Välkommen till den första länsdialogen!
Strategi för länets folkhälsoarbete
En dialog där vi gemensamt ställer
frågor och hittar svar som gör skillnad!
Varför länsdialoger?
1. Samverka fram en levande strategi för folkhälsoarbetet i länet där implementeringen påbörjas under vägen.
2. Förstå och förbättra livssituationen hos grupper som har sämre förutsättningar för en god hälsa.
3. Kombinera teamarbete lokalt med arbetsformer för ett länsövergripande nätverk.
4. Göra folkhälsoarbete meningsfullt, begripligt och
hanterbart.
Länsdialogerna är en arbetsprocess där vi startar upp tre teman som tillsammans ringar in viktiga utgångspunkter i strategin:
Länsdialog 1 Hälsoskillnader i Jönköpings län. Statistik och kommunikation med närsamhället.
Länsdialog 2 Arbetssätt och strategier
Länsdialog 3 Hälsoekonomi och uppföljning
Vilka är med i kommunteamen?
Flyktingsamordnare
Utvecklingsstrateg barn och unga Kommunchef
Folkhälsosamordnare Kultur- och fritidschef Elevhälsochef
Äldrestrateg Barnstrateg
Universitetslektor/äldrestrateg Samhällsplanerare
Socialsekreterare Flyktingsamordnare Lärare
Miljöchef Skolsköterska
Idrottslärare/politiker
Miljö- och klimathandläggare Räddningstjänsten
Livsmedelsinspektör Alkoholhandläggare Folkhälsostrateg Samhällsutvecklare Förvaltningsekonom
Individ- och familjeomsorgschef Utvecklingsledare barn och unga Verksamhetschef vårdcentral HR-konsult
Barnstrateg
Kommunutvecklare Administrativ chef Skolchef
Sim- och sporthallschef
Kvalitets- och utvecklingschef Kultur- och fritidschef
Planerare
Friskvårdskonsulent Kultursekreterare Anhörigkonsulent Miljösamordnare Fältare
Fitidsintendent Tillväxtstrateg
Samordnare friluftsliv och funktionsnedsättning Socialchef
Chef kanslieenheten
Länsrepresentanter
• Civilsamhället
• Polisen
• Idrottsrörelsen
• Länsstyrelsen
• Primärvården
• Samordningsförbundet
• Försäkringskassan
• Sektion Folkhälsa
• Qulturum
• Futurum
”Arbetet för ökad social hållbarhet kan inte längre fokusera på "lika till alla", utan på att göra skillnad, på att se människors behov och förutsättningar”
Gör jämlikt – gör skillnad!
Sveriges Kommuner och Landsting (2013)
Rätt insats till rätt målgrupp, vid rätt tillfälle och på rätt plats
När?
Vem?
Var?
11 Nationella målområden
1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet
3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet
5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning
8. Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet
10. Goda matvanor och säkra livsmedel
11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping och minskade skadeverkningar av överdrivet spelande.
Samling för social hållbarhet
5 rekommendationer – 23 åtgärder
1. Integrera jämlikhet i hälsa i all politik och i ordinarie styrning och ledning 2. Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder 3. Ge alla barn och unga en bra start i livet
4. Ge alla förutsättningar till egen försörjning
5. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen
Dagens program
09:30 Varför är vi här?
10:15 Planeringsunderlag för jämlik hälsa (gruppdialog 1) 12:30 Lunch
13:30 Kommunikation med närsamhället (gruppdialog 2) 14:45 Förberedelser inför nästa länsdialog
15:15 Avslut och kaffe
Folkhälsa och jämlikhet hälsa
2013-12-11
Folkhälsa
Några begrepp…
2013-12-11
Folkhälsa
• Folkhälsa:
”uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan.”
”En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt.”
Janlert U. (2000) Folkhälsovetenskapligt lexikon
2013-12-11
Folkhälsa
• Folkhälsoarbete:
”systematiska och målinriktade hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Åtgärderna kan både vara inriktade på att skapa för hälsan gynnsamma förutsättningar och miljöer (socialt och kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt) och riktade mot individer, grupper eller institutioner för att förmedla kunskap och öka medvetenhet om samband mellan levnadsvanor och hälsa. Begreppet omfattar därför hela skalan av åtgärder från ekonomisk politik och
lagstiftning till hälsoupplysning.”
