Föräldrars upplevelser då barnet har ADHD liknande symtombild

Örebro universitet

Institutionen för beteende, social och rättsvetenskap Socialt arbete

C-uppsats 41-60 p

Föräldrars upplevelser då barnet har ADHD liknande

symtombild

- en kvalitativ studie om föräldrars upplevelser

C-uppsats socialt arbete 41-60 p Seminariedatum: 2007-01-09 Författare: May-Gunn Johansson Handledare: Irene Nordström

Örebro universitet

Institution för beteende, social och rättsvetenskap Socialt arbete

C-uppsats 41-60 poäng

Föräldrars upplevelser då barnet har ADHD liknande symtombild

- en kvalitativ studie om föräldrars upplevelser

Författare: May-Gunn Johansson Handledare: Irene Nordström

Sammanfattning

Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med odiagnostiserade stora koncentrations- och uppmärksamhetsstörningar och stor impulsivitet upplever sin situation som förälder samt möjlighet och tillgång till stöd i föräldrarollen.

För att få en djupare beskrivning av föräldrarnas situation har en kvalitativ metod används till studien. Studien grundas på fyra intervjuer med föräldrar till barn med dessa problem. Resultatet av intervjuerna har visat att föräldrarna till dessa barn möter många problem i sin roll. Barnen får inte det stöd som föräldrarna tycker att de har behov av vilket föräldrarna tror beror på att barnen är odiagnostiserade.

Några av föräldrarna är rädda för att låta barnen få diagnos då de känner oro för att en diagnos skulle få konsekvenser för barnets framtid.

Föräldrarna är ofta lämnade ensamma med problemet, skolan ringer och ber föräldrarna om hjälp med barnet, grannarna klagar och varje dag består av konflikter att reda upp. Relationer bryts då ingen orkar med barnets beteende och vardagen består av ständig oro och ångest för barnets framtid. Detta visar att belastningen på föräldrarna är enorm och att det finns behov av extra stöd för dessa föräldrar.

NYCKEL ORD Föräldrar, Upplevelser, Stöd, Beteende, Uppmärksamhetsstörningar, Impulsivitet, Koncentrationssvårigheter, Barn.

Department of Behavioral-, Social- and Legal Science

Parents experience when children have a ADHD- similar symptom

- a qualitative study about parents experince

Author: May-Gunn Johansson Tutor: Irene Nordström

Abstract

The aim of this essay is to examine how parents to children with large undiagnosed behaviour problems experience the parent role and the support they can obtain in their role as parents. To get a deeper description of the parent’s situation a qualitative method is used for the study. The interview carried out through a personal meeting and a question schedule with opened questions where used.

The answers of the interview show that parents experience lot of problems. The children don’t get the support in school that the parent think they need because the child don’t have

diagnose. Some of the parents think that diagnose can affect the future for the child and therefore they don’t want the child to get one. The parents is left alone with the problem, schools phone home and ask for help with the child, neighbour complains, everyday conflict that has to be sorted out, friendship get broken because of no one can carry out the child, dread and worry about the future for the child. All this get the result that the burden on the parents is enormous and they need support with the children.

KW= Parent*, experience*, child*, adolescenc*,behavior problems, support, ADHD, family.

Förord

Inledningsvis vill jag tacka intervjupersonerna för att jag fått tagit del av deras upplevelser och för deras vänliga bemötande. Ett stort tack vill jag ge till de skolpsykologer som förmedlat kontakten mellan mig och intervjupersonerna.

Jag vill också tacka min handledare som funnits som stöd i ur och skur med ett enormt engagemang och intresse.

Samt ett stort tack till min sambo för den datasupport jag fått och de goda råd och förslag som givits.

Lindesberg, dec 2006 May-Gunn Johansson

1 INLEDNING... 1 1.1 Begränsningar... 2 1.2 Syfte... 2 1.3 Frågeställning... 2 1.4 Definition... 2 1.4.1 Koncentrations svårigheter... 2 1.4.2 Uppmärksamhetsstörningar... 2 1.4.3 Impulsivitet... 2 1.4.4 Föräldrastöd... 2 2 METOD... 3 2.1 Metodval... 3 2.2 Förförståelse... 3 2.3 Urval... 3 2.4 Litteraturanskaffning... 3 2.5 Datainsamling / intervjuerna... 4

2.5.1 Kontakt med intervjuperson... 4

2.5.2 Genomförandet av intervjun... 4

2.6 Databearbetning/analys av intervjuerna... 5

2.7 Validitet och Reliabilitet... 5

2.8 Etiska överväganden... 6 2.8.1 Informationskravet... 6 2.8.2 Samtyckeskravet... 6 2.8.3 Konfidentialitetskravet... 6 2.8.4 Nyttjandekravet... 6 3 KUNSKAPSLÄGET ... 7 3.1 Tidigare forskning... 7 3.1.1 BRÅ (Brottsförebyggande rådet)... 8 3.1.2 FoU-rapport... 8

3.1.3 Statens folkhälsoinstitut ( Nya verktyg för föräldrar 2004 )... 8

3.2 Övriga kunskapskällor... 9

3.2.1 Kunskap om barn med koncentration och uppmärksamhetsstörningar... 9

3.2.2 Kunskap om föräldrars vardagssituation... 10

3.2.2.1 Föräldrars upplevelser av sin situation... 10

3.2.2.2 Bemötande av barnet... 11

3.2.2.3 Samarbetet mellan skolan och föräldrar... 12

3.2.3 Föräldrars betydelse för barn... 12

3.2.4 Vikten av förståelse... 13 3.2.5 Möjlighet till stöd... 14 3.2.5.1 Rädda barnen... 14 3.2.5.2 Bris... 14 3.2.5.3 BVC... 14 3.2.5.4 Attention... 14

3.2.5.5 Barnombudsmannen... 15

4 LAGAR OCH POLITIK... 15

4.1 Lag om föräldrars skyldigheter... 15

4.2 Skolans skyldigheter... 16

4.2.1 Skollag (1985:1100) 1 kap 2 §... 16

4.2.2 Grundskoleförordningen (1994:1194)... 16

4.3 Regeringens proposition om barnmisshandel och motion om föräldrastöd... 16

4.3.1 Propositionen m.m... 18

4.3.2 Motioner... 18

4.3.2.1 Bakgrund och tidigare behandling... 19

4.3.2.2 Utskottets bedömning... 19

4.4 Socialstyrelsen... 19

5 TOLKNINGSRAM ... 20

6 RESULTAT ... 20

6.1 Beskrivning av barnens beteendeavvikelser och situation... 20

6.2 Föräldrars vardagssituation... 22

6.3 Stödets innehåll och kvalité... 25

6.4 Diagnos... 27

7 ANALYS OCH DISKUSSION... 29

7.1 Bakgrunds analys om barnets situation... 29

7.2 Analys av föräldrarnas vardagssituation... 30

7.3 Stödets innehåll och kvalité... 31

7.4 Diagnos... 33 7.5 Metoddiskussion... 34 8 LITTERATUR LISTA... 35 8.1 Elektroniska källor... 36 Bilaga 1: Intervjuguide Bilaga 2: Informationsbrev

1 Inledning

Enligt Barnombudsmannen (2005 www) så har barns och ungdomars psykiska och fysiska hälsa försämrats under de senaste tio åren. Föreningen Bris tar upp att antalet misshandlade barn har ökat, vilket de ser som resultat av att föräldrar i vissa fall saknar råd och kunskap i hur de skall hantera barnen och ungdomarna (Bris 1999).

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är den diagnos som har diskuterats mest inom den svenska barnpsykiatrin de senaste årtiondena (Hansson 2004, s.248-253). Huvudsymtom som ses vid ADHD är störningar av uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet men dessa symtom medför oftast många andra problem, som t.ex. sociala beteendeproblem, sviktande självkänsla, ångest, depression, inlärningssvårigheter, språkliga svårigheter m.m. (Attention www)

Barnets koncentrationssvårigheter visar sig ofta i att de har svårt att hålla kvar

uppmärksamheten på det dom gör och att tolka instruktioner eller förklaringar i flera led. De handlar oftast impulsivt och konsekvenserna av hur de handlar finns inte i deras tankar. Detta leder till klagomål från omgivningen och att de ständigt känner sig misslyckade och får en känsla av otillräcklighet, med en ofta förekommande ilska och besvikelse mot den orättvisa omgivningen, vilket många gånger kan leda till aggressiva utfall mot föräldrar och andra som barnet ser som ansvariga för sin situation vilket kan få allvarliga följder för barnets

självförtroende och självbild (Statens Folkhälsoinstitut 2005 www, Kadesjö 2001).

