• No results found

Avtal om psykiatrisk öppen- och slutenvård för vuxna 2013-2014, Stockholms läns sjukvårdsområde

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Avtal om psykiatrisk öppen- och slutenvård för vuxna 2013-2014, Stockholms läns sjukvårdsområde"

Copied!
334
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2012-01-14 HSN 1211-1329,HSN 1211-1327,HSN 1211- 1328,HSN 1211- 1330,HSN 1211-1331

Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden

Andreas Falk 2013-02-12 p 11

Avtal om psykiatrisk öppen- och slutenvård för vuxna 2013-2014, Stockholms läns sjukvårdsområde

Ärendebeskrivning

Förslag till avtal med SLSO (Stockholms läns sjukvårdsområde) för vuxenpsykiatrisk öppen- och slutenvård i Stockholms län. Vården är organiserad i fem kliniker och avtal tecknas separat för respektive klinik.

Aktuella kliniker är Norra Stockholms Psykiatri, Psykiatri Nordväst,

Psykiatri Södra, Psykiatricentrum Södertälje och Psykiatri Sydväst. Avtalen innebär förändringar av specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning, inrapporteringsfrågor, förändrade ersättningsvillkor samt införande av ny ersättningsmodell.

Beslutsunderlag

Förvaltningens tjänsteutlåtande, 2013-01-14 Vårdavtal med bilagor

Ärendets beredning

Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Förslag till beslut

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar

att godkänna avtal med de psykiatriska klinikerna Norra Stockholms Psykiatri, Psykiatri Nordväst, Psykiatri Södra, Psykiatricentrum Södertälje och Psykiatri Sydväst för psykiatrisk öppen- och slutenvård för perioden 2013-01-01- 2014-12-31

att omedelbart justera beslutet.

(2)

1330,HSN 1211-1331

Förvaltningens motivering till förslaget Bakgrund

Under 2012 har ett pilotprojekt genomförts vid samtliga psykiatriska kliniker inom SLSO för att testa ny ersättningsmodell. Den psykiatriska kliniken Norra Stockholms psykiatri har haft fast anslag och testat att registrera enligt ny ersättningsmodell under hela 2012. Övriga psykiatriska kliniker har registrerat enligt ny ersättningsmodell de tre sista månaderna 2012.

En viktig erfarenhet av pilotprojektet var att antalet poäng ökade med cirka 20 procent. Denna erfarenhet har sedan utgjort grund för beräkningen av poängpriset 2013. Som en konsekvens av det ökade antalet poäng enligt nya ersättningsmodellen så har det nya poängpriset justerats med hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna och senast genomförda upphandling i

psykiatrin.

Prissättning och exakt fördelning mellan den nya ersättningsmodellens delar har fastställts i förhandlingar med SLSO på övergripande nivå och med respektive klinikledning.

Fleråriga avtal

I slutlig budget 2013 har Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat att vårdavtal bör vara fleråriga. Kommande avtal med de psykiatriska klinikerna föreslås därför tecknas på två år.

Den nya ersättningsmodellen innehåller en del osäkerhetsmoment. Därför kommer den nya modellen särskilt följas upp kontinuerligt under 2013.

Inför 2014 kan eventuella justeringar behöva göras i respektive avtal vid oförutsägbara och oönskade konsekvenser. Alla förändringar ska rymmas inom den ekonomiska ramen.

Införande av ny ersättningsmodell

Den nya ersättningsmodellen utgår så långt det är möjligt från nationella beskrivningssystem. Fördelen är att det då blir möjligt att jämföra den psykiatriska vården mellan olika landsting på ett bra sätt.

Syftet med den nya ersättningsmodellen är att den ska styra mot några prioriterade områden. Modellen ska ge förutsättningar för att i ökad utsträckning prioritera insatser efter patientens behov. Vården ska stödja en väl fungerande vårdkedja där vårdgivaren samverkar med övrig vård och omsorg för patientens bästa. Den psykiatriska vården ska ges med hög kvalitet och god tillgänglighet.

(3)

1328,HSN 1211- 1330,HSN 1211-1331

Ersättningsmodell öppenvård

För öppenvården minskar den fasta uppdragsrelaterade ersättningen från nuvarande 50 procent till 33 procent. Den rörliga ersättningen för

öppenvården differentieras efter olika typer av besök och ökar från 50 procent till 67 procent. Syftet är att stimulera teamarbete och besök på annan plats än mottagning samt stödja vård via Internet.

Ersättningsmodell slutenvård

För slutenvården så ökar den fasta ersättningen från 50 procent till 67 procent. Ersättningen har beräknats utifrån överenskommet antal vårdplatser per klinik. Antalet vårdplatser har 2013 fastställts till 512 platser totalt för SLSO. Ersättningen för respektive vårdplats har beräknats till 1 650 tkr. Den rörliga ersättningen för slutenvården baserar sig på antalet vårdygn och utgör cirka 33 procent.

Ny takkonstruktion

Inför 2013 beräknas taket utifrån öppenvården och det totala antalet fastställda öppenvårdspoäng per klinik. Den nya takkonstruktionen innehåller tre nivåer. Första nivån innebär en mindre reducering av ersättningen (Se tabell nedan).

Tabell 1 Ersättningstak öppenvård

Tak 1 Tak 2 Tak 3

Pris per produkt med vikt 1,0

67 % pris per produkt med vikt 1,0

33 % pris per produkt med vikt 1,0

10 % pris per produkt med vikt 1,0

Tilldelade vikter 100 % 105 % 110 %

För slutenvården tas taken bort. Risken för ”onödig produktion” är begränsad och den rörliga ersättningen relativt liten.

Golvkonstruktion på övergripande SLSO nivå

Det råder osäkerhet om de ekonomiska effekterna av den nya

ersättningsmodellen. På grund av detta har en överenskommelse tagits

(4)

1330,HSN 1211-1331

fram mellan SLSO och beställaren. Överenskommelsen innebär att SLSO vuxenpsykiatri är garanterad en ersättning som motsvarar 98 procent av klinikernas sammanlagda avtalsersättning för 2013 vilket är 2012:års avtalsnivå. Överenskommelsen omfattar öppen- och slutenvård och gäller endast för avtalsåret 2013.

Kvalitetsrelaterad ersättning

Tre procent av den totala ersättningen utgörs av kvalitetsrelaterad

ersättning. Den tidigare modellen utgick från att vårdgivaren endast kunde åläggas vite. Ny modell för kvalitetsrelaterad ersättning ger möjlighet till bonus och vite +/- 3 procent för respektive avtal. Beräkningen utgår från en modell som tar hänsyn till lägsta godtagbara kvalitetsnivå för respektive uppföljningsindikator. Utbetalning av bonus och vite kommer att ske under första kvartalet 2014.

Ekonomisk fördelning enligt ny ersättningsmodell

Med utgångspunkt från 2012 års avtal har respektive klinik fått en utökad ekonomisk ram med 2 procent för 2013. Det ger följande ekonomiska fördelning totalt för SLSO och per psykiatrisk klinik:

Avtal 7440 7441 7499 7500 7509 SLSO tot

Avtal text

Psykiatri Sydväst

Psykiatricen trum Södertälje

Norra Sthlms psykiatri

Psykiatri Södra

Psykiatri Nordväst

Avtal 2012 372 643 147 202 530 045 517 264 386 270 1 953 424

Avtal 2012 varav upphandling helår enl underlag

upphandling -47 000 0 0 0 -42 000 -89 000

Avtal 2012 varav upphandling 2,5 mån enl

säsongskurva 10 105 0 0 0 8 358 18 463

Avtal 2012 exkl upphandling + 2,5 mån 335 748 147 202 530 045 517 264 352 628 1 882 887

Avtal 2013 inkl anslag 342 442 150 080 540 627 527 813 359 599 1 920 561

Diff avtal 2013-avtal 2012 exkl upphandling+ 2,5 mån 6 694 2 878 10 582 10 549 6 971 37 674

Diff avtal 2013-avtal 2012 i % 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0%

OBS! Alla belopp i tkr

Förändringar i specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning Utgångspunkten vid framtagandet av nytt uppdrag och nya

uppföljningsindikatorer har varit psykiatriupphandlingen som gjordes 2012 för delar av verksamheten på psykiatri Sydväst och Nordväst. De viktigaste förändringarna är följande:

Ökade krav på att patienter med psykisk sjukdom och missbruk ska

behandlas integrerat och samtidigt. Det ska finnas en behandlingsplan som är förankrad hos berörda aktörer inom psykiatrin, beroendevården och socialtjänsten.

