EXAMENSARBETE
Brandskydd i eget boende
Brand- och utrymningssäkerhet för personer med funktionsnedsättning
Therese Samuelsson Emma Wickström
2013
Brandingenjörsexamen Brandingenjör
Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Titel: Brandskydd i eget boende – Brand- och utrymningssäkerhet för personer med funktionsnedsättning.
Title: Fire protection in own accommodation – Fire and evacuation safety for people with disabilities.
Författare: Therese Samuelsson och Emma Wickström.
Intern handledare: Daniel Olsson, Luleå tekniska universitet/Räddningstjänsten Luleå.
Extern handledare: Magnus Nilsson, Räddningstjänsten Boden.
Brandingenjörsprogrammet, 2013.
Sökord: Skäligt brandskydd, eget boende, funktionsnedsättning.
Keywords: Reasonable fire protection, own accommodation, disability.
Förord
Följande examensarbete är den avslutande delen av vår brandingenjörsutbildning vid Luleå tekniska universitet (LTU). Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och arbetet har utförts på deltid under delar av höstterminen 2012 och vårterminen 2013.
Vi vill tacka vår handledare Daniel Olsson, Räddningstjänsten Luleå tekniska universitet/
Luleå, samt Magnus Nilsson, Räddningstjänsten Boden, för att de funnits till vår hjälp under arbetets gång.
Tack Mattias Strömgren och Morgan Asp på MSB för hjälp med framtagande av statistiskt material.
Vi vill även tacka familj och vänner vilka har bidragit genom långa och givande diskussioner.
Speciellt tack till Bibbi och Steve för korrekturläsningen.
Stockholm, augusti 2013
Therese Samuelsson och Emma Wickström
Sammanfattning
Årligen omkommer ungefär 130 personer i bränder och många av dem är äldre personer som omkommer i den egna bostaden. Äldre har ofta någon form av funktionsnedsättning vilket försvårar agerandet vid en brand och gör dem extra utsatta vid brand. Antalet omkomna i bränder är ett problem och studiens syfte är att försöka kartlägga brand- och
utrymningssäkerheten för personer med funktionsnedsättning. Förhoppningen är att studien i det långa loppet kan bidra till att förbättra brandsäkerheten i det egna boende för personer med funktionsnedsättning. Frågeställningarna i studien behandlar skäligt brandskydd i eget boende för personer med funktionsnedsättning samt vilket ansvar den enskilde har för brandskyddet och vem som ska ta över om den enskilde inte själv klarar av ansvaret.
Examensarbetet utfördes genom en allmän litteraturstudie med fokus på brand- och utrymningssäkerhet för personer med funktionsnedsättning. Data i form av bland annat rapporter, utredningar, lagtexter och statistik samlandes in. Kvalitativ sekundär data samlades in genom en allmän litteraturstudie där inhämtningen framförallt var från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Boverket, Socialstyrelsen och Sveriges riksdag. Från Statistiska centralbyrån (SCB) samt MSB inhämtades kvantitativ data i form av statistiskt underlag.
Ur det statistiska materialet kunde det utläsas att mer än en tredjedel av det totala antalet omkomna i bostadsbränder varje år hade ett handikapp. Andelen samt antalet omkomna med handikapp ökar dessutom med stigande ålder. Befolkningsprognosen för Sverige visar att folkmängden kommer växa och att andelen äldre kommer öka. Det kommer med stor sannolikhet blir fler personer med någon form av funktionsnedsättning i samhället. Flertalet av de studerade rapporterna belyser att flest personer omkommer i bostadsbränder. Vid
händelse av brand finns en grundregel att agera efter, nämligen rädda-varna-larma-släck. I den är rädda det mest centrala begreppet och vid brand är det viktigt att alla tar sig ut ur bostaden.
Därför blir utrymning en central del av agerandet. Utrymningsförloppet består av tre delar, varseblivningstid, förberedelsetid samt förflyttningstid och den totala utrymningstiden får inte överskrida tiden tills kritiska förhållanden inträffar. Olika funktionsnedsättningar kan leda till en förlängd utrymningstid i någon av de olika delarna av utrymningsförloppet.
Ett skäligt brandskydd innebär främst att personer ska kunna utrymma byggnaden utan att allvarligt skadas och innan kritiska förhållanden uppstår. Att avgöra vilka åtgärder som kan anses skäliga att tillsätta för att skapa ett skäligt brandskydd är i många fall svårt. Det varierar från fall till fall och nyttan av skyddet ska vägas mot kostnaden för åtgärden. För att uppnå ett skäligt brandskydd behöver skyddet individanpassas utifrån varje enskild person.
Anpassningen kan vara av både organisatorisk och teknisk karaktär. Den enskilde ansvar för det egna brandskyddet regleras i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Enligt LSO ska kommunen stödja den enskilde om personen har problem att klara av sitt ansvar gällande brandskyddet. Möjligheten för en annan person att ta över ansvaret är inte tydligt reglerat. Det är bra att ansvaret ligger kvar hos den enskilde men att rättigheter till hjälp finns. För att öka möjligheten att skapa ett skäligt brandskydd för personer med funktionsnedsättning bör Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m. m. (BAB) ses över för att tydliggöra vilka typer av anpassningsinsatser den berättigar stöd för. Kraven på det byggnadstekniska brandskyddet bör ökas för vissa typer av bostäder ämnade för äldre och personer med någon form av funktionsnedsättning. Informationsmaterial riktat till personer med funktionsnedsättning och anhöriga samt för aktörer vilka arbetar med personer med funktionsnedsättning bör tas fram.
Abstract
Around 130 persons dies in fires every year and many of them where elderly who died in their own home. Elderly often have some form of disability that reduces their capacity for action in case of fire and makes them more vulnerable to a fire. The number of fatalities in fires is a problem and the purpose of the study is to try to identify the fire- and evacuation safety for persons with disabilities. Hopefully this thesis can contribute to an improved fire safety in the own housing for persons whit disabilities. The questions in the study deals with reasonable fire protection in own housing for persons with disabilities, what responsibility the individual has for the fire protection and who will take over if the individual is unable to meet that responsibility.
The thesis was preformed through a general literature study focusing on fire and evacuation safety for persons with disabilities. Data mainly consisting of reports, studies, legal text and statistics were collected. Qualitative secondary data were collected through a general
literature review where the gathering was mainly from Swedish Civil Contingencies Agency (MSB), Swedish Board of Housing, Building and Planning, The National Board of Health and Welfare and the Riksdag of Sweden. From Statistics Sweden (SCB) and MSB qualitative data in the form of statistical information were collected.
From the statistical material it could be seen that more than one third of the total amount of fatalities in residential fires had a disability. The proportion and number of fatalities with a disability also increases with age. The population forecast for Sweden shows that the population will grow and the number of elderly will increase. There will likely be more people with some form of disability in the society. Most of the studied reports show that most fire fatalities happen in residential fires. In case of a fire there is a fundamental rule to act according to, namely save-warn-alarm-extinguish. The most central term is save and in case of a fire it is important that everyone can get out from the dwelling. Evacuation is therefore a central part of the actions in the event of a fire. The evacuation process consists three parts, time to perception, time for preparation and travel time. The total evacuation time can not exceed the time until the critical conditions occur. Different types of disabilities can contribute to an extended evacuation time in some of the various parts of the evacuation process.
