJ J

J JJJJJJJJ JJ JJ JJJJ J JJJJJJJJJ J JJ JJJJJ J JJ JJJJJJJ J JJJJJJJJ JJ JJJJJJJ JJ JJJJJJJJJJJJJJJJ JJ

JJJJJJJ JJ JJJJJJJ JJ JJJJJJJ JJ JJ JJJJ J JJ JJ JJJJ J J

JJJJJJJJ J JJJJJJJJ

Figur 3 - Geografisk fördelning av anläggningar där Räddningstjänsten bedömer att det vid en olycka är fara för att allvarliga skador ska uppstå på människor eller miljö.

(17)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

De skyddsvärda objekten finns i första hand inom Karlskrona, Ronneby och Kallinge tätorter men även inom de mindre tätorterna i kommunerna. De mindre tätorterna har i regel färre än fem skyddsvärda objekt per tätort. Av de större skyddsvärda anläggningarna med hög persontäthet bör nämnas Blekingesjukhuset i Karlskrona, Ronneby brunn i Ronneby och

nattklubbar/restauranger i Karlskrona och Ronneby tätorter. Inom Förbundet finns dessutom flera oersättliga byggnader och bebyggelsemiljöer med bl.a. Bergslagen i Ronneby och världsarvet i Karlskrona.

Transporter med farligt gods

Transport av farligt gods sker huvudsakligen på E22, Rv 28, Rv 30 och Österleden/Verköleden mot Verkö, i Figur 4 framgår hur stora mängder som transporteras på respektive vägavsnitt.

Transportmängden är förhållandevis måttlig men innebär ändock en förhöjd risk. Främst transporteras brandfarlig vätska (bensin, diesel, eldningsolja) och olika gaser. [14], [15]

1 000 - 10 000 ton/år 1 0000 - 20 000 ton/år 20 000 - 50 000 ton/år Transporterad mängd

Figur 4 - Transporter av farligt gods inom Kommunalförbundets geografiska område [14], [15]

(18)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Inventering av olycksrisker i vardagsmiljön

En inventering av olycksriskerna i vardagsmiljön har genomförts av Räddningstjänstens

heltidspersonal. Inventeringen har lett fram till att de olyckstyper som finns upptagna i Tabell 3 har bedömts vara sannolika inom kommunerna:

Olyckstyp Bedöms vara

räddningstjänst

Skada som skall avvärjas (Hälsa, Egendom eller Miljö)

Kommentar

Brand Ja H/E/M

Djurräddning Ja (boskap)

Eventuellt (husdjur) Nej (vilda djur)

E Ofta i brunn, dike, lera, vattendrag, träd m.m.

Drunkning/tillbud Ja (statlig till havs) H Eftersök av försvunnen

person

Ja (alltid statlig) H Polisen är ansvarig myndighet Explosion Ja H/E/M

Fartygsolycka Ja (statlig till havs) H/E/M Även RITS

Fastklämning Ja H Fordon, maskiner, rasmassor,

hiss, rulltrappa, grop/schakt/tunnel Flyghaveri Ja (statlig till havs

eller vid okänd nedslagsplats)

H/M Beakta ev. beväpning vid militära flygfartyg.

Hiss (instängd i) Nej Service

Hot/sabotage/terror Eventuellt H/E/M Huvudsakligen polisinsats

I väntan på annan myndighet Nej (undantag vissa Suicid-försök)

H Kan vara första hjälpen då ambulans ej finns tillgänglig, bärhjälp till ambulans eller biträde till kommunerna vid t.ex. snöoväder

Järnvägsolycka Ja H/E/M Behov av räddnings-

frånkoppling

Okynnes-/felaktiga larm Nej Stort problem då de kan

fördröja räddningstjänstens insats vid ett ev. nytt larm Person i svår belägenhet Eventuellt H Kan vara enbart sjukvårdsinsats Ras/skred Ja H/E/M

Storm Vissa stormskador H/E Kan bli aktuellt med biträde till

andra kommunala verksamheter.

