Byggnadsvårdens konvent 2017
Sammanfattning av Riksantikvarieämbetets föredrag
27–29 september 2017 Mariestad
KONFERENSRAPPORT FRÅN RIKSANTIKVARIEÄMBETET
Byggnadsvårdens konvent 2017
Innehåll
INLEDNING
SAMMANFAT TNING
CAMILLA ALTAHR-CEDERBERG, HELEN SIMONSSON & HUGO LARSSON
Att bevara kulturvärden – Förebyggande förvaltning och förvaltnings- planering
KARIN CALISSENDORFF
Färgundersökning och naturvetenskap i byggnadsvårdens tjänst CATHRINE MELLANDER BACKMAN & HELENE HYREFELT DAHL- STRÖM
Byggnadsminnen idag och imorgon – Att välja, vårda och verka i sam- förstånd
ERIKA HEDHAMMAR
Brand och naturolyckor, risker för kulturarvet – Samverkan för att före- bygga och minska skador på kulturarvet
KATHRIN HINRICHS DEGERBLAD & HELEN SIMONSSON
Verktyg för beställning, upphandling och utvärdering av åtgärder inom kulturvården
LENA JOHANSSON MED SUSANNE BERGGREN & JIM FRÖLANDER Kulturarv i samhällsutvecklingen – Exempel från Gruvuppdraget med workshop om kulturmiljövård och integration
FABIAN MEBUS
Traditionella byggnader, material och landskap – Om kopplingen mel- lan byggnads- och landskapsvård i Sverige
THERESE SONEHAG
Klimatanpassning och kulturarv samt
THERESE SONEHAG MED PETRA ERIKSSON & ANNA DONARELLI Energieffektivisering i praktiken - Tillämpning av standard (workshop) RIKSANTIKVARIEÄMBETET
Riksantikvarieämbetets budskap på Byggnadsvårdens konvent BILAGA: PROGRAM
5 7 8
8
9
10
11
12
12
13
14
16
Britt-Inger Andersson inviger konventet. Lars Arméus hälsar välkommen med en förinspelad film. Foto: Christian Runeby/RAÄ.
4 5
Inledning
Byggnadsvårdens konvent 2017 arrangerades 27–29 september 2017.
Konventet arrangerades av Riksantikvarieämbetet, Svenska bygg- nadsvårdsföreningen, Västarvet och Hantverkslaboratoriet. Konfe- rensen hölls på Hantverkslaboratoriet/ Dacapo, som har sin verksam- het på Trädgårdens skolan i Mariestad.
Rapporten sammanfattar kort Riksantikvarieämbetets egna pre- sentationer som hölls under konferensen.
I rapporten ingår:
• Kort beskrivning av konventet
• Föredragshållarnas sammanfattningar av sina inlägg
• Konferensprogram
• Bilder från konventet
Arrangörsgrupp för Byggnadsvårdens konvent 2017:
Karin Calissendorff (Riksantikvarieämbetet) Christian Runeby (Riksantikvarieämbetet)
Linda Lindblom (Göteborgs universitet, Hantverkslaboratoriet) Marie Odenbring Widmark (Västarvet)
Ulrika Lindh (Västarvet) Björn Ohlén (Västarvet)
Stephan Fickler (Svenska Byggnadsvårdsföreningen)
Sara Roland (Västarvet)
Konventmiddag i Jubileumsteatern, Mariestad. Foto: Karin Calissendorff/RAÄ.
Utomhusscen med bonden Frank. Foto: Christian Runeby/RAÄ.
BYGGNADSVÅRDENS KONVENT 2017, 27–29 SEPTEMBER 2017
6 7
Sammanfattning
Byggnadsvårdens konvent arrangeras av Riksantikvarieämbetet, Svenska byggnadsvårdsföreningen, Västarvet och Hantverkslabo- ratoriet vartannat år. Syftet med konventet är att knyta kontakter, orientera och förkovra sig, samtidigt som man träffar sina kollegor och andra yrkesgrupper inom branschen.
Under tre dagar möttes byggnadsantikvarier, studenter, hantver- kare, materialproducenter, samhällsplanerare, arkitekter, ingenjörer, forskare och andra verksamma inom branschen. Deltagarna kom inte bara från Sverige utan även från Tyskland, Norge, Etiopien, Dan- mark, Finland och Wales.
Programmet inleddes under onsdagen med en välkomstceremoni i Mariestads domkyrka. Sen följde två dagar med föreläsningar och en avslutande exkursion till Läckö slott. Konventet avslutades sedan av en byggnadsvårds- och trädgårdsmässa på Trädgårdens skola.
