Eko i ropet: En studie av ekologisk odling i Sverige med röster från Mälardalen

(1)

ARBETSRAPPORTER

Kulturgeografiska institutionen

Nr. 664

___________________________________________________________________________

Eko i ropet

En studie av ekologisk odling i Sverige med röster från Mälardalen

Sara Elfström

Uppsala, juni 2008 ISSN 0283-622X

(2)

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 3

1.1 Syfte och frågeställningar 3

1.2 Metod 4

1.3 Avgränsningar och definitioner 4

1.4 Uppsatsens disposition 5

2. JORDBRUKETS HISTORIA 6

2.1 Det konventionella jordbrukets utveckling från 1945 till idag 6

2.2 Ekologiska odlingens framväxt 7

2.3 Viktiga händelser i KRAVs historia 9

3. EKOLOGISK ODLING IDAG 10

3.1 Den ekologiska och konventionella odlingens vision 10

3.2 Den ekologiska produktionens omfattning 11

3.3 Den ekologiska marknaden och konsumtionen i Sverige 13 4. FAKTORER SOM PÅVERKAR DEN EKO. UTVECKLINGEN 16 4.1 Jordbrukspolitiken från 1980-talet och framåt 16

4.2 EG medlemskapet 19

4.3 Konsumentattityder 20

5. MILJÖN OCH ODLING 22

5.1 Problematiken kring det ekologiska och konventionella jordbrukets miljö- 22 påverkan

5.2 Skilda uppfattningar kring ekologisk och konventionell odlings miljö- 26 påverkan med röster från Mälardalen

6. AVSLUTNING 29

KÄLLFÖRTECKNING 31

BILAGA - Enkät

(3)

3

1. INLEDNING

I dagens samhälle utsätts människor ständigt för ny information och ny kunskap. Det gäller därför för den enskilda individen att kunna vara kritisk och sålla bort. Det är dock viktigt att samtidigt ta till sig av nya fakta och information för att sedan värdera den och omvandla den till handling. Detta gör människan dagligen både medvetet och omedvetet. En av de frågor som verkligen är i fokus just nu är ekologisk konsumtion och medvetenhet. Information som motsäger varandra och kampanjer som visar olika vägar till en hållbar miljö skapar oftare förvirring än klarhet. Hela tiden ställs människor inför olika situationer där de själva måste bestämma sig för vad som menas med att vara ekologiskt medveten och miljösmart. Det är svårt att veta ifall att de val man gör bidrar till något bättre. Det behövs bättre insikt och ett kritiskt tänkande bland människor i frågan om jordbruket och dess miljöpåverkan. Det behövs så att det sätts press på regeringen, lantbrukarna, livsmedelindustrin, forskare och media att finna en hållbar lösning på jordbruket. Detta eftersom jordbruket är en viktig aktör i arbetet för en bättre miljö. Men det är också viktigt att individen inte ställer sig utanför problematiken då det är dennes livsmedelsförsörjning det hela grundar sig i. Individens kunskap och handling är nyckelfaktorn för förändring. Det bör dock inte innebära att ett val måste göras mellan konventionellt producerade produkter och ekologiskt producerade produkter. Det måste gemensamt gå att finna ett sätt att producera som bidrar till både en hållbar livsmedelsförsörjning och en hållbar miljö. Vad som avses med ekologisk produktion idag beskrivs kortfattat som en odlingsmetod som bygger på lokala, förnybara resurser där handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel inte används. Den konventionella produktionen beskrivs kortfattat som den produktion som tillåter alla godkända produktionsmetoder vilket innefattar både bekämpningsmedel och handelsgödsel.

1.1 Syfte och frågeställningar

Uppsatsens syfte är följande; Att undersöka det ekologiska jordbrukets framväxt och nuvarande ställning i Sverige, med avgränsning till odlingsproduktionen. Att belysa ett antal faktorer som kan tänkas påverka den ekologiska produktionens utveckling och dess nuvarande ställning. Att visa på problematiken kring den ekologiska respektive konventionella odlingens miljöpåverkan. Samt att försöka spegla lantbrukarnas uppfattning om detta genom att ge exempel från intervjuer och enkät.

De frågeställningar som jag önskar svara på är;

1. Hur ser det ekologiska jordbrukets framväxt ut i Sverige?

2. Hur ser det nuvarande läget ut för ekologisk produktion och vilka faktorer kan tänkas påverka den ekologiska produktionens utveckling?

3. Vilka miljöeffekter anses den ekologiska respektive den konventionella odlingsformen bidra med?

4. Hur ser uppfattningarna ut hos den ekologiskt respektive den konventionellt brukande bonden i frågan om miljöpåverkan?

(4)

4

1.2 Metod

Arbetet har både kvantitativa och kvalitativa inslag. Större delen av källmaterialet är skriftlig litteratur samt Internet men består även av statistik, enkätundersökning och intervjuer. Två intervjuer har gjorts. I uppsatsen kommer de mest relevanta delarna från både intervjuerna och enkäten att användas i det femte kapitlets andra avsnitt och kommer därför inte utgöra ett eget kapitel. Detta då resultaten kan hjälpa till att lyfta avsnittet om miljön och odling genom att ytterligare belysa problematiken kring jordbrukets miljöpåverkan.

Intervjuerna gjordes med en bonde som driver ekologiskt jordbruk respektive med en bonde som driver konventionellt jordbruk. Båda har varit verksamma inom yrket i många år.

Den konventionellt brukande bonden är verksam på Sätuna Gård i Björklinge. Den ekologiskt brukande bonden har sin verksamhet, vilken är KRAV-certifierad, i Hånsta i Vattholma.

Intervjuerna gjordes separat under ett tillfälle och bandades. Innan hade olika teman förberetts som hjälp för att kunna komma in på rätt spår under intervjuerna.

Enkäten gjordes inte i direkt samband med uppsatsen utan i ett tidigare kursmoment men med tanken att den förhoppningvis skulle kunna användas. Därav kom inte alla frågor i slutändan att bli relevanta för uppsatsen. Enkätundersökning bygger på ett tiotal slutna frågor.

Detta då en övergripande bild av vad lantbrukarna tycker i olika frågor önskades, både allmänna frågor och mer individuella frågor. Enkätundersökningen genomfördes under en dag på LRF: s regionstämma Mälardalen och urvalet av respondenter kom att innefatta de medlemmar som var närvarande. Av dessa fanns både konventionellt och ekologiskt (KRAV) odlande lantbrukare representerade. Representationsfördelningen mellan ekologiskt och konventionellt brukande lantbrukare visar på en majoritet av konventionellt brukande respondenter vilket speglar verkligheten.

1.3 Avgränsning och definitioner

I uppsatsen studeras den ekologiska odlingens ställning i Sverige idag. För att kunna göra detta på ett rättvist sätt krävs att definitioner av ett antal begrepp klarläggs. Detta då många av de ord som används inom jordbruksproduktion kan ha olika innebörd för olika människor. Det krävs också ett klargörande av min avgränsning för att uppsatsen ska komma till sin rätta.