A reasonable fire protection is primarily that people should be able to evacuate the building without being seriously injured and before critical conditions occur. To determine which actions that can be considered reasonable to add in order to create a reasonable fire protection is often difficult. It varies from case to case and the benefits of protection should be balanced against the cost of the action. To achieve a reasonable fire protection it has to be customized for each individual person. The adaptions can be both organizational and technical. The individual’s responsibility for the own fire protection is regulated in Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). According to LSO the municipality should support the individual if he or she has problem to cope with their responsibilities regarding the fire protection. The ability for another person to take over the responsibility is not clearly regulated. It is positive that the responsibility remains with the individual but everyone have the rights to get help. To increase the ability to create a reasonable fire protection for individuals with disabilities Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m. m. (BAB) should be revised to clarify what types of adaption actions it supports. The requirements for the Fire Safety in Buildings should be increased for certain types of housing intended for elderly and people with some form of disability. Information material should be developed for persons with disabilities and their families and also for actors who work with persons with disabilities.
Innehållsförteckning
Förord ... iii
Sammanfattning ... v
Abstract ... vii
Innehållsförteckning ... ix
Nomenklatur ... xi
Förkortningar ... xiii
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte ... 1
1.3 Avgränsningar ... 2
1.4 Disposition ... 2
1.5 Läshänvisning ... 3
2 Metod ... 5
2.1 Metod för datainsamling ... 5
2.2 Analys av data ... 6
2.3 Studiens tillförlitlighet ... 7
3 Empiri ... 9
3.1 Publikationer ... 9
3.1.1 En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilde ... 9
3.1.2 Brandsäker bostad för alla – Vägledning för individpassat brandskydd ... 12
3.1.3 Bo bra hela livet ... 14
3.1.4 Bostadsanpassningsbidraget, En webbhandbok från Boverket ... 15
3.1.5 Granskning av dödsbrandsdatabasen ... 16
3.2 Författningssamlingar ... 16
3.2.1 Socialtjänstlag (2001:453) ... 17
3.2.2 Förordning (2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder m.m. ... 18
3.2.3 Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m. m. ... 18
3.2.4 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ... 19
3.2.5 Boverkets byggregler ... 20
3.3 Skäligt brandskydd, personsäkerhet och utrymning ... 23
3.3.1 Skäligt brandskydd ... 23
3.3.2 Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor ... 24
3.3.3 I skälig omfattning ... 25
3.3.4 Agerande vid brand ... 26
3.3.5 Utrymning ... 26
3.3.6 Utrymningssäkerhet för rörelsehindrade ... 28
3.4 Statistik ... 29
3.4.1 Dödsbrandsdatabasen ... 29
3.4.2 Statistiska centralbyråns mätningar gällande rörelsehinder ... 32
3.4.3 Sveriges framtida befolkning 2012-2060 ... 34
3.4.4 Sammankoppling av statistisk data ... 35
4 Analys ... 37
4.1 Problematik inom området brandskydd för personer med funktionsnedsättning ... 37
4.2 Problematik relaterad till lagstiftning ... 38
4.3 Problematik relaterad till agerande vid brand ... 39
5 Diskussion ... 41
5.1 Problembilden ... 41
5.2 Lagstiftning ... 41
5.3 Den enskildes ansvar för brandskyddet ... 42
5.4 Skäligt brandskydd ... 43
5.5 Studiens tillförlitlighet ... 44
5.5.1 Litteratur ... 44
5.5.2 Statistik ... 44
6 Slutsatser ... 47
6.1 Skäligt brandskydd ... 47
6.2 Den enskildes ansvar för brandskyddet ... 47
6.3 Lagstiftning ... 47
6.4 Problembilden ... 48
6.5 Förslag till fortsatta studier ... 48
7 Referenser ... 49 Bilaga A – Inrapporteringsblad till dödsbrandsdatabasen
Nomenklatur
Funktionsnedsättning:
Enligt Socialstyrelsen (u.å.a.) är definitionen av funktionsnedsättning en ”nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga”. Det beskrivs även närmare att ”En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av
bestående eller av övergående natur.”.
En synonym till ordet, vilken används i en del av den studerade litteraturen i rapporten, är handikapp. Det är en avrådd term eftersom ”Termen handikapp kan upplevas som
stigmatiserande och bör undvikas.” enligt Socialstyrelsen (u.å.a.). Därför kommer ordet funktionsnedsättning att användas i huvudsak i den här rapporten men ordet handikapp kommer användas i de fall där inläst litteratur eller statistik använder begreppet.
Fysisk funktionsnedsättning:
Svårigheter med rörelseförmågan, kan även innebära nedsatt syn eller hörsel.
Intellektuell funktionsnedsättning:
Svårt att ta emot, bearbeta och förmedla information, vilket betyder att det krävs längre tid för att förstå och lära sig saker. Innefattar även svårigheter med minne, initiativförmåga och stresshantering.
Psykisk funktionsnedsättning:
Nedsättning av en persons psykiska funktionsförmåga.
Seniorbostad:
Enligt Boverket (120613) är det ”[...] vanliga bostäder som är avsedda för personer över en viss ålder [...] Det behövs inte något biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen för att flytta in.”
Särskilt boende:
Är enligt Socialstyrelsen (u.å.b.) ett ” individuellt behovsprövat boende som ges med stöd av socialtjänstlagen eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade”.
Trygghetsbostad:
Avser enligt Boverket (2012) ”[…] bostadslägenheter och utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation och där det finns personal dagligen som på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider.”. Det finns ofta ett ålderskrav för inflyttning.
Byggnadstekniskt brandskydd:
En del av det totala brandskyddet för en byggnad vilket regleras i BBR. Det omfattar tekniska egenskaper och tar inte hänsyn till det organisatoriska brandskyddet.
Säker plats:
Enligt avsnitt 5:247 i BBR (BFS 2011:6) avser säker plats en ”[…] plats i det fria där brand och brandgaser inte kan påverka utrymmande personer.”.
Kritiska förhållanden:
Utgörs enligt Frantzich (2001) av ”[…] fastställda nivåer av exponering till följd av
värmestrålning, temperatur, brandgasskiktets nivå, toxisk nivå av komponenter i brandgasen.”
(s. 14).
Förkortningar
Författningssamlingar
BAB – Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m. m.
BBR – Boverkets byggregler (2011:06) LSO – Lag (2003:778) om skydd mot olyckor PBF – Plan- och byggförordningen (2011:338) PBL – Plan- och bygglag (2010:900)
SoL – Socialtjänstlag (2001:453)
Övriga förkortningar
BFS – Boverkets författningssamling Dir – Direktiv
IDA - Indikatorer, Data och Analys, MSB:s statistiktjänst MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap SCB – Statistiska centralbyrån
SFS – Svensk författningssamling
SILC - Statistics on Income and Living Conditions SOU – Statens offentliga utredningar
ULF – Undersökningar av levnadsförhållanden
1 Inledning
I avsnittet beskrivs bakgrunden till studien där det redogörs för problembilden tillsammans med syfte och frågeställningar. Här beskrivs även studiens avgränsningar. Avslutningsvis ges en läsanvisning och redogörelse för rapportens disposition.
1.1 Bakgrund
Under åren 1999 till 2007 har 1198 personer omkommit till följd av brand, vilket är ungefär 130 personer per år. Av dem dog majoriteten till följd av brand i en boendemiljö. Ungefär hälften av de omkomna under dessa år var äldre än 60 år. Studeras antalet omkomna i
förhållande till 100 000 invånare för varje åldersgrupp kan det ses en tydlig trend att risken att omkomma i en brand ökar starkt med stigande ålder. (Bergqvist & Jonsson, 2012)
Andelen personer i Sverige, mellan 16 och 84 år gamla, vilka lever med ett rörelsehinder har under åren 1980 till 2006 varierat mellan 8,9 procent till 5,8 procent. Andelen per åldersgrupp varierar kraftigt, men trenden visar på en ökande andel med rörelsehinder med stigande ålder.
För åldersgruppen 75 till 84 år har andelen varierat mellan 28,9 till 44,9 procent. (SCB, 2008) Äldre personer är en extra utsatt grupp vid bränder. I många fall har de någon form av
funktionsnedsättning vilket gör det svårare att sätta sig i säkerhet vid en brand.