Välkomstceremonin leddes av Ulla Skog. Programmet bestod sedan av ett brandtal om värdet av bevarandearbete, av Kate Clark från CADW (The Welsh Governments historic environment ser- vice), och ett tal om klimatanpassning med små medel, av Ola Fjeld- heim (Fortidsminneforeningen, Norge). Riksantikvarieämbetets Lars Amréus och Britt-Inger Andersson talade om myndighetens utökade uppdrag och vision kring byggnadsvård.
Riksantikvarieämbetet bidrog med inte mindre än tio välbesökta programpunkter och tretton talare under de följande två dagarna.
Det är roligt att se att det finns ett så stort intresse för Riksantikva-
rieämbetets arbete inom byggnadsvård.
Camilla Altahr-Cederberg, Helen Simonsson & Hugo Larsson
Att bevara kulturvärden – Förebyg- gande förvaltning och förvaltnings- planering
Varsamt underhåll är en förutsättning för bevarande av kulturmiljöer och deras värden. Välbevarade kulturmiljöer är en resurs ur många olika aspekter. Men nya utmaningar, såsom till exempel ett ändrat klimat ställer ökat krav på långsiktigt och planerat underhåll. Med förebyggande åtgärder kan i många fall akuta skador undvikas.
Föredraget handlar om tankar och slutsatser från Riksantikvarie- ämbetets arbete med en digital handbok för förvaltningsplanering i kulturmiljöer och om hur man med god planering kan identifiera hot och risker för bevarande, samt hantera och kontinuerligt följa upp åtgärderna och verktygen.
Med stöd i forskning, praxis och genomförd behovsinventering presenterar vi ett förslag på process, struktur och redskap som kan vara till hjälp så väl i det löpande förvaltningsarbetet som vid upprät- tande eller revidering av förvaltningsstruktur och förvaltningsverk- tyg.
Karin Calissendorff
Färgundersökning och naturveten- skap i byggnadsvårdens tjänst
Arbetet med att bevara det byggda kulturarvet har traditionellt sett främst varit knutet till en rad hantverksyrken, men även konservatorer har många gånger inkluderats. Inom byggnadsvården ingår även ofta konservering som en väsentlig del. Trots att byggnadsvårdens tradi- tionella yrkesgrupper och konservatorer länge arbetat sida vid sida, har inte konservatoryrket fullt ut blivit en del av byggnadsvårdens samarbeten och nätverk.
Karin Calissendorff visade på konkreta exempel inom byggnads-
vården där konservatorer bidragit till ökade samarbeten mellan yrkes-
BYGGNADSVÅRDENS KONVENT 2017, 27–29 SEPTEMBER 2017
8 9
grupper och intressanta lösningar som resultat av detta. Konserva- torernas ökade delaktighet leder till mer kommunikation och mer kunskapsspridning. Detta är ett sätt att främja hållbart bevarande- arbete.
Förutom de konkreta exemplen från yrkeslivet beskrevs Riksan- tikvarieämbetets arbete för att främja kunskapsuppbyggande arbete.
Standarder för kulturmiljövården, Gästkollegekonceptet och Vårda väl-bladen visades som exempel på detta.
Cathrine Mellander Backman & Helene Hyrefelt Dahlström
Byggnadsminnen idag och imorgon – Att välja, vårda och verka i samför- stånd
Föredraget var ett dubbelpass och presenterade länsstyrelsernas för- utsättningar att bilda nya byggnadsminnen samt deras arbete med att bevilja tillstånd till ändring av ett byggnadsminne. Presentationen baserades på två utvärderingar som genomförts av Riksantikvarie- ämbetet, se länk nedan.
Föredraget belyste varför antalet byggnadsminnesförklaringar varierar över tid och minskat under de två senaste decennierna.
Utgångspunkten har varit hur länsstyrelserna bedömer kulturhisto- riskt värde, urval och representativitet samt hur de hanterar skyddsbe- stämmelser, samråd och ekonomiska förutsättningar. Utvärderingen visar att väckta frågor från allmänheten dominerar länsstyrelsernas arbete med nya byggnadsminnen. Det framkommer också att det saknas en nationell översikt, vilket hämmar möjligheten att göra stra- tegiska och representativa urval av nya byggnadsminnen. Rapporten visar slutligen att byggnadsminnen inte inrättas mot ägares vilja, var- för länsstyrelserna behöver arbeta långsiktigt och i högre grad nyttja bidrag och ersättningar i samrådet med fastighetsägaren.
