Yrkesrelevant Gymnasiearbete på EL- och energiprogrammet
Work-related high school project within Electrical and Energy Program
Johan Rungberg
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Lärarprogrammet
Grundnivå, 15hp
Handledare: Elisabet Olsson Examinator: Ann-Britt Enochsson Datum 19 Februari 2014
Abstract
The purpose of this development project is to create a model for working with a high school project in Electrical and Energy Program. It should be conducted in a form like companies do according to the goals from The Swedish National Agency for Education. In order to fully perform this we use the concept of Young Entrepreneurship.
The model is created according to the new conditions from The National Electrical Safety Board. There is now an exception saying that a student during education is released from the demand of employment that is the normal procedure where you are under supervision from a certified electrician. During the project there has been theoretical and practical examinations in order to clear out the advantages and disadvantages using this model, but also to examine whether it is useful in the future and to what extent it can be used.
The result indicates that the model is useful and fulfills the goals from The Swedish National Agency for Education but that the model has its limitations and difficulties. In a future implementation of the model it should be conducted in a small scale with a few students. The result also shows that a project according to this model set high demands on the tutor
(supervisor) that the students need from the branch. Voices from the teachers and the principal during the evaluation say that "the model is exciting and very good since it is for real".
Keywords
High school project, The Program of Electrical and Energy, The National Electrical Safety Board, assessment for learning, entrepreneurial learning, forms like companies
Sammanfattning
Syftet med utvecklingsarbetet är att skapa en modell för Gymnasiearbetet på El- och
Energiprogrammet som utförs under företagsliknande former i enlighet med Skolverkets mål för kursen Gymnasiearbete i vilken den valda yrkesutgången ska prövas. För att utföra detta fullt ut så används Ung Företagsamhets koncept som innebär att eleven startar upp, driver och avvecklar ett företag under ett läsår.
Modellen är utformad efter de nya förutsättningar som elsäkerhetsverket skapat. I
Elinstallationsreglerna finns det ett undantag som säger att en elev under utbildning är befriad från det krav på anställningsförhållande som annars gäller för överinseende av behörig
elinstallatör. Under utvecklingsarbetets genomförande har det undersökts samt praktiskt testats vilka fördelar och nackdelar som ett gymnasiearbete enligt modellen innebär samt huruvida den är användbar i framtiden och i vilken omfattning.
Resultatet pekar på att modellen är användbar och i enlighet med Skolverkets mål men att den också har sina begränsningar och svårigheter. I ett framtida genomförande av modellen så bör det vara i liten skala med få elever. Resultat visar också att ett gymnasiearbete enligt denna modell ställer stora krav på den externa handledare som eleverna ska ta hjälp av. ”Modellen är spännande och mycket bra då den verkligen är på riktigt” framkom under utvärdering med rektor och lärarkollegor.
Nyckelord
Gymnasiearbete, El- och Energiprogrammet, Elsäkerhetsverket, bedömning för lärande, learning by doing, entreprenöriellt lärande, företagsliknande former
Innehållsförteckning
Bakgrund ... 1
Syfte ... 2
Frågeställningar ... 2
Avgränsningar ... 2
Utvecklingsarbetets förankring i litteraturen ... 3
Gymnasiearbetet ... 3
Elsäkerhetsverket ... 3
Skarpt läge ... 3
Entreprenöriellt lärande ... 4
Ung företagsamhet ... 4
Utvecklingsarbetet i praktiken ... 5
Planering... 5
Arbetsmodellen ... 6
Förberedelser ... 6
Praktiskt utförande ... 7
Efterarbete ... 7
Genomförande läsåret 2013-14 ... 8
Bedömning... 10
Utvärdering av utvecklingsarbetet ... 11
Gruppintervju ... 11
Etiskt förhållningssätt ... 12
Slutsatser... 13
Hur kan elever göra ett relevant Gymnasiearbete ”under företagsliknande former” på El och Energiprogrammet? ... 13
Vad kommer att krävas för att en elev ska kunna jobba under överinseende av en behörig installatör i enlighet med det nya undantaget i Elinstallationsreglerna? ... 13
Hur ser mina kollegor och rektorer på denna modell för Gymnasiearbetet? ... 13
Diskussion ... 15
Kritisk granskning av det egna arbetet ... 16
Referenser ... 18
1
Bakgrund
Inför Gymnasiereformen år 2011 så pratades det mycket från branschens håll om hur vi på El- och Energiprogrammet skulle låta eleverna utföra någon form av gesällprov. Detta skulle då göras i en kurs som heter Gymnasiearbete, en kurs på 100 poäng där den valda yrkesutgången skall prövas (Skolverket, 2011). Det lät väldigt bra tyckte jag, med jämförelser med
gesällbreven som exempelvis frisörernas branschorganisation arbetar med. Vår
branschorganisation skulle komma till skolan inför studenten med sina representanter för att ge våra elever yrkesrelevanta arbetsuppgifter. Eleverna skulle då arbeta med detta under överinseende av branschorganisationens representanter från planering till ritning, till offert, till utförande och till sist till provning och kontroll. Toppen tänkte jag, detta är precis vad som behövs i vår bransch också! Jag har via nära bekanta fått följa ett exempel på hur det gått till att få ett gesällbrev som frisör och jag såg med egna ögon vilket stort yrkeskunnande som växte fram ur detta skarpa läge. Detta yrkeskunnande gjorde att de enligt mig var mycket väl förberedda för yrkeslivet. Men nu står vi här, mitt i uppstarten av tredje läsåret i Gy11 för första gången. Men från branschen är det tråkigt nog knäpptyst!