Funktionsnedsättningarna kan variera i svårighetsgrad och antal. Det är ingen ovanlighet att äldre har någon hörsel- eller synnedsättning samt svårigheter att röra sig. Det är inte åldern som gör äldre extra utsatta vid bränder utan graden av funktionsnedsättning. Även yngre kan ha någon form av funktionsnedsättning vilket gör även dem extra utsatta vid bränder.
En tendens i Sverige har blivit att fler människor bor kvar i den egna bostaden trots en ökande grad av funktionsnedsättning. Vid ny- och ombyggnationer regleras brandskyddet via
Boverkets byggregler (BBR), där det byggnadstekniska brandskyddet regleras. Det är skillnad i kraven på brandskyddet för olika typer av byggnader. För bostäder är kraven lägre än för vård- och omsorgsboenden, där särskilda boenden ingår, vilket leder till att kravet på brandskyddet för det egna boendet är lägre.
Det har gjorts många utredningar om brandskydd för äldre och personer med
funktionsnedsättning, men luckor finns när det gäller brandskyddet i eget boende. I dagens samhälle uppmuntras människor till att bo kvar hemma så länge det är möjligt och därför är det viktigt att titta på brandskyddet i den miljön.
1.2 Syfte
Det är ett problem att det årligen omkommer cirka 130 personer i bränder, många av dem är äldre vilka omkommer i den egna bostaden. Äldre har ofta någon form av
funktionsnedsättning vilket försvårar agerandet vid en brand. Studiens syfte är att försöka kartlägga brand- och utrymningssäkerheten för personer med funktionsnedsättning.
Primärt avser studien att bidra med kunskap kring följande frågeställningar gällande personer med funktionsnedsättningar.
• Vad är ett skäligt brandskydd i det egna boendet och hur kan det uppnås?
• Vilket ansvar har den enskilde för brandskyddet i det egna boendet?
• Vem tar över när den enskilde inte själv klarar att ta sitt ansvar?
Studiens resultat ska förhoppningsvis kunna ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete inom området. Tanken är att belysa problematiken och bidra med mer kunskap inom området.
Förhoppningen är att studien i det långa loppet kan bidra till att förbättra brandsäkerheten i det egna boende för personer med funktionsnedsättning.
1.3 Avgränsningar
Huvudfokus i studien är brandskydd i eget boende där även begreppet trygghetsbostäder kommer att tas upp. Andra boendeformer kommer att studeras i syfte att göra jämförelser vad avser brandskydd i det egna boendet.
När det gäller inhämtning av statistik är en avgränsning att inte titta på skadestatistiken till följd av brand, utan endast statistik gällande omkomna personer till följd av brand.
Brand- och utrymningsproblematiken för olika specificerade funktionsnedsättningar har inte studerats. Istället har de delats upp utifrån hur funktionsnedsättningen påverkar personen vid en utrymningssituation.
Konkreta lösningsförslag, gällande exempelvis tekniska åtgärder för förbättrad brandsäkerhet, har inte utarbetats i studien.
1.4 Disposition
Kapitel 1 – Inledning. Ger en bakgrund till problemet samt anger studiens syfte och frågeställningar. Här presenteras även studiens avgränsningar.
Kapitel 2 – Metod. Avsnittet beskriver och motiverar det använda tillvägagångssättet för studien, hur data har samlats in och analyserats. Vidare sker en diskussion av studiens tillförlitlighet.
Kapitel 3 – Empiri. Avsnittet redovisar resultatet av litteraturstudien. Flertalet rapporter och författningssamlingar har studerats tillsammans med insamlad statistik. I avsnittet presenteras sammanfattningar av en del rapporter och författningar vilka bedömts vara intressanta för studien. Statistiken behandlar omkomna i bränder, andelen med rörelsehindrade i samhället och åldersfördelningen hos Sveriges framtida befolkning. För att beskriva problembilden ytterligare presenteras en sammankoppling av statistikkällorna.
Kapitel 4 – Analys. Här presenteras en analys av insamlad data samt den utifrån statistiken beskrivna problembilden.
Kapitel 5 – Diskussion. I avsnittet förs en diskussion kring insamlad data samt den utifrån statistiken beskrivna problembilden. Diskussionerna utgår från författarnas egna kunskaper, tolkningar och åsikter. I slutet av avsnittet diskuteras även studiens tillförlitlighet.
Kapitel 6 – Slutsatser. Avsnittet redogör för de slutsatser som kommit fram genom studien.
Avslutningsvis presenteras förslag till fortsatta studier.
1.5 Läshänvisning
Referenserna i rapporten följer APA-systemet (The American Psychological Association) vilket innebär att författare följt av årtal anges inom parentes i löpande text.
Vid referering till författningssamlingar i löpande text skrivs hela lagnamnet samt förkortning och BFS/SFS nummer ut första gången. I efterföljande text används enbart förkortning och BFS/SFS nummer. En lista över använda författningssamlingar med förkortningar presenteras i avsnittet Förkortningar.
Kortare citat återges i den löpande texten med citationstecken i början och slutet. Längre citat har separerats från övrig text och är skrivna med mindre textstorlek samt är indragna från vänstermarginalen. I de fall där citatet är klippt mitt i ett stycke eller en mening markeras det med tre punkter inom en hakparentes, […].
2 Metod
Avsnittet beskriver det valda tillvägagångsättet för studien genom en redogörelse av studiens strategi, datainsamlings- och analysmetod samt studiens tillförlitlighet.
Strategin för examensarbetet valdes till att genomföra en allmän litteraturstudie. I studien valdes det att fokusera på brand- och utrymningssäkerheten i eget boende för personer med funktionsnedsättning. Fördelen med en allmän litteraturstudie beskrivs av Forsberg &
Wengström (2003):
Syftet med en allmän litteraturstudie kan vara att göra en beskrivande bakgrund som motiverar att en empirisk studie görs eller att beskriva kunskapsläget inom ett visst område. I en allmän litteraturstudie beskrivs och analyseras valda studier, men sällan på ett systematiskt sätt. (Forsberg & Wengström, 2003, s. 29)
Strategin för den allmänna litteraturstudien var att samla in både kvalitativ och kvantitativ data. Nedan följer Eriksson & Wiedersheim-Paul (2008) resonemang om kvantitativ och kvalitativ data:
Vår uppfattning är dock att kvantitativa och kvalitativa data är komplementära. För en given målgrupp och ett givet problem kan man mycket väl tänka sig att samla in såväl kvantitativa som kvalitativa data.
(Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2008, s. 52)
2.1 Metod för datainsamling
Litteratur, vilken berörde områdena brandskydd i eget boende samt brandskydd för äldre och personer med funktionsnedsättning, samlades in. Hartman (2003) beskriver arbetet vid en litteraturstudie enligt följande:
Här består inte uppgiften i att inventera och referera utan snarare i att välja, strukturera och sammanfatta. Författarens frågeställning bestämmer vad som återges av litteraturen, inte så att man förvränger det faktiska innehållet, men så att man tydliggör de förhållanden man tagit som sin uppgift att belysa. (Hartman, 2003, s. 50)
Valet av litteratur blev att använda sekundärdata, det vill säga material som redan är framtaget av andra personer. Det insamlade materialet var i form av lagtexter, rekommendationer, regeringsuppdrag, offentliga utredningar, rapporter och artiklar. Inhämtningen skedde i första hand från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Boverket, Socialstyrelsen, Sveriges riksdag men även från andra myndigheter och organisationer vilka berör området.
Till hjälp vid insamlingen användes berörda myndigheter och organisationers hemsidor med tillhörande arkiv. Även sökmotorer användes, där ibland Google och söksystemet Lucia tillhörande universitetsbiblioteket på Luleå tekniska universitet. De använda sökorden var, brandskydd för personer med funktionsnedsättning, brandskydd i eget boende och skäligt brandskydd. För att erhålla relevant litteratur inom området har även primärkällor i undersökta rapporter bearbetats.
