EXAMENSARBETE
På nätet får man tåla en del
En kvalitativ uppsats om ungdomars attityd till nätbrott
Sanne Dahlström 2014
Filosofie magisterexamen Sociologi
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Abstract
Internet och sociala medier har möjliggjort möten och kommunikation mellan människor på ett helt nytt sätt än tidigare. Dock är cybervärlden samtidigt en otrygg och problematisk plats. Brott förekommer både offline och online. Uppsatsen grundar sig i denna problematik och syftar till att få en inblick i problematiken som finns rörande ungdomar och nätbrott utifrån ungdomarnas synvinkel.
Mer specifikt gäller det kränkningar, olaga hot och sexualbrott. För att samla in relevant datamaterial gjordes sju kvalitativa intervjuer av semi-strukturerad karaktär, med killar och tjejer vid en skola i Umeå kommun. Ungdomarnas uppfattningar kring de tre nätbrotten kopplas samman med tidigare forskning vars fokus ligger på ungdomar och nätbrott samt Castells teori om nätverkssamhället och speciellt dess kulturella aspekter. Utifrån en analys av ungdomarnas kommentarer görs en distinktion mellan de tre brottstyperna. Distinktionen görs utifrån om brotten sker offline eller online.
Framförallt är det brottstyperna kränkningar och olaga hot online som ses som mindre allvarligt i cybervärlden än i världen offline. Till följd av att dessa två nätbrott inte ses som allvarliga är det inget som ungdomarna anser bör anmälas. De flesta menar dessutom att man får ’tåla’ en viss mängd av kränkningar och olaga hot online. En stor del av resultaten stödjer tidigare forskning gjord i USA och Kanada.
Nyckelord:
Nätbrott Ungdomar Attityd Nätverkssamhället Intervjuer
Abstract
Internet and social media have enabled encounters and communication between people in a new and different than ever before. However, this cyber world is at the same time an insecure and negative place. Crimes occur both offline and online. This essay is based on this insecurity and negativity, and aims to gain an insight into the problems that are related to adolescents and cybercrime based on a young people's point of view. More specifically, it was cybercrime such as violations, threats and sex offenses that were studied. In order to collect relevant data seven qualitative interviews of semi-structured character were conducted, with boys and girls at a school in Umeå. Adolescents' thoughts about the three types of cyber crime were linked with former research that had a focus on youth and cybercrime and also with cultural aspects of Castells theory of the network society. The analysis, based on young people's thoughts about the three types of crimes, displayed a distinction made based on if the crimes occurs offline or online. Crimes such as violations and threats were seen as less serious when they occurred in the cyber world than in the world offline. In conclusion, these two types of cybercrimes are not seen as serious, and therefore nothing that the young people believe should be reported to the police. Most of the adolescents also consider that people has to 'tolerate' a certain amount of violations and threats online. Much of the findings supports previous research done in the U.S. and Canada.
Keyword :
Cybercrime Youth Attitude Network Society Interviews
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
Syfte och frågeställningar ... 7
Begreppsdefinition ... 8
Kränkning ... 8
Olaga hot ... 8
Sexualbrott ... 8
Disposition ... 8
2. Tidigare forskning ... 9
Cybermobbning ... 9
Offline & Online ... 9
Sexualbrott online ... 11
Ungdomar, vuxna och cybervärlden ... 11
Prevention ... 12
3. Teori ... 13
Nätverkssamhället ... 13
Identitet ... 14
Internet ... 14
4. Metod ... 15
Intervjuer som metod ... 15
Tillvägagångssätt ... 15
Synpunkter på metodval ... 16
Urval och avgränsning ... 17
Bortfall ... 18
Validitet och reliabilitet ... 18
Etiska principer ... 18
5. Analys ... 19
Presentation av intervjupersoner ... 19
Uppkoppling ... 20
Kränkningar ... 22
Olaga hot ... 25
Sexualbrott ... 26
Reaktion ... 28
6
Konsekvenser och tankar ... 30
Anmäla ... 30
Publicering av bild och video ... 31
Samtal om nätbrott ... 32
Motverka ... 33
Förslag ... 34
6. Avslutande reflektioner ... 35
Tankar kring nätbrott ... 35
Ungdomar och nätverkssamhället ... 36
Förslag på vidare forskning ... 37
7. Referenslista ... 38 Bilagor
7
1. Inledning
Under det senaste decenniet har individers sociala interaktion förändrats till följd av internet (Faye Mishna, Charlene Cook, Michael Saini, Meng- Jia Wu & Robert McFadden, 2011:5).
Användandet av internet och sociala medier har möjliggjort möten och kommunikation mellan människor på ett helt nytt sätt än tidigare. Som individ är det enkelt att hitta personer med liknande intressen och finna gemenskap på och via internet. De nya kommunikationsverktygen exploderar globalt och används särkskilt av unga människor (ibid).
Cybervärlden kan vara positiv på flera olika sätt, men dessvärre kan cybervärlden samtidigt vara en otrygg och negativ plats (Susan Keith & Michelle E. Martin, 2004:225). Kränkningar, sexualbrott och olaga hot är några brottsvarianter som även förekommer i den uppkopplade världen.
Kränkningar som sker online anser Friends (svensk icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning) inte är en egen form av mobbning, utan nätet ses endast som en till arena där fenomenet kan förekomma (Friends, 2014). Det här är något som forskning har åtskiljda åsikter om. En del anser att kränkningar som sker online är ett eget fenomen, och andra att det endast är en förlängning av det som sker offline. Oberoende av vilket ställningstagande man tar så är offline och online inte nödvändigtvis två skilda världar, utan dessa kan i stor grad gå in i varandra. En mobbare kan exempelvis numera ”följa med” ett offer hem genom tekniken (Keith & Martin, 2004:225). När det gäller kränkningar i cybervärlden verkar det vara ungdomar som är extra utsatta. Många unga är aktiva online och är mer eller mindre konstant uppkopplade via mobil, dator eller surfplatta (Keith & Martin, 2004:224). Ungdomar använder cybervärlden för att upprätthålla sociala relationer och för underhållning, men även för identitetsbyggande och rollspel (Manuell Castells, 2002:127).
Nätbrott är ett växande problem som kan ha både kort- och långsiktiga negativa effekter för drabbade barn och ungdomars psykosociala mående (Mishna et al., 2011:5). I Sverige tenderar lagstiftningen att fokusera på och hantera det som sker i den fysiska världen, Irl, och inte det som sker i cybervärlden. Dock är ett brottsoffer, ett brottsoffer oberoende av var brottet har skett. Den här åtskillnaden mellan det som sker offline och det som sker online, tenderar även ungdomar att ha enligt tidigare forskning genomförd i USA och Kanada.
Ungdomar ser inte brott som sker online som lika allvarligt.
Syfte och frågeställningar
Uppsatsen görs på uppdrag av Brotts- och drogförebyggande rådet (BRÅ) i Umeå kommun.
Syftet med uppsatsen är att få en inblick i problematiken som finns rörande ungdomar och nätbrott utifrån ungdomars perspektiv. De nätbrott som berörs är kränkningar, olaga hot och sexualbrott. Ungdomarnas generella perspektiv om internet och deras beteende i cybervärlden hamnar också i fokus i uppsatsen då de kan komplettera och ge en djupare inblick i ungdomarnas attityd. Betoning kommer dock läggas på de två första frågeställningarna då uppdragsgivaren främst efterfrågar den kunskap de två frågeställningarna berör.
- Vilka övergripande tankar med negativ karaktär har ungdomar vid Vindskolan kring kränkningar, olaga hot och sexualbrott online?
- Existerar det någon skillnad i förhållningssättet beroende på om brottet sker offline eller online?
- Hur förhåller sig ungdomarnas internetanvändning till Castells perspektiv på internet?