Därför vill jag undersöka hur vi kan skapa detta skarpa läge på andra vis, om det inte är branschorganisationen som ska bedöma våra elever så kanske eleverna skall skaffa sig egna kunder som står för den bedömningen istället. Jag tänker därför ta fram en arbetsmodell för att kombinera UF (Ung Företagsamhet) med gymnasiearbete för blivande elinstallatörer. Att elever gör sitt gymnasiearbete genom att skapa ett företag är helt enligt skolverkets syn då de säger att man kan göra detta under företagsliknande former (Skolverket, 2011). Eleverna kommer att behöva behärska det sociala spelet med kunder och leverantörer. De kommer även att ställas inför problem som de måste lösa, antingen på egen hand eller genom handledning men de kommer inte kunna skjuta problemet ifrån sig utan måste hitta lösningar. Eleverna kommer att vara tvungna att ta kontakter inom branschen utanför skolan vilket kommer att ge fantastiska utbyten eftersom eleverna genom det skarpa läget kommer att vara maximalt mottagliga.
Den 1 januari 2014 så träder ett undantag i Elinstallationsreglerna (Elsäkerhetsverket, 2013) i kraft som gäller just elever under utbildning vilket möjliggör exempelvis UF som
gymnasiearbete för elever på El- och energiprogrammet. Jag ska förtydliga med ett exempel:
En elev som efter utförd utbildning på El- och Energiprogrammet arbetar på en
elinstallationsfirma där ägaren har Allmän behörighet, då är det en yrkesman (den före detta eleven) som arbetar under en elinstallatör (ägaren).
Men det finns en annan bakomliggande tanke hos mig med detta arbete. Jag vill ge eleverna upplevelsen av att förvalta något eget genom att driva eget företag. På så vis hoppas jag att en större andel elever får en målsättning att driva företag senare i yrkeslivet. För att få lov att driva ett eget företag som elinstallatör så måste man ha en så kallad Allmän Behörighet, vilket man måste läsa sig till efter minst 4 års yrkeserfarenhet. Denna utbildning bekostas vanligtvis av personen själv. Jag tror att många drar sig för att läsa till sin Allmän Behörighet dels på grund av tiden och kostnaderna. Jag tror därför att det kan vara en vinst för branschen och
2
framförallt för individ att försöka öka intresset för att läsa in behörigheten samt att starta eget företag i framtiden. Att istället genomföra Gymnasiearbetet inne i skolmiljö anser jag sakna ett företagandeperspektiv.
Syfte
Jag ämnar genom detta utvecklingsarbete skapa och utvärdera en arbetsmodell för att elever på El- och Energiprogrammet kan driva en egen verksamhet som elinstallatörer som sitt gymnasiearbete.
Frågeställningar
Hur kan elever göra ett relevant Gymnasiearbete ”under företagsliknande former” på El och Energiprogrammet?
Vad kommer att krävas för att en elev ska kunna jobba under överinseende av en behörig installatör i enlighet med det nya undantaget i Elinstallationsreglerna (Elsäkerhetsverket, 2013)?
Hur ser mina kollegor och rektorer på denna modell för Gymnasiearbetet?
