Med kunskap i centrum
En studie med metodtriangulering om relationen mellan
biblioteksplaner och icke-användare
With knowledge in the centre
A triangulation study about the relationship between the developing
plans of the public libraries and the non-users
Av: Alice Mohlin
Examen: Kandidatexamen 180 hp Examinator: Fredrik Rutz
Huvudområde: Medieteknik Handledare: Thomas Alm
med hjälp av en metodtriangulering. Syftet med studien är att skapa en större förståelse för varför icke-användare avstår folkbiblioteket, samt att peka ut vilka specifika användaranpassade utvecklingsområden beskrivna i biblioteksplanerna som kan prioriteras baserat på anledningarna till varför icke-användarna avstår. Datainsamling och analys utfördes i en domino-liknande ordning där en dokumentundersökning av biblioteksplanerna följdes av en online-enkät, som i sin tur följdes upp med kvalitativa intervjuer med icke-användare. Resultaten visar att det finns en brist på specifika åtgärder beskrivna i biblioteksplanerna som riktar sig till icke-användare, men att planerna beskriver flera metoder för att nå fler användare. Ur enkätsvaren gjordes en tolkning att både användare och icke-användare har relativt lite kunskap om folkbibliotekets verksamhet, ett problem som i studien föreslås kunna åtgärdas med hjälp av en mer synlig marknadsföring. Intervjusvaren diskuteras med en teoretisk modell över folkbibliotekets samhällsroller, vilket resulterar i slutsatsen att de intervjuade icke-användarna främst ser folkbiblioteket som ett kunskapscentrum som de på många sätt förknippar med skola och studier.
Nyckelord
between the developing plans of the public libraries and the non-users
This study examines the relationship between the public library plans and the non-users, using a method triangulation. The purpose of the study is to gain understanding to why the non-users abstain the public library, and also point out specific user based developing areas described in the plans which can be prioritized based on the reasons to why the non-users abstain. The collection and analysis of data was performed in an order similar to a domino effect, where the document research of the library plans was followed by an online survey, which was followed by qualitative interviews with non-users. The results show that there is a lack of specific measures described in the library plans directed to the non-users, but that the plans are filled with methods of how to reach more users. The survey showed that there seems to be a relatively small knowledge of the daily activities and function of the public library among both users and non-users. The answers from the interviews are discussed with a theoretical model of the roles the public library can have in society, which results in the conclusion that the non-users interviewed in this study solely see the public library as a knowledge centre which in many ways are associated with school and studies.
Keywords
uppsats. Stort tack till min syster Vera som är mitt största fan i allt jag gör och som ger mig så mycket motivation. Tack till alla lärare inom Medieteknik på Malmö Universitet som på olika sätt stöttar, inspirerar och hjälper oss studenter, ni är guld värda! Till slut ett stort tack till mig själv, bra jobbat.
1.1
Syfte ... 2
1.2
Frågeställningar ... 3
1.3
Forskningsläget... 3
1.4
Problemformulering ... 4
1.5
Avgränsningar ... 5
2
Metod ... 6
2.1
Fenomenografi ... 6
2.2
Metodtriangulering ... 7
2.2.1 Dokumentundersökning av biblioteksplaner ... 8
2.2.2 Enkätundersökning ... 9
2.2.3 Intervju ... 10
2.3
Analysmetod ... 11
... 12
2.3.1 Tillvägagångssätt för analys ... 12
2.4
Etiska aspekter ... 13
3
Teori ... 15
3.1
Bibliotekets utveckling i en teknisk tidsålder ... 15
3.1.1 Användarorienterad utveckling ... 16
3.2
Biblioteksplanerna ... 16
3.3
The Four Spaces Model ... 17
4
Resultat ... 20
4.1
Biblioteksplanerna och (icke-)användare ... 20
4.3.2 Varför avstå? I koppling till biblioteksplanerna ... 29
5
Diskussion ... 33
5.1
Biblioteksplanerna & (icke-) användare ... 33
5.2
Varför avstår icke-användarna? ... 36
5.3
Områden med utvecklingspotential ... 37
5.4
Reflektioner kring den egna uppsatsen ... 39
6
Slutsatser ... 41
6.1
Vidare forskning ... 42
Referensförteckning……….43
Bilaga 1: Enkätfrågor………...44
1
Inledning
6 § Varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och
anpassade till användarnas behov. (SFS 2013:801)
Samtidigt som arbetet med denna uppsats påbörjas, offentliggörs förslaget till Sveriges första Nationella Biblioteksstrategi av Kungliga Biblioteket (i fortsättningen benämnt KB i texten). I
Demokratins Skattkammare, som dokumentet heter, presenteras sex strategiska punkter som KB
på uppdrag av regeringen tagit fram för biblioteksväsendets utveckling. Visionen är ett bibliotek
för alla, och tidsperspektivet för strategin är att det svenska samhället år 2030 ska vara
tillräckligt påläst, informerat och kompetent för att arbeta mot en demografisk värld byggd på hållbarhet och mänskliga rättigheter (KB:1, 2019). Men det är inte bara på nationell nivå som bibliotekets utveckling har fått uppmärksamhet och resurser de senaste åren, utan även kommunalt. År 2014 gjordes ett tillägg i Bibliotekslagen som säger att alla kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet, samt att KB står som ansvariga att följa upp hur dessa planer antagits och utformats (
SFS 2013:801
). Vad som ska finnas med i respektive biblioteksplan baseras på innehållet i bibliotekslagen, och kan kort sammanfattas i några essentiella områden: Fokus på skolbiblioteken, ökad tillgänglighet för funktionsvarierade och nyanlända, utbredd samverkan mellan biblioteken samt utveckling av verktyg för ökad digital delaktighet. Men av alla dessa områden är det framföralltanvändarperspektivet som ska styra verksamheten (KB:1, 2017).
Enligt KB:1 (2019) finns det en risk att digitaliseringen gör att biblioteken inte blir relevanta i framtidens samhälle om de inte möter befolkningens behov. För ökad kunskap om vilka behov som faktiskt finns i samhället så arbetar flera externa och interna aktörer årligen för att
sammanställa användarstatistik som sedan används i bibliotekens utvecklingsarbete. Bland annat gör KB en årlig sammanställning av folkbibliotekens egna rapporterade statistik, såsom antal fysiska besök, lån och aktiva låntagare (KB:2, 2017), och SOM-institutet i Göteborg (2018) mäter den svenska befolkningens egenangivna biblioteksanvändning och medievanor. Även de kommunalt finansierade folkbiblioteken uppger att de själva genomför olika sorters kvantitativa mätningar för att få en större kunskap om hur de ska lyckas med en
användaranpassad utveckling. Även om statistik utgör en pålitlig grund för utvecklingsarbete, så menar Denscombe (2014) att det inte alltid ger en rättvis bild av verkligheten, bland annat på grund av oklarheter i vad som egentligen mäts och att bakomliggande personliga anledningar till svaren ofta blir osynliga. Forskningen kring bibliotekets användare präglas dock av en mer kvalitativ inriktning på användarperspektivet, men fortfarande på en teoretisk grund och ofta i
samband med kvantitativa mätningar. Hedemark (2009) har analyserat den svenska
biblioteksdebatten i svenska medier under en 30-årsperiod, och menar att biblioteksväsendet och dess utveckling som helhet kan gynnas av en mer öppen och nyanserad diskurs i forskningen. Området kvalitativ svensk biblioteksforskning med användarperspektiv i fokus är spritt, och de studier som finns att läsa är ofta fokuserade på en specifik målgrupp. Bland annat har Pilerot och Lindberg (2018) gjort en omfattande kvalitativ studie om nyanländas användning av
folkbiblioteket. Andersson och Andersson (2007) fokuserar i sin studie på hur barns användning av folkbiblioteket i tidig ålder kan påverka deras framtida biblioteksanvändning. Men bland all denna statistik och forskning om folkbibliotekets användare finns det fortfarande en grupp som är relativt osynlig; icke-användare. Svensk biblioteksförening har i sin rapport Olika Syn på
Saken (2011) gjort en enkätundersökning bland icke-användare, och definierar begreppet som ”personer som inte besökt eller använt sig av folkbibliotekets tjänster på mer än tre år”. I
denna studie kommer samma definition att användas. Enligt rapporten från Svensk
Biblioteksförening (2011) visar forskningen att icke-användare avstår från folkbiblioteket av emotionella skäl, ihop med att de inte identifierar sig som en person som går till biblioteket.