(5)

1328,HSN 1211- 1330,HSN 1211-1331

För att minska antalet självmord ställs ökade krav på en händelseanalys som en metod för att öka kunskapen om självmord och

självmordsprevention.

Det finns en högre andel somatisk sjuklighet hos psykiatrins patienter.

Kraven på vårdgivarna skärps därför genom att de nu i ökad utsträckning förutsätts kunna erbjuda somatisk hälso- och sjukvård inom ramen för den egna verksamheten eller försäkra sig om rätt insatser hos annan vårdgivare.

Psykiatrins patienter bör i ökad utsträckning ges möjlighet till snabb bedömning av en specialistutbildad läkare i psykiatri. Ett nytt krav införs därför som säkrar att en patient alltid ges möjlighet till bedömning av läkare inom 2 veckor från första besöket.

Andelen äldre med psykiatrisk problematik ökar. Därför ställs krav på ett ökat vårdutbud. Varje psykiatrisk klinik ska tillhandahålla ett

äldrepsykiatriskt team med ett anpassat vårdutbud. Vården ska erbjudas vid mottagning, i hemmet och genom konsultationer till primärvården och geriatriken.

När det gäller uppföljningen så ligger fortsatt fokus på mätning av tillgängligheten till telefonkontakt och första mottagningsbesök. För de äldre patienterna över 65 år så kommer antalet strukturerade

läkemedelsgenomgångar följas upp särskilt. Som en konsekvens av det ökade kravet på läkarkontakt i samband med första besöket så kommer det följas extra noga.

I syfte att säkerställa väl fungerande vårdkedjor så kommer andel patienter som har en dokumenterad vårdplan i öppen och slutenvård att följas upp.

Riktade satsningar till vissa kliniker

Norra Stockholms psykiatri har utvecklat en ADHD - mottagning för att möta det ökade behovet av behandling. Tillströmningen av patienter har varit stor från den egna kliniken och övriga länet och beräknas öka de kommande åren.

Ekonomiskt bedöms satsningen inrymmas i ökningen på 2 procent.

För att förtydliga ADHD- mottagningens roll och uppdrag tecknas ett avtal med Norra Stockholms psykiatri.

Psykiatricentrum Södertälje har i egenskap av sitt geografiska läge och av att vara en mindre klinik haft vissa problem med rekrytering av

specialistutbildade läkare i psykiatri. Rekryteringsläget bedöms som mer

(6)

1330,HSN 1211-1331

gynnsamt nu än tidigare. Därför avsätts en summa på 2 mnkr inom ramen för Södertäljes avtal att användas till rekrytering av specialistläkare i psykiatri. Det förbättrar förutsättningarna för ökad produktivitet och tillgänglighet.

Läkemedelsavtal 2013

Inför 2013 utökas kostnadsansvaret för läkemedel från 20 procent till 50 procent. Beräkningen av läkemedelsdelen i respektive avtal grundar sig i en fortsatt utveckling av KÖL, centrala läkemedelsprognosen samt prognos för 2012 för fjärde kvartalet för respektive avtal. Med anledning av det ökade behovet av läkemedelsbehandling till personer med neuropsykiatrisk diagnos så räknas preparatet Metylfenidat upp med 30 procent. Övriga läkemedelskostnader räknas upp med 3 procent.

Ekonomiska konsekvenser

I den nya ersättningsmodellen bibehåller beställaren kostnadskontrollen genom takkonstruktionen. Samtidigt säkrar ett golv på 98 procent en minimiersättning för utföraren SLSO.

Konsekvenser för patientsäkerhet

Förslaget bedöms få oförändrad eller förutsättningar till ökad patientsäkerhet.

Konsekvenser för jämställd och jämlik vård

Den nya ersättningsmodellen innebär en ökad andel rörlig ersättning. Det ger bättre förutsättningar för respektive klinik att hantera och få ersättning för patienter som använder sin rätt till valfrihet.

Miljökonsekvenser

Förslaget medför oförändrade konsekvenser för miljön.

Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör

Olle Olofsson Avdelningschef

(7)

Mellan

Stockholms läns landsting genom Hälso- och sjukvårdsnämnden, organisationsnummer 232100-0016, (”Beställaren”)

och

Vårdgivare Norra Stockholms psykiatri (SLSO) organisationsnummer 232100-0016 har 2013 -01-01 slutits följande

Vårdavtal

§ 1. Avtalets omfattning

I detta Avtal regleras Vårdgivarens bedrivande av Psykiatrisk specialistvård för vuxna (”Uppdraget”) i Stockholms län, exklusive Norrtälje kommun.

Med Avtalet förstås bestämmelserna i detta Vårdavtal och dess bilagor (”Avtalet”).

§ 2. Avtalet

Vårdgivaren åtar sig (”Åtagandet”) att utföra Uppdraget och agera enligt Avtalet. Villko- ren för Vårdgivarens utförande av Uppdraget framgår av Avtalet.

Båda parter förbinder sig att följa gällande villkor i Avtalet. Om det förekommer mot- stridiga villkor i Avtalets olika delar, dvs. Avtalet och de delar av förfrågningsunderlaget som är bilagor till Avtalet, ska de tolkas i följande ordning:

1 Vårdavtal

2 Ersättningsvillkor, bilaga 2

3 Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning, bilaga 1 4 Rapportering, bilaga 3

5 Informationshantering, bilaga 4 6 Allmänna villkor, bilaga 5

§ 3. Definitioner

Avtal Detta Vårdavtal med bilagor

Befrielsegrund Parts (Beställarens och Vårdgivarens) möjlighet att bli befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet till följd av särskild omständighet som preciseras i § 8 ”Force majeu- re”.

Beställare Stockholms läns landsting genom Hälso- och sjukvårdsnämnden

(8)

Driftstart Den dag Vårdgivaren enligt Avtalet ska inleda att utföra Uppdraget SLL Stockholms läns landsting

Uppdrag Det uppdrag Vårdgivaren har att bedriva hälso- och sjukvård enligt detta Avtal. Uppdraget beskrivs i bilagan Specifik uppdragsbeskriv- ning och uppföljning

Uppdragsguiden Uppdragsguiden är Beställarens portal för information till vårdgi- varna. På Uppdragsguiden finns information och styrdokument för vårdgivare. www.uppdragsuiden.sll.se.

Vårdgivare Den person (juridisk eller enskild fysisk person) Beställaren tecknat Avtalet med, se inledningen av Avtalet.

Åtagande Vårdgivarens åtagande att utföra Uppdraget och att uppfylla övriga delar av Avtalet

§ 4. Avtalsperiod

Avtalet träder i kraft 2013-01-01. Avtalet gäller därefter till och med 2014-12-31. Bestäl- laren äger rätt att förlänga Avtalet i högst två år, ett år i taget. Vårdgivaren ska skriftli- gen informeras om sådan förlängning senast [6 månader] före avtalsperiodens upphö- rande. Regler för förtida upphörande finns i § 7.

Utförande av Uppdraget inleds vid (”Driftstarten”). Driftstart för detta Avtal är den 2013-01-01. Före Driftstarten äger Vårdgivaren inte rätt att utföra vård enligt detta Av- tal.

§ 5. Överlåtelse

Ingen av parterna äger rätt att överlåta eller pantsätta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke.