Vad som menas med ekologiskt lantbruk kan för några kännas självklart. Ordet har dock visat sig inte vara helt lätt att definiera. Människor kan många gånger sätta ett likhetstecken mellan t.ex. ekologiskt lantbruk och KRAV. Detta är inte helt riktigt, fastän KRAV står för en ekologisk produktion. Vad som däremot känns riktigt i frågan om att, i uppsatsen, finna en fungerande definition för ekologiskt är att använda sig av Nationalencyklopedins (NE) definition för ekologiskt lantbruk. Enligt NE innebär ekologiskt lantbruk, och även ekologisk odling, en odlingsmetod som bygger på lokala, förnybara resurser där handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel inte används.

Växtnäringsförsörjning och växtskydd baseras på en allsidig växtföljd där vallen och andra gröngödslingsgrödor får särskild betydelse. Den ekologiska djurhållningen fungerar som en integrerad del av produktionssystemet på gården. Ekologisk odling kallades tidigare för alternativ odling vilket kan förkomma än idag. Inom det ekologiska lantbruket finns olika

(5)

5

metoder t.ex. biodynamisk odling, organisk-biologisk odling och naturenlig odling.¹ Naturenlig odling och biodynamisk odling är de former som är vanligast förekommande.

Enlig NE kan idag benämningen ekologisk odling sammanfatta alla liknande odlingssätt.

KRAV är en kontrollförening som underlättar marknadsföringen av de produkterna och ger viss garanti för kvaliteten.² Den är en ekonomisk förening som verkar för att främja ekologisk produktion och konsumtion av växt- och djurprodukter. De ställer upp regler för produktionen och de varor som uppfyller dessa villkor kan märkas med KRAV-märket. Det innebär bl.a. att handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel inte får användas.³ Den biodynamiska odlingen kontrolleras av kontrollorganisationen Demeterförbundet. Det är en ideell konsumentförening som bildades 1957 och ställer upp regler för biodynamisk produktion. De varor som uppfyller kraven får märkas med Demeter-märket.⁴

En annan odlingsform är den konventionella. I det konventionella jordbruket tillåter man alla produktionsmetoder vilket innefattar både bekämpningsmedel och handelsgödsel.

Det konventionella jordbruket har med tiden blivit mer och mer integrerat, det innebär att lantbrukaren behovsanpassar bekämpning och gödsling. Det integrerade jordbruket innefattar en ökad miljömedvetenhet.⁵ I uppsatsen avser begreppet konventionellt jordbruket både det integrerade och det icke integrerade konventionella jordbruket.

Uppsatsen har en naturlig avgränsning i och med att det som representerar det ekologiska till stor del innefattar KRAV: s ekologiska produktion. Detta eftersom dagens ekologiska produkter ute på marknaden till största delen är KRAV-märkta. Statistiska centralbyråns definition av ekologiskt och konventionellt lantbruk kommer att fungera avgränsande i statistiksammanhang. I statistiken görs också viss skillnad mellan ekologisk produktion med eko-stöd och certifierad ekologisk produktion (se nedan, avsnitt 3.2 för definition). Uppsatsen är avgränsad så att största delen behandlar det ekologiska jordbrukets framväxt och speciellt dess nuvarande ställning i Sverige. För att göra detta kommer det konventionella jordbruket också tas upp i samband med det ekologiska, dock ligger tyngdpunkten på ekologiskt lantbruk.

1.4 Uppsatsens disposition

I det inledande kapitlet görs en redogörelse för uppsatsens syften och frågeställningar. Det redogör också för de metoder som använts i arbetet. Här klargörs även viktiga begrepp och avgränsningar. Uppsatsen är disponerad så att den till en början ger en grundläggande och historisk bakgrund till jordbrukets utveckling. Detta för att kunna bidra med kunskap som ska kunna hjälpa till förståelse inför de andra kapitlen. Under detta kapitel är både det konventionella och det ekologiska jordbruket representerat. Det tredje kapitlet önskar ge en bild av dagens situation för den ekologiska produktionen och dess ställning på marknaden.

Här ges även en kortfattad genomgång av de visioner som karaktäriserar ekologiskt och

1 www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=160174, 2008-04-10

4 http://www.demeter.nu/, 2008-06-10

5 www.bioteknikcentrum.com, 2008-04-10

(6)

6

konventionellt jordbruk. Det konventionella jordbruket är här representerat för att visa på skillnader. Det fjärde kapitlet ska ge exempel på vad som kan vara bidragande faktorer till en ökning eller minskning av ekologisk produktion på marknaden. Det femte kapitlet vill kortfattat redogöra för vilka miljöeffekter som ekologisk respektive konventionell odling medför. Här är båda odlingsformerna åter representerade för att visa på skillnader. Under detta kapitel kommer jag också att försöka spegla lantbrukarnas uppfattning kring ekologisk- och konventionell odlings miljöpåverkan. Detta genom att använda mina intervjuresultat samt mina enkätresultat. Det sista kapitlet är ett avslutande kapitel som sammanfattar uppsatsen och där eget resonemang förs fram.

2. JORDBRUKETS HISTORIA

Det svenska jordbruket har förändrats mycket under sin långa historia. Från att från början vara en sysselsättning som varje enskild var tvungen att utöva för sin dagliga överlevnad till att idag ha blivit något som betydligt färre individer utövar för allas överlevnad. Nedan följer en översikt av det svenska jordbrukets förändring från 1945 till idag samt ett övergripande avsnitt om den ekologiska odlingens framväxt för att ge möjlighet till förståelse för dagens situation. Sedan ges också en kortare sammanställning av de viktigaste händelserna i KRAV:

s utveckling fram till idag.

2.1 Det konventionella jordbrukets utveckling från 1945 till idag

Det svenska jordbruket har efter andra världskriget genomgått en snabb förändring genom en ökad mekanisering. Spåren från förändringen är till och med synlig i landskapet. Vid andra världskrigets slut var fortfarande en fjärdedel av Sveriges befolkning sysselsatta inom jordbruket men vid 1900-talets slut var det endast fem procent kvar. Detta var en minskning från 300 000 lantbruk ner till 80 000.⁶ Det har alltså blivit betydligt färre gårdar men de gårdar som finns kvar har blivit större, mer specialiserade och genererar en högre avkastning.

Många mänskliga arbetsuppgifter har försvunnit och ersatts med maskiner. Detta har gjort att dagens jordbruk är betydligt effektivare än det på 1940-talet genom att det används traktorer, nya plogar och andra maskiner som effektiviserar jordbruket. Andra hjälpmedel är också kemiska bekämpningsmedel, handelsgödsel, intensifierad växtförädling och veterinärmedicin.

