Examensarbete
Socionomprogrammet
Isolerad från omvärlden?
Effekter av isolering på häktet sett utifrån de
yrkesverksammas perspektiv.
Effects of isolation at prison from the perspective of professionals.
Författare: Elin Sylwan & Anna Ehrling Handledare: Maria Fjellfeldt
Examinator: Magdalena Kania Lundholm Ämne: Socialt Arbete
Kurskod: GSA2AF Poäng: 15p
Sammanfattning
Studiens syfte var att undersöka de yrkesverksammas erfarenheter kring effekterna av isolering av de intagna på häkten, samt förstår hur de yrkesverksamma arbetar med isoleringsbrytande åtgärder på svenska restriktionshäkten.
Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats, där halvstrukturerade intervjuer gjordes på sex yrkesverksamma med varierande arbetslivserfarenhet. Resultatet visade att de yrkesverksamma uppfattar att isoleringen påverkar de intagna psykiskt likväl som fysiskt. Häktena i Sverige är ofta fullbelagda och i och med detta uppkommer lokalbrist. Till följd av lokalbrist och även brist på personal påverkas arbetet med de isoleringsbrytande åtgärderna. Studiens slutsats visar på att många olika faktorer spelar in för att arbetet med att minska isolering på häktet ska fungera. Den höga beläggningen som råder leder till en ond cirkel i och med att fullbeläggning leder till lokalbrist så påverkar det i sin tur arbetet med de isoleringsbrytande åtgärderna.
Abstract
The purpose of this study has been to examine professionals experience of what isolation does to the detained in prison and their experience of how prison works with isolation-breaking measures. The study was made out of a qualitative
approach, where six semi-structured interviews were conducted with professionals that had varying years of work experience. Results show that professionals can see that isolation effects the detained both physically and mentally. The prisons are full and detention time is long. Therefore, the isolation-breaking measures are negatively affected by shortage of premises and also shortage of staff. Conclusions show that many different factors matter when working with reducing isolation. The high occupancy that prevails leads to a vicious circle of affecting the work with isolation breaking measures.
1
Innehåll
1. Inledning ... 3 1.2 Disposition ... 5 2. Syfte ... 6 2.1 Frågeställningar ... 6 2.2 Avgränsningar ... 6 3. Centrala begrepp ... 7 3.1 Häktad ... 7 3.2 Isolering ... 7 3.3 Restriktioner ... 7 3.4 Isoleringsbrytande åtgärder ... 8 4. Tidigare forskning ... 9 5.Teoretiska tolkningsramar ... 11 5.1 Coping ... 11 5.2 Totala institutioner ... 11 6. Metod ... 13 6.1 Förförståelse ... 136.2 Forskningsdesign och metodval ... 13
6.3 Urval ... 13
6.4 Datainsamling ... 14
6.5 Databearbetning och analys ... 15
6.6 Bedömning och kvalitet ... 15
6.7 Kritisk diskussion kring val av metod ... 16
6.8 Studiens styrkor och svagheter ... 17
7. Etiska överväganden ... 18
8. Resultat ... 19
8.1 Teman och subteman ... 19
8.2 Isoleringens påverkan på individen ... 19
8.3 Organisationens påverkan till isolering av individen ... 21
8.4 Aktiviteter i den häktades vardag ... 21
8.5 Vikten av att se individen ... 23
9. Diskussion ... 24
9.1 Slutsatser ... 27
9.2 Förslag till framtida forskning ... 27
Referenser ... 28
2
Tack till!
3
1. Inledning
Sverige har under en längre period tagit emot kritik gällande att individer hålls häktade under långa perioder och att restriktioner används i allt för stor utsträckning. Denna kritik har uttryckts av bland annat av Europarådet (Riksdagen, 2019).
Kriminalvården är den myndighet som bär ansvaret för verksamheten som utförs på häktet (Kriminalvården, 2021a). Att vara häktad innebär att personen är oskyldig fram tills dess att dom fastställts (Kriminalvården, 2021a). Att sitta på häktet innebär att personen är frihetsberövad av olika anledningar och känslomässigt innebär häktning stor ovisshet för den enskilde. Det faktum att personen inte vet när domen kommer att ges, eller hur lång domen blir är något som kan vara otroligt psykiskt påfrestande (Brå, 2017).
När en individ häktas placeras hen i en ensamcell under häktningstiden. Det som avgör hur isolerad individen blir är beroende på om individen beläggs med restriktioner. Åklagaren beslutar hur omfattande restriktioner den intagne ska ges. Det måste finnas
kollusionsfara för den intagne personen för att det skall ges förutsättningar att ta beslut om att införa restriktioner (Kriminalvården, 2021b). Kollusionsfara innebär att det finns chans att personen som är misstänkt för brott på något vis kan förstöra bevis eller på något annat sätt påverkar den pågående utredningen (Åklagarmyndigheten, 2015).
Cellerna på ett häkte är små och består ofta av sovbrits, skrivbord, stol samt en tv. Det finns inte toalett i alla celler. På cellen finns en knapp som gör att den intagne kan komma i kontakt med personalen. Om den intagne beläggs med restriktioner befinner hen sig i sitt rum största delen av dygnet och har då begränsad kontakt med samhället utanför. I regel får den intagne endast ha kontakt med advokat, kriminalvårdare, präst, polis och sjukvården (Kriminalvården, 2021b).
4 Under 2019 ökade antalet intagna personer gentemot 2018 med 5%.Anledningen till att häkten är överbelagda kopplas samman med längre häktningstider, alltså att det tar längre tid tills att den enskilde får beslut om dom och detta gör i sin tur att överbeläggning sker (KOS, 2019). Redan 1989 började statistik föras över beläggningen på häktet och det gick då att se att antalet frihetsberövade varierat, men att trenden trots allt hela tiden varit en ökning. År 2019 hade antalet häktade nått sin topp räknat från 1989, detta med 2059 belagda platser. Jämfört med år 1989 är det en ökning med över 1000 personer (KOS, 2019). De långa häktningstiderna gör också att isoleringen för den intagne blir mer påtaglig. Social isolering kan leda till allvarlig skada på hälsan (Røda korset, 2020). Enligt Røda korset (2020) kan känslan avisolering för individen uppstå efter bara några dagar. Detta för att vi människor behöver mänsklig kontakt för att må bra. De intagna som sitter isolerade kan på grund av isoleringen uppleva eller få symtom som depression, aggression, ångest, passivitet,
hallucinationer, självskadebeteenden och självmordstankar (Røda korset, 2020). Ekbom et al. (2020) skriver om det faktum att isolering kan leda till försämrad psykisk hälsa och att det i sin tur kan komma att påverka rättssäkerheten, då personen ifråga har sämre förmåga i att vara delaktig i utredningen och därmed också rättfärdiga sig. Enligt FN:s specialrapportör kan definitionen av isolering liknas vid tortyr, en individ blir instängd och avskild från mänsklig kontakt i över 22-24 timmar per dygn (Barnombudsmannen, 2013).
De berörda häktena i denna studie är alla restriktionshäkten. Därför skrivs denna studie utifrån situationen på restriktionshäkten. Vidare i denna studie kommer de häktade att benämnas intagna.
