Föräldrars upplevelser av hembesök från BVC

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Specialistsjuksköterskeprogrammet

Föräldrars upplevelser av hembesök från BVC

- En studie baserad på inlägg från familjeforum

SAMMANFATTNING

Bakgrund: I Sverige är barnhälsovården frivillig, att få ett hembesök när barnet är nyfött är ett erbjudande. Sedan år 2015 erbjuds föräldrar ytterligare ett hembesök när barnet är åtta månader. För att ge bra stöd till föräldrarna i deras egenvårdande roll är det viktigt att veta hur föräldrarna upplever hembesök från barnavårdcentralen (BVC). Syfte: Att undersöka

föräldrars upplevelse och erfarenhet av hembesök från BVC. Metod: Data samlades in genom att lägga ut frågor på 2 föräldraforum under 3 månader och söka inlägg på 11 föräldraforum som svarade på studiens frågeställningar och som var skrivna år 2013 - 2016. Data

analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultat: Föräldrar hade varierade upplevelser av hembesök från BVC, från bekvämlighet, exempelvis upplevdes det som positivt att slippa ge sig ut i dåligt väder, till en känsla av att bli kontrollerad som förälder. Många föräldrar kände inte till att BVC erbjuder 8-månaders hembesök, och en del kände inte till att BVC erbjöd hembesök överhuvudtaget. Flera föräldrar uttryckte en osäkerhet runt syftet med hembesök. Slutsats: Det är viktigt att distriktssköterskan har en bra rutin för hur, var och när

informationen om hembesök skall ges för att informationen om hembesök skall nå fram till alla föräldrar. Informationen kan ha en stor betydelse för hur föräldrar kommer att uppleva hembesöket från BVC och om föräldrar tackar ja till hembesök.

ABSTRACT

Background: In Sweden, child healthcare is voluntary and home visit by a nurse when the baby is newborn is an offer. Since 2015, parents are offered a second home visit when the baby is eight months. To provide good support to the parents in their caring role it is important to know how the parents experience the home visits by the child health center (CHC). Objective: To investigate the parents' experience of home visits from CHC. Method: Data was collected by posting questions in two parent forums during 3 months and searching for posts in 11 parent forums from 2013 to 2016. Data was analyzed by inductive content analysis. Results: The parents had varying experiences of home visits; from comfort, for example was perceived as positive to avoid having to go out in bad weather, to a sense of being controlled as a parent. Many parents were unaware that the CHC offers a home visit at eight months, and some were unaware that home visits were offered at all. Several parents expressed an uncertainty about the purpose of the home visit. Conclusion: It is important that the district nurse has a good routine of how, where and when information about home visits is given to reach all parents. The information can have a significant impact on how parents will experience home visit from the CHC, and if they will accept home visits.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BAKGRUND ... 1

Barnavårdscentral, BVC ... 1

Distriktssköterskans roll på BVC ... 1

Hembesök ... 3

Forskning genom forum på Internet ... 4

Teoretisk referensram ... 5 Bronfenbrenner ... 5 Egenvård ... 5 Orems egenvårdsteori ... 6 Problemformulering ... 6 Design ... 7 Urval ... 7 Datainsamlingsmetod ... 7 Tillvägagångssätt ... 8 Forskningsetiska överväganden ... 9

Bearbetning och analys ... 10

RESULTAT ... 11

Känslor kring hembesök ... 11

Trygghet med hembesök för familjen ... 11

Tacksamhet med hembesök från BVC ... 12

Hembesök skapar oro, stress och misstänksamhet ... 12

Orsaker till att föräldrar tackar ja till hembesök ... 13

Bekvämt och praktiskt med hembesök ... 13

Uppfattningar om hembesök ... 14

Medvetenhet kring och inställningen till hembesök ... 15

Vetskap om hembesök och BVC ... 15

DISKUSSION ... 16

Resultatdiskussion ... 16

Känslor kring hembesök ... 16

Orsaker till att föräldrar tackar ja till hembesök ... 18

Medvetenhet kring och inställning till hembesök ... 19

Kliniska implikationer och vidare forskning ... 19

Metoddiskussion ... 20

Förförståelse ... 22

Slutsats ... 22

1

BAKGRUND

Hembesök till alla nyförlösta är en grundpelare inom svensk barnhälsovård och är ofta det första mötet mellan familjen och distriktssköterskan. Redan år 1901 gjordes det första hembesöket av sjuksköterska i Stockholm. Då var hembesöken spontana medan hembesök idag ska vara överenskomna i förväg. Att komma som gäst i familjens hem ger förutsättningar till ett jämlikt möte, vilket är en bra grund för den fortsatta kontakten. Distriktssköterskan får en ökad förståelse för familjens situation och kan på det sättet ge råd och stöd utifrån

familjens och det enskilda barnets behov. Hembesök ingår i barnhälsovårdens basprogram, de ger också en möjlighet att upptäcka barn som far illa. (Lindfors,2014 a). Enligt det nya

barnhälsovårdsprogrammet från 2015 ska alla familjer erbjudas två hembesök av

distriktssköterskan från BVC (barnavårdcentralen), ett när barnet är nyfött och ett när barnet är åtta månader. Att få ett ytterligare hembesök när barnet är åtta månader är nytt och är det som är infört år 2015. Fokus i hembesöket ska läggas på samtal med föräldrarna om barnets hälsa och utveckling samt föräldrarollen, barnsäkerhet och familjens vardagsliv (Lindfors, 2014b). Kunskapen om hur föräldrar upplever hembesök från BVC är bristfällig i Sverige, därav är denna forskning av stor vikt för BVC-verksamheten.

Barnavårdscentral, BVC

Personalen på BVC utgörs främst av distriktsköterskor eller barnsjuksköterskor som har vidareutbildning inom barns utveckling. Under de senaste 30 åren har flera rikshandböcker skrivits som stöd och hjälp för arbetet på BVC, en av dessa är Rikshandboken som finns på Internet och som är under ständig revidering för att vara uppdaterad med den senaste forskningen inom ämnet (Berglund, Fassih, Holmqvist, Nygren & Thor, 2015).

Hembesök från BVC, precis som kontroller på BVC-mottagning är frivilligt i Sverige. Alla föräldrar ska enligt rekommendation bli erbjudna att ta del av barnhälsovårdsprogrammet som inkluderar tiden fram till skolstart, det är sedan upp till föräldrarna att godta erbjudandet eller inte. (Socialstyrelsen, 2014).

