Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04
www.skolinspektionen.se
Torsby kommun
torsby.kommun@torsby.se
Beslut
efter tillsyn i Torsby kommun
Tillsyn i Torsby kommun
Skolinspektionen genomför tillsyn i Torsby kommun under hösten 2012 och vintern 2013.
Fakta om kommunen
Torsby kommun är en kommun i norra Värmlands län. Centralort är Torsby.
Kommunen har drygt 12 000 invånare (november 2012, Statistiska Centralby- rån). Kommunen är vidsträckt och utgör cirka 25 procent av Värmlands yta.
Barn- och utbildningsnämnden svarar för utbildning inom förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grundsärskola, gymnasiesärskola, förskolor, fri- tidshem, annan pedagogisk verksamhet, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare. Barn- och ut- bildningsförvaltningen leds av en förvaltningschef.
I Torsby kommun finns elva kommunala förskolor som leds av två förskoleche- fer. En av förskolecheferna ansvarar också för pedagogisk omsorg i form av familjedaghem. I kommunen finns också några fristående förskolor. Vidare finns sju kommunala grundskolor varav sex med tillhörande fritidshem. För dessa grundskolor ansvarade vid tillsynen fyra rektorer. Organisationen har därefter förändrats och tre rektorer ansvarar numera för grundskoleutbildning- en. Grundsärskolan finns vid två skolor. Rektorerna för dessa skolor ansvarar även för grundsärskolan. I kommunen finns två fristående grundskolor med förskoleklass och årskurserna 1–5 respektive 1–6 samt tillhörande fritidshem.
De fristående för- och grundskolorna omfattas inte av den aktuella tillsynen.
Vid Stjerneskolan som är den kommunala gymnasieskolan erbjuds gymnasie- utbildning vid elva nationella program i årskurserna 1 och 2, tretton nationella program i årskurs 3 enligt tidigare författningar samt introduktionsprogram.
Vid skolan finns idrottsutbildningar med riksintag både riksidrottsgymnasium och nationellt godkända idrottsutbildningar. Dessutom erbjuds gymnasie- särskola med specialutformade program och individuella program. Torsby kommun erbjuder därutöver samtliga nationella program både i gymnasiesko- lan och i gymnasiesärskolan i samverkan med kommunerna i Värmlands län.
Skolenheterna vid Stjerneskolan leds av tre rektorer. En av rektorerna ansvarar dessutom för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Elevantalet har gått ner under senare år och endast ungefär hälften av skolans elever är hemmahörande i Torsby kom- mun.
Vid tillsynen saknar Torsby kommun en dokumenterad sammanställning som beskriver måluppfyllelsen i verksamheterna.
Torsby kommun hargenomfört och sammanställt en brukarenkät som redovi- sar hur nöjda vårdnadshavarna är med förskolor och fritidshem. Det finns inga sammanställningar och underlag som beskriver i vilken mån förskolor och fri- tidshem svarar mot de nationella målen på kommunnivå.
Torsby kommun saknar kommunövergripande sammanställningar över andel elever som har nått minst mål att uppnå/lägst kunskapskrav för godtagbara kunskaper i årskurs 3. Detta gäller även andel elever som har nått minst mål att uppnå i årskurs 5/andel elever som nått kunskapskrav för godtagbara kun- skaper i årskurs 6. De sammanställningar från skolenheterna som Skolinspekt- ionen begärt in visar stor variation mellan årskurser och mellan ämnen. De små skolenheternas resultat på de nationella ämnesproven finns inte i officiell sta- tistik beroende på det låga elevantalet i respektive årskurs.
Resultaten i de två betygssättande grundskolorna varierar över åren och resul- taten är genomgående lägre på Frykenskolan än på Kvistbergsskolan. Antalet avgångselever på Kvistbergsskolan är emellertid betydligt lägre än på Fry- kenskolan och den statiska jämförelsen är därmed osäker.