Dagens svenska jordbruk är en högteknologisk näring där arbetsproduktiviteten ligger i klass med industrins⁷. Det som visat sig vara en av de viktigaste innovationerna inom jordbruket är elektriciteten. Den nyttjades till en början för belysning men kom sedan att användas för elektriska motorer som t.ex. mjölkningsmaskiner och mekaniserad foderhantering. En annan faktor som varit mycket betydelsefull för jordbrukets utveckling är självfallet förbränningsmotorn, där traktorn tog över och slog ut hästen som arbetskraft. Traktorn liksom annan teknik utvecklas och förfinas hela tiden. Då liksom idag kommer det hela tiden ny teknik vilken kräver uppdatering och nya kunskaper hos lantbrukaren.⁸

6 www.ne.se/jsp/serach/show_section.jsp?i_art_id=NT8529&i_word=jordbrukshistoria , 2008-04-10

7 Myrdal, J(red). (2003). Jordbruket i välfärdssamhället 1945-2000. s 13

8 www.ne.se/jsp/serach/show_section.jsp?i_art_id=NT8529&i_word=jordbrukshistoria , 2008-04-10

(7)

7

Som nämnts fanns det i Sverige under mitten av 1940-talet många små jordbruk och endast ett antal större. Småbruken var dominerande i Norrland, Dalarna, Värmland och Götalands skogsbygder. De större gårdarna fanns främst i Mälardalen och i Skåne men även i slättbygderna i Östergötland och Västergötland. Det var viktigt för jordbruken oavsett storlek att ha både husdjur, stora betesmarker och kunna odla spannmål och potatis.⁹ Man producerade inte bara några få varor utan man hade en bred produktion vilken såg till att tillgodose det egna hushållets behov av livsmedel. Det överskott som blev såldes vidare till fabriker vilka gjorde varor som sedan såldes i butikerna. Idag är istället jordbruket specialiserat och även bonden handlar sina varor i butikerna. Istället för mångsidiga gårdar dominerar idag mjölkgårdar, köttgårdar, spannmålsgårdar m.fl. Det är i Götaland och Svealand som de flesta växtodlingslantbruken finns vilka, fast de idag är mycket specialiserade, även odlar potatis, oljeväxter och sockerbetor.¹⁰ Det har under det senaste halvseklet odlats ungefär samma grödor som tidigare i historien. Skillnaden är dock att mycket av det som odlats på fälten under 1900-talet är foder till djuren och inte brödsäd. Det som huvudsakligen odlats har varit vallväxter. När det gäller vete, råg, korn, havre och även baljväxterna ärtor, bönor och vicker så har de alla odlats sedan lång tid tillbaka. Vete, korn ärtor och bönor odlades redan för 3500 år f Kr medan havre och råg för ca 2000 år sedan.¹¹ Det har dock skett en förändring av proportionerna mellan sädesslagen. Det har genom ny teknik framställts högavkastande sorter vilka har specialiserade egenskaper vilka tagits fram för kommersiellt bruk. Det är för jordbrukaren viktigt att odla sorter som kan stå emot sjukdomar och ge god avkastning under den korta säsong som är i Sverige.¹² Det är viktigt att slutligen belysa att den utveckling som skett inom jordbruket självfallet också innefattar det ekologiska jordbrukets utveckling till stora delar. Där nya innovationer inom teknik- och kunskapsområdet också bidragit och bidrar till att det ekologiska jordbruket utvecklas.

2.2 Ekologiska odlingens framväxt

De idéer som det ekologiska jordbruket grundar sig på formulerades redan under 1930- och 40-talen. Det var däremot under 1960- och 70-talen som det ekologiska tankesättet kom att ta fart ordentligt. Det kallades från början det alternativa jordbruket men kom senare att bli det ekologiska jordbruket. Det går att finna grundstenar för det alternativa tankesättet så långt tillbaka som under antiken där naturens harmoni, mångfald och kretslopp var viktigt.¹³ Men som sagt var det under sextiotalet och framåt som tankesättet kom att utvecklas markant framförallt som en motpol till det konventionella jordbruket. Det konventionella jordbruket tillsammans med det alternativa jordbruket har en gemensam historia och har utvecklats i relation till varandra och till samhällets utveckling. Vad de ekologiska förespråkarna kom att reagera mot var det konventionella jordbrukets negativa effekter. De konventionella stöttade

9 Myrdal, J(red). (2003). s.71

10 Myrdal, J(red). (2003). s.71

11 Myrdal, J(red). (2003). s.72

12 Myrdal, J(red). (2003). s.73

13 Mårald, E. (2003). Ekologiskt lantbruk i backspegeln. I: Är eko reko? Om ekologiskt lantbruk i Sverige. s.19

(8)

8

sig på vetenskapligt och ekonomiskt tänkande där fossilt bränsle, konstgödsel, bekämpningsmedel och mekaniserad drift var något som anammades. Det nya konventionella jordbrukets intåg med större avkastning, specialisering och artificiella metoder var det som gjorde att de alternativa rörelserna ställde sig på tvären. Den gamla synen där människan var mycket beroende av naturen och dess samspel stördes genom det konventionella jordbrukets intåg. Negativa miljöeffekter, kvalitetsmässiga och sociala konsekvenser kom som följd.¹⁴

Den organisk-biologiska odlingen inspirerades under 1940-talet av rörelsen ”naturligt jordbruk” som bildades i Tyskland. Det var också genom den tysktalande Rudolf Steiner lantbruksföredrag som det biodynamiska jordbruket utvecklades på 1920-talet. En annan var engelsmannen Albert Howard som såg ett samband mellan det nya jordbrukets utveckling och t.ex. försämrad jord, sämre hälsa hos människor och husdjur. Han argumenterade för ett organsikt kretsloppsjordbruk och det är hans synsätt som ligger till grund för bildandet av The Soil Association 1946, i USA. I Sverige var det framförallt Are Waerland, Elin Wägner och Elisabeth Tamm som började argumenterade för alternativa jordbruksidéer. 1951 grundades Föreningen Naturenlig Odling vilken fick spridning vid tiden för andra världskriget men intresset kom sedan att minska under 1950-talet.¹⁵

Det alternativa jordbruket etablerade ekologiska begrepp och synsätt mer ordentligt under 1960-talet. Rachel Carsons bok Tyst vår, som kom ut 1962, var en stor del i förändringen. Hon visade på hur bekämpningsmedel från lantbruken spreds via näringskedjorna till djur och människor. Detta fick stort genombrott i medierna och miljöfrågan kom att hamna i debatten. Här fick det konventionella jordbruket sig en törn medan den alternativa jordbruksformen fick ett lyft. Det alternativa jordbruket var dock fortfarande en motrörelse utan någon direkt organisation och hade inte någon produktionsmässig genomslagskraft samt få varor i butikerna. Det hände däremot något i samhället som gjorde att en större miljömedvetenhet spred sig och många olika frågor inom miljöområdet började behandlas. Ett exempel är den ”gröna vågen” som uppkom under 1970- talet genom att anhängarna var kritiska till centralismen och specialiseringen.¹⁶

