Hälsobegreppet i idrott och hälsa
Hur uppfattar och arbetar idrottslärarna med hälsoperspektivet i ämnet idrott och hälsa?
The concept of health in physical education
How do the teachers and work with a health perspective in physical education?
David Fernros
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Ämne: Idrottsvetenskap C/ Lärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: Examensarbete 15 hp Handledare: Owe Stråhlman
Examinator: Stefan Wagnsson Datum:2015-12-20
Abstract
The purpose of this study was to examine how practicing teachers in physical education perceive and work with health in their teaching. How do teachers perceive the health
perspective? What experiences do teachers have in regard to teaching about health? How do teachers want to develop the health perspective in education?
The study has a qualitative approach and the results are based on five interviews with teacher in Physical Education. All interviews were conducted in the teachers' workplaces, which were recorded and then analyzed. Five practicing teachers aged 30-58 years were interviewed. Two teachers teach high school and the remaining in elementary school.
The findings show that the teachers who were interviewed did not have a common definition of the concept of health, and that the teachers are working with health in different ways depending on what grade they operate in. The teachers' goal of teaching is to create a lifelong healthy mindset in students. In a future perspective, all teachers of physical education in schools require more time at their disposal, in order to be able to give students a more in- depth teaching about health.
Keywords: Health, Education, Sport, Physical Activity
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma lärare i idrott och hälsa uppfattar och arbetar med hälsa i sin undervisning. Hur uppfattar lärarna hälsoperspektivet? Hur ser lärare i Idrott och hälsa på att undervisa om hälsa? Hur vill lärarna ta sig an hälsoperspektivet i undervisningen?
Undersökningen har en kvalitativ ansats och resultaten baseras på fem intervjuer som gjorts med lärare i ämnet Idrott och hälsa. Samtliga intervjuer genomfördes på lärarnas arbetsplatser, samtalen spelades in med hjälp av mobiltelefon för att sedan analyseras. Fem verksamma lärare i åldrarna 30-58 år intervjuades, varav två undervisar i gymnasiet och resterande i grundskolan.
Undersökningens resultat visar att de intervjuade lärarna inte hade en gemensam definition av hälsobegreppet, och att lärarna arbetar med hälsa på olika sätt beroende på vilken årskurs de är verksamma i. Lärarnas mål med undervisningen är att skapa ett livslångt hälsotänk hos eleverna. I ett framtidsperspektiv anser samtliga lärare att ämnet idrott och hälsa i skolan måste få mer tid till förfogande, för att de ska kunna ge eleverna en mer fördjupad undervisning om hälsa.
Nyckelord: Hälsa, undervisning, Idrott, fysisk aktivitet
Innehåll
1 Inledning ... 1
2 Syfte och frågeställningar ... 2
3 Litteraturgenomgång ... 3
3.1 Ämnet idrott och hälsa ... 3
3.2 Hälsobegreppet... 4
3.3 Idrottsbegreppet ... 5
3.4 Föreningsidrottens syn på undervisningen i ämnet idrott och hälsa ... 5
3.5 Utbildningspolitik om hälsa ... 6
3.6 Hälsa i undervisningen ... 8
3.7 Hur beskrivs hälsa i styrdokumenten ... 10
3.8 Teoretiskt perspektiv ... 12
6 Metod ... 14
6.1 Urval ... 14
6.2 Genomförande ... 14
6.3 Dataanalys ... 15
6.4 Forskningsetik ... 15
6.5 Validitet ... 15
6.6 Reliabilitet ... 15
6.7 Generaliserbarhet ... 16
7 Resultat ... 17
7.1 Sammanställning av intervjuerna ... 17
7.1.1 Lärarens uppfattning av hälsobegreppet ... 17
7.1.2 Lärarens syn på att undervisa om hälsa ... 19
7.1.3 Lärarnas syn på hälsoperspektivet i framtiden ... 22
8 Diskussion ... 25
8.1 Analys av resultat ... 25
8.2 Metoddiskussion ... 29
9 Slutsats ... 31
Referenser ... 32
1
1 Inledning
Skolämnet idrott och hälsa har sedan introduktionen i den svenska folkskolan 1864, bytt namn total fem gånger. Från det att skolämnet etablerades i början av 1900-talet och fram till idag så har det skett en förskjutning i vad som skall vara ämnets huvudfokusering. Under 1900-talets början var skolämnet idrott inriktad på de rent kroppsliga förutsättningarna för hälsa och välbefinnande. Mot slutet av 1900-talet uppstod en ny syn på ämnet, som omfattade möjligheter att främja den psykiska och sociala hälsan (Meckbach & Söderström, 2002).
Genom inrättandet av namnet idrott och hälsa som infördes 1994, var tanken att ämnet skulle ta ansvar för barn och ungdomars hälsoutveckling. Under 2000-talet var betoningen på hälsa stor inom ämnet idrott och hälsa, där hälsa beskrivs som ett samband mellan livsstil, hälsa och fysisk aktivitet. Hälsoperspektivet har även lyfts fram inom skolans verksamhet i stort, genom stark profilering i nuvarande läroplaner. Strävan efter att främja lärandet är i fokus inom verksamheten. Den studerande ska skapa sig ett förhållningssätt till hälsa utifrån en egen värderingsgrund (Hultgren, 2002).
Skolans idrottsundervisning är för många barn den första och för vissa kanske den enda erfarenheten av regelbunden fysik träning. Ämnet får särskilt stor betydelse för dessa barn, för deras inställning till kroppsövningar samt det aktuella och framtida hälsotillståndet och
välbefinnandet (Engström, 2004). Dessa utgångspunkter innebär att ämnet idrott och hälsa har ett stort och viktigt uppdrag i att ge elever kunskaper om hur man ska sköta sin kropp för att uppnå en god hälsa. Denna uppsats kommer därför att rikta fokus på att undersöka hur idrottslärare upplever, beskriver och undervisar om hälsa i ämnet idrott och hälsa.
2
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma lärare i idrott och hälsa uppfattar och arbetar med hälsa i sin undervisning. Frågeställningarna lyder enligt följande:
Hur uppfattar lärarna hälsoperspektivet?
Hur ser lärare i idrott och hälsa på att undervisa om hälsa?
Hur vill lärarna utveckla hälsoperspektivet i undervisningen?
3
3 Litteraturgenomgång
När läroplanen LPO 94 infördes 1994 introducerades även ett nytt namn-; Idrott och hälsa. I denna läroplan betonades att lärare ska arbeta aktivt med hälsofrågor. I stora drag kan man säga att processen har blivit viktigare än produkten och att man nu ser ämnet som ett medel att uppnå och bevara en god hälsa (Raustorp, 2000). Lundvall (2004) beskriver två uttryck som ger ämnets idrott och hälsa dess inriktning idag, hälsa genom idrott och idrott för hälsa. Detta innebär att ämnet antingen är inriktat mot hälsorelaterade aktiviteter eller att man anser att fysisk aktivitet i sig leder till hälsa. Lundvall (2004) beskriver vidare att hälsa har funnits med i lär- och kursplaner under hela 1900- talet, men att fokus förskjutits sedan ämnet fick sin nya betäckning idrott och hälsa. Den fysiologiska prestationsförmågan har minskat till förmån för sociala inlärningsmål. Gymnastikövningar med stark medicinsk vetenskaplig förankring har således avtagit och ämnets kunskapsinriktning har gått från kroppen som utgångspunkt, till kunskap om kroppen.
3.1 Ämnet idrott och hälsa
Skolämnet idrott och hälsa har sedan införandet i den svenska folkskolan 1864, bytt namn totalt fem gånger. Från det att skolämnet etablerades i början av 1900-talet och fram till idag så har det skett en förskjutning i vad som skall vara ämnets huvudfokusering. Under 1900- talets början var skolämnet idrott inriktad på de rent kroppsliga förutsättningarna för hälsa och välbefinnande. Mot slutet av 1900-talet uppstod en ny syn på ämnet, som nu anses ge
möjligheter att främja den psykiska och sociala hälsan (Meckbach, Söderström, 2002).
Idrottsundervisningen i skolan har genom åren utgjort och utgör fortfarande en spegling av vad som under olika tidsepoker anses vara ”riktig” fysisk träning. Under 1800-talet
dominerades innehållet i ämnet av en speciell inriktning, kallad linggymnastik. Denna gymnastikform har haft en stor påverkan på vårt idrottsliga kulturarv (Engström, 2005).
Linggymnastiken hade allsidighet och helhet som mål och dessa rörelser kännetecknades av att de skulle korrigera den individuella anatomin efter ett bestämt ideal för kroppens hållning.