Det ställs höga krav på kunskap, tålamod struktur, planering, tydlighet mm på föräldrar till barn med koncentrations, uppmärksamhetsstörningar och impulsivitet för att kunna hantera barn med dessa svårigheter på ett bra sätt. Föräldrar till barn med denna problematik behöver ofta finnas med för att stödja, förebygga konflikter, hjälpa till att reda upp dem, styra och bromsa m.m. då barnet umgås med andra barn (Kadesjö 2001).

Barn behöver få växa upp i en bra familjemiljö med kärlek och förståelse för att kunna utveckla en harmonisk personlighet.

En del föräldrar behöver ha extra stöd i sin föräldraroll för att kunna förstå och hantera barnets handikapp samt ett starkt nätverk runt sin familj som kan finnas till hands då

föräldrakraften sviktar. Familjen och dess förhållanden är grundläggande för barnets välfärd och en stor vikt bör läggas på att ge föräldrar stöd i sin uppfostran, för att ge barnen möjlighet till en god uppväxt (SOU 2001:72 www).

WHO:s Ottawamanifest som är samarbete mellan flera olika verksamheter på alla nivåer och basen för förebyggande arbete, trycker särskilt på om att samhället måste ta sitt ansvar att på olika sätt underlätta för individen att ta ansvar för att familjen fungerar. Att arbeta

hälsofrämjande för utsatta barn innebär att stärka och stödja föräldrarna och barns rättigheter (SOU 2001:72 www).

För att barn som har svårigheter i skolarbetet skall få tillgång till de pedagogiska resurser som finns i skolan har det blivit allt viktigare att barn med svårigheter diagnostiseras. Då skolan av ekonomisk själ dragit ner på möjlighet till pedagogiska resurser kan man se större svårigheter att få hjälp till barnet om det är odiagnostiserade (Hansson 2004 s.248-253).

Enligt föreningen Attention så är syftet med diagnostisering att skapa förståelse för barnet, ungdomen eller den vuxnes förutsättningar och på så vis skapa ett lämpligt beteende från omgivningen (Attention www). Om vi utgår från syftet Attention har till att diagnostisera har besvarats så har de diagnostiserade barnen, ungdomarna och vuxna fått en ökad förståelse samt lämpligt bemötande från omgivningen, men hur ser då situationen ut för de föräldrar och barn som har liknande kriterier som vid ADHD och är odiagnostiserade?

1.1 Begränsningar

Uppsatsen fokuserar på föräldrar till barn med odiagnostiserade koncentrations- och

uppmärksamhetssvårigheter. De situationer föräldrar till barn med diagnostiserade svårigheter t.ex. ADHD berörs marginellt i samband med presentation av litteratur inom området samt i diskussionsavsnittet.

1.2 Syfte

Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med odiagnostiserade stora koncentrations- och uppmärksamhetsstörningar och stor impulsivitet beskriver sin situation som förälder, samt möjlighet och tillgång till stöd i föräldrarollen.

1.3 Frågeställning

Övergripande frågeställning: Hur upplever föräldrar sin situation som förälder till ett barn med stora odiagnostiserade koncentration och uppmärksamhetssvårigheter det stöd som ev. ges?

• Hur ser barnets bakgrunds situation ut?

• Hur ser föräldrarnas vardagssituation ut?

• Hur ser stödets innehåll och kvalité ut?

• Hur ser föräldrar på diagnostisering av barnets problematik?

1.4

Definition

1.4.1 Koncentrations svårigheter

Svårighet att inrikta och hålla kvar uppmärksamheten på en bestämd typ av information eller i en aktivitet (Nationalencyklopedin 1993).

1.4.2 Uppmärksamhetsstörningar

”tillfällig eller permanent störning av förmågan att hålla kvar uppmärksamheten på olika typer av inifrån eller utifrån kommande stimuli” (Nationalencyklopedin 1993).

1.4.3 Impulsivitet

”Impulsivitet definierades som en oförmåga att invänta tillräcklig information

för att styra sitt handlande samt oförmåga att modifiera sitt handlande i förhållande till sammanhanget” (Amerikanska Psykiatriska Föreningen, APA 2001 www).

1.4.4 Föräldrastöd

Med föräldrastöd menar författaren den hjälp och det stöd föräldrar kan få av

samhällsorganisationer ex. BVC, skolan, jourtelefonsrådgivning, avlastning eller erbjudande av olika slags föräldraträning samt utbildning.

2 Metod

2.1 Metodval

Jag har valt en kvalitativ metod till min undersökning för att få en fyllig beskrivning utav den situation som föräldrar till barn med dessa svårigheter befinner sig i. Genom intervju har jag som intervjuare möjlighet att tolka meningen i det som sägs samt att ställa följdfrågor som kan ge en fördjupning och en bredare information. För att säkerställa tolkningen som gjorts under intervjun, har intervjuaren försökt att formulera det underförstådda budskapet som kommit fram under intervjun, och sänt tillbaka det till den intervjuade för att få bekräftelse på om tolkningen varit riktig eller ej. Intervjun är halvstrukturerad, vilket betyder att intervjun har sitt fokus på bestämda teman men är inte strängt strukturerad med standard frågor eller helt utan styrning. Frågornas ordningsföljd och form kan förändras under intervjun för att följa upp svaren och berättelserna från den intervjuade. Valet av metod skall styras av problemet och den teoretiska referensramen. Jag tycker att en kvalitativ studie är mest passande för det jag vill undersöka, eftersom det jag studerar kräver en möjlighet för

intervjupersonen att få beskriva, berätta och förklara. Ansatsen är övervägande induktiv dvs. forskaren följer upptäckandets väg och studerar forskningsobjektet utan att till en början ha den förankrad i tidigare vedertagen teori (Larsson, Lilja & Mannheimer 2005, Kvale 1997, Holme & Solvang 1997).

2.2 Förförståelse

En viss förförståelse finns hos författaren, då författaren upplevt situationen i sin närhet och införskaffat sig en förteori samt de förutfattade meningar som funnit vid studiens inledning. Genom att försöka förstå hur intervjupersonerna i olika sammanhang resonerar agerar och förstår sin verklighet har jag undvikit alltför förenklade generaliseringar och paralleller. Detta har gjorts genom att intervjuaren varit uppmärksam, lyhörd, lyssnande, och öppen i intervjusituationen samt haft inlevelseförmåga i intervjun (Holme & Solvang 1997).

2.3 Urval

I denna studie har det använts ett systematiskt urval utifrån de kriterier som ställts upp i syftet. Detta för att undvika att fel personer ingår i undersökningen vilket då kan leda till att

undersökningen förlorar sitt värde (Holme & Solvang 1997).

Studiens urval har gjorts med hjälp av skolpsykologer i en mellansvensk stad som har

tillfrågats om lämpliga barn/föräldrar. De har frågat efter föräldrars intresse att delta i studien och sedan förmedlat kontakt mellan föräldrar och forskare. Urvalet har utgjorts av de fyra första föräldrarna som jag fick namn på och som stämde överens med urvalskriterierna och som samtyckte till deltagande. Antalet respondenter i en studie kan variera utifrån tidsmässiga ramar och syfte med studien. Att ibland ha ett mindre antal respondenter kan vara en fördel då det ges mer tid till förberedelser och bearbetande av intervjuerna (Kvale 1997).

2.4 Litteraturanskaffning

Jag har använt Internet i sökningen av litteratur, eftersom mycket bra och passande information funnits där. Böcker har också använts som både är författarens tidigare

studielitteratur och uppsökta på bibliotek. Vidare har också forskning i området sökts i data baser på Örebros universitet. Endast en artikel hittades som helt passade min studie och handlade om föräldrars upplevelse där barnen har ADHD, vilket kan jämställas med de symtom som är kriterierna för min uppsats. Sökorden kombinerades på alla av mig tänkbara

sätt och många artiklar ögnades igenom. Databaserna som används för sökning och anskaffning av material är Elin, Multiple Databases, Social abstracht och PsycINFO. De sökord som används är Parent*, experience*, child*, adolescenc*,behavior problems, support, ADHD, family. ADHD.

2.5 Datainsamling / intervjuerna

Jag har via min handledare fått hjälp med att hitta skolpsykologer som var villiga att

undersöka om någon av de föräldrar hon/han känner till kunde tänka sig att ingå i min studie. Ett följebrev skrevs där information finns om vem studien görs av, i vilket syfte, hur den skall göras och vad det innebär. Följebrevet skickades sedan till aktuell skolpsykolog som i sin tur förmedlade brevets innehåll till föräldern. När föräldern tagit del av detta innehåll och därefter tackat ja till kontakten med mig förmedlades adress och telefonnummer till mig, som

kontaktade föräldrarna via telefon. Det har varit svårt att få föräldrar att ställa upp för intervju, vad detta beror på har jag ingen annan förklaring till än att dessa föräldrar förmodligen varken orkar eller vill då det kan upplevas utlämnande och jobbigt att berätta om sina känslor. Jag hade ingen uttalad önskan om att intervjupersonerna endast skulle vara mammor, utan detta styrdes av vad som passade intervjupersonerna bäst, vilket sedan resulterade i att alla de fyra föräldrarna som intervjuades är mammor.