Föredraget presenterade också länsstyrelsernas process för att
bevilja tillstånd till ändring av ett byggnadsminne. Det finns en stor
vilja hos länsstyrelserna att gå sökande tillmötes för att möjliggöra
en användning av byggnadsminnet och upprätthålla en god dialog
med fastighetsägaren. Endast tre procent av tillståndsansökningarna
avslogs under år 2014, vilket utgjorde utvärderingens undersöknings- period. Utvärderingen berör vad som har ansetts utgöra ett särskilt skäl till ändring och när en åtgärd kan bedömas utgöra en ändring.
Dessutom behandlades betydelsen av samråd och vikten av att det föreligger vård- och underhållsplaner samt ändamålsenliga doku- mentationer. Här presenterades också vikten av konsulters erfarenhet av arbete med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse samt betydelsen av ändamålsenliga ansökningsblanketter.
Länk till Bevara, använda och utveckla byggnadsminnen i enlighet med skyddsbestämmelser. Länsstyrelsernas tillämpning av 3 kap. 14 § KML om tillstånd till ändring i Riksantikvarieämbetets öppna arkiv Samla: http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/10929.
Även rapporten Nya byggnadsminnen. En utvärdering om länsstyrel- sernas förutsättningar att bilda nya byggnadsminnen kommer inom kort att publiceras i Samla.
Erika Hedhammar
Brand och naturolyckor, risker för kulturarvet – Samverkan för att före- bygga och minska skador på kultur- arvet
Vad händer med kulturarvet vid bränder och naturolyckor? Hur kan vi samverka med andra för att förebygga och minska skador på kul- turarvet till följd av brand och naturolycka? Riksantikvarieämbetets arbete med risker och kulturarv kommer under de närmsta åren att inrikta sig på att få en nationell överblick, skapa samarbeten och nät- verk samt att utveckla metodstöd för riskhantering.
För att få till bra brandskyddslösningar för kulturhistoriska bygg- nader behöver antikvarisk kompetens komma in tidigt i planeringen.
Det kan både handla om tekniska, men framförallt organisatoriska
lösningar, som exempelvis rutiner för att släcka levande ljus samt
utbildning av de som arbetar eller bor i byggnaderna. När det gäller
kyrkor och museer behöver räddningstjänsten tydlig information om
hur de kan ta sig fram och in i byggnaden, samt vilka delar eller inven-
tarier som är mest prioriterade att rädda eller skydda.
BYGGNADSVÅRDENS KONVENT 2017, 27–29 SEPTEMBER 2017
10 11
Vattenrelaterade skador på byggnader har i alla tider varit ett pro- blem och risken är stor att dessa kommer att ökar. Man bör planera för att både förebygga och kunna hantera vattenskador så att dessa upptäcks tidigt och att det blir så liten skada som möjligt. Samarbe- ten och förebyggande arbete gör att risker för brand och översväm- ningar kan hanteras snabbt och att skadorna blir så små som möjligt.
Kathrin Hinrichs Degerblad & Helen Simonsson
Verktyg för beställning, upphand- ling och utvärdering av åtgärder inom kulturvården
Under snart 13 år har man arbetat med att ta fram europeiska stan- darder anpassade för kulturvården. Kathrin Hinrichs Degerblad och Helen Simonsson berättade om vilka kompetenser som är delaktiga i arbetet, vilka som kan ha nytta av dem och hur standarder kan hjälpa byggnadsvårdens olika aktörer.
Hinrichs Degerblad och Simonsson diskuterade och belyste ett axplock av standarder som publicerats eller är på gång och hoppa- des inspirera till att använda standarder vid upphandling, dokumen- tation, undersökning, planering och uppföljning av byggnadsvård.
Kate Clarks workshop om värderingsprocesser i kulturarvsarbete. Foto: Erik Wedelin/RAÄ.
Lena Johansson med Susanne Berggren & Jim Frölander, Filipstads kommun
Kulturarv i samhällsutvecklingen – Exempel från Gruvuppdraget
Presentation av Gruvuppdraget. Så här har arbetet inom projektet bidragit till ”goda exempel” och samtal om kulturarv som resurs i hållbar samhällsutveckling. Under passet fördjupade vi oss i ett av delprojekten i syfte att konkretisera vad kulturmiljöer kan betyda för social sammanhållning och samhällsdeltagande.
Den avslutande workshopen gick under teman ”praktik och vali- dering i kulturmiljöer” samt ”kulturarvets roll för integration”. Med denna ville vi skapa förutsättningar för ökat lärande, engagemang och kompetens i frågorna.
Fabian Mebus
Traditionella byggnader, material och landskap – Om kopplingen mel- lan byggnads- och landskapsvård i Sverige
Hur ser sambandet ut mellan traditionella byggnader och kulturland- skapet? Uttag av byggnadsmaterial har format landskapet och spåren efter uttag av byggnadsmaterial man kan hitta i skog och mark. På så sätt kan byggnader underlätta tolkningen av markanvändningen i landskapet.