Avgränsningar
Jag har valt att göra vissa begränsningar på grund av tidsplanen. Jag kommer enbart utvärdera detta som en metod med hjälp av andra lärare och skolledare. Jag kommer inte att ta elevernas hjälp i utvärderingen därför att eleverna gör sitt gymnasiearbete under ett helt läsår 2013-2014 och jag kommer att avsluta detta arbete under ht-13. Självklart kommer en utvärdering med eleverna att genomföras men först senare och kommer inte att redovisas i detta arbete.
3
Utvecklingsarbetets förankring i litteraturen
Gymnasiearbetet
Enligt Skolverket är gymnasiearbetets syfte att visa att eleven är förberedd för att arbeta inom det yrke vars utbildning eleven valt. Eleven ska visa att den hanterar och kan utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter för yrket. Gymnasiearbetet ska utföras av eleven från grunden så att eleven planerar, genomför och utvärderar sitt arbete. Arbetet kan utföras under
företagsliknande former. För att få att slutbetyg från gymnasiet krävs ett godkänt Gymnasiearbete (Skolverket, 2011). Innehållet och de mer specifika kraven för
gymnasiearbetet arbetas fram lokalt på varje skola av lärare och rektor tillsammans. Detta görs på grund utav de kraven ett yrkesprogram har att anpassa utbildningen till det lokala näringslivet. På vår skola har vi tagit fram en plan för gymnasiearbetet som går ut på att eleven ska bemästra en helhet. Det 3:e året på El- och Energiprogrammet hos oss innebär enbart kurser inom den valda yrkesinriktningen inne i skolan och/eller ute på APL
(arbetsplatsförlagt lärande), dessa förmågor vill vi samlat testa våra elever i. Vi tänker oss någon form av elinstallation som är typisk för det kommande yrket, detta grundar vi på egna erfarenheter samt alla de erfarenheter som finns att hämta i vårt programråd. Gymnasiearbetet kan enligt Skolverket utformas så att det kan utföras under företagsliknande former, vilket kräver att man tar hänsyn till de ramar som Elsäkerhetsverket satt upp för att få utföra elinstallationsarbete.
Elsäkerhetsverket
Elsäkerhetsverkets syn på vad som är behörighetskrävande arbete är att elinstallationsarbete endast får utföras av en behörig elinstallatör eller av en yrkesman under överinseende av behörig elinstallatör som arbetar i samma företag/organisation som yrkesmannen
(Elsäkerhetsverket, 2012). Dock så finns det från och med 1 januari 2014 ett undantag som gäller just elev under utbildning, då Elsäkerhetsverket menar att en elev kan utföra en elinstallation under överinseende av behörig elinstallatör utan att vare sig vara anställd i samma företag/organisation eller behöver anses som yrkesman (Elsäkerhetsverket, 2013).
En yrkesman är en person som utför behörighetskrävande elinstallationer under överinseende av behörig elinstallatör ((1990:806), 1990)
Skarpt läge
Mina elever förväntas utföra en elinstallation som är bekant för dem, de har tidigare utfört liknande i skolmiljö. Skillnaden nu är att detta blir direkt mot en kund med det ansvaret som följer vilket jag valt att benämna som skarpt läge. Så jag vill se om eleven ser annorlunda på uppgiften. Säljö (2000) menar att man ser på vad man ska utföra utifrån den situation man befinner sig i.
Enligt John Deweys ”learning by doing” (Dewey, refererat till i Forssell, 2011) finns det en koppling till mitt arbete på El- och Energiprogrammet och den typen av undervisning vi bedriver. En stor del av arbete med yrkesämnen görs i formen av verklighetsliknande
praktiska övningar i skolans lokaler. Om man ser på Deweys syn på denna typ av pedagogik så finns ett samband mellan vår praktiska undervisning och Deweys teori. Dewey menar att i en skola där arbetet utgör navet så är inte en bestämd ordning ett kännetecken utan det uppstår oreda och jäkt som ett resultat av aktivitet. Dewey menar den enskilda elevens behov och
4
intressen är en självklar utgångspunkt och att elevens lärande bygger på aktivitet. Utifrån detta så tycker jag att det praktiska arbete våra elever utför idag hos oss är ett bra exempel på Deweys teorier om ”learning by doing”. Men det jag främst ämnar att få svar på i mitt arbete är att ytterligare följa Deweys teorier genom en starkare koppling till världen utanför skolan, vilket jag ska försöka summera.