Utsläpp av farligt ämne Ja H/E/M Även släckvatten vid brand

Vattenskada Ja E/M

Vägtrafikolycka Ja (motorfordon)

Eventuellt (oskyddade trafikanter)

H/M Räddningstjänst normalt endast vid fastklämning eller

bränsleläckage Tabell 3 - Sannolika olycksrisker inom Karlskrona och Ronneby kommun

(19)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Förändringar i riskbilden

I takt med att samhället förändras sker det kontinuerligt förändringar i riskbilden i kommunerna.

Det senaste försvarsbeslutet där marinens verksamhet i huvudsak förläggs till marinbasen i Karlskrona kommer att leda till förändringar i riskbilden för Karlskrona kommun, hur detta kommer att påverka Räddningstjänstens verksamhet är inte analyserat i nuläget. På liknande sätt kommer den utökade verksamheten på F17 i Kallinge att påverka riskbilden i, framförallt, Ronneby och Kallinge tätorter. Även denna förändring i riskbilden bör analyseras för att Räddningstjänsten tillsammans med kommunerna på ett effektivt sätt skall kunna hantera de eventuellt nya risker som uppstår.

Den ökade färjetrafiken till och från färjeläget på Verkö i Karlskrona kommun påverkar

riskbilden inte enbart genom att risken för en fartygsolycka eller att en olycka i direkt anslutning till färjeläget ökar utan kommer att påverka riskbilden inom hela Räddningstjänstens område till följd av ökad trafik och mer transporter av farligt gods på väg. Kontinuerlig analys av vad och hur stora mängder farligt gods som transporteras på vägarna inom Kommunalförbundet bör genomföras för att Räddningstjänsten och medlemskommunerna skall kunna hantera denna ökande risk.

Den påbörjade elektrifieringen av Blekinge kustbana ställer ökade krav på Räddningstjänstens kompetens i samband med insatser vid järnvägsolycka. I dagsläget har endast personalen vid Trossö-stationen kompetens och utrustning för att genomföra räddningsfrånkoppling, d.v.s. att säkra kontaktledningarna över järnvägen genom att bl.a. jorda dessa. I och med elektrifieringen behöver en översyn göras av vilka stationer som skall ha utrustning och kompetens för att genomföra räddningsfrånkoppling. De stationer som efter elektrifieringen kommer att ha elektrifierad järnväg inom sitt primära insatsområde är Trossö, Rödeby, Holmsjö, Ronneby och Bräkne-Hoby.

Den omställning till ett mer ekologiskt hållbart samhälle som sker har påverkan på riskbilden inom kommunerna. Alternativa drivmedel för fordon som t.ex. etanol (alkohol), biogas och vätgas medför en ökad risk för brand eller explosion i samband med tankning eller trafikolyckor.

Redan nu har flera tankställen börjat sälja E85 (85 % etanol och 15 % bensin) vilket innebär en ökad risk för brand och explosion i samband med olycka.

Etableringen av Arena Rosenholm med stora hallar för idrottsverksamhet i de yttre delarna av Karlskrona tätort (där Räddningstjänsten har förhållandevis lång insatstid) är ytterligare en faktor som bör vägas in vid dimensionering av Räddningstjänsten.

Även en minskning av risken kan förväntas inom vissa områden. Ett inriktningsbeslut finns att Arla Foods AB kommer att avveckla verksamheten på mejeriet i Karlskrona under andra halvåret 2006. Detta innebär, om även kylanläggningen avvecklas, en minskad risk för ammoniakutsläpp i området kring mejeriet. Det planeras för nya bostäder på Saltö vilket bland annat innebär att befintligt isverk kommer att avvecklas och ett nytt isverk uppföras i Saltö fiskhamn. Det nya isverket som planeras är av en annan konstruktion än befintligt isverk och bedöms utgöra en avsevärt lägre risk. Wämöhallen kommer i samband med etableringen av Arena Rosenholm att avvecklas vilket innebär en minskad risk i Annebo-området.

(20)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Besparingskrav inom andra myndigheter kan innebära att Räddningstjänsten tvingas utföra andra myndigheters arbetsuppgifter vid olycka. I dagsläget kan noteras att Räddningstjänsten ofta tvingas ”dirigera” trafik i samband med trafikolyckor p.g.a. att det saknas tillgängliga

polispatruller. Räddningstjänsten tvingas dessutom relativt ofta ta hand om skadade på egen hand i väntan på att ambulans skall anlända till skadeplatsen. Detta påverkar Räddningstjänstens möjligheter att utföra andra arbetsuppgifter.