Exempel gavs på hur ett äldre kulturlandskap kan underlätta för- ståelsen av byggnader och deras användning. Vilken typ av skog krävs det för att producera byggnadsvirke och virke till gärdesgårdar? Hur har denna skog sett ut i det äldre kulturlandskapet?
Fabian Mebus visade bilder på miljöer som präglats av detta på olika
sätt samt torp, hölador, torvlador, väderkvarnar och fäbodbebyggelse.
BYGGNADSVÅRDENS KONVENT 2017, 27–29 SEPTEMBER 2017
12 13
Therese Sonehag
Klimatanpassning och kulturarv samt
Therese Sonehag med Petra Eriksson & Anna Donarelli, Uppsala universitet
Energieffektivisering i praktiken – Tillämpning av standard (workshop)
Kulturarvet påverkas av ett förändrat klimat. För att förebygga och begränsa effekterna har Riksantikvarieämbetet tagit fram en handlingsplan för klimatanpassning och energieffektivisering för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Det gjordes en presentation av arbetet som genomförts utifrån denna handlingsplan.
Workshopen belyste frågan: Hur används standarden om energi- effektivisering?
En ny europeisk standard för energieffektivisering i byggnader med kulturvärden har tagits fram. Hur kan den tillämpas och hur görs den kulturhistoriska värderingen?
Workshoppen startade med introduktion, beskrivningar av stan- darden samt värderingsmetoden och därefter diskussion. Worksho- pen var en del av forskningsnätverket SIRen:s - Sustainable Integra- ted Renov-ation aktiviteter.
Workshop kring digitala verktyg för kulturvården. Foto: Karin Calissendorff/RAÄ.
Riksantikvarieämbetet
Riksantikvarieämbetets budskap vid Byggnadsvårdens konvent
Ansvaret för kulturmiljön delas av alla. (KML) Vision
Alla tänker i tid är Riksantikvarieämbetets långsiktiga vision – ett önskvärt framtida tillstånd i samhället där alla tar sitt ansvar för det byggda kulturarvet.
Hållbar samhällsutveckling innebär att ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter samspelar för kommande generationers möjlig- heter att tillfredsställa sina behov.
Vad gör Riksantikvarieämbetet?
Riksantikvarieämbetet stödjer landets kulturvårdare och ger dem verktyg för förvaltning av bebyggelse och kulturmiljö genom att se till att det finns användbar information och underlag för kunskap.
Vårt arbete mot uppsatta mål
Riksantikvarieämbetet arbetar för att bevara den historiska och den nyss moderna bebyggelsen och ska verka för ansvarsfullt bruk och lärande av kulturarvmiljön:
• Förvaltar ett rikt arkiv och digitala informationssystem kopp- lade till bebyggelse.
• Administrerar styrmedel och reviderar skyddsbestämmelser.
• Utformar vägledningar inom kulturmiljö- och byggnadsvård.
• Initierar och stödjer forskning.
• Driver internationella samarbeten där standarder för bygg- nadsvården tas fram.
• Ordnar nätverk och arrangerar konferenser kring byggnads- vård.
• Erbjuder gästkollegeplatser på vårt laboratorium där vi särskilt välkomnar deltagare från byggnadsvården.
Argument för kommunikationsarbete och hållbarhet
Riksantikvarieämbetet deltar i Byggnadsvårdens konvent för att upp-
rätthålla relationer och samverka med de som gemensamt bevarar
bebyggelsen.
BYGGNADSVÅRDENS KONVENT 2017, 27–29 SEPTEMBER 2017
14 15
Kommunikation leder till nyfikenhet och samverkan mellan pro- fessioner, i förlängningen genomtänkt och hållbar byggnadsvård.
Byggnadsvård bidrar till en hållbar utveckling av samhället, med metoder och kunskap om hur vi ska bevara, vårda och utveckla det befintliga byggnadsbeståndet för kommande generationer.
Mariestads domkyrka fylls inför invigningen av Byggnadsvårdens konvent.
Foto: Karin Calissendorff/RAÄ.