1.1 Problemformulering
Som tidigare nämnts är isolering skadligt för människor. Att sitta häktad en längre tid och spendera upp till 23 timmar per dygn på häktescellen skapar isolering för den intagne (Kriminalvården, 2021a). I den tidigare forskningen som används i denna studie går det att tydligt utläsa att ingen människa mår bra av isolering.
5 I kriminalvården arbetas det med de mänskliga rättigheterna och dit hör att bryta isoleringen som en viktig aspekt. Kriminalvården har som ambition att en person som jobbar som frivårdsinspektör är utbildad socionom (Kriminalvården, 2021d). Det är av vikt att kriminalvården samarbetar med andra aktörer som till exempel socialtjänsten
(Kriminalvården, 2015).
Det finns i dagsläget begränsad forskning gällande den intagne, vilka
konsekvenser isolering kan komma ge samt vilka isoleringsbrytande åtgärder som erbjuds (Kriminalvården, 2021e).
Studiens författare ansåg det vara av vikt att ta reda på hur individen hanterar situationer då den sociala kontakten minskar avsevärt, något som kopplas samman med häktning. Studiens författare ansåg det vara av vikt att synliggöra och skapa en förståelse utifrån de
yrkesverksammas perspektiv på vad isolering gör med en människa då detta kan ge mer kunskap för framtida forskning.
1.2 Disposition
6
2. Syfte
Studiens syfte är att undersöka de yrkesverksammas erfarenheter kring effekterna av isolering av de intagna på häktet, samt förstår hur de yrkesverksamma arbetar med isoleringsbrytande åtgärder på svenska restriktionshäkten.
2.1 Frågeställningar
Hur upplever de yrkesverksamma på häktet att de intagna påverkas avatt vara isolerade? Hur arbetar de yrkesverksamma på häktet med att bryta isolering med hjälp av
isoleringsbrytande åtgärder?
2.2 Avgränsningar
7
3. Centrala begrepp
I detta avsnitt görs en närmare beskrivning av de begrepp som är återkommande i studien. För att underlätta för läsaren ges en kort förklaring vad som menas med de olika begreppen.
3.1 Häktad
Det är tingsrätten som beslutar om en person ska häktas, först kommer en begäran från åklagare om den brottsmisstänkte bör häktas (Kriminalvården, 2021a). Den intagne väntar sedan på domen medan brottet utreds. Den som sitter på häktet för ett misstänkt brott skall ses som oskyldig fram tills att motsatsen bevisats. För att kunna häkta en person finns några aspekter kriminalvården måste uppfylla. Dessa krav innebär att det skall finnas risk att den misstänkte håller sig undan, fortsätter att begå brott, eller förstöra bevis alternativt att brottet individen anklagas för innebär en påföljd om minst ett års fängelse (Häkteslag (2010:611), 2010).
3.2 Isolering
Det finns ingen internationell bestämd definition vad som fordras för att en person ska ses som isolerad. År 2007 hölls ett internationellt möte i Istanbul gällande psykologiska trauman. Då anammades då ordet Istanbul förklaringen. I användningen av detta begrepp ses
isoleringen ur ett medicinskt perspektiv. När det gäller Istanbul förklaringen klassas det som isolering om en person är inlåst runt 22-24 timmar varje dag. Här menas att även om personen har mänsklig kontakt 1-2 timmar per dag så räknas inte de kontakter som är tillfälliga, ser likadana ut varje dag och inte heller är självvalda (Häkteslag (2010:11), 2010).
3.3 Restriktioner
8
3.4 Isoleringsbrytande åtgärder
Alla som blir häktade får en personlig plan upprättad för sin häktningstid. I den står det bland annat vilka åtgärder som skall vidtas för att motverka isolering hos den enskilde. Att hitta möjligheterför att förebygga isoleringen skall vara det som ligger i fokus för den enskildes häktningsplan. Detta för att motverka skadeeffekter som kan föranledas av isoleringen. Att få träffa andra intagna kan vara ett exempel på en isoleringsbrytande åtgärd (Kriminalvården 2021c).
9
4. Tidigare forskning
I detta kapitel kommer fyra artiklar utifrån tidigare forskning gällande häktning och isolering att presenteras. Dessa fyra artiklar valdes utifrån kriterierna att de innehåller studier om häktet alternativt fängelset samt konsekvenserna av isolering i samband med att personen är
frihetsberövad. Dessa kriterier valdes i enlighet med studiens syfte.
Anledningen till att studiens författare valde att även inkludera fängelset var för att det tidigt visade sig att forskning innehållande isolering på häktet är ett begränsat område. Bedömningen gjordes att artiklarna innehållande studier från fängelset därför kunde
appliceras på häktet. I sökningen användes följande databaser: PubMed, Sociology collection samt Sociology abstract. De sökord som användes var:” inmate”,” prison”, ”coping”,
“custody”, dessa sökord valdes för att hitta artiklar innehållande de valda kriterierna för studien. Nedan presenteras först de artiklar som innehåller studier på häktet sedan presenteras de artiklar som innehåller studier på fängelset.
En longitudinell studie gjord av Holmgren (2011) med syfte att undersöka effekterna av att vara häktad länge, visade att var fjärde person som suttit häktad med restriktioner uppvisade tecken på psykisk ohälsa. Detta kunde utifrån studien jämföras med att endast var femte person som vistades på ett häkte utan restriktioner visade tecken på psykisk ohälsa. Studien visade även att en annan bidragande faktor till de intagnas psykiska ohälsa, var oro över framtiden. Vidare har Player, et al (2010) gjort en analys av utvecklingen gällande häktning i England samt Wales. Player beskriver den stress som uppkommer i och med att en individ är intagen. Den intagne genomgår en jobbig situation med oro inför framtiden och det liv som finns utanför murarna. Även fast ett beslut att häkta en intagen kan ge allvarliga följder så ser författarna i studien att debatten kring detta faktum är mycket begränsad.
10 andra intagna. Vidare skriver Scharff Smith (2006) om att forskningen visar på att mellan en tredjedel och mer än 90 procent av de intagna upplever negativa symtom i och med isolering. Utsträckningen av hur isolerad den intagne är visar tydligt ett samband med den intagnas mående. Scharff Smith menar att det finns vissa forskare som anser att de finns intagna som kan hantera långvarig isolering utan att uppvisa några allvarliga symptom. Scharff menar ändå att den slutgiltiga slutsatsen i studien visar att isolering oavsett situation och omgivning
orsakar allvarliga psykiska problem för en majoritet av de intagna.
För att sammanfatta den tidigare forskningen går det att utläsa att psykisk ohälsa är förknippat med häktning och att ovissheten som förknippas med häktning är en av
faktorerna som bidrar till psykisk ohälsa. Om personen då häktas med restriktioner visar den tidigare forskningen att risken för psykisk ohälsa ökar markant. Fynden i den tidigare
forskningen visar som nämns ovan att det inte bara är isoleringen i sig som påverkar känslan av isolering utan även individens känslor. Då denna studie både fokuserar på effekterna av att vara isolerad men tar upp vikten av isoleringsbrytande åtgärder och personalens erfarenheter och tankar kring att arbeta för att förminska och förebygga isolering genom
isoleringsbrytande åtgärder, anser studiens författare att denna studie är av relevans för att utveckla den nuvarande forskningen.
11
5.Teoretiska tolkningsramar
I detta avsnitt kommer teorierna totala institutioner och coping att beskrivas. Detta då dessa teorier beskriver och passar denna studie i enlighet med studiens syfte.
