Metoddiskussion - Hälsobegreppet i ämnet idrott och hälsa: Hur uppfattar och arbetar idrottslär

Mitt val av datainsamlingsmetod som bestod av halvstrukturerade djupintervjuer föll sig naturligt för denna undersökning, då mitt syfte var att erhålla beskrivningar hur verksamma lärare uppfattar och arbetar med hälsa i undervisningen. Jag ville erhålla beskrivningar av den intervjuades livsvärld i avsikt att tolka deras mening (Kvale & Brinkmann, 2009). Via den

utarbetade intervjuguiden fick jag fram unik och fördjupad information. En pilotintervju utfördes för att granska om frågorna i intervjuguiden var relevanta. Genom detta så fick jag bra grund inför mina intervjuer och lärarna hade inga större svårigheter att förstå och svara på frågorna. I efterhand kan flera frågor ha ingått i intervjuguiden, samt att ett större underlag av respondenter eventuellt lett till fler synsätt på hälsa. Men eftersom tidsramen för denna

undersökning var begränsad så anser jag att jag ändå fått fram data som kan svara på de frågor som studien syftade till.

Genom mina intervjuer synliggjorde jag både gemensamma drag hos lärarna likväl som att jag redogjorde skillnader och avvikande samt utmärkande svar hos densamma. Det skall dock klargöras att min studie inte har någon egentlig avsikt att dra generella slutsatser, dock har vissa gemensamma drag framkommit som skulle kunna gälla för flera verksamma lärare i idrott och hälsa. Jag anser att de fem lärare jag intervjuat tillhandahöll den data jag eftersökte i förhållande till mitt syfte med studien, även om ett större antal respondenter ur

forskningssynpunkt skulle göra studien än mer intressant ur ett mer generellt perspektiv.

9 Slutsats

Det är ingen tvekan om att hälsobegreppet kan definieras på många olika sätt. Samtliga lärarna i idrott och hälsa har i undersökningen sina egna personliga åsikter om hur

hälsobegreppet ska definieras. Det är inte heller lätt att få en klar bild av vad hälsobegreppet i undervisningen bör innehålla, då styrdokument och övrig litteratur ger så pass breda

infallsvinklar i ämnet. En gemensam definition av hälsobegreppet bland lärarlag och skolor skulle kunna vara till fördel för både lärare och elever. Lärarna arbetar med hälsobegreppet i undervisningen på lite olika sätt, beroende på vilken årskurs de undervisar i och antal år i yrket. Det flesta lärare beskriver dock att eleverna ska få kunskaper om hälsans betydelse för den enskilde individen, som de sedan ska ha med sig i framtida hälsosammanhang. Det är den fysiska aktiviteten som är central i undervisningen, men eleverna bör även få kunskap om andra faktorer som kan påverka hälsan, som familj och vänner. Lärarna vill skapa ett sammanhang kring de aktiviteter som utförs, så eleverna får en tydligare bild om hälsans betydelse för sitt eget välbefinnande. Detta synsätt kan kopplas till det salutogena perspektivet KASAM som avser att individen får ett sammanhang mellan de faktorer som kan påverka hälsan.

Lärarna refererar inte nämnvärt till kursplanen. De har sin egen syn på vad hälsa innebär i undervisningen, även om någon anser att kursplanen har blivit tydligare. Samtliga lärare anser att lektionstiden måste utökas i framtiden för att de skall kunna arbeta mer djupgående med hälsoperspektivet i undervisningen.

Referenser

Engström, L-M. (2005). Idrottspedagogik. I Engströ, L-M & Redelius, K. (Red). Pedagogiska perspektiv på idrott. Stockholm: HLS Förlag.

Eriksson, C. & Gustavsson, K. & Johansson, T.& Mustell, J. & Quennerstedt, M. &

Rudsberg, K. & Sundberg, M. & Svensson, L. (2003). Skolämnet Idrott och hälsa i Sveriges skolor – en utvärdering av läget hösten 2002. Örebro: Institutionen för idrott och hälsa, Örebro universitet.

Ericsson, I. & Cederberg, M. (2008). Fysisk aktivitet bland ungdomar som inte uppnår grundskolans mål. Idrottsforum 30(03). Hämtad från:

http://www.idrottsforum.org/articles/ericsson/ericsson-cederberg/ericsson-cederberg110330.html

Ericsson, I. & Gärdsell, P. & Lindén, C. & Karlssons, M. (2006). Idrottsmedicin 1/06- en livsstil för bättre hälsa. Hämtad från:

http://www.udeskole.dk/media/Bunkefloprojektet%20forskningsresultater.pdf

Hassmén, N & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm:

SISU idrottsböcker.

Hultgren, S. (2002). Folkhälsokunskap. Stockholm: Bonnier Utbildning.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.