Distriktssköterskans roll på BVC

2

2009). Folkhälsomyndigheten (2014) betonar att det är föräldrarna själva som är experter på sina barn och i första hand är det föräldrarnas och barnens behov som ska styra innehållet i det stöd som erbjuds. En svensk studie gjord på BB undersökte vilka frågor som nyförlösta

föräldrar undrar mest över. Resultatet visade att oberoende av vilket barn i ordningen de fick var de vanligaste frågorna: hur naveln skulle rengöras, hur fungerande amning och om barnet skulle väckas för matning eller inte. Studien visar att distriktsköterskan behöver vara noga med att fråga efter vilken förkunskap föräldrarna har samt vara lyhörd för deras eventuella frågor och funderingar oberoende av vilket barn i ordningen de fått (Johnasson & Darj, 2004). Distriktssköterskan skall arbeta familjecentrerat, med det menas att familjens behov är i centrum. I en studie baserad på intervjuer av anhöriga framkommer det att ett familjecentrerat arbete kan ge en ökad känsla av omvårdnad, säkerhet och kvalitet. Det framgår även att det är viktigt att ta tillvara på familjers kunskap, tro och värderingar samt att deras kulturella

bakgrund är en viktig källa till ett bra samarbete i ett familjecentrerat arbete (Johnson, 2016). Distriktssköterskan skall stötta föräldrar och barn till ett gott samspel, vilket börjar direkt efter barnets födelse med etablering av en god anknytning. Att ligga hud mot hud har stor betydelse för anknytningen och amningen etableras också snabbare än hos de barn som vårdats i famnen med exempelvis en filt mellan sig och modern. Stresshormonet kortisol var även mindre hos de mödrar som haft sina barn hud mot hud upp till ett år efter förlossningen (Mörelius, Östenstrand, Theodorsson & Forsell, 2015). Alla föräldrar behöver bli bekräftade och känna att de duger och räcker till att stärka föräldrarna i sin föräldraroll är något som

distriktssköterskan skall bidra med. I litteraturen nämns två olika sorters stöd: 1). Det

känslomässiga stödet, som innebär att föräldern blir lugnad och känner att

distriktssjuksköterskan bryr sig och intresserar sig för barnet och 2). Det informativa eller

instrumentella stödet där den professionella rådgivningen skall fungera som en givande och

tagande kommunikation mellan distriktssköterskan och föräldern. Känslor som att inte känna sig förstådd, känna sig ifrågasatt, en känsla av att BVC lägger sig i och att BVC haft starka åsikter om vad som är rätt skall inte uppstå (Magnusson et.al, 2009). Informationsflödet kan kännas stort och övermäktigt, speciellt för förstagångsmamman som har mindre erfarenhet av föräldraskap och kan ha ett sämre självförtroende i den nya situationen. Det stora

3

känner sig osäkra i sin föräldraroll och i samspelet med barnet (Lindfors, 2014 b). När distriktssköterskan ger stöd och visar engagemang ökar mammans självförtroende och anknytningen mellan mamma och barn stärks (Ghardery-sefat, Abdeyazdan, Badiee & Zargham-Boroujeni, 2016).

Distriktssköterskan ger stöd till föräldrar i allmänhet men också till föräldrar med särskilda behov, ensamstående föräldrar, missbrukande föräldrar, deprimerade mödrar och föräldrar i kris av olika orsaker (Magnusson et al., 2009). Wickberg (2016) menar att det är viktigt att uppmärksamma mammor och ibland också pappor som visar tidiga tecken på nedstämdhet. När en av föräldrarna har depressiva symtom ökar risken att även den andre föräldern har det. För att upptäcka depression tidigt screenas föräldrar på BVC ca 6 - 8 veckor efter

förlossningen, görs den tidigare blir svaren ofta ett mått på "dagsläget" (Wickberg, 2016). Distriktssköterskan använder sig av en självskattningsskala EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale) där föräldern får svara på 10 frågor om hur hon/han mår. Svaren poängsätts och sammanställs för att därefter ge information om föräldern behöver en mer noggrann bedömning av psykolog eller läkare. Forskning har visat att hembesök ger färre mödrar med depression. Fler goda effekter av hembesök är bättre självförtroende hos mamman, minskad trötthet och bättre fysisk hälsa (Lindfors, 2014 a; Paul et al., 2012; MacArthur et al. 2002; Carty och Bradley, 1990). Christie & Bunting (2010) samt Brown, Small, Argus, Davis och Krastev (2002) menar att endast ett hembesök till familjer utan särskilda behov, som ligger utanför riskgruppen minskar mammans risk för depression.

Det satsas extra på förstagångsföräldrar med utbildningar och stöd, enligt forskning från USA visar det sig att flergångsföräldrar oftare hamnar i depression då de har en högre stressfaktor i hemmet (Lanier & Jonson-Reid, 2014).

Hembesök

Globalt sett sker hembesöken i större utsträckning än i Sverige till riskfamiljer, exempelvis till ensamstående unga mammor, familjer med låg inkomst eller till familjer med problematik inom missbruk. Riktade hembesöksprogram har visat bra resultat i att förbättra föräldraskapet och en ökad närvaro på barnläkarbesök (Alonso-Marsden et al., 2013; Radcliff, Schwarz & Zhao, 2013).

I flera utländska hembesökssystem är en stor del av sjuksköterskans jobb på hembesöken att hjälpa föräldrarna till att känna trygghet i föräldrarollen och i sitt föräldraskap. Enligt

4

att öka familjens sociala kontakter viktiga arbetsuppgifter (Howard & Brooks-Gunn, 2009; Woodgate, Heaman, Chalmers & Brown, 2007; Sawyer et al., 2014). En studie från USA visar att då sjuksköterskor rutinmässigt gör fler hembesök för undervisning och stöttning av familjen ger en besparing för samhället genom färre besök på akuten (Dodge, Goodman, Murphy, O'Donnell & Sato, 2013).

År 2010 startades Evelinagruppen i Sverige, en grupp med företrädare för de olika

professionerna på uppdrag av Socialstyrelsen. Gruppen genomförde en kartläggning utifrån våra grannländer och England, som resulterade i att det gjordes vissa förändringar i det svenska barnhälsovårdsprogrammet 2015. Barnhälsovården skall nu erbjuda alla föräldrar hembesök när barnet är nyfött samt vid åtta månaders ålder (Socialstyrelsen, 2014).

Hembesök vid åtta månader, som är ett nytillkommet hembesök i barnhälsovårdsprogrammet är en hälsofrämjande insats som bör erbjudas till alla föräldrar när deras barn är åtta månader. Informationen om barnsäkerhet bör anpassas utifrån familjens behov. Samspelet mellan distriktssköterska och förälder bör syfta till att göra föräldrarna delaktiga i hembesöket och bekräfta deras tilltro till den egna förmågan att skapa en trygg miljö för sitt barn (Karlsson & Lorenson, 2016; Lindfors, 2014a). I en studie av Baggens (2004) jämfördes familjer som fått hembesök av BVC med familjer som inte fått hembesök av BVC, i syfte att finna skillnader i relationen med BVC och om informationen till familjerna skiljer sig åt. Författarna till artikeln tar upp att familjen har större kontroll över besöket vid ett hembesök och att distriktssköterskan måste agera mer efter familjens resurser till skillnad från ett besök på BVC-mottagningen. Resultatet visar dock att det inte är någon skillnad i relationen mellan distriktssköterskan och föräldrarna men att det finns tecken på att distriktssköterskan på BVC-mottagningen har lättare att ge information utan att lyssna på familjens förkunskaper än vid ett hembesök (Baggens, 2004).

Forskning genom forum på Internet

5

Det pågår forskning både nationellt och internationellt som sker genom diskussionsforum inom olika medicinska ämnen. En studie gjord i England där forskarna genom ett

diskussionsforum fick svar angående hur smärta hanterades genom ställda frågor till

användarna. Resultatet visade att användarna litar i vissa fall mera på andras erfarenheter av smärthantering än på sin mor eller läkare (Henderson & Eccleston, 2015).

Webbsidor med diskussionsforum kan vara källor till kvalitativ data som är värdefull för forskare inom hälso- och sjukvården, exempelvis för att få en bättre förståelse för hembesök från barnhälsovården.