5.1 Coping
Copingteorin valdes då denna teori enligt Lazarus et al. (2019) beskrivs som en teori där det går att utläsa individens strategi för att hantera en situation som upplevs som stressande. Brattberg (2008) skriver att coping kan beskrivas som en bemästringsförmåga. Hur personen uppfattar den kris hen lever i är av stor betydelse för copingförmågan.
Brattberg (2008) beskriver coping som förmågan att leva med oro, osäkerhet samt ovisshet utan att förlora hoppet. En individ som besitter en god copingförmåga har chansen att klara av en stressfylld situation bättre.
Det är beteendemässiga och kognitiva påfrestningar som hela tiden ändras för att vi skall klara av våra interna eller externa krav som kan vara svåra eller vara bortom personens resurser (Lazarus et al, 2019). Coping kan delas in i tre copingstrategier: problemfokuserad, känslofokuserad och undvikande coping (Brattberg, 2008). Utifrån den känslofokuserade copingen försöker individen hantera de känslor som väcks av stress. Utifrån den undvikande copingen tänker individen att stressen kommer att försvinna och minimeras. Utifrån
problemfokuserade copingen försöker individen hantera de händelser och problem som kan uppstå (Brattberg, 2008).
5.2 Totala institutioner
Att undersöka hur de yrkesverksamma arbetar för att bryta isoleringen i häktet i form av isoleringsbrytande åtgärder var en del av studiens syfte.
Häktet ses som en sluten miljö där Goffman (2014) menar att den intagne lever avskilt och avskärmad från samhället runtom. Goffman (2014) beskriver institutioner som en plats där det varje dag sker specificerade aktiviteter samt där de yrkesverksamma är styrda av lagar i arbetet med de intagna. Goffman (2014) beskriver personalen på institutionens
problematik att samtidigt som de ska arbeta inom lagens ramar så är det också av vikt att arbeta för individens rättigheter och rätt till att känna trygghet.
12 formats efter hens omgivning. Om tiden på institutionen blir lång kan man se att
“diskulturation” sker. Detta betyder att den intagne inte längre kan hänga med i det som pågår i samhället utanför murarna och därför också tillfälligt tappar förmågan att utföra vissa
åtaganden i vardagen utanför murarna den dagen hen “kommer ut”. Även om en intagen räknar ner tills den dagen hen blir frigiven så kan ångest komma att uppstå den dagen då frigivningen är ett faktum. Den intagne ställer sig frågan om hen verkligen kommer att klara sig utanför murarna (Goffman, 2014). Därför är rehabilitering av vikt detta för att den intagne ska inneha förmågan att klara sig själv utanför murarna (Goffman, 2014).
Goffman (2014) har genom boken totala institutioner försökt förstå och se hur individer påverkas av att vara isolerade. Studiens författare ansåg att Goffman (2014) Totala institutioner var en lämplig teori för att beskriva situationen inom häktet.
13
6. Metod
I detta avsnitt redogörs för vilken metod som använts i studien.
Design, urval, material, databearbetning, analys, kritisk diskussion samt bedömning och kvalitet är det som tas upp i detta metodavsnitt.
6.1
Förförståelse
Anledningen till att studiens författare valde att skriva denna studie riktat till de
yrkesverksamma i häktet, kom ursprungligen från ett annat projekt som skulle skett i häktet. Avsikten var att göra denna C - uppsats som en del i det tänkta projektet biblioterapi även kallat skapande processer. Det tänkta projektet skulle gjorts utifrån att intervjua de intagna på häktet före och efter att de testat “skapande processer”. På grund av den rådande pandemin var det inte möjligt att genomföra detta. Studiens författare hade dock redan skapat ett intresse för häktet och en idé föddes att istället utföra intervjuer med syfte utifrån de yrkesverksammas erfarenheter av isoleringens effekter.
6.2 Forskningsdesign och metodval
En kvalitativ metod ansågs vara lämplig för studien då syftet var att undersöka de
yrkesverksammas erfarenheter av hur isoleringen påverkar de häktade, samt om de arbetade med några isoleringsbrytande åtgärder. I den kvalitativa forskningsintervjun försöker man utifrån respondenternas synvinkel förstå världen (Kvale & Brinkmann, 2014). Som metod för denna studie valdes halvstrukturerade intervjuer då avsikten var att specifikt undersöka de yrkesverksammas erfarenheter och upplevelser.
6.3 Urval
Urvalet som användes var ett målstyrt urval. Syftet med ett målstyrt urval är att deltagarna väljs utifrån de forskningsfrågor som finns (Bryman, 2018). Därför valdes att intervjua yrkesverksamma inom häktet. En förfrågan skickades ut via mejl till tre olika medelstora restriktionshäkten runt om i Sverige. En förfrågan gjordes om det fanns yrkesverksamma som ville medverka i studien. Slutligen tackade sex respondenter från dessa tre häkten ja.
14 studien var restriktions häkten med 10-40 platser. Respondenterna som intervjuades kom alla från olika bakgrund eller utbildning som bland annat socionomexamen,
kriminalvårdsutbildning, samhällsvetare samt representant från religiös utbildning. Respondenterna hade arbetat inom kriminalvården under ett tidsspann på 2 - 52 år. Dock hade majoriteten av respondenterna arbetat mellan 2-8 år.
6.4 Datainsamling
Informationsbrev (se bilaga 2) samt samtyckesblankett (se bilaga 4) skickades ut till samtliga respondenter som deltog i intervjuerna. Även ett muntligt samtycke inhämtades innan
intervjun påbörjades. Innan intervjun påbörjades gavs även ett godkännande av
respondenterna att spela in intervjun på medtagen diktafon. Tanken var att intervjuerna endast skulle ske per telefon alternativt zoom på grund av rådande pandemi. Men då några
respondenter hellre ville ses fysiskt, så utfördes fyra av intervjuerna i ett lånat samtalsrum. Vidare utfördes dessa Intervjuer utifrån folkhälsomyndighetens rekommendationer. En av intervjuerna ägde rum via zoom samt en via telefon. Fem av intervjuerna gjorde författarna tillsammans och en intervju utfördes av en av författarna tillsammans med respondenten. Intervjun per zoom ägde rum med kamera och detta gjorde att möjlighet fanns att läsa av personens ansiktsuttryck och därmed lättare att ställa följdfrågor. Intervjun som ägde rum per telefon var den svåraste intervjun när det gällde att läsa av personens svar. Dock upplevdes det som att personen som intervjuades per telefon hade lättare att vara kritisk i sina svar. Ekbom, et al., (2020) menar att cirka 90 procent av det som sägs i ett samtal inte visas genom det verbala utan det är sådant som uttrycks med hjälp av kroppsspråket. Ekbom, et al., (2020) menar på att kroppen kan läsa av saker som sker under samtalet som inte går att uppfatta endast genom talet. I snitt pågick intervjuerna i 40 minuter.
Halvstrukturerade intervjuer användes för att få med respondenternas erfarenheter och upplevelser av studiens specifika ämne. En intervju som sker utifrån halvstrukturerad struktur lägger fokus på att förstå de teman som upplevs ur vardagslivet och vill få fram
15
6.5 Databearbetning och analys
Efter att intervjuerna var klara påbörjades transkriberingen av det insamlade materialet. Det transkriberade materialet analyserades sedan. Transkribering innebär att intervjun spelas in och att den som transkriberar lyssnar på intervjun samtidigt som det som sägs skrivs ned ordagrant (Bryman, 2018).
