Barns tankar om liv

Barns tankar om liv

Vilka tankar har en femåring om vad som lever?

Children’s thoughts about life

What thoughts have a five years old child about what’s living?

Caroline Buisson

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Biologi

15 hp

Handledare: Raimo Neergaard Examinator: Per-Arne Viebke

1400204

Abstract

This study is about children's thoughts about what is alive. The study was conducted at a preschool on children who are five years. My purpose is to contribute to a better

understanding of the educators about the conceptual understanding children have for life.

Visualizing five years old children’s thoughts on how they know that something is alive or not. To conduct the survey, qualitative interviews are used to get as developmental responses as possible from the children. Children know that animals and humans are alive. They have less knowledge of the plants are alive. Boys have a greater understanding of what is needed to live while girls showed great interest in pets. True this study’s results it’s a chance for the preschool educator’s to get a bigger understanding about children’s thoughts about what’s living and why, which hopefully make it easier for the educator’s to meet the children and give them new challenge.

Keywords: biology, child, life, preeschool.

Sammanfattning

Det här examensarbetet handlar om barns tankar om vad som lever. Undersökningen har utförts på en förskola på barn som är fem år. Mitt syfte är att bidra till en ökad förståelse hos pedagogerna om vilken begreppsförståelse barn har för liv samt synliggöra femåringars tankar om hur de vet att något lever eller inte. För att genomföra undersökningen har kvalitativa intervjuer används. Barnen vet att djur och människor är levande. De har mindre kunskap om att växter är levande. Pojkar har en större förståelse för vad som behövs för att leva medan flickor visade stort intresse för husdjur. Genom undersökningens resultat kan pedagogernas förståelse öka för hur barn tänker om vad som lever och varför, vilket kan bidra till att pedagogen lättare kan möta barnen och utmana dem i sin lärprocess.

Nyckelord: barn, biologi, förskola, liv.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.2 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte ... 2

1.3 Frågeställningar ... 2

2. Metod ... 2

2.1Urval ... 2

2.2 Datainsamlingsmetoder ... 2

2.3 Procedur... 3

2.4 Databearbetning ... 3

3. Resultat ... 4

3.1 Vad uppfattar femåringar som levande? ... 4

3.2 Finns det skillnader på vad flickor och pojkar uppfattar som levande? ... 6

3.3 Hur har femåringar fått sina kunskaper? ... 6

4. Diskussion ... 7

4.1 Sammanfattning av resultatet ... 7

4.2 Vad uppfattar femåringar som levande? ... 7

4.3 Finns det skillnader på vad flickor och pojkar uppfattar som levande? ... 8

4.4 Hur har femåringar fått sina kunskaper om vad som lever? ... 8

4.5 Trovärdighet ... 9

4.6 Slutsats ... 10

Referenser ... 12

1

1. Inledning

Under mina VFU perioder har min nyfikenhet för hur barn tänker om vad som lever startat.

Detta intresse har bidragit till mitt val av ämne, biologi. Barns nyfikenhet för djur och natur har jag stött på många gånger. På förskolans utegård har jag ofta sett barnen dra isär maskar, har jag stött på många gånger. På förskolans utegård har jag ofta sett barnen dra isär maskar, stampa på skalbaggar och plocka blommor. Jag har då funderat på varför gör de som de gör?

Vad har barn för tankar om liv? Ofta har pedagogens reaktion varit likartad, då de enbart tillrättavisat barnen, genom en kort kommentar. ”Trampa inte på skalbaggen, plocka inte blomman!”

Så i min undersökning vill jag lyfta fram barnens tankar om vad de uppfattar som levande och inte. För att öka pedagogernas förstålse för varför barn gör som de gör med levande

organismer, ska jag undersöka hur femåringar uppfattar och kategoriserar vad som lever.

Pedagoger kanske behöver få en djupare förståelse för barns tankar för att förstå dem och bättre bemöta deras agerande och bidra till barnens utveckling. Förstår barnet varför vuxna reagerar som de gör? En ökad förståelse för hur barnen tänker kan bidra till att lättare kunna möta dem i sin utveckling. Hur tänker barn kring vilka kriterier som behövs för att något ska leva? Att intressera sig för hur barn tänker om livet tror jag kommer att öka pedagogens förståelse för hur viktigt det är med naturkunskap. Alla barn behöver veta vad som är ett liv, men jag undrar finns förståelsen redan bland femåringar eller utvecklas den senare.

Förståelsen för vad som lever och varför, kan öka barnens naturliga omsorg om allt levande och vår närmiljö. Finns det skillnader mellan flickor och pojkars begreppsuppfattning av vad liv är?

Förskollärararens uppdrag är att lägga grunden och väcka barnens intresse för lärande.

Styrdokumenten är utgångspunkten för hur verksamheten ska utformas för att kunna erbjuda barnen bästa möjligheter för utveckling och lärande (Skolinspektionen, 2012).