Gymnastiken delades ini fyra delar, där varje del hade sitt eget syfte:
Pedagogiskgymnastik: människan lär sig sätta sin kropp under sin egen vilja
4
Militärgymnastik: människan söker genom yttre ting (vapen) eller med sin egen kroppsliga kraft, under sin vilja sätta en annan yttre vilja
Medialgymnastik: människan söker genom rörelser lindra eller övervinna lidanden som uppstått i hennes kropp
Estetiskgymnastik: människan söker att åskådliggöra sitt inre väsen.
(Lundvall & Meckbach, 2007, s. 251).
Inom Linggymnastiken tog man avstånd från den prestationsinriktade färdighetsträningen och tävlingsverksamheten. Nyttobetoningen som detta kroppsövningssystem stod för kom sedan att bilda en motpol till den senare framväxten av sporten, tävlingsidrotten, som byggde mer på prestation, tävling och rangordning. Den fristående gymnastiken och redskapsgymnastiken fick allt mindre inflytande i skolundervisningen till förmån för färdighetsinlärning och
utövning av skilda idrottsgrenar. Ämnets namnbyte till idrott 1980 indikerade en förskjutning av ämnets innehåll. Tidigare hade ämnet fått sin legitimitet genom att verksamheten var fysiologiskt inriktad och ansåg inbringa eleverna goda förutsättningar för en aktiv fritid.
Vidare under 1990-talet ledde utvecklingen till att ämnet fick en allt större frihet för den enskilda skolan liksom för den enskilda eleven. Genom lek och rekreation var tanken att eleverna skulle motiveras till ett livslångt intresse för kroppsövning (Lundvall & Meckbach, 2007).
Genom inrättandet av namnet idrott och hälsa som infördes 1994, var tanken att ämnet skulle ta ansvar för barn och ungdomars hälsoutveckling. Ämnet har sedan dess fått en mer
humanistisk och beteendevetenskaplig inriktning, där fokus bland annat riktas mot hur läraren uppnår uppsatta undervisningsmål. Under 2000-talet är betoning på hälsa stor inom ämnet idrott och hälsa, där hälsa beskrivs som ett samband mellan livsstil, hälsa och fysisk aktivitet.
En av skolans uppgifter är att ge möjlighet för de studerande att skapa sig ett förhållningssätt till hälsa utifrån en egen värderingsgrund (Hultgren, 2002).
3.2 Hälsobegreppet
Att definiera vad som är hälsa är inte enkelt. Hälsa är ett begrepp med olika innebörd.
Quennerstedt (2006) beskriver att ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna kunskaper om hälsa utifrån ett brett hälsoperspektiv som innefattar fysisk, psykisk och social förmåga samt välbefinnande. Hälsobegreppet har lyfts fram i ämnets kursplan. Utgångspunkten är att
5
undervisningen i hälsa ska analyseras, reflekteras och värderas utifrån ett brett
hälsoperspektiv. Hälsa beskrivs innefatta hela individens livsmiljö. Ämnet betraktas därmed som ett ämne för hälsa i rörelse.
3.3 Idrottsbegreppet
I detta avsnitt redogörs kort hur idrottsbegreppet kan spegla hälsobegreppet. Då skolämnet går under benämningen idrott och hälsa.
I RF:s rapport ”Idrotten vill” (RF, 2009) beskrivs att idrottens syften och ett skäl för många att idrotta, är att förbättra hälsan. Vidare i rapporten framgår det att en ”rätt” utformad idrott kan bidra till en bättre hälsa livet igenom, idrotten kan exempelvis lära barn och ungdomar hur kroppen fungerar och vad som krävs för att den ska må bra. Forskningsresultat visar även att idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling, såväl fysiskt som intellektuellt.
Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag i skolan.
Åberg m fl.(2009) beskriver i en artikel om samband mellan fysisk aktivitet och intelligens vid 18 års ålder. Under värnplikts undersökningar samlades data in gällnade individens fysiska kondition och intelligens. Dessa kopplades sedan samman med andra nationella databaser, som behandlar socioekonomisk status och skolresultat. Det framkommer i studien att det finns positiva samband mellan fysisk aktivitet och lärande, till exempel att fysisk aktivitet indirekt kan öka elevers skolprestationer genom att förbättra deras mentala hälsa, självförtroende och uppmärksamhet. Det finns alltså ett samband mellan mental hälsa och utbildningsnivå senare i livet. Detta styrker att fysiska aktiviteter kan bidra till en förbättrad hälsa samt bättre utbildningsresultat.
Även Ericsson och Cederberg (2008) har kommit fram till att det finns relationer mellan fysisk aktivitet och totala betygspoäng i skolår 9. Studien omfattar 296 elever som inte uppnått godkända betyg i matematik, engelska och svenska efter skolår 9 i grundskolan och fortsatt sina studier i en IV-klass (individuellt program). Resultatet av studien visar ett tydligt samband mellan betyg i idrott och hälsa, och betyg i såväl svenska, matematik och engelska.
Samtliga elever som har MVG i svenska och matematik har också MVG i idrott och hälsa.
3.4 Föreningsidrottens syn på undervisningen i ämnet idrott och hälsa Riskerna med begränsade möjligheter till idrott och motion för barn och ungdomar har kritiserats från forskarhåll och situationen har starkt kritiserats inte minst från skolans idrottslärarkår. Även Riksidrottsförbundet (RF) har kontinuerligt engagerat sig och delvis
6
varit drivande i processen. I RF:s studie, idrott och rörelse i skolan - en studie av idrotten i skolan (RF, 2007) går det att ta del av resultaten från studiens båda målgrupper grundskola och gymnasium. 500 skolor från hela landet besvarade en enkät gällande idrott i skolan. I studien går det att läsa om att den ändrade läroplansförordningen på förskola, fritidshem och gymnasium inrättades för att och ge eleverna förutsättningar till ökad fysisk aktivitet. Vidare i studien går att läsa att den politiska satsningen på barns och ungdomars fysiska hälsa blivit allt tydligare. Med hjälp av resurser till idrottsrörelsen (bl.a. Arvsfonden 1998 och senast Handslaget) har ett ökat samarbete mellan skolan och det lokala föreningslivet förbättrat förutsättningarna för ökad fysisk aktivitet i skolorna vid sidan av ämnet idrott och hälsa.
Fokus har delvis flyttats från enbart idrottsämnets betydelse till hela skolans möjligheter att avsätta mer tid till fysisk aktivitet. Skolans roll som total hälsoarena har därmed stärkts.
3.5 Utbildningspolitik om hälsa
I rapporten fysisk aktivitet och folkhälsa (Statens folkhälsoinstitut, 2006) går att läsa att Skolverket 2002 fick i uppdraget att tillsammans med FHI och Riksidrottsförbundet att utreda frågan om att inrätta ett Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom (NCFF). Centret upprättades vid Örebro universitet 2003. Syftet var att NCFF utifrån skolans övergripande mål och riktlinjer skulle stödja skolor i arbetet med ökad fysisk aktivitet och andra hälsofrämjande verksamheter. Det ska sprida erfarenheter om lärande exempel, forsknings- och utvecklingsprojekt samt verka för ökad samverkan mellan universitet/högskolor, kommuner och andra skolhuvudmän och myndigheter,
intresseorganisationer och lokala organisationer.
Våren 2006 bytte centret namn till Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdomar och regeringen beslutade samtidigt att vidga NCFF:s uppdrag till att också omfatta kostfrågor (Statens folkhälsoinstitut, 2006). NCFF ska stödja skolor och fritidshem i arbetet med att öka den fysisk aktivitet ge god kosthållning och andra hälsofrämjande
verksamheter samt samarbetar med myndigheten för skolutveckling, Livsmedelsverket och FHI i dessa frågor.
Riksdagen beslutade 2003 att en ny sektorsövergripande folkhälsopolitik skulle inrättas för att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna mellan olika grupper i befolkningen.
7
Det var statens folkhälsoinstitut (FHI) som fick i uppdrag av regeringen att samordna en nationell rapport i syfte att förbättra folkhälsan. Ett mycket påtaglig hot mot den svenska folkhälsan är ökad övervikt och minskad fysisk aktivitet. En allt större andel av befolkningen har så kraftig fetma att den innebär märkbara långsiktiga risker för framför allt diabetes, hjärt- kärlsjukdomar och cancer, SFH (Statens folkhälsoinstitut, 2005). Vidare beskriver SFH att de stillasittande aktiviteterna har ökat i omfattning under de senaste åren, samt att studier av skolbarn visar att andelen som tittar på tv minst två timmar per dag ökade mellan åren 1985- 86 och 2001-02 från 44 till 67 procent.
Det är alltså mycket som talar för att den stillasittande livsstil, som präglar barns och ungas liv som tv, video och dataspel har ersatt de fysisk aktiviteter i form av utelek och idrottsutövning.