By gg na dsv år den s k on vent 20 17 27 -2 9 se pt em be r i M ar ies ta d HAN TV ER KS DEM ONS TR AT ION ER
Under hela konventet kommer det att vara hantverksdemonstationer, fler tillkommer. • Att hyvla svängt – konkavt, konvext och i båge Olof Appelgren, Olof Appelgren snickare. Plats: inne i snicke riet. Tid: torsdag 8.30, fredag 9.00. • Timring Sjöviks folkhögskolas studenter demonstrerar • Stolpverk Föreningen Stolpverk Norden reser stolpverkshus • Måleri Kulturmålarutbildningen kokar slamfärg, Dacapo Mariestad dg Trä deårskns
ola Snickeriet Equmeniakyrk
an & källar
en
gna Byg
ds- äss dsm vår
a
BY GGNADS VÅR DS M ÄSS A 28- 30 september
Magasinsgatan 4 Salar samt aula finns på Trädgårdens skola.
eta För res gsp atio ent ner
LGB Timmerhus AB, Av jord AB, Företagsföre- ningen Hållbara Hem, BEVIS, Byggnadsvård i Skåne, Målarkalk AB, Eko Ulf, Woodisol AB, Lim o Handtryck färg och Tapetmakeri, Fönster & Hantverk AB, Sjöviks Folkhögskola, Kultur - hantverkar stipendiet, Engwall o. Claesson AB, WIBO FÄRG AB, MijaMaria Målare, Svea Tradi - tion/ Solfabriken, Folkuniversitets Hantverks- centrum, Fönsterantiken Byggnadsvård AB, Claessons trätjära, Slöjd & Byggnadsvård/ Västarvet, Allmogeträ i Restad, K-märkt Byggnadsvård, Speedheater AB, Glashuette Lamberts, Timmerbjörn mfl.
#bv ko nv ent 17
BILAGA
16 17
från 11.00trädgårdens skolaRegistrering 13.30–15.20domkyrkan Välkomna till årets konvent! Vi inviger tillsammans med dagens konferencier Ulla Skoog och Västra Götalandsregionens kulturnämnds ordförande Conny Brännberg * Significance, sustainability and service Kate Clark, Cadw, the Welsh Government's historic environment service, UK 15.20–16.10församlingshemmet Kaffe 16.10–17.40domkyrkan Bevara, använda och utveckla Riksantikvarie Lars Amréus och avdelningschef Britt-Inger Andersson, Riksantikvarieämbetet Klimatbelastning för material och byggnader Ola Fjeldheim, Generalsekreterare Fortids- minneforeningen, Norge Reflektioner från dagen Ulla Skoog och arrangörerna 18.30jubileumsteatern Välkomstmiddag, värd Mariestads kommun
ONSD AG 27 SEP TEMB ER W ork shops Filmstudio För valtning Hållbarhet
Forskning och n ya r ön Landet run t/Nä tv erk landet run t Ma terial och Metod Han tv erk sdemonstr ationer By ggnads vår dsmässa
Yrk esr ollen #bv ko nv ent 17
* The presentation is in english
08.30– 10.00sal 308 Antikvariskt korrekt eller byggnadsvårdsstil för välbärgade Henrik Ranby Göteborgs universitet När hantverkaren står för dokumentationen Mattias Hallgren, Hallgren hantverk Att synliggöra det osynliga – att trygga immateriellt kunnande inom slöjd & hantverkHelena Åberg, Sörmlands museum sal 307 Vad är bebyggelsehistorisk forskning? Göran Ulväng, Uppsala universitet Municipalsamhället och landsbygdens stadsmässighet Ulrich Lange, Göteborgs universitet Svenska folkskolor: hantverkare och torpare, material och byggprocess Johannes Westberg, Örebro universitet
equmeniakyrkan Animaliskt lim i färg Tom Granath, Umbra måleri Gult är fult?! En under - sökning om oljebaserade färger och lasyroljor Eva Wilms, Celander Jordens färg – möjligheter och begränsningar i kulörskapandeMillis Ivarsson, Av jord
sal 304 Utvärdering av 20 års byggnadvårds- insatser i Jämtland! Björn Olofsson, Jamtli Byggnadsminnen i dag och imorgon. Att välja, vårda och verka i samförstånd Cathrine Mellander Backman och Helene Hyrefelt Dahlström, Riksantikvarieäbetet
aulan Verktyg för beställning, upphand- ling och utvärdering av åtgärder inom kulturvården Kathrin Hinrichs Degerblad och Helen Simonsson, Riksantikvarieämbetet Vibrationers påverkan på arkitekturbunden konst Anna Henningsson, Disent AB Vad räddar vi? Ombyggnad största risken Vicki Wenander, Svenska bygg- nadsvårdsföreningen