- Kan ungdomarnas internetbeteende förklaras med kulturella aspekter av Castells teori
om nätverkssamhället?
8
Begreppsdefinition
Nedan följer en kort definition av vad som avses med brottstyperna som inkluderades i uppsatsen.
Kränkning
Kränkning är en förolämpande handling som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker en individs värdighet (Skolverket, 2014). Kränkningar kan vara verbala, virtuella, fysiska eller psykosociala. En kränkning kan exempelvis bestå av utfrysning, ignorering och påhopp. Om en kränkande handling upprepas övergår handlingen till mobbning (ibid). I Sverige används inte mobbning som en juridisk term men i uppsatsen kommer begreppet att användas då man använder begreppet utomlands och i stor utsträckning i tidigare forskning. I de fall där cybermobbning nämns så åsyftar begreppet dock till upprepande kränkande behandling. Den här dubbla definitionen används för att inte tappa essensen av tidigare forskning.
Olaga hot
Olaga hot syftar på när någon hotar att skada en person eller personens egendom (Polisen I, 2013). Hotet kan omfatta andra personer, djur eller föremål som har stor betydelse för den hotade individen. För att brottet ska anses vara brottsligt måste den hotade individen uppfatta hotet som allvarligt (ibid).
Sexualbrott
Sexualbrott används som ett samlingsbegrepp som omfattar flera typer av brott. Brotten som inkluderas i begreppet är våldtäkt, sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande, köp av sexuell tjänst och koppleri (Polisen II, 2013). Sexualbrott är brott som innebär att offret utsätts för en sexuell handling mot dennes vilja. I uppsatsen kommer fokus ligga på brottstypen sexuellt ofredande då medverkan i framställning av en pornografisk bild eller posering är olagligt om individen är under 18 år samt att blottning och liknande handlingar inkluderas i brottstypen. Då uppsatsen fokuserar på vad som sker online är den här brottstypen mest relevant.
Disposition
Uppsatsen är indelad i olika avsnitt. Först följer ett avsnitt där tidigare forskning kring främst
cybermobbning presenteras. Forskningen som presenteras är genomförd i USA och Kanada,
där den äldsta studien är från år 2005 och den nyaste är från år 2013. Efter tidigare forskning
följer ett teoriavsnitt som behandlar Manuell Castells teori om nätverksamhället där fokus
läggs på kultur, identitet och internet. Därefter följer ett metodavsnitt där den valda metoden
och tillvägagångssättet presenteras. Efter metodavsnittet presenteras en analys av det
insamlade datamaterialet. I avsnittet analyseras datamaterialet utifrån syfte och frågeställning
och en återkoppling till tidigare forskning och teorin om nätverksamhället sker. Därefter sker
en sammanfattning av vad som framkommit i analysavsnittet. Avslutningsvis sker en
reflektion över analysen där frågeställningarna kort och koncist besvaras, och förslag på
vidare forskning ges.
9
2. Tidigare forskning
Nätbrott och ungdomar är dessvärre inte ett välundersökt forskningsområde än. Tidigare forskning kring nätbrott berör främst cybermobbning, det vill säga, brottstypen kränkning.
Dock är även forskning om cybermobbning fortfarande sparsam (Carla Cesaroni, Steven Downing & Shahid Alvi; Mishna et al., 2011). En del av den tidigare forskningen berör kort brott med sexuell karaktär och olaga hot. Dessa brott förekommer i kontext med upprepad kränkning. Olaga hot undersöks inte separat utan i den tidigare forskningen inkluderas brottstypen med upprepad kränkning och sexualbrott där hoten blir en del av en kränkning eller utpressning. Nedan följer en presentation av tidigare forskning, främst med fokus på upprepad kränkning, dvs., cybermobbning.
Cybermobbning
Ett stort problem rörande forskning om cybermobbning är att det inte finns en specifik definition av vad formen av kränkning egentligen innebär (Cesaroni et al., 2012:201). Det finns definitioner som är breda och andra som är mer specifika och exkluderande. Det här är problematiskt då forskare talar om cybermobbning som samma fenomen, men i och med olika definitioner egentligen berör fenomenet olikt och i skiftande grad. Till följd av att olika definitioner används visar studier olika resultat rörande hur förekommande fenomenet är.
Trettiofem peer-reviewed studier om hur förekommande cybermobbning är hos ungdomar uppvisar en stor spridning med resultat som varierar från 5,5 % upp till 72 % av andelen som varit utsatta (Sameer Hinduja & Justin W. Patchin, 2013:712). I de fall där en mer specifik definition presenteras och används inkluderas hot i definitionen (Rina A. Bonanno & Shelly Hymel, 2013; Carter Hay & Ryan Meldrum, 2010; Mishna et al., 2011) medan man i de bredare definitionerna tenderar att varken nämna kränkningar eller hot med direkta ord (Marilyn Campbell, Barbara Spears, Phillip Slee, Des Butler & Dally Kift, 2012; Keith &
Martin, 2005; Nandoli von Marées & Franz Petermann, 2012). En definition som det råder viss konsensus kring är Hinduja & Patchin definition (Cesaroni et al., 2012:202). De definierar cybermobbning som; en upprepad och avsiktlig skada som tillfogas genom användning av datorer, mobiltelefoner eller andra elektroniska enheter (Hinduja & Patchin, 2013:711).
Kränkande behandling online, speciellt via sociala medier, har blivit ett allt vanligare förekommande fenomen (Marées & Petermann, 2012:469f). En förklaring till det här är att användandet och tillgängligheten till cybervärlden har utökats. Keith & Martin anser att den nya tekniken har blivit ett verktyg för kränkningar (2005:225). Det verkar som flera faktorer spelar in i huruvida ungdomar involverar sig i ett kränkande agerande online. Exempelvis fann Hinduja & Patchin (2013) ett samband i sin kvantitativa studie rörande en individs kränkande behandling online och beteendet hos vänner till individen. Datamaterialet som de använde sig av samlades in via enkäter som besvarades av drygt 4,400 elever från 33 skolor i ett stort skoldistrikt i USA (Hinduja & Patchin, 2013:714). De eleverna som rapporterade att många av deras vänner hade kränkt andra i skolan med hjälp av telefon/dator, var betydligt mer benägna att även själva ha kränkt andra online (Hinduja & Patchin, 2013:717).
Offline & Online
Det finns ett par faktorer som skiljer kränkning offline och online åt. Den nya tekniken har
förenklat för förövare att nå sina offer (Keith & Martin, 2005:224). Då tekniken följer med
innanför hemmets portar blir hemmet även en möjlig plats för utsatthet. Kränkningar online är
svårt att komma ifrån då interaktioner kan äga rum när som helst och var som helst, vilket
Bonanno & Hymel menar gör kränkningar online särskilt utmanande för de drabbade och
eventuellt lättare för förövarna (2013:686). Förövaren kan, till skillnad från vid kränkningar
10
offline, attackera offret tros att denne är fysiskt långt borta. Online finns det även en möjlighet för förövaren att vara anonym vilket kan leda till att offret upplever en maktlöshet (Marées &
Petermann, 2012:468). Ytterligare en skillnad mellan de två arenorna är att online kan förövaren sprida skadligt material till en större publik. När ett kränkande material har publicerats är det svårt, om inte omöjligt, att eliminera (Bonanno & Hymel, 2013:686).
Marées & Petermann menar att tekniken leder till att potentiella förövare kan distansera sig ifrån sitt offer (2012:468). Det råder dock oenigheter kring huruvida mobbning som förekommer online kan ses som skilt från mobbning som förekommer offline bland forskare.