1.2 Bakgrund

”Arbetslaget ska verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten” (Skolverket, 2010, s, 12). Alla bör vara medvetna om hur vi bemöter flickor och pojkar, de ska ha samma möjligheter på förskolan.

Enligt Schroeder, Graham, McKeough, Stock & Palmer (2010) har man sett att flickor och pojkar på förskolan får olika bemötande vilket generar att flickor och pojkar utvecklar olika kunskap och förståelse för naturkunskap. Studien visar också att pojkarnas intresse för

naturkunskap startar i en tidigare ålder än flickornas. En av studierna visar att både pojkar och flickor kunde beskriva några organ som behövs för att leva men att pojkarna hade en större förståelse för varför och hur de fungerade. En av orsakerna till flickors och pojkars olika kunskaper i biologi beskrivs i Schroeder m.fl.( 2010) studie, om föräldrarnas olika bemötande gentemot flickor och pojkar i ämnet biologi. En annan orsak till olika kunskaper inom biologi är att pedagogernas bemötande är olika mot flickor och pojkar. Schroeder m.fl. (2010) menar att pedagoger behöver hitta ett bemötande i sin undervisning som inte skapar skillnader mellan könens kunskapsutveckling. Skapa en nyfikenhet och ett intresse samt bygga på de kunskaper barnen har är en utmaning för pedagoger. Schroeder m.fl.(2010) menar att det behövs mer forsking och kunskap om hur barn tänker för att pedagoger ska kunna utveckla barnens kunskaper i biologi optimalt.

I Domingo, Villaroels (2013) studie framgår att gruppen med de yngsta barnen (4-5 åringar) var de som vet minst om vad som behövs för att leva, då de hade svårt att veta om solen, växter och molnen var levande. Bland 6-7 åringarna var fler som visste att djur och växter var

2

levande. De yngre barnen hade svårt att kategorisera vad som avgjorde om saker levde eller inte, de upplevde att saker som rör sig är levande, såsom sol, moln och fordon.

I läroplanen för förskolan står att ”förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik”

samt ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckar respekt för allt som är levande och om sin närmiljö” (Skolverket, 2010).

Podd'iakov (2012) menar att när barn undersöker levande ting och döda objekt så använder de sina tidigare kunskaper för att göra nya antaganden och utifrån dessa drar barnen slutsatser om vad som lever och inte.

1.2 Syfte

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att bidra till en ökad förståelse hos pedagoger om vilken begreppsförståelse barn har för liv, genom att synliggöra femåringars tankar om hur de vet att något lever.

1.3 Frågeställningar

Vad uppfattar femåringar som levande?

Finns det skillnader på vad flickor och pojkar uppfattar som levande?

Hur har femåringar fått sina kunskaper om vad som lever?

2. Metod

2.1Urval

För att få svar på frågeställningarna intervjuades sju pojkar och sex flickor. Intervjuerna genomfördes på två avdelningar på samma förskola. Förskolan, personalen samt barnen är kända av mig sedan tidigare.

Avdelningarna valdes utifrån att de hade flera femåringar. Jag valde ut en åldersgrupp och det blev femåringar för att jag trodde de hade lättast för att bli intervjuade. I samtyckesbrevet informerades föräldrarna om hur intervjuerna skulle gå till (bilaga 1), samt mitt syfte med intervjuerna. I samtyckesbrevet fanns också en kort presentation om vad min undersökning skulle handla om. Jag visste att det fanns 16 femåringar så därför delades 16 samtyckesbrev ut och14 svar kom in. Ett av barnen intervjuades inte på grund av att barnet var sjukt.

2.2 Datainsamlingsmetoder

Kvalitativa intervjuer valdes för att få så detaljerade svar som möjligt. I den kvalitativa

intervjun är endast frågeområdena bestämda, medan följdfrågorna kan variera från intervju till intervju, beroende på hur den intervjuade svarar och vilka aspekter denne tar upp (Johansson

& Svedner, 2001). Frågorna till intervjun hade förberetts med nio förbestämda frågor.

Följdfrågorna varierade i intervjuerna beroende på barnens svar på de förbestämda

intervjufrågorna. Om barnen svarar ja på frågan om de vet något som lever, har jag förberett några följdfrågor så som, kan du ge ett exempel på något som lever? Eftersom jag inte visste i förväg vilka svar jag skulle få så var det svårt med uppföljningsfrågor. Jag hade läst

Doverborg & Pramling (1985), innan intervjuerna, i boken fanns många bra tips om hur intervjuerna kunde läggas upp t.ex. hur viktigt det är att det sker på en lugn plats och att jag som intervjuare inte ska vara rädd för tystnaden som uppstår under intervjun. Intervjuerna skrevs ner på papper och några spelades in. Alla intervjuer spelades tyvärr inte in då resultatet från de inspelade hade så dålig kvalité. Jag valde även att visa barnen bilder som de skulle

3

gruppera utifrån om de levde eller ej. Bilderna visade saker som blommor, träd och en bil.