Det alternativa jordbruket har fått sig ett ordentligt uppsving under de senaste decennierna och kom under nittiotalet att byta namn till det ekologiska jordbruket.¹⁷ Det har framförallt varit kritik och växande oro från konsumenter och odlare som banat väg för de alternativa synsätten.¹⁸ De som odlar ekologiskt har organiserat sig i Ekologiska lantbrukarna vilket tidigare hette Alternativodlarnas riksförbund. De bestämde redan från start att det behövdes ett kontrollorgan för ekologisk odling och KRAV (Kontrollföreningen för Alternativ Odling) bildades 1985. Genom att regler har fastställts för ekologisk odling, samt att det utvecklats en KRAV-logga, kan de ekologiska produkterna bli synliga för konsumenten. Detta har bidragit till att efterfrågan på ekologiska varor ökat.¹⁹ I början av

14 Mårald, E. (2003). s.20

15 Mårald, E. (2003). s.21

16 Mårald, E. (2003). s.21

17 Myrdal, J(red). (2003) s. 332-333

18 Myrdal, J(red). (2003) s. 80

19 Mårald, E. (2003). s.22

(9)

9

1980-talet var dock den ekologiska konsumenten tvungen att besöka hälsokostbutik för att få tag på ekologiska varor där Saltå kvarns biodynamiska mjölprodukter var de mest kända. Det är först genom att Sverige gått med i EU och det stöd som följde till ekologisk produktion samt det nationella målet med 10 procent av arealen omställd till eko-produktion 2000 som det hela fick en ordentlig fart. Från att det i början av åttiotalet odlades 1 935 hektar med alternativ odlingsform kom det år 2000 att odlas så mycket som 174 000 hektar KRAV- godkänd landareal.²⁰ Det är dock inte utan kritik som det ekologiska lantbruket utvecklats.

Många gånger är det kritik som anklagar det ekologiska jordbruket för att bygga på religiösa tankar och obestyrkta förhoppningar istället för på vetenskap och konkreta resultat. Det har funnits många olika anledningar till varför man odlar ekologiskt vilka har varit t.ex. ideologi, etik, livsstil, miljö och lönsamhet. Idag går det i stort sett in i varandra. Dagens definition av ekologiskt innefattar ett brett synsätt där idéer ständigt förändras. Motsättningar mellan det konventionella och ekologiska jordbruket har funnits ända sedan de etablerade sig och många konflikter handlar ofta om vilka argument som är ok att använda i diskussionen om jordbrukets framtid.²¹ De som företräder det konventionella jordbruket hävdar ofta att det med dagens kvalitetssystem inte är givet vilket av de två odlingssätten som är mest miljöanpassat.²²

2.3 Viktiga händelser i KRAV: s historia

Den 21 februari 1985 bildades Kontrollföreningen för Alternativ Odling vilket var en ideell, politiskt och religiöst obunden förening. De första medlemmarna att ansluta sig till föreningen var Biodynamiska föreningen, Förbundet Naturenlig odling, Förbundet Organisk Biologisk Odling och Alternativodlarnas Riksförbund. Under året 1987 påbörjade föreningen kontrollering av djurhållning. 1989 kom ett statligt omläggningsstöd som bidrog till att ett stort antal lantbrukare anslöt sig till KRAV, ca 1000 nya producenter. Till följd av att föreningen växte anställdes den första kanslipersonalen och två kontrollchefer.²³

Ett viktigt år i KRAV: s historia är 1990 vilket är året som KRAV ombildades till ekonomisk förening, där Thorsten Andersson blev ordförande och Gunnar Rundgren blev föreningsledare. Under 1991 antogs regler för vildväxande produktion. Projektet med att KRAV-auktorisera butiker kom igång under hösten 1992. Jordbruksverket godkände KRAV som kontrollmyndighet den 20 januari 1993 och 1994 antog Sveriges Riksdag målet att 10 procent av Sveriges åkerareal ska odlas ekologiskt år 2000. KRAV blev som första kontrollorgan i världen ackrediterat av IFOAM: s Ackrediteringsprogram (IAP). Från den 1 juli 1994 gällde EG: s regler för ekologiskt lantbruk i och med EES-avtalet. 1995 visade på att marknadsutvecklingen var god och ett statligt stöd till ekologisk produktion infördes, vilket gav det ekologiska lantbruket en extra skjuts framåt. KRAV bildade under året dotterbolaget GroLink AB. Föreningen införde även ett elfte kontrollområdet som innefattar odling av lax, regnbåge, röding och öring. KRAV Konsument startade också 1998 för att kunna ge

20 Myrdal, J(red). (2003).s. 80

21 Mårald, E. (2003). s.23

22 Myrdal, J(red). (2003).. s. 80

23 http://www.krav.se/sv/Om-KRAV/Foretagsfakta/Historik/KRAVs-historia/, 2008-04-14

(10)

10

information till konsumenter och studerande. Associerat medlemskap införs 1999. Detta år beslutar även EU: s ministerråd om regler för ekologisk djurhållning.²⁴ Nya djurregler utarbetades också för hjortar och registrering av produkter för restauranger under år 2000.

2001 vann KRAV Göteborgs Stads internationella miljöpris. En konsumentundersökning, utförd av LUI 2002, visade att 93 procent av Sveriges konsumenter kände till KRAV-märket.

KRAV-certifierat fiske lanseras 2004. KRAV firade 20-årsjubileum 2005. Ett år senare, 2006, delades KRAV upp i Moderföreningen KRAV ekonomisk förening och Dotterbolaget Aranea Certifiering AB, som tog över all certifieringsverksamhet. En konsumentundersökning, utförd av LUI 2006, visade på en ökning mellan 2002 och 2006 då 96 procent av alla konsumenter kände igen KRAV-märket.²⁵

3. EKOLOGISK- OCH KONVENTIONELL ODLING IDAG

Den ekologiska produktionen och konsumtionen ökar i Sverige. Regeringen har satt upp mål och inriktningar för en ökad ekologisk produktion och konsumtion till 2010. Under detta kapitel behandlas de visioner som den ekologiska respektive den konventionella odlingen representerar. De visioner som behandlas är övergripande för den ekologiska odlingen likaså för den konventionella. Olika synsätt och idéer finns naturligtvis inom respektive odlingssystem. Här ges också en översiktlig bild av den ekologiska produktionens omfattning i Sverige. Avslutningsvis behandlas även hur den ekologiska marknaden och konsumtionen ser ut i Sverige.

3.1 Den ekologiska och konventionella odlingens vision

Representanterna för det ekologiska odlingssystemet strävar efter långsiktig hållbarhet. De använder inte handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel samt strävar efter att djuren ska få leva under så naturliga förhållanden som möjligt. De som följer det ekologiska odlingssystemet tycker det är särskilt viktigt att ta tillvara naturens egna processer och sampel t.ex. att naturens egna system för bekämpning av skadedjur och sjukdomar får vara lösningen.