Marées & Petermann (2012) gör ingen konkret distinktion mellan de två arenorna, utan ser snarare det som sker online som en förlängning av det som sker offline, vilket även görs i en svensk kontext av Friends (Friends, 2014). Juvonen & Gross (2008) anser även de att cybermobbning är en förlängning av traditionell mobbning. De grundar sitt antagande på sin kvantitativa studie med 1,454 enkätsvar som visade att 85 % av de som blev mobbade offline även blev det online (Jaana Juvonen & Elisheva F. Gross, 2008:498, 503). Flertalet forskare anser dock inte att cybermobbning ska ses som en variant av traditionell mobbning. Bonanno
& Hymel anser att det är viktigt att se cybermobbning som en unik riskfaktor och företeelse med unika utmaningar, och inte enbart som en förlängning av traditionell mobbning (2013:685, 695). Det här antagandet grundar de på resultaten av sin kvantitativa studie som belyser sammanslutningen mellan deltagande i cybermobbning, som offer eller förövare, och depressiva symtom och självmordstankar. I studien använde man sig av enkäter som distribuerades till 399 gymnasieelever vid en skola i Kanada (Bonanno & Hymel, 2013:688). I studien använde man sig av kontrollvariabler för genus och för traditionell form av mobbning.
Resultaten från enkätundersökningen visade att cybermobbning tenderar att bidra unikt och utöver traditionell form av mobbning, till förutsägelsen av depressiva symtom och självmordstankar (Bonanno & Hymel, 2013:685). Ytterligare resultat som visar på en skillnad mellan de två typerna av upprepad kränkning fann Campbell och kollegor (2012) i sin kvantitativa studie. Studien bestod av enkäter som distribuerades till 3,112 elever vid 29 skolor i Australien (Campbell et al., 2012:6). Forskarna fann att de som drabbades av upprepad kränkning online i större utsträckning rapporterade fler sociala svårigheter, högre ångestnivåer och depression än de som drabbades av det offline (Campbell, 2012:12).
Resultatet var signifikant. Forskarna fann dessutom att de som både drabbades offline och online rapporterade liknande nivåer av ångest och depression som de som enbart drabbades online. Utifrån det här drar forskarna slutsatsen att kraften i utsatthet online står utanför och över traditionell utsatthet (ibid).
Även Law och kollegor (2012) genomförde en kvantitativ enkätstudie. Med svar från 17,551 elever vid skolor i ett distrikt i British Columbia, Kanada, gav studien stöd för att cybermobbning inte är en förlängning av traditionell mobbning (2012:228f). Resultat från studien visar dessutom en intressant aspekt rörande gränsdragningen mellan de utsatta och förövarna. Gränsen mellan vem som är utsatt och vem som är förövare är mindre tydlig vid kränkning som sker online än vid kränkning som sker offline (Danielle M. Law, Jennifer D.
Shapka, Shelley Hymel, Brent F. Olson & Terry Waterhouse, 2012:229). Ungdomar online
verkar nämligen vara engagerade i ett ömsesidigt givande och tagande vilket kan göra det
svårt att avgöra vem som egentligen började (Law et al., 2012:231). En annan noterbar
skillnad mellan kränkning som sker offline och online är tendensen till att rapportera om
incidenten. I de fall där kränkningar sker online visar forskning att ungdomar i mindre
utsträckning är benägna att anmäla, söka hjälp eller berätta för en vuxen vad som har hänt
(Bonanno & Hymmel 2013:695; Marées & Petermann, 2012:472). Det här kan vara en viktig
aspekt att ta i akt vid preventionsarbete och i policyplanering.
11
Forskning visar dock även på likheter mellan de två typerna av upprepad kränkning. Hay &
Meldrum fann i sin studie att båda typerna av upprepad kränkning hade ett positivt samband med självskador och självmordstankar (2010:446). Studien var kvantitativ och bestod av enkäter som distribuerades till 426 elever vid två skolor i sydvästra USA (Hay & Meldrum, 2010:450). Forskarna fann även stöd för att cybermobbning är en följd av avvikande beteende vilket också traditionell mobbning anses vara (Hay & Meldrum, 2010:456).
Sexualbrott online
I en del fall av sexualbrott online känner den utsatta förövaren, och i en del fall är förövaren helt okänd för personen (Faye Mishna, Alan McLuckie & Michael Saini, 2009:112). Det är svårt att avgöra vem som sitter på andra sidan skärmen. Att ungdomars tillit till romantiska relationer online tenderar att vara hög kan därmed vara problematiskt (see Mishna et al., 2009). Den personen man har en romantisk relation med kan utge sig för att vara en person, men i verkligheten vara en helt annan. Forskning visar att flera ungdomar tycker att sexuella aktiviteter online är läskigt och flera har funderat över om det är en aktivitet som kan ses som normal (Mishna et al., 2009:110). Att skicka bilder med sexuella anspelningar verkar däremot inte väcka liknande tankar hos ungdomarna. Utifrån en kvalitativ analys av 346 inlägg från en rådgivning online och via telefon i Kanada fann Mishna och kollegor flera fall där ungdomar skickat privata nakenbilder till pojkvänner eller flickvänner (2009:112). I studien nämner man dock inte om dessa relationer var online eller offline. De skickade bilderna hade däremot blivit publicerade online utan tillstånd. De flesta som var utsatta var tjejer, som kände sig ångerfulla (ibid). Tjejerna var även oroliga över att bilderna och nedlåtande ord när som helst kunde dyka upp igen och ses av vem som helst. Bilderna sågs som mer eller mindre evigt existerande online. Förövare online tenderar att använda sexuella handlingar som de utsatta sedan tidigare delat med sig av som utpressning till att få dem att medverka i nya sexuella handlingar (ibid). Det blir en ond cirkel för de utsatta.
I en nationell amerikansk telefonundersökning rörande ungdomar och internetsäkerhet framkom det att ungdomars utsatthet för sexuellt innehåll har ökat med 25 % från år 2000 till år 2005 (Mishna et al, 2011:6). I samma studie uppvisades dock ett positivt mönster rörande ungdomar som kommit i kontakt med oönskade sexuella kontakter, en minskning med 6 % hade skett under de fem åren. Av de totalt 1,500 respondenterna angav 4 % att sexbrottsförövare online hade bett om nakna eller sexuellt anspelade bilder av ungdomarna (ibid).
Ungdomar, vuxna och cybervärlden
Det verkar finnas tendenser till att vuxna och unga närmar sig cybervärlden på skilda sätt och med skilda perceptioner (Cesaroni et al., 2012:200). De vuxna verkar se cybervärlden som något som går att kontrollera, precis som den fysiska världen, och har även en rädsla inför den. Rädslan över cybervärlden är oftast förknippad med en oro över ungdomskulturen och handlar om upplevda hot mot den moraliska och sociala ordningen (ibid). Rädslan kan dock vara överdriven. Juvonen & Gross menar att cybermobbning kan verka skrämmande, speciellt för föräldrar, då det inkluderar teknik som de inte är bekanta med (2008:497). Rädslan kan även grunda sig i att de flesta vuxna inte helt förstår cybermobbning (Cesaroni et al., 2012:200).