Ett av folkbibliotekens övergripande verksamhetsmål och vision är att finnas till och vara för alla, vilket innefattar att söka efter nya användare. Även om det nu finns en nationell strategi för hur folkbiblioteken kan gå tillväga för att nå fler, så är biblioteksplanerna fortfarande de
kommunala filialernas främsta styrdokument. Denna studie avser granska biblioteksplanerna och undersöka hur de arbetar för att nå nya användare/icke-användare, och därefter jämföra resultatet med hur icke-användare själva ställer sig till folkbiblioteket och dess
utvecklingsplaner för att se om de stämmer överens och om det finns specifika områden som kan prioriteras.
1.1
Syfte
Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för relationen mellan biblioteksplaner och icke-användare genom att undersöka om det finns specifika utvecklingsområden beskrivna i biblioteksplanerna som kan ges mer resurser för att nå nya användare/icke-användare. Genom att jämföra kvalitativ empiri om icke-användarens uppfattning och inställning till biblioteket med biblioteksplanerna kan specifika användaranpassade områden pekas ut för fortsatt granskning och utveckling och till viss del fylla den kunskapslucka som finns.
1.2
Frågeställningar
1. Vilka åtgärder beskrivs i biblioteksplanerna för att få icke-användare att besöka och använda sig av folkbiblioteket
2. Vilka är anledningarna till att icke-användarna avstår folkbiblioteket? 3. Vilka utvecklingsområden som beskrivs i biblioteksplanerna bör prioriteras i
folkbibliotekets fortsatta användaranpassade utvecklingsarbete för att nå icke-användare?
1.3
Forskningsläget
Initialt gjordes en forskningsöversikt för att få en bild av vilken typ av studier som gjorts i ämnet. Forskningsöversikten gjordes i form av en databassökning med olika kombinationer av sökorden: library, non-user, user behaviour. Databaserna som användes var Libsearch, Academic Search Elite och Google Scholar. En svensk sökning gjordes även i databaserna SwePub, Artikelsök samt Diva Portal med sökorden: bibliotek, icke-användare, användare. Ytterligare en sökning gjordes i form av en översiktlig genomgång av nyligen publicerad forskning gjordes på tre svenska universitet som bedriver forskning i Biblioteks- och Informationsvetenskap; Lunds Universitet, Uppsala Universitet och Bibliotekshögskolan i Borås.
Resultatet av den inledande databassökningen visade att det finns en brist på kvalitativ
forskning i ämnet användare på biblioteket, och framförallt om icke-användare. Mycket av den svenska statistiska användarinformation som finns i en enkel Google-sökning, samt som referenser i forskningen, kommer från olika rapporter gjorda av organisationerna;
Biblioteksstatistik - som är Kungliga Bibliotekets samlade informationskanal för nationell statistik, Svensk Biblioteksförening - en ideell förening samt SOM-Institutet i Göteborg. Att statistisk information finns att hitta i dessa typer av organisationer kan förklaras med att generaliserbarheten kräver ett stort urval, något som kan bli svårt i fråga om resurser ur en forskares perspektiv. Det material som finns med urvalsgruppen icke-användare (non users) är begränsat och kronologiskt spritt. Forskningen upplevs ha en osynlig gräns som går innan och efter den tekniska utvecklingens explosion vid millennieskiftet. Det vill säga att den tidigare forskningen behandlar beteenden hos användare och icke-användare, som till exempel Sridhar (1994), medan den senare forskningen fokuserar på samma användare och icke-användare fast
i den digitala världen, som till exempel Sin och Kim (2008) och Bhardwaj och Kumar (2016).
slutsatserna att mer kvalitativ forskning behövs, framför allt på icke-användare som urvalsgrupp på grund av bibliotekets behov av att öka i popularitet för att få finnas kvar. Ett annat
framträdande mönster är att studier tenderar fokusera på forskningsbibliotek snarare än folkbibliotek ju mer aktuella de är. Detta kan enligt KB:2 (2017) bero på forsknings- och universitetsbibliotekets utveckling är både snabbare och mer omfattande än folkbibliotekets, på grund av den svenska högskolan/universitetets utbyggnad.
Sammanfattningsvis förekommer det en del forskning i frågan om icke-användarnas inställning till folkbiblioteket, men däremot finns det en brist på svensk forskning såväl som kvalitativ.
1.4
Problemformulering
Den inledande forskningsöversikten visar alltså att det inte finns en brist på kvalitativ forskning om icke-användare att tillgå. Information om folkbibliotekets användare finns framförallt att hitta hos objektiva externa aktörer som tas fram genom kvantitativa undersökningar och sammanställs som statistik. Men varför skulle bristen på kvalitativt inriktad forskning i ämnet vara ett problem?
Enligt bibliotekslagen (SFS 2013:801) ska folkbibliotek finnas i varje kommun, vara tillgängliga för alla samt vara anpassade efter användarnas behov. Ett nytt tillägg från 2014 (SFS 2013:801) säger också att varje folkbibliotek ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet som ska godkännas och uppföljas, och att dessa framförallt ska vara anpassade efter
användarna. Enligt en proposition som citeras i KB:1 (2017) ska användarperspektivet vara vägledande för verksamheten, vilket gör det väsentligt för folkbiblioteken att hämta in information om sina användare. Enligt den sammanfattade statistiken ur KB:3 (2017) har fysiska lån minskat med 4 %, antalet besök (virtuella och fysiska) med 3%, samt fjärrlån med 11% under de senaste tre åren. Antalet aktuella kommunala Biblioteksplaner har under samma tid ökat från 73% till 90% (KB:1, 2017). Svensk Biblioteksförening: 1 (2007) skriver även att statistiken under 30 års tid pekar på en minskning av folkbibliotekens utlåning av alla typer av medier, trots ett ökat bestånd. Sammanfattningsvis minskar alltså användningen av
folkbiblioteket samtidigt som dess utveckling ges mer resurser.
Bodelsson och Jacobsson (2008) visar i sin studie att ett gemensamt övergripande problem för svenska bibliotekschefer när det gäller mätningar och undersökningar, är att det blir svårt att omvandla kvalitativa frågeställningar till tydliga målsättningar inom verksamheten. I samband med de nya kraven på biblioteksplaner uttrycker ledare och chefer inom biblioteksväsendet även en svårighet att ta fram mätverktyg på den egna verksamheten av liknande skäl (Svensk
Biblioteksförening: 1, 2007), vilket gör att resultaten från de stora objektiva undersökningarna utgör beslutsunderlaget istället. Även om denna omfattande statistik utgör ett trovärdigt och generaliserat resultat att basera biblioteksplanerna på, menar forskare att det finns en efterfrågan på mer kvalitativa undersökningar i frågan. Bland annat skriver Hedemark (2009) att det finns gott om aspekter att undersöka i fenomenet som är mötet mellan folkbiblioteket och användaren. Azizzadeh och Bengtsson (2007) menar fortsättningsvis att icke-användare som kvalitativa undersökningsobjekt inom biblioteksforskningen är åsidosatta samt att området utgör en kunskapslucka, och därför föreslår de en vetenskaplig undersökning som kartlägger och utvärderar vilken typ av modernisering som är önskvärd från icke-användarnas sida som vidare forskning i sin studie. Svensk Biblioteksförening (2011) menar att kunskapen om bibliotekens mätbara data är relativt stor, men att det fortfarande finns ett stort behov av kunskapsutveckling i form av kvalitativ forskning kring användarna för att folkbiblioteket ska kunna svara på samhällets krav.
Att få en större förståelse för varför icke-användare inte besöker eller är aktiva på
folkbiblioteket och jämföra med de användaranpassade utvecklingsområden som beskrivs i biblioteksplanerna för att nå dem, är alltså intressant ur ett såväl forsknings- som
samhällsperspektiv.
1.5
Avgränsningar
På grund av att biblioteksverksamheter ser så olika ut världen över, så avgränsas denna studie endast till svenska folkbibliotek. Skolbiblioteken ingår också i biblioteksplanerna, men valdes bort eftersom de har andra styrningsmål och eftersom de intervjuade i studien är mellan 20 och 60 år gamla och därmed inte omfattas av skolbibliotekets målgrupper. Av samma anledning har även folkbibliotekens inriktning mot barnverksamhet till största del undvikits i arbetet. Eftersom studien har för avsikt att undersöka inställningar och uppfattningar av icke-användare kontra biblioteksplanerna och inte kartlägga vilka icke-användarna är, har ingen hänsyn tagits till demografiska egenskaper hos intervjupersonerna och enkätrespondenterna. Slutligen, eftersom uppsatsen skrivs under vårterminen 2019, och ny biblioteksstatistik för 2018 inte utkommer förrän i slutet av maj när arbetet förväntas vara klart, så används statistik från 2017.