Den nationella statistiken för kommunen som helhet visar att 31 procent av eleverna som avslutade årskurs 9 vårterminen 2012 inte uppnått målen i ett eller flera ämnen, att jämföra med andelen i riket som var 23 procent. 83 pro- cent var behöriga till yrkesförberedande gymnasieprogram (riket 88 procent) och andelen behöriga till samtliga nationella program var 73 procent (riket 83 procent). Det genomsnittliga meritvärdet var 203 medan det i riket var 211. En större andel elever hade minst betyget godkänt på samtliga nationella ämnes- prov i årskurs 9 än i riket. I de nationella ämnesproven i årskurs 3 varierar an- delen som nått kravnivån mellan 49 och 96 procent med de lägsta resultaten i matematik och de högsta i svenska. I de nationella ämnesproven i årskurs 6 varierar andelen som nått kravnivån mellan 76 och 93 procent med de lägsta resultaten i engelska och de högsta i svenska. Flickorna har generellt högre kunskapsresultat än pojkarna. Exempelvis var flickornas genomsnittliga merit- värde 203 läsåret 2011/12, mot pojkarnas 181. Båda dessa värden ligger avsevärt under rikets värden.Det saknas kommunövergripande sammanställningar av kunskapsresultat för eleverna i grundsärskolan. Det finns inte heller någon nationell statistik för grundsärskolan i Torsby kommun.
Betygsresultaten på gymnasieskolan Stjerneskolan har med små variationer legat på samma nivå under den senaste femårsperioden. Den genomsnittliga betygspoängen var 14,0 för de elever som avslutade sin gymnasieutbildning
vårterminen 2012, vilket är i paritet med genomsnittet för riket som är 14,2.
Genomsnittlig betygspoäng varierar mellan programmen med lägst värde för medieprogrammet, 10,0 att jämföra med riket 13,4 och högst värde för sam- hällsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet, 16,4 att jämföra med riket, 14,6 respektive 16,0. Andelen behöriga till universitets- och högskolestudier var 84,5 procent läsåret 2011/12, vilket är lägre än andelen i riket som var 87,1 pro- cent.
För gymnasiesärskolan redovisas att fyra elever avslutade sin utbildning år 2012. Samtliga elever hade fullständiga slutbetyg.
Officiell statistik gällande år 2011 visar att 73 procent av eleverna i den gymna- siala vuxenutbildningen fullföljde sina kurser, vilket är i nivå med genomsnit- tet i riket. Resultaten för utbildningen i svenska för invandrare uppvisar resul- tat som ligger i nivå med riket eller strax över.
Tabell 1:
Verksamhetsform
Antal
barn/elever/studerande
Förskola 386
Pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-5 år 20
Fritidshem 323
Förskoleklass 74
Grundskola 973
Grundsärskola 10
Gymnasieskola 566
Gymnasiesärskola 28
Kommunal vuxenutbildning 109
Särskild utbildning för vuxna 8
Utbildning i svenska för invandrare 40
Källa: Torsby kommun
Helhetsbedömning
Tillsynen visar att kunskapsresultaten i grundskolan i de flesta avseenden lig- ger lägre än resultaten i riket. Resultaten på nationella ämnesprov ligger jämfö-
relsevis lågt i årskurserna 3 och 6 medan de i årskurs 9 ligger något högre än i riket. Av de elever som avslutade sin grundskoleutbildning vårterminen 2012 nådde endast 69 procent målen i alla ämnen vilket är anmärkningsvärt. Resul- taten varierar emellertid mellan de två betygssättande skolorna. Frykenskolan, som är den större skolan och ligger i centralorten har generellt sett lägre resul- tat än Kvistbergsskolan. De låga resultaten och skillnaderna mellan skolorna är något som Torsby kommun måste analysera för att kunna vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse och ökad likvärdighet i kommunens grundskolor.