(21)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Mål

I lagen om skydd mot olyckor anges två mål för räddningstjänstverksamheten, ”att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala

förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor” samt att ”räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas och godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt”. [1]

För att uppfylla dessa, av riksdagen beslutade nationella mål, har ett antal säkerhets- och prestationsmål upprättats.

Säkerhetsmålen anger vilken säkerhetsnivå som skall råda i kommunerna samt vad/vilken effekt som skall nås. Prestationsmålen, som skall leda till att säkerhetsmålen uppnås, anger mer

specifikt vad som skall uppnås, när det skall vara uppnått och vem som ansvarar för att målet nås.

Säkerhetsmål

I de fall säkerhetsmålen rör verksamhet som ej är att betrakta som räddningstjänst i enlighet med bestämmelserna i 1 kap. 2 § lag (2003:778) om skydd mot olyckor får Räddningstjänsten

debitera dessa tjänster enligt prislista som fastställs av direktionen.

Säkerheten för räddningspersonal

SäM 1

Vid samtliga räddningsinsatser skall säkerheten för räddningspersonalen beaktas.

Utgångspunkten skall vara att personalen inte utsätts för onödiga risker.

Kompetens- och teknisk utveckling

SäM 2

Genom kontinuerlig kompetens- och teknisk utveckling skall räddningsinsatser kunna genomföras på ett effektivt sätt.

Beredskap för att genomföra räddningsinsatser

SäM 3

Det skall, inom Kommunalförbundets geografiska området, vid en pågående räddningsinsats finnas beredskap för att hantera ytterligare minst en olycka som föranleder räddningsinsats samt planering för att genomföra en räddningsinsats i händelse av en tredje olycka. Inom 45 minuter efter att första olyckans omfattning har blivit klarlagd skall beredskap finnas för att hantera ytterligare minst två olyckor som föranleder räddningsinsats.

Beredskapen för olyckor skall utformas så att en så kort insatstid som möjligt erhålls i de områden där sannolikheten för olycka bedöms vara störst.

(22)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

SäM 4

En enskild räddningsstyrka skall vara dimensionerad för att hantera mindre olyckor¹ och kunna vidta initiala åtgärder vid andra olyckor. Vid olyckor där en räddningsstyrka ej är tillräcklig skall flera räddningsstyrkor samordnas till en gemensam insats.

SäM 5

Vid olycka eller överhängande fara för olycka skall lämpliga resurser, för att avhjälpa olyckan, snabbt kunna larmas och komma till olycksplatsen.

SäM 6

Genom insatsplanering skall tillses att insatser, i de anläggningar där en olycka kan få allvarligast konsekvenser, kan ske snabbt och effektivt.

Ledning och samverkan

SäM 7

Vid behov (stora och/eller komplicerade räddningsinsatser) skall samverkan mellan flera räddningstjänster, kommunala förvaltningar, myndigheter och organisationer kunna ske för att i största möjliga mån begränsa skador på människor, egendom och miljö. Det skall finnas en kompetent ledningsorganisation för att leda och samordna den samlade insatsen.

Samverkan mellan olika organisationer skall även kunna ske i händelse av extra ordinära händelser som ej är att betrakta som räddningstjänst.

SäM 8

Om samverkan mellan Räddningstjänsten och annan organisation/myndighet leder till en effektivare räddningsinsats skall Räddningstjänsten snarast försöka etablera en sådan samverkan.

Socialt omhändertagande

SäM 9

I händelse av att områden/byggnader måste utrymmas eller avspärras för att hindra eller begränsa skador på människor skall, genom samverkan mellan olika myndigheter, kunna anordnas uppehälle för de som utrymts och ej kan anordna bostad på annat sätt.

SäM 10

Oskadade personer som antingen är drabbade, hotade eller berörda av en olycka skall kunna ges ett psykosocialt omhändertagande (POSOM) genom samverkan mellan olika myndigheter och organisationer.