sal 309 Livscykelanalys för bygg- material Ola Fjeldheim, Fortidsminneforeningen Lokala resurser i hållbart byggande Ida Röstlund, Chalmers Stolpverk är hållbart Ulrik Hjort Lassen, Göteborgs universitet sal 401 * Thinking about heritage values Kate Clark, Cadw, the Welsh Government's historic environ- ment service, UK sal 310 Stavspån
– Stig Nilsson hug
ger ett
näbbspån från Jäm
tland
28 min
10.00–10.30trädgårdens skola Fika 10.30–12.00sal 308 Krav på antikvariska förundersökningar i detaljplan Ulrika Mebus, Gotlands museum Kon
trollansvarig kulturvärden – hur används det i kommun- erna? Anders Stjernberg, Sweco Sakkunnig kontrollant kulturvärden Stina Wibom, RISE
sal 307 En kåltäppa eij at räkna – köks- växtodlingen i 1700-talets jordbrukssystem Karin Hallgren, Sveriges lantbruksuniversitet Bondeherrgårdar Johannes Daun, Göteborgs universitet Släktgårdar och syskonjordbruk Martin Dackling, Göteborgs universitet
equmeniakyrkan Nutida och historiska perspektiv på kalkbruk Jonny Eriksson, Göteborgs universitet Medeltida kalkputser och målningar ovan valv, stiftsprojekt Lunds stift Henrik Nilsson, HN Byggnadsvård, Hanna Eriksson och Ingrid Wedberg, Skånes måleri konservatorer
sal 304 Gjutjärnet på Bergslagens kyrkogårdar – Inventerade gravvårdar 2015–16 Anneli Borg och Charlott Torgen, Örebro länsmuseum Fiskarkapell utmed Norrlandskusten Daniel Olsson, Länsmuseet Gävleborg och Lars Nylander, Hälsinglands museum * The pr
eservation of the medieval world heritage churches of Ethiopia Woldia University Ethiopia
aulan Att bevara kulturhistoriska värden – förebyggande förvaltning och förvaltningsplanering Camilla Altahr-Cederberg, Hugo Larsson och Helen Simonsson, Riksantikvarie-
ämbete Digitala v
årdplaner, BAMBI, Svenska kyrkan Heikki Ranta, Lunds stift Gröna vårdplaner Henrik Morin, Grön Produktion
sal 309 Kemikalier i vardagsmiljön Carl-Gustav Bornehag, Karlstads universitet Klimatanpassning och kulturarv Therese Sonehag, Riksantikvarieämbetet Kulturarv och klimatföränd- ringar i Västsverige Tomas Brandt, Bohusläns museum och Dennis Axelsson, Göteborgs stad sal 401 Lediga jobb! Bygghantverks- programmet söker lärare. 10.30–11.15 11.15–12.00. Lars Runnquist, platschef, institutionen för kulturvård sal 310 Bräd- klyvning Timmer- man Kalle
Melin medv
erkar
vid visning
en. 45 min 12.00–13.00trädgårdens skola Lunch 13.00–18.15byggnadsvårdsmässan Mässa, demonstrationer och möjlighet att träffa byggnadsvårdsföretag 13.00–14.30equmeniakällaren Värden vi inte får glömma i kommunalt kulturmiljöarbete Johanna Ulfsdotter, Sundsvalls
kommun Vid v
ägs ände – opinionsbild- ning som verktyg i bevarande- arbetet Björn Hasselgren, Svenska Byggnadsvårdsfören- ingen Platsutveckling – kulturarv som katalysator Björn Ohlén, Västarvet
sal 307 Stadsnära odling – intet nytt under solen Inger Olausson, Göteborgs universitet Järnvägsplanteringar – ett försvunnet kulturarv? Anna Lindgren, Trafikverket och Ulrika Rydh, Hus och grönska Utvecklande skötsel i kulturhistoriska parker och trädgårdar Tina Westerlund, Göteborgs universitet
equmeniakyrkan Moderna installationer i känsliga miljöer domprost Carl Sjögren, Skara pastorat och Karin Lundberg, Västarvet * Historic mouth-blown & handcrafted window glass Christian Baierl, Glashütte Lamberts Återläggning av tegel Frida Sewén, Hantverks- laboratoriet
sal 304 Kulturminner for alle: om hvordan å ivareta våre tradisjonshåndverk Mathilde Sprovin, Fortidsminne- foreningen Varsam renovering av en bagarstuga Björn Andersson, B.R.A Kulturmåleri Traditionella byggnader, material och landskap. Om kopplingen mellan byggnads- och landskapsvård i Sverige Fabian Mebus, Riksantikva- rieämbetet
aulan Siren – Helhetssyn på hållbar renovering Paula Femenias,