Samhällsutvecklingen i Sverige har inneburit att den fysiskasgraden total sett har minskat.
Mycket på grunda av att vi inte behöver använda oss av våra kroppskrafter i det vardagliga livet i samma utsträckning som förr i tiden (Engström, 2004). Att bryta utveckling av ökad övervikt och minskad fysisk aktivitet är inte helt lätt, då dessa problem hänger samman med utvecklingen i samhället som samtidigt har inneburit ett bekvämare liv. Det krävs samordnade insatser och kraftfulla program som kan påverka matvanor och fysisk aktivitet. Ett förslag till åtgärd har lagts fram av statens folkhälsoinstitut (FHI). De föreslår bland annat följande:
Att ämnet idrott och hälsa utvecklas och kvalitetssäkras; skolan har ett ansvar för att lågaktiva barn och unga får tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen och att de har kunskaper om betydelsen av fysisk aktivitet för hälsa
(Statens folkhälsoinstitut, 2005, s. 474).
Svensson och Hallberg (2010) beskriver att hälsotrenden i dagens samhälle lett till att
individen får ta ett allt större ansvar för sitt eget välbefinnande, vilket leder till att människor får söka information om vad som leder till ökad hälsa på egen hand. Vidare beskriver
Svensson och Hallberg (2010) att den individuella hälsotrend som råder i samhället kan komma att öka ojämlikheten i hälsa. Där av har skolämnet idrott och hälsa en stor betydelse för att ge eleverna en god undervisning gällande hälsa.
8
3.6 Hälsa i undervisningen
Thedin, Jakobsson (2005) har i sin rapport, Hälsa - vad är det i ämnet idrott och hälsa?
intervjuat lärare om deras syn på hälsa i ämnet. I rapporten framträder tre grupperingar utifrån lärarnas sätt att svar på frågor om hälsa i ämnet:
Hälsa är något teoretiskt som man förknippar med traditionell klassrumsundervisning där man läser, svarar på frågor och diskuterar begreppet men där det fortfarande ingår som en del i ämnet.
Hälsa har man i andra ämnen, så som hemkunskap när man undervisar om kost eller naturkunskap när man har moment som främst handlar om människokroppen. Dessa ämnen kan integreras med idrott och hälsa men det förekommer inte särskilt ofta.
Hälsa kan vara de aktiviteter som man genomför i ämnet. Genom att vara fysiskt aktiv främjar man hälsan på kort och lång sikt. Hälsa är något man genomför enligt
förmedlingspedagogiken. Man informerar om varför man ska träna och på vilket sätt olika övningar är nyttiga (vilket inte är samma sak som att eleverna har förstått eller att det är det som de har uppfattat att undervisningen går ut på).
(Thedin Jakobsson, 2005, s.59)
Vidare går det i samma rapport (Thedin-Jakobsson, 2005) att läsa att lärarna som intervjuats talar mycket om vikten av att beakta och träna den sociala förmågan hos eleverna. Sedan beskriver Thedin-Jakobsson att det är i få ämnen som eleverna är så exponerade som i ämnet idrott och hälsa. Att både kropp och färdigheter synliggörs på ett påtagligt sätt, vilket kan vara en av anledningarna till att lärarna betonar vikten av att känna lust för ämnet. Här betonar Thedin-Jakobsson att lärarna blir klämda mellan två resonemang, en som betonar leken, att det ska vara roligt och lustfyllt och en annan som betonar kroppslig prestation i form av kroppsligt kunnande
I Ericsson, Gärdsell, Lindén, och Karlssons (2006) artikel beskrivs hur Bunkefloprojektet startade på ortopediska kliniken på universitetssjukhuset i Malmö 1996 av Per Gärdsell. Syftet med projektet var att utvärdera vad som händer hos växande barn som får mer fysisk aktivitet och rörelseträning i skolan. Projektet omfattade totalt 220 elever och pågick under nio år från årskurs ett till årskurs nio. Resultatet av studien visar att de barn som fick idrottsundervisning fem lektioner i veckan utvecklades bättre motoriskt och fick bättre studieresultat, än den
9
grupp av barn som fick idrottsundervisning två lektioner i veckan. Barnen som varit mest fysiskt aktiva hade även minst tendens att utveckla fetma och riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom. Många av barnen i studien vittnar även om att de orkar sitta still och kan
koncentrera sig bättre. Gärdsell anser att skolan blir en viktig hälsoarena som kan nå samtliga barn. En ökning av idrottsundervisningen i skolan kan ändra hälsobeteendet hos barnen samt medföra att de får förbättrade studieresultat.
I en studie (2003) har lärarens perspektiv på ämnet idrott och hälsa studerats. Bland annat behandlas lärarnas syn på undervisningen och vilket innehåll som lärarna anser är viktigt i ämnet. Studien bygger på en bredenkät där ämnesansvariga för idrott och hälsa deltagit, 200 lärare vid grundskolan och 100 lärare vid gymnasiet. I studien får grundskolelärare bedöma de tre viktigaste lärdomarna som ämnets undervisning ska ge. Det framkommer att alternativet
”att lära sig om hälsa” rankas först på sjunde plats. Det som grundskolelärarna tycker är allra viktigast är att eleverna har roligt genom fysisk aktivitet.
10
3.7 Hur beskrivs hälsa i styrdokumenten
Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och
kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället (Skolverket, 2011, s.52).
Detta utdrag ur kursplanen för idrott och hälsa i grundskolan ger en tydlig indikation på att hälsa är viktigt och har ett stort inflytande i undervisningen. I det centrala innehållet idrott och livsstil anges vad som omfattar hälsa i ämnet för de olika årskurserna.
I de lägre årskurserna 1-3 beskrivs hälsa i termer om ord och begrepp för och samtal om upplevelser av hälsa (Skolverket, 2011). I årskurs 4-6 handlar hälsa förutom detta även om kroppsliga och mentala effekter av olika träningsformer (Skolverket, 2011). På högstadiet omfattas olika definitioner av hälsa. Samband mellan rörelse, kost och hälsa och
sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa (Skolverket, 2011).
Hälsa beskrivs Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt arv av fysiska aktiviteter och naturupplevelser. Det ger tillfälle att uppleva och förstå betydelsen av rörelseaktiviteter och deras samband med välbefinnande och hälsa. Färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer påverkar människors hälsa är grundläggande för att människor ska kunna ta ansvar för sin hälsa
(Skolverket, 2012, s.83).
Gällande idrott och hälsa på gymnasiet, så har hälsa har fått en stor vikt i den nya
ämnesplanen. Som stycket ovan beskriver framgår att eleverna skall bli medvetna om sin egen hälsosituation och vad som kan förbättra eller försämra den. Att skapa en förståelse kring hälsorisker och vad som sker i kroppen när man utsätts för dem. Folkhälsan skall förbättras genom att allt fler får kunskaper om framförallt fysiska men även till viss del psykiska hälsoaspekter. I det centrala innehållet går att läsa följande:
11 Centralt innehåll:
• Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa.
• Motions-, idrotts- och friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga.
• Träningsmetoder och deras effekter, till exempel konditions- och koordinationsträning.
• Rörelse till musik samt dans.
• Utemiljöer och naturen som arena för rörelseaktiviteter och rekreation.
• Metoder och redskap för friluftsliv.
• Säkerhet i samband med fysiska aktiviteter och friluftsliv.
(Skolverket, 2011, s.84)
Myndighet för skolutveckling (2007) beskriver att ämnet idrott och hälsa enligt kursplanen ska utveckla kunskaper om hälsa och hälsofrämjande hos eleverna, och detta utifrån ett brett hälsoperspektiv som innefattar en fysisk, psykisk och social förmåga. Vidare beskrivs att
”idrott och hälsa i relation till hälsa är ett ämne som genom och i rörelse, samt genom friluftsverksamhet ska utveckla hälsa i termer om av fysisk, psykisk och socialt välbefinnande”
(Myndighet för skolutveckling, 2007, s.13).
12
3.8 Teoretiskt perspektiv
Raustorp (2000) beskriver att folkhälsoarbetet har förändrats när det gäller strategier för att främja hälsa. Tidigare talade man mest om riskfaktorer i form av tobak, alkohol eller riskgrupper i befolkningen t.ex. invandrare och ensamma mödrar. Hälsoarbetet gick i första hand ut på att förebygga sjukdom. Raustorp (2000) beskriver vidare att hälsoarbetet nu går mot en riktning att skapa stödjande miljöer för hälsa. Dessa stödjande miljöer kan innefatta allt från säkra promenadstråk till barnpassning i samband med motionspass. Tanken är att människor ska få definiera sina egna behov och problem. Hälsoarbetet ska ge kunskap och makt att påverka sin egen situation. Tidigare låg fokus på riskfaktorer men perspektivet har lyfts till friskfaktorer t.ex. känsla av sammanhang, god självkänsla, fysisk aktivitet, vila, avspänning och en positiv livsinställning.