2
Metod
I följande avsnitt presenteras de forskningsstrategiska och metodologiska valen för
studien teoretiskt. Avsnittet inleds med en kort redogörelse för studiens
forskningsperspektiv samt för metodtriangulering som metod. Fortsättningsvis
presenteras de tre datainsamlingsmetoderna samt analysmetod teoretiskt, tillsammans
med argument för sin lämplighet i denna studie. Slutligen redogörs det kortfattat för de
etiska aspekter som varit vägvisande för studien i helhet.
2.1
Fenomenografi
För att svara på forskningsfrågorna utgick studien från ett fenomenografiskt perspektiv med en induktiv ansats, där resultaten kom från tre olika datainsamlingar genom en metodtriangulering. I praktiken innebär det att metoderna dokumentundersökning, online-enkät samt kvalitativ intervju kronologiskt följde på varandra för att generera ett resultat oberoende av en hypotes. Resultatet presenterades sedan enligt fenomenografin deskriptivt och analyserades tematiskt för att ta fram en slutsats.
Fenomenografin som ansats utvecklades på 80-talet av forskningsteamet INOM-gruppen på Göteborgs Universitet, skiljer på hur något är, och fokuserar istället på hur något uppfattas (Larsson, 1986). Uljens (1989) skriver att begreppet uppfattningar inom fenomenografin avser individens grundläggande förståelse för fenomenet ifråga. Larsson (1986) menar att skillnaden mellan fenomenografi och fenomenologi, är att den förstnämnda gör skillnad på första
ordningens perspektiv (hur något är och kan observeras utifrån), och andra ordningens perspektiv (hur något uppfattas av individen). Ansatsen har sin grund i pedagogiken, och var enligt Kroksmark (2007) ett alternativ till den tidigare statistiskt präglade forskningen. Även denna studie hade som avsikt att gå utanför de vanligtvis kvantitativa ramarna i ämnet biblioteksutveckling genom en kvalitativt inriktad undersökning, och därför ansågs
fenomenografin vara en lämplig forskningsansats. Kroksmark (2007) fortsätter och skriver att istället för att mäta hur många personer som uppfattar ett fenomen på ett visst sätt, så är variationen och uppfattningen i sin egenhet det som är intressant inom fenomenografin. Även om enkätundersökningen i denna studie hade som syfte att reda ut hur många som har olika uppfattningar om biblioteksutvecklingen, så syftade studien som helhet på att undersöka dessa uppfattningar i grunden. Fenomenografin är enligt Kroksmark (2007) en konkret ansats inom kvalitativ analys, och därför har den slutgiltiga analysen i min studie utgått från ett
undersöka ett fenomen i sin helhet, och under undersökningens gång välja ut någon eller några specifika aspekter av fenomenet att fördjupa sig i (Uljens, 1989). På grund av att
datainsamlingen i denna studie är genomförd med en metodtriangulering så gjordes ett val att inte följa den fenomenografiska ansatsen till punkt och pricka, utan att istället ha ett
fenomenografiskt perspektiv på den slutgiltiga analysen och diskussionen.
2.2
Metodtriangulering
När det kommer till att välja forskningsstrategi anser Denscombe (2014) att det inte finns några rätt och fel, utan att det framförallt handlar om lämplighet och användbarhet. Däremot menar Lapan (2011) en studies påverkan på praktiken eller i dess teoretiska område i grunden beror på sin trovärdighet, vilket är synonymt med att ha en hög validitet. Halvorsen (1992) översätter begreppet validitet till giltighet eller relevans och menar att den mäts i kopplingen mellan vår data och problemställning, samt i reliabilitet, det vill säga hur pålitlig mätningen är. Genom att göra en transparant, systematisk empirisk undersökning som är tydligt knuten till den teoretiska utgångspunkten, kan forskaren höja validitet i sitt resultat (Denscombe, 2014). Då denna studie är ett examensarbete på C-nivå och därmed har begränsade resurser, ansågs varken intervjuer eller enkäter var för sig vara nog för att samla en lämplig mängd data för analys i koppling till forskningsfrågorna. Eftersom urvalsgruppen (icke-användare) i denna studie är demografiskt obunden är den automatiskt ganska stor och svår att generalisera, och därför bedömdes en triangulering vara ett passande val för datainsamling för att diskutera problemet ur flera perspektiv. Eftersom forskningsfrågorna även vänder sig till biblioteksplanerna krävdes ytterligare en datainsamling och analys av dessa i form av en dokumentundersökning.
Begreppet triangulering kommer från trigonometrin och syftar enligt Denscombe (2014) åt att geometriskt säkerställa en mittpunkt, vilket i vetenskapen kan översättas till att ge
forskningsresultatet (mittpunkten) mer stöd i form av liknande data från olika tekniker och perspektiv. Inom forskningen innebär det vanligtvis en blandning av kvalitativa och kvantitativa metoder och genom att bekräfta samma resultat från olika metoder får de enligt Lapan (2011) en styrka som en ensam metod inte kan ge. Med tanke på den knappa tid och resurser för denna studie hade en enkät troligtvis generat för lite data i förhållande till populationen, som även varit svår att generalisera och göra fenomenografiska tolkningar på. Samtidigt fanns det en osäkerhet kring storleken på urvalsgruppen inför studiens start, och därför hade resultatet av en handfull kvalitativa intervjuer troligtvis inte gett en rättvis bild över fenomenet som helhet gentemot biblioteksplanerna.
En annan fördel med att använda triangulering är alltså att forskaren kan säkerställa att
resultaten inte påverkas av metoden ifråga (Denscombe, 2014). Till exempel kan känslor spela en stor roll i utfallet av en intervju (Lantz, 2013), och egenuppskattning kan vara ett problem i enkäter (Trost & Hultåker, 2016). Däremot kan trianguleringen och dess metoder producera data som är antingen kompletterande eller nyanserade enligt Denscombe (2014). Lapan (2011) fortsätter och menar att om en intervju och en enkät visar relativt olika resultat så bör resultatet istället kritiseras och eventuella hypoteser avfärdas. Av denna anledning togs beslutet att genomföra datainsamlingen i en typ av dominoeffekt där resultatet av dokumentundersökningen fungerade som grund för enkätfrågorna, och enkätsvaren som en grund för intervjufrågorna, men där resultat från samtliga undersökningar i gen slutliga analysen användes.
Tillvägagångssättet för denna metod beskrivs mer genomgående nedan.
2.2.1
Dokumentundersökning av biblioteksplaner
Enligt Denscombe (2014) finns det många fördelar med dokumentundersökningar; till exempel kan en hitta mycket data på samma ställe, datan är objektivt beskriven förutsatt att den kommer från oberoende organisation eller myndighet, och den är oftast utan kostnad för forskaren eller utan bekostnad av någon annans tid. I dokumentundersökningens inledande fas lästes
Biblioteksplan 2.1 (KB:1, 2017) som är ett samlingsdokument för biblioteksplanernas
utformning och bakgrund, och efter att ha skapat en tydligare bild över vad biblioteksplanerna innehåller så påbörjades läsningen.
Enligt Biblioteksstatistik: KB (2019) fanns det 263 aktuella biblioteksplaner i slutet av 2018, alltså planer som gällde för det aktuella året. På KB:s webbplats för Biblioteksstatistik (2019) är samtliga planer länkade och uppdelade efter 21 län. Ett problem med att undersöka dokument kan vara att urvalet av undersökningsunderlaget inte blir karaktäristiskt för vad dokumenten ska bevisa i själva studien (Denscombe, 2014). För att få fram ett representativt material valde jag att systematiskt välja ut biblioteksplaner; 2 stycken per län med undantag för Stockholm, Skåne och Västra Götaland (där våra tre största städer ligger) där tre stycken valdes ut. De planer som valdes ut hade längst hållbarhet i sitt län, det vill säga att de sträckte sig fram till antingen år 2020 eller längre. Denscombe (2014) fortsätter och skriver att det ofta finns en underliggande mening och grund för analys i dokumenten än det som bokstavligen beskrivs, men att innehållet kan vara vinklat av skribenten istället för att objektivt beskriva verkligheten. Eftersom
biblioteksplanerna är skrivna kommunalt efter vissa riktlinjer är de till största del ganska lika och objektiva. Totalt lästes 45 biblioteksplaner (ungefär en femtedel av samtliga), och eftersom planerna är så pass lika varandra ansågs det vara ett lämpligt och representativt antal för
planernas innehåll. Under tiden som planerna lästes, gjordes också en parallell innehållsanalys där återkommande idéer i biblioteksplanerna markerades, samtidigt som information relaterad till den berörda forskningsfrågan fördes samman i en tabell. Genom att systematiskt leta efter mönster i texten ger innehållsanalysen materialet en trovärdighet då processen kan efterliknas av andra, och fördelen med metoden är att information inte lämnas öppet för tolkning vilket ger materialet högre validitet (SAGE, 2006).