Även kvantitativ data i form av statistiskt underlag inhämtades från Statistiska centralbyrån (SCB) och MSB. Det insamlade materialet var sekundärdata, då arbetet med insamling och
sammanställande redan var genomfört av andra. Materialet samlades in via personlig kontakt och via offentligt material från respektive organisations hemsida.
MSB använder sig av statistikverktyget IDA och genom det kan information sökas och tas ut från ett flertal statistikregister. Bland dessa register finns Räddningstjänstens insatser, Döda i bränder och Stora olyckor. (MSB, 2009a) IDA användes till en början för att söka statistik gällande antalet och andelen omkomna till följd av en brand i eget boende. Därefter söktes information om de omkomna personerna. Den sökta informationen var om de omkomna haft någon form av funktionsnedsättning. I den tillgängliga delen av IDA finns inte denna
information att tillgå, men efter personlig kontakt med MSB och Mattias Strömgren kunde informationen erhållas i en Excelfil med utdrag av indata från dödsbrandsdatabasen.
Dödsbrandsdatabasen är organiserad av MSB. De samlar in information om samtliga bränder i Sverige där någon person omkommer i samband med eller som en direkt följd av branden.
(Bergqvist & Jonsson, 2012) Inrapporteringen sker främst av räddningstjänsten och polisen. I dödsbrandsdatabasen har fakta samlats om dödsbränder sedan 1999. Bland annat samlas information in kring de omkomna men även om brandens omfattning, startutrymme och startföremål. (MSB, 2009b) Se Bilaga A för mer information om de insamlade parametrarna.
SCB ger årligen ut olika rapporter, däribland demografiska rapporter. I dessa behandlas bland annat prognoser för Sveriges framtida befolkning. De sammanställer även statistik inom flera olika områden och ett av dem är levnadsförhållanden. Inom undersökningarna för
levnadsförhållanden undersöks bland annat andelen personer i Sverige med ett rörelsehinder.
Statistiken insamlad från SCB behandlade andelen rörelsehindrade i Sverige och erhölls från den officiella statistik SCB är ansvarig för, enligt Förordning (SFS 2001:100) om den
officiella statistiken och dess bilaga. Statistiken för rörelsehindrade återfanns i Tabell HA 10 under posten hälsa i Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF/SILC) (SCB, u.å.).
2.2 Analys av data
Den insamlade litteraturen genomgick en kvalitativ analys där erfarenheter från tidigare utredningar lyftes fram och sammanfattades. I förstahand användes primärkällorna där läst och analyserad litteratur refererar till annan litteratur. Selektiv inläsning användes för att bearbeta den stora mängden litteratur. Det statistiska underlaget skulle genomgå en statistisk analys av kvantitativ karaktär för att ge svar på hur stort problemet var. I efterhand, då det statistiska underlaget insamlats, valdes istället att göra en kvalitativ analys av det statistiska underlaget. Anledningen till byte av analysmetod var bland annat att materialet från de olika databaserna inte var helt överlappande gällande frågan rörelsehinder/handikapp.
Vid analysen av det insamlade materialet från SCB studerades andelen i Sverige med ett handikapp. Grupperingar gjordes bland annat utefter åldersgrupp. I det statistiska materialet från MSB fokuserades det på analys av parametern handikapp. Den parametern hade följande svarsalternativ; fysiskt, psykiskt, ålders, inget och okänt. Den analyserade faktorn i materialet var befintligt handikapp eller inte hos de omkomna. För att få ut antalet omkomna med ett befintligt handikapp valdes de omkomna med ett ifyllt handikapp ut. Det vill säga något av
svarsalternativen fysiskt, psykiskt eller ålders var ifyllt som ”ja”. Hänsyn har bara tagits till om någon form av handikapp varit ifylld som ”ja” och inte om flera av dem varit ifyllda som ”ja”. I de fall där svarsalternativet okänt eller inget handikapp varit ifyllt i kombination med svaret ”ja” på något handikapp har de tagits med i gruppen med handikapp. För antalet omkomna utan handikapp har de omkomna plockats ut där svarsalternativen fysiskt, psykiskt eller ålders var ifyllt som ”nej”. Ingen hänsyn har tagits till vilket svar som varit ifyllt för svarsalternativen inget eller okänt. Materialet analyserades utefter antal och andel omkomna med eller utan handikapp både genom det totala antalet, åldersfördelning och historisk uppdelning.
2.3 Studiens tillförlitlighet
För att kunna bedöma forskning är reliabilitet, replikation och validitet de viktigaste kriterierna enligt Bryman (2008/2011).
Validitet enligt Larsen (2007/2009) ”[…]handlar om relevans eller giltighet, alltså att samla in data som är relevanta för den frågeställningen man valt.” (s. 80). Validitet kan delas upp i en inre samt en yttre validitet. Enligt Merriam (1988/1994) handlar begreppet inre validitet om hur bra resultatet speglar vekligheten medan yttre validitet handlar om i vilken mån resultatet från studien går att applicera på andra situationer och innefattar hur generaliserbart resultatet är. Reliabilitet enligt Larsen (2007/2009) behandlar om undersökningen är tillförlitlig, om den har en god precision eller ej och att samma resultat ska kunna fås om undersökningen
genomförs igen. Larsen (2007/2009) belyser även att det vid kvalitativa studier är svårt att säkerställa en hög reliabilitet, vilket gäller i och med att utredarens observationer och tolkningar styr resultatet. Begreppet replikation talar för att forskningsresultatet ska kunna uppnås om försöket görs igen och liknar begreppet reliabilitet.
Metoden valdes för att kunna ge en samlad bild av det befintliga kunskapsläget inom området.
Valet att göra en kvalitativ analys av både insamlad litteratur och statistik kan göra att det är svårt att säga exakta siffror på problemet, men en tydlig trend kan ändå påvisas. Valet av metod bör ge goda möjligheter till en god validitet hos utredningen. Studiens validitet är beroende av det insamlade materialet. Författarnas bild av problemet och val av litteratur har stor betydelse för validiteten, men även deras tidigare erfarenhet och kunskap påverkar valet och tolkningarna av litteraturen. Den inre validiteten beskriver hur väl resultatet av studien beskriver verkligheten. Selektiv läsning nyttjades vid granskning av litteraturen. Texterna skumlästes för att förstå innehållet och de viktigaste bitarna plockades sedan ut. Metoden för den här typen av textbearbetning kan leda till att viss viktig information har förbisetts vilket kan leda till att validiteten för studien blir något lägre. Studiens inre validitet ses om god då relativt nyskrivna rapporter från trovärdiga källor har använts tillsammans med aktuell statistik. Yttre validitet beskriver hur väl resultatet från undersökningen kan användas för andra omständigheter än den undersökta. Den yttre validiteten för studien är inte särskilt hög, då ett specifikt fall av brandsäkerhet har studerats och beskrivits. Det är ett fall där kraftigare åtgärder diskuteras för att uppnå ett skälig brandskydd för personer med funktionsnedsättning.
De förhöjda åtgärderna skulle med största sannolikhet vara överflödiga för personer utanför
den studerade gruppen och resultatet bedöms vara svårt att generalisera och använda i andra situationer.
Studiens reliabilitet är svår att bedöma och blir med största sannolikhet inte särskilt hög i och med att det skett en kvalitativ analys av det insamlade materialet. Enligt Eriksson &
Wiedersheim-Paul (2008) handlar reliabilitet i kvalitativa studier mer om validitet/giltighet än om reliabilitet. Det med anledning av att det är svårt att göra om undersökningen och uppnå samma resultat i och med att det belysta och analyserade är personliga åsikter och tolkningar av texterna.