2.5.1 Kontakt med intervjuperson

En kort presentation av mig och det syfte jag har med intervjun förmedlades per telefon samt datum, tid och plats gjordes upp. Informationsbrevet skickades per post till två av föräldrarna medan de övriga två fick brevet via mail efter eget önskemål. Informationsbrevet gav

information utifrån de krav som de forskningsetiska principerna har. Information om studiens syfte, att deras deltagande innebar en intervju samt att det var frivilligt att delta och att de har rätt att avbryta sin medverkan om så skulle önskas utan negativa konsekvenser. Brevet innehåller också löfte om anonymitet, vem som är ansvarig för studien, vilken nytta studien kan vara till och hur informationen jag får av dem kommer att användas. Samt informerade brevet om eventuella konsekvenser av deltagandet. Genom att brevet skickats några dagar innan det slutliga samtycket givits på telefon så har föräldern fått tid att fundera över sitt deltagande (HSFS’s Forskningsetiska principer).

2.5.2 Genomförandet av intervjun

Tre av intervjuerna har genomförts i förälderns hem och en fjärde intervju gjordes på Örebro universitets bibliotek. I de fall intervjuerna genomförts i hemmet har det skett då endast intervjupersonen och jag som intervjuare varit närvarande och intervjun på skolan

genomfördes i ett av bibliotekets grupprum. Intervjufrågorna har först gåtts igenom temavis för att inga oklarheter skulle finnas om min mening med frågan. Efter det har bandspelaren satts på och intervjun inletts. Frågorna har ställts som öppna frågor med intervjuguiden som ram för intervjun, med viss flexibilitet av ordningsföljd och struktur från intervjuguiden. Varje intervju tog ca 1 timme. Forskaren har hållit en neutral ställning före och under intervjun för att så lite som möjligt påverka intervjun (Kvale 1997). Jag har uppfattat

intervjupersonen som positiv till intervjun och mycket intresserad och villig till att dela med sig av sina upplevelser för att om möjligt kunna bidra till en ökad förståelse och kunskap om hur de upplever sin situation, då barnen har dessa problem. Föräldrarna har också uttryckt att det är av vikt att information om barn och föräldrars situation kommer fram, då de tycker att det saknas kunskap inom området.

2.6 Databearbetning/analys av intervjuerna

Intervjuerna har skrivits ner ordagrant från bandinspelningen till datorn, varefter den skickats till den aktuella intervjupersonen för bekräftelse om att intervjun uppfattats rätt. Tillsammans med intervjun skickades ett meddelande om att jag ser det som ett accepterande om jag inte hör något från den intervjuade inom några dagar. Då intervjun sammanfattades märktes varje intervjupersons intervju med ett tecken, sedan klipptes alla intervjupersoners svar ihop under gällande fråga för att lättare kunna se likheter och olikheter. När resultaten från intervjuerna klippts ihop så sammanställdes svaren och talande citat. En del citat sparades för att läsaren också skall kunna uppleva den intervjuades värld och få möjlighet till egen analys. Det sammanfattade resultatet har sedan analyserats utifrån uppsatsens litteratur, forskning och politik temavis i analysdelen. Genomläsning och databearbetning resulterade i att

informationen i intervjuerna kunde grupperas i ett antal teman (Kvale 1997) som presenteras i resultatkapitlet. Teman har jag fått fram genom att plocka ut viktigt innehåll för min studies syfte ur resultatet och samlat dem under en sammanfattande rubrik.

2.7 Validitet och Reliabilitet

Intervjuareffekten är ett problem vad det gäller kvalitativ forsknings metod, intervjuaren har alltid en påverkan på den intervjuade genom sin närhet, den kunskap som erhålls i en intervju är ett resultat av det mellanmänskliga samspelet i situationen.

Reliabiliteten kan säkerställas genom att bl.a. att ge instruktioner till dem som skall delta i undersökningen i form av ett följebrev och med särskilda förtydliganden innan frågorna. Detta har gjorts i min studie, genom att ett informationsbrev skickats ut innan intervjun samt att frågorna inom varje område gåtts igenom innan intervjun, för att se om några oklarheter funnits (Larsson, Lilja & Mannheimer 2005, Kvale 1997, Holme & Solvang 1997).

Reliabiliteten är inte något man kan fastställa på ett enkelt och tydligt sätt vad det gäller en kvalitativ forskning eftersom man inte gör någon direkt mätning utan först och främst vill upptäcka och beskriva olika fenomen.

Författaren har haft en humanistisk syn vad det gäller generalisering, dvs. en syn på att varje situation är unik och att varje fenomen har sin egen logik och inre struktur.

I en kvalitativ studie är själva forskningsverktyget intervjuaren själv, detta innebär att intervjuaren bör ha kunskap på det område som är föremål för undersökningen, samt så är personliga egenskaper som språkkänsla och lyhördhet av betydelse för att få en så bra intervju som möjligt. Den praktisk övning är dock det viktigaste sättet att lära sig konsten att intervjua. För att öka förmågan att skapa trygghet och ett bra samspel inför de egentliga

projektintervjuerna kan pilotintervjuer vara till nytta. Inför denna studie har forskaren noga satt sig in i området genom studier av aktuellt område samt intervjuer av vänner och bekanta med liknande problematik, vilket en av intervjuerna fått fungera som pilotintervju via telefon (Larsson, Lilja & Mannheimer 2005, Kvale 1997, Holme & Solvang 1997).

Så hög validitet som möjligt har eftersträvats genom att t.ex. förbereda intervjuguiden noga så att frågorna väl stämt överens med syftet. Intervjuaren har under och före intervjun varit uppmärksammad på att människor i samspel har påverkan på varandra vilket kan färga resultatet av intervjun. Denna medvetenhet har legat till grund för intervjuarens strävan att bibehålla så neutral ställning som möjligt. Intervjuerna har också spelats in på band, transkriberats ordagrant för att sedan sammanfattas (Larsson, Lilja & Mannheimer 2005, Kvale 1997, Holme & Solvang 1997).

2.8 Etiska överväganden

Syftet med studien skall inte endast vara det vetenskapliga värdet av den kunskap man får utan också att förbättra situationen för människan.

Forskningen som bedrivs skall vara samhället och individen till nytta på ett direkt eller indirekt sätt och så att de som deltar skall undvikas onödigt psykologiskt och socialt lidande (Larsson, Lilja & Mannheimer 2005, Kvale 1997, Holme & Solvang 1997, Vetenskapsrådet 1990 www)

HSFS`s Forskningsetiska principer har följts, genom det tillvägagångssättet som redovisas. Namnen som nämns i citaten är fingerade.

2.8.1 Informationskravet

Intervjupersonerna har via informationsbrevet fått information om själva syftet med intervjun och hur den skulle gå till. Brevet har också gett information om vem som är ansvarig för studien, att deltagandet är frivilligt, samt har information getts om rätten att få ta del av den bearbetade intervjun innan den sätts in i studien om så önskar. Forskaren har också tagit hänsyn till att forskning som bedrivs skall vara samhället och individen till nytta på ett direkt eller indirekt sätt. Detta har gjorts genom att undersöka ett område som kan få positiva

konsekvenser både för förälder och för barn som rör området, den informationen har också de intervjuade fått ta del av genom det informationsbrev som skickats (HSFS`s Forskningsetiska principer).

2.8.2 Samtyckeskravet

Intervjupersonerna har via ett informationsbrev fått ge ett skriftligt samtycke till deltagandet av intervjun och till det användningsområde som studien kan ha. Den intervjuade har också informerats om sin rätt till friheten att endast svara på de frågor som de vill samt att avbryta sin medverkan utan negativa följder för dem om de så önskar. Genom att detta gjorts så anser jag att tillräcklig hänsyn tagits till kravet på ett informerat samtycke av intervjupersonen (HSFS`s Forskningsetiska principer).

2.8.3 Konfidentialitetskravet

Informationsbrevet som skickats till de intervjuade ger löfte om anonymitet. Detta innebär att all information som intervjuaren fått del av med hjälp av intervjupersonen skall förvaras på så vis så att det är omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna. I arbetet skall alla

uppgifter vara så avidentifierade så att det enskilda måste nämnas vid namn för att kunna möjliggöra en identifiering av någon individ.

