Punkt 113 och 116

(1)

IAS 1

Punkt 113 och 116

- betydande bedömningar och osäkerheter i uppskattningar

Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning

Höstterminen 2008 Handledare:

Jan Marton

Anna-Karin Pettersson Författare:

Anna Ericsson 850728 Jennie Kullberg 820310

(2)

Förord

Våra två handledare Anna-Karin Pettersson och Jan Marton skall ha stort tack för en mycket bra vägledning under resans gång. Särskilt tack skall riktas mot Jan som kom med idén till

ämnet och tagit sig tid att hjälpa oss med den statistiska delen i uppsatsen.

Vår opponentgrupp skall även de ha ett stort tack. Det har varit två mycket värdefulla möten med viktig konstruktiv kritik.

Göteborg den 9 januari 2009

____________________ ____________________

Anna Ericsson Jennie Kullberg

(3)

Sammanfattning

Uppsatsens titel: IAS 1 punkt 116 och 113 –betydande bedömningar och osäkerheter i uppskattningar.

Författare: Anna Ericsson och Jennie Kullberg Handledare: Jan Marton och Anna-Karin Pettersson

Bakgrund och problem: IAS 1 innehåller krav på att företag skall lämna upplysningar om de viktigaste bedömningar företag gör vid tillämpning av dess redovisningsprinciper samt viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar. Detta krav innefattas av punkterna 113 och 116.

Information av denna typ är för företag en balansgång mellan öppenhet och att kunna behålla konkurrensfördelar. Kravet var efter implementeringen av IFRS år 2005 nytt för svenska noterade bolag. Det förekommer mer eller mindre lyckade försök att förverkliga tanken bakom upplysningskravet. Ett problem för företag kan vara att kartlägga vad som egentligen utgör ett osäkert antagande.

Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga de områden gällande IAS 1 punkt 113 och 116 som företag upplyser om. Vidare är syftet att få en bild av omfattningen och placeringen utav dessa upplysningar. Uppsatsen skall också redogöra för eventuella variationer som kan finnas mellan företag inom samma bransch samt mellan två olika branscher. De två branscher som undersöks är industri- och finansbranschen.

Avgränsningar: Undersökningen är avgränsad till de företag inom Finans– och Industrisektorn listade på Stockholmsbörsen per den 16 november 2008, vilka i sin redovisning skall följa IFRS samt har ett räkenskapsår som sammanfaller med kalenderåret 2007.

Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod där 109 stycken årsredovisningar har undersökts. Denna undersökning gav material som användes för den statistiska analysen där det prövades för signifikanta skillnader. Studiens urval är de två branscherna industri och finans vilka är indelade på Stockholmsbörsen. Den information som insamlats överfördes till en av oss utvecklad mall.

Resultat och slutsatser: Vad gäller placeringen av upplysningarna fann vi ingen signifikant skillnad om denna fanns bland redovisningsprinciperna eller i enskild not. En anledning till detta kan vara att IAS 1 punkt 113 tillåter placering både bland redovisningsprinciper och noter. Vi är dock av uppfattningen att placering i enskild not är optimalt. De områden företagen tenderar att oftast upplysa om är exempelvis nedskrivning av goodwill samt uppskjutna skattefordringar/skulder. Det föreligger en signifikant skillnad mellan branscherna med avseende på omfattning och hur ofta företagen upplyser inom vissa områden.

Genomgående dominerar industribranschen vad gäller medelantalet ord och upplysningsområden. Vi ser därför företagen inom finans som mer restriktivt inställda till upplysningskraven. Vi har också dragit slutsatsen att företagen inom industribranschen anser att upplysningskraven är viktigare än företagen inom finansbranschen. Vidare dominerar också de större företagen inom de båda branscherna vad gäller föregående.

(4)

Förkortningslista

BC Basis for conclusions

IASB International Accounting Standards Board IASC International Accounting Standards Committee IAS International Accounting Standard

IFRS International Financial Reporting Standard

RR Rekommendation från Redovisningsrådet

Begrepp

IASB’s Föreställningsram Ger vägledning för redovisning, framställd i enlighet med IFRS.

IAS 1Utformning av Tvingande regler vilka behandlar utformning av finansiella finansiella rapporter rapporter.

IAS 1 punkt 113 Punkten lyder enligt följande:

Ett företag skall i sammanställningen över betydande redovisningsprinciper eller i andra noter upplysa om de bedömningar företagsledningen har gjort, förutom dem som innefattar uppskattningar (se punkt 116), när den har tillämpat företagets redovisningsprinciper, som har den mest betydande effekten på de redovisade beloppen i de finansiella rapporterna.

Observera att denna punkt från och med Januari 2009 benämns punkt 122.

IAS 1 punkt 116 Punkten lyder enligt följande:

Ett företag skall i noterna lämna upplysning om de viktigaste antagandena om framtiden och andra viktiga källor till osäkerheter i uppskattningar på balansdagen, som innebär en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade beloppen för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår. När det gäller dessa tillgångar och skulder skall noterna innefatta uppgifter om

a) deras karaktär, och

b) deras redovisade värde per balansdagen

Observera att denna punkt från och med Januari 2009 benämns punkt125

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Problemdiskussion ... 2

1.3 Problemformulering ... 3

1.4 Syfte ... 3

1.5 Avgränsning ... 3

1.6 Fortsatt disposition ... 4

2. Metod ... 5

2.1 Uppsatsens undersökningsupplägg ... 5

2.2 Val av metod ... 5

2.3 Urval ... 6

2.4 Bortfall ... 7

2.5 Tillvägagångssätt ... 7

2.6 Informationsinsamling ... 9

2.7 Metod för statistiskt resultat och analys ... 9

2.8 Trovärdighet ... 10

2.8.1 Reliabilitet ... 10

2.8.2 Validitet ... 11

3. Referensram ... 12

3.1 Begreppet rättvisande bild ... 12

3.2 Upplysningar ... 13

3.2.1 Informationsasymmetri ... 13

3.2.2 Transparens ... 14

3.2.3 Kostnad – Nytta ... 14

3.3 Tidigare studier ... 15

3.4 IAS 1 ... 16

3.4.1 Punkt 113 ... 17

3.4.2 Punkt 116 ... 17

3.5 Berörda standarder ... 19

3.5.1 Immateriella tillgångar och goodwill ... 19

3.5.2 Uppskjuten skatt ... 20

3.5.3 Finansiella tillgångar, skulder och instrument ... 20

(6)