1 Med en liten olycka avses mindre gräsbränder, containerbrand, singelolycka – ingen fastklämd, bilbrand och liknande.

(23)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Information

SäM 11

Vid olyckor skall personer som är direkt eller indirekt berörda av olyckan kunna få korrekt information på ett lämpligt sätt. Vid olyckor som genererar ett stort

allmänintresse skall korrekt information lämnas till massmedia snarast möjligt.

Brand

SäM 12

Vid brand i byggnad, där utrymning förväntas ske med räddningstjänstens

stegutrusning (bostäder, kontor och därmed jämförbara utrymmen²), skall samtliga personer ha undsatts innan de utsätts för kritiska förhållanden³.

SäM 13

Vid brand i byggnad där personer ej på egen hand kunnat utrymma skall räddningsinsats kunna göras i syfte att undsätta och rädda personerna³.

SäM 14

Vid brand i byggnad skall branden i första hand begränsas till startföremålet och i andra hand begränsas till startbrandcellen³.

SäM 15

Vid brand skall åtgärder vidtas för att i största möjliga mån begränsa skador på människor, egendom och miljö.

Djurräddning

SäM 16

Tamboskap och husdjur i svår belägenhet/fara skall kunna undsättas och räddas. Vid en sådan situation bör kriterierna för räddningstjänst särskilt beaktas.

Drunkning/tillbud

SäM 17

Vid drunkning eller drunkningstillbud skall nödställd/nödställda kunna undsättas varefter första hjälpen skall kunna ges. Detsamma gäller för personer som befinner sig i fara på is.

2 Räddningstjänstens medverkan vid utrymning förutsätts endast ske från bostäder, kontor och därmed jämförbara utrymmen i de fall där detta förfarande har accepterats i samband med bygglov eller då detaljplanen anger att utrymning via räddningstjänstens utrustning är acceptabel alternativt då byggnaden är uppförd före 2005-01-01 och vid denna tidpunkten befunnit sig inom område med 10 minuters insatstid för Räddningstjänsten.

3 Målet syftar ej till att frånta den enskilde från eget ansvar. Den enskilde har genom förebyggande åtgärder ett stort ansvar att tillse att ett tidigt larm till räddningstjänsten kan erhållas, att brandtekniska installationer fungerar som avsett samt att branden fördröjs eller begränsas i väntan på räddningstjänstens ankomst. Det förutsätts vidare att den enskilde agerar på ett korrekt sätt i samband med branden (t.ex. stänger dörren till brandrummet).

(24)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Explosion

SäM 18

Vid överhängande fara för explosion skall ingripande ske i syfte att förhindra explosion eller avspärra/utrymma områden i syfte att hindra eller begränsa skador på människor, egendom och miljö.

SäM 19

Efter explosion skall personer inom riskområdet undsättas samt begränsning av skadorna ske efter det att området bedömts som riskfritt ur explosionssynpunkt.

Fartygsolycka

SäM 20

Vid mindre fartygsolyckor skall undsättning av personer i fara kunna ske och eventuella miljöskador till följd av utsläpp av olja eller andra kemikalier begränsas. Om möjligt bör även skador på egendom kunna begränsas⁴. Vid omfattande olyckor skall samverkan med statliga myndigheter inom sjöräddnings-/miljöräddningstjänstområdet kunna ske i syfte att begränsa skadans omfattning. Huruvida fartygsolyckan är att betrakta som statlig eller kommunal räddningstjänst bör särskilt beaktas.

Flyghaveri

SäM 21

Vid flyghaverier skall släckning av/säkring mot brand, avspärrning och undsättning av skadade kunna ske efter att det havererade flygfartyget lokaliserats⁵. Begränsning av skador på egendom och miljö i olyckans omgivning skall kunna ske.

Första hjälpen m.m.

SäM 22

Vid olycka eller sjukdom skall ett akut omhändertagande med första hjälpen kunna göras.

Hot/sabotage/terror

SäM 23

Vid hot, sabotage och terrorhandlingar skall samverkan mellan myndigheter ske för att på bästa möjliga sätt lösa uppgiften⁶. Den samlade insatsen bör samordnas av Polismyndigheten. Utfört sabotage/terror hanteras utifrån målen för brand, explosion, utsläpp av farligt ämne och fastklämning.