Dewey menar att ”samhälle, skola och individ måste utgöra en helhet om vi vill nå pedagogisk framgång”. Att skolan är isolerad från det vanliga livet ser Dewey som ett problem, därför måste den förnyas och formas efter eleven och präglas av aktivt arbete, samarbete och idéutbyte. Jag anser att detta skulle kunna appliceras på dagens skola trots att detta var Deweys teorier från en tid långt innan min existens. Dewey var på många sätt före sin tid, han menade redan då att nya yrken kommer att komma till som inte fanns i dåtidens bondesamhälle. (Dewey, refererat till i Forssell, 2011) Jag menar att detta också är fullt applicerbart idag då flertalet av dagens yrken inte existerade för några decennier sedan.
Det faktiska hanterandet av material, med andra ord: hantverket, stimulerade både fantasin och det logiska tänkandet. Att dessutom bidra med något verkligt gav en bättre disciplin och bidrog till goda vanor och ansvarstagande. Denna omedelbara kontakt med yrkeslivet och den direkta kontakten med materialet kan inte ersättas av demonstrationslektioner i skolan, menar Dewey. Det ”verkliga lärandet” som Dewey återkommer till gång på gång är kopplat till förmågan att handla och att kunna se konsekvenserna av handlandet och framförallt kunna reflektera över det. Förmågan att reflektera är inget som man i skolan kan tvinga fram anser Dewey utan måste växa fram hos eleven genom viljan att åstadkomma något. Viljan att åstadkomma något kan komma genom en självvald meningsfull arbetsuppgift och skapar en inre disciplin. (Dewey, refererat till i Forssell, 2011)
Deweys teorier har samlats under det populära uttrycket Learning by doing. Men det är inte genom att göra vad som helst som eleven lär sig utan genom ett led av moment: avsikt- planering-handling-reflektion-bedömning av resultat (Dewey, referarat till i Forssell, 2011).
Jag vill att detta skarpa läge som jag sätter eleverna i ska öva dem i att ta kontakt och att bygga nätverk, att kunna sköta ekonomi, att kunna hantera det sociala spelet med kunder och leverantörer, att få eleverna att se lösningar istället för problem. Med andra ord det som Hansson (2012) anser vara informellt lärande.
Entreprenöriellt lärande
Genom gymnasiearbetet ska elever ges möjlighet att i företagsform ta ansvaret för
slutresultatet, det vill säga genom entreprenöriellt lärande. Schilling och Edman (2011) menar det entreprenöriella lärandet handlar om att utveckla egenskaper och förmågor likt en
entreprenör. Att eleverna lär sig att ta för sig, utveckla idéer, samarbeta, kritiskt granska, se sammanhang och tro på sig själva. De menar också att entreprenörskap har en stor betydelse för skolan då eleverna har kreativa idéer som de måste få pröva samt att elever måste få en kunskap om organisation och företagande för att sedan kunna och våga starta företag.
Ung företagsamhet
Ung Företagsamhet (UF) är en ideell och obunden organisation vars syfte är att införa entreprenörskap och ett aktivt näringsliv in i utbildningen i samverkan med skolan (UngFöretagsamhet, 2013). UF ger ungdomar möjlighet att genom ett års företagande
5
utveckla sin kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap. UF:s arbete innefattar fortbildning, bedömningsstöd, seminarier, utbildningsmaterial samt inspiration till såväl elever som lärare och skolledare. ”Ung Företagsamhet vill ge unga människor en tro på sin egen företagsamhet genom våra två lika viktiga områden – företagsamhet och företagande.”
(UngFöretagsamhet, 2013)
Utvecklingsarbetet i praktiken
Planering
Arbetet har två olika delar. En del som ska mynna ut i en färdig modell för ett yrkesrelevant Gymnasiearbete under företagsliknande arbetsformer som jag ämnar avsluta under ht-13. En andra del som löper under hela läsåret och som jag utvärdera för min och mina kollegors skull för att se hur elevernas lärande påverkandes av arbetsmodellen. Jag kommer att utvärdera min modell med kollegor och skolledning inför avslut av mitt arbete.
Mitt huvudsakliga arbete som lärare i denna modell är främst två saker, att vara bollplank och att bereda väg i form av att tydliga instruktioner hur arbetet ska gå till väga för att uppfylla Elsäkerhetsverkets krav. Min tanke är att denna modell ska vara fullt gångbar varje år för de elever som vill utföra ett Gymnasiearbete i ett verkligt skarpt läge, ett Gymnasiearbete där eleven arbetar mot en betalande kund. Därför måste jag ha svar på mina frågor:
Hur kan elever göra ett relevant Gymnasiearbete ”under företagsliknande former” på El och Energiprogrammet?