Genom att ta del av forskning, litteratur, artiklar, styrdokument, barnintervjuer kommer undersökingens resultat arbetas fram.

2.3 Procedur

Avdelningarna kontaktades genom telefonsamtal. Då personalen kände till mig behövde jag inte besöka förskolan för att presentera mig. Undersökningens ämne, samt samtyckesbrev presenterades under telefonsamtalet och även överenskommelse om att personalen skulle dela ut och samla in samtyckesbreven (se bilaga 1). När jag åkte till förskolan för att intervjua så var jag där en stund innan för att hinna prata lite med personalen samt prata och visa mig för de barn som skulle intervjuas. Ett samtyckesbrev hade formulerats där föräldrarna

informerades om vem jag är och vad intervjuerna skulle handla om, även information om anonymitet ingick. Föräldrarna fick skriva under till samtycke, även barnen blev tillfrågade och informerade om hur det skull gå till. Personalen på förskolan hjälpte mig att dela ut samtyckesbreven. Alla barnen var inte där och några hade inte lämnar tillbaka

samtyckesbrevet.

Jag berättade för barnen vad mina frågor skulle handla om samt att de inte behövde svara om de inte ville. I informationen framgick även att barnen hade rätt att avbryta intervjun och lämna rummet. Ett barn uttryckte att han inte visste om han kunde svara rätt och vad skulle hända då. I de kvarstående intervjuerna förtydligade jag för barnen att de inte kunde svara fel på mina frågor, utan att jag var intresserad av deras tankar om liv.

Samtliga intervjuer började med samma fråga men sedan var frågorna olika beroende på hur barnen svarade. Till intervjuerna var nio frågor förformulerade samt förslag på följdfrågor.

Tanken var att gå igenom de nio förbestämda frågorna i varje intervju (bilaga 2). Det uppnådes inte, vilket påverkar resultaten då varje barn inte svarat på varje fråga. I några intervjuer fullföljdes inte alla frågor då barnens tappade intresse. Vilket gjorde att intervjuerna då avbröts. Detta berodde på att i en del intervjuer lades mycket fokus på de första frågorna och följdfrågor dök då upp vilket gjorde att barnen inte visade samma intresse efter en stund av intervjuerna.

Följdfrågorna var olika för varje intervju, beroende på barnens svar. Efter intervjuerna visades 16 bilder för barnen och de svarade om det avbildade levde eller inte (bilaga 3). Den första intervjun blev en gruppintervju för att jag trodde det skulle bli lättare för barnen att prata om de var fler. I gruppintervjun deltog fem barn tre flickor och pojkar. När alla frågor besvarats blev det en diskussion som mest handlade om djur. Alla barn pratade samtidigt och jag blev stressad över att inte fått de svar jag tänkt på mina frågor. Vid nästa tillfälle intervjuades barnen två och två, det gick bättre. Jag gjorde fyra stycken parintervjuer. Barnen var då indelade flickor och pojkar för sig. Så de gjordes två parintervjuer med flickor och två med pojkar. Det var lättare att ställa följdfrågor och jag var mer avslappnad. Det kändes också att det var lättare för barnen då de kunde prata klart utan att något annat barn avbröt. Varje parintervju varade ca 15-20 minuter medan gruppintervjun var något längre.

2.4 Databearbetning

Intervjuer har sammanställts utifrån barnens svar på intervjufrågorna. Gruppintervjun spelades in och skrevs ner men inte parintervjuerna. Parintervjuerna skrevs ner med penna och papper. Den inspelade intervjun lyssnade jag på och skrev ner, jag tog även hjälp av anteckningarna jag skrev ner under intervjun. Sedan skrev jag rent svaren i ett dokument på

4

datorn. Jag har sedan plockat ut de svar från intervjuerna som är relevanta för att få svar på mina tre frågeställningar. Vilka uppfattningar har femåringar om vad som lever? Jag har även tittat på om det finns skillnader på vad flickor och pojkar uppfattar som levande. Tredje stycket i resultatet är svar på hur femåringarna fått sina kunskaper om vad som lever?

3. Resultat

3.1 Vad uppfattar femåringar som levande?

Barnen räknade upp det som var levande för dem. Tama och vilda djur var det första liv samtliga barn nämnde, djur lever för det har de sett. Majoriteten ansåg att djur lever för att de äter och dricker ett annat kriterium som flera barn gav var att djur lever för att de rör på sig.

Ett av barnen berättade att allt lever här på min förskola, det visste han. Han visste också att djuren lever för att pappa har skjutit en älg och då dog den. En följdfråga för att utveckla vad som lever blev, har ni något hemma som lever? Då berättade barnen om sina husdjur och sedan konstaterade flera att mamma, pappa och syskonen lever.