Första transkriberingen gjordes tillsammans för att utveckla en strategi hur de resterande transkriberingarna skulle göras. De resterande transkriberingarna delades upp sinsemellan. Bryman (2018) förklarar att syftet med att transkribera är att som forskare vill man djupgående få fram hur och vad respondenterna säger. Det blir då lättare att analysera svaren som kommit fram. Det var av stor vikt för studien att skriva allt som sades ordagrant för att fånga respondenternas egna tolkningar och svar från intervjuerna. Genom att
transkriberingen av resten av intervjuerna delades upp så sparades tid, då det tidigt i processen upptäcktes att transkribering är en tidskrävande del i forskning.
En tematisk analys användes för att behandla den data som samlats in. Detta för att det är en analysmetod som är flexibel och går att anpassa efter de olika teoretiska
utgångspunkter som finns (Braun & Clarke, 2006). Sammanställningarna av intervjuerna skrevs i ett word dokument som sedan skrevs ut, för att få en bättre överblick över det transkriberade materialet. Sex intervjuer resulterade i sammanlagt 64 transkriberade sidor. Dessa sidor lästes igenom flera gånger för att fånga upp alla koder i intervjuerna. Markeringar gjordes för att finna återkommande ord som fortsatt i studien kommer att benämnas koder. Utifrån Braun och Clarke (2006) görs en systematisk genomgång av det insamlade materialet och sedan identifierades de koder som var av intresse för den aktuella studien. Sedan var det dags för nästa steg, att finna teman ur dessa koder. Här delas alla koder in under olika kategorier. Ur dessa kategorier får forskaren sedan fram sina teman och eventuella subteman (Braun & Clarke, 2006).
6.6 Bedömning och kvalitet
16 Tillförlitligheten har fyra delkriterier; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att konfirmera och styrka. För att säkerställa trovärdigheten har
undersökningen utförts enligt de gällande regler och ordningar som gäller inom forskningen samt de etiska principer som råder. Överförbarheten skall bestå av fylliga och täta detaljer av respondenternas svar, samt att studien skall bestå av flertalet respondenter för att kunna bedöma om resultaten är överförbara i en annan kontext (Bryman, 2018). Då sex respondenter intervjuades i likvärdigt sammanhang, medför detta att det blir svårt att applicera på ett annat sammanhang och därmed att uppfylla detta kriteriumfullt ut. Då vi varit två personer som arbetat med materialet samt dokumenterat allt på ett tydligt sätt kommer detta att kunna säkerställa överförbarheten.
Pålitlighet är motsvarigheten till reliabiliteten i en kvantitativ metod. För att skapa pålitlighet i studien måste det finnas en fullständig redogörelse i alla de steg som görs i forskningsprocessen (Bryman, 2018). Då processen beskrivits i de olika stegen som syfte, frågeställningar, metod, analys och resultatet har kraven på pålitlighet uppnåtts. Det sista kriteriet möjlighet att styrka samt konfirmera betyder att forskaren med vetskapen om att det inte går att vara helt objektiv vid forskning på samhället. Alltså ska forskaren visa att inga personliga tankar eller åsikter kommit att påverka hur undersökningen utförts samt den slutgiltiga slutsatsen (Bryman, 2018).
För att eftersträva reflexivet utifrån Bryman (2018) och att denna studie inte påverkats av våra egna värderingar och slutsatser har vi hela tiden fått påminna varandra om att hålla oss sakliga och till studiens syfte.
6.7 Kritisk diskussion kring val av metod
17
6.8 Studiens styrkor och svagheter
En av studiens styrkor var att det upplevdes enkelt att få tag i yrkesverksamma som var villiga att delta i intervjuerna. Studien inkluderar yrkesverksamma med olika yrkestitlar och
arbetslivserfarenhet. Detta gjorde att studien kan ses utifrån olika erfarenheter och en bredare bild utifrån olika yrkesverksammas erfarenheter av effekter av isolering på häktet.
18
7. Etiska överväganden
Avsikten var att följa de etiska principer som innefattas av svensk forskning då
intervjupersonerna ingår i forskningen och rör de etiska grundfrågorna anonymitet, integritet, frivillighet och konfidentialitet (Bryman, 2018). Respondenterna informerades om syftet för undersökningen samt om frivilligheten att delta och att de när som helst kunde avbryta intervjun i enlighet med informationskravet. Informationen gavs med hjälp av ett
informationsbrev. Innan informationsbrevet skickades ut godkändes det av berörd handledare. Konfidentialitetskravet informerade om respondenternas rätt till anonymitet samt att ingen obehörig skulle komma åt de aktuella personuppgifter som delgavs vid intervjutillfället. De informerades även om nyttjandekravet som innebär att de uppgifter som samlats in om dem endast får användas i forskningens ändamål (Bryman, 2018). Grundregeln i forskning är att forskningspersonen, i detta fall de yrkesverksamma på häktet, ska samtycka till att delta i forskningen. Detta säkerställdes med hjälp av ett samtyckesformulär där deltagarna fick skriva under sitt samtycke till att delta i studien. Vi inhämtade även muntligt samtycke vid själva intervjutillfället. Intervjupersonen hade också fått information om att deltagandet var frivilligt samt att de hade rätt att när som helst avbryta sitt deltagande i studien utan att ange orsak. De hade även rätt att neka till användandet av uppgifter enligt (Bryman, 2018).
Anledningen till att avgränsningen gjordes till yrkesverksamma inom häktet var för att det skulle blivit etiskt problematiskt att intervjua de intagna då de befinner sig i en utsatt situation. Blanketten för etisk egengranskning från Högskolan Dalarna fylldes i (se bilaga 1) ingen etikprövningsansökan behövde göras till Forskningsetiska nämnden vid Högskolan Dalarna då endast svarsalternativ “Nej” kryssades i.
Anmälan om behandling av personuppgifter skickades in till dataskyddsombudet.
19
8. Resultat
I detta avsnitt presenteras resultatet som framkom ur denna studie utifrån de sex
respondenterna som intervjuades samt de teman och subteman som tagits fram med hjälp av en tematisk analys (se tabell). Detta gjordes i form av text och citat från respondenterna.
8.1 Teman och subteman
Teman Subteman
Isoleringens påverkan på individen - Känslor - Innebörd - Kritik - Fördelar Organisationens påverkan till isolering - Hinder
- Kontakter
Aktiviteter i den häktades vardag - Aktiviteter och samtal
Vikten av att se individen - Bemötande
8.2 Isoleringens påverkan på individen
I intervjuerna framgick det att isoleringen påverkade de häktade personerna på olika sätt. Utifrån erfarenheter och möten med de intagna kunde respondenterna beskriva både negativa och positiva aspekter av isoleringen.
Respondenterna beskriver att de intagnas oro är något som visas tydligt i samtal med den intagne. Samtliga respondenter var överens om att häktning är en traumatisk upplevelse för den intagne.
20 har ett brottsligt förflutet så upplevs det som att den intagne uppvisar oro. Respondenterna upplever att den största oron är oro över framtiden, rättegång och eventuell placering. Om den intagne har familj så kan det vara oroande och stressande att inte veta om hen kommer att placeras på ett fängelse nära familjen.