§ 6. Brister i utförande av Åtagandet och sank- tioner

Beställaren följer att Vårdgivaren uppfyller sitt Åtagande och vidmakthåller den kvalitet i utförande av Uppdraget som följer av Åtagandet. Uppföljningen sker bland annat ge- nom analys och kontroll av inrapporterade verksamhetsdata, statistiska underlag, kvali- tetsutfall, uppföljningsmöten och revisioner samt om Vårdgivaren följer lagar, förord- ningar och landstingets policys. Om Beställaren konstaterar att Vårdgivaren brister i sitt Åtagande kan Beställaren vidta sanktioner mot Vårdgivaren. Beroende på bristens all- varlighet tillämpas olika sanktioner.

(9)

6.1

Vårdgivarens åsidosättande av skyldigheter – rättelse och innehållande av ersättning

Om Vårdgivaren åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet har Beställaren rätt att uppmana Vårdgivaren att inom skälig tid vidta rättelse för avhjälpa bristen. En sådan uppmaning görs genom att Beställaren tilldelar Vårdgivaren en skriftlig varning. Av varningen framgår när bristen ska vara åtgärdad. Av varningen framgår också att om bristen inte är åtgärdad vid denna tidpunkt äger Beställaren rätt att innehålla upp till fem procent av den ersättning som utbetalas varje månad fram till dess bristen är åtgär- dad. När bristen är åtgärdad utbetalar Beställaren 80 procent av den innehållna ersätt- ningen.

6.2

Brister i rapportering och fakturering – rättelse, reduce- rad ersättning och vite

Vårdgivaren ansvarar för all sin rapportering till Beställaren. Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa att rapporteringen är korrekt. Om Vårdgivare är osäker på Beställa- rens rapporteringsinstruktioner är det Vårdgivarens ansvar att införskaffa tillräcklig information för att rapporteringen ska vara korrekt.

Om det finns fel i rapporteringen som innebär att för höga ersättningskrav ställs eller för hög utbetalning sker äger Beställaren rätt att reducera ersättningen på kommande utbetalningar till Vårdgivaren med det belopp som felaktigt betalats ut. Beställaren ska skriftligen underrätta Vårdgivaren om felet. Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som be- hövs för att felet inte ska upprepas. Om Vårdgivaren upprepar felet flera gånger har Beställaren rätt att ta ut ett vite på upp till det dubbla felaktiga beloppet.

§ 7. Förtida upphörande

7.1

Uppsägning till omedelbart upphörande

Var och en av parterna har rätt att säga upp hela eller delar av Avtalet till omedelbart upphörande eller den senare dag som anges vid uppsägningen om den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet.

Exempel på väsentligt åsidosättande av skyldigheter enligt Avtalet kan vara att:

a) Vårdgivaren eller företrädare för Vårdgivaren har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning eller an- nat brott som allvarligt skadar förtroendet för vården,

b) allvarliga risker för patientsäkerheten föreligger,

c) det i väsentlig omfattning saknas förutsättning att utföra Uppdraget till följd av bristande kompetens, brister i ekonomi, lokaler, utrustning eller av annat skäl,

(10)

d) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen fått skriftliga varningar från Beställaren en- ligt § 6.1 på grund av åsidosättande av skyldigheter enligt Avtalet utan att bris- terna avhjälpts på tillfredsställande sätt,

e) Vårdgivaren i sin rapportering lämnat uppgifter som leder till väsentliga fel i underlag för ersättning eller i utbetalning från Beställaren,

f) Vårdgivaren väsentligt åsidosätter bestämmelser i lagar, förordningar eller före- skrifter,

g) Vårdgivaren saknar tillstånd som krävs för att utföra Uppdraget, 7.2

Uppsägning efter anmaning

Var och en av parterna har rätt att säga upp hela eller delar av Avtalet om den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten.

7.3

Andra villkor för uppsägning av hela Avtalet till förtida upphörande.

a) I § 8 regleras parts rätt att säga upp Avtalet om Befrielsegrund föreligger enligt Force majeure,

b) Vårdgivaren i väsentligt avseende eller vid upprepade tillfällen brutit mot reg- lerna i Allmänna Villkor om anställdas rätt till meddelarfrihet.

Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten.

Om Avtalet sägs upp på grund av fel eller brist i Åtagandet är den part som brustit i Åta- gandet skyldig att till den andra parten utge skadestånd för den skada denna part lidit.

Detta gäller dock inte vid Force majeure enligt § 8.

§ 8. Force majeure

Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapp- het på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstift- ning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen (”Befrielse- grund”).

Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan ska utan dröjsmål skriftligen med- dela den andra parten därom. Part ska vidta skäliga ansträngningar för att mildra om- fattningen och effekten av Befrielsegrund.

(11)

Part ska återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten.

Vårdgivaren är dock skyldig att fortsätta utföra Uppdraget under bl.a. kris- och kata- strofläge enligt punkten 12 ”Katastrofsituation och höjd beredskap” i bilagan Allmänna villkor.

§ 9. Kontaktpersoner

Parterna ska utse var sin kontaktperson. När part byter kontaktperson eller kontakt- uppgifter, ska detta skriftligen meddelas den andra parten utan dröjsmål.

§ 10. Meddelanden

Meddelanden i anledning av Avtalet ska skickas till respektive parts kontaktperson med post, e-post eller telefax. Meddelandet ska anses ha kommit till mottagaren tre arbets- dagar efter att det skickats.

§ 11. Tillämplig lag och tvister

Avtalet ska tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt.

Tvister mellan Beställaren och Vårdgivare som ingår i SLL:s förvaltningsorganisation samt med av SLL ägda bolag löses enligt SLL:s interna regler.

§ 12. Efter Avtalets upphörande

Vårdgivaren ska vid Avtalets upphörande samråda med Beställaren kring hantering av patientjournaler, patientlistor, lokaler, utrustning och personal samt information till patienter och allmänhet för att övergången till annan vårdgivare ska kunna ske utan avbrott eller brister i utförande av vården. Vårdgivaren är skyldig att samverka med andra vårdgivare som kommer att ta över Vårdgivarens patientansvar.

När Vårdgivaren upphör att utföra Uppdraget enligt Avtalet ska patientjournalerna överföras till annan av Beställaren anvisad hälso- och sjukvårdspersonal som framöver ska svara för patientens vård och behandling. Om journalen finns hos SLL ska istället en kopia av journalen överföras. Patientens medgivande till överföring ska finnas. Vårdgi- varen ska hantera patientjournaler, arkivmaterial och annan information i sin verksam- het avseende uppdraget i enlighet med gällande författningar och SLL:s riktlinjer för bevarande och gallring. Vid upphörande av Uppdraget ska Vårdgivaren stå för kostna- der som kan uppkomma i samband med överlämnandet av handlingar. Vårdgivaren ska svara för att dokumentation upprättas vid överföring av patientjournal så att journal kan följas.

(12)

För utförda tjänster enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter det att Avtalet upphört att gälla.

§ 13. Lokalisering/område

Vårdgivarens insatser riktar sig till personer 18 år och äldre folkbokförda i Stockholms län. Vårdgivaren har ett geografiskt områdesansvar för målgruppen enligt Bilaga 1 Spe- cifik Uppdragsbeskrivning punkt 2.2. Detta geografiska områdesansvar omfattar stads- delarna Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm, Hässelby- Vällingby, Bromma samt Eke- rö kommun. För stadsdelarna Kista – Rinkeby, Spånga – Tensta är områdesansvar för öppenvård exkluderat medan slutenvård och myndighetsutövning ingår.

§ 14. Övrigt

Parterna är överens om att kontinuerligt följa utfallet av ersättningsmodellen i psykiatri under år 2013. Inför år 2014 kan revideringar och eller tillägg ske om modellen medfört oönskade konsekvenser. Eventuella förändringar ska rymmas inom den fastlagda er- sättningen för avtalet.

Förändringar kan komma ske av Bilaga 3 Rapportering inför 2014.

Tillägg och ändringar i detta Avtal ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter.

Vårdgivaren ska utföra Uppdraget enligt Avtalet som en självständig aktör och äger inte rätt att företräda Beställaren utöver vad som framgår av Avtalet.