Endast tre av barnen svarade att man lever när man har ett hjärta och det slår. Hjärtat gör också att man kan röra nästan allt medan hjärnan gör att man kan röra huvudet och benen. Ett av barnen berättade att man andas ut och in när man lever och visar detta genom att han själv tar ett djupt andetag. Ett barn berättade att han hade ett skelett i sig som gjorde att han kunde röra sig. Ett av barnen ansåg att tungan var en förutsättning för liv. Något som också

diskuterades mellan barnen var att vi växer och då vet man att man lever. Om man inte lever då svimmar man svarade en pojke.

En gemensam nämnare som fanns bland barnens svar var att de räknade upp djur som finns på förskolans gård så som insekter och fåglar.

När jag frågade om växter och träd levde svarade flertalet nej först. Men efter en diskussion sinns emellan svarade flera att blommor lever och en del träd på sommaren. Vi kom då in på årstidernas inverkan på växter och träd och några barn berättade då att träden vilade på vintern och på sommaren kom det löv. De visste inte vad ett träd äter men många sa att det dricker vatten. Ett barn sa att det kommer löv på träden när solen kommer. Några barn ansåg inte att träd lever. När jag frågade varför inte träden levde så var det varierande svar såsom att de kan inte prata. En annan menade att träd inte har något hjärta och men det får vatten. Träd kan inte leva för de har ingen hjärna och ingen kropp som kan röra sig, enkelt tyckte en pojke.

När det gällde vad människor och djur behöver för att leva, så behövs både vatten och mat. Ett barn hade haft magsjuka och då åt han inte under en hel dag men han levde ändå. Mammor och fröknar säger att man måste äta, men jag tror inte det är så var denne pojkes slutsats. Djur äter gräs och morrötter. Det visste en flicka som varit i stallet och en annan flicka hade en kanin som hon gav gräs och morötter när mamma säger till.

Eftersom ett av kriterierna för liv är att man kan fortplanta sig så frågade jag barnen, varför inte människor och djur tar slut? Ett barn sa att de äter hela tiden. De kan ta slut för hjärtat är som ett batteri, det tar slut. Ett fåtal svarade några att de får barn hela tiden.

Barnen fick se på bilder (bilaga 3) t.ex. en sten, larv, vattenkran eller träd. Bilderna som visade djur svarade alla att de levde, se figur 1.

5

Några bilder visade olika växter och här växlade svaren. En blomma levde inte men när min följdfråga var vad som händer om den inte får vatten så ändrade sig många, flera berättade att deras blommor dött hemma för mamma glömt vattna dem. Men blomman på bilden tyckte inte alla levde. De som ansåg den som levande kopplade bilden till blommor ute. Generellt var de flesta växterna inte levande men två av barnen svarade ja på samtliga bilder. Dessa två barn svarade också lika på en bild med ett träd utan löv och ett med. Trädet levde båda gångerna men mer på bilden med löv. Julgranen levde om den fick vatten och då växte den också, men det var endast två av barnen som drog denna slutsats.

”Hela julgranen lever, först lever den men inte sen då blir den rutten” (pojke 5år).

På bilderna av ljuset och lampan blev svaret från två barn att de levde när de lyste. Ljuset gjorde att de levde men när det är släckt finns det bara där sade ett barn. ”Brinner det gör bara levande ljus” (flicka 5år). ”Glödlampan lyser, det gör inte vi” (pojke 5år).

En bild på en familj med en bäbis var alla överrens om att alla på bilden var levande. Två barn trodde att en bil levde. Två av dem berättade att det finns bilar som pratar och kan röra sig. I en film finns en bil som heter Blixten och han har många kompisar som han pratar med. En pojke motiverade att bilen inte levde med detta uttalande:

”Bilen går på bensin det gör inte vi, några på olja och så har de däck och ljus det har vi inte heller” (pojke 5år).

På bilden med sten och gräs trodde fyra barn att gräset levde. När vi tittade på ett handfat med rinnande vatten så var det levande för två barn. Samma barn som svarade att bilen var levande trodde att vattnet i handfatet var levande. Ett barn förklarade detta med att han tyckte att man såg det.

Figur 1. Antal barn som ansåg att specifika objekt levde eller inte. Totalt 13 barn.

0 2 4 6 8 10 12 14

Fjäril Mask Skalbagge Delfin Familj Blommor Sten med gräs Träd med löv Träd utan löv Tänt ljus Julgran Vattenslang Bil Löv på marken Rinnande vatten Glödlampa

Lever Lever inte

6

3.2 Finns det skillnader på vad flickor och pojkar uppfattar som levande?

Flickorna var lite blyga och vågade inte riktigt berätta vad de menade medan pojkarna hade utförligare svar. Flickorna svarade oftare vet inte än vad pojkarna. Alla barnen visste att djur lever men inte lika många kunde koppla till att växter är levande. Det blev mest fokus på djur och mindre på växter. Människor var inte första svaret hos något barn, även om de visste att de levde och några kunde berätta vad som fanns i kroppen. Däremot svarade två pojkar att dinosaurier var levande men de hade aldrig sett någon på riktigt.