Teoretisk referensram

Bronfenbrenner

Bronfenbrenner är en psykolog som i sin teori utgår från tre system; mikrosystemet som är de olika närmiljöerna som omger barnet, mesosystemet som innefattar hur barnet påverkas av hur familjen involveras i de olika närmiljöerna och exosystemet som indirekt påverkar barnet utan att vara direkt involverade exempelvis föräldrarnas arbetsplats. Dessa tre system påverkar barnets uppväxt och hälsa genom livet (Hwang & Nilsson, 2003). Bronfenbrenner menar att utifrån de resurser ett barn får från barndomen påverkar vilka förutsättningar de får under ungdomsåren och senare i vuxenlivet. Att stärka föräldrarna i deras föräldraskap under barnets uppväxtår ger trygga och självständiga föräldrar vilket resulterar i ett tryggt och självständigt barn som senare i livet har lättare att hantera de olika situationerna som uppstår under livet (Bronfenbrenner, 1979).

Egenvård

6

Orems egenvårdsteori

Orem (2001) anser att en människa är en aktiv och fri varelse som är reflekterande över både sin omgivning och sig själv, människan är tänkande, handlande, kunnig och kapabel till att påverka sin egen hälsa. En människa kan uppnå välbefinnande och hälsa genom att ta hand om sig själv. Egenvård är de aktiviteter individen gör självständigt för att upprätthålla hälsa, det kan också innebära att stötta och motivera sin anhörige till hälsa. Kulturen och den sociala gruppen som individen ingår i påverkar hur egenvårdshandlingarna sker. En stimulerande, utvecklande och motiverande miljö hjälper människan till egenvård och hälsa. Individen själv har ett stort ansvar för att främja sin hälsa genom att utveckla goda vanor. En av

distriktssköterskans uppgifter är att främja egenvården, att se till individens

egenvårdskapacitet, stödja och motivera individen att återfå sin egenvårdande förmåga (Orem, 2001).

Orems egenvårdsmodell består av tre olika teorier:

 Egenvård de aktiviteter som individen självständigt utför för att upprätthålla sin egen hälsa.

 Egenvårdsbrist beskriver när en människas egenvårdskapacitet är mindre än egenvårdskravet.

 Omvårdnadssystem beskriver tre olika grader av egenvårdande hjälp och syftar till att kompensera en individs egenvårdskapacitet.

* Det finns det helt kompenserade systemet då patienten behöver hjälp med allt. * Det delvis kompenserade systemet där patienten behöver lite hjälp med klarar delar av sin egenvård själv.

* Det stödjande/undervisande systemet, då behöver patienten råd, stöttning och undervisning av anhöriga eller professionell omvårdnad (Orem, 2001).

Problemformulering

Barnhälsovården i Sverige anser att hembesök från BVC är en central komponent i barnhälsovårdsprogrammet. Det är därför viktigt att föräldrar får en god upplevelse av

hembesök från BVC så distriktssköterskan kan fortsätta göra hembesök och ge ett bra stöd till föräldrarna i sin egenvårdande roll. Eftersom BVC och hembesök är frivilligt kan föräldrar välja att tacka nej om hembesöken upplevs som något negativt. För att kunna utforma

7

Syfte

Att undersöka föräldrars upplevelse och erfarenhet av hembesök från BVC.

METOD

Design

Eftersom syftet med studien är att undersöka föräldrars upplevelse och erfarenhet av

hembesök från BVC från inlägg på föräldraforum valdes en explorativ design med kvalitativ ansats. En kvalitativ undersökning avser att undersöka eller studera fenomen, tolka mening, upplevelser och erfarenheter (Willman, Stolz & Bahtsevani, 2006).

Urval

För denna studie inkluderades svenska föräldraforum med en väletablerad hemsida med stort antal användare. De forum som exkluderas var de utan uppförandekod, det vill säga ett trevligt sätt att svara på varandras åsikter och kommentarer på forumet. De föräldrar som efterfrågades var dem som upplevt minst ett hembesök från BVC och har minst ett barn över åtta månader, se bilaga 1.

Inläggen som inkluderas i studien var de som beskrev upplevelse av hembesök från BVC av föräldrar som har minst ett barn över åtta månader och som erfarit minst ett hembesök.

Inläggen skulle vara skrivna på svenska publicerade år 2013 till och med 2016, detta för att få en bredd på svaren och för att få med perioden då 8-månaders hembesök infördes. De inlägg som exkluderades var de som var publicerade före 2013 samt de som inte svarade på studiens syfte.

Datainsamlingsmetod

8

* Hur upplevde ni hembesöket från BVC?

* Skulle ni vilja avstå från hembesöket från BVC?

* Vad var positivt och vad var negativt med hembesöket?

* Hur ställer ni er till ett hembesök till när barnet är åtta månader?

Datainsamlingen kompletterades sedan med att söka efter inlägg på familjeforum för att söka svar på studiens syfte.

Tillvägagångssätt

Administratörerna för de tre mest välbesökta och väletablerade familjeforum kontaktades för att fråga om tillåtelse att lägga ut frågor i studiesyfte. Familjeliv och Allt för Föräldrar sa ja medan Libero svarade nej. Frågor lades därför ut på Familjeliv och Allt för föräldrar,

tillsammans med ett informationsbrev, se bilaga 1. När frågorna legat ute ca två veckor hade få svar inkommit därför lades frågorna ut igen med ytterligare en fråga: "skulle ni vilja avstå från BVC?" På grund av teknisk problematik var det ej möjligt att lägga ut tilläggsfrågan på Allt för Föräldrar, därför hamnade den endast på Familjeliv. För att få in fler svar förlängdes svarstiden med fyra veckor och efterfrågningar om fler svar gjordes.

9

Tabell 1. Antal läsningar och svar på frågorna som ställdes på föräldraforum Familjeforum Antal gånger frågan är läst av användare Antal svar Antal svar inom ämnet Familjeliv 5298 31 26 Allt för föräldrar 759 0 0

Tabell 2. Antal svar hittade på familjeforum ställda av föräldrar. Forum Sökning

av inlägg

Utfall Antal inte relevanta för denna studie Antal utvalda 1. Familjeliv Ja 134 84 50 2. Allt för föräldrar Ja 9 6 3 3. Libero Ja 0 4. Vi föräldrar Ja 0 5. Vi med barn Ja 0 6. Babyboom Ja 0 7. Pampers Ja 0 8. Min bebis Ja 0 9. Familjepappan Ja 0 10. Mamma & Pappa Ja 4 4 0 11. Flashback Ja 1 1 0

Forskningsetiska överväganden

Eftersom det studerade ämnet kan vara känsligt om föräldrar upplevt något negativt med hembesök kan insamling av data via föräldraforum vara en bra metod eftersom det kan vara lättare att svara ärligt genom text på ett forum. För att kunna svara på frågorna som lades ut krävdes dock en inloggning. I informationsbrevet framgick det tydligt att det var frivilligt att medverka i studien. Skärsäter och Ali (2014) menar att forskning som bygger på att

10

egna inlägget skrivits. På ett internetforum som kräver inloggning har alla medlemmar ett användar-ID som inte kräver att personens riktiga namn syns.