Parts försummelse att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt Avtalet eller att påtala förhållande som är hänförligt till Avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrå- gavarande slag.

Om någon bestämmelse i Avtalet skulle vara ogiltig innebär det inte att Avtalet i sin hel- het ska anses ogiltigt. Om sådan ogiltighet väsentligt påverkar någon av parterna äger denna part rätt till skälig jämkning av Avtalet.

Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den 2013 - - Stockholm den 2013 - - Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting

Hälso- och sjukvårdsnämnden Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Norra Stockholms psykiatri

(13)

___________________________ _______________________

Olle Olofsson Göran Ryden

Avdelningschef Verksamhetschef

(14)

Sida 1 av 14

Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning

1 Inledning

Uppdraget är att bedriva psykiatrisk vård på specialistnivå för att uppnå förbättrad psy- kisk hälsa och förebygga ohälsa. Med psykiatrisk vård avses stöd, insatser och behand- ling av psykisk ohälsa. Psykiatrisk vård omfattar ett differentierat utbud av akuta och planerade mottagningsbesök, konsultationer och vård i hemmet. Vårdgivaren utformar processer som främjar kontinuitet, tillgänglighet, respektfullt bemötande och hälso- främjande synsätt.

2 Målgrupp

2.1

Generell målgrupp

• Vårdgivarens insatser riktar sig till alla personer 18 år och äldre folkbokförda i Stockholms län, exklusive Norrtälje kommun, i behov av psykiatrisk vård på spe- cialistnivå. Det är patienter som vårdas enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) i sluten- och öppenvård.

Vårdgivaren tillämpar utifrån vårdinsatser och kontinuitet en flexibel åldersgräns (16- 20 år) mot barn- och ungdomspsykiatrin samt beroendevården.

Utöver ovan angivna målgrupp omfattas följande patienter:

• Patienter som har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom enligt vad som följer av Europaparlamentets och rådets förordningar (EEG 883/2004 och EEG 987/2009 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt EEG 1408/71).

Detta gäller även för EU-medborgare som är registrerade som arbetssökande i Stockholms län.

• Patienter som omfattas av konventioner eller överenskommelser om sjukvårds- förmåner som Sverige har ingått med andra länder, se Uppdragsguiden.

• Asylsökande (personer som omfattas av lagen (2008:344) om hälso- och sjuk- vård till asylsökande m.fl) som inte fyllt 18 år och gömda som inte har fyllt 18 år

(15)

Sida 2 av 14 ska erbjudas vård i samma omfattning som den som erbjuds dem som är folk- bokförda inom Stockholms län.

• Patienter från andra landsting/regioner enligt villkor i Riksavtalet för utomläns- vård (se Uppdragsguiden) endast i en utsträckning så att Vårdgivarens Åtagande enligt detta Avtal uppfylls.

2.2

Vårdgivarens geografiska områdesansvar för målgrup- perna:

• Vid behov ska vårdgivaren göra vårdintygsbedömningar och skriva vårdintyg för personer som bor eller vistas i det geografiska området samt begära handräck- ning enligt LPT (1991:1128).

• När det kommer till vårdgivarens kännedom att personer som bor eller vistas i det geografiska området är i behov av psykiatrisk specialistvård men inte själv söker hjälp, så ska vårdgivaren söka upp personen för att bedöma vårdbehovet, motivera och erbjuda vård eller vidta nödvändiga insatser.

• Vårdgivaren har en skyldighet att ta emot patienter boende inom det geografiska området som ej får sina psykiatriska vårdbehov tillgodosedda hos annan psyki- atrisk vårdgivare.

• Vårdgivaren är skyldig att oavsett bostadsort och utan remiss tillgodose patien- tens rätt till bedömning enligt valfrihetsreglerna vid vårdgivarens jour- och öp- penvårdsmottagningar.

3 Uppdraget

Vårdgivaren ska:

• använda evidensbaserade metoder

• tillhandahålla ett differentierat vårdutbud inom sluten- och öppenvård som anpassas till patienternas individuella behov av behandling, omhänderta- gande och god vårdmiljö

(16)

Sida 3 av 14

• tydliggöra för patienten vilka evidensbaserade behandlingsmetoder som finns att tillgå så att patienten görs delaktig i vård och behandling

• i samråd med patienten upprätta en skriftlig vårdplan som kontinuerligt uppdateras och delges patienten

• fortlöpande mäta effekterna av vårdens påverkan på patienternas psykiska hälsa och sociala funktionsförmåga och redovisa metoder för mätningarna samt sammanställningar av resultaten

• använda olika expert- och självskattningsskalor vid diagnostik och behand- lingsutvärdering

• erbjuda patienter minst ett besök hos läkare i psykiatri per år

• erbjuda patienter besök hos läkare i psykiatri inom 2 veckor från det första besöket (Nybesök)

• tillhandahålla neuropsykiatrisk utredning, behandling samt kognitivt stöd och hjälpmedel vid behov

• säkerställa att behandling av patienter med psykos och missbruksproblem sker samtidigt och samordnat genom att behandlingsplanen redan från bör- jan förankras hos alla aktörer – psykosteam, beroendevård och socialtjänst

• tillhandahålla ett psykosteam som ansvarar för omhändertagande av nyin- sjuknade i psykos och långtidssjuka och teamet ska ha god kunskap om ak- tuella patienter samt kunna träffa nyinsjuknade inom 24 timmar

• ha mobilt team och erbjuda öppenvårdsinsatser för att öka tillgängligheten inom öppenvården

• tillhandahålla ECT- behandling

• i samband med självmord genomföra en händelseanalys som en metod att öka kunskapen om självmord och självmordsprevention

• erbjuda återbesök för patienter som gjort självmordsförsök och innan ut- skrivning från slutenvården finns en tid för patienten på mottagningen

• främja hälsa och tillgodose målgruppens behov av somatisk hälso- och sjuk- vård inom ramen för den egna verksamheten eller försäkra sig om att rätt in- satser tillgodoses hos annan vårdgivare

• i det individuella patientmötet fråga om hälsovanor och vid behov erbjuda hälsofrämjande insatser inom områdena kost, fysisk aktivitet, stress, tobak och droger

• genomföra konsultationer i det geografiska området och tillhandahålla spe- cialistkompetens till andra vårdgivare kring enskilda individer som är pati- enter hos vårdgivarna

• i journal dokumentera uppgift om närstående under 18 år för att uppmärk- samma behov av stöd och åtgärder

(17)

Sida 4 av 14

• erbjuda stöd och utbildning till anhöriga och närstående

• tillhandahålla ett vårdutbud som är anpassat för patienter i åldern 18 till och med 24 år

• tillhandahålla ett äldrepsykiatriskt team med ett vårdutbud anpassat för äld- re för att erbjuda vård vid mottagning, i hemmet och konsultationer till pri- märvården och geriatriken

• systematiskt använda strukturerad risk- och behovsbedömning, till exempel Audit eller Dudit, för att upptäcka samsjuklighet

3.1

Vårdprogram och riktlinjer

Vårdgivaren ska följa för uppdraget tillämpliga nationella riktlinjer samt regionala- och lokala vård- och handlingsprogram som finns i Psykiatristöd www.psykiatristöd.se och VISS, www.viss.nu

3.2

Samverkan

Vårdgivaren ska

• känna till och följa beslut och riktlinjer i samverkansöverenskommelser som finns mellan SLL och andra huvudmän och som berör Vårdgivarens uppdrag, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren ska delta i arbetet med att anpassa och utveckla dessa till lokal nivå

• ta fram individuella planer och samverkansplaner som utgör grunden för sam- verkan på individ- och strukturell nivå

• följa de regler och rutiner kring utskrivningsklara patienter som är fastställda av Beställaren, se Uppdragsguiden

• upprätta skriftliga samverkansöverenskommelser med vårdgrannar inom vård- området psykiatri och beroendevård

• samverka med kriminalvården och frivården kring aktuella patienter

• säkerställa att vårdkedjan ur ett patient- och närståendeperspektiv är så sam- manhängande som möjligt