Jag ställde några frågor om vad vi behöver för att leva men det blev mest fokus på djur.

Pojkarna hade mest uppfattning om vad vi behöver för att leva såsom hjärta, hjärna, vi andas, mat och vatten. Några pojkar berättade också vi har ett skelett för att kunna röra oss. Det var även bara pojkar som trodde bilen, vatten, ljus och glödlampa var levande. Flickorna pratade mer om sina sällskapsdjur och vad de gjorde med dem. De visste att de åt morötter och gräs.

Det är svårt att säga att resultatet visar att pojkar vet mer om vad som lever än flickor.

Däremot visar barnens svar på vad som var levande på bilderna, att pojkar antog att flera ting var levande än flickor. Undersökningens resultat på intervjuerna visade att pojkar visste mer om vad som behövs för att leva medan bildernas resultat visar att flickor har större vetskap om vad som lever och inte, se figur 2.

Figur 2. Antal flickor respektive pojkars svar på vad som levde. Totalt sju flickor och sex pojkar.

3.3 Hur har femåringar fått sina kunskaper?

Svaret på hur de fått alla sina kunskaper varierade. Mamma var ett det vanligaste svaret, det näst vanligaste svaret var att de lärt sig det men de kunde inte ange vem som lärt dem det.

Andra svar var: i böcker som jag sett, av mig själv. Någon hade sett på film att alla behövde hjärta. Jag bara kan det sa en av pojkarna. Ingen nämnde förskolan däremot svarade ett barn med en pedagogs namn.

0 1 2 3 4 5 6 7 8

Pojkar Flickor

7

4. Diskussion

4.1 Sammanfattning av resultatet

I Resultatet framgick att barnen inte kopplade sin kunskapsinhämtning till förskolan det i sin tur behöver inte betyda att de inte jobbar med biologi och liv. Det kan tyda på att arbetet med detta område på förskolan inte har varit tydligt för barnen och att de därför inte kopplar sin kunskapsinhämtning till förskolan i första hand. Förskolans arbete med naturkunskap kan bli tydligare för barnen. För att kunna jobba mot strävansmålen i biologi är viktigt att alla pedagoger har kunskap om vad strävansmålen innefattar.

Resultatet visar även att femåringar är överens om att djur lever. Djur var det som barnen hade som första alternativ till frågan om vad som lever. De första djuren som nämndes var de djur som finns ute på förskolans gård. Andra djur som barnen räknade upp var husdjur, djur på Kolmården och våra svenska vilda djur som älg och räv. Alla barn visste att djuren behöver vatten och mat för att leva. De kopplade inte inre organ så som hjärta och hjärna till djur utan det var vad människan behöver för att leva. De gjorde dock jämförelser mellan människor och djur, att båda behöver mat och vatten för att kunna leva.

Växter var inte levande för alla barn, men några visste att växter ändras efter årstider och växer när det finns sol.

Pojkar upplevde att fler saker lever än flickor de kunde också förklara varför det var så. De verkade säkrare på sina resonemang än flickorna. Pojkarna svarade oftare med ett utförligt svar medan flickorna ofta svarade; vet inte! Pojkar gick också in på kriterierna för liv så som andning, ämnesomsättning och fortplantning. Viktiga organ så som hjärta och hjärna samt att vi behöver ett skelett. Flickor pratade mer om sina husdjur och om vad de äter. Det var svårt att avbryta och gå vidare i intervjun för de tyckte det var så roligt att berätta om sina djur. När jag då började med följdfrågor blev många av flickorna tysta. De verkade rädda för att svara fel. Eftersom inte flickorna hade lika utförliga svar som pojkarna så är en större del av resultatet pojkarnas svar. Pojkarna fick också fler följdfrågor och kunde på så vis utveckla sina svar. Detta var jag inte medveten om under intervjuerna utan det framgick när jag renskrev dem.

4.2 Vad uppfattar femåringar som levande?

I undersökningen framgår att djur är en viktig del i barnens liv. Podd'iakovs (2012) resultat från hans undersökning visar inte samma resultat som min. Podd’iakov (2012) skriver att barn ser ett samband mellan levande varelser och naturen, hans resultat beskriver hur barn berättar att de vet att djur lever men även träd och blommor. Medan mitt resultat visade att många barn inte visste att träd och blommor lever. Det som framkom var att de kopplade levande med djur samt att några växter var levande. Resultatet i min undersökning visar även att de flesta barn visste att vi behöver äta och dricka för att leva och det behöver även djuren. Min undersökning visar samma resultat som skolverkets rapport (2012), att pedagogerna behöver få en större kunskap för att förstå barns tankar och läroprocesser. Även om inte

Skolinspektionens (2012) är gjord på just den här förskolan visar deras resultat att

pedagogerna inte mötte barnen i deras läroprocess då förskolan inte nämndes som referens till barnens kunskaps inhämtning. Genom att pedagogerna jobbar mer medvetet utifrån sina kunskaper och forskning skulle det naturliga lärandet på förskolan öka. Djur och natur är områden som ofta är aktuellt på förskolan och det är viktigt att vara närvarande som pedagog för att ta till vara på barnens intressen och nyfikenhet i stunden. En nyhet i revideringen av

8

läroplanen för förskolan är strävansmålen i naturkunskap och mitt resultat tyder liksom skolinspektionens rapport (2012) på att förskolorna inte jobbar tillräckligt medvetet mot den reviderade läroplanen.