Bearbetning och analys

Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Allt material som samlats in lästes av författarna, först var för sig och sedan tillsammans flera gånger för att få en

förståelse för texterna. Sedan identifierades meningsenheter som kondenserades och kodades. Från koderna skapades sedan subkategorier och kategorier, se tabell 3. Analyseringen gjordes induktivt och utgår från innehållet i texten (Danielsson, 2014).

Tabell 3. Exempel på innehållsanalys Meningsenhet Kondenserade

meningsenheter

Kod Subkategori Kategori

Jag har ingen lust att ha hem i princip okända människor när jag just fått barn utan vill vara ifred med familjen i början.

Här gör BVC ett hembesök när barnet är nyfött och sedan ett till när barnet är runt 8 månader.

Vill vara ifred med familjen. Vill inte ha okända människor i sitt hem BVC gör hembesök när barnet är nyfött och när det är 8 månader Oro för att ha okända människor i hemmet Har vetskap om att BVC gör två hembesök, nyfödd och 8 månader

11

RESULTAT

Det analyserade materialet resulterade i tre kategorier och sju subkategorier, se tabell 4. Alla kategorierna innefattar studiens syfte. Analysens resultat redovisas i löpande text under respektive kategori och belyses med kursiverat citat. Citaten är tagna från svar på denna studies frågor och från letade inlägg från Familjeliv eftersom det forumet hade flest och mest relevanta svar.

Tabell 4. Kategorier och subkategorier.

Kategori Subkategori

Känslor kring hembesök  Trygghet med hembesök för familjen  Tacksamhet med hembesök från BVC  Hembesök skapar oro, stress och

misstänksamhet Orsaker till att föräldrar tackar ja till

hembesök

 Bekvämt och praktiskt med hembesök  Uppfattningar om hembesök

Medvetenhet kring och inställningen till hembesök

 Varierad inställning till hembesök vid åtta månader

 Vetskap om hembesök och BVC

Känslor kring hembesök

Trygghet med hembesök för familjen

Att komma hem från BB med sitt nyfödda spädbarn kan kännas osäkert som förälder. Barnet kan må bra på BB men sen kan allting hända. Att få ett hembesök av distriktssköterskan som bekräftar att barnet mår bra är en stor trygghet, uttrycker en förälder. Men det är inte bara barnet som kan må minde bra, att distriktssköterskan kommer hem och stämmer av hur föräldrarna mår är också värdefullt. Inlägg på föräldraforum påvisade en sårbarhet under den första tiden, då uppskattades det att få vara kvar hemma i sin trygga hemmiljö.

”För mig var hembesöket jättebra Jag öppnade dörren helt rödgråten och hon

12

följande vecka för att kolla läget och stötta. Ovärderligt. Vi hade nog inte fixat (mentalt) att ta oss till mottagningen då.” (Familjeliv, letat inlägg.)

Tacksamhet med hembesök från BVC

Några föräldrar uttryckte att det borde visas större tacksamhet för att få ett hembesök från BVC. Det ansågs också att hembesöket borde vara obligatoriskt eftersom det finns föräldrar som är olämpliga och att det kanske uppenbarar sig tydligare i hemmiljö. På familjeforum uttrycktes det en rädsla för att den förälder som verkligen behöver hjälp inte får hjälp om många tackar nej till hembesök.

”Den mamma som verkligen BEHÖVER hjälp (det finns sådana även om

supermammorna nuförtiden har svårt att greppa detta) hon kan riskera att bli utan den hjälpen om det nu blir vanligt att man avsäger sig hembesöket.” (Familjeliv, letat

inlägg)

Hembesök skapar oro, stress och misstänksamhet

Att få hem distriktssköterskan på besök beskrevs som stressande då föräldrarna inte upplevde att de hade fått information om varför hembesöket skulle ske. Flera uttryckte ett stort behov av att städa hemma så de kan visa upp ett ”perfekt hem” vilket gav dem en onödig stress. Det kändes stressande att få besök av i princip okända människor i sitt hem strax efter

förlossningen, det kändes som ett granskande av hemmet och att bli dömd efter möbelval.

”Jag trivs väldigt bra med min Bvc-sköterska men annars hade jag inte velat ha in henne i mitt privata hem. Om man inte klickar med varandra kan det nog kännas som ett intrång i privatlivet." (svar från Familjeliv)

Det beskrevs även en misstänksamhet om varför hembesök ska ske, oron över att bli granskad som förälder kommer upp i flera inlägg. Misstänksamheten är speciellt uttalad vid

hembesöket som sker vid åtta månaders ålder, en förälder beskriver en misstänksamhet för att distriktssköterskan ville hålla extra koll på denne i sin föräldraroll.

”Förra gången jag fick barn blev jag oerhört stressad av hembesöket för det kändes som att de bara ville kontrollera och de kom med massa frågor.” (Familjeliv, letat

13

När barnet var åtta månader var det flera föräldrar som uppgav att de i större utsträckning uppskattade ett mottagningsbesök på BVC istället för ett hembesök. En av orsakerna till detta var att de upplevde att mötet med andra föräldrar i väntrummet var ett trevligt avbrott i vardagen. En annan orsak var att hembesök inte upplevdes motiverat annat än under speciella omständigheter eftersom föräldrar kände sig säkrare i föräldrarollen när barnet var åtta månader. En känsla av misstänksamhet väcktes och oro över att vara en förälder "under speciella omständigheter".

”Och nej varför i hela friden ska någon Bvc-sköterska komma hem till oss vid åtta månader? Känns mer som det är för att kontrollera hemmet eller något. Jag tycker inte om hembesök i början när jag just fått barn så nej aldrig vid åtta månader heller. Jag förstår inte vitsen faktiskt. För mig har det aldrig varit jobbigt att ta mig till Bvc.” (Svar

från Familjeliv)

Föräldrar uttryckte att det inte fanns behov till ett hembesök, det var snarare en påfrestning.

”Jag avstod från hembesöken med de två senaste barnen. Kändes jobbigt att bjuda hem någon i kaoset som rådde när man nyss fått en ny bebis och inte kommit in i rutinerna ännu. Jag valde att ta mig till BVC istället. Kändes tryggare och bättre för mig.” (svar från

Familjeliv)

Orsaker till att föräldrar tackar ja till hembesök

Bekvämt och praktiskt med hembesök

Nästan alla föräldrar som tackat ja till första hembesöket med ett nyfött spädbarn upplevde det som bekvämt för att de slapp ta på sig själva och barnet mycket kläder och ta sig ut i

vintervädret. Årstiden spelade roll för om familjen tackade ja till hembesök eller inte. En förälder berättade att hon tackade nej till hembesök med första barnet för det var fött i maj, medan hon föredrog ett hembesök med hennes andra barns som föddes mitt i vintern. Rädslan för baciller kom upp som en annan anledning till att motta ett hembesök under vinterhalvåret. En förälder upplevde det som skönt att slippa åka till BVC för att hon åkte till så många andra ställen, en resa mindre var underlättande.