3.5.4 Pensionsåtaganden ... 21

3.5.5 Avsättningar ... 21

4. Empiri/Analys ... 23

4.1 Placering av upplysningar ... 23

4.1.2 Placering av upplysningar – jämförelse mellan Industri och Finans ... 23

4.1.3 Placering av upplysningar inom industri ... 24

4.1.4 Placering av upplysningar inom Finans ... 25

4.2. Upplysningarnas omfattning – jämförelse mellan Industri och Finans ... 25

4.2.1 Medelantalet upplysningsområden – jämförelse mellan Industri och Finans ... 28

4.2.2 Medelantalet ord – jämförelse mellan Industri och Finans ... 29

4.3 Upplysningarnas omfattning – jämförelse inom branscherna Industri och Finans ... 30

4.3.1 Medelantalet upplysningsområden inom Industri och Finans ... 32

4.3.2 Medelantalet ord inom Industri och Finans ... 33

5. Slutsats ... 35

5.1 Inledning ... 35

5.1.1 Placering av upplysningar ... 35

5.1.2 Medelantalet områden ... 35

5.1.3 Medelantalet ord ... 37

5.2 Förslag till framtida studier ... 37

Källförteckning ... 38

Böcker ... 38

Artiklar och tidskrifter ... 38

Redovisningsstandarder ... 39

Webbadresser ... 39

Bilagor ... 40

Bilaga 1- Kruskall-Wallis Test- Variationer inom Industri. ... 40

Bilaga 2- Kruskall-Wallis Test- Variationer inom Finans. ... 40

Bilaga 3- Kruskall-Wallis Test- Skillnad mellan företagens storlek avsett bransch. ... 41

Bilaga 4- Mann- Whitney Test- Skillnad mellan branscher oavsett storlek. ... 41

Bilaga 5- Mann-Whitney Test- Skillnader mellan branscher. ... 42

Bilaga 6- Företagen som innefattas av studien ... 44

(7)

1

1. Inledning

Detta avsnitt inleder uppsatsen genom att först beskriva en bakgrund tillhörande uppsatsens ämne. Efter detta följer en problemdiskussion som smalnar av i uppsatsens huvudsakliga forskningsfrågor. Vidare redogörs syftet med uppsatsen samt den avgränsning författarna gjort.

1.1 Bakgrund

Kapitalmarknaden och det ekonomiska utbytet mellan världens länder har ökat, vilket bidragit till ett behov av att kunna jämföra företag från olika länder. Ett behov av ett likartat redovisningssystem är därför av betydelse. År 1973 bildades IASC, en privat organisation som arbetar för en harmoniserad redovisning. IASC gav ut redovisningsstandarder som benämndes IAS. I samband med att allt fler länder började tillämpa IAS på 1990-talet genomfördes en omorganisering av IASCs organisation bland annat för att öka sin konkurrenskraft och säkerställa sitt oberoende. Denna omorganisering medförde att IASC år 2001 bytte namn till det vi idag benämner IASB. Dess standarder benämns numera IFRS.¹ År 2002 beslutade EU att samtliga noterade bolag inom unionen, från och med år 2005, skall upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med de standarder som antagits av EU- kommissionen.² Denna omställning kom att bli stor för många av företagen. En av orsakerna är att många av företagen övergått från ett regelbaserat system till IFRS, som är ett principbaserat system. Principbaserade system ställer högre krav på företagen vid utformandet av de finansiella rapporterna. I IFRS finns exempelvis inga mallar för hur de finansiella rapporterna skall vara utformade.³ Däremot anges i IAS 1 den minimiinformation som de finansiella rapporterna skall innehålla. Informationen anses dock inte vara så specificerad att den ger tillräcklig vägledning för att kunna göra de finansiella rapporterna jämförbara.⁴ Standarden utgår istället från de redovisningsprinciper som framgår av IASBs föreställningsram för finansiella rapporter. Redovisningsprinciperna skall beaktas i varje standard. IASB definierar målen med redovisningen, därefter är det upp till företagen själva att uppnå dessa mål vilket i sin tur kräver professionella bedömningar, tolkningar och uppskattningar av företagen. Detta är varför IFRS ställer höga krav gällande upplysningar.

Genom att bedömningar tillåts kan relevanta belopp redovisas men på bekostnad av tillförlitlighet. Det är därför ofta svårt för läsaren att veta vad som ligger till grund för belopp i redovisningen. ⁵

IAS 1 innehåller krav på att företag skall lämna upplysningar om de viktigaste bedömningar företag gör vid tillämpning av dess redovisningsprinciper samt viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar. Kravet var efter implementeringen av IFRS år 2005 nytt för svenska noterade bolag, eftersom RR 22 vilken baseras på IAS 1, inte innehöll dessa krav.⁶ Genom att företag lämnar upplysningar gällande ovanstående uppmärksammas läsaren bland annat på de belopp som är föremål för betydande bedömningar eller belopp som innehåller osäkerhet i uppskattningar.⁷

1 Marton Jan et al., IFRS-i teori och praktik (Bonnier Utbildning 2008)

2 Smith Dag, Redovisningens språk (Studentlitteratur 2006)

3 Marton Jan et al., IFRS-i teori och praktik

4 Buisman Jan, ”Första erfarenheterna av IFRS”, Balans 5, (2006)

6 Buisman Jan, ”Första erfarenheterna av IFRS”

(8)

2 1.2 Problemdiskussion

De noterade företagen inom EU har genomgått en stor förändring sedan kravet på att upprätta koncernredovisning i enlighet med IFRS introducerats. Trots denna arbetsamma omställning har företag lyckats förbättra sina årsredovisningar i den bemärkelsen att de lämnar ut betydligt mer information än tidigare. Vissa områden har dock ett behov av förbättringar, däribland osäkerheter i uppskattningar och betydande bedömningar.⁸ Processen att upprätta redovisning är i många fall beroende av professionella bedömningar. Bedömningar förekommer även när ett visst område är reglerat av en standard, exempelvis att avskrivning skall göras på fastigheter. I ett sådant fall ges utrymme åt bedömning gällande fastighetens nyttjandeperiod samt restvärde. Ytterligare exempel på bedömningar är frågan om en post skall kostnadsföras eller balanseras vilka kan vara beroende av kritiska antaganden huruvida investeringen kommer att generera framtida ekonomiska fördelar eller inte. Även om det finns ett regelverk för företagen att utgå ifrån är det fortfarande många redovisningsbeslut som är oreglerade.⁹ IAS 1 punkt 113 kräver att företag skall upplysa om de bedömningar som gjorts av företagsledningen och har en betydande effekt på de finansiella rapporterna. Företagen skall också enligt punkt 116 upplysa om de viktigaste antagandena om framtiden samt källor till osäkerheter i uppskattningar. Vidare står i denna punkt angivet att upplysning om de osäkra uppskattningarna skall innefatta uppgifter om deras karaktär och dess redovisade värde på balansdagen.¹⁰ De antaganden och uppskattningar avseende punkt 116 kräver företagsledningens svåraste, mest subjektiva och mest komplexa bedömningar.¹¹ Några få exempel följer punkterna men mer exakt specificerat om var eller hur upplysningarna skall nämnas framgår inte av de båda punkterna.