Eventuella konsekvenser av att delta i studien har behandlats i informationsbrevet. Eftersom forskaren till studien inte bedömt att studien bidrar till några negativa konsekvenser så har ingen terapeutisk förberedelse bedömts som nödvändig (HSFS`s Forskningsetiska principer).

2.8.4 Nyttjandekravet

Den intervjuade har fått skriftligt löfte i informationsbrevet om att de insamlade uppgifterna om dem som enskilda person, endast kommer att användas för det ändamål som angetts (HSFS`s Forskningsetiska principer).

3 Kunskapsläget

3.1 Tidigare forskning

I en kvalitativ studie som gjorts av Perry, Hatton och Kendall (2005) har intervjuat 157 mödrar om deras erfarenhet då barnen har uppmärksamhetsstörningar och överaktivitet. Studiens resultat visade på att föräldrarna ofta beskrev barnen som mycket påfrestande med behov av speciellt omhändertagande med mycket omsorg samt krav på många förmaningar och varningar i hanteringen av barnen. Föräldrarna upplevde det svårt att kunna ha barnet med sig till vänner och bekanta och oftast önskade ingen besök av föräldern, om det innebar att barnet med dessa störningar skulle följa med föräldern.

I ett av fallen berättade barnets mamma att alla de andra mammorna till barnen på skolan där hennes son gick pratade om hur fruktansvärd hennes son var. I en del fall kontaktade

skolpersonalen föräldrarna med förslag till en utredning. Medan andra föräldrars upplevelse av skolan var att de som föräldrar fick kräva hjälp från barnets skola då svårigheterna började. En förälder berättade om de ständiga diskussionerna rörande läxor som kunde ta upp till 6 timmar att göra vilket kunde få mamman att gråta av desperation som slutligen kunde leda till att hon gjorde dem själv. Föräldrarna beskriver ofta barnets beteende som mycket aktivt, ingen Focus på något, glömsk, oförmåga att koncentrera sig och man måste som förälder vara mycket tålmodig. Föräldrarna kämpar ofta med dåligt samvete för att de inte räcker till och vad som är rätt eller fel att göra t.ex. i beslut om medicinering, diagnostisering och

ställningstagandet till hur mycket information barnet samt omgivningen skall få om barnets situation. Föräldrarna tyckte över lag att de behövde mer information av professionella om symtomen, möjlighet till kommunicering med andra föräldrar där erfarenheter kan utbytas för att få råd och förslag av varandra samt metoder till hjälp för att utveckla barnet (Perry, Hatton & Kendall 2005).

Kendall, Leo och Perrin (2005) har utifrån studien med intervjuer av latinamerikanska

föräldrars upplevelser då deras barn har ADHD undersökt vilket behov av stöd familjerna är i behov av. Studien grundar sig även på tidigare forskning av dessa författare som utförts 2000, 2001 och 2003. I denna forskning har de kommit fram till att många av de mammor som intervjuades försökte hitta alternativ till den ordinarie hjälp som erbjöds. Alternativen kunde bestå av kost bestående av vitaminer och örter, religion, övningsaktiviteter, sport, massage, ljusterapi och varma bad. De alternativa försöken till hjälp av barnet visade sig i vissa fall vara effektiva metoder. Författarna till studien har i sin sammanfattning kommit fram till att det är viktigt att familjerna får den hjälp som just passar dem och deras barn, vilket kräver en detaljerad information av familjen för att möjlig uppskattning av matchning till behandling skall kunna göras. Resultatet visar på att det inte beror på brist av möjlighet till tillräcklig service som är problemet i stödet för föräldrarna utan förr möjlighet till rätt service och matchning för det enskilda barnet och familjen. Vad det gäller skolan så anser föräldrarna överlag samt författarna att det är nödvändigt att skolan utrustar sig med mer specialiserad service för att kunna hjälpa barn med ADHD och deras familjer.

Författarna kom också fram till att synen på barn med ADHD skilde sig mellan olika kulturer, vilket påverkade vilket stöd som erbjöds. I Mexico ser man inte på ADHD som en medicinsk sjukdom utan pratar mer om att barnen är bortskämda eller har ett besvärande pinsamt dåligt beteende eller att barnets beteende är pga. av fattiga föräldrar som har svårt att vårda barnen, de spansktalande familjerna kallade dessa barn för problemskapare. Det finns behov av information om att ADHD är en medicinsk störning och att dessa barn och familjer behöver

3.1.1 BRÅ (Brottsförebyggande rådet)

I dag finns mer än 100 högkvalitativa studier som visar att insatser för föräldrar kan förebygga psykiska problem både under uppväxten och senare i vuxen ålder. Forskningen visar att barn som i tidig ålder har allvarliga uppförandestörningar, uppmärksamhetsstörningar eller svårigheter i sin känslomässiga utveckling löper större risk för att utvecklas kriminellt. Det betyder inte att alla utvecklas kriminellt utan samspelet mellan många andra faktorer har stor betydelse bl.a. så är föräldrarnas roll viktig. Om föräldrarna har möjlighet att ge barnet det stöd och den grund som barnen behöver så har det betydelse. Det finns beräkningar som visar på att kostnader för 500 familjers föräldrastödjande utbildning inte överstiger kostnaden för ett barn eller ungdom i familjehem under två års tid. DVS att lyckas man med föräldrastöd att förhindra att ett barn som riskeras utveckla en kriminell karriär så har samhället gått med ekonomisk vinst (Brottsförebyggande rådet 2005 www och Statens Folkhälsoinstitut 2005 www).

3.1.2 FoU-rapport

Forsknings- och utvecklingsenheten för socialtjänstförvaltningen i Stockholm har i ett projekt jan -98 undersökt fem av 24 möjliga stadsdelar i Stockholm. Med syfte att utveckla och stödja samarbetet kring barn i riskzonen mellan olika verksamheter som t.ex. BVC, förskollärare och fritidspersonal. Till projektet valdes fem yrkesgrupper ut för att besvara frågor om samarbete via enkät. De yrkesgrupper som ingick i undersökningen var BVC-sköterskor,

förskolepersonal, grundskolelärare, fritidspersonal samt personal vid IoF. Undersökningen har också inkluderat stadsdelsnämndens ordförande och stadsdelsdirektören i varje undersökande stadsdel om deras syn på samarbetet. Forskningen har visat att många barn och unga inte får den hjälp de behöver pga. att tjänstemän och olika myndigheter inte samverkar. Resultatet visade också att ungefär hälften av tjänstemännen tyckte sig ha behov av mer kunskap. Mest efterfrågat var mer kunskap om barn i riskzonen, anmälningsskyldighet och diagnoser som ADHD och DAMP (dysfunktion av aktivitetskontroll, motorisk kontroll och eller perception). Vad det gäller tillfredsställelsen med det pågående samarbetet visade det sig vara dåligt och i behov av utveckling. Behovet av utveckling av samarbetet kännetecknades bl.a. av vaga formulerade mål om vad målet med samverkan skulle vara. Undersökningen visade att flera av de intervjuade i projektet ansåg att det viktigaste hindret mot samarbete fanns hos de enskilda tjänstemännen. Sådant som revirtänkande, osäkerhet över den egna yrkesrollen, okunnighet kring sekretesslagen samt negativa attityder var bidragande anledningar till ett dåligt samarbete enligt de intervjuade. Samtliga intervjuade nämndeordförande prioriterade samarbetet högt, anledningen till detta var bl.a. att de ansåg att man genom samverkan kan upptäcka och hjälpa barn som är i behov av stöd tidigare. Detta leder i sin tur till att barnet får det bättre, samt gagnas ekonomin genom att behovet av placeringar minskar (Sundell,

Colbiörnsen 1999, Stockholms Stad 1999 www, Socialstyrelsen 2004 www)

3.1.3 Statens folkhälsoinstitut ( Nya verktyg för föräldrar 2004 )

På grund av social utskottets uttalande (1990/91:SOU 2) och föräldrautbildnings utredningen 1997 som visade på behovet av ökat stöd till speciellt tonårsföräldrar så fick

folkhälsoinstitutet i uppdrag att fånga upp, beskriva och föra vidare bra exp. samt stödja kunskapsutvecklingen och utvärdering i området. Den centrala frågan från regeringen är hur erbjudandet till föräldrarna skall se ut för att alla som bör skall få del av det.