2.2.2
Enkätundersökning
Trost och Hultåker (2016) menar att det vanligtvis påstås enkäter är en kvantitativ metod då de är användbara när numeriska värden ska mätas, men att det även är en metod passande för kvalitativa studier. I Enkätboken (Trost & Hultåker, 2016) presenteras en tabell som illustrerar flera olika vägar en enkätstudie kan ta, och som menar att datainsamling, analys och tolkning kan vara antingen kvalitativa eller kvantitativa och därmed vara en av åtta varianter av studier i denna tabell. I tabellen hamnar enkätundersökningen i denna studie i variant C, där
datainsamlingen är kvalitativ, analysen kvantitativ och tolkningen kvalitativ. Det vill säga att syftet med enkäten var att kartlägga mönster av uppfattningar om folkbiblioteket, för att sedan analysera återkommande svar och tolka dessa för att sedan operationalisera dem till kvalitativa intervjufrågor. Operationalisering innebär att översätta teoretiska begrepp till enkätfrågor (Halvorsen, 1992), vilket gjordes genom att omvandla återkommande mönster i
dokumentundersökningen till frågor. En ingående presentation av dessa mönster finns att läsa i resultatkapitlet. Exempelvis visade resultatet av dokumentundersökningen att flera
biblioteksplaner satsade på marknadsföring för att nå fler nya användare, vilket översattes till enkätfrågorna: Har du det senaste året sett någon typ av reklam för folkbiblioteket? Vilken typ
av reklam och för vad?
Enkäten genomfördes med hjälp av verktyget Google Forms och skickades ut på sociala medier, samt i en mailkedja. Enkäten låg ute under vecka 10 år 2019, och på denna tid inkom 35 svar som sedan användes till analys för att utveckla intervjufrågorna. Svaren från enkäten samlades i Google Forms i tabeller och diagram vilka senare användes för analys. Bilder på enkätens utformning och innehåll finns att se i Bilaga 1. Enkäten som helhet kunde inte redovisas i denna uppsats då det är en interaktiv online-enkät i en privat Google Drive mapp. Enkäten avslutades med en förfrågan om att ställa upp på en vidare intervju i ämnet, där deltagarna fick lämna sin mailadress ifall de var intresserade.
2.2.3
Intervju
Av de 35 respondenterna på enkäten var det åtta personer som lämnade sina mailadresser. Av dessa var det fem personer som passade in i gruppen icke-användare, det vill säga att de inte besökt eller använt sig av folkbiblioteket de senaste tre åren. Samtliga intervjuer genomfördes under vecka 12, år 2019. De områden i enkäten som visade på stor skillnad från folkbibliotekens biblioteksplaner valdes ut för fortsatt granskning i intervjuerna. Åter till exemplet om
marknadsföring för biblioteken; i enkäten svarade 82 % att de inte sett någon reklam för
folkbiblioteket, och därför togs detta fenomen vidare till intervjufrågorna. Enkätens syfte var att ta reda på vilka områden som skulle väljas för fortsatt granskning, och intervjun skulle i ett vidare skede ta reda på icke-användarnas inställning till dem, samt varför de inte besöker folkbiblioteket.
Enligt (Lantz, 2013) är syftet med undersökningen A och O i planeringen inför intervjuarbetet så att samtliga frågor (primära- och följdfrågor) blir relevanta. På grund av undersökningens syfte att ta reda på icke-användarnas uppfattningar kring folkbiblioteket och dess utveckling så ansågs en semistrukturerad intervju mest lämplig. Denscombe (2014) beskriver denna
intervjumetod som fördelaktig i undersökningar om fenomen då intervjuaren har en lista med ämnen istället för fasta frågor. Detta innebär att intervjun kan ta olika vägar beroende på vem man intervjuar och därmed göra svaren mer nyanserade. Enkätens frågor var utformade på följande sätt: hur ofta och gör du såhär? Medan intervjufrågorna löd: hur tänker du kring? Och:
vad känner du inför?
Ett problem som vanligtvis tas upp i samband med intervjuer är att de intervjuade på olika sätt blir påverkade av intervjuaren. Till exempel menar Denscombe (2014) att kroppsspråk, tonläge, och andra subtila signaler kan påverka hur den intervjuade svarar på frågorna. Halvorsen (1992) fortsätter och skriver att de intervjuade har en tendens att svara på ett visst sätt för att göra ett gott intryck och verka kunniga i frågan, vilket han kallar för intervjuareffekten. På grund av stora geografiska skillnader hos de intervjuade så användes FaceTime och Messenger Videosamtal för 4 utav de 5 intervjuerna. Att utföra intervjuerna online är enligt Denscombe (2014) ett bra sätt att undvika de tidigare beskrivna problemområden då mötet automatiskt blir mer sakligt än personligt. Frågorna ställdes utifrån en lista på områden och intervjun liknade mer ett samtal än ett frågeformulär som finns att se i Bilaga 2. Under intervjun användes även ett par psykologiska verktyg som Denscombe (2014) beskrivit. Bland annat att dra ut på tystnaden när den intervjuade svarar på frågorna för att få ett längre och mer utvecklat svar, att upprepa vissa svar för att få ut mer av dem, samt att plocka upp ledtrådar i det den intervjuade säger för att styra samtalet mot det aktuella ämnet. En annan metod som användes var den som
Uljens (1989) kallar för probing inom fenomenografisk intervju, där intervjuaren ställer följdfrågor på varför den intervjuade svarar som den gör.
Under samtliga intervjuer sparades materialet med hjälp av två ljudinspelningar: Quicktime Players ljudinspelningsfunktion på datorn där videochattarna ägde rum, samt via iPhones ljudupptagningsapp. Detta för att säkra att materialet verkligen spelades in då inga anteckningar gjordes under intervjuerna. När alla intervjuer var avklarade gjordes en transkribering av ljudmaterialet. Även om transkriberingen är tidskrävande, skriver Denscombe (2014) att den ändå är värdefull då forskaren ”kommer nära” datan på ett annat sätt än när man sitter i
intervjun, samt att materialet blir enklare att analysera eftersom specifika passager kan plockas ut. I Bilaga 1 finns en intervjuguide som användes som underlag i samtliga intervjuer.
2.3
Analysmetod
Uljens (1989) menar att det finns en relativt standardiserad analysprocess inom fenomenografin som kan användas till kvalitativ data. På grund av att denna studie genomfördes med flera datainsamlingsmetoder valdes en mer generell kvalitativ analys, men som hela tiden
inspirerades av det fenomenografiska perspektivet. Enligt Denscombe (2014) är det långsiktiga syftet med analysen att få en förståelse för fenomenet ifråga, och kortsiktigt kunna göra
avgränsningar och konkretiseringar som hjälper till att belysa ämnet för läsaren. I motsats till tidigare påstående att det inte finns några rätt och fel i metodval (Denscombe, 2014), menar Merriam (2015) att det finns ett föredraget sätt att utföra analysen; parallellt med
datainsamlingen. Som tidigare beskrivet byggde de tre datainsamlingsmetoderna på varandra, samtidigt som det togs hänsyn till att materialet kunde påverkas av alla led under processens gång och även skulle användas i sin helhet i diskussionen. Denscombe (2014) skriver även att en riktig beskrivning av materialet är en väsentlig grund för en välgjord analys, och därför bör analysen i sin helhet vara indelad i beskrivning och tolkning. Eftersom resultatet av
datainsamlingen i denna studie var omfattande och relativt spridd, ansågs en tydlig sådan indelning kunna gynna slutresultatet, och därför gjordes analyser i flera omgångar.
Merriam (2015) menar att ett återkommande problem i socialt inriktade kvalitativa studier är att forskaren glömmer bort syftet med undersökningen och börjar följa andra spår i materialet som inte är relevant för frågeställningarna. För att undvika denna problematik, och även på grund av den omfattande data som de tre metoderna genererade så var det av vikt att analysen utfördes systematiskt och grundligt. Denscombe (2014) beskriver fem steg som dataanalysen kan delas in i för att underlätta arbetet. Dessa steg följdes i båda analysnivåerna, det vill säga både för
varje data i de olika metoderna, samt för all data gemensamt mot frågeställningarna. En illustration av hur analysprocessen gick till finns att se i figuren nedan.
Figur 1. Illustration för analysprocessen av materialet från de tre datainsamlingsmetoderna.