“Det som är tyngande så är det ju oron för den egna situationen och för framtiden och för dom där hemma om man har flickvän (ja det är ju oftast så att det är unga män) eller fru och barn” (Respondent 1)
Häktet kan upplevas som en hård miljö. Respondenterna menar att för en person som aldrig varit häktad förut så kan den första tiden vara chockartad.
“ Ungefär som en annan fick när man klev in på häktet som en kriminalvårdare...oj är det så här det är” (Respondent 3)
När det kommer till den negativa påverkan av att vara häktad så kunde respondenterna räkna upp både psykiska och fysiska konsekvenser som de kunnat se hos de intagna.
Citatet nedan belyser den skadeverkning som det faktiskt kan ge att sitta häktad så pass länge. “ Jag träffade en klient som suttit häktad i 10 – 11 månader, han hade svårt att fokusera blicken längre än typ några meter för det var vardag under så pass lång tid” (Respondent 6)
Vissa av de intagna sitter i princip isolerade i 23 timmar per dygn i sin cell. Vilket i sin tur gör att det blir monotont och passivt då det är samma saker varje dag. Vissa av de intagna får svårt att sova, blir deprimerade och/eller apatiska. Sjävlskadebeteende är något som hela tiden försöker förebyggas med hjälp av riskreducerande. De intagna blir påverkade fysiskt då de inte har samma möjlighet att röra sig inne på häktet och avsaknaden av sol samt frisk luft är något som påverkar.
“ Ja alltså de som sitter extremt länge, de tror jag kan ta skada av det mentalt men även fysiskt. För man har inte samma möjlighet att röra på sig eller ja men bara att se solen så att en timme per dag är ju inte så jävla mycket egentligen” (Respondent 6)
21 “Jag har haft klienter som säger att här kan jag stanna, det är så bra här, jag känner mig trygg här” (Respondent 2)
8.3 Organisationens påverkan till isolering av individen
Respondenterna uttryckte att organisationens struktur var något som bidrog till att det blivit mer isolerat inne på häktet och detta på grund av lokal och personalbrist. Respondenterna berättade att det är ett högt tryck på häktet och att häkte under ett flertal år haft hög beläggning och även överbeläggning i vissa perioder. Detta gör att lokaler för
isoleringsbrytande åtgärder begränsas då prioriteten görs att använda rummen för att inhysa häktade. Detta var en gemensam faktor som ett flertal av respondenterna tyckte var
problematisk när det kom till arbetet med de intagna.
“Framförallt så är det ju våra lokaler som sätter oerhört stora begränsningar på vad vi kan ha för verksamhet” (Respondent 6)
Det råder dock delade meningar bland respondenterna huruvida mer personal skulle underlätta det dagliga arbetet.
“Ja jag anser att det är alldeles för lite personal. Det ligger alltid på gränsen liksom för att det är liksom verksamheten klaras av” (Respondent 2)
De som är häktade med restriktioner är isolerade från omvärlden och är begränsade när det kommer till vilka de får träffa från utsidan. De som den intagne får ha kontakt med är häktespersonal, advokat, polis, kyrkliga representanter, åklagare och sjukvårdspersonal. Det är häktespersonalen som styr rutiner och dagen för den intagne. Det är viktigt att personalen ser klienten varje dag och bekräftar det, då det är häktespersonalen de har den största sociala interaktionen med under en dag.
“Ja du är otroligt begränsad när det gäller kontakt från utsidan” (Respondent 3)
8.4 Aktiviteter i den häktades vardag
22 Respondenterna upplevde därför att det är uppskattat hos de häktade med de samtal som erbjuds. Det varierar från person till person vilket behov som finns och hur länge den intagne har behov av att prata.
“En del tycker att det räcker att man pratar en stund i dörren, sen vill de vara i fred”(Respondent 3)
Respondenterna upplevde att de som var belagda med restriktioner i större utsträckning blir påverkade av att vara isolerade och är i stort behov av de olika isoleringsbrytande åtgärder som finns på häktet.
Respondenterna tog upp ett flertal aktiviteter som erbjuds när frågan ställdes om eventuella isoleringsbrytande åtgärder. Dessa aktiviteter var följande: samtal, promenad i rastgården, gym, pingis samt samsittning. För samsittning krävs godkännande från ansvarig åklagare. Respondenterna berättade att det i Sverige är lagstadgat att en person som sitter häktad ska erbjudas en timmes friskluft per dag. På morgonen får samtliga intagna frågan om de vill gå ut under dagen. Respondenterna beskrev rastgårdarna som små tårtbitar och flera av
respondenterna upplevde att rastgården är något den häktade använder för att få möjlighet att gå ut och ta en cigarett. Under vintern är det få av de häktade som nyttjar hela timmen.
“Dom har ju en lagstadgad rätt till en timmes promenad om dagen. Då får man gå ut på våra promenadgårdar som är små tårtbitar. Med friskluft och viss utsikt. Det är liksom minimum. Sen har ju vi ett regeringsuppdrag att bryta isoleringen så gott det går för våra intagna. Så vi försöker jobba väldigt hårt med våra isoleringsbrytande åtgärder som vi har” (Respondent 6)
Vid önskemål och i mån av tid samt tillgång till lokal, finns möjlighet till att få vistas i ett isoleringsbrytande rum som kriminalvården benämner ISOL kök. I detta kök ges den intagne tillsammans med en kriminalvårdare möjlighet att spela spel, baka, samtala och dylikt.
Sedan finns det möjlighet till ett antal olika aktiviteter för den intagne att utföra på respektive cell, dock är detta förutsatt att hen sköter sig och att det inte finns något som tyder på självskadebeteende.
Aktiviteter på cellen kan vara olika former av pyssel såsom rita, pärla, sticka samt möjlighet till att läsa.
23 Respondenterna berättade att det finns olika former av samtal såsom: stödjande samtal och själavårdande samtal. De själavårdande samtalen sker tillsammans med präst, pastor eller imam. Den intagne får även ankomstsamtal när hen anländer till häktet. Respondenterna berättade också om vardagliga samtal som sker vid utdelning av måltider samt samtal vid toalettbesök.
“De tycker att det är ganska okej att prata med pastor och präst ändå och det är väl mycket det här att det är någon annan än personalen. Man dricker en kopp kaffe och pratar om allt möjligt. Dom sitter ju inte och ber och sånt. Det är mer själavårdande samtal samt stödsamtal…” (Respondent 3)
Vad gäller samsittning så är det en isoleringsbrytande åtgärd som man jobbar med i samtliga häkten som medverkat i studien. För samsittning krävs godkännande från respektive ansvarig åklagare. Samsittning innebär att två intagna får chansen att umgås med varandra på dagarna. Dock anses det inte alltid så lätt att hitta två personer som kan sammsitta, detta då det krävs en hel del pusslande för att hitta två intagna som passar tillsammans.
“Vi försöker ju se över vilka som kan sammsitta med andra, men då sker det ju inne på respektive cell. Sen får de givetvis gå ut och träna och promenera tillsammans också” (Respondent 6)
8.5 Vikten av att se individen
Detta tema framkom då respondenterna var noga med att poängtera vikten av att se individen för den unika individ hen är och inte det brott hen är misstänkt för. Respondenterna berättade att det är viktigt att i arbetet tänka på att när en person sitter häktad så är hen endast misstänkt och ännu inte dömd. Den som är intagen befinner sig i ett utsatt läge och därför var
respondenterna noga med att poängtera vikten av ett bra bemötande. Respondenterna berättade att i mötet med den intagne är det viktigt att visa empati, respekt och vara lyhörd, samt ha ett öppet hjärta gentemot personen som sitter häktad.