4.3 Finns det skillnader på vad flickor och pojkar uppfattar som levande?

Precis som i Schroeder m.fl. (2010) artikel visar mitt resultat att pojkar har mer kunskap om vad som behövs för att leva redan i tidig ålder. Det resultat som redovisats av vad barn vet om vad som lever visar att pojkar kunde beskriva några viktiga organ och även hade en

uppfattning om organets uppgift. Däremot visar Schroeder m.fl. (2010) studie att flickor kunde namnge organ lika bra som pojkar, det som skilde var att pojkar visste hur organen fungerade och varför vi behövde dem. Detta framkom inte i min undersökning däremot visade flickorna en djupare förståelse för vad som lever så som träd och de visste även att bilar inte lever.

Podd’iakov (2012) skriver om att barn undersöker på olika sätt medan Schroeder m.fl. (2010) mer gör antagenden om hur pojkar och flickor utforskar på olika sätt eftersom de har olika förutsättningar. I min undersökning visade en pojke ett sätt att kategorisera liv genom att jämföra de olika föremålen på bilderna med människor. Detta stödjer både Podd’iakovs (2012) och Schroeder m.fl. (2010) teorier om att det finns olika sätt att undersöka och göra antaganden om vad som lever. Ett antagande som görs i Domingo, Villarroels (2013) studie är att små barn upplever det som rör sig som levande. Moln och fordon upplevs som levande vilket också framgick i min undersökning där några barn trodde att en bil är levande eftersom den röra sig.

I Skolinspektionens rapport (2012) står att pedagogerna behöver ha bättre kunskap om hur de kan främja flickor och pojkars möjligheter att skapa nya intressen, genom att ge dem likartade förutsättningar. Mitt resultat visar att pojkar och flickor har olika kunskaper om vad de anser som levande. Pojkarna visade bättre kunskap om vad vi behöver för att leva medan flickor bättre kunde gruppera föremål utifrån om de var levande eller ej. Jag tror att det kan vara så att barn oberoende av kön är intresserade av olika saker vid varierande åldrar men att det är viktigt att pedagogerna skapar förutsättningar utifrån varje individs behov och

utvecklingsstadier. Skolverkets rapport (2012) resultat visar att pedagogerna behöver bättre kunskap och även jag tror att det är viktigt att de använder sina kunskaper rätt så som att använda korrekta begrepp för vad vi behöver för att leva så som ämnesomsättning och fortplantning.

4.4 Hur har femåringar fått sina kunskaper om vad som lever?

Här fanns en koppling till förskolan eftersom de ofta nämnde de djur som fanns på förskolans utegård. Jag tror att närvarande och utmanande pedagoger bidrar till utveckling av förskolan utifrån barns inflytande. ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckar respekt för allt som är levande och om sin närmiljö” (Skolverket, 2010, s, 8).

Schroeder m.fl. (2010) menar att det har betydelse hur föräldrar och lärare bemöter barn även Linder & Breinhild, Mortensen (2008) skriver att varje möte med barnen är lika viktigt.

Mamma nämndes i min undersökning som en källa till barnens kunskap om vad som lever.

Schroeder m.fl. (2010) skriver också i sin artikel att föräldrarna påverkar pojkars tidiga intresse genom att i tidig ålder utmana deras tankar. När det gäller flickor skriver de att

9

föräldrar ofta berättar om saker för flickor vilket stämmer överens med mitt resultat,flickor får då inte samma möjligheter att tycka och dra egna slutsatser. Flera barn nämnde att de fått kunskaperna om liv från mamma och det tror jag är naturligt då flera av barnen hade husdjur (ett liv) som de tillsammans med sin/sina föräldrar har hjälpt till att ta hand om och ett naturligt samtalsämne mellan förälder och barn i hemmet. Det kan även vara så att barnen pratar hemma om det som de pratat om på förskolan och genom diskussionen som sker upplever barnen att det är t.ex. mamma som bidragit till kunskapsinhämtningen.

För att barnens intresse ska uppmärksammas tror jag det är viktigt att pedagogerna tar till vara på situationerna som uppstår på förskolan och utmanar barnen i deras nyfikenhet. Barnen kopplade levande djur till förskolan men inte sina kunskaper. Det tror jag kan bero på att barnen tänker mest på vad som händer här och nu och inte kopplar sina kunskaper till förra veckan. Vidare tänker jag att om pedagogen finns i samspel med barnen när de undersöker t.ex. en mask uppstår meningsfull interaktion mellan barn och pedagog om vad som händer, eller hypoteser om vad som kan hända. Pedagogerna tror jag då i en större utsträckning kan bekräfta barnets känslor och få en förståelse för varför barnet gör som det gör. Står de på avstånd missar de hela samspelet, bekräftelsen och en djupare förståelse utvecklas inte hos barnet, kunskapsutvecklingen uteblir.