När ungdomar ombads att definiera cybermobbning beskrev de stora och extrema fall som
tagits upp av media. När de ombads att beskriva sitt beteende online beskrev de aktiviteter
som kan användas för att beskriva cybermobbning (Cesaroni et al., 2012:202). Ungdomars
perspektiv på cybermobbning verkar vara relativt präglad av en nonchalant attityd. En studie
gjord av Cassidy och kollegor visade att 46 % av ungdomarna ansåg att cybermobbning är
12
något normalt och inte sårande (Wanda Cassidy, Margaret Jackson & Karen N. Brown, 2009:397). Ungdomarna beskrev det som att det ”bara är ord i cybervärlden” (ibid). Studien var baserad på enkätsvar från 365 elever vid fem olika skolor i British Colombia i Kanada (Cassidy et al., 2009:384). Ytterligare en relativt ny studie visar att ungdomar tenderar att se olikt på kränkningar beroende på om de sker offline eller online. Li fann i sin studie att 27 % av ungdomarna ansåg att cybermobbning inte var en stor grej, och 26 % sa att det var något de kunde leva med (Qing Li, 2010:379). I samma studie uppgav 17 % av respondenterna att människor har rätt att säga vad de vill online, även om det som sägs sårar eller kränker en individs integritet (Li, 2010:381). Studiens datamaterial bestod av enkätsvar från 267 elever vid fem olika skolor i Kanada (Li, 2010:377). De två studierna, båda gjorda i Kanada, stödjer tidigare forskning som antyder att de flesta unga ser cybervärlden som en värld som har en tydligt skild moralisk kod från världen offline (see Neil Selwyn, 2008; Steven Downing, 2009).
Mishna och kollegor fann i sin studie att ungdomar starkt anser att relationer som utvecklas online är lika riktiga som de som utvecklas offline (2009:109). Studien visar även att ungdomars tillit till sina romanser online kan vara så stark att de snabbt delar med sig av sina hemligheter (Mishna et al., 2009:110). De ungdomar som varit utsatta för brott online, så som upprepad kränkning och brott med sexuell karaktär, uppgav att de kände sig deprimerade, förvirrade, skyldiga och skamsna (Mishna et al., 2009:111). För att hantera de här negativa känslorna uppgav ungdomarna att de förnekade allvaret av händelsen och att de undvek personen som utsatt dem (ibid). Väldigt få nämnde att de fått stöd från vuxna eller polis. Det här kan förklaras med att många ungdomar tenderar att inte berätta om händelsen för vuxna. I fall där det rörde sig om hot online fann forskarna att valet att vända sig till föräldrar och polis berodde på om ungdomarna ansåg att hoten var seriösa, trovärdiga och ’riktiga’ (Mishna et al., 2009:112). Även andra forskare har funnit tecken på att ungdomar inte berättar för föräldrar om händelser som sker online (se Bonanno & Hymmel, 2013; Marées & Petermann, 2012; Li, 2010). Att ungdomar inte berättar för vuxna kan bero på att de känner en rädsla inför det. Rädslan verkar främst vara kopplad till skam- och skuldkänslor samt minskad internettillgång (Mishna et al., 2009:113). En minskad tillgång till cybervärlden skulle kunna leda till att ungdomarna blev isolerade från deras vänner. Den här möjliga konsekvensen tenderade i Mishna och kollegors studie att vara värre än att uthärda själva kränkningarna, hoten och sexualbrotten online (ibid). En orsak till att ungdomar inte berättar för polis eller liknande instanser kan vara för de tror att deras föräldrar i sådana fall blir informerade med.
Prevention
En viktig och problematisk aspekt rörande prevention av kränkning online är att vuxna och ungdomar ser på tekniken på skilda sätt (Keith & Martin, 2005:226). Vuxna ser främst tekniken som ett verktyg medan ungdomar kopplar tekniken till mer sociala aspekter. Det här kan vara problematiskt då ungdomarna socialt kan vara ’beroende’ av tekniken och inneha en rädsla för att föräldrar ska ta bort tillgången till tekniken om de berättar om negativa händelser som skett online (ibid).
Enligt flera forskare är det av betydelse att vuxna ökar sin kunskap om dagens teknik, och de olika sätt som ungdomar använder dem på (Keith & Martin, 2005; Mishna et al., 2011).
Genom ökad kunskap kan vuxna sedan vägleda barnen att använda tekniken på ett sätt som
främjar respekt, förståelse och ansvar vilket forskarna i sin tur anser kan göra att
cybermobbning minskar (2005:226). Utifrån forskning visar inte ett deltagande i
förebyggande insatser rörande risker, attityd och beteende online på en signifikant inverkan på
ungdomars beteende online (Mishna et al., 2009:9). Kunskap om cybervärlden tenderar
således inte leda till beteendeförändringar hos ungdomar. Däremot kan individer i de ungas
13
närhet ha en inverkan på deras beteende. Hinduja & Patchin studie visar att informella sociala kontrollmekanismer, så som kamrater, föräldrar och lärare, har en stor inverkan rörande beteendet hos ungdomar (2013:716). Ungdomar med stödjande, involverade, uppmärksamma och gränssättande föräldrar är mindre benägna att agera brottsligt (Hinduja & Patchin, 2013:712). Även vänner till ungdomar kan påverka en individs brottsliga beteende. Vännernas roll verkar ha fått ett större inflytande än tidigare (Hinduja & Patchin, 2013:713). Dock kan föräldrar och lärare möjligtvis bidra till att försvaga effekten av vännernas brottsliga beteende, om de utför sina roller effektivt (Hinduja & Patchin, 2013:714).
I sin studie fann Hinduja & Patchin nämligen att de som fick en påföljd från sina föräldrar eller från skolan var betydligt mindre benägna att delta i brottsligt beteende, enligt ungdomarna själva (2013:717). Om föräldrar och skolor är tydliga med att brottslighet, så som mobbning, inte är lämpligt leder det till att ungdomar i större utsträckning avstår från sådant beteende. Studien visar att det här speciellt styrks av de respondenterna som inte umgås med andra som exempelvis kränker online, men även hos de vars vänner innehar ett sådant beteende online (ibid).
3. Teori
Manuell Castells teori om nätverksamhället betonar sociala förändringar som skett till följd av den teknologiska utvecklingen. Nätverksamhället påverkar olika aspekter av samhället, så som ekonomin, kulturen och individer. I uppsatsen läggs det fokus på internet och kommunikation online vilket gör att jag endast kommer beröra de kulturella och i viss mån de identitetsskapande processerna av Castells teori om nätverksamhället.
Nätverkssamhället
Enligt Manuell Castells måste den moderna utvecklingen ses i ljuset av den tekniska framgången som präglar samhället. Samhället och teknik är två instanser som samspelar med varandra i hög grad (Castells, 2001:30f). Till följd av det här har ett nytt samhälle börjat ta form, ett nätverksamhälle. I nätverksamhället har det skett en systemförskjutning mellan det lokala och det globala vilket lett till att nya former av social förändring har skapats.
Nätverksamhället innebär nya former av social interaktion, social kontroll och social förändring. De här nya formerna innebär bland annat att individer inte längre är bundna till tid och rum och att nätverk och kulturell identitet hör ihop. I nätverksamhället är kommunikation via teknologin av betydelse, Castells skriver att:
Ny informationsteknologi håller på att integrera världen i globala, instrumentella nätverk.
Den datorburna kommunikationen ger upphov åt ett brett spektrum av virtuella gemenskaper (Castells, 2001:45).
Castells definierar ett nätverk som ett antal förenade noder, där vad noden mer specifikt är beror på nätverkskontexten (2001:520). I det globala nätverket av nya medier är noderna exempelvis tevesystem, mobil utrustning för generering samt överföring och mottagning av signaler. Nätverken har förmågan att expandera och integrera med nya noder så länge noderna kan kommunicera inom nätverket. Med andra ord är nätverken öppna strukturer där noderna endast kan kommunicera om de omfattar samma kommunikationskoder (ibid). Internet är det nätverket som sammankopplar de flesta datanät och utgör själva stommen i den globala datorförmedlade kommunikationen (Castells, 2001:394).