3 Empiri
Avsnittet är studiens stora del där resultatet av litteraturstudien redovisas. Empiri redovisas i fyra underavsnitt Publikationer, Författningssamlingar, Skäligt brandskydd, personsäkerhet och utrymning samt Statistik.
3.1 Publikationer
Nedan presenteras sammanfattningar av de rapporter och författningar vilka har bedömts vara mest intressanta för studien.
3.1.1 En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilde I arbetet för att minska antal dödsbränder i samhället, där
bostäder är överrepresenterade enligt Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap (MSB, 2011), har flera rapporter tagits fram. MSB har efter ett regeringsuppdrag tagit fram en nationell strategi för att stärka brandskyddet genom stöd till enskilda och presenterat en vision. Visionen är enligt MSB (2010b) ”Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand.” (s. 7). Uppdraget redovisas i rapporten En nationell strategi för att stärka brandskyddet genom stöd till enskilda (MSB, 2010b).
I rapporten beskrivs hur situationen med antalet omkomna, allvarligt skadade och skadade i bränder sett ut och en analys av den framtida olycksutvecklingen görs. I ett kapitel beskrivs även en del av det förebyggande arbete vilket olika
räddningstjänster och kommuner i landet bedriver. Det mest
relevanta exemplet är Örebro kommun. Deras arbete har gått ut på att identifiera personer vilka, enligt ett framtaget bedömningsformulär, anses ha en förhöjd sannolikhet för brand i bostaden. Därefter har åtgärder för att minska risken för brand individanpassats. (MSB, 2010b)
En kort sammanställning av andra länders kampanjer för att förbättra brandskyddet för den enskilde presenteras även i rapporten. I England har under en längre tid
informationskampanjer använts för att informera befolkningen om brandfaror och agerande vid brand. I arbetet har flera målgrupper valts ut och kampanjerna har riktats specifikt till målgrupperna. Bland de utvalda målgrupperna finns äldre personer och personer med funktionsnedsättning. (MSB, 2010b)
Den nationella strategin är uppdelad i fyra delområden, vilka är Kunskap och kommunikation, Tekniska lösningar, Lokal samverkan och slutligen Utvärdering och forskning till stöd för den nationella strategin. Inom områdena har vissa intressanta insatser föreslagits vilka behandlar säkerheten för de personer som behandlas inom ramen för den här studien. Bland de
föreslagna insatserna kan nämnas Brandskyddskunskap för särskilda yrkesgrupper,
Figur 1 En nationell strategi för att stärka brandskyddet genom stöd till enskilda.
Källa: MSB, 2012b
Utveckling av tekniska brandskyddslösningar, Identifiering av individer med särskilda behov och Brandskydd i andra boendeformer för äldre. (MSB, 2010b)
En nationell samverkansgrupp för brandfrågor har blivit sammansatt för att samordna, förvalta och utveckla strategin. Fyra insatser har lyfts fram och arbetet har påbörjats i arbetsgrupper. (MSB, 2012a) Medverkande i samverkansgruppen är följande enligt MSB (2012a):
• Boverket
• Socialstyrelsen
• Konsumentverket
• Migrationsverket
• Företrädare för länsstyrelserna
• Sveriges kommuner och landsting
• Fastighetsägarna
• Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag
• Svensk Försäkring
• Brandskyddsföreningen Sverige
• representanter från kommunerna i form av Örebro kommun, Räddningstjänsten Syd samt Luleå kommun.
3.1.1.1 Andra utredningar vilka blivit insatser i den nationella strategin
Nedan beskrivs framtagna rapporter vilka har integrerats i den nationella strategin.
Brandskydd i nya boendeformer för äldre
Rapporten Brandskydd i nya boendeformer för äldre (MSB, 2010a) behandlar brandskyddet för trygghetsbostäder. Rapporten togs fram av MSB i samråd med Socialstyrelsen och Boverket efter ett uppdrag i 2010 års regeringsbrev till MSB (Fö2009/113/EPS). Uppdraget var att med hänsyn till de nya definitionerna för boendeformer för äldre, föreslagna i
äldreboendedelegationens rapport Bo bra hela livet, rekommendera krav för ett lämpligt brandskydd. (MSB, 2010a)
I rapporten fokuseras det på brandskyddet för trygghetsbostäder. Där konstateras att de befintliga kraven på utformningen av brandskyddet för trygghetsbostäder är det samma som för vanliga bostäder, men att boende i dessa bostäder med tiden kommer få ökad
funktionsnedsättning. (MSB, 2010a) Enligt Information om investeringsstöd till äldrebostäder från Boverket (2012) bör brandskyddet och boendet dimensioneras efter förutsättningen att äldre med tiden kan drabbas av en funktionsnedsättning och fortfarande bo kvar i bostaden.
De menar även att tekniska installationer som; spisvakt, sprinkler och automatiskt brandlarm, kan vara komponenter för att skapa ett brandsäkert boende i den här typen av bostäder.
(Boverket, 2012)
I rapporten förs en diskussion kring äldres beteende vid brand och deras möjlighet att själv utrymma beroende av deras funktionsförmåga. En rundringning har även gjorts där
byggherrar har besvarat frågor om hur de ser på brandskyddet i trygghetsbostäderna. De flesta
ser trygghetsbostäderna som ordinärt boende och dimensionerar brandskyddet där efter. Ett visst brandskydd utöver kraven byggs dock in ibland, exempelvis spisvakt. (MSB, 2010a) Myndigheterna har olika uppfattning om vad ett rimligt brandskydd i de här bostäderna innebär, samt hur ett rimligt brandskydd ska uppnås. Boverket påpekar att det inte bara gäller äldre vilka drabbas av funktionsnedsättning och därav har ett större skyddsbehov. I rapporten diskuteras dock möjligheten till ett individanpassat brandskydd, vilket skulle kunna erhållas oavsett ålder. Det kan finnas möjlighet till stöd för detta, exempelvis genom befintliga lagar eller utveckling av dem. Ett förslag från alla tre myndigheter tillsammans är att genomföra en utredning om hur finansiering och ett ökat stöd för brandskyddsåtgärder ska kunna ske till den enskilde. De ser att en genomgång av bostadsanpassningsbidraget vore bra. Möjligheten till kunskapsutveckling hos personer vilka arbetar med äldre diskuteras även i rapporten. Tanken är att de ska lära sig att uppmärksamma risker för att kunna föreslå riskreducerande åtgärder.
(MSB, 2010a)
Utbildningsprogram för yrkesgrupper vilka har ett särskilt behov av utbildning i brandskydd
I regleringsbrevet till MSB för 2010 (Fö2009/113/EPS) ges myndigheten i uppdrag att
identifiera de yrkesgrupper vilka har ett särskilt behov av brandskyddsutbildningar, samt att ta fram ett utbildningsprogram för dessa grupper.