4.5 Trovärdighet

Resultatet som framkommit i min undersökning om vad en femåring vet om vad som lever betyder inte att det är generellt för alla femåringar. Undersökningens resultatet är utformat efter mina intervjufrågor och med andra frågor hade resultatet kunnat bli ett annat. Hade intervjuerna gjorts på barn som nyligen arbetat med vad som lever och varför, hade troligen svaren på intervjufrågorna varit annorlunda. Det min undersökning visat är att pojkar som är fem år vet mer om vad som krävs för att något ska leva än flickor i samma ålder. Eftersom det innan undersökningen fanns en nyfikenhet på pojkar och flickor resonerar, kan mitt upplägg av intervjuerna påverkats av att jag hade en förutfattad mening om att pojkar och flickor har olika uppfattningar. I min undersökning blev resultatet för pojkar utförligare för att de pratade mer än flickorna. Flickorna var mer osäkra och försökte fundera ut rätt svar. Pojkarnas svar var mer spontana och då vågade säga det som föll dem in. Det blev lättare att ställa följdfrågor kring ämnet liv då. I en annan barngrupp tror jag resultatet kan bli annorlunda men däremot tror jag att det kan vara generellt att flickor lättare svarar på frågor de har kunskap om pga. av att de är osäkra och blyga.

Det som är synd med undersökningen är att inte alla intervjuer spelades in för då hade jag kunnat göra en analys av mig själv som intervjuarer. Jag kunde då fått en klarhet över om jag påverkade pojkar och flickors svar samt följdfrågorna. Resultatet visar bara vad just de här femåringarna tänker om liv. Undersökningen är inte generell för alla femåringar.

Undersökningen skulle kunna få ett annat resultat om den gjordes igen nästa vecka.

Trots att jag tyckte att jag var förberedd, så var det svårt för jag blev stressad över deras svar och deras uteblivna svar. Följdfrågor ställdes och många blev riktade för att intervjun och svaren skulle behandla det område som var tänkt. Intervjuerna blev mer som en diskussion.

Vilket upplevdes positivt och intressant men som tyvärr inte bidrog till relevant fakta. Det visade sig att gruppintervju inte var något bra upplägg då barnen svarade samma sak som tidigare barn och en del frågor svarade alla samma på, vet inte! Eftersom gruppintervjun inte gav så mycket svar som jag hoppats på, gjorde jag om tre av intervjuerna med de barn som medverkat tidigare. När man intervjuar barn är det lätt att man glider från ämnet och det

10

påverkade intervjuenar eftersom det uppstod en oro över att inte få tillräckligt med svar på frågor. Det var svårt att hitta tillbaka till ämnet och barnet började få svårt att sitta still.

Medan vi diskuterade visade det sig att de visste en del om kroppen. Många benämnde då skelett, hjärta och blod men det är svårt att veta hur mycket de påverkades av mig och av varandra. Ord som hjärta och blod var inte nya för dem men alla kopplade inte ihop det med liv. Pojkarna visade mer självsäkerhet under intervjuerna. Min intervjustrategi kan mycket väl ändrats efter svaren, vilket resulterade i olika förutsättningar för flickor och pojkars möjlighet att utveckla sina svar och på så sätt påverkades resultatet.

4.6 Slutsats

Det var mitt intresse för barns tankar om vad som lever som gjorde att jag valde att göra den här undersökningen. I min undersökning har jag försökt få svar på de frågeställningar jag hade. Jag trodde min undersökning skulle visa mer konkret vad barn tänker när de undersöker liv. Men jag hade inte rätt frågeställningar. Det visade sig också att jag inte fokuserat

intervjufrågorna på att få svar på mina frågeställningar, vilket gjorde det svårt att få tillräckligt med material. Om jag skulle göra om min undersökning skulle jag göra fler intervjuer som jag skulle spela in och sedan sammanställa. Jag skulle även göra enskilda intervjuer, vilket jag nu i efterhand kan se att det skulle ha bidragit positivt även i denna undersökning.

Eftersom jag hade svårt att hitta relevant litteratur till min undersökning har mina diskussioner svag koppling mellan bakgrund och resultat. Jag hade behövt mera relevant litteratur för att kunna visa på vad tidigare resultat visat om barns tankar om liv. Mina artiklar var intressanta men svåra att sammanfatta eftersom de var på engelska. Så om jag gör en ny undersökning skulle jag försöka hitta mer litteratur om ämnet för att lättare kunna referera till fakta. Det var svårare än jag trodde att besvara frågeställningarna och de har ändrats under undersökningen.