Teorin om nätverksamhället beskriver ett samhälle som präglas av ett nytt elektroniskt
kommunikationssystem. Kommunikationssystemet talar ett universellt och digitalt språk som
14
i allt större grad formar kulturens ord, ljud och bilder. Kulturen har således förändrats av det nya elektroniska kommunikationssystemet. Kommunikationssystemet utmärks just av dess förmåga att omfatta och innesluta alla kulturella uttryck. Det nya kommunikationssystemet förändrar även rummet och tiden, och denna förändring är radikal. Platser frigörs från sin kulturella, historiska och geografiska betydelse, och menar Castells, reintegreras till funktionella nätverk eller bildcollage (2001:425). Det här innebär att ett flödesrum skapas som i sin tur ersätter platsrummet. När det gäller tiden så förändras den då dåtid, nutid och framtid kan kodas i nätverksamhället till att interagera med varandra i ett och samma meddelande (ibid). Det nya kommunikationssystemet innebär att verkligheten, det vill säga människors materiella och symboliska existens, är helt fångad och nedsänkt i ett virtuellt bildsammanhang (Castells, 2001:422). Verkligheten finns i en låtsatsvärld där erfarenheter kommuniceras, men denna verklighet finns även bortom skärmarna då företeelserna i låtsatsvärlden blir en del av själva erfarenheten och därmed en del av verkligheten.
Exploderingen av internet under det senaste decenniet har således fått konsekvenser för människors sociala sfär. Numera kan en individs sociala liv både skapas och fortlöpande existera både offline som online, då verkligheten existerar i båda dimensionerna. Individens sociala liv är inte heller längre lika starkt knutet till den fysiska världen då nätverksamhället har förändrat tid och rum.
Identitet
Den nya informationsteknologin som existerar i nätverkssamhället genomsyrar alla mänskliga aktiviteter, även identitetsskapandet (Castells, 2001:28). Identitetsskapandet, kollektiv eller individuell, blir i nätverkssamhället en huvudkälla till social mening. Castells betonar dock att identitetsskapandet även tidigare varit en huvudkälla till social mening men att den nu tenderar att vara den viktigaste och i vissa fall den enda källan till mening (2001:27). Identitet är en individs källa till mening och erfarenhet och skapas ”på basis av ett kulturellt attribut eller besläktade uppsättningar av kulturella attribut, som får prioritet framför andra källor till mening” (Castells, 2000:20). Castells fokuserar främst på en kollektiv identitet men menar att individualismen också kan vara en form av kollektiv identitet (ibid). En identitet ses som konstruerad av byggstenar från historia, geografi, biologi, produktiva och reproduktiva institutioner, kollektiva minnen, personliga fantasier, maktapparater och religiösa uppenbarelser (Castells, 2000:21). Dessa byggstenar bearbetas och arrangeras av individer, sociala grupper och samhällen för att stämma överrens med sociala bestämningar och kulturella projekt som gäller inom den givna tidsramen (ibid). Castells menar att det kan finnas flera olika identiteter för individer och kollektiv, man är inte begränsad till en enda identitet. En mångfald av identiteter kan ge upphov till motsägelser och konflikter i jagrepresentationen och i socialt handlande. Dock anordnar de flesta aktörerna mening kring en primär identitet i nätverksamhället. Den primära identiteten ramar in övriga identiteter hos individen och är självbevarande i tid och rum (ibid).
Internet
Internet är en del av vår vardag och en grund i hur man formas och utvecklas som individ
(Castells, 2002:13). Castells anser att internet består av två sidor som går hand i hand med
varandra, på ena sidan finns flyktighet, osäkerhet, ojämlikhet och social utstötning och på
andra sidan kreativitet, förnyelse, produktivitet och värdeskapande (2002:16). Internet innebär
ändlösa möjligheter av global interaktiv kommunikation. Kommunikationen kan ske via
video, bilder, ljud och text. Internet är extra effektivt när det gäller att upprätthålla svaga
förbindelser (Castells, 2002:138). Förbindelserna är framför allt kopplade till emotionellt och
personligt stöd. De svaga banden i cybervärlden utgör stöd för individer men utvecklas sällan
15
vidare till personliga och varaktiga relationer. De flesta nätgemenskaperna av denna karaktär förenas sällan med någon fysisk interaktion, de förblir enbart virtuella.
I boken Internetgalaxen skriver Castells (2002) om en internetkultur som han menar har blivit nätverksamhällets främsta medium. Internetkulturen ses precis som andra former av kulturer, det vill säga, en uppsättning värderingar och föreställningar som präglar beteendet (Castells, 2002:47). Institutioner och informella sociala organisationer upprätthåller de vanor som upprepande beteendemönster inom internetkulturen skapar. Kulturen, som är en kollektiv konstruktion, överskrider individernas preferenser och påverkar internetanvändarna parallellt.
Internetkulturen delas in i fyra strukturer; den teknomeritokratiska kulturen, hackarkulturen, den virtuella gemenskapen och företagskulturen (ibid). Utifrån den här uppsatsens syfte är endast den virtuella gemenskapen av relevant betydelse och därför läggs fokus inte på de andra tre strukturerna.
Den virtuella gemenskapskulturen innebär att internet görs till ”ett medium för selektiv social interaktion och symbolisk tillhörighet” (Castells, 2002:48). Ur den här gemenskapskulturen uppstår värderingar som formar beteenden och sociala organisationer. Det finns dock ingen enhetlig kollektiv internetkultur, utan det existerar en virtuell mångfald. Samtliga internetkulturer har två gemensamma drag, en horisontell och fri kommunikation samt självständigt nätverkande (Castells, 2002:65). Med horisontell och fri kommunikation avses en ny form av yttrandefrihet som innebär att man kan yttra sig från många och till många. Det självstyrande nätverket avser i sin tur varje individs förmåga att hitta sin egen destination i cybervärlden. När det gäller ungdomar är det självstyrande nätverket till viss del kopplat till roller. Castells menar att många ungdomar utövar en form av lek med roller (2002:64). I cybervärlden är det enkelt att byta roller och inneha flera skilda roller via olika sociala medier. Ungdomarnas ”lek med roller” kan kopplas till identitetssökande. Genom virtuella gemenskaper skapades nya och selektiva mönster av sociala relationer (Castells, 2002:125).
Dessa mönster har till viss del ersatt territoriellt beroende former av samverkan. I nätverksamhället existerar sociala relationer både offline och online, och ses som lika riktiga (Castells, 2001:408). Dock tenderar en individs sociala interaktion online främst komplettera redan befintliga sociala relationer som existerar i individens sociala liv (Castells, 2002:127).
4. Metod
I följande avsnitt presenteras den kvalitativa metoden som applicerades på uppsatsen, vilket urval och begränsning som gjorts, synpunkter på den valda metoden samt uppsatsens validitet, reliabilitet och förhållning till etiska principer.
Intervjuer som metod
Kylén hävdar att det är i samtalet och mötet med en individ som de bästa förutsättningarna för att få reda på hur en person tänker och känner skapas (2004:9). Bortfall vid enkäter tenderar att vara större än vid intervjuer och i de fall där en fråga eller ett svar är otydligt kan man vid en intervju förklara eller omformulera frågan samt be den intervjuade att tydliggöra svaret (Jan-Axel Kylén, 2004:9f). Utifrån Kyléns påstående, bortfallsaspekt och uppsatsens frågeställning, som berörde individers åsikter, valdes intervju som passande metod.
Tillvägagångssätt
För att samla in relevant data bokades åtta intervjuer in med elever vid Vindskolan (fiktivt
namn). En av de inbokade intervjuerna ställdes in på grund av sjukdom men resterande sju
genomfördes. Intervjuernas utformning var semistrukturerad, vilket la fokus på struktur men
16
med en viss öppenhet som gav intervjuerna flexibilitet. Den valda intervjutekniken innebar att en intervjuguide med specifika teman användes men att intervjupersonerna hade frihet att utforma sina svar på sitt sätt (Alan Bryman, 2011:415). Den mer strukturerade delen av intervjuerna gav konkreta svar på de förutbestämda frågorna som fanns i intervjuguiden, se bilaga 2, och säkerställde att intervjupersonerna fick en del gemensamma frågor vars svar sedan kunde jämföras med varandra. Genom att en viss öppenhet tilläts i intervjuerna fanns möjligheten att ställa andra frågor om dessa ansågs relevanta i kontexten och tillåta den intervjuade att styra intervjun i viss mån. I och med att det inte existerar något krav på att ordningsföljden i en intervjuguide följs exakt i den skrivna ordningen tilläts en flexibilitet hos mig som intervjuare och för den intervjuade (ibid). Utgångspunkten inför varje intervju var dock att frågorna ställdes i den tänkta ursprungsordningen och med samma ordalydelse.