IAS 1 saknar en systematisk översikt vilket gör standarden svårtolkad, inte minst för företagen. Det föreligger därför ett problem i den bemärkelse att företagen inte helt tydligt kan utläsa hur de skall redovisa eller vilka områden som är berörda av punkterna 113 och 116 då bara ett fåtal exempel ges. Det har konstaterats att få företag hade lämnat upplysning angående dessa punkter i årsredovisningar gällande år 2006.¹² En svårhet för företagen är att veta i vilken omfattning de skall upplysa om utförda bedömningar eller osäkerheter i uppskattningar för att kravet skall anses vara uppfyllt. Ett annat problem för företag kan också vara att kartlägga vad som egentligen utgör ett osäkert antagande. Detta medför en variation i upplysningarna och jämförbarheten mellan olika företag kan ifrågasättas.¹³ Denna problematik är en bidragande orsak till att transparens i årsredovisningarna inte blir vad IFRS syftar till. Hittills har IFRS regelverk inte inneburit en ökad transparens i företagen och kommer enligt Oxelheim sannerligen inte att göra det heller.¹⁴

Flera företag underskattar den tid och de resurser som krävs för att upprätta en redovisning enligt IFRS. En traditionell svensk årsredovisning inbegriper noter vilka mest varit en förklaring till ändringar mellan balansdagar. IFRS kräver information av mer strategisk karaktär, exempelvis vilka antaganden som ligger bakom en nedskrivningsprövning av

8 Buisman Jan, ”Första erfarenheterna av IFRS”,

9 Deegan Craig, Unerman Jeffrey, Financial Accounting Theory, (Mc Graw Hill Education 2006)

10 FAR SRS Förlag, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS, IAS 1 punkt 116 och 113, (FAR SRS Förlag AB 2008)

11 IAS 1 punkt 118

12 Edlund & Anrell, ”Andra året med IFRS”, KPMG Forefront 1, (2007)

14 Oxelheim Lars, ”Ingen indikation på ökad transparens”, Balans 4, (2006)

(9)

3

goodwill. Information av denna typ är en balansgång mellan öppenhet och att kunna behålla konkurrensfördelar.¹⁵

Med utgångspunkt från diskussionen ovan finner vi det intressant att undersöka huruvida upplysningar kring bedömningar samt antaganden och osäkerhet i uppskattningar hanterats av företag samt om det förekommer variationer i denna hantering.

1.3 Problemformulering

Vi har i denna uppsats för avsikt att svara på följande frågor avgränsade till företag inom industri- och finansbranschen.

• Vilka områden gällande IAS 1 punkt 113 och 116 upplyser företag inom industri- och finansbranschen om, hur omfattande är upplysningarna samt var i årsredovisningen placeras dessa upplysningar?

• Vilka variationer förekommer mellan företagen i samma bransch och mellan de två olika branscherna gällande föregående frågeställning?

1.4 Syfte

Syftet med vår uppsats är att kartlägga de områden gällande IAS 1 punkt 113 och 116 som företag upplyser om samt att få en bild av omfattningen och placeringen utav dessa upplysningar. Vidare är syftet med undersökningen att redogöra för eventuella variationer som kan finnas mellan företag inom industri- respektive finansbranschen och mellan dessa två branscher.

1.5 Avgränsning

Vi har avgränsat vår undersökning till de företag inom Finans– och Industrisektorn listade på Stockholmsbörsen per den 16 november 2008, vilka i sin redovisning skall följa IFRS samt har ett räkenskapsår som sammanfaller med kalenderåret 2007.

(10)

4 1.6 Fortsatt disposition

(11)

5 2. Metod

I detta avsnitt beskrivs den metod som ligger till grund för uppsatsen. Vägen till det urval av företag vilka undersökningen bygger på beskrivs. Vidare redogörs för tillvägagångssättet vid informationsinsamling där vi utformat en undersökningsmall samt kodningsnyckel.

Avslutningsvis diskuteras uppsatsens reliabilitet samt validitet.

2.1 Uppsatsens undersökningsupplägg

Det finns två olika undersökningsuppläggningar, extensiv eller intensiv. Den senare kännetecknas av att studien går på djupet medan en extensiv uppläggning går på bredden. Hur vi vill närma oss den företeelse som skall studeras är relaterat till djup. Bredd säger något om hur många undersökningsenheter vi vill uttala oss om. En intensiv uppläggning karakteriseras av att vi går på djupet med några få enheter medan extensiv uppläggning arbetar med stora urval enheter. Valet av undersökningens upplägg blir det som lämpar sig bäst för studiens problemformulering. ¹⁶ Vår problemformulering innefattar bland annat en kartläggning av vilka områden företag upplyser om, gällande betydande bedömningar och osäkerheter i uppskattningar enligt IAS 1 punkt 113 och 116. Syftet är således inte att gå in på djupet i några få företags årsredovisningar varför vår undersökning har ett extensivt upplägg.

Problemformuleringen kräver att vi arbetar med många enheter, det vill säga undersöker flera företags årsredovisningar, för att erhålla den kartläggning vi önskar. Extensiva undersökningar lämpar sig särskilt väl när vi med undersökningen vill få fram skillnader och likheter mellan flera enheter samt om önskan är att utforska samband mellan olika förhållanden. ¹⁷ Detta stämmer väl in med vårt syfte att undersöka möjliga variationer mellan två branscher och företag inom samma bransch.

2.2 Val av metod

Forskningsmetoden kan vara antingen kvalitativt eller kvantitativt inriktad. Förenklat kan sägas att dessa benämningar syftar på hur den information som inhämtas bearbetas och analyseras.¹⁸ Att välja metod handlar om att utforma ett verktyg som tar fram de uppgifter som undersökningen behöver för att kunna svara på problemformuleringen. En kvantitativ metod fungerar bäst när målet är att kunna sätta siffror på undersökningsmaterialet¹⁹ Den kvantitativa metoden saknar dock de kvalitativa metodernas möjlighet att gå in på djupet med en frågeställning. Vid en kvalitativ metod är det forskarens uppfattning eller tolkning av information som står i centrum. Denna information kan eller bör inte omvandlas till siffror.

Detta till skillnad från den kvantitativa metoden där den information som samlas in kan omvandlas till siffror och bli föremål för en statistisk analys.²⁰ Vår uppsats bygger således på en kvantitativ metod då vi har inhämtat information från 109 företags årsredovisningar för att kunna kartlägga vilka områden företag inom industri- och finansbranschen upplyser om gällande betydande bedömningar och osäkerheter i uppskattningar. Informationen har vi omvandlat till siffror som ligger till grund för en statistisk analys och svar erhålles på de

16 Jacobsen Dag Ingvar, Vad, hur och varför– Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen, (Studentlitteratur Lund, 2002)

17 Ibid.

18 Patel Runa och Davisson Bo, Forskningsmetodikens grunder- Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (Studentlitteratur Lund, 1994)

19 Eliasson Annika, Kvantitativ metod från början, (Studentlitteratur Lund, 2006)

20 Holme Magne Idar och Solvang Krohn Bernt, Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder (Studentlitteratur Lund, 1997)

(12)

6

frågor som ställts upp i problemformuleringen. En fördel med den kvantitativa metoden är att den standardiserar informationen samt gör den enkel att behandla med hjälp av datorer. Med hjälp av ett statistiskt dataprogram som SPSS fås en överblick över ett komplext material. Vid användandet av en kvantitativ metod ges möjlighet att beskriva ett givet förhållande relativt exakt.²¹ I vårt fall betyder det exempelvis att vi exakt kan beskriva hur många av de utvalda företagen som upplyser om betydande bedömningar eller osäkerheter i uppskattningar för ett specifikt område. Vidare ger denna metod möjlighet att beskriva variationer och samband mellan olika förhållanden. Vi får lättare att strukturera informationen, se huvuddrag, det typiska, det vanliga samt avvikelserna från normalfallen.²² Syftet med vår undersökning är som ovan nämnt inte att gå in på djupet i en undersökningsenhet varför det för oss är obetydligt att den kvantitativa metoden saknar denna egenskap.