Det är dock viktigt att poängtera att det konventionella jordbruket också är beroende av och finner naturens processer mycket viktiga. Många inom det konventionella jordbruket försöker idag att minska sin användning av kemiska bekämpningsmedel.²⁶ Det ekologiska lantbruket som begrepp kan definieras på skilda sätt men EU har en definition vilken styrs av ett regelverk om hur det får användas. En annan definition har IFOAM tagit fram vilken aktörerna inom det svenska ekologiska lantbruket använt sig av när de formulerade sin långsiktiga målsättning.²⁷ Man har inom det ekologiska lantbruket en grundläggande respekt för naturen vilken människan är en del av. Det krävs nära samarbete mellan människan och naturen för att ett långsiktigt jordbruk ska kunna utvecklas. I tanken om ekologisk uthållighet ingår även försiktighetsprincipen där kemiska bekämpningsmedel och genmodifierade

26 Andersson, R & Höök, K. (2003). Ekologiskt lantbruk – vision och verklighet. I: Är eko reko? Om ekologiskt lantbruk i Sverige.s.9

27 Andersson, R & Höök, K. (2003).s.10

(11)

11

organismer inte är tillåtna.²⁸ Det ekologiska jordbrukssystemet är en tänkt väg mot uthålligt jordbruk, det konventionella jordbrukssystemet är en annan. De båda jordbrukssystemen delar samma målriktning dvs. att nå uthålligt jordbruk men hur det ska nås skiljer dem åt.²⁹ Det ekologiska lantbrukets mål har av Jordbruktsverket sammanfattats i fyra punkter som hämtats ur skriften Miljö och ekologiskt lantbruk (LRF och Ekologiska lantbrukarna, 1999).³⁰

• Utveckla en långsiktigt hållbar och ur konsumentens synpunkt förtroendeingivande produktion av livsmedel.

• Se till att den enskilde bonden får lönsamhet i sitt jordbruksföretag.

• Att ekologiska livsmedel blir tillgängliga för alla konsumenter till ett rimligt pris.

• Strävan är att i alla led (produktion, förädling, distribution etc.) arbeta med och gynna naturliga processer (till exempel kvävefixering, mykorrhiza, naturliga fiender) och djurens instinktiva beteende, att minska miljöpåverkan och resursförbrukning och att gynna biologisk mångfald.

När det gäller det konventionella jordbruket så är svårt att hitta vad detta jordbrukssystem önskar uppnå och står för. Antagligen på grund av att det är den jordbruksform som är den vedertagna. Det är mot denna form som de alternativa jordbruksformerna ställer sig som motpol. Inom det konventionella jordbrukssystemet används många av de hjälpmedel som inte används inom det ekologiska jordbruket för en ökad effektivitet. Den övergripande tanken bakom konventionell odlingsform är en hög produktivitet och effektivitet men med minsta möjliga miljöpåverkan. Inom det konventionella produktionssystemet finns det certifieringsorgan såsom inom det ekologiska. Deras initiativ och målsättning är att minska miljöpåverkan inom konventionellt jordbruk och säkra livsmedelskvaliteten. Sådana certifieringsorgan är t.ex. Svenskt Sigill, Odling i Balans och Integrerad odling.³¹

3.2 Den ekologiska produktionens omfattning

Det finns en uppdelning av den ekologiska produktionen i ekologisk odling med miljöstöd och certifierad odling. Den förstnämnda innebär att den ekologiska produktionen uppfyller kraven för att i Sverige få tillgång till miljöstöd för produktionen, det innefattar även den certifierade produktionen. Den certifierade arealen däremot följer, förrutom miljöstöds kraven, även regler enligt KRAV och EU och kontrolleras av ett ackrediterat kontrollorgan.

Detta är obligatoriskt om produkten ska säljas som ekologisk på marknaden. All produktion som odlas med miljöstöd är därav inte automatiskt godkänd att säljas som ekologisk.³² Sverige är det enda landet inom EU som ger miljöersättning för ekologiska produktionsformer som inte är certifierade.³³ I Sverige har det de senaste åren skett en långsam ökning av den ekologiskt odlade åkerarealen medan den certifierade arealen minskat något. 2004 var cirka 17 procent av den totala åkerarealen i Sverige ekologiskt odlad och 7 procent var certifierad.

30http://www.sjv.se/amnesomraden/vaxtmiljovatten/ekologiskproduktion/mal.4.14586571043c6e11ac 80001121.html, 2008-06-05

31 Drake,L & Björklund, J. (2002). Effekter utav olika sätt att producera livsmedel- en inventering av jämförelser mellan ekologisk och konventionell produktion. Centrum för uthålligt lantbruk. s.8

32 Jordbruksverkets statistik. JO 16 SM 0702. s.1

33 Ekologiskt Forum. (2007). Aktionsplan 2010 för en ökad ekologisk konsumtion och produktion.

s.18

(12)

12

Det motsvarar 457 000 ha ekologiskt odlad åkermark och 180 000 ha certifierad. 2005 hade den ekologiska arealen ökat något till att omfatta 19 procent av den totala åkerarealen i landet vilket motsvarar 510 000 ha. Utav dessa 510 000 ha var 35 procent certifierad odling.³⁴ Mellan 2005 och 2006 skedde en minskning så att den miljöstödda ekologiska åkerarealen kom att omfatta 18 procent av landets totala areal vilket motsvarar 466 000 ha (Se figur.1 nedan).³⁵

Figur 1. Ekologiskt odlad åkerareal i procent utav landets totala areal 2004-2006.

Källa: Egen bearbetning av statistik från Reg. Skr. 2005/06:88.s.7 samt Jordbruksverkets; JO 16 SM 0702.s.1

Totalt för hela landet uppgick den ekologiska spannmålsskörden med miljöstöd till 175 000 ton vilket endast motsvarar 4,2 procent av landets totala spannmålskörd. Detta visar på att den ekologiskt odlade spannmålsskörden minskade med hela 22 procent mellan 2005 och 2006.

Detta är en följd utav mindre arealer och lägre skörd per hektar då år 2006 kom att innefatta svårigheter för odlingsproduktionen. Många olika odlingsbetingelser bidrog till att försvåra arbetet och missgynna tillväxten som t.ex. angrepp av snömögel, för mycket vårregn och en alltför torr sommar. Utav den ekologiska kvantiteten var dock hela 118 000 ton certifierad för försäljning som ekologiskt spannmål (se tabell 1 nedan).³⁶ Inom den ekologiska odlingen är det havre som är den gröda som odlas mest men ser man till den certifierade odlingen visar den på att höstvetet är den gröda som visar högst totalskörd. Det är dock grödorna vårvete och höstråg som visar på högst andel certifierad produktion. Detta är i huvudsak de grödor som används till brödsäd.³⁷

34 Reg. Skr. 2005/06:88. Ekologisk produktion och konsumtion – Mål och inriktning till 2010.

Regeringen. s.7

37 Jordbruksverkets statistik. JO 16 SM 0702. s. 2-.3

(13)

13 Spannmålsgrödor Total

skörd från areal

med miljöstöd, ton

Andel av den totala skörden, procent

Därav total skörd från certifierad areal, ton

Andel av den totala skörden, procent

Spannmål totalt 175 000 4,2 118 000 2,9

Tabell 1. Skörd från areal med miljöstöd och certifierad skörd i ton och procent av landets totala spannmålsskörd 2006.