Intervjuerna genomfördes enskilt och pågick i 30 minuter. Varje respondent fick innan intervjun ett informationsbrev, se bilaga 1, där syftet med intervjun beskrevs, att individens anonymitet garanterades och att intervjun var frivillig. Informationsbrevet lämnades till respondenterna ett par dagar innan intervjun tog plats. Jag som intervjuare gick även igenom brevet med respondenterna innan intervjun började för att säkerställa att den intervjuade visste om att denne när som helst, under och efter, intervjun kunde välja att avstå från att svara på frågor och ångra sitt deltagande. Innan intervjuerna genomfördes testades även intervjuguiden för att säkerställa intervjuguidens validitet. Sammanlagt genomfördes tre så kallade pilotintervjuer. Efter pilotintervjuerna finjusterades ett par frågeformuleringar och några frågor tillkom. De teman och frågeställningar som tas upp i intervjuguiden är kopplade till uppsatsens frågeställningar, se bilaga 2 för specifika teman och frågor. Genomförandet av intervjuerna följde de etiska principerna som gäller för svensk forskning (Bryman, 2011:131f), se avsnitt ’etiska principer’ för utförlig beskrivning.
Samtliga intervjuer spelades in. Under intervjuerna förekom anteckningar och noteringar kontinuerligt. Efter varje intervju transkriberades det inspelade materialet och en genomgång av det antecknande materialet genomfördes. I transkriberingen användes fiktiva namn för att garantera anonymiteten hos respondenterna och de personer som tilltalades vid namn under intervjuerna. När transkriberingen var klar raderades det inspelade materialet för att säkerställa att det inte hamnade i någon annans händer och på så vis riskerade de deltagande individernas anonymitet.
Analysstrategin som tillämpades på datamaterialet var iterativ. Vilket innebar att det fanns en växelverkan mellan insamling av data och analys av data (Bryman, 2011:511). Det finns olika iterativa analysstrategier och den här uppsatsen inspirerades av grounded theory som är det vanligaste synsättet för analys av kvalitativ data (Bryman, 2011:512). I Alan Brymans bok
Samhällsvetenskapliga metoder nämns Strauss & Corbins definition av grounded theory som”ett nära samband mellan datainsamling, analys och den resulterande teorin” (2011:513). I grounded theory utgör kodning en viktig process. I den här uppsatsen användes en öppen kodning. Valet av öppen kodning grundades på att den varianten av kodning består av en process som bryter ner, studerar, jämför, konceptualiserar och kategoriserar data (Bryman, 2011:514). Kodningen utgick från intervjuguidens kategorisering av teman.
Synpunkter på metodval
Det finns flera typer av oönskade effekter i samspelet mellan intervjuare och intervjuad.
Dessa effekter är medveten påverkan från intervjuaren, omedveten påverkan från intervjuaren
och anpassning från den intervjuades sida (Peter Esaiasson, Mikeal Gillham, Henrik
Oscarsson & Lena Wängnerud, 2012:235). De två sistnämnda effekterna, som även kallas
intervjuareffekten, finns det alltid en risk för vid användandet av intervjuer som metod.
17
Egenskaper hos intervjuaren, så som kön, ålder, etnisk och socioekonomisk bakgrund, kan påverka respondenternas svar (Bryman, 2011:223, Kylén, 2004:24). Även intervjuarens uttal, mimik och gester när frågorna ställs, selektivt lyssnande och noterande när svaren registreras kan påverka intervjupersonen (Esaiasson et al., 2012:235). Till följd av det här kan svaren bli olika beroende på vem som ställer frågorna (Esaiasson et al., 2012:267). Intervjuareffekten, från inte intervjuades sida, kan innebära att respondenterna ger svar som de upplever att de förväntas av dem. Det här är något som kan påverka uppsatsens reliabilitet. Dock kan respondenterna i det här fallet ha känt sig tillräckligt bekväma i situationen och med mig som ung intervjuare. De kan möjligtvis känt att de kunde identifiera sig delvis med mig och på så sätt kan intervjuareffekten blivit försvagad, se avsnitt validitet och reliabilitet för vidare diskussion kring intervjuareffekten.
Intervjuerna spelades in för att garantera att respondenternas svar inte glömdes bort eller hann skrivas ner. Genom att spela in kan dock intervjupersonerna blivit oroade, hämmade och självmedvetna över tanken att deras ord bevaras (Bryman, 2011:428). Det här är något som även papper och penna skulle kunna ha åstadkommit (Kylén, 2004:40). Inspelning av intervjuerna är dessutom ett viktigt tillvägagångssätt för en detaljerad analys vid kvalitativa undersökningar (Bryman, 2011:420). Efter intervjuerna följde ett transkriberingsarbete. Att transkribera intervjuer är tidsödande (Bryman, 2011:429). Transkriberingen led till att en stor textmassa genererades. Textmassan tog lång tid att analysera och då uppsatsen hade en tidsbegränsning kan valet att transkribera kritiseras för att ha tagit för mycket tid. Dock behölls intervjupersonernas ordalag och uttryckssätt genom att transkribera. Den här fördelen med transkribering anser jag vägde upp nackdelen rörande tidsaspekten.
Urval och avgränsning
Urvalet som gjordes för uppsatsen var ett målstyrt urval. Målstyrda urval innebär att man väljer ut enheter som direkt refereras till forskningens formulerade frågor (Per Månson, 2007:350). Urvalet bestod av kriterierna; elev vid Vindskolan, årskurs 7 eller högre, och ej under 13 år. Eleverna som deltog i intervjuerna var mellan 13 och 16 år. En begränsning i ålder gjordes då personer under 13 år inte får tillgång till sociala medier så som exempelvis Facebook och Instagram (då de har en åldersgräns för kontoskapande på 13 år). Urvalet begränsades till en skola i Umeå kommun. Anledningen till att den valda skolan specifikt valdes ut är för att skolan påbörjat ett arbete med nätet och hur man är kompisar online för årskurs 6. Ingen av de intervjuade har varit delaktiga i arbetet då deras årskurser inte varit med i det särskilda arbetet. Genom att göra en utredning av elevers förhållningsätt till nätbrott i årskurs 7, 8 och 9 ges möjligheten att om ett år utreda och i viss mån jämföra resultaten och se vad skolans arbete kring nätet för eleverna i årskurs 6 kan ha haft för effekt. I mitt urval eftersträvade jag en så jämn fördelning mellan könen som möjligt. Sammanlagt valdes åtta personer ut till intervjuer varav fem var tjejer och tre var killar. Av de utvalda respondenterna gick fyra stycken i årskurs 7 och två stycken i årskurs 8 respektive årskurs 9.
Då nätbrott är ett stort område behövdes en begräsning göras. En önskan från BRÅ var att nätbrott så som kränkningar, olaga hot, sexualbrott och bedrägeri skulle tas upp i uppsatsen.