2.3 Urval

I det första skedet av uppsatsen sammanställdes en lista över samtliga företag noterade på Stockholmsbörsens small-, mid- och large-cap- lista per den 16 november 2008. De definieras enligt följande:

• Small-cap, företag med ett börsvärde understigande 150miljoner euro.

• Mid-cap, företag med ett börsvärde mellan 150miljoner euro och 1miljard euro.

• Large-cap, Företag med ett värde överstigande 1miljard euro.²³

I nästa skede grupperades företag baserat på den sektorindelning som erhålls på OMX Nordic Exchange. Utifrån denna sektorindelning genomfördes studiens urval. En förteckning över alla enheter i populationen skall ställas upp. En population är samtliga enheter vi önskar få information om, vilket i vårt fall kom att utgöras av samtliga företag i finans– och industrisektorn, noterade på Stockholmsbörsen vilka i sin redovisning tillämpar IFRS.²⁴ Att variationer gällande upplysningsområden kan förekomma mellan olika branscher kan ses som ett relativt självklart fenomen eftersom företagens verksamhet till sin natur är olika. Vi ville därför fokusera denna undersökning på företag samlat i samma bransch, varför något urval från samtliga branscher inte var aktuellt. Detta eftersom vi ansåg det intressant att se om det förekommer variationer mellan företag som till sin verksamhet är relativt lika och är verksamma inom samma bransch. Denna studies urval föll som ovan nämnt på två branscher, industri och finans. Industribranschen inbegriper enligt sektorindelningen på OMX Nordic Exchange även tjänster och består av företag med följande huvudsakliga aktiviteter:

tillverkning och distribution av kapitalvaror, inklusive flyg- och försvarsindustri, byggnadsprodukter, projektering och konstruktion i byggindustrin, elutrustning och maskinell utrustning till industrin. Kommersiella tjänster och produkter innefattar tryckning, bemanning, miljöservice, kontorstjänster. Transport innefattar flygbolag, fraktbolag, rederier, väg- och järnvägstransport samt infrastruktur för transporter.²⁵ Finansbranschen inbegriper även fastighetsföretag och omfattas av företag som ägnar sig åt bankverksamhet, hypoteksfinansiering, finanstjänster till privatkunder, specialiserade finanstjänster, investment banking och mäkleriverksamhet, tillgångsförvaltning och depåverksamhet, företagslån, försäkring, finansiella investeringar och fastigheter inklusive fastighetsfonder.²⁶

21 Jacobsen Dag Ingvar, Vad, hur och varför – Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen.

22 Ibid

23 http://omxnordicexchange.com/investors/handelsinformation/nordiskaborsen/

24 Holme Magne Idar och Solvang Krohn Bernt, Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder

25 http://www.nasdaqomxnordic.com/sectors/Industrials

26 http://www.nasdaqomxnordic.com/sectors/Financials

(13)

7

Anledningen till att undersökningen kom att utföras på två branscher är att vi gavs möjlighet att se om samma företeelse, antingen variation mellan företag kontra att alla företag följer samma linje inom respektive bransch, skiljer sig åt från varandra. Att urvalet föll på branscherna Industri och Finans beror dels på att de båda till sin storlek utgör tillräckligt många företag vilket möjliggör en kartläggning av frekvent återkommande upplysningsområden samt att företagen även är jämnt fördelade mellan de tre olika listorna (small-, mid– och large-cap). Vidare ansåg vi det särskilt intressant att undersöka finansbranschen med tanke på rådande finanskris. Vi anser att årsredovisningar redan från 2007 kan ha känt av det media först 2008 kom att kalla för finanskrisen. Genom att inkludera alla företag inom varje bransch gavs även möjlighet att kartlägga variationer baserat på företagens storlek då vi inkluderat samtliga listor (small-, mid– och large-cap) för båda branscherna. Antalet årsredovisningar som vår undersökning bygger på är således 61 stycken inom Industribranschen respektive 48 stycken inom Finansbranschen vilka totalt utgör 109 stycken.

2.4 Bortfall

De kriterier vi har för att företag skall vara med i vår undersökning är att de i sin redovisning skall följa IFRS samt att de inte har ett brutet räkenskapsår. Anledningen till att vi valde att exkludera företag vilka har brutet räkenskapsår är att vi ville vara säkra på att samma regler och förutsättningar gäller för samtliga företag. På grund av detta har studien haft följande bortfall:

Industri - ABB

Följer i sin koncernredovisning US GAAP.

- AddTech

Brutet räkenskapsår - B&B Tools

Brutet räkenskapsår - HEXPOL

Ingen årsredovisning för 2007 finns att tillgå. HEXPOL blev börsnoterade 2008.

- Morphic Technologies Brutet räkenskapsår.

- System Air

Brutet räkenskapsår.

Finans:

- Svolder

Brutet räkenskapsår 2.5 Tillvägagångssätt

Genom att läsa företagens upplysningar har vi inhämtat information gällande betydande bedömningar och osäkerheter i uppskattningar. Efter detta har vi för att försäkra oss om att ingen väsentlig information missats i årsredovisningarna alltid tillämpat sökmotorn i programmet Adobe Reader. Vi använde sökord som osäkerhet, bedömning, uppskattning och antaganden. Dessa sökord baseras på de krav som återfinns i IAS 1 punkt 113 och 116. Den information som erhölls vid undersökningen av de olika årsredovisningarna överfördes till en mall vilken redogörs nedan.

(14)

8

Innan undersökningen påbörjades genomfördes en pilotundersökning med 15 företag i respektive sektor där vi delade upp dessa 15 till fem för respektive lista. Vi ville få en övergripande bild över återkommande områden som företag lämnat upplysning om. De observerade områden registrerades i den mall vi har utarbetat för bearbetning av erhållen information. Mallen som utgörs av den information vi funnit i företagens årsredovisningar är utformad likt en tabell. I första kolumnen finns de företag som vi ämnat undersöka. Dessa är i sin tur indelade i de två olika branscher vi valt, finans och industri, vilka i sin tur är indelade i small-, mid-, och large-cap. Därefter följs ett antal kolumner med de olika områden vi valt att se närmare på för att undersöka huruvida företagen upplyser om dessa samt var i årsredovisningen företaget lämnat upplysning. Områdena har som tidigare nämnts, valts ut då vi genomfört vår pilotstudie. Dessa områden är dem vilka vi med utgångspunkt från årsredovisningarna, ansåg vara de mest återkommande i båda branscherna. Vi förbehöll oss dock rätten att kunna komplettera mallen efter hand med ytterligare områden om vi ansåg det nödvändigt. Exempelvis om vi skulle finna fler återkommande upplysningsområden. I denna tabell kommer områdena därefter att tilldelas siffror vilka beskrivs i följande avsnitt.