Källa: Egen bearbetning av statistik från Jordbruksverkets; JO 16 SM 0702. s.2

Regeringen hade satt upp målet inför år 2005 att 20 procent skulle vara ekologiskt odlad areal i Sverige. Detta mål lyckades man i princip nå år 2005 då andel areal uppgick till 19 procent.³⁸ I dagsläget innefattar regeringens uppsatta mål för den ekologiska produktionen att den certifierade ekologiska produktionen bör uppgå till 20 procent av den totala jordbruksmarken år 2010.³⁹ Den certifierade andelen har under de senaste åren legat runt 3 procent där den största totala skörden av certifierad spannmål var 2004. Detta var samma år som andelen av den totala spannmålsproduktionen var som störst. Under 2006 minskade den certifierade spannmålsproduktionen med 11 procent jämfört med 2005. Detta troligen pga. att 2006 var ett torrt år vilket medförde generellt låga skördenivåer per hektar.⁴⁰

Det är framförallt i de norra delarna av Sverige som man finner den ekologiska åkerarealen. Jämtlands län och Västerbottens län har allra högst andel ekologisk åkerareal på länsnivå och motsvarar över 40 procent. En av anledningarna är att jordbruksstrukturen i skogslänen är lättare att ställa om, speciellt då de redan från början har en hög andel vall än de utpräglade spannmålsodlingarna.⁴¹ I Skåne län finner man däremot den lägsta andelen ansluten ekologisk areal med knappt 6 procent.⁴²

3.3 Den ekologiska marknaden och konsumtionen i Sverige

Marknaden för ekologiska produkter växer främst i Europa och i Nordamerika men också på mindre marknader. Den globala marknaden för ekologiska produkter växte 2005 med ca 7-9 procent per år. I Europa växte den med ca 5-7 procent. I Sverige har markanden för ekologiska produkter ökat stadigt under de senaste tio åren och ökat i genomsnitt med 25 procent per år under perioden 1995-2005 dock med en viss minskning de sista åren. Antalet ekologiska produkter på marknaden har också ökat kraftigt sedan 1990-talet och 2005 fanns det ca 4000 olika certifierade ekologiska produkter i Sverige.⁴³ Trots att det sker en positiv

38 Nilsson, J. (2007). Ekologisk produktion och miljökvalitetsmålen – en litteraturgenomgång. SLU.

s.9 39 Reg. Skr. 2005/06:88. s.1

41 Nilsson, J. (2007). S.10

42 Reg. Skr. 2005/06:88. s.8

43 Reg. Skr. 2005/06:88. s.10

(14)

14

utveckling i Sverige så är de ekologiska livsmedlens andel av den totala livsmedelsmarknaden endast 2-3 procent vilket uppskattas till ca 3,5 miljarder kronor under 2006.⁴⁴ Den största försäljningen av ekologiska produkter sker genom dagligvaruhandeln vilka ökade sin försäljning under 2006. T.ex. så ökade Coop och Ica sin försäljning med 7 procent respektive 10 procent.⁴⁵ De produkter som säljs direkt från producent till konsument via gårdsbutiker och marknader står för ca 7 procent av de ekologiska livsmedlen.Ekologiska frukter och bär var det som sålde bäst under 2006 där många av produkterna är importerade men även svenskproducerat ökade under 2006 med ca 5-10 procent.⁴⁶ Av den totala ekologiska livsmedelsmarknaden utgör importerade livsmedel ungefär 20 procent. Det sker dock även en export av ekologiska produkter däribland spannmål. Av den totala volymen ekologisk spannmål som Lantmännen hanterar exporterades under 2006 ca 45 procent. Det är i huvudsak till Storbritannien som spannmålen exporteras.⁴⁷ Priset på ekologiskt spannmål steg under 2006, fortsatte under 2007, och nådde den högsta nivån på fem år. Detta därför att den internationella efterfrågan övertiger produktionen. Även pga. av torkan under 2006 ökade den inhemska efterfrågan på ekologiskt spannmål för foder då många av djurbönderna blev tvungna att köpa extra spannmål då deras egna odlingar inte räckte till. Även inom livsmedelsindustrin ökade efterfrågan på ekologiskt spannmål.⁴⁸

Det är Lantmännen som i Sverige hanterar den största kvantiteten ekologiskt spannmål i Sverige med hela 80-90 procent av den totala ekologiska spannmålsmarknaden. Det finns förutom Lantmännen också andra mindre kvarnar som hanterar spannmål så som Saltå Kvarn vilka väger in och förädlar både ekologiskt och biodynamisk spannmål. Den största andelen använder de i sitt eget bageri. Det är viktigt att belysa att av den spannmål som produceras på de olika gårdarna i Sverige så stannar ungefär hälften av spannmålet kvar på den egna gården eller går till mellangårdshandel där det används till foder. Av allt spannmål som produceras i Sverige går huvuddelen till foder och 75 procent av allt foderspannmål som produceras på gårdarna stannar just på gårdarna. Resterande mängd foderspannmål handlas av Lantmännen eller någon annan foderaktör. Detta visar hur stort inflytande som fodermarknaden har på avsättningsmöjligheterna för ekologiskt spannmål. Den ekologiska animalieproduktionen beräknas växa ytterligare vilket även gynnar spannmålsproduktionen då efterfrågan ökar.⁴⁹ Det är också av betydande vikt hur spannmålsbaserade livsmedel utvecklas. Detta då antalet ekologiska spannmålslivsmedel är relativt få i dagsläget. Det skedde däremot en ökning av försäljningen av ekologiska spannmålsprodukter så som Frebacos producerade Ica müsli, havregryn, matvete och rågflingor. Även Saltå Kvarn ökade sin försäljning mycket under 2006 däribland utav deras eget bakade bröd.⁵⁰ Det är de mindre och mellanstora helspecialiserade bagerierna som lyckats bäst på marknaden men större aktörer lär dyka upp

44 Ekologiska lantbrukarna (2008).Växande marknad. Försäljning, volymer & trender för ekologisk mat 2007. s.1

45 Ekologiskt Forum. (2007).Aktionsplan 2010 för en ökad ekologisk konsumtion och produktion. s.14

46 Ekologiska lantbrukarna (2008). s.1

(15)

15

när den ekologiska marknaden växer. Det är även enligt Ekologiska Lantbrukarna viktigt att den merbetalning för ekologiskt spannmål som finns fortsätter att finnas för att ersätta allt extra arbete som krävs för ekologisk odling jämfört med konventionell odling. Även eftersom de ekologiska odlingarna också har lägre skördar. Detta så att det inte ska behöva användas några kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel för att klara sig.⁵¹

Det finns en tydlig trend mot ökad konsumtion av ekologiska produkter i Sverige.