Quennerstedt (2006) beskriver två synsätt gällande hälsa, det patogena och salutogena. Det patogena synsättet innebär att hälsa ses som ett tillstånd i frånvaro av sjukdom eller skada.
Hälsa ses som ett mål, ett statiskt tillstånd som man kan uppnå genom att undvika sjukdom.
Det är det sjuka eller avvikande som fokuseras. Det salutogena synsättet fokuserar på det som skapar och utvecklar hälsa. Hälsa anses vara något mer, eller något annat än frånvaro av sjukdom. Man kan vara sjuk men ändå ha hälsa. Hälsa anses skapas i fysiska, psykiska och sociala faktorer i samspel.
Vidare beskriver Quennerstedt (2006) det salutogena perspektivet som förespråkas av Antonovsky. Antonovsky har utarbetat en teori om vad individen behöver göra för att
förhindra eller utveckla hälsan. Känsla av sammanhang (KASAM) består av tre komponenter:
Begriplighet- som innebär att olika händelser i livet går att förklara.
Hanterbarhet- att man inte är offer för omständigheterna utan själv i hög utsträckning kan påverka dem
Meningsfullhet- som i detta fall handlar om engagemang och motivation att göra något åt sin situation.
Quennerstedt (2006, s. 200)
Barn och ungdomar i olika åldrar ställs hela tiden mot olika påfrestningar som påverkar deras hälsa. Det kan vara sjukdomar eller psykiska och sociala påfrestningar orsakade av
13
upplevelser som sker i skolan. Raustorp (2000) anser att grupptryck, självkänsla och utseende är viktiga faktorer i detta sammanhang. Ändå är vissa individer bättre på att återhämta sig än andra, trots att de har utsatts för samma påfrestning. Antonovsky utgår ifrån att tillvaron är full av påfrestningar och svårigheter som individen måste lära sig att hantera (Raustorp, 2000). Vidare beskriver Raustorp (2000) att en stark känsla av sammanhang inte är liktydigt med god hälsa, men enligt teorin KASAM kan individer med en stark känsla av sammanhang lättare ta till sig information om olika hotbilder mot vår hälsa och på så vis vara beredda på dessa hot. Sammanfattningsvis kan man säga att KASAM är ett mått på en persons
motståndskraft mot psykiska, fysiska och sociala ohälsofaktorer i omgivningen.
Thedin, Jakobsson (2007) understryker vikten av begreppet KASAM i idrott och
hälsoundervisning. Hon beskriver att det går att dra paralleller mellan människors upplevelser av hälsa och idrott och hälsans betydelse för elever. Därför anser hon att det är viktigt att trycka på och reflektera över begreppet KASAM och hur man kan strukturera upp sin skolundervisning för att det ska bli meningsfullt, greppbart och hanterbart för eleverna.
Vidare beskriver hon att begriplighet i undervisningen formas genom erfarenheter när dessa upplevs som sammanhängande och strukturerade. Det innebär att läraren måste ge uttryck för vad momenten i undervisningen syftar till samt att strukturera lektioner som är begripliga för eleverna. Att tala om hanterbarhet i undervisningen innebär att eleverna har resurser att möta och hantera de aktiviteter de ställs inför. Detta innebära att läraren gör det möjligt för eleverna att hantera de egna fysiska, psykiska och sociala resurserna. Meningsfullhet innebär att ha en positiv förväntan, att det ska känns utmanande och intressant att engagera sig i något. Inom undervisningen innebär detta att läraren har förmåga att skapa engagerade och lustfyllda lektioner för eleverna.
14
6 Metod
Studiens datainsamlingsmetod är semistrukturerade intervjuer (bilaga 1) med fem lärare i idrott och hälsa (Patel & Davidsson, 2003). Syftet med att använda intervjuer var att dessa gav mig möjlighet att identifiera respondenternas uppfattning om hälsa i idrottsundervisningen (Patel & Davidsson, 2003). En kvantitativ metod hade varit bra för att täcka generella
aspekter bland lärarna i idrott och hälsa. Men med tanke på studiens syfte och frågeställningar så blev en intervjuundersökning mer relevant.
6.1 Urval
I följande undersökning har fem idrottslärare intervjuats, verksamma vid fyra olika skolor i en mindre stad i Västmanland. Lärarna arbetar i skilda undervisningsstadier från årskurs 1 på grundskolan till gymnasiet. Syftet med kvalitativa djupintervjuer är att få en djupare bild och uppfattning om hur det arbetas med hälsa i olika årskurser (Kvale & Brinkmann 2009). På så vis blir det en bra spridning av deltagare och den informations som samlas in blir
förhoppningsvis djupare och ger mer unik data att granska. Till en början var det tänkt att det skulle ingå 7-8 lärarintervjuer men några föll bort på grunda av att de inte svarade på min inbjudan. Här nedan har jag valt att göra en kort presentation av de lärare som deltog i intervjuerna.
6.2 Genomförande
Via mail fick lärarna frågan om de ville ställa upp på en intervju rörande deras roll som lärare i idrott och hälsa. De fick inte mer specifikt reda på frågorna i förväg. Anledningen till detta var att undersökningen skulle ligga så nära deras vardag som möjligt och att de inte skulle kunna läsa in sig på frågorna. På så sätt skapade jag större möjlighet att få in spontana och förhoppningsvis relevant data till min undersökning. En semistrukturerad intervjumetod har använts där bestämda frågor inledde samtalstema och följdes upp med följdfrågor när intervjun fortled (Kvale & Brinkmann, 2009). En intervjuguide (bilaga1) konstruerades och bestod av fyra korta inledningsfrågor, som handlade om lärarens bakgrund i yrket, ålder och antal år i yrket bland annat. Sedan följde frågor inriktade på hälsa och lärarnas uppfattning och sätt att arbeta med hälsa i ämnet idrott och hälsa. En pilotintervju utfördes innan för att kontrollera att de frågor som sammanställts var relevanta för ändamålet.
15
6.3 Dataanalys
De inspelade intervjuerna överfördes från en mobiltelefon till en dator. Transkriptionen av intervjuerna utfördes var för sig. Jag utgick sedan från mina frågeställningar när jag
kategoriserade respondenternas svar. Därefter bearbetades en fråga i taget vilket gjorde det enklare att undersöka vilka likheter och skillnader det fanns i respondenternas svar. Sedan sammanställdes svaren och presenterades i resultatfrom.
6.4 Forskningsetik
Innan intervjuerna började fick respondenterna ta del av undersökningens övergripande syfte.
De fick själva bestämma om de ville delta i undersökningen via den inbjudan de tagit del av via mail. De påpekades även att deras personliga utsagor skulle behandlas konfidentiellt samt att de fick ta del av den färdiga uppsatsen efter färdigställandet om de ville. I det inspelade materialet finns inga uppgifter om respondenterna som kan kopplas till deras identitet. Min transkribering är inte märkt med namn utan efter en slumpad nummerföljd (L1 – L5).
Materialet som samlats in kommer att användas för den aktuella undersökningen och inte i något vidare syfte utan respondenternas tillåtelse. Jag har följt fyra etiska huvudprinciper för samhällsvetenskaplig forskning vid min insamling och hantering av data. Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (se Vetenskapsrådet, 2002).
6.5 Validitet
Begreppet validitet handlar om huruvida en metod undersöker vad den är avsedd att
undersöka (Kvale & Brinkmann, 2009). Det innebär att frågorna är relevanta och kan ge de svar på forskningsfrågorna som studien syftar till. Då validering genomsyrar hela
forskningsprocessen från planering till rapportering, innebär det att det ställs höga krav på forskarens hantverksskicklighet (Kvale & Brinkmann, 2009). En välplanerad intervjuguide har gjort arbetet med intervjuerna lättare. En djup bild av respondenternas tankar har
inhämtats, vilket är vad undersökningen syftar till. Även det att intervjustudien föregicks med en testintervju för att prova ut och förfina frågorna, är en åtgärd i riktning att öka validiteten.