2.3.1
Tillvägagångssätt för analys
Tillvägagångssättet för analysen i denna studie beskrivs tillsammans med stegen nedan: 1. Förbereda data: I det första steget samlades data ihop i koncentrerad form för senare
analys. Resultaten av dokumentundersökningen samlades i en tabell och de mest relevanta biblioteksplanerna valdes ut. Enkätsvaren samlades automatiskt i tabeller och diagram via verktyget Google Forms och intervjusvaren transkriberades till flytande text.
2. Första undersökning: Uppenbara teman lokaliserades i både biblioteksplanerna och enkäterna, samtidigt som en innehållsanalys gjordes parallellt för att börja mätta ut materialet.
3. Analysera data: I detta tredje steg grupperades återkommande mönster i allt material för att passa in som diskussionsämne under forskningsfrågorna. Resultaten från
biblioteksplanerna jämfördes med svaren på enkäterna och intervjuerna för att konkretisera materialet ytterligare.
4. Presentation: Efter att resultaten presenterats var för sig indelat i metoder, så redovisas tillslut en sammanfattande tolkning som svar på frågeställningarna. Denna tolkning ligger sedan till grund för diskussionen.
5. Validera resultaten: Med hjälp av teorin diskuteras sedan den slutliga tolkningen gentemot forskningsfrågorna och kopplas till varandra.
Genom att följa dessa steg underlättas det slutgiltiga arbetet med diskussionen eftersom data i råformat enligt Denscombe (2014) kan vara svåranalyserat och rörigt. Eftersom allt material nu fanns i skriftlig form så fortsatte arbetet med en innehållsanalys. Halvorsen (1992) kallar även denna metod för helhetsanalys, och skriver att den innebär en genomläsning av material där forskaren bildar sig en uppfattning om fenomenet, och sedan väljer ut situationer eller citat som styrker argumentation för dess existens. Denscombe (2014) skriver fortsättningsvis att
innehållsanalysen handlar om att bryta ner texten och plocka ut viktiga bitar, utveckla relevanta kategorier och sedan räkna frekvens på dessa. Denna typ av nedbrytning och kategorisering gjordes kontinuerligt under arbetet med materialet för att slutligen få en konkret helhetsbild i koppling till forskningsfrågorna. Denscombe (2014) identifierar ett problem med samtlig kvalitativ analys; att en tolkning alltid är en tolkning och därför ofta subjektiv ur forskarens perspektiv. För att ge resultatet en så objektiv tolkning som möjligt så var jag noga med att hela tiden konkretisera problemområdena och följa de mönster som initialt identifierades.
2.4
Etiska aspekter
Forskningskravet innebär att samhället och samhällets medlemmar har ett berättigat krav på att forskningen utvecklas och fördjupas, samtidigt som det finns ett krav på integritet. För att säkerställa detta har Vetenskapsrådet (2019) tagit fram fyra allmänna krav på forskningens etiska aspekter: Informationskravet säger att forskaren måste informera de berörda personerna i undersökningen om syftet med forskningen. Samtyckeskravet innebär att de som deltar i en undersökning själva bestämmer över sin medverkan och att de har rätt att när som helst avbryta, detta säkerställs genom att deltagaren lämnar sitt samtycke. Konfidentialitetskravet säger att samtliga personer som deltar i undersökningen ska så långt det går ges konfidentialitet samt att deras personuppgifter sparas på ett sätt som gör att det bara är forskaren som har tillgång till dem. Nyttjandekravet innebär att de insamlade uppgifterna endast får användas i forskningssyfte och inte lämnas ut till andra ändamål, detta måste göras klart innan undersökningens start (Vetenskapsrådet, 2019).
Online-enkäten i denna studie låg ute på sociala medier och spreds i en mailkedja genom en länk, vilket gör att medverkan skedde på eget initiativ. I Google Forms där enkäten gjordes, kan inga personliga data sparas om respondenterna ifall skaparen av enkäten inte specifikt ber om det. Innan enkäten kunde påbörjas av en deltagare så visades en informationstext som gav en kort bakgrund till studien och undersökningens syfte, samt förklarade att medverkan är helt anonym. För de som var intresserade av ställa upp på vidare intervju fanns ett alternativ att lämna mailadress. En inledande text i denna spalt förklarar för deltagaren att genom att lämna sin mailadress så godkänner denne att mailadressen endast sparas i syfte att användas för kontakt vid eventuell intervju. Detta är även enligt den nya GDPR-lag om inhämtning av personuppgifter i studiesyfte (MAU, 2019). Inga andra personuppgifter hämtades om
personerna som deltog i intervjun. I intervjuerna blev samtliga deltagare informerade om att de blev inspelade vilket godkändes muntligt och kan styrkas av ljudinspelningen, samt att deras medverkan i studien kommer att vara helt anonym. I resultatkapitlet kommer de intervjuade presenteras som A, B, C, D och E istället för sina egna namn. Detta för att göra dem så anonyma som möjligt, men också för att slutsatsen i min studie inte baseras på intervjusubjektens
3
Teori
I följande avsnitt presenteras de teoretiska ramarna för denna studie vilka senare
används i diskussionsavsnittet. Det teoretiska avsnittet inleds med en redogörelse för
folkbibliotekets utveckling i koppling till den tekniska utvecklingen samt till
användarperspektivet. Vidare beskrivs biblioteksplanernas innehåll ihop med dess
juridiska ramverk, och slutligen presenteras en teoretisk modell över folkbibliotekets
samhällsroller.
3.1
Bibliotekets utveckling i en teknisk tidsålder
Det undgår nog ingen att folkbiblioteket som institution har påverkats omfattande av den tekniska utvecklingen. Hur olika kunskapsorganisationer och institutioner för kunskaps- och kulturförmedling bedrivs som verksamheter i en digital och tekniskt utvecklad värld är diskuterat i både vetenskapliga och offentliga debatter (Sundin, 2012). Bland annat skriver Hedemark (2009) i sin diskursanalys att även om svenska medier fortfarande betonar folkbibliotekets främsta funktion som folkbildare, så har diskursen sedan millennieskiftet snarare handlat om informationsförmedling än om litteratur och läsfrämjande. Tekniken i sig ses enligt Carlsson (2013) både som ett hot och ett verktyg för att behålla eller till och med öka folkbibliotekets legitimitet. Svensk Biblioteksförening (2011) skriver att bibliotekets digitala tjänster möjliggör att nya målgrupper kan nås och funktioner för folkbiblioteket kan öka, samtidigt som dess huvudfunktion som analog informationsförmedlare blir lidande.
Svensk Biblioteksförening (2014) skriver att ett strategiskt utvecklingsarbete med bibliotekets mediebestånd är av högsta prioritet för att kunna omvandla informationsfriheten till praktik. Folkbiblioteken arbetar kontinuerligt med mediestrategisk utveckling, och en återkommande problematik som Holm (2017) tar upp, är hur en filials mediebestånd bör vara uppbyggd för att vara intressant i en samhällskontext och samtligt vara relevant för verksamhetsmålen. År 2001 gav Anna-Lena Höglund och Christer Klingberg (2001) ut boken Strategisk Medieplanering
För Folkbibliotek, och enligt Svensk Biblioteksförening (2014) så har folkbibliotekens
medieutveckling inte varit sig lik sedan dess lansering. Idag tar biblioteken fram egna mediestrategiska planer, ibland i samband med biblioteksplanerna, vilka är baserade på den checkliste-metod som beskrivs i Höglund och Klingberg (2001). Ett återkommande tema i både medieplanering och biblioteksplanernas mediestrategiska kapitel, är att det ofta satsas på medieutveckling utifrån speciella målgrupper; funktionsvarierade, barn och personer med andra modersmål än svenska.
3.1.1
Användarorienterad utveckling
Enligt Michnik (2018) är folkbibliotekets utveckling en spegling av samhällets utveckling vilket i praktiken innebär att folkbiblioteket har ett stort behov av att kunna involvera sina användare i frågor om beståndsutveckling, lokalutformning och kulturellt utbud. Till exempel har den svenska högskolans expansion och medförande behov bidragit med att användare vänder sig till folkbiblioteket för studier snarare än eget intresse, vilket enligt Michnik (2018) gör att
biblioteksväsendet fått anpassa sin verksamhet. Det innebär i praktiken att folkbiblioteket har ett större behov av att utveckla mätverktyg och analysmetoder för att kunna ta reda på vad
användarna anser viktigt för att behålla sitt förtroende (BTJ, 2006). Enligt Höglund och Klingberg (2001) måste biblioteken kontinuerligt arbeta med att försöka möta omvärldens behov och efterfrågan, men menar att det är lika viktigt att hela tiden utvärdera och följa upp specifika åtgärder. Svensk Biblioteksförening (2014) föreslår i sin rapport om bibliotekens utveckling att användarna bör involveras i verksamheters utveckling i form av bland annat fokusgrupper, paneler, enkäter, studiegrupper och förslagslådor.