Janlert U. (2000) Folkhälsovetenskapligt lexikon
2013-12-11
Folkhälsa
• Ojämlik hälsa:
”skillnader i hälsotillstånd mellan grupper och individer som är onödiga, möjliga att undvika och som dessutom anses orättvisa”
• Jämlik hälsa
”Jämlikhet i hälsa är avsaknad av systematiska och potentiellt påverkbara skillnader i en eller flera av hälsans aspekter som finns mellan olika befolkningar eller befolkningsgrupper,
definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön”
Janlert U. (2000) Folkhälsovetenskapligt lexikon
International Society for Equity in Health
40 42 44 46 48 50 52 54 56 58
1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011
Grundskola Gymnasial Eftergymnasial
Kvinnor
Antal år
40 42 44 46 48 50 52 54 56 58
1991 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 2011
Män
Antal år
Förväntad återstående medellivslängd vid 30 års ålder indelat efter högsta fullföljda utbildning. Kvinnor och män, perioden 1991 – 2011.
Källa: Socialstyrelsen, Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2013
Förstagångsinsjuknande i hjärtinfarkt efter utbildning i olika åldersgrupper
Källa: Socialstyrelsen, Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2013
Valdeltagande i riksdagsval, kvinnor och utbildning, 2002-2010
Källa: Socialstyrelsen, Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2013
Procent utan gymnasiebehörighet från årskurs 9 efter föräldrars högsta utbildning och psykisk sjukdom respektive missbruk hos en eller bägge föräldrar
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
Grundskola Gymnasium Postgymnasial
Övriga Missbruk
Källa: Anders Hjern, Chess
Procent utan gymnasiebehörighet från årskurs 9 hos barn efter utländskt ursprung och missbruk och försörjningsstöd hos
föräldrar.
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
50%
Sverige Blandad Norden Övriga världen
Missbruk utan försörjningsstöd Missbruk med försörjningsstöd Försörjningsstöd utan missbruk Övriga
Källa: Anders Hjern, Chess
(O)jämlikhet i hälsa
• Samma mönster oavsett vilken hälsofaktor/riskfaktor vi tittar på och vilket mått på socioekonomisk status vi tittar på,
inkomst, tillhörighet på arbetsmarknaden, utbildning, SEI
• Kvinnor rapporterar sämre hälsa än män i alla åldersgrupper.
• Svenskfödda rapporterar bättre hälsa än utlandsfödda.
• Geografiska skillnader, kommun, stadsdelar, landsbygd/stad
Källa: Jonkoping.se
72
81 84
63
77 82
0 20 40 60 80 100
Öxnehaga Centrum Öster Bymarken
Procent
Område
Förvärvsarbetande 20-64 år 2011
Män Kvinnor
36
52 60
16
31 38
0 20 40 60 80 100
Öxnehaga Centrum Öster Bymarken
Procent
Område
Sammanräknad förvärvsinkomst 2011, andel >280 000 kr per år
Män Kvinnor
37
14 7
0 20 40 60 80 100
Öxnehaga Centrum Öster Bymarken
Procent
Område
Andel utrikesfödda 2012
Kan vi göra liknande resor där du kommer ifrån?
Mina reflektioner från konferensen
”Tillsammans för en jämlik hälsa”
Statistikens bild av verkligheten?
Människans bild av verkligheten?
Gruppdialog 1:
Planeringsunderlag för jämlik hälsa
2013-12-11
Folkhälsa
Rekommendation 2:
Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder
8. Säkra tillgängligheten till befolkningsdata i allmänhet och barnhälsodata i synnerhet
9. Formulera indikatorer för social hållbarhet
10. Integrera skillnader i hälsa i organisationens ordinarie system för uppföljning och analys
11. Säkra kunskapsnivån i organisationen om normkritik, interkulturalitet och folkhälsa
12. Använd vetenskapligt stöd för åtgärder på lokal och regional nivå
2013-12-11
Folkhälsa
8. Säkra tillgängligheten till befolkningsdata i allmänhet och barnhälsodata i synnerhet
2013-12-11
Folkhälsa
– Hälsosamtal i skolan – SCB
– Socialstyrelsen
– Sveriges kommuner och landsting
– Statens
folkhälsoinstitut – Regionförbundet – KOLADA
– Max18
Gruppdialog 1
Grupp 1: Gnosjö, Habo, Sävsjö och Värnamo Kvar i salen Grupp 2: Jönköping, Gislaved, Vaggeryd Kvar i salen
Grupp 3: Aneby, Mullsjö, Nässjö Grupprum
Grupp 4: Tranås, Vetlanda, Eksjö Grupprum
Grupp 5: Kungsporten, Smålandsidrotten, Primärvården, Kvar i salen Polisen, Muna, Barnhälsovården,Försäkringskassan
och samordningsförbundet
Grupp 6: Friluftsfrämjandet, Qulturum, Futurum, Grupprum Länsstyrelsen, Rose, Regionförbundet/landstinget
Folkhälsosektionen finns med i varje grupp och summerar tillsammans med en person till.