• aktivt bidra till samverkan för patienter som har behov av vård och omsorg från andra vårdgivare och huvudmän . Dokumenterade rutiner upprättas för samver-

(18)

Sida 5 av 14 kan med andra vårdgivare och huvudmän i den omfattning som krävs för upp- dragets genomförande

• dagligen vara uppdaterad på vilka patienter som är inlagda i slutenvård och får behandling på mottagning

• organiserat och regelbundet samverka med brukar- och anhörigföreningar samt använda sig av brukarrevisioner och fokusgrupper som ett sätt för att mäta vår- dens kvalitet

• etablera samverkan med tandvården för att uppmärksamma målgruppens behov av tandvård

4 Personal och kompetens

Vårdgivaren ska

• tillhandahålla personal i den omfattning som krävs för att utföra uppdraget i en- lighet med avtalet

• tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och kompetens och får den kompetensutveckling som erfordras

• minst ha följande kompetenser anställda i sin verksamhet; leg läkare specialist i psykiatri, leg psykoterapeut, leg psykolog och leg sjuksköterska med vidare ut- bildning i specialistpsykiatri samt tillhandahålla leg arbetsterapeut och leg sjuk- gymnast

• svara för god kontinuitet och erbjuda fasta vårdkontakter

• tillse att personal med patientkontakt ska tala och förstå samt kunna läsa och skriva svenska

(19)

Sida 6 av 14

5 Uppföljning

5.1

Beställarens uppföljning

I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande och vidmakthåller den kvalitet som följer av Åtagan- det. Uppföljningen sker bland annat genom analys och kontroll av inrapporterade verk- samhetsdata, statistiska underlag, kvalitetsutfall, uppföljningsmöten och revisioner.

Genomförande av mätningar av till exempel patientnöjdhet, väntetider och telefontill- gänglighet är andra delar av uppföljningen.

Beställarens uppföljning inriktas i första hand på områdena tillgänglighet, vårdgaranti, patientsäkerhet, medicinsk kvalitet samt hur Vårdgivaren följer de policys som ingår i Uppdraget att följa. För information om vilka indikatorer Beställaren löpande följer, se Uppdragsguiden.

5.2

Lägsta godtagbara kvalitet

I Uppdraget ingår att Vårdgivare ska hålla en god kvalitet på Verksamheten. Detta mäts bland annat genom uppföljning av kvalitetsindikatorer. För redovisning av källor och formler för hur indikatorerna beräknas, se Uppdragsguiden. Lägsta godtagbara kvali- tetsnivå för dessa kvalitetsindikatorer framgår nedan.

I bilagan Ersättningsvillkor under punkten ”Målrelaterad ersättning” redovisas hur en målrelaterad kvalitetsersättning beräknas och i Avtalets paragraf ”Förtida upphörande”

anges konsekvenser för Avtalet vid väsentlig avvikelse från lägsta godtagbara kvalitets- nivå. I dessa punkter används nedan angivna vikter.

(20)

Sida 7 av 14 Definitioner:

Kvalitetsindikator En mätbar variabel som används för att följa viktiga aspekter av vårdkvalitet.

Vikt Den betydelse indikatorn tilldelas. Används bland annat för att beräkna målrelaterad ersättning

Lägsta kvalitetsnivå Den lägsta godtagbara nivån vid uppföljning av indikatorn Maxpoäng Vid beräkning av bland annat kvalitetsrelaterad ersättning

dras värdet för lägsta kvalitetsnivå från det värde Vårdgiva- ren uppnår vid uppföljning. (Exempel Vårdgivaren uppnår värdet 90 % och lägsta kvalitetsnivå är 60 %, skillnaden blir 30 %. Om uppföljningen visar på ett resultat som är lägre än lägsta kvalitetsnivå blir talet negativt.) Skillnaden multipli- ceras med vikten. (Exempel: vikten är 4 och skillnaden 30 %, Vårdgivaren får en poäng på 1,2.)

Maxpoängen är det högsta värdet som används i beräkning- arna. (Exempel: Om maxpoängen är 1,0 reduceras poängen i exemplet från 1,2 till 1,0.)

Kvalitetsindikator Källa Mått Vikt

(V)

Lägsta Kvali- tetsnivå (L)

Max- poäng (M)

Andel läkarbesök som är diagnossatta

VAL / LUD*

Läkarbesök med diagnos- registrering /totala antalet läkarbesök

4 85 % 0,60

Andel patienter med minst en läkarkontakt per år

VAL / LUD*

Andel patienter med minst ett läkarbesök under den senaste 12-månaders peri- oden

5 80 % 1,00

Besök med Vårdgivare läkare vid Nybesök eller om annan vårdgivare vid Nybesök skall ett återbe- sök med vårdgivare läka- re ske inom 14 dagar.

VAL /LUD*

Besök med vårdgivare läkare vid Nybesök eller Besök med vårdgivare läkare inom 2 veckor från Nybesök med annan vård- givare/totala antalet Nybe- sök ( Nybesök = KVÅ- åtgärd UX001 )

5 80 % 1,00

(21)

Sida 8 av 14

Andel besök med minst en KVÅ- registrering

VAL / LUD*

Besök med minst en (1) KVÅ-åtgärd/totala antalet besök

4 30 % 0,25

Andel patienter > 65 år där en strukturerad läkemedelsgenomgång skett i öppenvård

VAL / LUD*

Antal läkemedelsgenom- gångar (KVÅ XV012) /patient > 65 år/år (Er- sätts ev annan kod 2013)

3 70 % 0,90

Andel patienter som har en skriftlig vårdplan i öppenvård

VAL /LUD

Patienter med minst en (1) KVÅ-åtgärd AU120 (Struk- turerad vård- och om- sorgsplan) kopplat till besök/alla patienter

3 70 % 0,90

Andel samtal inom god- känd tid

Telefon- tillgäng- lighets- mätning

Se uppdragsguiden 8 90 % 0,80

Andel patienter som fått tid för besök inom 30 dagar enligt Stockholms läns landstings vårdga- ranti

Centrala vänte- tidsmät-

ningen

Antal under perioden genomförda nybesök med faktisk väntetid mindre än 30 dagar/totalt under perioden genomförda ny- besök (exklusive patient- vald och medicinsk väntan)

10 85 % 1,50

Andel patienter som helt skulle rekommendera mottagningen till andra

Nationell patient-

enkät

Avser de år som undersök- ningen genomförs (2014)

www.indicator.com

3 60 % 0,80

Rapportering till Kvalitetsregister: Bipo- lär, ECT, PsykosR

WIM och rapporte-

ring kvalitets-

register

Totalt antal patienter som Ny - eller uppföljningsrap- porterats till kvalitetsregis- ter/totalt antal i respektive målgrupp

4 75 % 1,00

Diagnosregistreringsgrad slutenvård

VAL /LUD*

Antal avslutade diagnossat- ta vårdtillfällen/totala antalet vårdtillfällen

8 90 % 0,80

Andel patienter som har en dokumenterad vård- plan slutenvård

VAL / LUD*

Antal avslutade vårdtillfäl- len med KVÅ-åtgärd AU120 (upprättande av strukturerad vård- och omsorgsplan) totalt antal vårdtillfällen

8 75 % 2,00

(22)

Sida 9 av 14

Summa Maxpoäng 11,55 inkl

Nationell patienten-

kät

*leverantörsuppföljningsdatabasen. Mäts per uppdragsID För att se aktuellt värde: http://gups.sll.se välj nyckeltal

Miljö – endast Vite Certifie- ringen

Se Ersättningsbilaga 2.3.3.2

(23)

Sida 10 av 14

6 Tider för verksamhetens bedrivande

Vårdgivaren ska

• vara tillgänglig per telefon för patient och närstående mellan 08.00 och 22.00 för information, bedömning, råd, stöd och hänvisning samt under andra tider informera om öppettider och hänvisa till annan vårdenhet och Vårdguiden

• vara tillgänglig på telefon dygnet runt för patienter inskrivna i sluten vård och för deras närstående

• ge vårdgrannar och andra huvudmän möjlighet att enkelt kunna komma i kon- takt med Vårdgivaren helgfri måndag - fredag mellan 08.00 och 17.00 för in- formation, konsultation, råd och stöd

• kunna erbjuda patient att boka tid vid personligt besök på vårdenheten och per telefon mellan 08.00-16.30 helgfri måndag - fredag.