Bodelsson och Jacobsson (2008) undersökte i sin studie olika typer av mätmetoder och
nyckeltal som används på svenska folkbibliotek som grund för beslutsstöd. Resultaten visade att bibliotekschefer upplevde både mätmetoder och kvantifierbara data såsom statistik som en väsentlig process, men samtidigt svår att genomföra. Det främsta problemet ansågs vara att folkbiblioteket som institution har en relativt abstrakt uppgift som är svåra att direkt översätta till konkreta verksamhetsmål (Bodelsson och Jacobsson, 2008). BTJ (2006) menar i sin tur att folkbibliotek ofta har en oförmåga till självanalys eftersom verksamheterna bedrivs mest praktiskt. En anledning till denna okunskap menar BTJ (2006) kan vara att många
biblioteksanställda har arbetat länge på samma organisation, och att den bibliotekarieutbildning som de gick kan ha varit med traditionsenlig än baserad på kritiskt tänkande. Däremot innebär detta att biblioteksanställda besitter stor kunskap om vad som fungerar och vad som inte fungerar, och bör därmed vara de bästa informationskällorna för framtida utvecklingsprojekt, så enligt BTJ (2006) finns det bara två vägar för en effektiv och hållbar verksamhetsutveckling för folkbiblioteket; ett generationsskifte eller mer forskning i praktiken.
3.2
Biblioteksplanerna
Ett tillägg i Bibliotekslagen från 2014 säger att varje kommun och landsting ska utveckla egna biblioteks- och kulturplaner, istället för att folkbiblioteket själva ska göra det (SFS 2013:801). Samtliga planer ska vara separata handlingar som omfattar skolbibliotek, folkbibliotek samt
medieförsörjning mellan dessa, och innehållet i planerna ska vara baserat på de uppgifter som folkbiblioteket har enligt Bibliotekslagen och samtidigt ge en inblick i varje verksamhets målsättningar och arbete för att uppfylla dessa (KB: 1, 2017). Enligt KB: 3 (2017) innebär biblioteksplanerna ett krav på lokal analys i form av demografiska undersökningar för att kunna förankra verksamheternas utveckling till samhället. Almerud (2005) menar att kravet på att ta fram biblioteksplaner ses som en politisk centralstyrning, men också som en uppmaning och ett incitament för biblioteken att utvecklas utanför de traditionella ramarna. Samtliga
biblioteksplaner ska sedan enligt lag granskas och uppföljas av Kungliga Biblioteket (KB:1 2017). Enligt Almerud (2005) utgör bibliotekslagen ett löst ramverk för folkbiblioteken att utforma sina planer ifrån. Biblioteksverksamheten ska vara tillgänglig för alla och främja litteratur, bildning, utbildning och kulturell verksamhet och för just folkbiblioteket gäller att vara anpassat till användarnas behov samt erhålla ett brett media- och kulturutbud (SFS 2013:801).
Varje kommun utformar alltså sina egna individuella biblioteksplaner, men det finns fortfarande några nationella riktlinjer som ligger till grund för en gemensam målbild som lagstiftarna satt upp. Dessa handlar bland annat om att utveckla skolbiblioteken, att effektivisera
resursfördelningen, arbeta för samverkan, prioriterade grupper i samhället och att minska det digitala utanförskapet. Men framförallt är det användaranpassningen som ska vara vägledande i folkbibliotekets alla utvecklingsområden (KB:1, 2017).
3.3
The Four Spaces Model
Hedemark (2009) redogör i sin diskursanalys för vilken roll media har gett folkbiblioteket de senaste 30 åren och menar att ämnet är aktuellt för diskussion både i forskningen och i det professionella fältet. Enligt Michnik (2018), och som tidigare beskrivet, är folkbiblioteket ofta speglat av samhällets utveckling. Hedemark (2009) menar att bibliotek är ett begrepp som betyder olika saker för olika människor och utgör en variation uppfattningar och värderingar, och att diskursen har fokuserat mer och mer på folkbibliotekets svårigheter att hitta sin identitet. Redan 1994 menade Andersson och Skot-Hansen (1994) att denna kris kan fungera som en god grund för folkbiblioteket att påbörja ett internt förändringsarbete och hitta en ny identitet och roll i dagens samhälle.
I sin bok Det lokale bibliotek: afvikling eller udvikling (1994) presenterar Andersson och Skot-Hansen en modell över det danska folkbibliotekets roll i samhället utifrån fyra externa faktorer som styr dess uppdrag. Modellen är baserad på enkäter, intervjuer och observationer på danska
folkbibliotek på landsbygd, i mellanstora städer samt storstäder. Syftet med undersökningen var att ta reda på vilken typ av profil respektive folkbibliotek hade tagit baserat på uppfattning kring behovet i sitt lokalsamhälle. I modellen presenteras fyra olika roller för folkbiblioteket: som kulturcentrum, utbildningscentrum, informationscentrum och som social mötesplats. Ramarna för rollerna är inte definitiva, ofta går de in i varandra, men ska i grunden bidra till kunskap om hur folkbiblioteket påverkar lokalsamhället samt peka ut vilka specifika aspekter av respektive bibliotek som getts mer resurser. En filial har givetvis fler än en av dessa roller, och syftet med modellen är att användas i diskussion snarare än att spegla verkligheten (Andersson & Skor-Hansen, 1994).
Modellen blir intressant för denna studie då den både kan användas i diskussion kring vilken betydelse folkbiblioteket har för icke-användarna, och samtidigt kan kopplas till den
verksamhetsutveckling som biblioteksplanerna beskriver. Nedan syns en tolkning av modellen på svenska baserad på Andersson och Skot-Hansens ursprungliga danska modell från 1994. I modellen representerar de olika hörnen vilka övergripande funktioner folkbiblioteket kan fylla för befolkningen i respektive stad, där de stora cirklarna beskriver vilken roll filialen tagit i samhället.
Figur 2: Modell baserad på Andersson och Skot-Hansens (1994) danska modell över folkbibliotekets samhällsroller.
Med kulturcentrum menas att folkbibliotekets roll kan vara en knutpunkt för kulturella upplevelser där fokus ligger på upplevelse och uttryck. I det svenska folkbiblioteket gestaltas detta genom bland annat författarträffar, kulturella föreläsningar, utställningar eller olika sorters gästspel av konstinriktade utbildningar och organisationer. Folkbiblioteket som
kunskapscentrum innebär att vara en plats för att stödja all typ av utbildning genom att erbjuda olika typer av studiehjälp, tillhandahålla ett stort bestånd av kurslitteratur och ha goda
möjligheter till studiero. Med informationscentrum menas att biblioteket så långt det går ska kunna förse den enskilde individen såväl som företag med ett brett utbud av
samhällsinformation på flera plan. Den sista rollen, socialt centrum, innebär biblioteket som mötesplats för olika typer av grupper i samhället. Bland annat riktas speciellt stöd för utsatta grupper, anpassade medier, total tillgänglighet och uppsökande verksamhet. (Andersson & Skot-Hansen, 1994)
Även om denna modell kan tyckas förlegad då den tekniska utvecklingen har förändrat samhället på flera sätt sedan 1994, så har den varit återkommande i de kvalitativt inriktade studier som lästs om folkbibliotekets utveckling inför denna studie. Det kan också diskuteras om dess lämplighet att användas som teoretiskt ramverk i denna studie då Andersson och Skot-Hansens modell är baserad på danska folkbibliotek. Däremot skriver Svensk Biblioteksförening: 2 (2007) i en rapport om de nordiska ländernas biblioteksverksamheter, att Danmark haft en framgångsrik biblioteksutveckling de senaste decennierna och kan därför fungera som inspiration för Sverige.
På uppdrag av Committee on the Public Libraries in the Knowledge Society år 2010, tog Skot-Hansen tillsammans med Jochumsen och Hvenegaard-Rasussen (2012) fram en uppdaterad version av modellen. Enligt författarna har de senare 10-15 åren har inneburit en så pass stor förändring i folkbibliotekets sociala legitimitet, att en ny modell kan användas för att
komplettera den gamla i det nya millenniet. I den nya modellen är informationscentrum utbytt till innovation- och inspiration (anm. egen översättning), som ger folkbiblioteken en roll som utgångspunkt för nya innovationer och uttryck, exempelvis genom att tematisera lokalerna eller att ge mer resurser till digitala produktionsverktyg. Denna roll ska vara speciellt attraherande för de yngre generationerna (Jochumsen, Hvenegaard-Rasmussen, & Skot‐Hansen, 2012).