De yrkesgrupper utredningen identifierade, vilka redovisades i rapporten Utbildningsprogram för yrkesgrupper som har ett särskilt behov av utbildning i brandskydd (MSB, 2010c), var enligt MSB (2010c) ”personer som direkt har ett omvårdnadsansvar för äldre och/eller funktionshindrade som inte själva kan förväntas bedöma risker på individnivå eller vidta adekvata skyddsåtgärder.” (s. 4). Rapporten beskriver även att det är personer som inte arbetar i miljöer där det systematiska brandskyddsarbetet bör täcka in behovet av utbildning, men där behovet av utbildning kan ses som likvärdigt. Bland dessa nämns hemtjänstpersonal,
personliga assistenter, biståndshandläggare och vårdplanerare. (MSB, 2010c) Rimligt brandskydd i olika boendemiljöer
I rapporten Rimligt brandskydd i olika boendemiljöer (MSB, 2011) behandlas brandskydd i olika boendemiljöer, där fokus ligger på flerbostadshus, småhus samt behovsprövade vård- och omsorgsboenden. Rapporten tar inte upp brandsäkerheten för äldre i eget boende separat, utan det vävs in i de olika boendeformerna. Rapporten är ett regeringsuppdrag, enligt
regeringsbeslut Fö 2009/1961/SSK, och vävs in i den nationella strategin under delområdet Tekniska lösningar. (MSB, 2011)
I rapporten görs ett försök att beskriva det befintliga brandskyddet samt skade- och problembilden i de olika byggnadstyperna. Därefter följer en analys av passande
brandskyddsåtgärder och en utredning vilken ska visa på hur de föreslagna åtgärderna ska implementeras. I beskrivningen av skade- och problembilden har insats- och
dödsbrandsstatistik från åren 1998 till 2008 studerats. I skade- och problembilden gällande flerbostadshus konstateras att minst hälften av alla omkomna hade någon form av
funktionsnedsättning. Enligt MSB (2011) var de som omkommer i bostadsbränder, det vill säga i flerbostads- och småhus, totalt sett främst personer med ”[…] begränsad förmåga att uppmärksamma eller hantera en brand.” (s. 32). (MSB, 2011)
En föreslagen rimlig åtgärd för att minska sannolikheten för uppkomst av brand hos personer med begränsad förmåga att uppmärksamma eller hantera en brand är installation av spisvakt.
En förslagen åtgärd är att identifiera särskilt riskutsatta personer och utifrån respektive persons förutsättningar ta fram passande åtgärder för att kunna släcka en uppkommen brand.
Till hjälp vid identifieringen av extra riskutsatta personer föreslås att ett metodstöd ska tas fram. Ytterligare ett förslag är att Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. ska ses över. I rapporten beskrivs att MSB vill att bidraget ska kunna bekosta installation av
automatiska släcksystem och andra brandskyddsåtgärder vilka kan ses som nödvändiga. Det förslaget ges även i rapporten Brandskydd i nya boendeformer för äldre av MSB (2010a).
MSB (2011) nämner även kvarboendeprincipen, ett begrepp som innebär att ”[…] äldre bor kvar hemma i allt större utsträckning istället för att få en plats på ett boende. Ett boende som i regel har ett förstärkt brandskydd jämfört med en vanlig lägenhet.” (s. 33.). (MSB, 2011) 3.1.2 Brandsäker bostad för alla – Vägledning för individpassat brandskydd
Rapporten Brandsäker bostad för alla – Vägledning för individpassat brandskydd från MSB (2013) utkom i april 2013. I litteraturstudien har ett
remissutkast till rapporten, med diarienummer 2011-5980 och datum 2012-11-27, studerats och analyserats. Nytillkomna avsnitt har inte analyserats och bidragit till studiens slutsatser, men de sammanfattas kort i ett eget stycke.
Rapporten ger exempel och råd till hur det är möjligt att arbeta med problematiken presenterad i rapporten Rimligt brandskydd i olika boende miljöer. Vägledningen är framtagen som en del av arbetet i den nationella strategin för att stärka brandskyddet för den enskilde. Det är tänkt att hjälpa kommunala
förvaltningar i arbetet att öka brandskyddet för enskilda personer. Vägledningen har författats av MSB tillsammans med en arbetsgrupp utgjord av Socialstyrelsen, Örebro kommun, Uppsala kommun, Varbergs kommun, Linköpings kommun, Räddningstjänsten Syd och Brandskyddsföreningen Sverige. (MSB, 2013)
I vägledningen redogörs arbetsprocessen för ett systematiskt säkerhetsarbete vilket är ett fortlöpande förlopp utan slut, se Figur 3. Det inleds med att skapa en bild över befintliga risker för att sedan kunna planera, genomföra, utvärdera och förbättra insatsen. När det är genomfört skapas en ny riskbild och arbetsgången upprepas igen. Vägledningen är framtagen
Figur 2 Brandsäker bostad för alla - Vägledning för individanpassat brandskydd.
Källa: MSB, 2013
för att kommuner ska kunna använda den som hjälp i att börja arbeta systematiskt för att enligt MSB (2013):
• identifiera personer som på grund av ett riskbeteende har en ökad risk att drabbas av en brand i bostaden,
• identifiera personer med begränsad förmåga att själva agera i samband med en brand, samt
• föreslå och erbjuda individanpassade riskreducerande åtgärder. (MSB, 2013, s. 10)
Figur 3 Arbetsprocessen för ett systematiskt säkerhetsarbete. Källa: MSB, 2013
Rapporten belyser att eftersom kommunal verksamhet styrs politiskt är det viktigt att redan från början engagera berörda politiker i arbetet. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor är alla kommuner skyldiga att uppföra handlingsprogram där uppbyggnad och organisering av det förebyggande arbetet beskrivs. Vägledningen innehåller förslag till hur riskbilden kan kartläggas och hur arbetet kan planeras för att den enskildes brandskydd ska förbättras. En bra start är att inledningsvis fastställa vad arbetet ska innehålla och vilka resultat det önskar uppnå. Det är även viktigt att fastställa vilka personer arbetet ska riktas mot samt vilka aktörer inom kommunen det ska utföras av. I vägledningen uttrycks det att arbetet med fördel bör utföras av aktörer vilka kommer i kontakt med de berörda personerna i den dagliga verksamheten. Det exemplifieras med följande yrkesgrupper enligt
MSB (2013) ”[…] fixartjänster, socialsekreterare, biståndshandläggare,
bostadsanpassningshandläggare, vårdplanerare, hemtjänstpersonal, personliga assistenter, boendestödjare samt personal i särskilt boende.” (s. 18). Även andra professioner och organisationer vilka kan komma i kontakt med personer i behov av individanpassat brandskydd nämns i utkastet. (MSB, 2013)
I vägledningen ges exempel på hur kommunerna i arbetsgruppen på lite olika sätt har arbetat för att erbjuda riskutsatta personer ett individanpassat brandskydd. Även mer allmänna exempel på hur arbetet kan genomföras beskrivs. Det diskuteras vilket ansvar den enskilde själv respektive kommunen har för den enskildes brandskydd och var gränsen går.
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor behandlas samt tolkas och speciellt 2 kapitlet 2§ och
3 kapitlet 1§. Resonemanget landar i att kommunen behöver arbeta för att, enligt MSB (2013), ”[…] hjälpa de personer som själva inte kan ordna ett tillräckligt gott
brandskydd.” (s. 41) men att det inte får bli påtvingande då det inte finns lagstöd för detta.
MSB (2013) menar att ”[…] den som har faktisk och rättslig möjlighet att vidta en åtgärd också är den som har ansvaret.” (s. 40). Det gör att den boende är den ansvarige, men att ansvaret begränsas till vad som anses vara skäligt i respektive fall. I vägledningen menar MSB (2013) även att ”Om en person brister i sin förmåga att skydda sig själv är det snarare samhällets ansvar att kompensera för detta, till exempel via social omsorg eller dylikt.” (s.