Statens folkhälsoinstitut har kommit med förslag till nya former av föräldrar stöd. Förslagen infattar spridning av specifika metoder samt utveckling av det kommunala ansvaret inom

området. Statens folkhälsoinstitut rekommenderar regeringen bl.a. att ge en frivillig

organisation i samarbete med Statens folkhälsoinstitut uppdraget att utveckla en webbplats för föräldrar, där information som rör föräldrar kan presenteras som t.ex. resurser, lokala föräldrar grupper samt ett forum där föräldrar kan få del av varandras erfarenheter och kunskaper. Rekommendation till staten är också att ge ekonomiskt stöd till frivilliga organisationer som avser samarbeta med en nationell föräldratelefon med gemensamt telefon nummer. De har också gett förslag till ekonomiskt bistånd av staten till utveckling av kunskap på video/DVD-version för användande i studie cirklar samt individuellt. De metoder som Statens

folkhälsoinstitut föreslår är samspelsmetoder och kommunikationsmetoder (Statens folkhälsoinstitut 2004:49 www).

En studie som gjorts om behandling i hemmet för barn och ungdomar med psykiska störningar gjord av Schmidt, Lay, Göpel, Naab och Blanz (2006), visar att det bästa

behandlingsalternativet av barn och ungdomar med psykiska störningar är då behandlingen sker i hemmet. Behandlingen av den unge i hemmet ger dock inga större framgångar för den unge i skolan. Behandlingen baserades på kognitiv beteendeterapi och föräldraträning. Studien visade att det var lättare att uppnå förändringar hos barnen än det var att förändra deras dysfunktionella miljö (Schmidt, Lay, Göpel, Naab & Blanz 2006).

3.2 Övriga kunskapskällor

3.2.1 Kunskap om barn med koncentration och

uppmärksamhetsstörningar

En störning av perceptionen kan förekomma hos barn med koncentrationssvårigheter. Detta innebär att hjärnans förmåga att registrera, organisera och tolka sinnesintryck är nedsatt. Alla sinnesfunktioner kan bli drabbade: syn, hörsel, känsel, lägesuppfattning osv. men graden av svårigheter inom de olika områdena varierar ofta. Perceptionssvårigheter kan medföra att barnet får svårt att skilja ut ett stimuli från andra i omgivningen och att relatera dem till varandra samt att sätta ihop olika intryck till en begriplig helhet. Detta gör att barnet har svårt att snabbt tolka en situation och utifrån tolkningen dra slutsatser för sitt handlande. Barnet får svårt att sortera vilka intryck som är väsentliga och värda att reagera på, vilket gör att

situationer med många intryck skapar en kaotisk upplevelse hos barnet.

Perceptionssvårigheter kan också bidra till problem att få kompisar, eftersom samspel alltid ställer krav på att barnet snabbt och lyhört kan reagera på t.ex. tonläge, miner och gester hos andra människor, vilket kräver en funktion hos hjärnan som ofta är nedsatt hos den med perceptionssvårigheter.

Barn med koncentrationssvårigheter har svårt att hålla kvar uppmärksamheten på det dom gör, det som var tänkt att göra blir lätt ogjort, då barnet distraheras av något annat som sker i dess omgivning. Barnet har svårt att tolka en instruktion eller en förklaring i flera led och att minnas uppgifter som presenteras i en speciell ordning. I den ålder då barnet börjar förstå att det inte kan det som de flesta andra kan som t.ex. ta instruktioner och förklaringar så känner ofta barnet en besvikelse och ledsamhet över sig själv. Förekomst av depression hos barn med ADHD eller DAMP förekommer ofta, minst hälften av alla barn med diagnoser som ADHD och DAMP kommer någon period under uppväxten att uppfylla de symtom som är vedertagna kriterier för depression. Det är inte alltid de depressiva känslorna kommer till uttryck på det sätt man vanligtvis förknippar med symtom på depression. De innehåller mycket ofta ilska och besvikelse mot den orättvisa omgivningen med aggressiva utfall mot föräldrar och andra som barnet ser som ansvariga för sin situation. I de flesta fallen är de depressiva symtomen uttryck för att barnet efter år av misslyckanden och klagomål från omgivningen upplever livet

tungt. I längden orkar inte barnet utan behöver få hjälp och förståelse att övertyga sig självt om att det duger (Kadesjö 2001).

3.2.2 Kunskap om föräldrars vardagssituation

Många barn med stora koncentrationssvårigheter handlar oftast impulsivt. Konsekvenserna av hur de handlar finns inte i deras tankar. En del barn med primära koncentrationssvårigheter är sena i sin tal- och språkutveckling. Då barn med koncentrationssvårigheter har svårt att uttrycka vad de menar med ord, är det lätt att det i sin impulsivitet och allmänna

oberäknelighet tar till knytnävarna även i små konflikter. Det som egentligen är språkproblem hos barnet kan lätt uppfattas som relationsproblem och aggressivitet. Barnet har inte kontroll över sina känslor då de får ett utbrott och kan därmed inte heller styra över det, utan har behov av hjälp att hantera sina känslor. Innan barnet har hunnit lugna ner sig är det meningslöst att diskutera med barnet om vad utbrottet beror på eller fråga vad man kan göra för att hjälpa barnet. Oftast finns det inget annat att göra då barnet är mitt uppe i ett utbrott än att vänta ut barnet. Man får nöja sig med att förhindra att barnet skadar sig eller slår sönder saker. Genom insikt i att barnet inte kan styra över detta, kan man bemöta barnet med större förståelse och medkänsla (Kadesjö 2001).

3.2.2.1 Föräldrars upplevelser av sin situation

I boken Ett helvetes liv (2000) skriven av Lindqvist, Minnema, Widerlöv och Robert berättar

de om deras egna upplevelser i hur de är att vara pappa till barn med ADHD och DAMP. I deras berättelser tar de upp den frustration de känt som förälder att inte bli förstådd och lyssnad till av varken medmänniskor eller vården. Papporna berättar i boken om mötet med BVC då de tog upp den oro de kände för barnet som t.ex. att det inte kunde komma till ro vare sig på natten eller på dagen, hade sen motorik och klumpighet i sin rörelse samt de

affektutbrott som barnet kunde få. BVC-sköterskan menade då på att det inte var något att oroa sig för med förklaringen att alla barn är olika och att denna livlighet mognar bort med tiden (Lindqvist, Widerlöv, Minnema & Robert 2000).

Enligt Edvardsson (2003 s.212) görs det ofta antaganden vad gäller professionella utredningar som grundar sig på relationer, samband mellan olika fenomen och teoretiska påståenden som det inte finns belägg för och kan visa sig vara felaktiga. Edvardsson ser stor vikt i att de professionella ställer sig frågan om det finns belägg för antagandet som gjorts eller om påståenden endast grundar sig i antaganden (Edvardsson 2003).

Lindqvist, Widerlöv, Minnema & Robert (2000) beskriver känslor som skuld, skam, misslyckande, besvikelse, värdelöshet, förtvivlan, hjälplöshet, sorg, smärta, övergivenhet, rädsla och oro inför framtiden. Han tror att känsla av skuld är primärt för många föräldrar till barn med dessa problem men att det ofta göms eftersom att det logiskt inte finns någon anledning att känna skuld. Denna känsla grundar sig ofta i att orken, tålamodet och tiden brister samt känslan av att inte kunna förstå och hjälpa sitt barn utan att behöva begära hjälp av samhället. En annat vanlig orsak till känsla av skuld är att man som förälder känner att man svikit övriga barn i familjen då mycket tid fått ägnas åt det handikappade barnet. Lindqvist skriver att alla dessa negativa känslor bombarderar föräldrar vilket gör att många föräldrar hamnar i stress som är deras vardag under lång tid och skulle kunna betecknas som ett kroniskt stresstillstånd (Lindqvist, Widerlöv, Minnema & Robert 2000).

Då stora delar av föräldrarnas tid och uppmärksamhet går åt till det handikappade barnet finns stor risk att dess syskon inte får tillräcklig tillgång och uppmärksamhet av föräldrarna enligt Lindqvist i stycket ovan. Lagerberg, Sundelin (2005 s.199) refererar till en studie av Browne

och Herbert (1997) som visat att otillgänglighet, likgiltighet och ouppmärksamhet kan få svåra konsekvenser för barn på lång sikt (Lagerberg, Sundelin 2005).

Hansson (2004 s.248) hänvisar till artikeln ”American academy of child and adolecent psychiatry, official action” (1997) där man konstaterar att det finns tre typer av ADHD. En typ då barnets dominerande problem är uppmärksamhet och en typ där hyperaktivitet och impulsivitet är dominerande samt en typ med en kombination av dessa. Studier har visat att barnens sociala funktion kan förbättras genom att ge föräldrarna träning att känna igen barnets beteende tidigt, vara uppmärksammad i barnets relationer med andra barn och i att använda naturliga tillfällen för att lära barnet att fungera socialt (Hansson 2004 s.248).