4 Gäller om insatsen är att betrakta som kommunal räddningstjänst.

5 Gäller ej vid haverier i havet då sådan insats är att betrakta som statlig räddningstjänst. Luftfartsstyrelsen ansvarar för att luftfartyget lokaliseras.

6 Kriterierna för räddningstjänst bör särskilt beaktas.

(25)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Järnvägsolycka

SäM 24

Vid järnvägsolyckor skall säkring av olycksplatsen kunna ske genom samverkan mellan olika myndigheter/organisationer. Därefter skall den/de drabbade, efter samråd med vårdpersonal, kunna tas loss/omhändertas så att adekvat sjukhusvård kan erhållas inom rimlig tid.

Ras och skred

Med ras och skred avses de geologiska händelserna ras och skred men även sammanstörtande byggnad och liknande.

SäM 25

I händelse av ras och skred skall personer som befinner sig i omedelbar fara kunna undsättas och föras i säkerhet. Övriga personer som befinner sig i fara skall kunna evakueras. Avspärrning i syfte att förhindra att ytterligare personer kommer till skada skall kunna ske. Åtgärder för att förhindra fortsatta skador på egendom och miljö skall kunna vidtagas, om så behövs skall samverkan med annan myndighet ske.

Räddning av person i svår belägenhet

SäM 26

Personer som befinner sig i svår belägenhet (hög höjd, i brunn, vid spänningssatt anläggning etc.) skall kunna undsättas. Vid en sådan situation bör kriterierna för räddningstjänst särskilt beaktas.

Stormskador

SäM 27

Vid kraftig vind skall följdskador på människor, egendom och miljö till följd av

nedfallande föremål kunna förhindras genom avspärrning eller avlägsnande/förankring av det farliga föremålet.

Trafikolycka och annan fastklämning

SäM 28

I samband med vägtrafikolycka eller annan fastklämning (maskin, träd, schaktmassor el.dyl) skall olycksplatsen kunna avspärras/säkras varefter den/de drabbade, efter samråd med vårdpersonal, skall kunna tas loss/omhändertas så att adekvat sjukhusvård kan erhållas inom rimlig tid utifrån vårdbehov.

Utsläpp av farligt ämne

SäM 29

Vid utsläpp av farligt ämne skall ämnet kunna identifieras, personer inom riskområdet kunna varnas och vid behov räddas. Vidare skall avspärrning av riskområdet kunna ske.

SäM 30

Vid utsläpp av farligt ämne skall ämnets spridning kunna begränsas och utsläppt vätska/fast ämne omhändertas i syfte att hindra och begränsa ytterligare skador.

(26)

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Vattenskada

SäM 31

Vid vattenskador skall, om möjligt, utflödet stoppas alternativt skall åtgärder vidtas för begränsa vattenskadans omfattning.

SäM 32

I samband med översvämningar skall risken för följdskador (utsläpp av farliga ämnen, spridning av bakterier m.m.) bedömas och vid behov skall åtgärder vidtagas.

Andra uppdrag – ej räddningstjänst⁷

SäM 33

Räddningstjänsten skall tillse att det i händelse av teleavbrott finns möjlighet att larma räddningstjänsten.

Nedanstående uppdrag skall, om de ej är att betrakta som räddningstjänst, debiteras enligt, av direktionen, fastställd prislista.

SäM 34

Räddningstjänsten skall, i mån av möjlighet med hänsyn tagen till beredskapen för räddningsinsatser, lämna biträde till andra förvaltningar inom kommunerna vid större händelser som påverkar verksamheten om Räddningstjänsten har kompetens och/eller utrustning för att bidra till en lösning av den uppkomna situationen.

SäM 35

Efter att en olycka har avhjälpts skall följdskador minimeras genom en tidig och effektiv restvärdesräddningsinsats.

SäM 36

Räddningstjänsten skall, i mån av möjlighet med hänsyn tagen till beredskapen för räddningsinsatser och den övriga verksamheten, lämna biträde till enskild om

Räddningstjänsten har kompetens och/eller utrustning för att bidra till en lösning av den uppkomna situationen.

7 Konkurrenslagar/-regler skall beaktas.