Ekologiska varor stod 2007 för ungefär 2-3 procent av den totala livsmedelsförsörjningen i dagligvaruhandeln i Sverige men konsumtionen ökar kraftigt. Det är inte bara de miljömässiga skälen till att handla ekologiskt som gör att efterfrågan på produkterna ökar utan även t.ex. hälsa och ätkvalitet.⁵² Förutom att det sker en ökning av försäljningen inom dagligvaruhandeln så ökar också försäljningen till offentliga storkök inom kommun och landsting vilka börjat visa ökat intresse för ekologiska livsmedel. Likaså öppnas mindre butiker, specialiserade på ekologiska produkter.⁵³ Det är stor skillnad mellan andelen ekologiska livsmedel som konsumeras och andelen ekologisk produktionsmark vilken omfattar nära 20 procent av den totala produktionsmarken i landet. Anledningen till detta är att en stor del av arealen inte är certifierad och därav kan inte produkterna säljas som ekologiska på marknaden. Den ökade efterfrågan på ekologiska produkter den senaste tiden har medfört att det inte längre är efterfrågan som begränsar den ekologiska marknaden utan istället tillgången på råvaran. Det finns alltså stor möjlighet för ekologiska produkter och konsumtion att fortsätta öka.⁵⁴ Priserna på ekologiska varor är dock generellt sett högre än för de konventionella produkterna. Detta eftersom det ekologiska jordbruket ger lägre avkastning, högre produktionskostnader samt pga. merkostnader till följd av särhantering i senare led och för att betalningsviljan är högre för ekologiska produkter. Priserna för ekologiska varor i Sverige är dock i förhållande till andra länder i EU relativt låga. Den genomsnittliga merkostnaden för ekologiska livsmedel ligger på ca 30 procent.⁵⁵ Regeringen skriver i sin skrivelse 2005/06:88 Ekologisk produktion och konsumtion – Mål och inriktning till 2010 att;

”Efterfrågan på ekologiska livsmedel och marknadsutvecklingen är avgörande för om målen för ekologisk produktion kan nås. För att stimulera en positiv utveckling av marknaden och en hållbar utveckling bör konsumtionen av certifierade ekologiska livsmedel i offentlig sektor öka. Inriktningen bör vara att 25 % av den offentliga konsumtionen av livsmedel skall avse ekologiska livsmedel 2010.” ⁵⁶

Idag ligger andelen ekologiska livsmedel på ca 4 procent av vad den offentliga sektorn köper livsmedel för vilket motsvarar 7,3 miljarder kronor. Det största hindret för att nå 25 procent ekologiska livsmedel är att grossistledet idag inte tillhandahåller ekologiska livsmedel i tillräckligt stor utsträckning. Detta eftersom det idag många gånger är brist på ekologiska

51 Ekologiska lantbrukarna (2008). s. 5

52 Rapport 2006:13. Ekologiska livsmedel – ett strategiunderlag för livsmedelsbranschen.

Konsumentverkat. Bilaga 1.

53 Ekologiska lantbrukarna (2007). Växande marknad. Försäljning, volymer & trender för ekologisk mat 2006. s.1

54 Ekologiskt Forum. (2007). Aktionsplan 2010 för en ökad ekologisk konsumtion och produktion. s.

14 55 Reg. Skr. 2005/06:88. s.11

56 Reg. Skr. 2005/06:88. s.15

(16)

16

produkter på marknaden. En annan viktig faktor är att de ekologiska livsmedlen inte heller kommer i storhushållsförpackningar.⁵⁷

4. FAKTORER SOM PÅVERKAR DEN EKOLOGISKA PRODUKTIONENS UTVECKLING

I detta kapitel kommer några faktorer så som politik, EG och regelverk samt konsumtionsattityd att tittas närmare på. Detta görs då dessa faktorer spelar in i hur den ekologiska utvecklingen ter sig. Det kommer både tas upp hur beslut på högsta nivå kan ha betydande inverkan liksom beslut på individnivå. Till en början kommer politiken behandlas samt inträdet i EG för att se om några olika beslut har bidragit till förändring för den ekologiska utvecklingen. Tidsramen är 1980 och framåt eftersom det var vid den tiden som det ekologiska jordbruket började ta plats på den politiska agendan. Första delen innefattar också en kort översikt över hur det såg ut i början av 1980-talet med överskottsproduktion då det fick inverkan på jordbrukspolitiken och genererade nytänkande. Därefter kommer jag att gå in på hur individens konsumtionsattityder har betydelse för den ekologiska produktionens utveckling.

4.1 Jordbrukspolitiken från 1980-talet och framåt

Det var under 1980-talet som debatten om jordbruket och maten kom igång ordentligt. Vad som låg till grund för detta var de höga matpriserna. Skulden för detta lades på det invecklade regleringssystemet, producenternas starka ställning samt att det inte fanns någon direkt konkurrens inom livsmedelsindustrin och handeln.⁵⁸ Det visade sig även att det producerades mer och mer. Framförallt blev den växande överproduktionen på spannmål och mjölk en samhällsekonomisk förlust.⁵⁹ Världsmarknadspriset låg betydligt lägre än det svenska producentpriset och därför ville många att gränsskyddet och regleringssystemet skulle avskaffas. Istället skulle marknadsmekanismerna få styra och åkerarealen minskas. Stora förluster bars av bönderna men även av staten som fick betala ut stora exportsubventioner.

Det hade också börjat uppmärksammats vilka miljömässiga konsekvenser det moderna jordbruket medförde i form av övergödning, kväveläckage samt rester av bekämpningsmedel i maten. 1983 tillsattes en livsmedelskommité vilket gjorde att man medvetet började använda benämningen livsmedelspolitik istället för jordbrukspolitik. Detta för att visa att konsumentens intressen beaktades mer än tidigare. Riksdagen beslutade 1985 om nya riktlinjer för livsmedelspolitiken med ett ökat konsumentintresse, men detta fick inte någon egentlig inverkan på jordbruksnäringen. Överproduktionen av spannmål fortsatte och 1986 tillsattes den så kallade spannmålsgruppen vilken lade fram ett förslag om ersättning till bönder som lade sin mark i träda istället för att odla den. Ett program som kom att kallas Träda 87. Man föreslog också att det skulle ges bidrag till skogsplantering och odling av

57 Ekologiskt Forum. (2007).Aktionsplan 2010 för en ökad ekologisk konsumtion och produktion. s.

12 58 Rydén, R. (2003). Medvindens tid – Ekologiska lantbrukarna och jordbrukspolitiken 1985-2000.