“ Jag hör vad du säger. Jag hör vad alla berättar för mig. Men jag som sitter här vecka ut och vecka in, jag inser att jag kan ändå inte förstå hur det är” (Respondent 1)
24
9. Diskussion
Syftet med studien var att undersöka de yrkesverksammas erfarenheter kring effekterna av isolering av de intagna på häktet, samt förstår hur de yrkesverksamma arbetar med
isoleringsbrytande åtgärder i svenska restriktionshäkten. I denna diskussion belyses även fynd som hittats utifrån intervjuerna. Diskussionen avslutas sedan med ett stycke om eventuella behov av vidare forskning.
Respondenterna beskriver att den intagne individen har begränsade kontakter med omvärlden. Detta i enlighet med kriminalvården (2021a) som beskriver att personer som är under utredning och kan komma att påverka utredningen och möjliga bevis ska hållas häktade och även begränsas gällande kontakt med omvärlden, isoleringen blir därför mer påtaglig. Enligt respondenterna var häktningen en chock för den intagne och processen kan upplevas som traumatisk. För den individen kan det vara mentalt och känslomässigt jobbigt att bli häktad. Detta kan leda till negativ påverkan på den intagnes hälsa (Brattberg, 2008).
Respondenterna berättade att de kunnat se att de intagna som hade tidigare erfarenhet av att vara häktade hanterade isoleringen bättre. Detta utifrån att de intagna redan visste hur rutinerna på häktet såg ut och därför istället upplevdes tycka att det på ett sätt var skönt att vara på häktet. För vissa intagna innebär tiden på häktet ett bryt från den livssituation de lever i utanför häktet. En vistelse på häktet innebar även att de intagna fick tak över
huvudet, värme och tre mål mat om dagen.
I studiens dras paralleller till den problemfokuserade copingteorin (Brattberg, 2008) som innebär att individen hanterar en situation genom att lära sig av en tidigare händelse. Detta för att sedan kunna hantera liknande situation bättre. Uppsatsens författare likställer detta med att den intagne utvecklat en förmåga att hantera situationen i häktet efter tidigare erfarenheter av att ha varit intagen. Den intagne har därmed också upplevt en form av trygghet. En individ som besatt en god copingförmåga kunde anses klara en stressfull
situation bättre än vad en individ med dålig copingförmåga (Brattberg, 2008) kunnat gjort. Det traumat som den intagne upplevt har dock uttryckts på olika sätt utifrån individens individuella förmåga att kunnat hanterat situationen. Utifrån copingteorin (Brattberg, 2008) kan paralleller dras till huruvida den intagne accepterat situationen. Coping är en process som den intagne går igenom
25 Vidare ställdes frågan om åtgärderna för att bryta isoleringen. I häktet benämndes detta som isoleringsbrytande åtgärder och var ett begrepp som nämndes flitigt av respondenterna. Begreppet isoleringsbrytande åtgärder innefattar olika aktiviteter för att bryta den intagnas isolering. För att ges möjlighet till att utföra dessa aktiviteter på en verksamhet som en total institution behövs en omfattande planering för att den intagne skall aktiveras (Goffman, 2014). De aktiviteter som respondenterna tog upp kunde vara att personen gick och tränade på gym, använde sin promenadtimme, sammsatt med någon annan intagen, vistades i ISOLköket, bakade en kaka eller bara samtalade med någon av de yrkesverksamma. Det fanns även
möjlighet att ta del av pyssel som den intagne kunde arbeta med inne på sin cell.
Enligt respondenterna visade sig effekterna av isoleringen tydligare ju längre en person suttit häktad. Goffman (2014) skriver om att när en person kommer till häktet så har hen ett invant beteende och har levt på ett visst sätt, då kan det för den intagne bli problematiskt att ställa om till nya rutiner. Individens beteende har formats efter den omgivning som hen har levt i. Vidare belyser Goffman (2014) det problematiska i att om tiden på häktet blir lång sker “diskulturation” Detta innebär att den intagne inte kan hänga med i det som sker i samhället utanför murarna. Uppsatsens författare tänker därför att det också är av vikt att ha detta i beaktning vid mötet med den intagne för att förstå individen och hens situation ur dess helhet
”De barriärer som den totala institutionen bygger upp mellan den intagne och världen utanför utgör den första inskränkningen av personligheten. Normalt garanterar
uppdelningen av individens roller, både i livscykel och de dagliga göromålen, att ingen av de roller han spelar kommer att hindra han uppträdande och relationer i någon annan roll. Att vara i en total institution bryter därmed automatiskt sönder denna rollindelning, efter som den intagnes isolering från yttervärlden varar dygnet runt” (Goffman, 2014). Det Goffman (2014) menar med ovanstående citat kan tolkas att ju längre en person är isolerad ju mer skada leder detta till och att man förlorar sig själv. Detta kunde även
appliceras på tidigare forskning där intagna med restriktioner uppvisade psykisk ohälsa i form av depression och anpassningsproblem samt olika grader av stress (Ekbom et al., 2006).
Goffman (2014) menar att personalen slits mellan att försöka arbeta för att den intagne skall få så bra tillvaro som möjligt men samtidigt måste upprätthålla de regler som finns. I studien framgick att det inte var helt oproblematiskt att arbeta med de isoleringsbrytande åtgärderna. Problemet med detta arbete var att majoriteten av respondenterna som
26 arbeta isoleringsbrytande som de yrkesverksamma ansåg sig vilja. Resultatet påvisade även att den personal som var schemalagd för aktiviteter i ISOL köket ofta i stället behövdes till andra arbetsuppgifter som till exempel att transportera de intagna till bland annat rättegångar, andra häkten samt sjukvårdsbesök. Till dessa transporter krävdes det en större personalstyrka och då användes ofta den personalen som egentligen var schemalagd för ISOL köket. Var det en prioriteringsfråga som gjorde att arbetet fördelades på detta sätt? Eller kan detta ha varit för att personalen upplevde det som påfrestande att vistas i ISOL köket? Det framkom att
respondenterna upplevt det som att det ibland kunnat vara påfrestande att samtala med intagna och/eller vistas med intagna som hade olika sorters problematik en hel förmiddag.
Respondenterna var noga med att trots bristen på lokaler inte använda de rum där de religiösa representanterna utförde sina samtal, då dessa samtal ansågs som viktiga i arbetet med de intagna. Enligt respondenterna sågs samtalen med de religiösa
representanterna som en hjälp med att lätta på arbetsbördan. Ekbom et al. (2006) påvisade i sin forskning vikten av att belysa arbetssättet i häktet för att förstå hur viktigt det är att arbeta isoleringsbrytande.