4
Resultat
I följande avsnitt presenteras resultatet från de tre datainsamlingarna
dokumentundersökning, enkätundersökning och intervjuer i koppling till
frågeställningarna. Resultaten presenteras kronologiskt i den ordning som
undersökningarna utfördes. Biblioteksplanerna är offentliga dokument och blir därför
refererade till med kommunnamn, även om ingen koppling mellan kommunstorlek och
innehåll i planerna görs. Intervjupersonerna benämns A, B, C, D och E eftersom deras
demografiska egenskaper inte har någon betydelse för studien, samt för att presentera
resultatet objektivt.
4.1
Biblioteksplanerna och (icke-)användare
Totalt lästes 45 biblioteksplaner från olika kommuner i Sverige. Se metodkapitel för beskrivning av hur urvalsprocessen av biblioteksplaner gick till. Parallellt med läsningen av biblioteksplaner lästes även dokumentet Biblioteksplan 2.1, en skrift framtagen av Kungliga Biblioteket i samarbete med kommunala biblioteksverksamheter som ger en fördjupad beskrivning av grunden till arbetet med biblioteksplaner, samt en redogörelse för de olika mål som styr verksamheterna (KB:1, 2017). Detta dokument användes för att under läsningens gång få en djupare förståelse för de verksamhetsmål som presenteras i planerna.
De lästa biblioteksplanernas innehåll och disposition är liknande med några få undantag, och ser standardiserat ut som följande: Inledningsvis redogörs det för vilken koppling verksamhetens målstyrning har till bibliotekslagen, sedan presenteras en mindre omvärldsanalys följt av en nulägesbeskrivning samt en beskrivning av aktuella utvecklingsområden (KB:1, 2017). Enligt en proposition ur Bibliotekslagen som citeras i Biblioteksplan 2.1 (KB;1, 2017) är det
framförallt användarperspektivet som ska styra biblioteksverksamheten, något som genomsyrar planernas helhet. Hur respektive kommun arbetar för att göra praktik av teorin redovisas i planerna och exakt hur denna användaranpassning ser ut på de olika biblioteken presenteras ofta abstrakt och uttrycks formellt. Bland annat skriver Gävle Kommun i sin biblioteksplan (2013) att en utveckling i takt med samhällsförändringar är en förutsättning för att bibehålla den kompetens som behövs för att biblioteket som organisation ska vara i samklang med
användarnas behov, men följer sedan inte upp vad det innebär för verksamheten i praktiken. I Rättvik Kommuns biblioteksplan (2016) står det att biblioteket ska vara tillgängligt för alla och att kommunens invånare ska få möjlighet att påverka verksamheten, medan inga konkreta
förslag på åtgärder för detta mål beskrivs. En återkommande del av biblioteksplanerna är alltså att det ofta finns en idé och en formell beskrivning av hur utvecklingsarbetet ska verka för att bli mer användaranpassat, men hur det ska fungera rent praktiskt redogörs inte alltid. De
biblioteksplaner som konkret beskriver hur användaranpassningen ska ske, presenterar metoder för hur användarnas behov ska tillgodoses. Bland annat nämns förslagslådor, dagliga samtal med användare och öppna diskussionstillfällen. Enligt biblioteksplanen från Bollnäs Kommun (2017) får låntagare till exempel lämna inköpsförslag, och i Säffle Kommun (2017) skapar man regelbundet fokusgrupper i vilka man genomför brukarundersökningar. En annan
återkommande metod som beskrivs i de biblioteksplaner som presenterar konkreta metoder för ökad användaranpassning, är enkäter. Ungefär en femtedel av de lästa biblioteksplanerna redogör för hur enkäter har implementerats som en del av verksamhetsutvecklingen. I
biblioteksplanen för Gnosjö Kommun (2016) kan man läsa att brukarenkäter är en viktig del av verksamhetens användaranpassning och att de genomförs vartannat år. Vidare skriver Ystad Kommun (2017) i sin biblioteksplan att en tidigare genomförd enkätundersökning (år 2015) varit så pass framgångsrik att den nu fungerar som en idébank för folkbiblioteket att ösa ur ifråga om användaranpassade verksamhetsförändringar. Två andra versioner som går att läsa är: ”Förutom styrdokumenten grundar sig planen även på resultatet av en enkätundersökning bland
medborgarna som genomfördes under våren 2017”, citerat ur Åsele kommuns biblioteksplan
(2018), och ”Uppföljning av brukarnas synpunkter sker genom årliga enkätundersökningar vars
resultat redovisas för kultur- och utbildningsnämnden i bokslutsarbetet samt på bibliotekets hemsida för allmänheten”, citerat ur Degerfors kommuns biblioteksplan (2018).
Under läsningen av dokumenten gjordes en innehållsanalys för att peka ut vilka specifika utvecklingsområden folkbiblioteken arbetar med i koppling till gruppen icke-användare. Ett återkommande mönster i koppling till användaranpassning som naturligt följer de direktiv som getts från Kungliga Biblioteket, är alltså de kommunala biblioteksplanernas inställning till att
vilja nå fler. Som tidigare nämnts är det användarperspektivet som enligt KB:1 (2017) ska styra
verksamheten, och hur respektive filial arbetar för att praktisera verksamhetsutvecklingen beskrivs sällan konkret, utan sammanställs istället i idéer. Innehållsanalysen av
biblioteksplanerna hade som fokus att identifiera just upprepade idéer om hur verksamheten ska arbeta för att nå fler och resulterade i fem kategorier av strategier som presenteras nedan:
• Förbättra marknadsföring och nå fler genom en ökad kunskap om vad folkbiblioteket erbjuder.
• Bli mer lättillgängliga för kommunens alla invånare, framförallt genom att ha meröppet (att hålla öppet för besökare även om personal inte finns på plats) samt att vara mer verksamma med bokbussar.
• Utveckla det digitala utbudet genom att erbjuda fler e-medier och digitala tjänster. • Göra rummet mer attraktivt genom att utveckla bibliotekets planlösning och utforma mer
genomtänkta lokaler för användarnas bruk.
• Utöka kultur- och informationsaktiviteter såsom författarbesök, föreläsningar, kulturkvällar och programverksamhet.
Dessa fem kategorier sammanfattar alltså folkbibliotekens arbete med hur användare ska nås överlag, och inte bara icke-användare, som finns beskrivet i biblioteksplanerna. Av de lästa biblioteksplanerna var det endast fem av 45 som uttryckligen beskrev sitt arbete för att nå just icke-användare. Metoderna för hur detta ska ske i praktiken varierar, men samtliga faller in under de fem kategorier som presenterats ovan. Gnosjö Kommun (2016) skriver bland annat att de vill utveckla marknadsföring av biblioteksverksamheten för att locka fler, som till exempel nyanlända och icke-användare. I Göteborgs stads biblioteksplan (2013) står det att öppettiderna på de fysiska biblioteken ska vara generösa, och att fokus ligger på att hela tiden verka för att bjuda in nya användare. ”Biblioteket ska särskilt satsa på att komma i kontakt med nya
användare. Biblioteket ska arbeta evidensbaserat med att nå nya användare”, citerat ut
biblioteksplanen för Stockholm Stad (2016). Biblioteksplanen för Säffle Kommun (2017) summerar i princip de fem strategiområdena som sammanfattades ur dokumentundersökningen med citatet: ”målet är att nå nya användare, genom att erbjuda ett brett urval av medier, ha fler
läsfrämjande aktiviteter per år, mäta kvaliteten på verksamheten, göra omstrukturering av lokalen för att öka möjligheter till inspirerande möten”.
4.2
Enkätsvaren
Baserat på de fem kategorier av verksamhetsutvecklande strategiområden för att nå nya användare som genererades ur dokumentundersökningen, genomfördes sedan online-enkäten. I enkäten lades ingen vikt på respondenternas demografiska egenskaper, och de svarande var både användare och icke-användare av folkbiblioteket. Syftet med enkäten var att kartlägga allmänna inställningar till folkbiblioteken i koppling till de fem utvecklingskategorierna, för att sedan operationalisera svaren till kvalitativa intervjufrågor för icke-användarna. 35 personer svarade på enkäten inom den vecka som den var aktiv online. Respondenterna i enkäten fick frivilligt lämna kontaktuppgifter för en eventuell uppföljande intervju, varav åtta personer svarade, och fem av dem räknades som icke-användare. Inledningsvis fick respondenterna
frågor kring sina vanor i koppling till de fem strategikategorierna, och sedan övergick frågornas fokus till respondenternas inställning till kategorierna. Nedan redovisas svaren kategoriskt, och de frågor som gav de mest intressanta svaren som senare tas upp i intervjuerna redovisas i diagram.