41). (MSB, 2013)
3.1.2.1 Nya delar i vägledningen
I de nya delarna av rapporten tas bland annat samarbetet med fastighetsägaren upp. De nämner att det finns mycket att vinna på att tidigt samverka. En diskussion kring vem som äger ansvaret för anpassningar som kan bli aktuella och vem som ska stå för kostnaden för installation och kommande underhåll behöver ske. Kontakten med fastighetsägaren ska endast ske efter den enskildes samtycke. (MSB, 2013)
I den juridiska diskussionen kring ansvaret för brandskyddet förtydligar
MSB (2013) ”Brandskyddsåtgärder som är förknippade med byggnaden och dess fasta tillbehör är primärt fastighetsägarens ansvar, medan nyttjanderättshavaren ansvarar för användandet av byggnaden och den lösa egendom som finns där.” (s.41). En del i
fastighetsägarens systematiska brandskyddsarbete innebär att koordinera och fördela ansvaret för brandskyddet mellan sig själv och nyttjanderättshavarna. (MSB, 2013)
I en bilaga till vägledningen tas Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. upp och att Boverket ålagts uppgiften att utföra en översyn av lagen genom ett regeringsuppdrag utfärdat i mars 2013. De ska kontrollera om nya regler kan författas vilka medger att olika brandskyddslösningar kan innefattas i lagstiftningen. De ska även se över möjligheterna för fastighetsägare att ansöka om bostadsanpassningsbidrag. Syftet skulle vara att klargöra de otydligheter som kan uppkomma i dagsläget gällande bland annat äganderätt och underhåll av anpassningen. I dagsläget har fastighetsägaren inget automatiskt underhållsansvar för
eventuellt installerade åtgärder då de inte ägs av fastighetsägaren. (MSB, 2013) 3.1.3 Bo bra hela livet
I maj 2006 kom ett direktiv från regeringen att en delegation skulle sammansättas för att utreda samt analysera utvecklingen av bostäder och behovet av boende för äldre, enligt Dir 2006:63. Resultatet av äldreboendedelegationens arbete resulterade i rapporten Bo bra hela livet (SOU 2008:113). Delegationen konstaterar att det kommer att bli ett ökat behov av bostäder för den åldrande befolkningen och att möjligheten att bo i ett trygghetsboende, då det tidigare boendet känns otryggt, är ett bra alternativ. Bland annat presenteras flertalet
författningsförslag i rapporten tillsammans med ett förslag om att styra upp terminologin kring bostäder avsedda för äldre. (SOU 2008:113)
Utredningen pekar på det växande behovet av bostäder för äldre vilka befinner sig i situationen att det tidigare boendet känns otryggt eller inte längre fungerar men då ett behovsprövat vårdboende ännu inte är aktuellt. Sverige kommer de kommande åren ha en kraftig ökning av antalet äldre i befolkningen. Det kommer ske en kraftig ökning av antalet personer i åldersgruppen 85 år eller äldre och behovet av särskilda boenden för gruppen kommer att öka. En ökning av anpassade boenden, med en förbättrad tillgänglighet, där personen kan bo kvar längre kan skjuta fram eller helt förhindra behovet av en flytt till ett behovsprövat särskilt boende. (SOU 2008:113)
Utredningen föreslår även att ett statligt tillgänglighetsbidrag införs. Bidraget ska syfta till att uppmuntra ombyggnationer för ökad tillgänglighet av befintliga flerbostadshus.
Ombyggnationer ska kunna innefatta allt från installation av hiss till andra åtgärder vilka ökar tillgängligheten i byggnaden. Åtgärden är ett bra sätt att förbättra möjligheten att bo kvar i den befintliga bostaden och är en fördel för alla med nedsatt funktionsförmåga. (SOU 2008:113) Det påpekas även att personer vilka flyttar till trygghetsbostäder sakta men säkert kommer behöva ett större vårdbehov än när de flyttade in. Det finns inga krav i befintlig lagstiftning på en ökad tillgänglighet i de här byggnaderna kontra andra byggnader även om det vore önskvärt och kan påverka den boendes självständighet. (SOU 2008:113)
Brandskydd diskuteras i Bakgrund till överväganden och förslag. Där beskrivs problembilden samt den brandsäkerhet som byggs och kan byggas in i bostäder enligt gällande lagstiftningar.
De belyser att utrymningsvägarna är av särskild betydelse för personer med nedsatt rörlighet samt vikten av att det görs en bedömning av de boendes kapacitet att utrymma då
brandskyddet projekteras. Dåvarande Räddningsverket menar i utredningen att ett förstärkt brandskydd bör finnas i trygghetsbostäder jämfört med andra flerfamiljshus med anledning av att de boende ofta har en begränsad möjlighet att sätta sig själva i säkerhet vid brand.
Dåvarande Räddningsverket efterfrågade att de tillsammans med Boverket skulle få rättigheter att ta fram ”[…]föreskrifter om behovet av brandsäkerhet och krav på möjlig utrymning för bostäder anpassade för äldre.” (s. 133) enligt SOU 2008:113. Brandskyddet utreds inte vidare i utredningen då en diskussion mellan Socialdepartementet och andra berörda myndigheter startade i november 2008 vilken behandlade brandskyddet i bostäder för äldre. (SOU 2008:113)
De presenterade författningsförslagen behandlas i Regeringens proposition 2009/10:116, Värdigt liv i äldreomsorgen där flera utredningar behandlas tillsammans. Förslaget om tillgänglighetsbidrag behandlas inte vidare då regeringen vid tidpunkten inte var beredd att tilldela ett sådant bidrag särskilda medel. (Proposition 2009/10:116)
3.1.4 Bostadsanpassningsbidraget, En webbhandbok från Boverket
För personer med funktionsnedsättning kan ett bidrag ges från kommunen för att anpassa bostaden på ett ändamålsenligt sätt. Även fastighetsägare kan ges ett bidrag för återställning av tidigare anpassade bostäder. (Boverket, 120511) Rätten till ersättning regleras i
Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m. m. och för att närmare förklara vad den innebär finns Bostadsanpassningsbidraget, En webbhandbok från Boverket utgiven av
Boverket (u.å.) på deras hemsida. I webbhandboken finns information om
bostadsanpassnings- och återställningsbidraget. Där står det att bostadsanpassningsbidraget ska hjälpa till att uppfylla samhällets mål med att människor med funktionsnedsättning, precis som alla andra, ska kunna leva i en egen bostad. För att vara berättigad till bidrag måste de åtgärder bidraget söks för bedömas som relevanta och nödvändiga. Det är endast möjligt att få bostadsanpassningsbidrag för att införa fasta funktioner i den permanenta bostaden.
(Boverket, 120917) Bedömningen av vad som är fasta funktioner respektive lösa inventarier är komplicerad och i webbhandboken finns exempel på olika bedömningar enligt praxis samt exempel från rättsfall. (Boverket, 120918)
3.1.5 Granskning av dödsbrandsdatabasen
I rapporten Dödsbränder i Sverige: Kvalitetsgranskning av MSB:s dödsbrandsdatabas av Bergqvist & Jonsson (2012) har MSB:s dödsbrandsdatabas granskas och förslag till den framtida insamlingen av data har lämnats. En ny databas har även skapats där flera register samkörs för att få en bättre bild av dödsbränderna och de omkomna. De samkörda registerna är databasen gällande rättsmedicinska undersökningar från Rättsmedicinalverket, MSB:s dödsbrandsdatabas och
Dödsorsaksregistret från Socialstyrelsen. I rapporten beskrivs att det fanns ett relativt stort bortfall av omkomna i
dödsbrandsdatabasen, vilket upptäcktes efter att de olika registren hade samkörts. Förslag till förbättringsåtgärder presenteras för att liknande bortfall inte ska ske i statistiken framöver. (Bergqvist & Jonsson, 2012) Rapporten har studerats för att få en bättre bild av dödsbrandsdatabasen samt dess styrkor och svagheter.
3.2 Författningssamlingar
Bestämmelser i lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd benämns ofta som regler.