I Torsby kommun finns en tydlig fördelning av ansvaret för styrning och led- ning mellan den ansvariga nämnden (Barn- och utbildningsnämnden), förvalt- ningen och verksamheterna. Skolinspektionen har dock i tillsynen identifierat brister såväl på huvudmannanivå som vid de enskilda skolenheterna. Den mest centrala av dessa är kommunens kvalitetsarbete som måste utvecklas för att motsvara författningarnas krav och ge förutsättningar för ökad måluppfyllelse och för ökad likvärdighet mellan skolorna i kommunen. För ökad måluppfyl- lelse är det är också av största vikt att huvudmannen tar ansvar för rektors- kapet i kommunens skolor och ger rektorerna förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag.
Förskolornas egna uppföljningar, utvärderingar, analyser och planeringar visar att det pågår en utveckling av verksamheterna med utgångspunkt från läropla- nens olika målområden. Skolinspektionen bedömer att läroplanen har imple- menterats hos personalen och att arbetet har utvecklats exempelvis vad gäller språkutveckling och matematik.
Verksamheten vid fritidshemmen behöver utvecklas så att den på samtliga fri- tidshem motsvarar fritidshemmets syfte och uppdrag enligt författningarna.
För att fritidshemmen ska kunna komplettera skolan innehållsmässigt måste det finnas en genomtänkt samverkan mellan fritidshem, förskola och skola. För att säkerställa god kvalitet i fritidshemmen är det nödvändigt att politiker och förvaltningsledning efterfrågar fritidshemmens resultat så att dessa kan bilda underlag för ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå.
Den nationella statistiken när det gäller gymnasieskolans resultat visar viss variation mellan olika gymnasieprogram avseende genomsnittlig betygspoäng, behörighet till universitets- och högskoleutbildning och avslutad utbildning inom fyra år. Resultaten har under den senaste femårsperioden legat på en jämn nivå, men måluppfyllelsen måste öka. Särskilt måste andelen elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier öka.
Värdegrundsarbetet i kommunens skolor måste utvecklas. Skolornas planer mot kränkande behandling uppfyller inte alltid författningarnas krav. Framför
allt är det viktigt att arbetet med att kartlägga skolornas behov av insatser i förebyggande syfte förbättras. Skolorna i Torsby kommun utgör en miljö där eleverna sällan möter människor som är olika dem själva. Det är av största vikt att skolorna ger eleverna möjligheter att diskutera och tänka kring människors olikheter och lika värde och förbereder eleverna för att möta det omgivande samhället och dess variationer.
Torsby kommun fick vid Skolinspektionens tillsyn år 2008 kritik för bristande systematiskt kvalitetsarbete exempelvis avseende uppföljning av elevernas kunskapsresultat i alla ämnen. Skolinspektionen finner det anmärkningsvärt att kvalitetsarbetet fortfarande är bristfälligt och att flera skolor inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Fritidsverksamhet- en utvärderas inte heller medan förskoleverksamheten har ett kvalitetsarbete som lever upp till kraven i författningarna. På huvudmannanivå görs inga sammanställningar av verksamheternas resultat. Huvudmannens möjligheter att utveckla kommunens skolverksamhet är beroende av uppföljning och ut- värdering av kommunens samlade resultat. Det systematiska kvalitetsarbetet måste utvecklas på alla nivåer och i detta arbete är det viktigt att ta tillvara de goda exempel som finns i kommunen. Inom förskolan och i Holmesskolan på- går ett systematiskt kvalitetsarbete som utgör goda förebilder i kommunen.
Skolinspektionen har konstaterat allvarliga brister i utredningar inför motta- gandet i grundsärskolan. Huvudmannen måste vidta åtgärder för att säker- ställa att alla elever mottagna i grundsärskolan tillhör rätt skolform.
Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på ett antal områden nödvändiga för huvudman att åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut.