6.6 Reliabilitet
Vid en forskningsintervju är det jag som intervjuare som kan påverka reliabiliteten
(tillförlitligheten), genom att ställa ledande frågor, genom olika provocerande kroppsuttryck eller verbala reaktioner (Kvale & Brinkmann, 2009). För att höja tillförlitligheten i min undersökning har förberedelserna och planering av intervjulokal och intervjuguiden varit
16
viktiga. De intervjuade har givits liknande yttre förutsättningar och där frågor har ställts enligt en utarbetad intervjuguide. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) behöver inte ledande frågor alltid innebära en lägre tillförlitlighet, då ledandefrågor ibland kan syfta till att pröva
tillförlitligheten i intervjupersonens svar. Dock så har jag i denna studie så långt som möjligt försökt undvika att arbeta med ledandefrågor. Kroppsuttryck och verbala reaktioner kan ha påverkat studiens reliabilitet, men i vilken grad är svårt att säga. Syftet har varit att varar ganska neutral och där igenom inte försöka påverka och lägga in någon personlig värdering i respondenternas svar.
6.7 Generaliserbarhet
Begreppet generaliserbarhet syftar till om intervjuundersökningens resultat kan överföras till andra undersökningspersoner och situationer (Kvale & Brinkmann, 2009). Resultatet i denna undersökning går inte att generalisera att gälla alla lärare i idrott och hälsa, då antalet
intervjuer varit för få. Resultatet ger dock en fördjupad bild av hur dessa lärare ser på hälsa och hur de arbetar med hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Jag kan alltså inte dra en slutsats att alla lärare uppfattar och arbetar likartat med hälsobegreppet i ämnet idrott och hälsa. För att undersökningen skulle kunna generaliseras så måste den utvidgas. Flera verksamma
idrottslärare måste intervjuas och dessa bör vara mer specifikt utvalda i förhållande till samhällsmiljö och skolornas geografiska placering. Även bakgrund både privat och yrkesmässig är viktiga faktorer för att kunna generalisera.
17
7 Resultat
I detta avsnitt kommer lärarintervjuerna att analyseras utifrån studiens frågeställningar.
Resultaten redovisas och diskuteras med hjälp av citat under tre huvudrubriker. ”Lärarens uppfattning av hälsoperspektivet”, ”Lärarens syn på undervisningen om hälsa” och ”Lärarens syn på utvecklingen av hälsoperspektivet”.
Innan jag redovisar mitt resultat så kommer jag göra en kort presentation av lärarna som deltagit i denna studie. Detta för att ge en bättre bild av vem som säger vad i den löpande texten.
Lärare A- Man 30 år examinerades 2010 och är verksam på grundskolan årskurs 1-6.
Lärare B- Man 45 år examinerades 1994 och är verksam på grundskolan årskurs 7-9.
Lärare C- Man 55 år examinerades 1986 och är verksam på gymnasiet.
Lärare D- Kvinna 58 år examinerades 1987 och är verksam på gymnasiet.
Lärare E- Kvinna 41 examinerades 2002 och är verksam på grundskolan årskurs 1-3
7.1 Sammanställning av intervjuerna
7.1.1 Lärarens uppfattning av hälsobegreppet
Lärarnas uppfattning om vad som är hälsa skiljer sig något åt. Lärare C som har jobbat länge i yrket och undervisar i de högre åldersstadierna har en något vidare hälsouppfattning. Denna lärare talar utöver betydelsen av den fysiska hälsan i undervisningen även om den
socialhälsan i termer om en fungerande vardag:
Det här att man har ett väl fungerande familjeförhållande och fritid och friluftsliv och allt vad det innebär det behöver ju inte bara vara att man tränar, tränar och tränar för att må bra utan det ska också vara, ja stressfritt gärna och bra mat och bra fritid och bra kompisar och allt de runt omkring (Lärare C)
Även lärare B ger en vidare syn på hälsa i denna fråga och ser utanför den fysiska biten av hälsa:
18
Att man har hitta någon form av motionsform typ som man kan, tycker är trivsam och rolig som man kan hålla på med länge, det är hälsa ren fysiologiskt. Sen är hälsa att man har goda vänner att man har familjesituation som funkar det liksom hela biten tycker jag. Att man har vänner, att man har vänner omkring sig och schysst jobb de har ju inte alla, men ett schysst nät runt omkring sig det är nog så viktigt (Lärare B)
När lärarna beskriver hur de uppfattar hälsa i kursplanen så ger samtliga lärare en bild av att, eleverna ska få ett grepp om sin egen hälsa genom att prova på olika fysiska aktiviteter.
Lärare (A) beskriver att tonvikten ligger på den fysiska hälsan. Lärare (C, D) som är verksamma på gymnasiet anser även att eleverna ska kunna reflektera över sitt eget välbefinnande. Lärare (B) uttrycker dessutom att kursplanen fortfarande är ”luddig”:
Den är ju luddig som vanligt då, den vart inte mycket tydligare när den nya kom. Men det är väl om man hård -drar det så tycker de att vi ska lära de att äta rätt, motionera rätt. Ja de är väl det men vad det är, är ju upp till varje skolas rätt att ta upp tycker jag. Det ser ju olika ut på alla ställen. Beroende på vad det är för tradition på skolan eller i kommunen kan jag tycka (lärare B)
I ämnets kursplan uppfattar jag att tonvikten för de yngre är den fysiska hälsan
framför allt, och upplevelsen av olika fysiska aktiviteter och hur man kan nå god hälsa genom att variera olika aktiviteter liksom, att de ska få prova på ett brett utbud för att vara fysiskt aktiva och bedriva friluftsliv och allt vad det är. Som kan bidra till en god hälsa i ett livslångt perspektiv (Lärare A)
Jag har alltid haft i mitt tema att var och en måste ansvara och vara medveten om sin hälsa. Så att i grundtanken har jag faktiskt inte ändrat utan jag tycker bara att den har blivit mycket bättre förtydligande i den nya läroplanen så jag är van att jobba så här. Jag är van att reflektera på timmarna (Lärare D)
Ja framförallt så är det väl just det här teoretiska momenten som har fått större utrymme. I början när jag började jobba hade vi inte så mycket teori över huvud taget nu har man ju mera (Lärare C)
19
När lärarna ska definierar begreppen hälsa och idrott så går svaren isär något. Lärare A anser att idrott är ett verktyg för att nå god hälsa. Lärare B beskriver att hälsa och idrott är två skilda begrepp:
De hör väl ihop idrott är väl kanske ett verktyg för att nå god hälsa. Det är väl liksom därför också som jag sa förut att man upplever att huvudfokus ligger på den fysiska biten. Den konkret fysiska biten för de här små, inte så mycket kanske just på sociala och mentala. Men visst hänger det ihop att må bra (Lärare A)
För mig är det olika saker det beror på. Kan vara direkt när jag tänker på idrott så tänker jag på, mera på tävlingsidrott kanske eller jo det gör jag ju tävlings och elitidrott. Det är definitivt inte hälsa om man ska hård dra det. Det är jävligt mycket skador och man tränar när man är skadad och man håller på och donar. Medan hälsa mera är ”må bra träning” om jag ska säga så då, om jag ska hitta nått ord (Lärare B)
Lärarna har något skilda uppfattningar om hälsa beroende på hur länge de varit verksamma i yrket, samt vilken åldersgrupp av elever de undervisar. De lärare som undervisar äldre elever verkar ha en något bredare syn om hälsa. Där även familj, kompisar och sociala relationer ingår. Lärarna anser att kursplanen främst beskriver hälsa som fysiskaktivitet, samt att kursplanen till viss del är svårtolkad gällande hälsa. Begreppen idrott och hälsa tolkar lärarna olika. Beskrivningar om att idrott leder till hälsa, samt att de är helt skilda begrepp
förekommer.
7.1.2 Lärarens syn på att undervisa om hälsa
Samtliga lärare är överens om att hälsa är viktigt del i undervisningen. Lärare E beskriver även att det är viktigt att belysa att ämnet heter idrott och hälsa, inte bara idrott. Lärare D anser att hälsa är den ”röda tråden” i undervisningen:
Många tycker att idrott det är liksom bara sparka boll och röra på sig men ämnet är ju så mycket mer än de. Det ingår ju mycket teori också! Just de att prata om vad man ska äta och röra på sig, men jag tror många slarvar fortfarande och säger de är idrott men det är nog viktigt att man petar in det där extra ordet med hälsa (Lärare E)
20
Den har ju jätte stor betydelse för allting som vi gör, jag brukar säga så här varje gång man går ut ifrån lektionssalen då ska man ha fått med sig någonting och man ska känna wow man ska tycka det är roligt framför allt för hälsa är ju också att ha roligt tycker jag. Hälsa är den röda tråden tycker jag (Lärare D)
Lärarna arbetar likartat med hälsa i undervisningen, det är den fysiska aktiviteten som är i centrum. Lärare A beskriver att eleverna skall få prova på olika aktiviteter och hitta en motionsform som de gillar, som på så sätt kan främja deras hälsa i ett livslångt perspektiv:
Det är som jag sa att jag försöker visa på barnen ett brett utbud av aktiviteter prata med dem hur de känner kring aktiviteterna. Vi pratar om kost, sömn och hur mycket man måste röra på sig varje dag till exempel. Det är väldigt konkreta grejer. Det får inte bli för abstrakt när dem är små utan det ska vara konkret lätt att ta på (Lärare A)
I de högre årskurserna får eleverna diskutera och reflektera om hälsa i ett vidare perspektiv.