Vidare belyste respondenterna hur samtal av olika slag har visat sig varit en viktig del för de isoleringsbrytande arbetet med de intagna. I resultatet framgick det att samtal var en viktig aktivitet för de intagna. Författarna till uppsatsen ställer sig frågan om det kan vara problematiskt att flera av respondenterna uppgav att de inte hade någon djupare teoretisk utbildning i samtal. Dock uppgav samtliga respondenter att de med hjälp av praktiska
kunskaper ansåg att de kunde samtala med och bedöma de behov som finns hos de intagna. Vidare ställer sig uppsatsens författare frågan om det skulle underlätta för respondenterna med en djupare teoretisk utbildning i samtal och kommunikation.
Ett fynd som gjordes i samtliga intervjuer var vikten av bemötandet och att inte döma de intagna. Vidare gick det att diskutera svårigheten eller förmågan i att inte lägga någon värdering i det brott som den intagne personen var misstänkt för. Vissa av
respondenterna menade att det inte alls var svårt att inte lägga in en egen värdering medans andra menade på att det var svårt och något som de i sin yrkesroll fått träna på hela tiden oavsett hur lång arbetserfarenhet som låg bakom. Goffman (2014) beskriver den totala institutionens ansvar att respektera människan och de rättigheter som alla människor har trots att det befinner sig på fängelset. Detta var något som även respondenterna var eniga
27 respondenten att brottet begåtts och att individen ansågs skyldig. Respondenterna menade att det då inte alltid var helt oproblematiskt att se människan bakom brottet, om de visste att hen är misstänkt för en avskyvärd handling.
9.1 Slutsatser
Studiens syfte var att undersöka de yrkesverksammas erfarenheter av effekter av isolering av den intagne på häktet, samt hur de yrkesverksamma i häktet arbetar med isoleringsbrytande åtgärder.
Fysiska effekter som svårt att fokusera blicken, passivitet var några av de effekterna av isolering som respondenterna beskrev under intervjuerna. De psykiska effekterna visade sig i form av depression, oro, stress, apatisk, svårt att sova samt självskadabeteenden. Att bryta den sociala isoleringen för den intagne är något som författarna till denna studie anser bör vara högt prioriterat inom kriminalvården. Studiens respondenter såg att effekterna av isolering påverkar den intagne negativt i form av psykisk och fysisk problematik (som tidigare nämnts finns vissa undantagsfall). Denna studie visar på att flera av respondenterna upplevde att det är problematiskt att arbeta med de
isoleringsbrytande åtgärderna som kriminalvården erbjuder då detta inte alltid prioriteras över andra arbetsuppgifter, såsom olika transporter av de intagna. Det höga tryck som råder på svenska restriktionshäkten leder till en ond cirkel i och med att full beläggning leder till lokalbrist, det påverkar då i sin tur arbetet med de isoleringsbrytande åtgärderna. Genom att belysa dessa svårigheter är förhoppningen att den onda cirkeln kan brytas och förändring ske.
9.2 Förslag till framtida forskning
28
Referenser
Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod ( 2 uppl.). Liber AB.
Andersen, HS., Sestoft, D., Lillebaek, T., Gabrielsen, G., Hemmingsen, R., & Kramp, P. (2000). A longitudinal study of prisoners on remand: psychiatric prevalence, Incidence and psychopathology in solitary vs. non-solitary confinement. Acta Psychiatr Scand, (1), DOI: 10.1034/j.1600-0447.2000.102001019.x
Barnombudsmannen. (2013). Barnombudsmannen. Från insidan.
https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/vart-arbete/arsrapporteringar/fran-insidan-2013/
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3, 77-101. DOI.org/10.1191/1478088706qp063oa
Brattberg, G. (2008). Att hantera det ohanterbara: om coping (3 uppl.). Värkstaden. Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Stockholm: Liber.
Brå (2017). Att minska isolering i häkte. lägesbild och förslag. Rapport 2017:6. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Ekbom, T., Engström, G., Göransson, B., (2006). Människan, Brottet, Följderna. Kriminalitet och kriminalvård i Sverige (5 uppl.). Natur och Kultur.
Ekbom, T., Björkgren, P., Nygren, L., Resberg, B., (2020). Människan, Brottet, Följderna. Kriminalitet och kriminalvård i Sverige (8 uppl.). Natur och Kultur
Goffman, E. (2014). Totala institutioner (2:1 uppl.). Studentlitteratur.
Haney, C.,Weill, J., Bakhshay, S., & Lockett, T. (2016). “ Examining Jail isolation : What We Don't Know Can Be Profoundly Harmful. The prison journal, (96), 126 - 152. https://doi.org/10.1177/0032885515605491
Holmér, E. (2016). Ångest – starka känslor av oro. Landstinget i Uppsala län: 1177 Vårdguiden. www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-ochrad/Sjukdomar/Angest/ Holmgren, B., Frisell, T., & Runeson, B. (2011).
Psykisk hälsa hos häktade med restriktioner.
29 Häktet. https://www.kriminalvarden.se/fangelse-frivard-och-hakte/hakte/ Kriminalvården. (2021b). Restriktioner. https://www.kriminalvarden.se/fangelse-frivard-och-hakte/hakte/restriktioner/ Kriminalvården. (2021c). Häktesplan. https://www.kriminalvarden.se/fangelse-frivard-och-hakte/hakte/haktesplan/ Kriminalvården. (2021d).
Jobba hos oss. https://www.kriminalvarden.se/jobba-hos-oss/ Kriminalvården (2015).
Kriminalvårdens årsredovisning. https://www.kriminalvarden.se/om- kriminalvarden/publikationer/ekonomi/arsredovisning-2015/
Kriminalvården (2019).
Kriminalvård och statistik.
https://www.kriminalvarden.se/om- kriminalvarden/publikationer/kartlaggningar-och-utvarderingar/kos-2019---kriminalvard-och-statistik/.
Kriminalvården (2020).
Kriminalvårdens årsredovisning. https://www.kriminalvarden.se/om-kriminalvarden/publikationer/ekonomi/arsredovisning-20
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Landstinget i Västernorrland 1177 Vårdguiden. (2018).
Ensamhet skadar vår hälsa. https://www.1177.se/Vasternorrland/liv--halsa/psykisk-halsa/ensamhet-skadar-var-halsa
Lazarus, R.S. & Folkman, S. (1984) Stress, appraisal, and coping. NewYork: Springer Publishing Company.
Player, E., Roberts, J., Jacobson, J., Hough, M., & Robottom, J., (2010). Remanded in
custody: An analysis of recent trends in England and Wales. Journal of Criminal Justice, (49), 231-251. DOI:10.1111/j.1468-2311.2010.00607.x
Riksdagen. (2019). https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/interpellationsdebatt/fn-kritik-mot-langa-haktningstider-och-omfattande-restriktioner_H210172
30 Scharff Smith, P., (2006). The effects of solitary confinement on prison inmates: A brief
history and review of the literature. Crime and Justice, 34. https://doi.org/10.1086/500626
Samhall. (2021). Mänsklig kontakt- ett livsviktigt behov. https://samhall.se/samhall- story/mansklig-kontakt-ett-livsviktigt-behov/
Åklagarmyndigheten (2015).
Kollusionsfara. https://www.aklagare.se/ordlista/k/kollusionsfara/
31
Bilagor
Bilaga 1
Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt som involverar
människor
Använd blanketten som en grund för forskningsetiska reflektioner tillsammans med din handledare och för att komma fram till bästa forskningsetiska förhållningssätt samt beslut om ansökan till den Forskningsetiska nämnden vid Högskolan Dalarna alternativt Etikprövningsmyndigheten behövs eller ej. Blanketten behålls av
studenten och handledaren.