De bestämmelser och krav vilka finns i lagar, förordningar och föreskrifter är tvingande, medan de allmänna råden ska underlätta och ge vägledning för hur kraven i de tvingande bestämmelserna ska kunna uppfyllas. Föreskrifter är, liksom de allmänna råden, ofta mer detaljerade än lagar och förordningar i och med att de anger bestämmelser för hur kraven i lagar och förordningar ska uppfyllas. (Boverket, 2011)
En författning kan vara både en lag, förordning eller en föreskrift. Riksdagen beslutar om lagar medan regeringen beslutar om förordningar. Föreskrifter tas fram och beslutas av statliga eller kommunala myndigheter. I Svensk författningssamling sammanställs lagar, förordningar och de viktigaste föreskrifterna. (Andrén, u.å.) Myndigheter vilka ger ut föreskrifter har fått ett bemyndigande av regeringen. En myndighet utan bemyndigande har dock rätt att, inom sitt verksamhetsområde, ge ut allmänna råd. (Boverket, 2011)
Figur 4 Dödsbränder i Sverige.
Källa: Bergqvist & Jonsson, 2012
Hur de olika författningarna och de vägledande texterna är sammanlänkade, tillsammans med utgivare för respektive skrift, kan ses i Figur 5. Högst upp i ordningen kommer lagar och förordningar och lägst kommer handböcker.
Figur 5 Hur olika författningar och annan vägledande text är relaterade till varandra. Källa:
Bengtsson & Johansson, 2012
3.2.1 Socialtjänstlag (2001:453)
I Socialtjänstlag (SoL, SFS 2001:453) regleras de rättigheter människor har till stöd, ekonomiskt och socialt, samt kommunens skyldigheter gentemot de människor som vistas i kommunen. Det är således kommunen som har det yttersta ansvaret för att rätt stöd och hjälp ges till invånarna enligt SoL. Kommunen har särskilt ansvar för vissa grupper, där äldre och människor med funktionshinder ingår. (Socialstyrelsen, 2002)
Bestämmelserna i SoL utgår från alla människors lika värde och lika rätt till vård, omsorg, social och ekonomisk trygghet. De stöd- och hjälpinsatser vilka kan erhållas kallas för bistånd och enligt lagen har kommunen rätt att utforma insatserna efter de lokala förutsättningarna.
Rätten till bistånd garanterar varje medborgare en skälig levnadsnivå. För att bestämma om det finns grunder till att bevilja bistånd gör socialtjänsten en utredning tillsammans med den berörda personen. Med hjälp av bistånd ska möjligheten att leva ett självständigt liv stärkas.
Socialtjänsten är skyldig att ge ett skriftligt beslut med motivering om en ansökan om bistånd helt eller delvis nekas. Beslutet kan överklagas och socialtjänsten är skyldig att informera om hur överklagan går till samt att hjälpa till att författa den om det efterfrågas. Socialstyrelsen får inte beakta den biståndssökandes ekonomi när behovet av insatser för äldre och
funktionshindrade bedöms. (Socialstyrelsen, 2002) 3.2.1.1 Äldre människor
I SoL (SFS 2001:453) kapitel 5 regleras särskilda bestämmelser för olika grupper och i 4§
samt i 5§ första och tredje stycket står det:
Lagar och förordningar
Föreskrifter, råd och rekommendationer Vägledningar - Rapporter och
handböcker
Handböcker
Regering och Riksdag
Myndigheter
Myndigheter Universitet, konsulter,
tillverkare och andra organisationer
Ges ut av:
4 § Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund).
Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Lag (2010:427).
5 § Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service.
[…]
Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Lag (2010:427).
Socialtjänsten ska alltså i den mån det är möjligt erbjuda insatser för att äldre människor ska kunna bo kvar hemma. (Socialstyrelsen, 2002)
3.2.1.2 Människor med funktionshinder
I SoL (SFS 2001:453) 5 kapitlet 7§ första och andra stycket står det:
7 § Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.
Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd.
Målet är att människor med funktionshinder ska ha möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Socialtjänsten är skyldig att underrätta sig om levnadsförhållandena för funktionshindrade och utifrån det upprätta handikapplaner och medverka till att boendet är anpassat efter behov av stöd. Socialtjänsten är även skyldig att tillhandahålla information om den enskildes rättigheter till insatser enligt SoL och Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. (Socialstyrelsen, 2002)
3.2.2 Förordning (2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder m.m.
Sedan januari 2007 har det funnits möjlighet att få ett investeringsstöd genom stadsbidrag för ny- och ombyggnationer vilka leder till särskilda boenden för äldre enligt Förordningen (SFS 2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder m.m. 1§ 1p. Sedan 1 januari 2010 är det även möjligt att söka bidrag för trygghetsbostäder vilket anges i 1§ 2p. Investeringsstödet sträcker sig till den 31 december 2014 enligt 4§ 1st. Tanken med investeringsstödet är att uppmuntra byggnation av denna typ av bostäder (Boverket, 2012).
3.2.3 Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m. m.
Lag (BAB, SFS 1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. reglerar inte enbart
bostadsanpassningsbidraget utan även ett återställningsbidrag vilket avses med ”med mera”
(Boverket, 120511). Bostadsanpassningsbidrag är ett kommunalt bidrag med syfte att kunna anpassa boendet för personer med en funktionsnedsättning. Det bidrar till att nå samhällets mål om att människor med funktionsnedsättning ska kunna leva i en egen bostad som alla andra. (Boverket, 120917) Det ges uttryck åt i BAB (SFS 1992:1574) där det står att ”Denna lag har till ändamål att genom bidrag till anpassning av bostäder ge personer med
funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget boende.” (1§).
Det går endast att få bostadsanpassningsbidrag för att anpassa fasta funktioner i eller i anslutning till bostaden, vilket uttrycks i 6§ i BAB (SFS 1992:1574).
6 § Bostadsanpassningsbidrag lämnas för åtgärder för anpassning av bostadens fasta funktioner i och i anslutning till den bostad som skall anpassas. Bidrag lämnas endast om åtgärderna är nödvändiga för att bostaden skall vara ändamålsenlig som bostad för den funktionshindrade.
Bidrag lämnas dock inte om de sökta åtgärderna behöver vidtas redan av väsentligen andra orsaker än behovet av anpassningen. Lag (2000:527).
Det går följaktligen inte att få bidrag för lösa inventarier utan endast fasta funktioner. Att avgöra vad som går under vad är svårt och det blir en bedömningsfråga i varje enskilt fall.
(Boverket, 120918)
3.2.4 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
Bestämmelserna i Lag (LSO, SFS 2003:778) om skydd mot olyckor syftar till att skapa ett tillfredställande skydd mot olyckor för människors liv och hälsa samt egendom och miljö men även till att ge ett likvärdigt skydd i hela landet. LSO behandlar det organisatoriska
brandskyddet för en byggnad, som tillsammans med det byggnadstekniska brandskyddet ger det totala skyddet för en byggnad (Boverket, 2011).
I 2 kapitlet i LSO regleras den enskildes skyldigheter och i 2 och 3 §§ uttrycks de skyldigheter ägare eller nyttjanderättshavande till byggnader och andra anläggningar har. I LSO
(SFS 2003:778) 2 kapitlet 2§ står det:
2 § Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.
Med enskild menas både fysiska och juridiska personer. Fysiska personer är enskilda människor medan juridiska personer är sammanslutningar med liknande rättskapacitet som fysiska personer. Privatpersoner har därför ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom men även en skyldighet att inte orsaka olyckor. Bestämmelserna i 2 kapitlet 2§ gäller alla typer av byggnader och anläggningar men vilka åtgärder som ska vidtas varierar från fall till fall beroende på vad byggnaden eller anläggningen används till. I varje enskilt fall bedöms det vad som är skäligt i förhållande till kostnaderna. Utrustning för att släcka brand kan
exempelvis vara en brandsläckare medan brandvarnare är ett exempel på ett sätt att hindra och begränsa skador av brand. (Hermelin, Schnell & Dryselius, 2004)
Kommunens skyldigheter regleras i 3 kapitlet i LSO (SFS 2003:778) och i 1 och 2 §§ står det:
1 § För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder.
Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet.
2 § En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag.