Under pilotintervjuerna framkom det dock att respondenterna inte var särskilt bekanta med
bedrägeri, en uttryckte det som att ”det är nog något man kommer i kontakt med när man är
äldre och köper en bil på blocket” och alla tre sa att bedrägeri inte var något som de eller
vänner till dem varit i kontakt med. Att inkludera även bedrägeri i uppsatsen skulle innebära
att de andra tre typerna av brott inte skulle ges lika mycket plats. Tiderna för intervjuerna var
begränsade till 30 min för att elevernas skolarbete inte skulle påverkas. Av det som framkom
under pilotintervjuerna samt utifrån tidsaspekt och fördjupning gjordes en begränsning till
kränkningar, olaga hot och sexualbrott. Efter pilotintervjuerna diskuterades val av brottstyper
18
med en verksam kurator vid skolan. Kuratorn ansåg att kränkningar, olaga hot och sexualbrott var de brotten som ungdomarna i det här fallet tenderade att ha mest tankar och erfarenhet av.
Bedrägeri uteslöts därmed från uppsatsen då det pekade på att en inkludering av brottstypen inte skulle bidra nämnvärt till uppsatsen.
Bortfall
Det externa bortfallet för uppsatsen blev totalt ett då en av de åtta respondenterna som var inplanerade för intervju bortföll då denne respondenten var sjuk. På grund av geografisk placering, tidsbrist och hänsyn till skolans planering av aktiviteter ombokades inte intervjun till ett senare tillfälle. Ett internt bortfall uteblev då samtliga sju genomförda intervjuer gick att använda i analysen.
Validitet och reliabilitet
Validitet innebär hur väl man mäter det man avser att mäta (Conny Svenning, 2003:63). För att uppnå hög validitet behöver den insamlade datan vara relevant. Den här uppsatsens validitet kan anses vara relativt hög och legitimerad då urvalet stämde överrens med frågeställningen och intervjuerna berörde attityden till de valda nätbrotten. Innan intervjuerna genomfördes gjordes först pilotintervjuer vilket kan anses styrka validiteten då de visade om frågorna gav svar på det de ämnande att mäta. Enligt Kylén löper formella och strukturerade metoder större risk att sänka validiteten (2004:141). I det här fallet var intervjuerna semistrukturerade i sin utformning vilket delvis kunde öka risken för sänk validitet.
Uppsatsens reliabilitet, det vill säga datamaterialets tillförlitlighet, kan stärkas vid användning av strukturerade metoder (Kylén, 2004:142). Utifrån validitetsaspekten kan strukturerade metoder ses som negativt men ur en reliabilitetssynpunkt kan fallet vara det omvända.
Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade i sin utformning vilket kan ha ökat reliabiliteten. Reliabiliteten är beroende av bortfallet (Kylén, 2004:149) vilket i det här fallet endast bestod av en respondent, bortfallet var således litet och bör inte ha påverkat uppsatsens reliabilitet. En aspekt som kan ha påverkat reliabiliteten är respondenternas svar. Det finns en risk att respondenterna gav de svaren de ansåg var de mest önskvärda. Den så kallade intervjuareffekten kan ha påverkat respondenternas svar och därmed tillförlitligheten i dessa.
Möjligtvis kan risken för en intervjuareffekt ha försvagats då jag som intervjuare själv är ung.
Om respondenterna kände att de kunde identifiera sig med mig kan det ha resulterat i att de inte valde att svara ”önskvärt”. Under intervjuerna har jag som intervjuare dessutom anpassat mitt språk till ett mer ”ungdomligt språkbruk”. Exempelvis användes slang och byråkratiska ord undveks vilket kan ha gjort att de kände sig mer bekväma i situationen och besvarade frågorna ärligt istället för vad de ansåg som ”önskvärt”.
Etiska principer
Informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav är etiska principer
som gäller för svensk forskning (Bryman, 2011:131f). De kraven följdes i den här uppsatsen
för att garantera intervjupersonerna att det var säkert att delta. Informationskravet innebär att
berörda personer ska informeras om undersökningens syfte, att deras deltagande är frivilligt,
att de har rätt att hoppa av och att de ska få veta vilka moment som ingår i undersökningen
(ibid). Informationskravet uppfylldes genom att respondenterna fick ett informationsbrev, se
bilaga 1, ett par dagar innan intervjun samt inleddes varje intervju med en genomgång av
informationsbrevet där informationskraven beskrevs så att intervjupersonen var fullt
medveten om att intervjun var frivillig samt undersökningens upplägg och moment. Varje
intervju avslutades även med att återigen betona frivilligheten. Samtyckeskravet uppfylldes
genom att respondenterna hade rätt att bestämma över sin medverkan. Respondenterna fick
information kring möjligheten att när som, om de så önskade, fick ångra och ta tillbaka sitt
19
samtycke. Kriterierna för konfidentialitetskrav och nyttjandekrav innebär att uppgifter om deltagarna behandlas med största möjliga konfidentialitet och endast används för forskningsändamålet (Bryman, 2011:132). Dessa kriterier följdes då respondenterna som blev intervjuade garanterades att vara anonyma under och efter intervjuerna samt i uppsatsen. Inga namn eller personuppgifter sparades eller användes i det transkriberade materialet eller i uppsatsens resultat. För att säkerställa deltagarnas anonymitet användes fiktiva namn och ingen personlig information bortsätt från ålder, årskurs och köntillhörighet användes. Även skolans namn är fiktivt i uppsatsen för att minska risken att anonymitetskravet ifrågasätts.
Eleverna som intervjuades tillfrågades först av en verksam kurator vid skolan. Orsaken till att kuratorn frågade eleverna om de ville ställa upp var för att eleverna inte skulle uppleva någon press och tacka ja mot sin vilja. Eleverna kunde även diskutera med kuratorn om de kände sig osäkra. Det här styrker ytterligare de etiska principerna då kuratorn har tystnadsplikt. De eleverna som blev tillfrågade men tackade nej till ett deltagande är det endast kuratorn som har vetskap om. Om någon elev har diskuterat intervjun med kuratorn är även det inget som jag eller någon annan, bortsett från kuratorn, har vetskap om.
5. Analys
I följande avsnitt ges först en kort presentation av intervjupersonerna sedan följer en beskrivning av deras internetanvändning. Respondenternas åsikter och erfarenheter rörande de tre brottstyperna presenteras och analyseras därefter i kontext till tidigare forskning och kulturella aspekter av Castells teori om nätverksamhället. Respondenternas benägenhet att berätta för en vuxen eller myndighet vid utsatthet lyfts även fram, samt respondenternas tankar kring hur man kan göra för att minska de tre typerna av nätbrott.
Presentation av intervjupersoner
De sju intervjupersonerna som deltog i uppsatsen gick samtliga vid Vindskolan. Fyra av respondenterna var tjejer och tre av respondenterna var killar. De två respondenterna som gick i årskurs 9 var båda killar och de två respondenterna som gick i årskurs 8 var båda tjejer. I årskurs 7 var två av respondenterna tjejer och en respondent kille. Samtliga respondenter gavs ett fiktivt namn, se tabell 1 för valda fiktiva namn och respondentens kön samt tillhörande årskurs.
Fiktivt namn Kön Årskurs
Robert Kille 9
Magnus Kille 9
Sofia Tjej 8
Andrea Tjej 8
Mikaela Tjej 7
Isabella Tjej 7
Pontus Kille 7
Tabell 1. Fördelning av intervjupersonernas kön och årskurs.