Lindqvist, Widerlöv, Minnema & Robert (2000) tycker att familjestöd och eventuell

familjeterapi borde vara en rättighet för alla familjer med ett handikappat barn, men han anser att man inom barn och vuxenpsykiatrin ofta använt dessa resurser på ett felaktigt sätt, då Focus på behandlingen ofta varit att försöka hitta orsaken till barnets problem i

familjerelationerna och samspelet i familjerna vilket kränkt och jagat bort föräldrarna från psykiatrin. Ett råd till alla behandlare av Lindqvist är att behandla andra som du själv skulle vilja bli behandlad i samma situation.

Författarna Armelius, Bengtzon, Rydelius, Sarnecki & Söderholm (1996 s.335-343) tar upp att många tidigare studier både internationella och svenska studier visar ökad risk för

långvariga sociala felutvecklingar hos barn i familjer med multipla problem som t.ex. psykisk och kroppslig sjuklighet, missbruk, arbetslöshet och kriminalitet. I en forskning som

(Alexander & Parsons 1982) har gjort har de undersökt om skillnader finns i

kommunikationen mellan familjer med asociala barn och familjer med barn utan dessa problem. Forskningen visade att kommunikationen mellan familjemedlemmarna är en viktig hörnsten till barnets asocialitet. Studiens forskare har utvecklat en behandlingsmodell i försök att ändra familjernas sätt att kommunicera vilket han kallar funktionell familjeterapi. I denna familjeterapeutiska inriktning läggs stor vikt vid att arbetet sker med positiva

omformuleringar, och att man inte ser på situationen på ett dömande sätt utan försöker se mer till resurserna och inte enbart problemen (Armelius, Bengtzon, Rydelius, Sarnecki &

Söderholm 1996).

I boken ”Ett helvetes liv” berättar Minnema som är en av författarna till boken om att man som förälder till barn med dessa problem alltid får vara på helspänn och att det gäller att hela tiden ligga steget före för att förebygga konflikter och avbryta de som redan har hunnit börja. Detta tar på krafterna både psykiskt och fysiskt. Minnema berättar att varje gång sonen går ut oroar han sig för vad som skall hända, kanske kommer det någon granne och berättar att han gjort något dumt igen som t.ex. slagits, spottat, skrikit fula ord eller varit till affären och snattat. Varje dag går tankarna till vad jag kommer att få reda ut den här dagen och med vem? (Lindqvist, Widerlöv, Minnema & Robert 2000).

3.2.2.2 Bemötande av barnet

Ständiga misslyckanden och en känsla av otillräcklighet får allvarliga följder för barnets självförtroende och självbild. Detta är viktigt att på alla sätt försöka förhindra en sådan

utveckling. Vuxnas bemötande och förhållningssätt får stor betydelse och måste inriktas på att stärka barnets självkänsla genom att hjälpa det att lyckas. Uppmuntra och beröm istället för tjata och kritisera. Det är också viktigt att ta reda på vad som överhuvudtaget är möjligt för barnet att klara av så att kraven ligger på rätt nivå för barnet. För att undvika att barnet stöts ut

av gruppen i t.ex. skolan som barnet tillhör, behöver man försöka hjälpa barnet genom att de vuxna ger barnet positiv uppmärksamhet, så att de andra barnen kan se att det också finns bra sidor hos barnet. Barnet behöver vuxna som är med i leken och hjälper till att starta, styra och kanske bromsa. Med hjälp av vuxna som är med i leken kan barnet tillsammans med andra barn undersöka, experimentera och skaffa sig erfarenheter som så småningom kan leda till att det lär sig bearbeta konflikter och utveckla relationer och dessutom följa regler och ta hänsyn. Vilket är av stor betydelse för barnets anpassning och utveckling. Vad som sammanfattande behövs för att hjälpa ett barn med koncentrationssvårigheter är tydlighet och struktur. Barnet behöver yttre ramar, avgränsade, överblickbara och möjliga att ge feedback på. Någon form av tydlig belöningssystem, kravnivån bör stå i relation till förmågan, varken för lätt eller för svårt. Barnet behöver hjälp att utveckla sådana förmågor och intressen som är betydelsefulla i umgänget med andra, så att barnet kan få status i andras ögon. Barnet behöver vuxna som genom medvetet bemötande och förhållningssätt hjälper barnet att stärka deras självkänsla och skydda dem från misslyckanden, vilket kan påverka kamraternas uppfattning av barnet (Kadesjö 2001).

Marte Meo är en metod som ger hjälp och stöd till föräldrar att förstå sina barn bättre. I metoden arbetar man med samspelet via kommunikationen mellan barn och förälder genom att videoinspela samspelet, för att sedan studera om det är något i samspelet som behöver förbättras. Denna metod kan användas bl.a. för att komma ur negativt samspel och förbättra relationen, men också då barnen har funktionshinder kan metoden vara till nytta för att göra föräldrar mer medvetna om barnets resurser och svårigheter (Marte Meo Centrum www).

3.2.2.3 Samarbetet mellan skolan och föräldrar

Hur samarbetet fungerar mellan hem och skolan har betydelse för barnets utveckling. Ett bra samarbete förbättrar det sociala umgänget mellan barnen, ger barnet större självständighet och initiativ förmåga. Vad det gäller förskola så finns det undersökningar som visar att föräldrar och förskolepersonal överlag tycker att samarbetet de emellan fungerar bra. Men bakom den nöjda fasaden finns det indikationer på att många föräldrar inte vågar kritisera förskolan av rädsla att det blir att gå ut över barnet. Skolans personal bör och ser ofta föräldrar som resurs men kanske borde också personalen vara ett större stöd i sin tur till föräldrarna och familjen (Evenshaug, Hallen 2001 s.252-258).

3.2.3 Föräldrars betydelse för barn

Genom det cirkulära samspelet med omgivningen blir barnet att aktivt själv påverka sin miljö, de reaktioner barnet får beror på hur barnet agerar och inverkar på sin omgivning, vilket styrs av biologiska förutsättningar och tidigare erfarenheter som t.ex. kommunikationserfarenheter hos barnet vilket i huvudsak skapas i samspelet med föräldrar.

När barnen är i behov av hjälp och stöd, bör vägen bli genom föräldrarna. Genom att bistå föräldrar kan barnet få tillgång till ett utvecklingsstödjande samspel. Det kan handla om att ge föräldrar den information som de har behov av eller att lära dem eller återvinna en

utvecklingsstödjande position för att kunna hantera barnet. Det finns många förhållanden både hos föräldrarna själva och utanför dem som kan leda till att föräldrar förlorar möjligheten till en utvecklingsstödjande föräldraposition, vilket kan ge störningar i samspelet mellan barn och föräldrar. Föräldrar har enligt lag ett föräldraansvar som betyder att de skall ta hänsyn till barnets bästa, ge tillräcklig omsorg och se till att barnet inte utsätts för förhållanden som kan ge varaktig skada. Betydelsen och värderingen i dessa ord uppfattas olika, därför kan det lätt uppstå stora skillnader i vad var och en anser vara rätt och fel och bäst för barnet (Hafstad & Övereeide 2001 s.10,100-139).

Lagerberg, Sundelin (2005 s.199) tar liksom Hafstad & Övereeide (2001) upp att föräldrarnas förhållande till sina barn utgör den starkaste påverkan för hur barnen skall utvecklas socialt och emotionellt. Då föräldrarnas relation till barnen präglas av ett bra omsorgsstöd med kärlek, känslighet för barnets behov, förståelse och nyfikenhet för barnet, utgör de viktigaste faktorerna för att barnet skall få en positiv anpassning. Ett sådant föräldraförhållande skapar också en trygg anknytning mellan barn och föräldrar vilket blir till en skyddsfaktor för ett barn med ett asocialt beteende.(Lagerberg, Sundelin 2005, Hafstad & Övereeide 2001). ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) har det senaste årtiondet blivit den mest omdiskuterade diagnosen inom den svenska barnpsykiatrin. I takt med att skolan av ekonomiska skäl dragit ner pedagogiska extraresurser som ofta behövs vid symtombild på ADHD har det blivit allt viktigare att diagnostisera barnen för att barnet skall få möjlighet till de pedagogiska resurser de har behov av (Hansson 2004 s.248-253).

3.2.4 Vikten av förståelse

Beteendestörning förekommer ofta tillsammans med uppmärksamhetsstörning, hyperaktivitetssyndrom och inlärningssvårigheter och är en vanlig orsak till att

barn/ungdomar hamnar inom institutionsvården. Flera undersökningar har visat att barn med dessa problem har ökad dödlighet, psykiska störningar och omfattande sociala problem som vuxen. Det är viktigt att fånga upp de barn som har problematiken beteendestörning,

hyperaktivitet, uppmärksamhetsstörning tidigt för att kunna sätta in tidiga insatser eftersom att tidig beteendestörning kan vara svår att stoppa när den väl har etablerat sig. När vuxna som har ansvaret för barnet inte har kapacitet och medvetande som kan ge barnet dess

grundläggande behov uppfylls enligt Melzak (i Varma, 1992, s.75) definition av känslomässig misshandel. Ett preventivt arbete kan hjälpa hela familjen in i mer positiva cykler, samspelet blir mer positivt och föräldrarna kan fungera bättre i samhället (Armelius, Rydelius & Söderholm 1996 s.406, 230).