Lärare D beskriver att eleverna får diskutera efter varje lektion, över hur de upplevt aktiviteten;
Jag pratar ganska mycket om hälsa i undervisningen att man måste ha kondition för att orka överhuvudtaget. Man måste ha styrka för att klara av det jobbet man ska ha i framtiden. Det är ingen annan som kommer och bekymrar sig om min hälsa. Jag försöker få eleverna att medvetande göra sig själva och vi har alltid diskussioner varje lektion. Vad har vi gjort idag? Hur kändes det här? Vad har vi tränat på för någonting? Varför är det här bra att kunna i framtiden och nu? Så jobbar jag!(Lärare D)
Vidare så framkommer det att samtliga lärare anser att det är lätt att undervisa om den fysiska delen av hälsa, men lärare (B, C) uttrycker att teorin i undervisningen har svårt att fånga elevernas intresse:
Ja, tycker inte det är så svårt. Det är väl, de svåra är väl nät man tar de teoretiska delarna, för de flesta eleverna vill alltid att det ska vara... det ska hända någonting.
De ska vara rörligt och rörelse. Det ska hända någonting (Lärare B)
21
Själva praktiska momenten tycker jag inte är så svårt men sen det som kanske är lite svårare då, är kanske att få eleverna motiverade till och göra intressant är de teoretiska sidorna av de hela då (Lärare C)
Då lärarna får beskriva vad eleverna ska lära sig inom temat hälsa i undervisningen, framkommer att lärare (A, D) är överens om att eleverna ska veta vilka faktorer som styr deras välbefinnande. Exempelvis sömn, kost och motion. Lärare B beskriver även att eleverna ska hitta en aktivitet som passar och kan bli ett livslångt motionerande:
De ska känna till lite grann vad de kan göra själva för att påverka sitt eget
välbefinnande, vad man kan göra för att må bra helt enkelt. Vad som är viktigt för att må bra (Lärare A)
De ska veta vilka faktorer de är som styr vårt välbefinnande hur sömnen påverkar oss de ska vad kosten har för betydelse för att vi ska må bra de ska veta vad rörelse och motion har för betydelse och återhämtning (Lärare D)
Jag tycker de ska få ett brett spektrum av olika motionsmodeller eller olika saker som de ska få prova på så att de ska fastna någonting som kan bli ett livslångt
motionerande (Lärare B)
Samtliga lärare anser att de finns tillräckligt med resurser i form av material och lokaler för att bedriva en bra undervisning, samt att de har en kompetens att undervisa om hälsa. Lärare D beskriver det så här:
Ja jag tycker själv jag har ganska många kompetenser. För jag har jobbat på
särskolan jag har jobbat med stökiga tonåringar när det gäller sociala biten, och jag har jobbat med vuxna i hälsa så den breda kompetensen känner jag att jag har. Och sen så känner jag en styrka i att mina kolleger har spetskompetens också då kan vi byta så jag kan bli behjälplig på det ena och de kan hjälpa mig om det ät nått. Så kompetensen tycker jag att vi har. Vi är faktiskt ganska duktiga här. (Lärare D)
22
Samtliga lärare beskriver att deras syn på hälsa i undervisningen inte har ändrats nämnvärt sedan de började arbeta. Lärare (B, D) berättar att grundtanken finns kvar men att innehållet har ändras genom åren:
Grundtanken att vi inte ska utbilda elitidrottsmän utan vi ska utbilda folk som är friska länge så har alltid varit min utgångspunkt fast jag är tävlingsfanatiker själv, så har det alltid varit så, innehållet har ju ändrats i och med att det kommer ny forskning och så. Så är det ju, inte tankesättet men innehållet. (Lärare B)
Jag har ju naturligtvis fått mer erfarenhet och blivit mognare och allt det här så det ju mer befäst i mig själv men grundtanken har jag alltid haft. ( Lärare D)
Lärarna är överens om att det är viktigt att undervisa om hälsa. Det är den fysiska aktiviteten som är i fokus i undervisningen. Den teoretiska delen i undervisningen är till viss del svårare att nå ut med. Lärarna anser att eleverna ska lära sig hur sömn, kost och motion påverkan välbefinnandet och därmed hälsan. Samt att eleverna kan finna en motionsform som kan bli ett livslångt motionerande. Lärarna beskriver även att de har en grundtanke om hälsa, samt att arbetssätt och innehåll har förändrats genom åren i undervisningen om hälsa.
Avslutningsvis så anser sig lärarna ha resurser och kompetens för att kunna utföra ett bra arbete i ämnet.
7.1.3 Lärarnas syn på hälsoperspektivet i framtiden
Samtliga lärare berättar att tiden har en viktig del i undervisningen, att den måste utökas för att de skall kunna ge eleverna en än mer betydande hälsoundervisning. Sedan anser lärare B att hälsoperspektivet kan styrkas i ämnet genom att en hälsoprofil införs. Där eleverna får en inblick hur deras kropp mår:
Har man nationella prov i matte och svenska allt vad det heter så kanske man skulle kunna göra en hälsoprofil på alla elever så de får se hur kroppen mår. Det kan jag tycka är viktigare än att kunna böja tyska verb rätt, personligen. Så en hälsoprofil, det kanske vore något att utveckla som man gör kanske en gång om året (Lärare B)
23
Lärare E är den enda som uttrycker att organiserad aktivering varje dag vore rimligt i framtida undervisning:
Man skulle behöva en stund varje dag tycker jag även om man kanske inte behöver duscha och byta om alltså promenad eller vad som helst någon slags aktivering som är organiserad varje dag tycker jag i och med att det är de vi pratar om att vi ska röra på oss varje dag (Lärare E)
När lärarna beskriver hur de vill arbeta med hälsa i framtiden så framkommer det återigen att tiden är en aspekt de flesta lärare vill få mer av i framtiden. Lärare (A, C) önskar även att få arbeta mer ämnesövergripande. Lärare E är nöjd med att arbeta med hälsa som det är idag och vill inte förändra något i framtiden:
Då skulle man kanske önska att, man kunde jobba mera kanske ämnesövergripande att hela skolan kanske i nått större så man fick mera helhets begrepp på hälsan så det inte blir så utstakat på ett ämne. (Lärare A)
Jag skulle vilja ha mer tid med varje individ eller varje klass i alla fall än vad vi har nu. Det är ganska lite tid vi har oftast bara en gång i veckan så man hinner liksom inte följa upp. Sen skulle det naturligtvis vara kul att jobb med andra lärare. Då kanske man fick in en hälsoaspekt på ett annat sätt. (Lärare C)
Nämen jag tycker väl att jag arbetar som jag vill göra, de tror jag! Man pratar om det i andra ämnen. Det går in liksom i varandra, de har ganska mycket temaveckor och så. Men jag tycker att jag jobbar som jag vill göra. (Lärare E)
Om lektionstiden i ämnet skulle utökas i framtiden, så beskriver lärare B att denne vill arbeta mer individ inriktat under lektionerna:
Om man finge mer tid till lektioner alltså längre tid till idrottslektionerna så skulle jag ju vilja dela upp kanske grupper, kunna erbjuda mer smörgåsbord dela upp grupper så att de kunde välja olika block under läsåret. Inrikta sig på vissa saker efter eget intresse (Lärare B)
24
Lärarna anser att lektionstiden i ämnet bör utökas i framtiden, för att hälsa ska få än mer fokus i undervisningen. De vill arbeta mer ämnesövergripande och individ inriktat.
25
8 Diskussion
8.1 Analys av resultat
Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma lärare i idrott och hälsa uppfattar och arbetar med hälsa i sin undervisning. Nedan diskuteras resultatet utifrån det valda perspektivet, vilket sedan kopplas till den litteratur som tidigare presenterats i uppsatsen.
Undersökningen syftar att svara på tre huvudsakliga frågor om hälsa; lärarens uppfattning av hälsoperspektivet, lärarnas syn på att undervisa om hälsa samt lärarnas syn på utvecklingen av hälsoperspektivet i undervisningen.
Den första forskningsfrågan som ligger under denna studies syfte är: Hur uppfattar lärarna hälsoperspektivet? Det som framkom i resultatet var att samtliga lärare i undersökningen beskriver att hälsoperspektivet innefattar fysisk aktivitet i någon form. Alla är även överens om att kosten är viktig för att må bra. De lärare som har arbetet längst i yrket har en bredare syn på hälsa och beskriver hälsa utifrån ett vidare sammanhang. De återger att hälsa handlar om att ha en fungerande tillvaro i stort med jobb och vänner för att må bra.
