Eleven – beskrivning av projektet
Interaktiv installation av en glaskupa med en flaska och pipett. Flaskan innehåller en mixtur av specifika essenser lösta i olja. Antalet essenser, samt sammansättningen utgör konstverket. Konstverket är interaktivt och betraktaren inbjuds att lyfta på glaskupan och droppa en droppe av doftämnet på sin handlov.
Eleven är ett olfaktoriskt [som har med doft att göra] konstverk som handlar om doft som metod att ”skärpa sinnena”. Doftsinnet är ett förhållandevis mindre utforskat sinne inom den samtida konstvärlden.
Doftupplevelser associeras idag vanligen med den kommersiella marknaden, som genom olika produkter inom parfym har annekterat området doft. Men doft som ett sinnligt fenomen och doft som
konstnärlig artefakt är så mycket större. Historiskt sett har doft både som estetisk upplevelse, och som högt värderad artefakt, haft stor betydelse under antiken och medeltiden i väst. I Japan har man under Heian-perioden utvecklat doftkonst till en raffinerad konstart. Genom olika sociala spel tränades man att associera. Att utveckla förmåga till igenkänning och skillnad, utvecklade nyanseringar av förnimmelser, som i sin tur ledde till verbala artikulationer av sensibla upplevelser.
Doftkonsten under Heian-epoken bidrog till de litterära konstformernas utveckling. Genom olika doftupplevelser iscensattes poetiska tablåer, personkaraktärer beskrevs med dofter, platsers olika egenskaper beskrevs med dofter. Murasaki Shikibu (ca 972 eller 976-1031) är
författarinnan bakom det omfattande verket Genji monogatari, historien om prins Genji, (världens första roman, skriven på 1000-talet). I detta verk möter vi doftupplevelser i multisensibla iscensättningar av
personer, platser, artefakter, färger och naturskiftningar, tillsammans skapas klanger och ackord. Dessa multisensibla konstnärliga
kompositioner kan också sägas vara ”assemblage” (kompositioner med flera modus). Assemblagen utgör atmosfärer som affekterar. Variablerna inom det olfaktoriska domänen är tusentals, och därmed är
variationerna inom doftens domän enorma. Doft handlar om knippen av egenskaper, sammansättning av karaktärsdrag. Ett knippe är en
blandning, och den utgörs av en mixtur av egenskaper, vilket är en företeelse som handlar om matematiken 1+1= 3. Två essenser bildar ett
helt nytt resultat som på förhand inte alls är möjligt att förutsätta.
Doftkonst är en icke-visuell konstform med stark kraft av association.
Genom doftupplevelsen aktiveras ”associationsprincipen” ( Gilles
Deleuze, Pure Immanence, kapitel 2, Hume), och får ett värde genom av en rhizomatisk struktur (genom rhizom, ej trädstruktur). Den
rhizomatiska strukturen dvs. associationsprincipen, förflyttar en tanke och ett materiellt objekt med en härledning som är överensstämmande med affektionens inverkan. Doftsinnet är starkt förankrat i
affektionsprincipen, och gör affektionsfilosofin begreppsliggjord.
Doftupplevelsen är både individuell och kollektiv. Genom den språkliga artikuleringen delas den konstnärliga upplevelsen och därmed är den inte längre inkapslad i ett subjekt. Att dela doftupplevelse är en omfattande, rik och sympatisk form av att utveckla
sensibilitetskunskap. Detta i sin tur genererar en ökad skärpning av de andra sinnena, smak, hörsel, beröring och syn. Och doft är en molekylär företeelse som är empirisk.