Om erfarenheterna från tonåren består av en massa misslyckanden och oförståelse, finns ökad risk för en asocial utveckling. Svårigheterna att hävda sig i skolan och på fritiden, kan få en känsla av upprättelse genom att få en plats och en roll i ett gäng. Gäng med asocial inriktning har ofta tydliga ramar för vad man skall göra, tycka och handla och kan därför bli särskilt lockande. En identitet som t.ex. skinhead, djävulsdyrkare eller kriminell innebär att den som aldrig haft en plats har blivit någon att räkna med, om än i negativ bemärkelse (Kadesjö 2001).

Möjligheten till att ha kontroll över sitt liv minskar vid en impulsivitet och ett samband mellan impulsivitet och missbruk, våld och aggressivitet kan ses. Droganvändande hos de med impulsivt beteende riskerar i sin tur att ge förstärkt respons på olika stimuli. Snabb belöning väljs framför en strävan efter en större belöning på längre sikt (Amerikanska Psykiatriska Föreningen, APA 2001 www).

I skolan spelar lärarens förväntningar, förståelse och attityd till eleverna stor roll för hur eleven skall utvecklas. Elevens motivation för skolarbetet och deras jaguppfattning påverkas och kan bli till en självuppfyllande profetia på både gott och ont beroende på lärarens

förståelse och handling av eleven. Livet i klassrummet och i skolan är ett ställe som bidrar med information till varje individ om hur de värderas av läraren och av andra elever. I skolan klargörs det om de är klipska, dumma, populära eller om de är den som ingen vill vara med. Detta skapar sedan den bild och uppfattning som eleven får av sig själv i kanske resten av sitt

liv. Vilken uppfattning eleven får om sig själv har sedan stor betydelse för självkänslan som i sin tur till stor del styr vilken skolprestation som är möjlig för eleven (Evenshaug, Hallen 2001 s.252-258).

3.2.5 Möjlighet till stöd

Rädda Barnen har en föräldratelefon som alla föräldrar välkomnas att ringa på för råd och stöd rörande stora som små problem med barnen. Till Rädda Barnens föräldratelefon kommer många samtal som rör svårigheter som alla föräldrar någon gång brottas med, som t.ex. gränssättning och oro för något som rör barnets utveckling eller uppförande. På Rädda Barnen vill man poängtera att ett samtal inte är lösningen på problemet och att varje förälder har ansvar för sitt liv och för sitt barns trygghet och välfärd vilket ibland kan kännas allt för tungt. I dessa situationer hoppas man på Rädda Barnen att samtalet med dem skall kunna ge

föräldrar den styrka och det självförtroende tillbaka som de behöver för att kunna lösa problemet.

Föräldrarna är det viktigaste personerna i barnets liv säger man på Rädda Barnen. I flera år har tonårsgruppen 13-17 år varit den grupp som man ringer mest angående. Tonårstiden är en svår tid för både ungdomar och vuxna och vad det gäller stödet till

tonårsföräldrar så anser man på Rädda Barnen att tillräckligt stöd saknas från samhällets sida vilket gör föräldrar med tonårsbarn till en utsatt grupp. De nyblivna föräldrarna och småbarns föräldrar har ett någorlunda bra stöd från samhället (Rädda Barnen www).

3.2.5.2 Bris

Många miljontals föräldrar försöker varje dag att göra allt för sina barn och samtidigt kan man se en ökning i antalet anmälningar om barnmisshandel. Av detta drar man på BRIS slutsatsen att det ibland kan vara så svårt att vara förälder och att föräldrar hamnar i ett läge där det inte vet hur de skall göra. Av denna anledning har BRIS gett ut en föräldrabok med råd till föräldrar (Qvennerstedt 1999, Bris www).

3.2.5.3 BVC

På barnavårdscentralen, BVC, kan man få råd om barnets utveckling. Där kan det också ges råd och stöd i föräldrarollen, ja man kan fråga om det mesta där som rör barnen, från oro kring barnets hälsa till hur man kan förhålla sig till olika vardagsproblem.

Alla barnfamiljer i Sverige erbjuds denna förebyggande hälsovård.

Att bli förälder är en mycket stor och omvälvande händelse som ibland väcker känslor och tankar som inte funnits med i beräkningen. Med åren har synen på barnuppfostran förändrats vilket gör att förebilden för hur en förälder skall vara kanske saknas, vilket bidrar till

osäkerhet i föräldrarollen (Sjukvårdsrådgivningen 2006 www).

3.2.5.4 Attention

Riksförbundet Attention arbetar med att förbättra villkoren för barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder. Attention bedriver opinionsbildning och arbetar intressepolitiskt för att människor med dessa funktionshinder ska få det stöd och den förståelse som de behöver i hemmet och i samhället. Eftersom att de svårigheter som barn, ungdomar och vuxna har vid detta funktionshinder inte syns på utsidan så leder det ofta till

problem, vilket ofta består av att krav och förväntningar ställs på dem som om de inte hade dessa svårigheter. Vad det gäller barn så är det alltid vuxna som måste ansvara för att de innehar sådan kunskap så att varje barn blir förstått, genom att ansvara för att de skaffar sig verktyg för att hantera barnet. Att skaffa sig dessa verktyg är inte alltid så lätt då det

fortfarande finns stora brister i omhändertagandet av barn med neuropsykiatriska funktionshinder i samhället.

Riksförbundet Attention målsättning är att varje människa ska ha rätt att få växa upp och leva i en kärleksfull miljö där individen blir respekterad och får utvecklas utifrån sina egna

förutsättningar(Attention www).

3.2.5.5 Barnombudsmannen

I det nya förslaget om skollag har Barnombudsmannen lagt fram att de anser att regeringen måste överväga vad som kan göras för att främja barns och elevers hälsa samt för att undvika att skolan bidrar till ohälsa och stress. Elevhälsans roll i detta sammanhang kan inte nog understrykas säger BO.

Barnombudsmannen anser att regeringen måste öka satsning på elevhälsan i form av tydligare lagstiftning, man bör skriva in att samtliga yrkesgrupper (skolläkare, skolsköterskor,

skolkuratorer och skolpsykologer) ska finnas vid alla skolenheter. Detta med anledning av att allt fler indikationer visar på att barns och ungas psykiska och fysiska hälsa har försämrats. Det gäller bland annat självmord, depressioner, ätstörningar, övervikt, ångeststörningar, tinnitus, allergier och astma. Kvalitetskriterier med minimimått på elevhälsans uppgifter och omfattning behöver tas fram enligt Barnombudsmannen. En kritik som BO också riktar till det nya förslaget är att rättigheterna för barn med funktionshinder inte tillgodoses

(Barnombudsmannen 2005 www).

4 Lagar och Politik

4.1 Lag om föräldrars skyldigheter

Föräldrabalken kap 6:1 § står det att barnet har rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran, dvs. att det är föräldrarnas skyldighet att behärska detta i sin omsorg av barnet.

LVU § 2:

”Vård skall beslutas om det på grund av misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas.”

LVU § 3:

”Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nerbrytande beteende.

Vård skall också beslutas om den som dömts till sluten ungdomsvård enligt 31 kap. 1 a § brottsbalken vid verkställighetens slut bedöms vara i uppenbart behov av fortsatt vård för att inte löpa sådan risk som avses i första stycket. Lag (1998:616).”

SoL§ 5:1 stycke 1 att ”Socialnämnden skall - verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden, -i nära samarbete med hemmen främja en allsidig

med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdomar som har visat tecken till en ogynnsam utveckling”

4.2 Skolans skyldigheter

4.2.1 Skollag (1985:1100) 1 kap 2 §

Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.

Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd.

Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt

2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Lag (1999:886).

4.2.2 Grundskoleförordningen (1994:1194)

5 kap Särskilda stödinsatser

1 § I 4 kap. 1 § andra stycket skollagen (1985:1100) föreskrivs att särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.

Beslut om särskilt stöd enligt detta kapitel fattas av rektorn, om inte något annat följer av 5 och 10 §§.

Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, dennes vårdnadshavare eller på annat sätt har framkommit att eleven behöver särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utarbetandet av programmet (Förordning 2000:1108, Attention www).