Mitt resultat visar tydligt att barn i femårsåldern vet att djur lever, de vet även att människor och del växter lever. Det som varit mest intressant är att pojkar kunde berätta mer om vad som behövs för att leva så som hjärta och skelett medan flickorna visste mer om vad som lever såsom träd och blommor. En del pojkar trodde att bilar var levande. När det gällde blommor och träd på bilderna så var det inte många barn som trodde de levde. De flesta barnen hade fått sina kunskaper av mamma och det var intressant för att jag trodde de skulle svara förskolan. Jag tror ändå att förskolans verksamhet innehåller mycket biologi men att pedagogerna oftare kan diskutera med barnen och utmana barnen i deras utveckling.

Nu efter undersökningen så ställer jag mig själv frågan om varför jag delat in könen i två grupper? Min personliga åsikt kring genus är att desto mer vi diskuterar flickor och pojkar på förskolan desto mer delar vi könen i två olika fack. Felet med min undersökning är då varför jag väljer att dela på könen? Varför har jag valt att undersöka flickor och pojkars olika kunskaper? Varför har jag en förutfattad mening om att könen har olika kunskaper, är det av egen erfarenhet eller blir det nästa undersökning? Till nästa undersökning tar jag med mig att inte dela in barnen efter kön utan bara efter ålder, för att mina egna förutfattade inte ska påverka resultatet.

Artiklarna som används är inte så gamla så de är fortfarande tillförlitliga och innehåller aktuell forskning. När en undersökning om barn görs framkommer ofta något nytt som inte läsaren tidigare vetat. I mitt arbete kan pedagogerna ta del av resultatet av undersökningen för att öka sin förståelse över hur barn tänker om vad de uppfattar som levande. Jag vill att min

11

undersökning kan skapa vidare intresse för barns tankar om liv samt uppmuntra pedagoger att ta del av aktuell forsking för att bygga på sina egna kunskaper.

12

Referenser

Domingo, Villarroel, J. (2013). Environmental judgment early childhood and its

relationship with the understanding of the concept of living beings, (SpringerPlus, 2013, 2(1):1-13).

Doverborg, E & Pramling, I. (1985). Att förstå barns tankar, Metodik för barnintervjuer.

Eskilstuna: Liber.

Johansson, B & Svedner, P. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:

Kunskapsföretaget.

Linder, A & Breinhild Mortensen, S. (2008). Glädjens pedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Podd’iakov, N. (2012). Initial Forms of Categorica thinking processes in Preeschool-age Children, Journal of Russian & East European Psychology mars/april 2012, Vol 50, Issue 2, p 75-79.

Schroeder, M., Graham, S., McKeough, A., Stock, H. & Palmer, J. (2010). Gender differences in preschoolers’ understanding of the concept of life, Journal of Early Childhood Research 2010 8: 227.

Skolinspektionen (2012). Kvalitetsgranskning 2012:7, Förskola, före skola – lärande bärande.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket.

Bilaga 1 Samtyckesbrev

Hej föräldrar och barn!

Jag heter Caroline Buisson och läser till förskollärare vid Karlstads universitet med

inriktningen naturkunskap i vardagen. Jag är nu inne på min sista kurs i utbildningen och ska skriva ett examensarbete om Barns tankar om liv.

För att kunna undersöka vad barn har för begreppsuppfattning om liv, har jag tänkt göra intervjuer på barn som är fem år. På grund av de forskningsetiska kraven vid

intervjuundersökning med barn krävs att du som vårdnadshavare ger mig samtycke att genomföra min undersökning. Deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas.

Min undersökning kommer handla om barns tankar om vad som lever. Barnen kommer givetvis att vara anonyma. Syftet med denna uppgift är att få en större förståelse för hur barn tänker och vilka kriterier de kopplar till vad som är levande. Jag tror att genom att undersöka hur barn tänker, har jag som pedagog lättare att förstå barnen men även utveckla deras lärande utifrån varje barns olika förutsättningar. Inga svar i intervjuerna är rätt eller fel. Syftet är inte att ta reda på vad de kan utan att lyfta fram deras tankar och funderingar om vad som lever och varför t.ex. levande ljus, gräs, ägg, mask.

Kontakta mig gärna om ni har några frågor.

Caroline Buisson

Mail: carrokk@hotmail.com Telefon: 0703895957

Jag ger mitt medgivande att mitt barn ……… får delta i undersökningen.

Mitt barn ……… får ej delta i undersökningen

Filipstad den / 2013

………

Vårdnadshavarens underskrift

Bilaga 2

Intervjufrågor

Vet du något som lever?

Hur vet du att det lever?

Varför tror du det lever?

Vet du något människor behöver för att leva?

Vet du något djur behöver för att leva?

Vet du varför människor och djur inte tar slut?

Lever ett träd? Varför? Varför inte?

Har du något hemma som lever?

Vet du något ute på gården som lever?

Bilaga 3