”Hembesöket efter BB var så SKÖNT! Mitt barn föddes mitt i kallaste vintern, så att

14

Jag hade gärna sett att fler av besöken skedde hemma. Men jag förstår att det inte är möjligt. Men det hade varit en sådan LYX! ” (Familjeliv, letat inlägg)

”så slapp jag ta mig ut och passa en tid när jag hade så fullt upp med allt nytt som det

innebar att bli förälder.” (Svar från Familjeliv)

En förälder upplevde hembesöket som ett lugnare alternativ. Hon skrev i sitt inlägg att det gjorde ingenting att bebisen sov när distriktssköterskan kom, då tog sig distriktssköterskan tid att prata en stund först istället och kontrollen gjordes när barnet vaknat. På BVC kan det lätt bli stimmigt, speciellt vid läkarbesök då allting skall gå så snabbt. En förälder upplevde det första hembesöket med första barnet som viktigast för då finns en osäkerhet som förälder med i bilden. Första hembesöket kan också upplevas som informellt, att besöket gick som på rutin. En annan förälder upplevde det som bra att distriktssköterskan kom hem för att då fick hon se till att ta på sig kläder och sitta vid köksbordet istället för att bara ligga i sängen och amma.

" Hembesöket är inte lika viktigt med andra barnet dock, då är man tryggare, men ändå bekvämt och bra." (Familjeliv, letat inlägg)

Uppfattningar om hembesök

Föräldrar spekulerar i varför BVC gör hembesök till föräldrar med nyfödd. Det framkom i inlägg att ett hembesök ger distriktssköterskan en inblick i familjesituationen som kan underlätta i den fortsatta relationen mellan distriktssköterskan och föräldrarna. Föräldrar uttrycker att det är en lyx att få hembesök och att det underlättar i den nya föräldrasituationen.

”Anledningen till att de erbjuder det är för att du skall slippa stressa iväg med en nyfödd.” (Familjeliv, letat inlägg)

15

”Vad ska de fråga? Typ har du grind i trappan, lås på lådorna etc?” (Familjeliv, letat

inlägg)

Medvetenhet kring och inställningen till hembesök

Varierad inställning till hembesök vid åtta månader

Några inlägg beskriver att de är positiva till ett hembesök då barnet är åtta månader. Det beskrivs att det är ett bra tillfälle för distriktssköterskan att se barnen i deras hemmiljö, och att ge föräldrarna tips på åtgärder för faror som kanske inte upptäckts på grund av

”hemmablindhet”. Det finns även inlägg som menade att barnen kan känna sig tryggare och mindre hämmade av att träffa distriktssköterskan hemma istället för BVC.

”För jag vet att vissa barn är blyga hos BVC, medan de tar för sig, pratar, springer osv

hemma. Så, ja det kanske är smart? Jag hade i alla fall inte haft något emot det, om det fanns rimliga skäl.” (Familjeliv, letat inlägg)

Vetskap om hembesök och BVC

En förälder hade fått skriftlig information att BVC gör hembesök vid första besöket och när barnet är åtta månader, men fick sedan inget erbjudande varken när barnet var nyfött eller när det var åtta månader. En förälder som fått tre barn i olika landsting och kommuner hade aldrig hört talas om att BVC gör hembesök överhuvudtaget. Flera föräldrar uttryckte att de har vetskapen om hembesöken men har inte fått erbjudande. Orsakerna till detta har varierat, exempelvis var BVC fullbokat, hade personalbrist eller ingen bil att åka ut med.

"Nej, det har vi aldrig erbjudits. Har bott i olika dela av landet men inte hört talas om det." (Familjeliv, letat inlägg)

16

"Jag fick reda på detta genom att en mamma sa det i den mammagruppen jag går i, kontrollerade detta med BVC som sa, ja visst. ” (Familjeliv, letat inlägg)

"Bvc-sköterskan har sagt till mig att dom nu har börjat med att erbjuda föräldrar en hemkontroll på alla barn vid åtta månaders ålder.” (Familjeliv, letat inlägg)

Flera föräldrar uttryckte att de önskade en mer öppen kommunikation om det skulle vara ett hembesök eller ett mottagningsbesök både när barnet var nyfött samt vid åtta månader. Det råder även en okunskap i ämnet om det är okej att tacka nej till hembesöket eller inte.

”Jag har fött 4 barn och aldrig haft BVC hemma, jag har alltid kunnat välja att ha första besöket hemma eller på BVC det har alltid varit ett val vid första besöket, hemma eller på BVC.” (Familjeliv, letat inlägg)

DISKUSSION

Syftet med denna studie var att undersöka föräldrars upplevelse och erfarenhet av hembesök från BVC, uttryckta på familjeforum. De kategorier som kom fram var: känslor kring

hembesök, orsaker till att föräldrar tackar ja till hembesök och medvetenhet kring och inställningen till hembesök. Resultatet visade att föräldrar hade varierade upplevelser av hembesök från bekvämlighet, exempelvis upplevdes det som positivt att slippa ge sig ut i dåligt väder, till en känsla av att känna sig kontrollerad som förälder. Många föräldrar kände inte till att BVC erbjuder ett hembesök vid åtta månader, och en del kände inte till att BVC erbjöd hembesök överhuvudtaget. Flera föräldrar uttryckte en osäkerhet runt syftet med hembesök.

Resultatdiskussion

Känslor kring hembesök

Flera föräldrar i denna studie var misstänksamma till hembesök och hade en känsla av att bli kontrollerade, vilket kan höra ihop med att de inte har vetskap om varför hembesöket erbjuds. Enligt barnhälsovårdsprogrammet är syftet med hembesök att få en bättre kontakt med

17

föräldrar skulle känna sig bekväma med ett hembesök och förstå varför hembesök erbjuds går endast att spekulera i.

Några föräldrar i denna studie uttryckte att de gärna skulle vilja ha fler hembesök, medan andra ville avstå helt. Sverige har, genom Evelinagruppen år 2015, infört ytterligare ett hembesök när barnet är åtta månader. Orsaken till att Sverige inför ännu ett hembesök baserar sig på att man funnit goda effekter av att ha fler hembesök på andra håll i världen (M.

Magnusson, Barnsjuksköterska/Vårdutvecklare, 13 september 2016). Räcker det att

distriktssköterskan informerar om det som orsak till att ännu ett hembesök är infört då barnet är åtta månader? Föräldrar vill säkert veta mer. Flertalet föräldrar i denna studie tyckte att hembesök vid åtta månaders ålder var onödigt och de kände sig oroliga, stressade och

misstänksamma till ännu ett hembesök. Distriktssköterskor har en viktig roll att informera och undervisa för att på det viset undvika oro och misstänksamhet hos föräldrar. De oroliga och misstänksamma föräldrarna faller in i Orems tredje omvårdnadssystem, det stödjande och undervisande systemet (Orem, 2001), för att lugna dessa föräldrar är de i behov av

information och kunskap om varför hembesöken utövas från BVC. När distriktssköterskan ger information kan det stärka föräldrarnas egenvårdskapacitet att själva fatta ett beslut.

Föräldrarna behöver tydlig information om varför exempelvis ett 8-månaders hembesök erbjuds. Alla människor har rätt att få information och undervisning efter sin kapacitet (Socialstyrelsen, 2016b).

Föräldrar i studien upplevde en stress med att få in en främmande människa i sitt hem. För att föräldrarna ska känna en större trygghet med hembesöket kanske de första besöken ska vara på BVC för att en god relation ska uppstå, därmed kan ett efterföljande hembesök bli bättre med en djupare diskussion mellan distriktssköterskan och föräldrarna på hemmaplan. Det kan vara svårt att våga ställa alla sina frågor till en person de aldrig tidigare har träffat och att ta till sig den information och kunskap som distriktssköterskan har med sig om barnets

utveckling och behov.