Att samtliga lärare beskriver hälsoperspektivet i termer om sömn, kost och motion kan bero på att ämnet idrott och hälsa under en lång tid tillbaka haft en sådan prägel. Att förebygga skador och sjukdom för att nå hälsa. Ett patogent synsätt, beskriver Quennerstedt (2006) som något statiskt. Det motsatta salutogena perspektivet där KASAM ingår, är istället ett mått på en persons motståndskraft mot psykiska, fysiska och sociala ohälsofaktorer i omgivningen (Raustorp, 2000) Detta synsätt har inte en lika stark förankring inom ämnet, och lärarna har på så vis inte lika stor samhörighet med detta. Men några lärare har ett vidare hälsoperspektiv, där de betonar vikten av att ha en bra familj, vänner och arbete för att nå hälsan. Detta bredare hälsoperspektiv kan kopplas till begreppet KASAM, ett begrepp som inte enbart innefattar den fysiska hälsa. Utan även den sociala hälsan med vänner, familj och samhället i stort. Detta begrepp ser till livsstilens och den fysiska aktiviteten i samspel föra att nå en god hälsa. Man talar i termer om begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Alltså ett samband mellan flera faktorer än enbart fysisk aktivitet och kost.
26
I Ericsson, Gärdsell, Lindén och Karlssons (2006) artikel om Bunkefloprojektet beskrivs hur utökad idrottsundervisning kan förbättra barns hälsobeteende och studieresultat. De insatser som inrättats i skolan betonar den fysiska hälsans betydelse för att påverka barns hälsa. Vilket även de flesta lärarna i denna undersökning ger uttryck för, det vill säga att eleverna ska lära sig om hälsa via utövandet av olika former av fysiska aktiviteter. Kunskap genom rörelse.
Om det blir naturligt att röra på sig varje dag i skolan, ökar sannolikt elevernas förståelse för sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa. Genom att stärka sin kondition orkar de mer, både fysisk och psykiskt i skolan och på fritiden. Elevernas hälsobeteende kan stärkas om de får möjlighet att röra på sig varje dag. Ämnets styrdokument var tidigare inriktat mot fysiska aktiviteter, där de fysiska färdigheterna var viktigast. Idag är ämnet mer uppbyggt kring att ge eleverna kunskap om den fysiska aktivitetens betydelse för hälsan. Där det handlar om att eleverna ska utveckla tillräckliga förkunskaper om betydelsen av att vara fysiskt aktiv, för att de i framtiden ska kunna anamma en hälsosam livsstil. Eleverna ska genomföra olika fysiska aktiviteter och reflektera kring dessa. Lära sig ett sunt utövande och få ett begrepp om hur kropp och själ kan påverkas av hur man rör på sig. Ämnet behöver bli än mer fokuserat på hälsa. Idrottsdelen har under lång tid varit det centrala och elevernas fysiska prestationer har varit viktigast. Eleverna i ämnet Idrott och hälsa har inte till uppgift att utbilda elitidrottare som springer snabbast och kastar längst, utan ämnet ska bidra till att barn och ungdomar får kännedom om till exempel hur fysisk aktivitet, kost och sömn hör samman. Detta är viktig kunskap för att senare i livet kunna ta ställning till vilka faktorer som är bra för den egna hälsan. Framför allt för att kritiskt kunna granska vilka faktorer som inte är bra för hälsa.
Media kan ibland beskriva hälsa på ett osunt sätt, främst via dieter och kroppsideal. Har eleverna kunskapen om vet vilka faktorer som gynnar hälsan, har de större möjlighet att välja ett livslångt fysiskt aktivt liv som främjar en hälsosam livsstil.
Åberg m.fl.(2009) kommer fram till att fysisk aktivitet kan bidra till en bättre hälsa och bättre studieresultat senare i livet. Även Ericsson och Cederberg (2008) belyser att ämnet idrott och hälsa har ett samband med elevernas övriga studie resultat. Detta var också något som de flesta lärarna i denna studie menade att undervisning om hälsa syftade till, det vill säga att eleverna ska finna en fysisk aktivitet de tycker är rolig och kan utöva långt fram i livet.
Vad gäller svaren kopplade till den andra forskningsfrågan: Hur ser lärare i idrott och hälsa på att undervisa om hälsa? Visade de sig att samtliga lärare ansåg att hälsa var en viktig del i
27
ämnet och de försökte belysa detta för eleverna, genom att tala om hälsa i termer om kost, sömn och motion. Samtliga lärare anser att eleverna ska lära sig att hälsa handlar om att sköta om sin kropp sitt eget välbefinnande. De vill att eleverna ska hitta en rörelseform som de tycker är rolig och kan utöva genom hela livet. Detta genom att eleverna ska få prova på många olika aktiviteter. De är även noga med att skilja på att idrottsundervisningen inte enbart handlar om att prestera utan att förstå samband mellan olika saker som sömn, kost och
motion. Lärarna i undersökningen strävar efter att belysa för eleverna att hälsa är en viktig del i ämnet. Genom att skapa ett sammanhang kring de aktiviteter som utförs ska eleverna få begrepp om hälsans betydelse för sitt eget välbefinnande. Detta synsätt har sina likheter i begreppet KASAM. Ett begrepp som består av tre komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Raustorp, 2000). När eleverna förstår att t ex. kost är viktigt för att orka motionera, så menar idrottslärarna att eleverna också har lättare för att förstå och hantera meningen med att sträva efter att äta en väl sammansatt måltid. Man anser även att det är viktigt att eleverna har lättare för att förstå och hantera en fungerande vardag med kompisar och familj för att nå en god hälsa, där de inte alltid behöver träna för att må bra. Bra kompisar och familj kan enligt de intervjuade lärarna således vara resurser som gör att man klarar av att bemästra livets utmaningar.
Gällande idrottslärarnas arbete med hälsan utifrån kursplanen så jobbar lärare i de lägre årskurserna mer konkret med hälsa i ord och begrepp, då de är lätta för eleverna att förstå.
Detta speglar Skolverkets centrala innehåll för hälsa och livsstil som beskrivs så här för årskurs 1-3. Hälsa och livsstil: ”Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelser” (Skolverket, 2011). Lärarna som är verksamma på gymnasiet anser att eleverna ska förstå sambandet mellan fysisk aktivitet, kostvanor och den egna hälsa, vilket även anges i det centrala innehållet för gymnasiet ”Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa” (Skolverket, 2011). Mer konkret om hur hälsa ska bedrivas enligt kursplanen har lärarna svårt att ge tydliga beskrivningar om. Det verkar som lärarna till stor del får tolka kursplanens centrala innehåll utefter sin egen syn på hälsoämnet.
Detta ger upphov till olika tolkningar, där framför allt en lärare uttrycker att kursplanen är svår att tolka gällande hälsa. Övriga lärare anser att den är tydligare än förut men fortfarande lite luddig. En lärare tycker att den speglar hur denne vill arbeta med hälsa i ämnet.
28
En stor fördel skulle vara om ämnet idrott och hälsa kunde enas om en gemensam syn på vad hälsa i undervisningen ska handla om. Nu bir denna del i ämnet lätt undanskymd då det är upp till berörd lärare att tolka och arbeta med hälsa utefter egen tolkning och intresse.
Hälsobegreppet är brett vilket denna studie visar, men om ämnet idrott och hälsa kan enas om en definition så får ämnet ett tydligare syfte gällande hälsa, vilket i sin tur kan leda till att ämnet som helhet stärks i skolan.
Den tredje forskningsfrågan som ligger under studiens syfte är: Hur vill lärarna utveckla hälsoperspektivet i undervisningen? Thedin, Jakobsson (2007) beskriver vikten av begreppet KASAM i idrott och hälsoundervisning. Hon anser att det är viktigt att trycka på och
reflektera över begreppet KASAM och hur man kan strukturera upp sin skolundervisning för att det ska bli meningsfullt, greppbart och hanterbart för eleverna. När lärarna får beskriva hur de ser på utvecklingen av hälsoperspektivet i undervisningen, så beskriver samtliga lärare att de vill fördjupa och strukturera upp arbetet med hälsa inom undervisningen, men att
lektionstiden måste utökas för att de ska ha möjlighet att ge eleverna en större inblick om hälsans betydelse i idrottsämnet.