Ekologiskt lantbruk – 36. s.10

(17)

17

energiskog. Detta visade sig dock åter igen inte vara tillräckligt för att komma åt problemet med överskottsproduktion. Tillsist togs initiativ till ett program kallat Omställning 90 vilket innebar ekonomisk kompensation till jordbrukare som använde sin åkermark till annat än spannmålsodling. Detta program gav bättre resultat då spannmålsöverskottet näst intill halverades.⁶⁰

Under 1980-talet var det alltså framförallt spannmålsöverskottet som var i fokus. Det började dock komma in mer miljötänk inom den svenska jordbrukspolitiken. I 1985 års riksdagsbeslut inom livsmedelspolitiken fanns ett miljö- och resursmål med. Det innebar att jordbruket i möjligaste mån borde använda miljövänliga odlingsmetoder. För att nå detta mål skulle det ske en begränsad användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel. Till följd av en önskad minskning av användning av dessa medel så tas det sedan 1984 ut en avgift på dessa insatsvaror vilken även höjdes 1988. De pengar som kom in från dessa avgifter gick till ett forskningsprogram om miljövänligare odlingsformer men också till rådgivning om effektivare kemikalieanvändning och alternativodling. Under 1986 utarbetades även ett handlingsprogram som innebar att kemikalieanvändningen skulle minskas med hälften till 1990. Redan tre år senare höjdes ribban så att användningen 1995 planerades att minskas med hälften än en gång. Det inrättades även stöd till olika miljöåtgärder så som 1986 års program för vård av värdefulla odlingslandskap. Det gavs också bidrag till anläggning av våtmarker, häckar och trädplaneringar för att skapa ett mer varierat landskap och ökad biologisk mångfald.⁶¹ 1988 kom regeringen att beordra lantbruksstyrelsen att utforma ett omläggningsbidrag som skulle minska de ekonomiska svårigheter som en övergång till alternativodling innebar. Detta stöd kom att införas 1989 och innebar en treårig ersättning.

Detta bidrog till att antalet alternativodlare ökade markant mellan 1988 och 1990 från 665st till 1580 st. Likaså ökade även den ekologiska arealen från 8600 hektar till 28 500 hektar.

Under senare delen av 1980-talet hade ett nytt intresse för miljövänliga produktionsformer vaknat till liv och detta medförde nya möjligheter att sälja ekologiska produkter på marknaden.⁶² Många partier i slutet av 80-talet ville också framstå som miljövänner. Detta gjorde att Alternativ Odlarnas Riksförbund (ARF) kunde skapa gynnsamma kontakter och vinna stöd i olika partier och på så vis få ett visst inflytande.⁶³ Hösten 1989 kom det ett betänkande från den dåvarande livsmedelspolitiska utredningen vilken förslog en stegvis sänkning av gränsskyddet och en fullständig avveckling av prisregleringarna inom landet. Det var marknaden som skulle sätta priserna och inte centrala förhandlingar. Även exportstödet skulle bort vilket skulle göra så att det blev ointressant att producera över efterfrågan. Istället skulle ett inkomststöd kompensera bönderna för deras minskade inkomster. Dock endast under tre år. 1990 fattade riksdagen ett näst intill enat beslut i denna fråga om avreglering vilket var en radikal brytning från tidigare jordbrukspolitik.⁶⁴

60 Rydén, R. (2003). s.10

61 Rydén, R. (2003). s.11

62 Rydén, R. (2003). s.12

63 Rydén, R. (2003). s.18

64 Rydén, R. (2003). s.15

(18)

18

För de ekologiska odlarna hade omläggningsstödet 1989 inneburit att många övergått till ekologisk produktion vilket medförde en tillfällig överproduktion på ekologiskt spannmål.

Konsumenternas efterfrågan kom dock också att öka efterhand och man hade inte längre något problem med överproduktion. Istället kom det snarare att medföra en brist och det behövdes fler bönder som ställde om till ekologisk produktion. ARF antog därav en målsättning 1992 att den ekologiskt odlade arealen skulle öka från en till tio procent av den totala åkerjorden i Sverige till år 2000. ARF tillsammans med KRAV och Samodlarna inledde en kampanj för att påverka viktiga personer inom handeln, media och politiken. Detta gav resultat i den bemärkelsen att regeringen 1994 föreslog ett arealbidrag på 200 kronor/hektar för ekologisk odling. Förslaget godkändes av riksdagen men man beslutade även att ställa sig bakom ARF: s m.fl. målsättning om 10 procent ekologisk åkerareal.⁶⁵ Jordbruksverket utarbetade en aktionsplan, klar 1996, för att nå tioprocentsmålet. Detta var ett viktigt erkännande av det ekologiska jordbruket som blivit ett allt vanligare inslag på den politiska dagordningen. Redan 1999 var tioprocentsmålet uppfyllt dock var den KRAV-anslutna åkerarealen betydligt mindre än den med eko-stöd. Även de regionala skillnaderna var stora. I Jämtlands län fick 39,5 procent av arealen eko-stöd år 2000 medan Skåne endast fick 2,2 procent. Detta då det i de norra skogsbygderna fanns mer extensivt brukad mark vilken föll under eko-stödsvillkoren medan det i söder och slättbygderna var den konventionella odlingen som dominerade. Detta bidrog till att den ekologiska andelen av livsmedelsproduktionen inte ökade i samma takt och marknadsandelarna utgjorde endast några få procent.⁶⁶ Redan 1998 utvecklade Jordbruksverket i uppdrag av regeringen ett nytt mål för utvecklingen av den ekologiska produktionen efter år 2000. Detta mål skulle förutom åkerarealen även innefatta marknadsandelar. I slutet av 1999 lades Jordbruksverkets utredning, Mål för ekologisk produktion 2005, fram. Den innebar att 2005 skulle 20 procent av landets åkerareal vara ekologiskt odlad. Förslaget fick stöd av statsminister Göran Persson.⁶⁷ Detta mål lyckades man i princip nå då man nådde upp till 19 procent på förfallodatumet. I dagsläget innefattar regeringens uppsatta mål för den ekologiska produktionen att den certifierade ekologiska produktionen bör uppgå till 20 procent av den totala jordbruksmarken år 2010.⁶⁸ I samband med detta mål som fastlades 2006 av den gamla socialdemokratiska regeringen gjordes också en sammanställning av alla riktade statliga anslag till ekologisk produktion och konsumtion vilka beräknades till 700 miljoner kronor. Året efter kom en ny regering till makten. Den nya alliansen förväntas under 2008 skära ner på de ekologiska satsningarna till att omfatta 500 miljoner kronor. Av de 700 miljoner kronor som var tänkta att användas för olika ekologiska ändamål kommer troligen stora nedskärningar att göras men målen till 2010 står fortfarande kvar. Detta efter att den nuvarande regeringen som från början var emot förslaget vänt och ställt sig bakom det dock med beräknad minskad finansiering framöver.⁶⁹

65 Rydén, R. (2003). s.22

66 Rydén, R. (2003). s.34

67 Rydén, R. (2003). s.36

68 Reg. Skr. 2005/06:88. s.1

69 Ekologiskt lantbruk 8/2007. s.8-10