Chalmers Analy
ser och inventering inför ombyggnad och renovering Sofia Meurk, Omreda Antikvarisk städning Mattias Hallgren, Hallgren hantverk och Robin Gullbrandsson, Västergötlands museum
sal 309 spara och bevara Superisolering i historiska byggnader Pär Johansson, Chalmers Poten
tial och policy för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Petra Eriksson, Uppsala universitet Om-renovering Paula Femenias, Chalmers
byggnadsv.mässan NCS-kulör eller pigmentangivelse vid kulturhistoriskt underhåll? Wibo Om konsten att återskapa tapeter Lim o Handtryck Varför linoljefärg? Tre skäl att välja tradition före innovation Engwall o Claessons
sal 310 Virkes- beredning 46 min 14.30–15.00trädgårdens skola Fika 15.00–16.30equmeniakällaren Byggnadsvården – en växande bransch Henrik Larsson, Hantverkslaboratoriet Framtida hantverksforskning Harald Høgseth, Göteborgs universitet
sal 307 Skötsel i en barockträdgård Helena Kåks, trädgårdsmästare Stabergs barockträdgård Färgundersökning och naturvetenskap i byggnads- vårdens tjänst Karin Calissendorff, Riksantikvarieämbetet Digitalt besök i Hemse stavkyrka Gunnar Almevik, Göteborgs universitet
equmeniakyrkan Medeltida virkesberedning Daniel Eriksson, Bygg och hantverk i Karlskoga Smart avfuktning som sparar och bevarar Carl-Henrik Tibblin, Airwatergreen Kunskaps- brist ger våra gamla hus fukt- och mögelproblem på kallvindar Chico Hovedskov Crafoord, Västarvet
sal 304 Spånomläggningen av Mattmars kyrka Björn Olofsson, Jamtli Nyupptäckt 1100-tals taklag i Lunds stift Karl-Magnus Melin, Knadriks kulturbygg AB Renoveringen av Ringstorps mölla, filmdokumentation Lars Friman, Helsingborgs kommun
aulan LOU erfarenhet från beställare, förvaltare och hantverkare, Per-Anders Johansson, PERARK Krav i upphandling – konsten att få kompetenta konsulter och entrepre- nörer Ulrika Bask, Stads holmen Små företag och stora restaure- ringar Johan Lefvert, Vikens plåt och tegel
sal 309 Brand och naturolyckor, risker för kulturarvet – samverkan för att förebygga och minska skador på kulturarvet Erika Hedhammar, Riksantikvarie- ämbetet Överklagandeprocessen kring Nobel center Vicki Wenander, Svenska byggnadsvårds- föreningen byggnadsv.mässan Lera som byggmaterial Ulf Henningsson, EkoUlf Kalk – Hur påverkar forskningen utbudet? Vad finns att tillgå vid en renovering? Daniel Nymberg, Målarkalk sal 310 Stavspån – tillverk- ningsme-
toder och ytbehand
- ling 36 min 16.30–18.15byggnadsvårdsmässan Mässpub – mingla med utställarna i Byggnadsvårdsmässan (Studentpuben serverar öl – endast kontanter). 18.30trädgårdens skola/aulan Svenska byggnadsvårdsföreningen bjuder på branschmingel med tilltugg och utdelning av utmärkelsen »Årets byggnadsvårdare« i tre kategorier; Försvara, Vårda och Utveckla.
TOR SD AG 28 SEP TEMB ER
FILM- STUDIOMATERIAL & METODLANDET RUNTFÖRVALTNINGHÅLLBARHETYRKESROLLENFORSKNING OCH NYA RÖNWORKSHOPS BYGGNADSVÅRDSMÄSSA * The presentation is in englishREVIDERAT SCHEMA
BILAGA
18 19
09.00–12.00byggnadsvårdsmässan Mässa, demonstrationer och möjlighet att träffa byggnadsvårdsföretag 09.00–10.30equmeniakällaren workshop Kulturarv i samhällsut- vecklingen – exempel från Gruvuppdraget med work- shop om kulturmiljö och integration Lena Johans- son, Riksantikvarieämbetet samt Susanne Berggren och Jim Frölander, Filipstads kommun
sal 307 Konservering av Sveriges största bemålade kyrkfönster Ulrika Sahlsten, Upp- landsmuseet och Linda Kvarnström, Svenska kyrkan Metoder och aspekter vid vård av skiffertak Emlan Wolke, Hant- verkslaboratoriet
equmeniakyrkan Vittrande tegelmur- verk i nygotiska kyrkor Kristin Balksten, Uppsala universitet Betong – aktuella restaureringsproblem och lösningar Sven-Olof Ahlberg, Kulturbyggnads- byrån Medeltida tornstaplar med integrerad byggställning Mattias Hallgren, Hallgren Hantverk