Meckbach, J. & Söderström, S. (2002). Den oformulerade didaktiken. I: Falkevall, B &

Selander, S. (Red). Skolämne i kris? Stockholm: HLS Förlag.

Meckbach, J. & Lundvall, S. (2007). Idrottsdidaktik- konsten att undervisa i idrott. I: Larsson, H & Meckbach, J. (Red). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB.

Myndigheten för skolutveckling. (2007). Idrott och hälsa – En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm: Liber AB.

Patel, R & Davidsson, B. (1991). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Quennerstedt, M. (2006). Att lära sig hälsa. Örebro: Universitetsbibliotek.

Raustorp, A (2000). Att lära fysisk aktivitet – Bildning i rörelse livsstil och hälsa. X-O Graf tryckeri, Uppsala.

Riksidrottsförbundet (2009). Idrotten vill. Hämtad från:

http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_2474/ImageVaultHandler.aspx

Riksdagen. (2011). Svensk författningssamlingen Skollag 2010:800. Hämtad från:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K2

Riksidrottsförbundet. (2007). Idrott och rörelse i skolan – en studie av idrotten i skolan . Hämtad från:

http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_366/scope_128/ImageVaultHandler.aspx

Riksidrottsförbundet. (2009). Idrotten vill – Idrottsrörelsens idéprogram. Hämtad från:

http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_2474/ImageVaultHandler.aspx

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Hämtad från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Hämtad från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705

Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa. Hämtad från:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2589

Statens folkhälsoinstitut (Red) Schäfer, Elinder, L & Faskunger, J. (2006). Fysisk aktivitet och hälsa. Hämtad från: http://www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Fysisk-aktivitet-och-folkhalsa/

Statens folkhälsoinstitut. (2005). Folkhälsopolitisk rapport 2005. Stockholm: EO Print.

Svensson, O. & Hallberg, L, R-M. (2010). Jakten på hälsa, välbefinnande och livskvalitet. I:

Hallberg, L, R-M (red). Hälsa och livsstil: forskning och praktiska tillämpningar. Lund:

Studentlitteratur.

Thedin, Jakobsson, B. (2007). Att undervisa I hälsa. I: Larsson, H & Meckbach, J. (Red).

Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB.

Thedin, Jakobsson, B. (2005). Hälsa - vad är det i ämnet idrott och hälsa? Stockholm:

Idrottshögskolan. Hämtad från: gih.diva-portal.org/smash/get/diva2:566/FULLTEXT01 Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer, inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Åberg, M, I, A., Pedersen, N, L., Thoren, K., Svartengren, M., Bäckstrand, B., Johansson, T., Cooper, Khun, C, M., Åberg, D, N., Nilsson, M., Khun, H, G. (2009). Cardiovascular fitness is associated with cognition in young adulthood. Journal of Proceedings of the national academy of sciences, 106 (49). Hämtad från

http://www.pnas.org/content/106/49/20906.abstract

Bilaga 1 Intervjufrågor

Inledandefrågor:

1. Hur gammal är du?

2. När examinerades du?

3. Hur länge har du arbetat som lärare i idrott och hälsa?

4. Hur länge har du arbetat på gymnasiet respektive grundskolan?

lärarens uppfattning/innebörd av hälsoperspektivet.

5. Beskriv vad godhälsa innebär för dig

6. Berätta hur du uppfattar vad hälsa innebär i ämnets kursplan 7. Hur arbetar du med hälsa i din undervisning?

8. Har du förändrat något i ditt sätt att arbeta med hälsa, från när du började arbeta och fram till idag?

Lärarens syn på undervisningen om hälsa.

9. Hur är din syn på idrott och hälsa, är det samma eller olika saker?

10. Berätta vad du anser att eleverna ska lära sig om hälsa 11. Beskriv hur du arbetar med hälsa i din undervisning

12. Beskriv din syn på att undervisa i hälsa, vad är det svårt/ lätt?

13. Vilken betydelse anser du att hälsa har i din undervisning?

Lärarens syn på utvecklingen av hälsoperspektivet i undervisningen.

14. Beskriv hur du skulle du vilja arbeta med hälsa i framtiden?

15. Har du någon annan syn på hälsa idag i din undervisning, jämfört med när du började arbeta?

16. Vad anser du behöver utvecklas i ämnet för att eleverna ska kunna utveckla en än mer hälsofrämjande livsstil?

17. Finns det tillräckligt med kompetens och resurser för att arbeta med hälsa som det är idag?

18. Har du något övrigt att tillägga?

In document Hälsobegreppet i ämnet idrott och hälsa: Hur uppfattar och arbetar idrottslärarna med hälsoperspektivet i ämnet idrott och hälsa? (Page 33-39)