• ansluta sig till och tillämpa tjänsten Mina Vårdkontakter på Vårdguiden, www.vardguiden.se/ Mina Vårdkontakter. Vårdgivaren ska uppnå en minimini- vå som omfattar:

• Av och omboka tid

• Beställa tid

• Begära ut intyg

• Beställa journalkopia

• Förnya recept

• ha ett planeringsansvar dygnet runt och anpassa tillgängligheten över dygnet till de behov som patienterna har samt erbjuda hembesök när patientens tillstånd kräver detta eller när det bedöms lämpligare ur behandlingssynpunkt än ett mottagningsbesök.

• ta emot patienter i öppen vård minst 45 timmar i veckan, dock alltid mellan klockan 09.00 och 16.00 helgfri måndag – fredag; övriga 10 timmar fördelar vårdgivaren utifrån patienternas behov

• kunna ta emot akuta besök i egen verksamhet mellan 08.00 och 22.00 veckans alla dagar hela året samt i patientens hem

• göra intagning av patient till sluten vård inom Vårdgivarens egen verksamhet dygnet runt, dock minst mellan 08.00 och 22.00 veckans alla dagar hela året

• överta ansvaret för patienter från länsakuten mellan 08.00-21.00 alla dagar hela året

(24)

Sida 11 av 14

• ansvara för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information – skriftlig och via Vårdguiden - till medborgarna om verksamheten som helhet, dess inriktning, målgrupper, vårdutbud, lokalisering, öppettider, telefontider och bokning av be- sök.

• underlätta för patienten att använda sin rätt till valfrihet genom saklig och tydlig information.

• medverka i samordnad vårdplanering som Barn- och Ungdomspsykiatriska enhe- ter kallar till för att underlätta berörda patienters överföring till vuxenpsykiatrisk vård även om patienten vid vårdplaneringstillfället är under 18 år

7 Miljö

Vårdgivaren ska

• som för samtliga sina avtal med Beställaren fått en ersättning som sammanlagt är eller överstiger 15 mkr under kalenderåret ha ett gällande miljöcertifikat en- ligt ISO- standard 14001, EMAS eller motsvarande

• Vårdgivaren ska se till att läkemedelsförskrivande personal har utbildning i lä- kemedels miljöpåverkan.

8 Forskning, utveckling och utbildning

8.1

Forskning och utveckling

Vårdgivare ska medverka i forskningsprojekt och kliniska prövningar inom vården, exempelvis genom att tillhandahålla nödvändiga uppgifter från journal och labbdata, samt vid behov biträda med kompletterande uppgifter och/eller godkännande. Detta regleras genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som genomför den kliniska prövningen. Vårdgivaren ska i sådana överenskommelser tillse att forskningsetiska tillstånd finns.

Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter ska vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som begär ut

(25)

Sida 12 av 14 uppgifterna. Uppgifter om enskilda prov som sparas ska vara registrerade i Svenska Biobanksregistret.

8.2

Utbildningsplatser

Vårdgivaren ska tillhandahålla platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för vård- och medicinstuderande till de olika professioner som tjänstgör hos Vårdgivaren.

Där läkare tjänstgör ska utrymme för AT- och ST-tjänstgöring tillhandahållas.

Vårdgivaren ska i första hand ta emot vårdstuderande från gymnasie-, universitets- och högskoleutbildningar inom Stockholms län. Vårdgivaren ansvarar för att utbildningsplatserna håller den kvalitet och den inriktning som följer examenskraven för respektive utbildning. De som handleder studenter bör ha handledarkompetens eller annan likvärdig pedagogisk utbildning.

I utbildningsuppdraget ingår att delta i de regelbundna handledarmöten som arrangeras av lärosätet. Vårdgivaren ska medverka i lärosätenas utvärderings- och kvalitetssäkringsarbete av verksamhetsförlagd utbildning.

Vårdgivaren ska kunna ta emot minst 2 ST-läkare.

Platser för VFU hanteras via det elektroniska kliniska placeringsprogrammet KliPP.

9 Läkemedel

Läkemedelsbehandling ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. När patient behandlas med läkemedel och under behandlingen befinner sig på mottagning, inom dagvård eller i slutenvård svarar Vårdgivaren för kostnaden för läkemedlen.

Då patient överförs till annan vårdgivare ska patienten förses med läkemedel fram till planerat återbesök, oavsett var detta kommer att ske. Vårdgivaren ska informera mottagande vårdgivare om aktuell läkemedelsbehandling och planerade förändringar i medicineringen.

Vårdgivarens förskrivning ska ske i enlighet med rekommendationer som utfärdas eller förmedlas av SLL: s läkemedelskommittésorganisation, inklusive Kloka listan© och Kloka råd. Vårdgivaren ska göra kontinuerliga läkemedelsgenomgångar. Genomgång av aktuell läkemedelslista ska alltid göras för de patienter som är 65 år och äldre.

Recept ska vara försedda med kvalitetssäkrad identifikation som innehåller personlig förskrivarkod och arbetsplatskod. Arbetsplatskod ska kopplas till Vårdgivarens uppdrag enligt detta Avtal.

(26)

Sida 13 av 14 Alla kontakter och all samverkan Vårdgivaren har med läkemedelsföretag och medicinsktekniska företag ska följa de avtal och överenskommelser som har träffats av SLL med berörda intressentorganisationer, se Uppdragsguiden.

Vårdgivare som avser att genomföra klinisk läkemedelsstudie ska senast i samband med ansökan till Läkemedelsverket/etikprövningsnämnd anmäla detta till SLL: s läkemedelskommittéorganisation samt ta kontakt med Stockholms regionala biobankscenter eller vederbörande ansvarig för biobankshantering av insamlade prover.

Vårdgivaren ska försäkra sig om att resurser finns för fortsatt eller avslutande behandling efter det att studien upphört.

Beställaren tillhandahåller mer information, se Uppdragsguiden under Läkemedel.

Vårdgivaren ska följa Beställarens instruktioner om läkemedel, se Uppdragsguiden.

10 Medicinsk service

Medicinsk service är patientbunden diagnostik och laboratorieanalyser utförda efter remiss. Tjänster som därmed avses är laboratoriemedicin, radiologi, klinisk fysiologi, klinisk neurofysiologi, gastrointestinal endoskopi, spermaprover, transfusionsmedicin och nukleärmedicin samt biobankshantering och vävnadsinrättning.

För nyttjande av medicinsk service där Vårdgivaren har hela kostnadsansvaret, ska Vårdgivaren välja leverantör som har avtal med SLL eller är ackrediterad av Swedac.

Vårdgivare som bedriver eget närlaboratorium ska ha ackrediterat detta hos Swedac.

Vårdgivare som utför så kallade patientnära analyser ska kvalitetssäkra analyserna genom avtal med ett av Swedac ackrediterat laboratorium. För definition av patientnära analyser, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren ska följa Beställarens anvisningar för kvalitetssäkring av de patientnära analyserna, se Uppdragsguiden.

Beställaren äger rätt att granska Vårdgivarens förskrivning av medicinsk service. Vid utfärdande av remiss avseende medicinsk service ska på remissen anges Kombikakod eller HSA-ID enligt Beställarens anvisningar för den egna Verksamheten som drivs en- ligt detta Avtal. Remiss till medicinsk service får endast utfärdas för patienter som vår- das i verksamhet som omfattas av detta Avtal. Kombikakod eller HSA-ID för någon an- nan verksamhet får inte användas, se Uppdragsguiden.