I avsnitt 3.5 presenteras de standarder i IFRS som berörs av de vanligast förekommande upplysningsområdena i denna studie. Detta för att ge läsaren en ökad förståelse för de bedömningar och uppskattningar som kan förekomma för dessa upplysningsområden.

Kodningsnyckel

Den egenskap som studeras i en kvantitativ studie benämns alltid som en variabel. En variabel kan ha olika egenskaper då den kan befinna sig på olika skalnivåer. Det finns fyra olika skalnivåer, nominalskala, ordinalskala, intervallskala samt kvotskala.²⁷ När ett mått på en enhet, i vårt fall upplysningar om ett område, berättar vilken klass enheten hamnar i med avseende på egenskapen i fråga är det en nominalskalenivå. Detta innebär endast att enheterna placeras i ömsesidigt uteslutande kategorier. När två enheter jämförs kan vi endast säga att de i förhållande till den aktuella egenskapen är lika eller olika.²⁸

Vår kodningsnyckel består av ettor och nollor. Ett område blir tilldelat en etta om upplysning lämnats och en nolla om upplysning saknas. Vidare ämnar vi undersöka omfattningen av upplysningarna för valda områden. Detta har vi erhållit genom att räkna alla de ord som förekommer i respektive upplysning. Vi vill understryka att detta inte säger något om kvaliteten på upplysningen som sådan, men kommer att ge oss en uppfattning om hur mycket plats upplysningarna får i årsredovisningen. En mätning av kvaliteten på upplysningarna skulle inbegripa allt för subjektiva bedömningar. Således har varje område två kolumner, där den första blir tilldelad en etta eller en nolla. En etta står för att upplysning om området har lämnats medan en nolla visar att upplysning saknas. Kolumn nummer två tilldelas, då upplysning lämnats, antalet ord. Omfattningen av en lämnad upplysning relaterar till hur viktigt ett område är. Detta eftersom det är kostsamt att producera en årsredovisning, ju längre en upplysning är desto större plats och kostnad tar den av årsredovisningen. Någon har alltså fattat ett beslut om dess omfattning vilket är relaterat till kostnad, vilket i sin tur kan ställas till hur viktig en upplysning anses vara. Tidigare undersökning har visat att det inte spelar någon

27 Patel Runa och Davisson Bo, Forskningsmetodikens grunder- Att planera, genomföra och rapportera en undersökning

(15)

9

roll om vi använder ord eller meningar, varför vårt val att mäta omfattning med ord inte påverkar resultatet i annan riktning än om vi skulle ha valt meningar som mätinstrument.²⁹ 2.6 Informationsinsamling

Den information författaren själv samlar in för att analysera, där denne själv kontrollerar hela undersökningsprocessen kallas primärdata. Information som ursprungligen samlats in av andra som analyserat dem utifrån sina egna utgångspunkter kallas sekundärdata.³⁰ Förenklat kan sägas att de data författaren samlar in för första gången direkt från en primär informationskälla är primärdata och de data som inte samlas in direkt från en sådan källa, utan baseras på information vilken är insamlad av andra, är sekundärdata. I en kvantitativ studie kan exempel på sekundärdata vara existerande statistik, räkenskaper, årsredogörelser och börsnoteringar.³¹ Denna studie består endast av sekundärdata i form av de data vi erhåller från företagens årsredovisningar. Övriga informationskällor vi använt oss av i uppsatsen utgörs av artiklar, litteratur, börslistor, samt webbsidor. Den litteratur vi har använt har tagits fram med hjälp av Göteborgs Universitets bibliotekskatalog GUNDA samt Uddevalla Stadsbibliotek.

Artiklar har erhållits från databasen Business Source Premier, KPMG, tidningen Balans samt FAR komplett. Vidare har inspiration hämtats från tidigare uppsatser vilka har sökts på www.uppsatser.se samt via bibliotekskatalogen GUNDA. Gällande studiens urval av företag har information hämtats via Internet från OMX Nordic Exchange. Uppsatsens undersökningsmaterial utgörs av de utvalda företagens årsredovisningar. Dessa har laddats ned digitalt från respektive företags hemsida.

De informationskällor vi använt oss av anser vi bidrar med relevant information till denna studie. Detta eftersom varje informationskälla hjälper oss med relevant kunskap kring ämnet.

Vidare behövs informationen för att kunna ge svar på de forskningsfrågor som formulerades i kapitel 1. De årsredovisningar som vi använt oss av i vår undersökning har inhämtats genom direkt länkning från Stockholmsbörsens webbsida. På så vis kan vi försäkra oss om att årsredovisningarna är korrekta. Det vill säga, det som ämnas undersökas undersöks. Vi måste dock påpeka att det inte finns någon full garanti för att exempelvis stockholmsbörsens webbsida givit oss rätt information vid det tillfälle denna inhämtats. Detta är en sida som ständigt uppdateras och det föreligger alltid en risk för felaktigheter.

2.7 Metod för statistiskt resultat och analys

Den information vi insamlat har genomgått ett så kallat Mann-Whitney samt Kruskall-Wallis test. Med dessa tester undersöks om de skillnader, med avseende på variablerna, som visats mellan grupperna industri- och finans är signifikanta eller slumpmässiga. Skillnader mellan de tre grupperna small- mid- och large-cap inom respektive bransch har även undersökts. Vi drar gränsen för en signifikant skillnad vid 95 %.

Kruskall-Wallis test används när antalet grupper är fler än två stycken, det vill säga när vi jämför de olika storlekskategorierna small- mid- och large-cap inom industri- och finansbranschen. Ett Mann Whitney test används när grupperna till antalet är två. I vårt fall används detta test när vi undersöker signifikanta skillnader mellan industri- och finansbranschen. Anledningen till att vi använder Mann Whitney- och Kruskall Wallis test är

29 Ax Christian & J Marton, “Human capital disclosures and management practices”, Journal of intellectual capital, 3, (2008): s.433-455

30 Eliasson Annika, Kvantitativ metod från början

31 Jacobsen Dag Ingvar, Vad, hur och varför?– Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen.

(16)

10

att dessa är ickeparametriska tester där vi inte behöver anta att variablerna är normalfördelade.³²

Vidare har vi använt oss av en beskrivande statistik där vi kartlagt ett medelvärde gällande antal ord för respektive upplysningsområde samt för hur många upplysningsområden det upplyses om. Det statistiska resultatet presenteras i form av stapeldiagram samt tabeller med kompletterande deskriptiv text.

Kapitel 4 är upplagt så att empiri och analys presenteras löpande i samma text. Vi anser att detta upplägg är bättre än alternativet att ha ett separat analyskapitel. Detta eftersom texten ges ett bättre flyt och ger läsaren en bättre förståelse för sammanhang. Läsaren får lättare att koppla resultaten i form av diagram och tabeller till analysen när den följer löpande. Således presenteras i kapitel 4 resultat i form av deskriptiv text samt diagram och tabeller vilka löpande följs av text med mer analytisk karaktär.