Huruvida respondenterna trivs eller ej i skolan baseras på vad de berättat har hänt i skolan, hur
de beskriver skolmiljön samt vad de direkt svarade när de blev tillfrågade hur de trivdes i
skolan. Alla ungdomar förutom Sofia sa att de trivdes bra i skolan, beskrev en skolmiljö som
var lugn och berättade inte om något negativt som hänt i skolan. Sofia sa att hon inte trivdes
bra men att hon ”i alla fall trivs bättre än tidigare”. Det här kan bero på att Sofia sen tidigare
har erfarenheter av kränkningar då Sofia har blivit mobbad sen ett par årskurser tillbaka. Sofia
har även erfarenheter av kräkningar online samt erfarenheter av hot och brott med sexuell
20
karaktär online. Sofia är den enda av respondenterna som har erfarenhet av en eller flera av brottstyperna både offline och online, se tabell 2 för en översikt. När det gäller erfarenhet online har ytterligare fyra till av respondenterna erfarenhet. Robert har erfarenhet av hot online, Andrea har erfarenhet av hot och kränkningar online, Mikaela har erfarenhet av kränkningar online och Isabella har erfarenhet av kränkningar och sexuellt ofredande online.
Två av killarna saknar erfarenhet både offline och online.
Fiktivt namn Trivs i skolan Erfarenhet offline Erfarenheter online
Robert Ja Nej Ja
Magnus Ja Nej Nej
Sofia Nej Ja Ja
Andrea Ja Nej Ja
Mikaela Ja Nej Ja
Isabella Ja Nej Ja
Pontus Ja Nej Nej
Tabell 2. Presentation av om respondenten trivs i skolan, har erfarenhet av kränkningar, hot och/eller sexualbrott offline och/eller online.
Sofia har mottagit kränkningar och hot via hemsidan Ask, sexuellt ofredande via chattsidor samt då hon skickat bilder med sexuell anspelning till en pojkvän som hon hade online.
Pojkvännen hotade henne sedan med hjälp av bilderna och använde även bilderna som utpressning för att få fler bilder. Robert har fått hot via hemsidorna Facebook och Ask.
Andrea har fått hot och kränkningar genom flera kommentarer på sin blogg. Mikaela har fått kränkningar via hemsidan Ask vilket även Isabella har fått. Isabella har även blivit sexuellt ofredad en gång via en chattsida. Sammanlagt har fem av de sju intervjuade respondenterna varit utsatta för kränkningar, olaga hot och/eller sexualbrott online. Att de flesta av de tillfrågade ungdomarna varit utsatta stödjer Keith & Martins tankar om att cybervärlden kan vara en otrygg och negativ plats (2004:225). Då uppsatsen ej hade en kvantitativ inriktning är det svårt att säga hur utspridd utsattheten är hos ungdomarna vid Vindskolan. Att fem av sju blivit utsatta är dock anmärkningsvärt men ej generaliserbart. Det kan vara så att ett annat urval skulle gett en helt annan bild av utsattheten hos ungdomarna vid den specifika skolan.
Uppkoppling
Samtliga respondenter hade en egen mobiltelefon som det gick att surfa på, ta kort med samt filma med. Tre av respondenterna ägde en surfplatta och samtliga hade tillgång till eller hade en egen dator. Fyra av respondenterna nämnde även att de hade en skoldator de kunde använda i skolan och hemma. Samtliga respondenter använde sin mobil och en dator i stor utsträckning. Ungdomarna var således uppkopplade mer eller mindre hela tiden. Mobilen använde de sig mest av då den var enkel att ha med sig och datorn använde de mest hemma.
Ungdomarnas användning och grad av uppkoppling stödjer forskning som hävdar att användandet av cybervärlden ökar, och framförallt av unga människor (Mishna et al., 2011:5).
Respondenternas aktiviteter online i skolan rörde främst sociala medier så som Facebook och Instagram. De sociala medierna använde ungdomarna sig av på raster och ibland på lektionstid. Under raster och lektionstid skickade ungdomarna sms, meddelande via sociala medier och publicerade bilder. Isabella beskrev sitt användande av sociala medier som
”nästan beroende” då hon ständigt uppdaterade för att se om någon skrivit någon ny status på
Facebook eller lagt upp en ny bild på Instagram. När ungdomarna var uppkopplade online via
dator var de sociala medierna fortfarande en stor del av deras internetanvändande men
utökades till att även omfatta Ask, spel, chatt och bloggar. Samtliga killar spelade ofta ett
onlinespel när de var hemma, World of Warcraft (WoW). Under tiden man spelar WoW kan
21
man chatta med andra som spelar, vilket alla tre killar uppgav att de gjorde. Två av tjejerna la ner mycket tid på att skriva på sin egen blogg och läsa andras bloggar. Bloggarna berörde teman som hår, mode och make up. Två av respondenterna sa att de brukade besöka olika chattsidor. På chattsidorna pratade de ofta med helt okända personer eller personer de tidigare chattat med online, det vill säga, ingen de kände utanför cybervärlden. Alla utom en av respondenterna nämnde ett stort användande av hemsidan Ask. Ask är en sida där man kan ställa frågor till en person, anonymt eller ej, som denne sedan kan välja att besvara. Ask verkar vara en sida som används flitigt av respondenterna i samtliga årskurser.
Respondenternas aktiviteter online liknar varandra på fler punkter, se tabell 3. Till viss del går det att se en skillnad mellan killar och tjejer i aktivitet. Samtliga killar spelar online vilket ingen av tjejerna uppgav att de gjorde och två av tjejerna bloggar samt läser bloggar vilket ingen av killarna uppgav att de gjorde.
Fiktivt namn Onlineaktivitet
Robert Skype, WoW, ask, facebook, youtube
Magnus WoW, ask, facebook, chattsidor
Sofia Chattsidor, ask, facebook, instagram
Andrea Blogg, ask, facebook, instagram
Mikaela Ask, facebook, instagram
Isabella Ask, facebook, instagram
Pontus WoW, facebook
Tabell 3. Presentation av sidor ungdomarna främst besöker online.
Ungdomarna verkar använda sig av sociala medier i stor utsträckning. Isabella ansåg att sitt användande nästintill var ett beroende. Även Robert, Andrea och Mikaela nämnde att de uppdaterade Facebook och Instagram väldigt ofta. Sofia hade en lite annan beskrivning av sociala medier och beskrev det på följande sätt:
Jag har ju oftast dragits till de sociala medierna om man kan säga så å jag är väldigt…jag kan va den personen som ofta lämnar ut mig för mycket. För det blir att jag har inte kunnat prata med mina kompisar på det sättet och då blir det att jag lämnar ut mig för mycket och pratar med sånna som jag inte ens vet vilka de är. - Sofia
Det här går att koppla till Mishna och kollegor som fann i sin forskning att ungdomar lätt lämnar ut hemligheter till onlinerelationer (2009:110). I deras forskning rörde det sig om romanser men det kan möjligtvis vara så att den här känslan av tillit och förmågan att snabbt dela med sig av hemligheter även gäller vid andra former av relationer som snarare handlar om vänskap än om romans. Visserligen kan Sofias öppenhet på internet även ses som att hon helt enkelt har lättare att öppna sig för helt okända människor. Online behöver personerna inte se vem hon är och hon kan såldes vara anonym om hon så önskar. Dock beskrev Sofia inte sitt användande som anonymt utan hon uppgav att hon delade med sig av det mesta och använde sitt riktiga namn och ålder. Sofia kallade även en del av de helt okända människorna för vänner. Att flera av ungdomarna ständigt var uppkopplade via sina mobiltelefoner samt hemma via datorn visar på Keith & Martins resultat att ungdomar är aktiva online och mer eller mindre konstant uppkopplade (2004:224). Det här innebär även att de ständigt är möjligt att nå ungdomarna. I och med tekniken och ungdomarnas uppkoppling på nätet, är det möjligt för även en förövare att nå dem överallt och var som helst.
Att ungdomarna flitigt använder internet, ständigt är uppkopplade och antyder att deras
användning är lite av ett beroende går att förstå utifrån teorin om nätverkssamhället. I
nätverkssamhället påverkas nämligen identitetsskapandet starkt av informationsteknologin
(Castells, 2001:28). Castells hävdar att identitetsskapandet är en väldigt viktig källa till social
22