Vad kommer att krävas för att en elev ska kunna jobba under överinseende av en behörig installatör i enlighet med det nya undantaget i Elinstallationsreglerna (Elsäkerhetsverket, 2013)?
Hur ser mina kollegor och rektorer på denna modell för Gymnasiearbetet?
Så min plan är att tillfråga två elever som jag valt ut till mitt projekt tidigt innan läsåret startar, detta för att själv kunna påbörja mitt arbete redan i uppstarten av läsåret. Eleverna kommer att behöva ha en registrerad verksamhet, det finns flera lösningar på detta men två exempel på lämplig verksamhetsform för en verksamhet för två personer är enskild firma eller
handelsbolag. Problemet med båda dessa typer av verksamheter är att de inte är helt
okomplicerade och bara registrering och sedan avveckling tar en del tid, tid som inte finns i överflöd då gymnasiearbetet endast är på 100 timmar fördelat på två terminer. Därför har jag tänkt mig att deras verksamhet ska vara ett UF (Ung Företagsamhet) som klassas som hobbyverksamhet vilket duger gott i detta fall.
Jag kom i kontakt med UF:s koncept för ca tre år sedan och för mig har det blivit en självklar del av en gymnasieutbildning. Jag har gång på gång fått nöjet att se elever gå från att sova på bänkarna under lektionstid till att samla sig i grupper för att arbete med sitt ungdomsföretag på helger och lov. Jag har fått se elever gå från att nervöst och stapplande presentera sin idé för en mindre grupp av klasskompisar till att självsäkert och strålande presentera sitt
ungdomsföretag inför tusentals okända människor med filmkameror riktade mot sig.
6
UF:s koncept ger elever möjlighet att starta upp, driva samt avveckla ett företag under ett läsår. Genom UF så får eleverna en förmånlig ansvarsförsäkring och en bra kontakt med Skatteverket. UF har personal som vid flera tillfällen under läsåret besöker eleverna på skolan, anordnar relevanta och intressanta föreläsningar och kortare utbildningar. Exempel på
utbildningar som UF kan ge eleverna via sina samarbetspartners är redovisning, ledarskap, marknadsföring, försäljning m.m. De finns till för eleverna och tar emot deras frågor och om de inte själva kan svara så har de ett brett nätverk som eleverna har nytta av. Detta sparar värdefull tid för eleverna och skapar tid för dem att koncentrera sig på kärnan, det
yrkesrelevanta Gymnasiearbetet. För mig som lärare är detta väldigt värdefullt då det gör att jag kan låta mina elever bedriva UF i skolan utan ha kunskapen inom alla delar av
företagande. Min roll som lärare blir handledning. Mina utvalda elever har i kursen
Entreprenörskap under förra året drivit ett ungdomsföretag och har goda förkunskaper inom området. När företaget väl är registrerat så ska mina elever ta kontakt med Swedbank som är samarbetspartners med UF och som därigenom tillhandahåller allt som eleverna behöver under året helt kostnadsfritt såsom rådgivning, internetbank, bankgiro, E-bokföringstjänst m.m.
Arbetsmodellen
Här kommer en beskrivning av min den arbetsmodell som jag och mina elever ska utgå ifrån, den arbetsmodell som senare ska utvärderas av mig, mina kollegor samt rektor. Men som även efter läsårets slut ska utvärderas av mina två försökselever. Min tanke med arbetsmodellen är att revidera den efter utvärderingar när eleverna är klara med sitt Gymnasiearbete. Detta för att kunna ha en bra och väl beprövad arbetsmodell för Gymnasiearbetet att arbeta efter på El- och Energiprogrammet från och med läsårsstart ht-14.
Förberedelser
Allt börjar med att man som lärare förklarar arbetsmodellen för eleverna, denna genomgång är självklart mycket viktig då eleverna kommer att få ta stort ansvar under ett Gymnasiearbete enligt denna arbetsmodell. Eleverna kommer att ansvara för ekonomi, tider gentemot kunden, elsäkerhet, skatter, bokföring med mera.