2.8 Trovärdighet

För att fastställa att undersökningen genomförs utan bristande trovärdighet är det viktigt att redan från början se till att ge den en hög reliabilitet och validitet.³³ Väsentligt i detta sammanhang är om några systematiska eller slumpmässiga fel och skevheter vid utvecklingen av frågeställningen eller vid insamling av information kan ha uppstått. Detta är frågor som är viktiga att ställa sig både vid planeringen och utförandet av undersökningen.³⁴

2.8.1 Reliabilitet

Undersökningens reliabilitet svarar på frågan om undersökningen ger samma resultat om den upprepas under så likartade förhållanden som möjligt. Ju mer vi kan lita på att resultatet går att upprepa desto högre reliabilitet har undersökningen. Reliabiliteten bestäms av hur mätningarna utförs samt hur noggrant de bearbetas. Vid en kvantitativ undersökning gäller det att försäkra sig om att mätningarna genomförs på exakt samma sätt oavsett när och var undersökningen genomförs.³⁵ Eftersom vi är två personer som skall utföra en undersökning av årsredovisningar är det viktigt att vi tolkar informationen på samma sätt. För att säkerställa detta innan undersökningen startade undersöktes tio årsredovisningar av oss båda.

Förekommer skillnader i våra sätt att tolka viss information uppmärksammas detta innan undersökningsfasen inleds och ger oss möjlighet att eliminera dessa tolkningsskillnader genom att förtydliga och diskutera de kriterier vi kommit fram till. På detta sätt kan vi öka undersökningens reliabilitet. Således jämfördes resultatet från de tio årsredovisningarna. Detta steg visade sig vara viktigt eftersom det resulterade i en förbättring av kodningsnyckeln. Vi har även att utfört undersökningen i varandras närvaro så att det vid minsta tolkningstvivel kunde diskuteras till en enhetlig lösning vilket har anfört enhetliga bedömningar. Det bör också understrykas att registrering av information sker med yttersta noggrannhet för att undvika att inga data kodas fel eller matas in fel. Dock kan vi inte helt utesluta den mänskliga faktorns eventuella påverkan i detta moment.

32 SPSS elektroniska manual, version 14.0 för Windows

(17)

11 2.8.2 Validitet

Hög reliabilitet är en nödvändig, men inte tillräcklig förutsättning för en hög validitet.

Validitet svarar på frågan om undersökningen är giltig och om den verkligen mäter det vi vill att den skall mäta.³⁶ Det vill säga, undersöks det som vi med vår uppsats ämnar undersöka?

Den undersökningsmall och kodningsnyckel vi har utformat som hjälp för att ge svar på de angivna frågeställningarna anser vi ökar validiteten i undersökningen. Detta eftersom mallen är utformad utefter de företag som skall undersökas och de områden vi ämnar kartlägga vilket säkrar att vi mäter det som är meningen att vår undersökning skall mäta. Vidare är kodningsnyckeln utformad på ett sådant sätt som reducerar subjektiva bedömningar.

36 Ibid

(18)

12

3. Referensram

Kommande kapitel inleds genom att beskriva begreppet rättvisande bild vilket skall prägla de finansiella rapporternas upprättade i enlighet med IFRS. Vidare behandlas upplysningar med utgångspunkt från dess koppling till begrepp som informationsasymmetri, transparens samt kostnad och nytta. Detta avsnitt följs av en presentation av tidigare studier i ämnet. Därefter redogörs för IAS 1 följt av de båda punkterna 116 och 113. Avslutningsvis presenteras de områden företag tenderar att upplysa mest om med en kortfattad beskrivning av de bedömningar och uppskattningar som kan föreligga för respektive område.

3.1 Begreppet rättvisande bild

Begreppet rättvisande bild har sitt ursprung i brittiskan och benämns ”a true and fair view”³⁷. Till följd av Storbritanniens inträde i EG har ”a true and fair view” upphöjts till en övergripande princip i EG’s redovisningsdirektiv. Kring begreppet rättvisande bild har det skrivits och diskuterats mycket, dock har ingen enighet kring definition av begreppet åstadkommits. Det råder oenighet gällande begreppet mellan den kontinentala och anglosaxiska tolkningen. Enligt en kontinental tolkning, främst företrädd av Tyskland, innebär en rättvisande bild att redovisningen skall upprättas i enlighet med lagar och standarder. Den anglosaxiska tolkningen, främst företrädd av Storbritannien, menar att innebörden av begreppet är att det skall tillåtas att avvika från lagar och standarder. Detta eftersom det anses nödvändigt för att kunna avbilda verkligheten i företaget på ett sätt som uppfattas som rättvisande.³⁸ EG’s fjärde bolagsdirektiv, artikel 2, kräver att om undantagsvis tillämpning av en föreskrift i direktivet är oförenlig med skyldigheten som föreligger enligt punkt 3 (rättvisande bild) skall avsteg göras från föreskriften i direktivet så att en rättvisande bild kan ges. Innebörden är alltså att ett företag både har en rättighet och skyldighet att frångå regler i direktivet för att uppnå en rättvisande bild. Således samstämmer direktivet med den anglosaxiska tolkningen.³⁹ Själva begreppet är uppenbarligen svårt att definiera vilket kan förklara varför viss jurisdiktion, bland annat IFRS, beslutat att rättvisande bild uppnås om finansiella rapporter helt enkelt följer relevanta redovisningsregler samt generellt antagen redovisningspraktik.⁴⁰

De finansiella rapporter som erhålls från företag vilka i sin redovisning följer IFRS, skall ge en rättvisande bild av företagets finansiella ställning, resultat och kassaflöden. Detta står att läsa i IAS 1 punkt 13. Tillämpar företaget IFRS, med ytterligare upplysningar där så krävs, förutsätts detta leda till finansiella rapporter som ger en rättvisande bild.⁴¹ Om inte en tillämpning av de särskilda kraven i IFRS är tillräcklig för användarnas förståelse av effekten för vissa transaktioner, andra händelser och förhållanden på företagets finansiella ställning och resultat, skall företaget även lämna ytterligare upplysningar.⁴² IASB’s föreställningsram definierar inte begreppet rättvisande bild grundligt. I punkt 46 står det beskrivet att finansiella rapporter som ges kvalitativa egenskaper som upprättas med tillämpliga redovisningsstandarder vanligtvis ger vad som uppfattas som en rättvisande bild. Exempel på kvalitativa egenskaper som förställningsramen belyser är begriplighet, relevans, väsentlighet

37 Artsberg Kristina, Redovisningsteori – policy och– praxis, (Liber AB 2003)

38 Smith Dag, Redovisningens språk

39 Kedner Gösta, Svenberg Sven-Åke, Koncernredovisning, (Studentlitteratur 2000)

40 Deegan Craig, Unerman Jeffery, Financial Accounting Theory

41 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2008, IAS 1 punkt 13

42 IAS 1 punkt 15 c

(19)

13

och tillförlitlighet.⁴³ En rättvisande bild kan bland annat uppnås genom tillämpning av upplysningar vilket berörs i nästkommande avsnitt.