Frågor – gruppdialog 1
Planeringsunderlag för jämlik hälsa
1. Vilken befolkningsdata har ni tillgång till och använder? Hur beskriver ni skillnader i hälsa?
2. Utvecklingsbehov?
Att tolka resultat
2013-12-11
Folkhälsa
• Vilka slutsatser kan dras?
• Hur säkra är siffrorna?
• Bortfall, täckningsgrad
• Vad betyder ”statistiskt säkerställd”? - konfidensintervall
Presentation av resultat
2013-12-11
Folkhälsa
0 5 10 15 20
0 20 40 60 80 100
Andel som instämmer i påståendet att de har tillgång till den sjukvård de behöver.
Källa: Vårdbarometern 2012
Sammanfattning
2013-02-25
• Ha ett kritiskt tänkande till resultat som publiceras!
• TIPS!
– Kurs ”ABC i statistik” arrangeras av Regionförbundet den 27 mars 2014
Underlätta för möten
Så här gjorde vi
Representanter från
Rädda barnen Basra träffpunkt Tolk
Vårsol, Frälsningsarmén Friluftsfrämjandet
Kyrkan
Kungsporten
Skapa förutsättningar
Personlig inbjudan, ring dem som inte hört av sig
Viktigt med en plats som känns inbjudande och trevlig Tydligt syfte med mötet. Erfarenhetsutbyte eller
möjlighet till inflytande?
Bjuda på mat är en trevlig gest Vilken tidpunkt är lämplig?
Erbjuda skjuts om det underlättar
Öppna frågor
1. Vilka problem är återkommande i livet hos målgruppen du representerar?
2. Vad är det som gör att problemen finns kvar?
3. Vad behöver göras för att underlätta vardagen/livet?
Diskussion i grupper sedan återkoppling
Frågor – gruppdialog 2
Kommunikation med närsamhället
1. Finns det erfarenheter hos er av att kommunicera med målgrupper som enligt er statistik upplever en sämre hälsa jämfört med övriga grupper?
2. Vilka målgrupper behöver ni veta mer om för att bättre
anpassa folkhälsoarbetet?
Gruppdialog 2
Grupp 1: Gnosjö, Habo, Kungsporten, Smålandsidrotten Kvar i salen
Grupp 2: Sävsjö, Värnamo, Primärvården, Försäkringskassan Kvar i salen Grupp 3: Vaggeryd, Mullsjö, Samordningsförbundet, Polisen Kvar i salen
Grupp 4: Jönköping, Gislaved, Barnhälsovården, Muna, Futurum Grupprum Grupp 5: Aneby, Nässjö, Länsstyrelsen, Regionförbundet Grupprum
Grupp 6: Tranås, Vetlanda, Eksjö, Friluftsfrämjandet, Qulturum. Grupprum
Folkhälsosektionen finns med i varje grupp och summerar tillsammans med en person till.
Inför nästa länsdialog, 5/2 2014
1. Utifrån planeringsunderlag/statistik – välj en målgrupp som ni vill veta mer om.
2. Kort kunna presentera de arbetssätt/strategier ni använder i folkhälsoarbetet idag.
3. Förankring och information på hemmaplan
Stöd mellan gångerna
• Samlingsplats: www.lj.se/forenjamlikhalsa
• Webbmöte mellan varje gång via Adobe Connect
• Kontaktpersoner för kommunteamen och folkhälsoplanerarna
• Folkhälsosektionen summerar lärdomarna från
dagen och lägger ut på hemsidan
Webbmöte – varför då?
Ett tidseffektivt sätt att stämma av, hålla kontakten och få energi till fortsatt arbete på hemmaplan!
Mötestid: 1,5 timme, restid: 0 min
Förslag på dagordning
1. Kort reflektion från länsdialog 1 2. Nuläget hos dig
3. Förberedelser inför nästa gång 4. Frågestund
5. Övrigt
Webbmöte – hur då?
1. Gå in via länk
2. Starta webbkamera 3. Ring upp telefonnr
och ange kod.
Länk och telefonnr skickas ut tillsammans med anvisning och dagordning
Webbmöte – vem och när?
• Kontaktperson från varje kommunteam
• Representant från länsaktörer
• Samtliga representanter från civilsamhället
Förslag på dag och tid:
21 januari, kl.10:00-11:30 alt. 15:00-16:30
24 januari, samma tider
Välkommen att kontakta någon i arbetsgruppen för länsdialogerna!
Kommunala folkhälsosamordnare/strateger Sara Birgersson, Tranås kommun
Anna Gamlén, Gislaveds kommun
Anna Lundborg Danås, Vetlanda kommun Lill Granath, Jönköpings kommun
Folkhälsosektionen, Landstinget Jesper Ekberg
Ann-Charlotte Lilja Paula Bergman Aida Halavac Therese Rostedt Noomi Carlsson Marit Eriksson