Elevernas eget arbete börjar med en registrering av företaget hos UF. För att kunna fullfölja denna registrering så ska eleverna ha följande:
Ett namn på sitt företag
Kontakt med minst en rådgivare utanför skolan med en för elevernas verksamhet relevant erfarenhet, exempelvis en egen företagare eller en elektriker
Etablerat en kontakt med Swedbank
Genomfört ett konstituerande styrelsemöte där de har beslutat om ansvarsfördelningen inom företaget och beslutat om ramarna för sitt samarbete
När registreringen är klar så är det dags för eleverna att leta upp ett lämpligt uppdrag för sitt företag som passar in under Gymnasiearbetet. Det kan vara en fullständig installation av till exempel en friggebod, ett garage, en tillbyggnad, en badrumsrenovering eller något liknande.
I arbetslaget har vi gemensamt beslutat att denna typ av arbete/projekt passar bra mot målen för Gymnasiearbetet. En passande deadline måste sättas för när ett uppdrag finns, detta måste göras väldigt tydligt för eleverna då detta är en absolut förutsättning för att kunna arbeta efter
7
denna modell. Ett tänkbart alternativ till denna arbetsordning är att eleverna har ett uppdrag klart genom sitt kontaktnät redan innan och tar med sig det in i denna arbetsmodell. Jag anser att en passande deadline är i november någon gång men detta måste naturligtvis vara upp till varje lärare från år till år då det styrs mycket utav hur övriga läsåret planeras för eleverna i fråga.
När kunden och projektet finns är det dags för eleverna att skaffa sig ett underlag för att kunna göra ritningar över objektet. Detta görs på plats hos kunden och i detta skede etableras första kontakten med kunden. Efter att eleverna samlat information för att göra ritningar så kommer en viktig bit i deras arbete, de ska ta kontakt med en passande leverantör samt att jag vill att de ska skaffa en handledare på en lokal elfirma. Dels för att ha någon att fråga vid behov och dels för att få en chans att visa ”framfötterna” för en möjlig framtida arbetsgivare. Den handledare som eleverna skaffar har en avgörande roll då denne måste vara en behörig installatör som kan vara den som låter elever utföra sin installation under överinseende (Beckert, 2013). Den handledare som eleverna börjar samarbeta med tar läraren kontakt med för att försäkra sig om att denne har fått korrekt information och om det behövs kompletterar informationen. I detta samtal måste man som lärare informera om Gymnasiearbetets syfte och mål då handledaren måste kunna bistå läraren i bedömningen av arbetet.
Nu finns alla förutsättningar för att eleverna ska kunna ta nästa steg och skapa en offert till kunden och kunna planera sitt arbete. Elever, kund och handledare ska nu noggrant gå igenom projektet så att eleverna har ett bra underlag för att skapa offert och ritningar över projektet.
Ritning och offert visas för handledaren för feedback och godkännande. Ny kontakt tas med kunden som får en genomgång av ritningar och offert över projektet. Om kunden godkänner offerten så ska avtal skrivas mellan kund och eleverna.
Praktiskt utförande
Materialet beställs och installationen utförs på avtalad tid. Handledaren avgör i vilka skeden som en kontroll av installationen görs då denne är ytterst ansvarig för installationen. Dialogen mellan elever och handledare är mycket viktigt både för elevernas säkerhet och för
handledarens ansvar men framförallt med hänseende till tredje persons säkerhet, det vill säga kunden. Det är också av yttersta vikt att eleverna är väl införstådda med att kontroll före idrifttagning görs av elever och handledare tillsammans, protokoll över detta överlämnas i ett exemplar till kunden och eleverna behåller ett själva. Jag anser att det inte går att mer utförligt beskriva det praktiska genomförandet i arbetsmodellen då det styrs av projektet/uppdragets typ.
Efterarbete
Arbetet summeras skriftligt i en faktura och skickas till kund enligt avtal. Läraren tar kontakt med kunden för att få en utlåtande, alternativt ett trepartssamtal med lärare, elever och kunden. Läraren och handledaren diskuterar elevernas arbete, även detta kan göras i trepartssamtal med lärare, elever och handledare.
Leverantörsskulder betalas och konton hos de samma avslutas. Först därefter kan eventuell vinst för UF-företaget beräknas och fördelas enligt samarbetskontraktet, beskattning av
vinsten göra i samband med deklaration och ansvarar för detta gör eleverna själva med stöd av
8
UF. Årsredovisning med en årsberättelse skrivs och sparas av elever och skola samt sänds in i ett exemplar till Ung Företagsamhet.