Den snäva tidsramen i ämnet är ett stort problem enligt många lärare. De vill fördjupa sig och reflektera mer över hälsobegreppet individuellt med eleverna. Jag anser dock att det inte enbart är tidsaspekten som är problemet, utan att det även råder ett synsätt inom ämnet där hälsa inte främst ses ur ett KASAM perspektiv utan genom ett patogent synsätt. Det kan vara svårt att bryta väl inarbetade mönster, men om lärarna får möjlighet att diskutera kring begreppet KASAM mer med varje enskild elev så skulle strukturen på undervisningen gällande hälsa säkert bli mer tydlig för eleverna. Då KASAM bygger på begreppen
meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet (Thedin, Jakobsson, 2007) ger det en tydlig syn på vad undervisningen syftar till. Men om lärare och elever enbart träffas en gång i veckan så blir detta svårt att följa upp. På så sätt får eleverna ingen bra struktur på vad hälsa egentligen innebär i ämnet och de kan inte koppla att hälsa är en viktig del i ämnet idrott och hälsa.
I rapporten ”Hälsa – vad är det i ämnet idrott och hälsa?” beskriver Thedin, Jakobsson (2005) att lärarna i ämnet tycks vara bundna mellan två resonemang i ämnet. En som betonar leken,
29
att det ska vara roligt och lustfyllt och en annan som betonar kroppslig prestation i form av kroppsligt kunnande. Detta speglar det respondenterna berättar gällande hälsobegreppet i undervisningen. Svårigheterna i att eleverna ska få prova på och hitta en lustfylld fysisk aktivitet som de kan utöva i ett längre perspektiv. Samtidigt som eleverna ska lära sig vad som händer i kroppen vid träning och hur man främjar god hälsa.
Till detta kan även tidsaspekten i ämnet kopplas. Tiden i ämnet idrott och hälsa har länge debatterats och Folkhälsoinstitutet (2006) beskriver att det hösten 2003 inrättades ett viktigt tillägg i läroplanen om att erbjuda alla elever mer daglig fysisk aktivitet. Detta tillägg riktade sig dock till hela skolan, inte till idrottsämnet specifikt. Mer tid specifikt till ämnet idrott och hälsa innebär inte per automatik att hälsoperspektivet stärks. En lärare beskriver att fler kortare lektionspass flera gånger i veckan är att föredra än få långa. Eleverna har lättare att vara fokuserade då, samt att det är lättare som lärare att bygga starkare relationer till eleverna om de träffas oftare varje vecka.
I RF:s studie idrott och rörelse i skolan - en studie av idrotten i skolan (RF, 2007) framgår det att den fysiska aktiviteten ökat i hela skolan då handslaget inrättades. Handslaget var ett samarbete med det lokala föreningslivet. Detta gav förutsättningar för ökad fysisk aktivitet i skolorna och möjligheter att avsätta mer tid till fysisk aktivitet. Skolans roll som total hälsoarena stärktes. Det som framkom i resultatet var att lärarna i framtiden vill arbeta mer ämnesövergripande och på så vis påverka att hälsa belyses inom hela skolan. Vilket visade sig i RF:s studie där handslaget stärkte hälsoprofilen i skolan. På liknande sätt kan ett mer
ämnesövergripande samarbete i skolan leda till att hälsobegreppet stärks än mer. Då handslaget byggde på samarbete med instanser utanför skolans ramar, så kan denna integration säkerligen bli än mer betydande för skolans hälsoprofil i framtiden. Om flera ämnen i skolan arbetar mot ett gemensamt hälsoperspektiv och lyfter fram hälsans betydelse för välmående, så får hälsoundervisningen sannolikt ett större genomslag och blir lättare att ta till sig för både elever, personal och föräldrar.
8.2 Metoddiskussion
Mitt val av datainsamlingsmetod som bestod av halvstrukturerade djupintervjuer föll sig naturligt för denna undersökning, då mitt syfte var att erhålla beskrivningar hur verksamma lärare uppfattar och arbetar med hälsa i undervisningen. Jag ville erhålla beskrivningar av den intervjuades livsvärld i avsikt att tolka deras mening (Kvale & Brinkmann, 2009). Via den
30
utarbetade intervjuguiden fick jag fram unik och fördjupad information. En pilotintervju utfördes för att granska om frågorna i intervjuguiden var relevanta. Genom detta så fick jag bra grund inför mina intervjuer och lärarna hade inga större svårigheter att förstå och svara på frågorna. I efterhand kan flera frågor ha ingått i intervjuguiden, samt att ett större underlag av respondenter eventuellt lett till fler synsätt på hälsa. Men eftersom tidsramen för denna
undersökning var begränsad så anser jag att jag ändå fått fram data som kan svara på de frågor som studien syftade till.
Genom mina intervjuer synliggjorde jag både gemensamma drag hos lärarna likväl som att jag redogjorde skillnader och avvikande samt utmärkande svar hos densamma. Det skall dock klargöras att min studie inte har någon egentlig avsikt att dra generella slutsatser, dock har vissa gemensamma drag framkommit som skulle kunna gälla för flera verksamma lärare i idrott och hälsa. Jag anser att de fem lärare jag intervjuat tillhandahöll den data jag eftersökte i förhållande till mitt syfte med studien, även om ett större antal respondenter ur
forskningssynpunkt skulle göra studien än mer intressant ur ett mer generellt perspektiv.
31
9 Slutsats
Det är ingen tvekan om att hälsobegreppet kan definieras på många olika sätt. Samtliga lärarna i idrott och hälsa har i undersökningen sina egna personliga åsikter om hur
hälsobegreppet ska definieras. Det är inte heller lätt att få en klar bild av vad hälsobegreppet i undervisningen bör innehålla, då styrdokument och övrig litteratur ger så pass breda
infallsvinklar i ämnet. En gemensam definition av hälsobegreppet bland lärarlag och skolor skulle kunna vara till fördel för både lärare och elever. Lärarna arbetar med hälsobegreppet i undervisningen på lite olika sätt, beroende på vilken årskurs de undervisar i och antal år i yrket. Det flesta lärare beskriver dock att eleverna ska få kunskaper om hälsans betydelse för den enskilde individen, som de sedan ska ha med sig i framtida hälsosammanhang. Det är den fysiska aktiviteten som är central i undervisningen, men eleverna bör även få kunskap om andra faktorer som kan påverka hälsan, som familj och vänner. Lärarna vill skapa ett sammanhang kring de aktiviteter som utförs, så eleverna får en tydligare bild om hälsans betydelse för sitt eget välbefinnande. Detta synsätt kan kopplas till det salutogena perspektivet KASAM som avser att individen får ett sammanhang mellan de faktorer som kan påverka hälsan.
Lärarna refererar inte nämnvärt till kursplanen. De har sin egen syn på vad hälsa innebär i undervisningen, även om någon anser att kursplanen har blivit tydligare. Samtliga lärare anser att lektionstiden måste utökas i framtiden för att de skall kunna arbeta mer djupgående med hälsoperspektivet i undervisningen.
32
Referenser
Engström, L-M. (2005). Idrottspedagogik. I Engströ, L-M & Redelius, K. (Red). Pedagogiska perspektiv på idrott. Stockholm: HLS Förlag.
Eriksson, C. & Gustavsson, K. & Johansson, T.& Mustell, J. & Quennerstedt, M. &
Rudsberg, K. & Sundberg, M. & Svensson, L. (2003). Skolämnet Idrott och hälsa i Sveriges skolor – en utvärdering av läget hösten 2002. Örebro: Institutionen för idrott och hälsa, Örebro universitet.
Ericsson, I. & Cederberg, M. (2008). Fysisk aktivitet bland ungdomar som inte uppnår grundskolans mål. Idrottsforum 30(03). Hämtad från:
http://www.idrottsforum.org/articles/ericsson/ericsson-cederberg/ericsson- cederberg110330.html
Ericsson, I. & Gärdsell, P. & Lindén, C. & Karlssons, M. (2006). Idrottsmedicin 1/06- en livsstil för bättre hälsa. Hämtad från:
http://www.udeskole.dk/media/Bunkefloprojektet%20forskningsresultater.pdf
Hassmén, N & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm:
SISU idrottsböcker.
Hultgren, S. (2002). Folkhälsokunskap. Stockholm: Bonnier Utbildning.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
Meckbach, J. & Söderström, S. (2002). Den oformulerade didaktiken. I: Falkevall, B &
Selander, S. (Red). Skolämne i kris? Stockholm: HLS Förlag.
Meckbach, J. & Lundvall, S. (2007). Idrottsdidaktik- konsten att undervisa i idrott. I: Larsson, H & Meckbach, J. (Red). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB.
Myndigheten för skolutveckling. (2007). Idrott och hälsa – En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm: Liber AB.
Patel, R & Davidsson, B. (1991). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Quennerstedt, M. (2006). Att lära sig hälsa. Örebro: Universitetsbibliotek.