Skolinspektionens ingripande
Föreläggande
Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) Torsby kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade bris- ter. De vidtagna åtgärderna ska senast den 15 maj 2013 redovisas för Skolin- spektionen.
Grundläggande värden Bedömning
Torsby kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grundläggande värden.
- Huvudmannen ska se till att utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rät- tigheterna
- Huvudmannen ska se till att elever ges inflytande över utbildningen ef- ter deras ålder och mognad.
Motivering
Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläg- gande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som männi- skolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Huvudmannen har en- ligt skollagen ett ansvar för att barn och elever ges inflytande över utbildning- en. Formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ål- der och mognad.
Vid tillsynen har Skolinspektionen uppmärksammat att undervisningen i flera skolor i Torsby kommun inte ger eleverna möjligheter att i tillräcklig grad ut- veckla insikten om de värden som ligger i människors olikheter. Intervjuade elever ger uttryck för att det inte alltid är lätt att vara elev i Torsby kommun och komma från ett annat land. De tror inte heller att det skulle vara lätt att vara homosexuell. De attityder och värderingar som finns bland eleverna lyfts inte till diskussion och reflektion. Skolornas likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling ger inte heller vägledning i det förebyggande och främjande värdegrundsarbetet.
Vid flertalet av skolenheterna i Torsby kommun har Skolinspektionens tillsyn visat att eleverna i otillräcklig utsträckning ges inflytande över utbildningen.
Detta gäller i synnerhet innehållet i undervisningen. Förvaltningschefen upp- ger att man gör insatser för att utveckla elevernas delaktighet och inflytande, men att det handlar om enstaka och tillfälliga insatser. I kommunens rektors- grupp diskuteras inte frågan, men förvaltningschefen uppger att barnkonvent- ionen ska följas upp. I kommunen finns dock ett ungdomsråd med egen budget för inflytande på kommunnivå.
Av utredningen framgår att huvudmannen i otillräcklig utsträckning tar ansvar för att se till att utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. Detta är av största vikt med tanke på skolans ansvar för att förbereda eleverna inför ett framtida liv i ett mångfacetterat samhälle. Huvudmannen ser inte heller till att barn och elever ges inflytande över utbildningen efter ålder och mognad. Det är inte till- räckligt att ge elever möjligheter att ta aktiv del i att vidareutveckla utbildning-
en, det krävs ett mer aktivt arbete från skolans sida. Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna.
Författning
1 kap. 5 § och 4 kap. 9 § skollagen
Uppföljning och utveckling av utbildningen Bedömning
Torsby kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Uppföljning och utveckling av utbildningen.
- Huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen
- Det systematiska kvalitetsarbetet ska inriktas mot de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter
- Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras Motivering
Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Det systematiska kvalitetsarbetet ska inriktas mot att de mål som finns för ut- bildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det sys- tematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljningen, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten.
Torsby kommun har en skolplan som gäller för åren 2009–2014, men enligt för- valtningschefen och intervjuade politiker är den inte längre ett levande doku- ment eftersom den upprättades före nu gällande skollag. Det kvalitetsarbete som bedrivs i kommunens skolor utvärderar i liten utsträckning de nationella målen och skolornas kunskapsresultat och resultat avseende värdegrundsar- betet. Huvudmannen efterfrågar inte heller resultat och utvärderingar från sko- lorna i förhållande till de nationella målen. Det saknas en sammanställning och analys av uppnådda resultat, exempelvis i form av kunskapsresultat, resultat av särskilt stöd, resultat av värdegrundsarbetet i samtliga skolformer på kom- munnivå. Intervjuade rektorer anger att de inte får återkoppling på de kvali- tetsrapporter som de ibland lämnar in till förvaltningen. Kvalitetsarbetet har på många skolenheter enligt rektorerna inte varit prioriterat. Intervjuade politiker uppger att de ekonomiska frågorna varit i fokus och att det är dessa uppgifter som efterfrågats av huvudmannen.