3.2 Upplysningar

Användaren av en årsredovisning skall kunna bedöma siffrorna i resultat- och balansräkningen. Hjälp för denna bedömning och ytterligare detaljerad information erhålls av upplysningar i noter.⁴⁴ Den användare vi fokuserar på befinner sig på företagets utsida i form av en investerare. Finansiell rapportering samt upplysningar är viktiga medel för ledningen att kunna kommunicera företagets prestation och styrning till utomstående investerare.

Efterfrågan för finansiella rapporter och upplysningar uppstår från informationsasymmetri och agentkonflikter mellan ledning och utomstående investerare.⁴⁵

3.2.1 Informationsasymmetri

För att förklara begreppet informationsasymmetri skall vi kort redogöra för den så kallade agentteorin där begrepp som principal och agent är grundläggande. Principalen är en aktieägare eller potentiell investerare medan agenten exempelvis är företagets ledare.

Företagets ledning är anställd för dess expertis i affärsstrategier. Ledningen besitter då allomfattande information gällande företagets affärsbeslut och strategier. Under normala förhållanden saknar en investerare sådan information, vilket visar att principalen inte kan kontrollera agenten. Detta är vad som traditionellt orsakar informationsproblem. Denna ojämnt fördelade information kallas informationsasymmetri. Problemet med informationsasymmetri kräver att ledningen lämnar upplysningar.⁴⁶ Separationen mellan ägande och kontroll skapar agentkonflikt mellan företagets ledning och dess aktieägare.

Upplysningar är därför ett instrument som kan användas av ledningen för att minska informationsasymmetrin.⁴⁷ En ofta förespråkad lösning på problemet är obligatoriska upplysningar.⁴⁸ Genom att reglerare skapar ett minimikrav för upplysningar minskar gapet mellan informerad och oinformerad. Trovärdigheten för ledningens upplysningar förstärks av reglerare, ”standard-setters”, revisorer och andra marknadsrepresentanter.⁴⁹ Ett ökat informationsflöde från företaget kan dock skada dess konkurrensställning. Argument om upplysningarnas motiv har förts fram där det menas att detta är att stödja aktiepriset genom att minimera skepticism hos investerare.⁵⁰

Hur mycket information ett företag delger omvärlden är sammankopplat med begreppet transparens. Det vill säga hur transparent ett företag anses vara. Detta begrepp diskuteras i avsnittet nedan.

43 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2008, Föreställningsramen punkt 46

45 Healy P.M & Palepu K.G , “Information asymmetry, corporate disclosure, and the capital markets: a review of the empirical disclosure literature”, Journal of Accounting and Economics, 31, (2001): s. 405-440

46 Rimmel Gunnar, Human resource disclosure, (School of Economics and Commercial Law at Göteborg University 2003)

47 Bauwhede Heidi Vander & M Willekens, “Disclosure on Corporate Governance in the European Union”, Corporate Governance: An international review,16, (2008): s.101-115

48 Li Ming & K Madarász, “When mandatory disclosure hurts: Expert advice and conflicting interests”, Journal of Economic Theory, 139, (2008): s.47-74

49 Healy P.M & Palepu K.G, “Information asymmetry, corporate disclosure, and the capital markets: a review of the empirical disclosure literature”.

50 Armitage Seth & C Marston, “Corporate Disclosure, cost of capital and reputation: Evidence from finance directors”, British accounting review, 40, (2008): s. 314-336

(20)

14 3.2.2 Transparens

Transparens är en önskvärd karaktäristik för finansiella rapporter. Trots att begreppet transparens ofta används för att beskriva önskvärda attribut för finansiella rapporter, saknas en enhetlig definition av begreppet. Ett exempel är att termen inte förekommer som en kvalitativ karaktär i IASBs föreställningsram.⁵¹ Brist på transparens visar sig i kommunikationen mellan de som har insyn i företaget samt intressenterna vilka saknar insyn. Detta kommunikationsproblem har vi ovan benämnt som informationsasymmetri. Denna brist leder till en högre riskpremie vilket leder till en lägre värdering av företaget. Således kan en ökad transparents leda till en lägre riskpremie och högre värdering, lägre kapitalkostnad och ökade investeringar.⁵²

För att de finansiella rapporterna skall vara transparenta behöver dessa innehålla information om företagets underliggande ekonomiska händelser samt kunna förstås av användarna.

Rapporten skall inkludera tillräckligt med detaljer som hjälper användare vid beslutsfattande, dock inte så pass omfattande detaljer att det blir svårt för användare att urskilja företagets underliggande ekonomiska händelser. Informationen måste kommuniceras på ett sätt som är begripligt för användarna. Transparens kan ökas genom att visa information om vad som orsakat förändring av en post. Därtill används upplysningar om poster för att förklara och beskriva dessa förändringar.⁵³ När upplysningar lämnas finns mer och bättre information att tillgå, vilket leder till att ett företag blir mer transparent.⁵⁴ Vidare hävdas att obligatoriska upplysningar eliminerar investerares behov av rekommendationer från experter vid beslutsfattande. Sådan transparens främjar beslut som är mer i linje med investerarens intresse.⁵⁵

IAS 1 punkt 116 lämnar krav på upplysningar vilka är relevanta för transparens, där företaget skall ange de viktigaste källorna till osäkerheter i uppskattningar.⁵⁶ Punkt 116 samt dess underpunkter beskrivs mer omfattande i avsnitt 3.3.2.

Ovan har nämnts att mer och bättre information leder till att ett företag blir mer transparent.

Dock är ökad information i de finansiella rapporterna en ökad kostnad för företaget.

Sammankopplingen mellan kostnad och nytta av mer information berörs i avsnitt 3.2.3.

3.2.3 Kostnad – Nytta

Ekonomisk teori har grundats med vetskapen av en rationell individ, vilket är en person som baserar sina beslut på en jämförelse mellan kostnad och nytta. För att en aktivitet skall vara värd att understödja bör nyttan vara större än kostnaden. När ett beslut fattas om att begränsa en aktivitet bör kostnaden vara större än nyttan.⁵⁷

Produktion av redovisningsinformation är en ekonomisk aktivitet, det vill säga den inbegriper både en kostnads– och intäktssida. Värdet av förbättrade beslut som fattas på grund av att

51 Barth E. Mary & K Schipper, “Financial Reporting Transparency”, Journal of Accounting, Auditing &

Finance, 23, (2008): s.173-190

52 Oxelheim Lars, ”Ingen indikation på ökad transparens”

53 Barth E. Mary & K Schipper, “Financial Reporting Transparency”

54 Armitage Seth & C Marston, “Corporate Disclosure, cost of capital and reputation: Evidence from finance directors”

55 Li Ming & K Madarász, “When mandatory disclosure hurts: Expert advice and conflicting interests”

57 Brent J. Robert, Applied Cost –Benefit Analysis, (2006)

(21)