Inlägg från föräldraforum visar att föräldrar borde visa tacksamhet för att få hembesök från BVC. Det finns föräldrar som behöver många råd och mycket stöttning och det kan lättare uppenbara sig i hemmiljön, därför har några föräldrar uttryckt en önskan om att hembesök borde vara obligatoriskt. I Sverige är inte hembesök eller besöken på BVC obligatoriskt men alla föräldrar blir erbjudna detta inom ramen för det barnhälsovården erbjuder

18

familjer med dålig inkomst, missbruksproblem och unga ensamstående mammor (Alonso- Masden et al., 2013). Det finns riskfaktorer som kan orsaka föräldrar symtom på depression. Tidigare forskning har visat att faktorer som exempelvis osäker anknytning till barnet, låg inkomst och relationsproblem med partnern ökar risken för depression. Föräldrakurser före eller efter förlossning visade ingen effekt på uppkomst av depression (Maimburg & Veth, 2014; Bobo & Yawn, 2014; Wickberg, 2016). Distriktssköterskan skall vara extra

uppmärksam på riskfaktorer och upptäcka tidiga symtom på depression. De kan visa sig redan vid första hembesöket då barnet är nyfött, när EPDS görs på BVC-mottagningen först 6 - 8 veckor efter förlossningen kan en depression redan vara ett faktum. Dennis och Dowswell (2013) menar att individuellt anpassade behandlingar som inleds kort efter förlossningen är mest effektiva för att förebygga depression. Vidare, individualiserade hembesök av

vårdpersonal och lekmannabaserat telefonstöd förebygger depressiva symtom och minskar risken att insjukna med 40%.

Orsaker till att föräldrar tackar ja till hembesök

Föräldrar är positiva till hembesöket i form av bekvämlighet, att det är onödigt med ett hembesök när barnet är nyfött om det sker på sommaren men värdefullt på vintern. Som distriktssköterska kan man fråga sig om det är av vikt att ha kvar hembesöken som de är utformade i Sverige idag om föräldrarna inte förstår syftet med dem. Ska BVC möjligen istället lägga större vikt på riktade hembesök till riskfamiljer?

En del föräldrar föredrar hembesök för att det upplevs som lugnare och mer flexibelt. Det är en mer stressande miljö på mottagningen och besöken är kortare. I en svensk studie beskrivs det att distriktssköterskan på BVC-mottagningen har lättare att ge information utan att lyssna på familjens förkunskaper än vid ett hembesök (Baggens, 2004). Det är viktigt att

19

Medvetenhet kring och inställning till hembesök

Flera av föräldrarna på forumen uttryckte en önskan om att få välja om de vill ha hembesök eller inte, att det är en öppen kommunikation mellan BVC och föräldrarna angående detta. En bra kommunikation är också ett viktigt verktyg i den fortsatta relationen mellan

distriktssköterskan och föräldrarna. För att kunna främja egenvård krävs ett bra samarbete och tydlig kommunikation (Orem, 2001). Många föräldrar kände inte till att 8-månaders

hembesök var infört, orsaken till det kan vara att de inte har barn i rätt ålder för att få informationen eller att det inte har kommit igång med hembesöken på den BVC som de tillhör. En del föräldrar ville avsäga sig hembesöket och BVC, vad detta kan innebära för familjen går inte att förutse. Bronfenbrenner påtalar i sin teori att det är samhället runt barnet och familjen som skapar dess förutsättningar. Att få hembesök från BVC kan ge en ökad kunskap om egenvård i familjen som i längden kan ge barnet verktyg att hantera olika livssituationer (Hwang & Nilsson, 2003).

Kliniska implikationer och vidare forskning

I resultatet framkommer det att föräldrar har olika upplevelser och erfarenheter av hembesök från BVC. Det framkommer en upplevelse av brist på information till föräldrarna om varför hembesöken sker, det finns i dagsläget ingen tydlig information för föräldrar eller

distriktssköterskor om hembesökets orsaker. Distriktssköterskan har Rikshandboken som stöd och informationskälla (Lindfors, 2016), men föräldrarna har inte någon motsvarande källa att söka information på. Denna studie kan bidra med att ge distriktssköterskor vetskap om att föräldrars upplevelser av hembesök är varierade, att många föräldrar inte känner till att hembesök är ett erbjudande, vad syftet med dem är samt att föräldrar misstänker att de är kontrollerade.

Föräldraforum på Internet är en bra källa för distriktssköterskor att få kunskap om vad föräldrar upplever, funderar på och vad de önskar. Eftersom attityden på föräldraforum kan vara både hård och mjuk så passar det inte alla föräldrar att ha föräldraforum som enda kontakten med likasinnade föräldrar i samma situation. Föräldraforum på Internet kan inte ersätta föräldragrupper där föräldrar får en personlig kontakt med varandra, med varandras spädbarn och med distriktssköterskan. Eftersom föräldraforum blir allt vanligare och forskning visar på att föräldrar litar mera på andra föräldrars upplevelser och åsikter än på sjukvården (Porter & Ispa, 2012), är det möjligt att sjukvården behöver ta sig ut på

20

genom BVC är ett forum för föräldrar att träffas och utbyta erfarenheter och tankar, där även professionell personal finns närvarande. Under ett personligt möte minskar risken för

missförstånd som det skrivna språket kan bidra till, även hårdheten minskar. En föräldragrupp skall exempelvis ta upp hur föräldrarna förbereder barnet för olika situationer i samhället (Elfström, Skarped, Almkvist & Johannesson, 2014; Bronfenbrenner, 1979).

Det är lite forskning gjord kring föräldrars upplevelse av hembesök från BVC. Nu när 8-månaders hembesök är infört i svensk barnhälsovård är det relevant att detta ämne kommer mer i fokus. Eftersom denna studie bland annat visat att informationen om hembesök till föräldrar är bristfällig är det också relevant att studera när, var och hur distriktssköterskan ska ge information om hembesök för att detta skall nå alla föräldrar.

Metoddiskussion

Internet har en större öppenhet för att diskutera känsliga ämnen, det styrker denna studies metodval (Skärsäter & Ali, 2014). Data samlades in genom att lägga ut frågor på de två mest välbesökta och väletablerade föräldraforumen på Internet. Salzmann-Eriksson och Eriksson (2012) definierar ett väletablerat forum med att det skrivs minst tio inlägg per dag, att det finns över 100 inlägg totalt och att forumet har över 100 medlemmar. Detta stämmer väl överens med Familjeliv och Allt för föräldrar som var de familjeforum som inkluderades i denna studie.