Intervjuer med förskolechefer och förvaltningsledning visar att förskolornas och den pedagogiska omsorgens resultat inte följs upp på huvudmannanivå i förhållande till de nationella målen. I förskolorna finns en planering av verk- samheten, förskolecheferna följer upp och utvärderar verksamheten på enhets- nivå, men huvudmannen efterfrågar inte förskolornas skriftliga utvärderingar och de tas inte tillvara och används inte på huvudmannanivå. Inte heller för fritidshemmen följs verksamheten upp och både på verksamhetsnivå och hu- vudmannanivå saknas kunskap om fritidshemmens resultat.
Vuxenutbildningen i Torsby kommun följer inte upp resultaten och på huvud- mannanivå saknas ett systematiskt kvalitetsarbete bestående av planering, upp- följning och utveckling av vuxenutbildningen. Kommunen gör inga effektstu- dier av den vuxenutbildning som har bedrivits.
Av utredningen framgår att Torsby kommun inte bedriver ett systematiskt kva- litetsarbete med planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Hu- vudmannen samlar inte ihop resultaten i kommunens utbildningsverksamhet och har därmed inte en helhetsbild av kvaliteten i utbildningen i kommunen.
Kommunen behöver analysera måluppfyllelsen ur ett huvudmannaperspektiv för att kunna bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete och utifrån detta kunna vidta insatser för att öka måluppfyllelsen och förbättra kvaliteten i utbildning- en. Dokumentation av ett systematiskt kvalitetsarbete saknas i kommunen.
Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen.
Författning
4 kap. 3, 5 och 6 §§ skollagen
Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Bedömning
Torsby kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Ledningsstruktur och organisering av utbildningen.
- Huvudmannen ska se till att verksamheten indelas i skolenheter som överensstämmer med författningarnas krav
Motivering
Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och sam- ordnas av en rektor. Rektor ska särskilt verka för att utbildningen ska utveck- las. Rektor beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut
och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter och andra förordning- ar.
Det framgår av kommunens dokumentation och vid tillsynen att gymnasiesko- lan (Stjerneskolan) är organiserad så att den är indelad i flera skolenheter. Re- spektive skolenhet leds av var sin rektor där varje rektor bland annat har an- svar för elever och personal. Det framkommer dock vid tillsynen att skolenhet- ernas inre organisation inte är tydliggjorda utifrån att gymnasieskolan är flera skolenheter med var sin rektor. Som exempel kan nämnas att skolenheterna till stor del är beroende av varandra vad gäller schema, lärare, lärosalar och ut- rustning. Planen mot kränkande behandling utgår inte från behoven vid de olika skolenheterna och ordningsreglerna är inte upprättade för varje skolen- het. Vid intervjuer med ordförande och vice ordförande i barn- och utbild- ningsnämnden, förvaltningschef och rektorer framkommer emellertid att gym- nasieskolan kommer att organiseras om så att den utgör en skolenhet med en ansvarig rektor.
Utredningen visar att det pedagogiska arbetet vid respektive skolenhet inte leds och samordnas av en rektor genom att ansvarsfördelningen och skolenhet- ernas inre organisation inte är tydliggjorda. Rektor vid respektive skolenhet vid Stjerneskolan har inte full autonomi inom sin enhet och rektor beslutar inte om sin enhets inre organisation. Verksamheten uppfyller därmed inte författning- arnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen.
Författning
1 kap. 3 § och 2 kap. 9–10 §§ skollagen
Handläggningsrutiner Bedömning
Torsby kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Handläggningsrutiner.