Genomförande läsåret 2013-14
Allt startade med en tillsynes omöjlig uppgift, nämligen att hitta tid för en lunch med mina två utvalda elever mitt under deras sommarlov. En tid som skulle passa med deras sommarjobb där den ena jobbade nattskift och den andre varierade dagtider, där jag skulle hitta tid som passade med familjen med tre småbarn. Men till slut så lyckades vi, vi träffades i regnet på en parkering utanför pizzerian i ett litet kustsamhälle på västkusten. Efter att jag och eleverna hade pratat igen allt som hänt under sommaren så presenterade jag min idé för dem och motiverade varför vi träffades mitt på sommarlovet med att jag vill ge dem betänketid innan de svarar och att jag då får ett klartecken innan läsåret startar. Jag lyckades presentera min idé på ett bra sätt och eleverna nappade direkt. Vi bröt upp efter lunchen med ett uppdrag till eleverna, att börja leta efter ett lämpligt projekt.
Läsåret startade och efter någon vecka hade jag och eleverna ett första möte. Ingen av dem hade hittat ett lämpligt projekt, men att det fanns många trådar ute så prognosen såg ljus ut. Vi presenterade en plan b med en gammal bekant tillika kund till mig som eventuellt hade ett lämpligt projekt men jag förklarade också vilka nackdelar som detta skulle innebära för eleverna. Deadline för att eleverna skulle hittat ett projekt och en kund som var positiv till idén sattes till månadsskiftet oktober-november.
Under oktober månad så dök inget uppdrag upp men eleverna får gjort mycket arbete kring sitt företag och visar ett mycket gott engagemang, de får saker gjorda utan min påtryckning.
Företaget XX Eltjänst bildades genom ett styrelsemöte, registrering och en första rådgivare blir klart dock inte en rådgivare som är behörig el-installatör med som ändå kan bistå med andra erfarenheter inom företagande. Eleverna kontaktade Swedbank och öppnade konto, skaffade internetbank och bankgiro. Samarbetskontrakt arbetades fram och skrevs under.
Eleverna tog även fram på eget bevåg ett kontrakt för att användas mellan deras företag och deras framtida kund.
November månad kom och tyvärr hade inte eleverna trots en mycket bra insats lyckats hitta ett uppdrag vilket gjorde att jag får plocka fram min reservplan. Jag tog kontakt med en bekant tillika kund till mig som jag visste hade ett uppdrag till mig i mitt el-företag och
presenterade mina elevers företag för honom. Han tyckte det lät som en kul idé och ville gärna ställa upp. Eleverna fick telefonnumret till den tilltänkte kunden för att etablera en första kontakt och bestämma tid för ett första besök för att skaffa underlag för ritning och offert.
Behörig el-installatör blev därför i detta fall jag själv med mitt företag, en lösning som inte var önskvärd men tidsplanen måste tyvärr hållas för elevernas skull.
Eleverna tog kontakt med en el-grossist som både vi på skolan och min egen firma samarbetar med för att de ska kunna få ett konto för inköp av material. Här blev det problem, grossisten kunde inte registrera elevernas företag som kund då de saknade organisationsnummer på grund av att det formellt sett är en hobbyverksamhet. Jag själv tog kontakt med en bekant säljare hos grossisten men det fanns inga sätt att komma runt denna regel även om viljan fanns. Jag tog beslutet att sälja materialet till elevernas företag så de fortfarande kunde göra en riktig beställning direkt på grossistens hemsida fast via mitt konto, sedan fick jag fakturera detta vidare till elevernas företag.
9
Eleverna tog kontakt med kunden och kom överens om att de kunde komma för att titta på projektet på en lördag. Jag var på plats när eleverna kom för att titta på projektet, min uppgift var att vara observatör. Vid endast två tillfällen behövde jag komma med tips, det första handlade om beräkningen av golvytan för golvvärmens skull, det andra om en belysning i taket där trappan från övervåningen kom ner vilket försvårade lite. Jag tyckte det kändes okej ändå då det trots allt är det första badrumsinstallationen utanför skolan. Eleverna gjorde en enklare skiss över badrummet och markerade alla delar av elinstallationen på skissen. Kunden berättade att det är klart för eleverna att börja redan i slutet på veckan. Vi kom fram till att måndagen lite drygt en vecka senare passade bra för både elever och mig, detta gjorde dock att det blev bråttom att få fram en ritning och en offert som kunden kunde svara på samt att materialet kunde beställas i tid. Eleverna och kunden kom överens om att göra en
uppskattning av priset då det kunde vara svårbedömt innan allt var klart eftersom det rörde sig om ett äldre hus där gammal och ny installation ska kopplas ihop. Jag och eleverna var klara och åkte hem.