(27)

Sida 14 av 14

11 Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial

Vårdgivaren ska efter behovsbedömning förskriva hjälpmedel, förbrukningsmaterial eller näringsprodukter enligt SLL:s anvisningar, regler och beställningsrutiner, se Upp- dragsguiden. Vårdgivaren ska vara väl förtrogen med aktuellt hjälpmedelsutbud, ”kloka hjälpmedelslistan”, följa upp förskrivna hjälpmedel samt även i övrigt fullfölja sitt för- skrivaransvar. Vårdgivaren ska tillhandahålla utrymme för utlämning till och återtag- ning av bashjälpmedel från brukaren.

Hjälpmedelskort vid förskrivning av förbrukningsartiklar för stomi samt för att tillföra läkemedel eller för egenkontroll av medicinering ska vara försedda med kvalitetssäkrad identifikation som innehåller personlig förskrivarkod och arbetsplatskod. Arbetsplats- kod ska kopplas till Vårdgivarens uppdrag enligt detta Avtal. Vårdgivaren ska tillse att Vårdgivarens arbetsplatskoder används på ett korrekt sätt, se Uppdragsguiden.

Vårdgivaren ansvarar för att ta ut eventuell avgift av patienter/brukare för hjälpmedel enligt SLL:s beslut, se Uppdragsguiden. Avgiften ska tillfalla Beställaren.

(28)

Sida 1 av 12

Ersättningsvillkor

1 Ersättningssystemet 1.1 Allmänt

Ersättningssystemet består av två delar: dels beskrivningssystemet som beskriver pati- entens kontakter med vården, dels ersättningsmodellen som omfattar Beställarens er- sättningar till Vårdgivaren. Ersättningsmodellen omfattar enbart ersättningar för vård som omfattas av Avtalet.

2 Ersättningsmodellen

2.1 Produktionsrelaterade ersättningar

Beställaren ersätter enligt nedan Vårdgivaren för utförda prestationer åt patienter folk- bokförda i Stockholms län , exklusive Norrtälje kommun, som rapporteras enligt Bestäl- larens krav och anvisningar enligt Avtalet. Ersättning för andra patienter se punkt

”Folkbokförda utanför Stockholms län”.

För ersättning per produkt se 9 Pristabell mm.

Tabell 2.1

Öppenvård

Summa av tilldelade vikter 405 590

100% pris för 1,0 vikt (kr) 410,00

Tak 1 ; 101-105 %(67%) (kr) 274,70

Tak 2 ; 106-110 %(33%) (kr) 135,30

Tak 3 ; 110%> (10%) (kr) 41,00

Ersättningstak 100% (kr) 166 291 845

Slutenvård (kr)

A. Vårddygn 0-1 2 200

B. Vårddygn =>2 1 400

(29)

Sida 2 av 12 Vårdgivaren behåller de patientavgifter som patienterna betalar som en ersättning ut- över det som anges ovan. Vårdgivaren kompenseras inte för utebliven intäkt för patien- ter med frikort eller avgiftsbefriade.

Om SLL beslutar om ändrade patientavgifter ska övriga ersättningar från Beställaren till Vårdgivaren justeras på sådant sätt att Vårdgivarens totala ersättning enligt detta avtal inte förändras till följd av förändringen av patientavgifter. Beställaren fastställer hur denna justering av ersättningarna ska ske.

2.2 Ersättningstak

Om summan av ersättningen för utförda och registrerade vårdtjänster i öppen vård överstiger kronor reduceras priset enligt Tabell 2.1 och 2.2.

Taket omfattar öppenvård av patienter folkbokförda i Stockholms län, exklusive Norr- tälje kommun. Taket omfattar inte slutenvård / heldygnsvård.

Tabell 2.2 Takkonstruktion

Tak 1 Tak 2 Tak 3

Pris per produkt med vikt 1,0

67 % pris per produkt med vikt 1,0

33 % pris per produkt med vikt 1,0

10 % pris per produkt med vikt 1,0

Tilldelade vikter 100 105 % 110%

2.3 Uppdragsrelaterad ersättning

Beställaren ersätter Vårdgivaren med en uppdragsrelaterad ersättning som utbetalas månadsvis med en tolftedel av årsbeloppet.

166 291 845

(30)

Sida 3 av 12

2.4 Målrelaterad ersättning

2.4.1 Utbetalning

Målrelaterad ersättning beräknas av Beställaren utifrån de underlag Vårdgivaren rap- porterat in.

Beställaren äger rätt att kvitta vite mot ersättning till Vårdgivare för utförda tjänster vid kommande utbetalningar.

2.4.2 Kvalitetsrelaterad ersättning

2.4.2.1 Allmänt

Vårdgivaren ska uppnå en lägsta godtagbar kvalitetsnivå. Om Vårdgivaren överträffar denna nivå kan Vårdgivaren få bonus. Om nivån inte uppnås kan ett vite uttas. Målrela- terad ersättning beräknas – om inte annat anges – per kalenderår.

Utbetalning av målrelaterad ersättning sker i mars månad kommande år.

2.4.2.2 Kvalitetsrelaterad ersättning

Den kvalitetsrelaterade ersättningen motsvarar 3 procent av den totalt utbetalda pro- duktionsrelaterade (2.1) och uppdragsrelaterade ersättningar (2.3) under kalenderåret.

Den kvalitetsrelaterade ersättningen ger en bonus motsvarande högst 3 procent eller ett avdrag motsvarande högst 3 procent (Vite) av den totalt utbetalda produktionsrela- terade (2.1) och uppdragsrelaterade ersättningar (2.3) under kalenderåret.

I Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning anges lägsta kvalitetsnivå för kvalitetsindikatorer samt metod för beräkning.

Tabell 2.3

Uppdragsrelaterad ersättning kr

Antal vårdplatser 139

Vårdplatsersättning á vårdplats 1 073 301 kr 149 188 839 Befolkningsersättning 150 kr per invånare => 18 år och år 45 361 091

Vårdtyngdsersättning 13 181 207

Fast ersättning öppenvård "80 kr" 32 447 189 Ersättning för myndighetsutövning 22 000 000 Summa uppdragsrelaterad ersättning 262 178 326 Uppdragsrelaterad ersättning per månad 21 848 194

(31)

Sida 4 av 12 2.4.2.3 Vite för bristande inrapportering

Om Vårdgivaren inte rapporterar till Beställaren enligt bilagan Informationshanter- ing i Avtalet håller Beställaren inne 5 procent av beloppet på varje faktura från och med den månad rapportering uteblir fram till dess att rapportering sker. Beställaren återbetalar då 80 procent av beloppet som hållits inne.

2.4.2.4 Miljö

Om miljöcertifikat enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande saknas den sis- ta dagen i den period som uppföljningen avser ska Vårdgivaren erlägga vite motsvaran- de 0,5 procent av den årliga ersättning som Beställaren för detta avtal utbetalat till Vårdgivaren. Vårdgivare med ersättning understigande 15 miljoner kronor per år kan som alternativ vara miljödiplomerade av Beställaren. Vite faktureras årligen.

3 Särskilda uppdrag

Tabell 3

Särskilda uppdrag

Kr

A. ST-Läkare. Ers per mån per ST-läkare): 22 038 B. Ersättning utbildning sjuksköterska påbörjad utbildning

under avtalsåret 100 000

C. Ersättning utbildning sjuksköterska vid examen under

avtalsåret 100 000

D. Närståendeutbildning,

närståendegrupper,fokusgrupper, brukarsamverkan (gäller grupper med minst tre personer som inte ersätts på annat

sätt). Ers per grupp: 2 000

E. God vårdmiljö i heldygdnsvården. Cheklistor för inventering av vårdmiljön enl särskild metod*. Ers per

cheklista: 100 000

F. Anslag 19 300 000

G. Anslag vid upphandling 0

*Se uppdragsguiden; Psykiatrisk specialistvård för vuxna:

God Vårdmiljö i Heldygnsvården

(32)

Sida 5 av 12

3.1 Ersättningar för vård av personer ej folkbokförda i Stockholms län exklusive Norrtälje kommun

3.1.1 Vård till asylsökande med flera

Ersättning för vård till asylsökande med flera faktureras Beställaren i särskild ordning, se Uppdragsguiden. I gruppen asylsökande med flera ingår även förvarstagna som vistas i Migrationsverkets förvar, de som beviljats tillfälligt skydd och deras anhöriga samt ytterligare grupper som regeringen beslutar om.