- Beslut om mottagande till grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedöm- ning och bedömningarna måste uppfylla författningarnas krav
- Beslut om mottagande till grundsärskolan ska tas efter en helhetsbe- dömning av att barnet inte kommer att nå upp till grundskolans kun- skapskrav därför att barnet har en utvecklingsstörning
- Huvudmannen ska avgöra om en elev som tagits emot i grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden
Motivering
Enligt skollagen ska barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning tas emot i grundsärsko- lan. Vidare anger skollagen att ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd ska ske med vårdnadshavare när utredningen ge- nomförs. Enligt förarbetena till skollagen förutsätter beslutet en helhetsbedöm- ning av att barnet inte kommer att nå upp till grundskolans kunskapskrav för att barnet har en utvecklingsstörning. Det framgår också av skollagen att hu- vudmannen för utbildningen ska avgöra om en elev som tas emot i grund- särskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden.
Av den redovisning av utredningar som Skolinspektionen tagit del av framgår att det finns brister avseende vilka bedömningar som genomförts inför beslut om mottagande i grundsärskolan. För flera elever saknas en eller flera bedöm- ningar i utredningen. Av de tio elevers utredningar som redovisas saknar fem medicinska bedömningar. Psykologisk bedömning finns i åtta ärenden och social bedömning finns i två av bedömningarna. De exempel på pedagogiska bedömningar som Skolinspektionen har granskat är av skiftande kvalitet. I fler- talet granskade ärenden saknas i de pedagogiska bedömningarna en bedöm- ning avseende om eleven har förutsättningar att nå upp till grundskolans kun- skapskrav. Det finns för alla elever ett beslut om mottagande i grundsärskolan.
I det beslutet görs ingen helhetsbedömning av att barnet inte kommer att nå upp till grundskolans kunskapskrav för att barnet har en utvecklingsstörning.
Det framgår inte i besluten om eleven huvudsakligen ska läsa ämnen eller äm- nesområden. Sådana beslut saknas helt. Vidare saknas dokumentation och beslut som visar hur elevernas utbildning är upplagd.
Utredningen visar att beslut om mottagande i grundsärskolan inte alltid före- gås av en utredning som omfattar pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. De pedagogiska bedömningar som Skolinspektionen grans- kat saknar i flera fall bedömning av huruvida eleven har förutsättningar att nå kunskapskraven i grundskolan. Likaledes saknar de utredningar som Skolin- spektionen tagit del av en sammanfattande helhetsbedömning av huruvida barnet inte kommer att nå upp till grundskolans kunskapskrav för att barnet har en utvecklingsstörning. Huvudmannen har inte heller fattat beslut om ele- ven huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Verksamheten upp- fyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att av- hjälpa bristen.
Författning
7 kap. 5 §, 11 kap. 8 § skollagen
I ärendets slutliga handläggning har avdelningsjurist Johan Kylenfelt och undervisningsråd Elisabeth Fogelberg deltagit.
På Skolinspektionens vägnar
Peter Ekborg Avdelningschef
Barbro Nässén
Undervisningsråd/Föredragande
Bilaga:
Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen.
Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har bety- delse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kun- skapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt.
Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildnings- verksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens försko- leverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sam- manfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid hu- vudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten.
Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som ut- trycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iaktta- gelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika till- synsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan vari- era avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning.
För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig åter- rapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen.
Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har hu- vudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med
anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet.
Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektion- ens webbplats (www.skolinspektionen.se/Tillsyn).
Sammanställning av Skolinspektionens beslut fattade i samband regelbunden tillsyn i Torsby kommun
Grundskolor:
Aspeds skola
Frykenskolan
beslut 2013-02-11
beslut 2013-02-20
Holmesskolan beslut 2013-02-11
Kvistbergsskolan
Oleby skola
Stölletskolan
Östmarks skola
beslut 2012-12-18
beslut 2013-02-11
beslut 2012-11-19
beslut 2013-02-11
Gymnasieskolor:
Stjerneskolan beslut 2013-02-06
Vuxenutbildningen beslut 2013-02-18
Förskolan i Torsby kommun beslut 2013-02-12
Fritidshemmen i Torsby kommun beslut 2013-02-18