sal 304 Byggnadsvårdsföretagen Henrik Larsson Nytt företagsnätverk i Västra Götaland Peter Jarbring, ordförande Hållbara hem Linoljeföreningen Frida Hafvenstein Lenzer Ökat intresse för stolpverksbyggnader Johannes Kästel och Ulrik Hjort Lassen, Fören- ingen Stolpverk Norden Flytt av timmerhus – ett hållbart alternativ? Katinka Schartau och David Gard Medeltida taklagsexperiment 2018 vid Södra Råda Bengt Bygdén, Traditionsbärarna Satsning på medeltida timmerhus i Dalarna Stefan Östberg, Nätverket för byggnadsvård i Dalarna aulan Brandskydd i kultur- historiska byggnader, Susanna Björklöf, Oslo
kommune När ett
byggnads-
minne brinner Britt -Marie Börjesgård, Jönköpings läns-
museum Värderings och urvalmodell för bebyggelse Sebastian Ulvsgård, Stockholms stadsmuseum
sal 309 Vattendirektivet och hembygdsrörelsen Michael Lehorst, Sveriges Hembygdsförbund Vikten av kunskap – kulturmiljöer vid vatten Ann-Katrin Larsson, kulturmiljöenheten Länsstyr
elsen Västra
Götaland Miljöanpassning a
v vattenkraften Daniel Johansson, vattenavdel- ningen Länsstyrelsen Västra Götaland
sal 401 Digitala verktyg för byggnadsvården Gunnar Almevik och Jonathan Westin, Göteborgs universitet
sal 238sal 310 Regionala timmer - traditioner – workshop oktober 2014 28 min 10.30–11.00trädgårdens skola Fika 11.00–12.00equmeniakällaren När trådar på Facebook vet mer än experter Rasmus Norling, admininstratör Byggnadsvårdsportalen Byggnadsdelar och detal- jer i omlopp. Om bygg- nadsvård och återbruk Anneli Palmsköld och Ingrid Martins Holmberg, Göte- borgs universitet
sal 307 Dokumentation och ytskikt – hälsinge
-
projektet Inga-Lill Nyström, Göteborgs universitet Interiört måleri, om målade tak i kyrkor i Västsverige Kajsa Nyström Rudling, Väst arvetequmeniakyrkan Kärnvirkesprojekt, Gotland Göran Appel- quist, Österby brädgård Att använda tjära – Nordiskt samarbete Christina Persson, Hant- verkslaboratoriet
sal 304 Cirkulär ekonomi – modell och begrepp för byggnadsvårdens hållbarhetstänk? Tobias Jansson, Circular Economy * Traditional building techniques and local materials – also for new architecture Case for new visitor´s centre in Carpathia Wilderness Reserve, Romania. Jan Hülsemann, architect, Germany
aulan Färgmaterial och metoder, vad styr valet i ett statligt byggnads- minne? Hélène Hanes, Statens fastighetsverk Antikvariskt måleri på Nationalmuseum Lars Sandberg, Larsson och Örnmark måleri
sal 309 Gamla träd, höga värden, bättre förvaltning Daniel Daggfeldt, Trädmästarna Hampakalk som bygg- material Kristin Balksten, Uppsala universitet sal 401 Energieffektivi- sering i praktiken – tillämpning av standard Therese Sonehag, Riksantik- varieämbetet, Petra Eriksson och Anna Donarelli, Uppsala universitet sal 238 Lediga jobb! Bygghantverks- programmet söker lärare. Lars Runnquist, platschef,
institutionen för k
ulturvård
sal 310 Lieslåtter och traditionell hässj- ning i Orsa 11 min Granskning av sakristiadörren i Hammarö medel- tida träkyrka 15 min 12.00–12.30Gemensam avslutning av konventet 12.30trädgårdens skola Lunch 13.00byggnadsvårdsmässan Mässan öppnar för allmänheten. Föredrag De enkle liv – hantverk och kunskap Frank Erichsen, känd från »100% bonde« på SVT. trädgårdens skola Bussen avgår till Läckö. Ankommer Skövde 17.00
FR ED AG 29 SEP TEMB ER
NÄTVERK LANDET RUNTMATERIAL & METODFÖRVALTNINGWORKSHOPSFILMSTUDIOFORSKNING & NYA RÖNYRKESROLLENAnmälan och inf orma tion w w w .d ac ap om ar ie st ad .se, bv k2 01 7@ vgr egi on .se Pris 1 8 50 kr e xkl m om s
HÅLLBARHET REVIDERAT SCHEMA * The presentation is in english
#bv ko nv ent 17
WORKSHOPS