15

information finns att tillgå utgör intäktssidan. Kostnadssidan innefattar kostnader för att producera, kommunicera och använda informationen. För att utöka eller förbättra redovisningsinformation krävs att värdet av de förbättrade besluten är större än kostnaden för att utöka eller förbättra informationen. Detta kriterium är svårt att precisera eftersom det är nästintill omöjligt att formulera värdet av förbättringen i kronor. På grund av detta måste avvägningen mellan intäkter och kostnader göras på intuitiva grunder. En annan svårighet gällande intäkter och kostnader i samband med produktion av redovisningsinformation, är att dessa kan bli ojämnt fördelade mellan företagets intressenter. De som drar fördel av den förbättrade informationen är aktieägarna medan företagets kostnad gällande förbättringen kan drabba dess kunder.⁵⁸

IASB’s föreställningsram behandlar i punkt 44 avvägning mellan kostnad och nytta. Denna avvägning utgörs av en övergripande restriktion snarare än en kvalitativ karaktär. Vidare står angivet att nyttan av informationen bör vara större än kostnaden att tillhandahålla den och att avvägningen i huvudsak måste baseras på bedömningar. Den nytta som erhålls av informationen kan tillfalla andra än för vilken informationen är avsedd. Exempelvis kan ett företag få en lägre lånekostnad till följd av att information lämnats till långivare. På grund av detta kan det vara svårt att göra en kostnads – och nyttojämförelse i ett enskilt fall. I slutet av punkt 44 understryks att både normgivare, användare och de som upprättar finansiella rapporter bör vara medvetna om problematiken.⁵⁹

För att koppla detta begreppspar till upplysningar skall nyttan och kostnaden av upplysningar diskuteras. Det finns modeller som indikerar att ökade upplysningar reducerar företagets kapitalkostnad.⁶⁰ De ökade upplysningarna utgör i sig en kostnad för företag, eftersom det som ovan nämnts är en kostnad att producera en årsredovisning. En reducering av företagets kapitalkostnad utgör således en del av nyttan med upplysningar, riskpremien minskar, vilket gör att företagets värde ökar som i sin tur kan ge ökade investeringar.⁶¹ En studie från 2008 av Armitage och Marston presenterar resultat från intervjuer med 16 personer vilka är verksamma som direktörer inom finansbranschen. Studien beskriver länken mellan nivån på antalet upplysningar och kapitalkostnad. Majoriteten av respondenterna ansåg att upplysningar reducerar kapitalkostnaden upp till en viss punkt, vid vilken en bra nivå av kommunikation är nådd. Efter denna nivå är effekten mindre. Vidare anses mer omfattande upplysningar till långivare minska kostnaden av lånat kapital. Direktörernas attityd till ett ökat antal obligatoriska upplysningar var mestadels negativ, eftersom den största kostnaden för upplysningar är att producera informationen. De största fördelarna ansågs vara promotion av ryktet gällande öppenhet och aktieägares förtroende, således inte en lägre kapitalkostnad. Ett rykte om öppenhet är högt värderat eftersom det förstärker företagets totala rykte vilket ger kommersiella fördelar. För att summera är majoriteten av respondenternas syn att ytterligare upplysningar utöver en viss nivå gör liten skillnad för företagets kapitalkostnad.⁶²

3.3 Tidigare studier

Edlund och Anrell har genomfört en studie vilken inbegrep 60 årsredovisningar från 2005 av svenska noterade företag. Denna presenteras i KPMG:s kundtidning Forefront år 2007. Det konstateras att få bolag redogjort för vilka antaganden som är viktiga samt de uppskattningar

58 Smith Dag, Redovisningens språk

59 Föreställningsramen punkt 44

60 Botosan C.A, “Disclosure level and the cost of equity capital”, The Accounting Review, 72, (1997): s. 323-350

62 Armitage Seth & C Marston, “Corporate Disclosure, cost of capital and reputation: Evidence from finance directors”

(22)

16

som inrymmer osäkerhet. För att läsaren skall kunna utläsa vilka antaganden som verkligen är kritiska och osäkra rekommenderas även en begränsning av antal områden som beskrivs av företagens årsredovisningar. Ett förslag som lämnas är att gradera osäkerhet och risk i uppskattningarna.⁶³

I en artikel publicerad av Balans 2006 skriver Buisman att de flesta bolag anger att upprättandet av en årsredovisning medför att bedömningar och uppskattningar måste göras samt att dessa kan avvika från verkligheten. Dock anser Buisman att det förekommer mer eller mindre lyckade försök att förverkliga tanken bakom upplysningskravet i IAS 1 gällande detta. Ett exempel på ett mindre lyckat försök är då förluster på kundfordringar anges i samband med uppskattningar, eftersom detta torde vara självklart för de flesta användare av årsredovisningen. För de flesta företag borde detta heller inte vara den viktigaste uppskattningen som görs, om företaget har bra processer för kreditbedömning och inte besitter några stora koncentrationer. Vad gäller företag vilka har goodwill i balansräkningen skall mer information ges än bara en upprepning av vad som skrivs beträffande nedskrivningstester.

Många företag har upplyst om hur en ändring gällande bedömningar och uppskattningar beträffande goodwillposten kan påverka bolagets ställning och resultat vilket Buisman anser vara bra.⁶⁴

Nästkommande avsnitt presenterar de båda upplysningskraven i IAS 1 punkt 113 och 116 i sin helhet samt tillhörande punkter. Avsnittet behandlar även bakgrunden till IAS 1 Utformning av finansiella rapporter.

3.4 IAS 1

IAS 1 har som syfte att ange grunder för hur de finansiella rapporterna skall utformas.⁶⁵ År 1975 utgav International Accounting Standards Committee (IASC) den första versionen av IAS 1 vilken då benämndes Disclosure of Accounting policies. Denna version förändrades år 1994 och blev år 1997 ersatt av IAS 1 Presentation of Financial Statements. År 2003 reviderade IASB IAS 1 som en del av förbättringsprojektet. Projektet påbörjades mot bakgrund av de frågor och kritik som riktats mot standarder av myndigheter som reglerar kapitalmarknaden (i Sverige finansinspektionen), professionella revisorer och redovisare samt andra intresserade parter. Förbättringsprojektets mål var att eliminera eller minska alternativ, övertalighet och konflikter gällande standarder samt att göra andra förbättringar. Styrelsen intention var inte att ompröva det grundläggande synsättet för utformning av finansiella rapporter som fastställdes av IAS 1 år 1997. Maj år 2002 publicerade styrelsen ett exposure draft med föreslagna förbättringar till International Accounting Standards, vilka innehöll förslag till revidering av IAS 1. Styrelsen huvudsakliga mål med revideringen var bland annat:

- Att specificera upplysningar gällande de bedömningar ledningen gör vid tillämpning av företagets redovisningsprinciper, åtskilt från dem som involverar uppskattning, vilka inbegriper störst signifikant effekt på de redovisade beloppen i de finansiella rapporterna.

63 Edlund och Anrell, ”Andra året med IFRS”

65 IAS 1 punkt 1