• No results found

Hur gör vi varandra bä.re?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Hur gör vi varandra bä.re?"

Copied!
18
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hur gör vi varandra bä.re?

2018-09-10

Presentation 1

• Camila Barros, Heléne M Lövgren, Sara Jönsson,

Ann-Marie Bjerström, Catharina Alm och Charlotte Andersson

(2)

Innehåll

• Introduktion – Hur gör vi varandra bättre?

• Film

• Open Space – En metodbeskrivning

• Open Space – Material

(3)

2018-09-10 3

(4)

2018-09-10

Presentation 4

Introduktion – Hur gör vi varandra bättre?

Vi har valt att anta vårt projektarbete om inkludering utifrån en

strävan mot ett önskat läge och inte utifrån ett nuläge. Vi vill med vårt arbete skapa en känsla av framåtriktad nyfikenhet som väcker

engagemang och vilja att arbeta med frågan hos både ledning och medarbetare.

Eftersom vi har en framåtriktning i vårt arbete har vi valt att identifiera ordet inkludering med hjälp av morgondagens

medarbetare och ledare. Vi har genomfört ett 20-tal intervjuer med unga vuxna i åldrarna 17-25 år. De intervjuade personerna fick med egna ord beskriva inkludering och varför det är viktigt på en

arbetsplats.

(5)

2018-09-10

Presentation 5

Vad menas med inkludering?

– enligt morgondagens medarbetare och chefer

Alla får vara med Att få vara delaktig i

utvecklingen av mitt arbete

Att få ta ansvar

Trivsel, att känna mig respekterad och

uppskattad

Kollegorna är en del av mi<

umgänge

Känsla av gemenskap och glädje – det ska vara

roligt att arbeta Vi tar hänsyn till

varandra

Gemensamt mål att arbeta

mot Lyssnad på och

rätten att få yttra mig

Vi lär av varandra Viktigt med en

empatisk, lyhörd och tydlig chef

(6)

2018-09-10 6

Med ledning av intervjuerna definierade vi inkludering som ett förhållningssätt som handlar om att kollektiv förmåga berikar. I jämförelse med rapporten ”Under ytan – röster från branschen om vår förmåga till inkludering” insåg vi att de brister som

rapporten definierar i energibranschen sammanföll relativt väl med de önskningar och krav som morgondagens ledare och medarbetare ställer på framtidens arbetsplats.

För att arbeta med de identifierade frågeställningarna har vi skapat ett work shop- material. Materialet innehåller en inspirationsfilm som kort visar en definition av

inkludering, fördelar/vinster med inkludering samt konkretisering och frågor. Materialet innehåller också en metod för att jobba med inkludering, med syfte att ta fram mål och handlingsplan på det företag, avdelning, team e.d. som vill arbeta med

inkluderingsfrågan.

(7)

2018-09-10 7

(8)

Open Space – En metodbeskrivning

2018-09-10

Presentation 8

(9)

Open Space – en metod

Open Space-metoden har inte någon förbestämd agenda. Metoden bygger på rörlighet, energi, utbyte av tankar och funderingar.

Minimalistisk struktur - Ett Open Space-möte har så mycket eller lite struktur som behövs för att alla ska kunna delta och bidra med sina kunskaper.

Lagen om rörlighet – Den ”lag” som vägleder mötet. Om du känner att du inte lär dig något eller inte längre kan bidra till samtalet i en grupp/diskussion förflyttar du dig till en station som intresserar dig.

Kompass för tankarna;

Vem som än kommer är rätt person

Vad som än händer är rätt eftersom det hände

När man än börjar är rätt tid

När det tar slut är det slut

(10)

Open Space – förberedelser

Avsikten är a- Open Space ska kunna genomföras i vilken grupp som helst som vill

arbeta med inkludering. Gruppen samlas och >-ar >llsammans på filmen. I rummet som gruppen befinner sig i har Open Space-materialet sa-s upp vid tre olika sta>oner, en

fråga per sta>on (eller det antal frågor som man vill arbeta runt). Respek>ve sta>on förses med post-itlappar och pennor så a- möjlighet a- anteckna finns. Beroende på gruppens storlek kan det behövas en moderator vid respek>ve sta>on.

(11)

Open Space

(12)

Metoden består av fyra delar

Del 1 – Inledning;

1. Samtliga deltagare börjar med att röra sig runt i rummet, läser frågan på varje station (blädderblock).

2. Individuell övning: var och en tar en stund och funderar över vilken station du känner lust för att bidra till just nu. Gå och ställ dig vid den stationen.

(13)

Del 2 – Arbetspass;

3. Är du själv vid stationen eller är ni några stycken? Du bidrar med dina tankar, diskuterar, skriver på post-it lappar om dina tankar.

Diskutera, berätta, prata – om och om igen.

4. När du upplever att du inte längre lär dig något eller inte längre har något att bidra med går du vidare till nästa station. Fastnar du – gå vidare. Får du tankar om någon av de andra stationerna, byt till den stationen.

Tänk på – struktur, rörlighet och tankar!

2018-09-10 13

(14)

Del 3 – Avslutning;

5. Den sista stunden på arbetspasset är avsatt till återsamling och för en vernissage där ni alla går runt tillsammans och tar del av det som framkommit vid respektive station. Kategorisera, sammanställ och komplettera (om det behövs). Detta kan vara en lämplig uppgift för moderatorn om en sådan har utsetts för respektive station.

Del 4 – Resultat;

6. Bilda en arbetsgrupp för respektive station. Arbetsgruppen tar fram förslag på mål och handlingsplaner utifrån det som framkommit i

mötet. Arbeta med HUR:et

(15)

Open Space – Material

2018-09-10

Presentation 15

(16)

2018-09-10 16

(17)

2018-09-10 17

(18)

2018-09-10 18

References

Related documents

Anmälan via Kalendariet på hushallningssallskapet.se/vastra eller direkt till Bengt Andréson, 070-829 09 31 eller bengt.andreson@hushallningssallskapet.se senast den 3 december....

Den här uppsatsen är avgränsad till en analys av nio stycken utvalda bilder (se bilagor). Avgränsningen är gjord inom områdena könshår, menstruation och sexualitet. Bilderna

Hon menar vidare att “Den här ska väl underlätta för mig men den hjälper mig ju inte i min undervisning egentligen, den ska ju inte lösa min roll som lärare,

Han har med detta ett sätt hur han vill kommunicera ut sitt personliga varumärke ut till följarna vilket även kan förstås med hjälp av Philbrick och Cleveland (2015) och

I Botswana, där 80 procent av behövande får bromsmedici- ner, har aidsrelaterade dödsfall sjunkit med mer än 50 procent under de senaste fem åren och siffrorna sjunker därmed även

Anbudsgivaren/Företaget kan själv, via ”Mina Sidor” (kräver e-legitimation), ta fram en digital SKV 4820 där skuldbelopp avseende skatter och avgifter hos Kronofogden

☐ Leverantören, som är etablerad i annat land än Sverige, och där intyg enligt ii inte utfärdas, försäkrar på heder och samvete att allvarliga ekonomiska svårigheter

Naturskyddsföreningen/TopTenSverige och Energikontor Sydost berätta om energi; var den tar vägen, hur du kan slippa betala för energi du inte använder, hur du sparar energi, inte