Projekttitel: Isolerad från omvärlden?
Student/studenter: Elin Sylwan och Anna Ehrling Handledare: Maria Fjellfeldt
Ja Tveksamt Nej
1 Kan frivilligheten att delta i studien ifrågasättas dvs. omfattar studien deltagare som kan betraktas tillhöra en sårbar grupp t.ex. barn (under 18 år), personer med nedsatt kognitiv förmåga, psykisk funktionsnedsättning eller sådana som har en beroendeställning till den som genomför studien t.ex. som patienter eller elever till densamma?
X
2 Innebär undersökningen att informerat samtycke inte kommer att inhämtas (d.v.s. forskningspersonerna kommer inte att få full information om undersökningen och/eller möjlighet att avsäga sig ett deltagande)?
X
3 Innebär undersökningen någon form av fysiskt ingrepp på
32
4 Kan undersökningen påverka forskningspersonerna fysiskt eller psykiskt? X
5 Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden
människa (t.ex. blodprov)? X
6 Avser du behandla känsliga personuppgifter, som etnicitet, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv?
X
7 Avser du behandla personuppgifter om lagöverträdelser, som brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa
frihetsberövanden?
33
8 Avser du att behandla personuppgifter? Observera att:
· Samtliga uppgifter som kan kopplas till en levande person
betraktas som personuppgifter, även om de är kodade eller krypterade.
· I händelse av att studentarbetet INTE omfattar några känsliga
personuppgifter och heller INTE deltagare som tillhör en sårbar grupp eller deltagare som INTE står i beroendeställning till den som genomför studien, behöver inte någon ansökan till Forskningsetiska nämnden vid Högskolan Dalarna göras. · Vid behandling av personuppgifter ska dock ALLTID anmälan om
detta göras på avsedd blankett som sänds till: dataskydd@du.se
X
Fastställd av Forskningsetiska nämnden 2020-09-23
34 Bilaga 2
Informationsbrev Hej!
Vi är två socionomstudenter vid namn Elin och Anna. Vi läser termin sex på högskolan Dalarna i Falun. Du har blivit kontaktad av oss då vi har för avsikt att skriva en C – uppsats, där vi valt undersöka konsekvenserna av att vara inlåst på ett häkte sett utifrån ditt perspektiv som personal eller chef.
Vi har uppfattat att det i dagens läge finns väldigt lite aktivitet/sysselsättning för de
frihetsberövade. Många sitter isolerade stora delar av dygnet. Detta då det idag råder långa häktningstider samt att man kan vara belagd med restriktioner. Dessa restriktioner gör att isoleringen blir ännu mer påtaglig.
Då du är en av de som jobbar på häktet så är du en av de totalt sju personer som kommer tillfrågas att delta i denna studie. Intervjun kommer att på grund av rådande omständigheter ske över telefon. Vi räknar med att intervjun kommer att pågå cirka en timme. Frågorna kommer att ställas utifrån en intervjuguide.
Vi vill vara tydliga med att deltagandet i denna studie är helt frivilligt och skulle du av någon anledning vilja avbryta så kan du göra det utan att du vidare behöver motivera varför.
Det är endast vi samt våran handledare som kommer att ta del av det material som samlas in i intervjun. Efter intervjun kommer informationen att kodas och anonymiseras. Ingen personlig information kommer att spridas vidare.
Vår studie kommer sedan att presenteras i form av uppsats. Du får gärna ta del av materialet när uppsatsen är färdigställd.
Högskolan Dalarna är ansvarig för behandlingen av personuppgifter i samband med examensarbetet. Som deltagare i undersökningen har du enligt Dataskyddsförordningen (GDPR) rätt att få information om hur dina personuppgifter kommer behandlas. Du har också rätt att ansöka om ett så kallat
registerutdrag, samt att få eventuella fel rättade. Vid frågor om behandlingen av personuppgifter kan du vända dig till Högskolans dataskyddsombud.
Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga.
Elin Sylwan H18esylw@du.se 0707992462
Anna Ehrling H18aehrl@du.se
35 Bilaga 3
Intervjuguide
Inledande frågor
- Berätta lite om dig själv
- Vad är din arbetsroll på häktet?
- Vilken utbildning krävs för att få jobba på häktet? - Hur länge har du jobbat på häktet?
Allmänna frågor
-Vad skulle du själv säga är det viktigaste för dig i ditt arbete? - Hur många platser finns det på häktet där du jobbar?
Fördjupade frågor:
- Vad innebär det att sitta häktad utifrån ditt perspektiv?
- Vilka konsekvenser upplever du att inlåsning kan ge för de häktade?
- Hur går det till när en person har blivit häktad och de först kommer till häktet? - Vad får en häktad för information vid ankomst till häktet?
- Ser du några fördelar med att individen är inlåst?
- Arbetar ni på häktet med några isoleringsbrytande åtgärder i form av sociala insatser? - Om ja, vilka är dessa sociala insatser?
- Om nej, vilka hinder finns det som gör att ni inte kan jobba med sociala isoleringsbrytande åtgärder?
- Upplever du att det finns tid för dig att jobba med isoleringsbrytande åtgärder? - Hur tycker du att de intagna hanterar isoleringen?
- Hur tycker du att de intagna kan styra sina dagliga rutiner? ex. listor, önskemål om aktivitet, samsittning, kiosk, telefon
36 Bilaga 4
Samtyckesblankett
Tack för att du vill delta i studien ”Konsekvensen av att vara inlåst ”., syftet med studien är: [är att undersöka personal samt chefers perspektiv på konsekvensen av att vara inlåst ]. Före ditt deltagande behöver du lämna ditt samtycke för deltagande och behandling av eventuella personuppgifter Studien genomförs inom ramen för kursen [Examensarbete för socionomexamen] på socionomprogrammet vid Högskolan Dalarna
Läs igenom blanketten noggrant och ge ditt medgivande genom att skriva under längst ned på sidan.
Medgivande
• Jag har tagit del av informationen kring studien och är medveten om hur mitt deltagande kommer att gå till och den tid det förväntas ta i anspråk.
• Jag har fått möjlighet att få mina frågor angående studien besvarade innan den påbörjas och vet vem jag ska vända mig till om jag har ytterligare frågor.
• Jag deltar i denna studie helt frivilligt och har blivit informerad om varför jag har blivit tillfrågad och vad syftet med deltagandet är.
• Jag är medveten om att jag när som helst under studiens gång kan avbryta mitt deltagande och återkalla mitt samtycke utan att jag behöver förklara varför. • Jag ger mitt medgivande till Högskolan Dalarna att behandla och lagra
personuppgifter nödvändiga för att genomföra studien förutsatt att det görs i enlighet med bestämmelser i GDPR och PUL[1].
• Jag ger detta medgivande förutsatt att inga andra än de studenter och handledare som är knutna till studien kommer att ta del av det insamlade materialet och att materialet endast kommer att användas till studiens syfte.
• Jag ger detta medgivande förutsatt att materialet från studien kommer att
behandlas konfidentiellt i den meningen att mitt namn aldrig kommer att publiceras eller kopplas till enskilda utsagor.
Ort / datum
37 Namnförtydligande ………
[1] Alla uppgifter om dig som samlas in i studien är skyddade enligt Offentlighets- och sekretesslagen