Inlägg och svar på frågor gick att läsas anonymt, men för att vara med på forumens olika diskussioner krävdes ett medlemskap med personlig inloggning. Den metod då svar till studiens syfte letades upp på familjeforumen kan upplevas som mindre etiskt korrekt, då föräldrarna inte hade vetskap om att deras inlägg skulle ingå i en studie. Det är också möjligt att svaren hade blivit annorlunda om föräldrarna hade haft vetskap om en studiemedverkan. Vid medlemskap på ett internetforum är personen medveten om att alla kan läsa dess inlägg och därmed är det försvarbart att använda materialet inom forskning (Skärsäter & Ali, 2014). Graneheim och Lundman (2004) beskriver tre begrep rörande trovärdigheten för kvalitativa studier: tillförlitlighet, giltighet och överförbarhet. Trovärdigheten ökar om resultatet presenteras på ett sätt som gör det möjligt för läsaren att se alternativa tolkningar. Trovärdigheten bedöms efter om rätt metod är använd för att kunna svara på

21

Tillförlitligheten innebär att studiens resultat skulle bli detsamma om samma metod används

igen på en likartad undersökningsgrupp (Graneheim & Lundman, 2004). Kategorier och koder har lästs igenom många gånger för att få dem så tillförlitliga som möjlig. Eftersom det var två forskare som har analyserat svaren och inläggen stärker det tillförlitligheten (Granskär & Höglund-Nielsen, 2012). En svaghet med studien är att det var få som svarade på de ställda frågorna. Genom att lägga till ytterligare en datainsamlingsmetodmetod, det vill säga att leta upp andra frågors inlägg, stärker studiens tillförlitlighet då det ger en bredd på resultatet. Forskarna har dock inte inom ramen för den här studien kunnat kontrollera hur frågorna uppfattats och att det bara är föräldrar med barn som svarat på frågorna enligt

inklusionskriterierna. Att merparten av inläggen som låg till grund för analysen från forumet Familjeliv kan ses som en svaghet gällande studiens tillförlitlighet.

Giltighet handlar om hur sanna resultaten är. Ett resultat är giltigt då det typiska för det som

var avsett att beskrivas lyfts (Granskär & Höglund- Nielsen, 2012). Föräldrars upplevelse av hembesök från BVC har lyfts i denna studie. Eftersom kvalitativ forskning syftar till att beskriva variationer (Granskär & Höglund-Nielsen, 2012) kan valet av deltagare ha haft betydelse för resultatets giltighet. Genom att ställa frågorna på familjeforum var

förhoppningen att det skulle nå många föräldrar och resultera i en mångfald olika upplevelser och tankar kring hembesöket. I tabell 2 går det att konstatera att många läst frågorna men få har svarat eller deltagit i diskussionerna, om detta beror på att det är en pågående studie eller om det är ett mindre intressant ämne att prata om går endast att spekulera i. De letade

inläggen kom inte från svar från studiefrågorna utan enbart från diskussioner mellan föräldrar vilket kan ha bidragit till att dessa genererat flera svar till studiens resultat. Möjligtvis kan detta tyda på att föräldrar känner sig mera trygga med att svara på varandras inlägg än att medverka i en studie.

22

Att citat har presenterats i resultatet stärker giltigheten i studien (Granskär & Höglund-Nielsen, 2012).

Överförbarhet handlar om i vilken utsträckning resultatet kan överföras till andra grupper

eller situationer. Författare kan ge förslag och skapa förutsättningar för överförbarhet, men det är läsaren som avgör om resultaten är överförbara till annan kontext (Granskär & Höglund-Nielsen, 2012). I denna studie valdes endast svenska föräldraforum som datakälla, dels för att resultatet skall vara applicerbart i Sverige och dels för att det är lättare att förstå och analysera en text på djupet. Enligt Salzmann- Erikson & Eriksson (2012) är det lättare att uppfatta nyanser i en text på modersmålet. En styrka i den här studien är att föräldrar nåtts över hela landet genom att familjeforum använts, en svaghet är att endast de föräldrar som är

intresserade av att diskutera på Internet har kunnat medverka. Det går endast att spekulera i hur många föräldrar det handlar om därför går inte resultatet att generalisera över till alla föräldrar. En annan svaghet är att författarna till studien inte kan säkerställa att det är föräldrar som svarat på frågorna då inläggen är anonyma.

Förförståelse

Förförståelse handlar om den bild som forskarna har av det fenomen som studerats, det inkluderar teoretisk kunskap, tidigare erfarenheter och förutfattade meningar. Förförståelse bör utnyttjas under hela forskningsprocessen, på det sättet finns möjligheter att upptäcka ny kunskap och få en djupare förståelse (Granskär & Höglund- Nielsen, 2012). I detta fall har båda författarna en förförståelse kring ämnet genom egna erfarenheter av hembesök från BVC samt genom yrkesförlagd verksamhet, det kan ses som en styrka då det har gett författarna en lättare överblick i ämnet och i analyseringen. Förförståelsen kan även vara en svaghet då en viss tolkning kan ha skett i analysarbetet.

Slutsats

23

REFERENSLISTA

Alonso-Marsden, S., Dodge, A.K., O'Donnell, J.K., Murphy, A.R., Sato, M.J. &

Chrisopoulos, C. (2013). Family risk as a predictor of initial engagement and follow-through in a universal nurse home visiting program to prevent child maltreatment. Child abuse &

Neglect, (2013) 555-565.

Baggens, C. (2004) The institution enters the family home: Home visits in Sweden to new parents by the child care nurse. Journal of Community Health Nursing. 2004; 21(1): 15-27.

Bobo, WV., & Yawn, BP., (2014). Concise review for physicians and other clinicians: postpartum depression. Mayo Clin Proc. 89(6): 835-44.

Berglund, M., Fassih, N., Holmqvist, G., Nygren, U. och Thor, Y. (2015) Bakgrund och Syfte. Rikshandboken. Hämtad den 4 oktober 2016, från

http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Barnhalsovardsprogrammet-aldrar/Hembesokbakgrundochsyfte/

Bergstrand, M. (2004). Hälsorådgivande samtal. Lund: Studentlitteratur.

Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development: experiments by nature and

design. Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press.

Brown, S., Small, R., Argus, B., Davis, P.G & Krastlev, A. (2002). Early postnatal discharge from hospital for healthy mothers and term infants. Cochrane Database of systematic reviews. Doi: 10.1002/14651858.CD002958.

24

Christie, J. & Bunting, B. (2010). The effect of health visitors’ postpartum home visit frequency on first-time mothers: sluster randomiced trial. International Jurnal of Nursing

Studies, 48(2011) 689-702.

Danielson, E. (2014). Kvalitativ innehållsanalys. Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig teori och

metod. Från ide till examination inom omvårdnad. (s. 329-343) Pozkal, Polen:

Studentlitteratur AB.

Dennis, CL. & Dowswell, T. (2013). Psychosocial and psycholigical interventions for preventing postpartum depression. Cochrane Database of systemic Reviews. 28(2): Doi: 10.1002/14651858.CD001134.pub3

Dodge, A.K., Goodman, W.B., Murphy, A.R., O'Donnell, K. & Sato, J. (2013). Randomized controlled trial of universal postnatal nurse home visiting, impact on emergency care.

Pediatrics 132(2), 140-146.

Elfström, A., Skarped, G., Almkvist, K. & Johannesson, K. (2014). Målen för föräldrastöd i

grupp. Rikshandboken. Hämtad den 19 oktober, 2016, från

http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Foraldrastod-i-grupp/Malen-for-foraldrastod-i-grupp/

Folkhälsomyndigheten, (2014) Vägledning i lokalt och regionalt föräldrastödsarbete.

Föräldrar spelar roll. Östersund. Hämtad 2 september, 2016, från

http://docplayer.se/1521438-Vagledning-i-lokalt-och-regionalt-foraldrastodsarbete-foraldrar-spelar-roll.html

25

Granheim, U. H & Lundman, B. (2004). Qualitive content analysis in nursing research: concept, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today. 24, 105-112

Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (2012) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och

sjukvård. Lund Studentlitteratur

Hauck, YL., Graham-Smith, C., McInerney, J. & Kay, S. (2011). Western Australian women's perceptions of conflicting advice around breast feeding.Midwifery 27(5): 156-62.