Enligt analysen av biblioteksplanerna arbetar folkbiblioteken aktivt med att synas mer och ha en tydligare marknadsföring för att fler ska få kunskap om vilka tjänster som erbjuds. I enkäten fick respondenterna frågan om de någon gång under det senaste året sett någon typ av reklam för folkbiblioteket, och i så fall för vad. Senare i enkäten fick respondenterna även svara på om en ökad eller tydligare marknadsföring hade påverkat deras vanor när det kommer till att använda sig av eller besöka folkbiblioteket. Resultatet syns i cirkeldiagrammen nedan.
Diagram 1: Svar på enkätfråga om folkbibliotekets marknadsföring. Siffrorna representerar antal svarande för respektive svar.
Diagram 1 visar att majoriteten av respondenterna inte sett någon typ av reklam det senaste året. Personen som svarade ”annat” uppger att hen endast sett reklam för biblioteket på själva
biblioteket. Av de som svarade JA uppgavs olika svar på vad reklamen ifråga handlat om, dessa var: författarträff, bokbuss, kulturellt arrangemang och barnteater. I diagram 2, på nästa sida, kan vi däremot se att lite fler än hälften av respondenterna svarar senare att de troligtvis besökt eller använt sig av folkbiblioteket oftare om de haft en synligare marknadsföring. Diagram 2 visar även att alla som svarade på enkäten inte svarade på denna fråga, vilket skulle kunna betyda att de inte har någon åsikt i frågan.
Diagram 2: Svar på enkätfråga om folkbibliotekets marknadsföring. Siffrorna representerar antal svarande för respektive svar.
Analysen av biblioteksplanerna visade att folkbiblioteket arbetar för att nå fler genom att vara mer tillgängliga. Begreppet tillgänglig används varierat i de olika biblioteksplanerna, men återkommer oftast ifråga om två praktiska åtgärder; att vara uppsökande i form av
bokbussverksamhet och att ha meröppet. I enkäten fick respondenterna svara på om de skulle besökt eller använt sig av folkbiblioteket oftare om de varit mer aktiva med bokbussar, varav närmare 90% svarade nej. Frågan om folkbibliotekets satsning på meröppet blev svår att
operationalisera till en öppen enkätfråga om respondenternas vanor då området är direkt kopplat till biblioteksverksamheten, och därför valdes den bort i de inledande frågorna. Däremot fick de senare svara på om de besökt eller använt sig av folkbiblioteket oftare om de ändrat sina öppettider.
Lite mindre än hälften av respondenterna hade enligt enkätsvaren besökt/använt sig av folkbiblioteket oftare om de haft öppet längre och under fler dagar i veckan. Hälften av
respondenterna hade enligt enkätsvaren besökt/använt sig av folkbiblioteket oftare om det legat närmare deras bostad eller arbete. Detta pekar på ett intresset hos respondenterna att bli mer aktiva användare av folkbiblioteket troligtvis inte handlar om tillgänglighetsaspekterna, utan snarare om vilka tjänster som erbjuds.
Fortsättningsvis visade analysen av biblioteksplanerna att ett ökad digitalt bestånd hos folkbiblioteken är en del av verksamhetsutvecklingen gentemot nya användare. Inledningsvis ställdes ingen fråga i enkäten kring respondenternas vanor kring e-medier, något som i efterhand pekades ut som ett misstag då det med enkelhet hade kunnat läggas till en fråga kring ämnet.
Däremot fick respondenterna senare besvara frågor kring sin inställning till folkbibliotekets strategi kring att öka det digitala mediebeståndet. Enkätsvaren visar att lite fler än hälften av respondenterna troligtvis inte eller inte skulle använt sig av folkbiblioteket om de haft ett större bestånd av e-böcker, musik/ljudböcker och film.
Vad gäller frågan om folkbibliotekets strategi att göra det fysiska rummet mer attraktivt för besökaren, fick respondenterna svara på frågor i två delar. Lite fler än hälften svarade att de sällan eller aldrig söker sig till offentliga platser (som café, offentliga kontorsplatser eller bibliotek) för att studera eller arbeta, och ännu färre svarade att de söker sig till offentliga platser för att få lugn och ro eller tid för sig själv. Däremot visar det sig i senare frågor att det finns ett visst intresse hos respondenterna att använda sig av folkbiblioteket i just dessa syften. Diagram 3 nedan visar att lite mindre än hälften av respondenterna hade utnyttjat
folkbibliotekets lokaler ifall de varit mer genomtänkta, och lika många visade intresse för att utnyttja lokalerna om de varit lugnare.
Diagram 3: Svar på enkätfråga om folkbibliotekets lokaler. Siffrorna representerar antal svarande för respektive svar.
Den femte kategorin av utvecklingsområden handlade om att folkbiblioteket ska utöka sina kultur- och informationsaktiviteter för att nå fler användare. Vilka specifika aktiviteter de olika filialerna anordnar är inte kartlagt inför denna studie, och därför benämns samtliga aktiviteter som inte tillhör folkbibliotekets dagliga drift och som har som syfte att underhålla eller informera som kultur- och informationsaktiviteter. Enkätsvaren visar att det finns liten eller ingen vana hos respondenterna att delta i sådana tillställningar, då närmare 90% svarade att de
sällan eller aldrig söker sig till gratis kultur- och informationsaktiviteter. Däremot visar sig intresset vara relativt stort. Diagram 4 och 5 nedan visar att ungefär hälften av respondenterna hade kunnat tänka sig att besöka eller använda sig av folkbiblioteket oftare om de haft fler kulturaktiviteter respektive informationsaktiviteter.
Diagram 4: Svar på enkätfråga om folkbibliotekets lokaler. Siffrorna representerar antal svarande för respektive svar.
Diagram 5: Svar på enkätfråga om folkbibliotekets lokaler. Siffrorna representerar antal svarande för respektive svar.
Sammanfattningsvis visar enkätsvaren att respondenterna har relativt lite erfarenhet av folkbibliotekets tjänster när det kommer till de utvecklingsområden som identifierats i biblioteksplanerna. Bland annat uppger majoriteten att de inte sett någon reklam för
folkbiblioteket det senaste året, fler än hälften söker sig inte till offentliga platser för arbete eller studier och endast två personer har erfarenhet av att delta i gratis kultur- eller
informationsaktiviteter. Däremot visar enkätsvaren att det finns ett visst intresse hos
respondenterna att bli mer aktiva biblioteksanvändare för just samma anledningar då ungefär hälften uppger att de besökt eller använt sig av folkbiblioteket oftare om de utvecklat dessa områden. Detta påstående gäller däremot främst för utvecklingsområdena ökad marknadsföring, mer attraktiva lokaler och utökning av kultur- och informationsaktiviteter.
4.3
Intervjusvar
Respondenterna fick i enkätens slut lämna sin mailadress vid intresse av uppföljande intervju. Fem personer intervjuades, varav samtliga inte använt folkbibliotekets tjänster eller besökt folkbiblioteket på minst tre år, och därmed räknades som icke-användare enligt Svensk Biblioteksförenings (2011) definition av begreppet. I intervjun fick samtliga först svara på frågor kring sin egen uppfattning om folkbiblioteket som institution samt vilken relation de har till sin kommunala biblioteksverksamhet, i syfte att sätta igång tankarna kring ämnet. Därefter blev frågorna mer inriktade på de fem kategorier av utvecklingsområden som identifierats i dokumentundersökningen av biblioteksplanerna och var mer av karaktären varför istället för enkätfrågornas ja- och nej- form. Framförallt fördjupades samtalet kring utvecklingsområdena marknadsföring, attraktiva lokaler och utökning av kultur- och informationsaktiviteter, då dessa varit av störst intresse hos respondenterna i enkäten. Resultatet av intervjuerna kommer nedan presenteras i två delar; allmänna uppfattningar och relation till folkbiblioteket, samt vilka anledningar icke-användarna har att avstå folkbiblioteket i koppling till kategorierna av utvecklingsområden.
4.3.1
Uppfattning och relation
Inledningsvis blev de intervjuade tillfrågade om sina direkta associationer till begreppet folkbibliotek, varav svaren var varierade. Bland annat tänkte A direkt på en tegelbyggnad från 70-talet, D:s första tankeanknytning var att biblioteket är en stel miljö med seriösa människor, och E svarade att hen kort och gott inte har någon direkt tanke kring begreppet. Påföljande inledande frågor handlade om vilken uppfattning de intervjuade hade kring den dagliga verksamhet som bedrivs på folkbiblioteket i respektive hemkommun. En återkommande tanke