3.1.2 Utomlänspatienter och patienter från andra länder

För utomlänspatienter ersätts Vårdgivaren enligt Riksavtalet, se Uppdragsguiden.

För patienter från andra länder varierar betalningsansvaret beroende på bland annat bosättningsland. Regler för patientavgifter och ersättningsnivåer för dessa patientkate- gorier framgår av avgiftshandboken och turisthandboken, se Uppdragsguiden.

Landstingsdrivna vårdgivare ska fakturera patientens hemlandsting eller Försäkrings- kassan direkt.

3.1.3 Patienter folkbokförda i Norrtälje kommun

För patienter folkbokförda i Norrtälje kommun faktureras Tiohundra förvaltningen.

4 Patientavgifter

4.1 Betalning av patientavgifter

Vårdgivaren ska av patienter som behandlas enligt detta Avtal ta ut patientavgift med de belopp som SLL beslutat. Uppgift om patientavgifterna finns tillgängliga i SLL:s pati- entavgiftshandbok, se Uppdragsguiden.

Patientavgifter ska kunna betalas kontant, med betalkort eller mot faktura.

Beställaren ersätter inte Vårdgivaren för uteblivna patientavgifter. De patientavgifter Vårdgivaren får från patienterna är en del av Beställarens ersättning till Vårdgivaren.

4.2 Patientavgifter för hjälpmedel

Vårdgivaren ska debitera patienter för hjälpmedel enligt av Beställaren fastställda avgif- ter se Uppdragsguiden. De patientavgifter patienter betalar för hjälpmedel tillfaller i sin helhet Beställaren.

(33)

Sida 6 av 12

4.3 Patientavgifter för besök inom medicinsk service

Vårdgivaren ska debitera patienter för besök inom medicinsk service enligt av Beställa- ren fastställda avgifter se Uppdragsguiden. De patientavgifter patienter betalar för besök inom medicinsk service tillfaller i sin helhet Beställaren.

5 Kostnadsansvar

5.1 Vårdgivarens kostnadsansvar

Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader som är förenade med Åtagandet, med un- dantag för Tolkar (5.9) och Sjukresor (5.10).

5.2 Medicinsk service

Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader för medicinsk service som utförs inom Uppdraget.

5.3 Länsakut

Vårdgivaren ansvarar för kostnader förenade med besök på den psykiatriska länsakuten klockan 8-22 för målgruppen enligt Bilaga 1 Specifik Uppdragsbeskrivning och uppföljning punkt 2.2. Länsakuten fakturerar Vårdgivaren månadsvis per besök.

Om antal vårddygn per vårdtillfälle vid länsakuten överstiger ett dygn överförs kost- nadsansvaret till mottagande slutenvårdsklinik. Länsakuten fakturerar Vårdgivaren månadsvis per vårddygn

.

5.4 HVB-hem

Se Ersättningsvillkor bilaga 2.1

5.5 Neuropsykiatriska utredningar och medicininställningar

Se Ersättningsvillkor bilaga 2.2.

5.6 Lokaler, utrustning och försörjningstjänster inklusive informationsförsörjning

Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader som är relaterade till de lokaler, den ut- rustning, de försörjningstjänster och den informationsförsörjning som behövs för upp- dragets utförande.

(34)

Sida 7 av 12

5.7 Receptförskrivna läkemedel

Vårdgivaren har ett ansvar för 50 procent av kostnaden för förskrivna läkemedel i öp- penvård, såväl bas- som specialläkemedel.

Vårdgivaren fakturerar Beställaren med 1/12 av årsbeloppet varje månad.

Beställaren vidarefakturerar Vårdgivaren ett belopp motsvarande 50 procent av de lä- kemedel som förskrivits av Vårdgivaren och fakturerats av Apoteket Service AB.

Vårdgivaren kan faktureras med högst ett belopp motsvarande 110 procent och lägst 90 procent av årsbeloppet enligt Tabell 5.7.

5.8 Hjälpmedel

Behandlingshjälpmedel bekostas av Vårdgivaren, för undantag se Hjälpmedelguiden via Uppdragsguiden.

Beställaren bekostar övriga hjälpmedel som förskrivs till brukaren enligt SLL:s anvis- ningar och regler, se Uppdragsguiden.

5.9 Tolkar

Beställaren ansvarar för kostnaden för språktolk och tolk för döva, dövblinda och hör- selskadade vid patientkontakt när tolktjänst som har avtal med SLL anlitas. Om annan tolktjänst används ansvarar Vårdgivaren för kostnaden.

5.10 Sjukresor

Beställaren ansvarar för kostnaderna för sjukresor om leverantör som SLL har avtal med anlitas.

6 Utbildningsåtaganden

Beställaren ersätter Vårdgivaren för utbildningsplatser som denne tillhandahåller vård- och medicinstuderande med av SLL fastställd ersättning, se Uppdragsguiden.

Tabell 5.7

Receptförskrivna läkemedel

Kr

Vårdgivaren fakturerar Beställaren varje månad: 1 831 250

Vilket innebär ett årsbelopp på: 21 975 000

90% av årsbelopp: 19 777 500

110 % av årsbelopp: 24 172 500

(35)

Sida 8 av 12

7 Fakturering 7.1 Utformning av faktura

Faktura ska utformas enligt Beställarens anvisningar och innehålla den information som Beställaren kräver.

Beställaren betalar endast för utförd vård som registrerats i Beställarens registrerings- system enligt Beställarens anvisningar samt för uppdragsrelaterade ersättningar och särskilda ersättningar enligt detta Avtal.

På fakturan samlas samtliga poster som ska faktureras enligt detta Avtal. Undantag från detta är ersättning för vård av asylsökande som faktureras enligt särskilda rutiner, se Uppdragsguiden.

Vårdfaktura kan komma att införas under avtalsperioden. Vid vårdfaktura gäller att registrering av vårdhändelser som Vårdgivaren gjort i Beställarens registreringssystem sammanställs av Beställaren till ett faktureringsunderlag. Vårdgivaren ska sedan kon- trollera och godkänna detta underlag, varefter utbetalning sker.

7.2 Faktureringsperiod

Fakturering sker månadsvis i efterskott.

7.3 Faktureringsadress

Faktura ska sändas till adress Beställaren anger.

7.4 Invändningar mot faktura

Invändningar mot fakturan ska ske skriftligen senast tre månader efter mottagandet för att beaktas. Reglering av felaktigt fakturerat belopp ska ske inom 30 dagar efter det att parterna enats om att korrigering ska ske.

Beställaren har rätt att begära rättelse av felaktigt fakturerat belopp även efter denna tremånadersperiod.

References

Related documents

Vårdgivaren ansvarar för all sin rapportering till Beställaren. Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa att rapporteringen är korrekt. Om Vård- givaren är osäker

Vårdgivaren ansvarar för all sin rapportering till Beställaren. Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa att rapporteringen är korrekt. Om Vårdgivare är osäker på

Vårdgivaren ansvarar för all sin rapportering till Beställaren. Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa att rapporteringen är korrekt. Om Vårdgivare är osäker på

Vårdgivaren ansvarar för all sin rapportering till Beställaren. Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa att rapporteringen är korrekt. Om Vårdgivare är osäker

Vårdgivaren ansvarar för all sin rapportering till Beställaren. Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa att rapporteringen är korrekt. Om Vårdgivare är osäker

Vårdgivaren ansvarar för all sin rapportering till Beställaren. Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa att rapporteringen är korrekt. Om Vårdgivare är osäker

Vårdgivaren ansvarar för all sin rapportering till Beställaren. Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa att rapporteringen är korrekt. Om Vårdgivare är osäker

Vårdgivaren ansvarar för all sin rapportering till Beställaren. Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa att rapporteringen är korrekt. Om Vårdgivare är osäker