En ändring i denna lag utkom den 11/4 2006 till (SFS 2006:205 5 kap.1 §) ”Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt

framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att

åtgärdsprogram utarbetas”Grundskoleförordning (1994:1194).

4.3 Regeringens proposition om barnmisshandel och

motion om föräldrastöd

Efter beslut av regeringen den 10 dec 1998 tillkallades en parlamentarisk kommitté med uppdraget att bl.a. utreda barnmisshandel, ge en definition av begreppet barnmisshandel, utvecklingen av barnmisshandel, möjlig förklaring till att barn misshandlas och lämpliga åtgärder. Uppdraget slutfördes i aug 2001. (SOU 2001:72).

Kommittén ta upp att i enlighet med barnkonventionen så är familjen den naturliga miljön för barnen att utvecklas och bör därför ges stöd så att den kan ta sitt ansvar i samhället. Barnet behöver få växa upp i en bra familjemiljö med kärlek och förståelse för att kunna utveckla en

harmonisk personlighet. Många föräldrar är i behov av extra stöd i sin fostrar roll och därmed ett starkt nätverk runt sin familj som kan finnas till hands då föräldrakraften sviktar.

Familjen och dess förhållanden är grundläggande för barnets välfärd, vilket utgör att en stor vikt bör läggas på att ge föräldrar stöd i sin uppfostran, för att ge barnen möjlighet till en god uppväxt (SOU 2001:72 www)

Det är viktigt med förebyggande vård, man vet genom studier över tid att anknytningen som skapas redan då barnet är spädbarn, lägger grunden till det förhållningssätt som barnet sedan bär med sig hela livet. Det tidiga samspelet mellan föräldrar och barn har stor betydelse för den allmänna sociala utvecklingen, känsloutvecklingen och utvecklingen av psykiska störningar. Man vet att det är vanligt förekommande att det finns brister i

samspelsutvecklingen och anser pga. dess vikt att arbetet med detta bör prioriteras inom barnhälsovården. Ett förslag kommittén ger till förbättring är att utveckla

hembesöksverksamheten i riktning mot en tillämpning av anknytningsteori.

Ett förslag som kommittén lägger fram är att stödja och utveckla familjens sociala nätverk genom att skapa tillgång till öppna verksamheter.

Barnhälsovården och förskolorna har tillsammans uppgiften att förebygga och identifiera barnmisshandel vilket erfarenhetsmässigt visat sig inte fungerat så bra. Det förebyggande arbetet genom barnhälsovårdens syfte har varit att stärka och stödja föräldrar i deras föräldraskap (SOU 2001:72 Kap 8 www).

Föräldrar bör erbjudas att delta i samtal kring barns utveckling och behov där man kan ta upp gränssättningar, alternativa metoder till våld m.m. Det finns goda erfarenheter internationellt av att föräldrar utbildning har positiv effekt i hantering av utagerande unga skolpojkar, som genom sitt agerande provocerar till våld och misshandelssituationer. Ett positivt resultat av föräldrar träning tas också upp av Hansson (2004 s.248-253) som skriver att goda resultat har kunnat påvisas av en behandlingsmetod för barn som är svårhanterliga, där man använder sig av föräldraträning som ger föräldrar möjlighet att vara steget före och känna igen eventuella beteenden tidigt, kunna uppmärksamma kamratrelationer och använda naturliga tillfällen för att lära barnen sociala färdigheter vilket kan hjälpa barn att fungera bättre i sociala relationer (Hansson 2004).

Barnavårdens uppgift är att arbeta förebyggande, vilket har enligt kommittén fokuserats mestadels på det medicinskt förebyggande arbetet och då inte så mycket i syftet att stödja och stärka föräldraskapet. På en s.k. state-of-the-art konferens om barnhälsovårdens arbete 1999 skriver läkartidningen 2000;25 att barnhälsovården bör ändra fokus, från upptäckt av

avvikelser hos barnen till ett hälsoperspektiv där föräldrars resurser mobiliseras, dess kompetens utvecklas samt deras tilltro till förmåga som förälder. Insatserna bör också riktas till att stödja barn och barnfamiljer med särskilda behov. Kommittén lyfter fram att en mobilisering av föräldrars resurser kommer att hjälpa barn som far illa men också alla de övriga barnen.

Ett problem som kommittén kan se i arbetet med föräldrars oro för sina barn och då motivation krävs för adekvata insatser är bristen på metoder.

I kommitténs granskning av det förebyggande arbetet mot misshandel av barn, så har man kommit fram till att det saknas någon öppen förebyggande verksamhet för föräldrar och att en föräldramottagning skulle behöva upprättas. Regeringen har uttalat sig i skrivelsen ”Barn här och nu” att tonårsföräldrar inte har tillgång till tillräckligt med hjälp för att få råd och stöd. Att behovet finns har man sett bevis på i rapporter från både Rädda Barnen och BRIS ständigt upptagna föräldrar telefon.

Kommittén liksom WHO:s Ottawamanifest som är samarbete mellan flera olika verksamheter på alla nivåer och basen för förebyggande arbete, trycker särskilt på om att samhället måste ta sitt ansvar att på olika sätt underlätta för individen att ta ansvar för att familjen fungerar. Att

arbeta hälsofrämjande för utsatta barn innebär att stärka och stödja föräldrarna och barns rättigheter.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står det att lärandet skall ha sin grund i samspelet mellan vuxna och barn samt att förskolans arbete skall ske i nära och förtroendefullt samarbete med hemmen (SOU 2001:72 Kap 8 www).

4.3.1

Propositionen m.m.

Genom beslut den 10 december 1998 tillkallade regeringen en parlamentarisk kommitté med

uppdrag att utreda frågan om barnmisshandel och därmed sammanhängande frågor (dir.

1998:105). Utredningen skall bl.a. närmare definiera begreppet barnmisshandel, beskriva utvecklingen av barnmisshandel och söka förklaringar till denna, redovisa kunskapsläget när det gäller möjligheterna att känna igen orsaksmönster som kan ligga bakom uppkomsten av barnmisshandel samt se över och utforma strategier för att effektivisera och förbättra det förebyggande arbetet. Utredningen skall vidare föreslå åtgärder för att förbättra det arbete med misshandlade barn som utförs av personal inom bl.a. förskolan, skolan och

skolbarnsomsorgen, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Utredningen skall arbeta aktivt och utåtriktat i syfte att öka medvetenheten om barnmisshandel hos allmänheten och hos dem som arbetar med barn i olika verksamheter. Uppdraget skall slutredovisas senast den 31 mars 2001.

I motion So243 av Kerstin Heinemann (fp) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att

ett samlat åtgärdsprogram bör utarbetas för funktionsstörningen ADHD/DAMP. Åtgärdsprogrammet bör omfatta hur funktionsstörningen upptäcks, diagnostiseras och behandlas men även hur den kan hjälpas som inte fått hjälp som barn och senare i livet fått olika svårigheter.

I motion So464 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om vad i

motionen anförts om att ge Socialstyrelsen och Skolstyrelsen i uppdrag att se till att lärare, förskolepersonal och personal inom barn- och skolhälsovården får adekvat utbildning om ADHD (yrkande 7). Det är också viktigt att de behandlingsmetoder som finns fortlöpande utvärderas och att ett handlingsprogram utvecklas för att på bästa sätt kunna ge dessa barn hjälp, sägs det i motionen.

I motion So460 av Thomas Julin m.fl. (mp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur barn och ungdomar över hela landet med neuropsykiatriska störningar skall kunna tillförsäkras vård och behandling i fungerande vårdkedjor (yrkande 5). Enligt

motionärerna är resurserna för barn med diagnoser som MBD/DAMP, ADHD och

autismliknande symptom mycket ojämnt fördelade och prioriterade över landet. Utredningen bör även omfatta möjliga alternativ- och komplementärmedicinska insatser, anförs det (Sveriges Riksdag 1998/1999 www).

4.3.2 Motioner

I motion So380 av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs om ett tillkännagivande om behovet av utökad föräldrautbildning (yrkande 5). Motionärerna anser att föräldrautbildning och

föräldrastöd kan behövas under barns hela uppväxttid och att föräldrar i större utsträckning bör ges möjlighet till sådant stöd när mödra- och barnavårdscentralernas ansvar upphört. Formerna för föräldraträffar inom för- och grundskolan bör utvecklas så att alla föräldrar, även exempelvis invandrarfamiljer, kan känna sig delaktiga, anförs det i motionen.

I motion So448 av Inger Davidson (kd) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag som stöder och stimulerar föräldrastödjande verksamhet. Motionären anser att verksamheter som arbetar med föräldrastöd och föräldrautbildning behöver stöd från statsmakterna.