Henderson, ME. & Eccleston, C. (2015). An online adolescent message board discussion about the internet: Use for pain. Journal of Child Health Care, 19(3): 412-418.

Henricson, I. (2014). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom

omvårdnad. Pozcal, Polen: Studentlitteratur AB.

Howard, S.K. & Brooks-Gunn, J. (2009). The role of home-visiting programs in preventing child abuse and neglect. JSTOR, 19(2): 119-146.

Hwang, P. & Nilsson, B. (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm, Sverige: Natur och Kultur.

Johansson, K. & Darj, E. (2004) What type of informations do parets need after being discharged directly from the delivery ward? Upsala Jurnal of Medical Sciences, 109(3):

229-238.

Johnson, H. (2016). Promoting Patient- and Family-Centered care trough personal stories.

26

Karlsson, S. & Lorenson, E. (2016). Föräldrars erfarenheter vid hembesök av sjuksköterska

när deras barn är åtta månader - en kvalitativintervjustudie. Magisteruppsats, Göterborg

universitet, intuitionen för vårdvetenskap och hälsa.

Lanier, P. & Jonson-Reid, M. (2014). Comparing primiparous and multipaourus mothers in a nurse home visiting prevention program. Birth. Issues in perinatal care, 41(4): 344-352.

Lindfors, A. (2014a) Hembesök- bakgrund och syfte. Stockholm: Rikshandboken. Hämtad 24 februari, 2016, från http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Barnhalsovardsprogrammet-aldrar/Hembesokbakgrundochsyfte

Lindfors, A. (2014b). Hembesök-förslag på upplägg. Stockholm: Rikshandboken. Hämtad 24 februari, 2016, från http://www.rikshandboken-bhu.se/Texter/Barnhalsovardsprogrammet-aldrar/Hembesok

Lindfors, A (2016). Hembesök - bakgrund och syfte. Rikshandboken. Hämtad 19 oktober, 2016, från

http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Barnhalsovardsprogrammet-

aldrar/Hembesokbakgrundochsyfte/http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Barnhalsovardsprogrammet-aldrar/Hembesokbakgrundochsyfte/

MacArthur, C., Winter, HR., Bick, DE., Knowles, H., Lilfor, R., Henderson, C., Lancashire, RJ., Braunholtz, DA & Gee, H. (2002) Effects of redesigned community postnatal care om womens health 4 months after birth: a cluster randomized controlled trial. Lancet,

2;359(9304): 378-85.

Magnusson, M., Blennow, M., Hagelin, E & Sundelin, C. (2009). Barnhälsovård – att främja

barns hälsa. Stockholm: Liber AB.

27

Maimburg, RD. & Vaeth, M. (2015) Postpartum depression among first-time mothers - results from a parallel randomised trial..Sex Reprod Healthc. 6(2): 95-100.

Mörelius, E., Örtenstrand, A., Theodorsson, E. & Frostell, A. (2015). A randomised trial of continuous skin-to-skin contact after preterm birth and the effects on salivary cortisol, parental stress, depression, and breastfeeding. Early Hum Dev 91(1): 63-70.

Orem, D.E.(2001). Nursing: Concepts of practice. Mosby Year Book, Inc St. Louis, Missouri

Paul, IM., Beiler, JS., Schaefer, EW., Hollenbeak, CS., Alleman, N., Sturgis, SA., Yu, SM., Camacho, FT. & Weisman, CS. (2012). A randomized trial of single home nursing visits vs office-based care after nursery/maternity discharge: the Nurses for infants through teaching and assessment after the nursery (NITTANY) study. Arch Pediatr Adolesc Med 166(3):

263-70.

Porter, N. & Ispa, MJ. (2012). Mothers’ online message board questions about parenting infants and toddlers. Journal of advanced nursing 69(3): 559-568.

Radcliff, J., Schwarz, D. & Zhao, H. (2013). The MOM progam: Home visiting in partnership with pediatric care. Pediatrics 132(2): 135-159.

Salzmann- Eriksson, M. & Eriksson, H. (2012). LILEDDA- a six step- based netnographic research method for nursing science. Aporia- The Nursing Journal. 4(4) 7-9.

Sawyer, GM., Pfeiffer, S., Sawer, A., Bowering, K., Jeffs, D. & Lynch, J. (2014). Effectiveness of nurse home visiting for families in rural south Australia. Journal of

Pediatrics and Child Health 1013-1022.

Skärsäter, I. & Ali, L. (2014). Att använda internet vid datainsamling. Henricson, M. (Red.)

Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdad. (s. 251-267). Pozkal,

28

Socialstyrelsen (2014) Vägledning för Barnhälsovården. Edita Bobergs, Falun.

Socialstyrelsen (2016a) Egenvård . Hämtad 9 september, 2016, från http://www.socialstyrelsen.se/aldre/aldreshalsa/egenvard.

Socialstyrelsen (2016b) Dina rättigheter i vård och omsorg hämtad 23 oktober, 2016 från, http://www.socialstyrelsen.se/hittarattmyndighet/dinarattigheterivardochomsorg

Willman, A., Stolz, P. & Bahtsevani, C (2006). Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan

forskning och klinisk verksamhet (2 upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Wickberg, B. (2016) Depression hos nyblivna mammor och screening med EPDS. Rikshandboken. Göteborg: Hämtad 25 september, 2016, från http://www.rikshandboken- bhv.se/Texter/Psykisk-halsa/Depression-hos-nyblivna-mammor-och-screening-med-EPDS-Psykisk- halsa/

Bilaga 1, informationsbrev till informant

Institutionen för folkhälso-och vårdvetenskap

Förfrågan om medverkan i undersökning om föräldrars upplevelse av hembesök från BVC.

Vi heter Heidi Siebert och Moa Tevell. Vi är sjuksköterskor som vidareutbildar oss till distriktssköterskor på Uppsala universitet. I utbildningen ingår att göra en studie som skall ligga till grund för vår magisterexamen.

Hemma med det nyfödda barnet är det mycket som skall falla på plats. Det är en stor

omställning och många föräldrar kan känna sig osäkra i sin föräldraroll och i samspelet med barnet. Här har BVC- sköterskan en viktig roll att fylla genom ett bra och givande hembesök. Vi är intresserade av att undersöka hur föräldrar upplever hembesök från BVC för att

därigenom kunna förbättra och utveckla barnhälsovårdens basprogram för hembesök.

Vi planerar att ställa två frågor på internetforumet Familjeliv till er föräldrar som har minst ett barn över 8 månader och som erfarit minst ett hembesök från BVC. Frågorna kommer ligga ute juni-juli, 2016.

Vi vill fråga dig om du är intresserad av att delta i studien? Svaren kommer att kunna läsas av alla som är inloggade på forumet och tråden kommer tas bort vid studiens slut. Svaren

Om du önskar ytterligare information angående undersökningen är du välkommen att kontakta oss.

Heidi Siebert, leg. Sjuksköterska Moa Tevell, leg. Sjuksköterska

Email: heidi.siebert.3916@student.uu.se Email: moa.tevell.5500@student.uu.se

Handledare Clara Aarts, docent

Institution för folkhälsa och vårdvetenskap Uppsala universitet

Email: clara.aarts@pubcare.uu.se