Tre dagar efter besöket hos kunden träffades jag och eleverna i skolan för att jobba vidare mot offert till kunden. Eleverna hade redan då gjort en ritning på Easy El (det datorprogram som vi använder på skolan för el-ritningar). Ritningen var korrekt men jag hade ett tips angående dragningen av kanalisation för att underlätta vid genomförandet. Jag gav eleverna en
repetition av grossistens hemsida (vi har en speciell inloggning på deras hemsida för att elever ska kunna öva) så de kan göra val av material. När eleverna var klara så kollade vi på listan för att se så allt finns med, några punkter saknades som eleverna ordnade till. Vi diskuterade tidsåtgången för projektet samt timdebitering, det blev då återigen dags för repetition av skatter från förra årets UF-arbete i kursen Entreprenörskap för att kunna hitta rätt nivå.
Eleverna hade några olika idéer om hur de skulle hitta en bra nivå på timdebiteringen i förhållande till en erfaren elektriker. Diskussionerna landade i att de skulle ta ut halva timdebiteringen mot vad jag själv gör i mitt företag, en nivå som jag tyckte var rimlig med tanke på att de direkt efter studenten kommer att få en lärlingslön. Omvandlades detta till lön så skulle det betyda att eleverna kunde ta ut en lön på ca 100 kronor i timmen vilket motsvarar de ca 200 kronor i timmen som jag kunde ta ut ur mitt företag med den timdebitering jag hade. Enligt Svenska elektrikerförbundet (2013) var lägsta lönen för första året i yrket år 2013 16043 kronor i månaden. En arbetsmånad på ca 170 timmar med en timlön på 100 kronor skulle alltså hamna helt i linje med avtalet för en lärling. Eleverna arbetade hela dagen med detta och behövde en hel del stöd av mig vilket jag tycker känns rimligt då det inte fanns utrymme för vissa misstag av säkerhetsskäl till exempel i val av material. Dagen slutade med att eleverna hade en klar materiallista för beställning samt ett cirkapris på installationen inklusive allt material.
Två dagar senare träffade jag den ena av eleverna som då hade talat med kunden och gett honom priset samt en förklaring av materialvalet. Eftersom installationen innehöll bland annat infälld belysning, elektrisk golvvärme och handdukstork så var materialvalet av stor betydelse av såväl säkerhet och hållbarhet som av pris, något som jag förberett eleven på att han skulle upplysa kunden om. Eleven berättade också att de kommit överens om att de skulle höras av kommande söndag för att stämma av hur snickeriarbetet i badrummet fortskridit inför måndagen då eleverna skulle påbörja installationen. För att de skulle kunna påbörja installationen så behövdes alla väggreglar vara monterade då de använts för montering av elinstallationen.
10
Installationen påbörjades och redan här blev det problem, en installation i samband med renovering bjuder ofta på överraskningar och så gjorde även denna. Vissa delar av det byggnadstekniska hade inte blivit så som det var tänkt från början, dessa förändringar påverkade kanalisationen som eleverna hade planerat i sin ritning. Eleverna gjorde
förändringar i ritningen innan start och jag fick bidra med några tips för att eleverna skulle bli startklara. Så till slut kunde eleverna börja montera upp apparatdosor samt dra flexslang och här någonstans insåg jag att den installation vi valt var nog alldeles för omfattande för ett gymnasiearbete. Efter ett par timmars jobb så tog jag beslutet att skala ner delar av elevernas arbete, detta för att få en rimlig arbetsbörda för eleverna. Jag valde att ta några isolerade delar av installationen och utföra dessa på egen hand, eleverna hade tidspress då snickare skulle fortsätta redan dagen efter. Det blev till slut trots allt en väldigt bra dag, en dag som jag är övertygad om att den var mycket lärorik för eleverna, känslan jag fick var att eleverna kände sig mycket nöjda med sig själva. Jag var i alla fall helnöjd och jag var noga med att berätta det för eleverna. Efter denna dag återstod golvvärmeförläggning samt efter plattsättning och snickerier var klara skall också montering och ihopkoppling av elinstallationen ske.
En vecka senare så var det dags för golvvärmeförläggning, då upptäcktes ett fel i placeringen av belysningen som skett sist som både jag och eleverna missade den gången. Felet hade enligt vare sig mig eller kunden någon större betydelse. Men genom kundens påpekande till eleverna så är jag övertygad om att de har detta ”misslyckande” i ryggmärgen varje gång det är dags att montera infälld belysning. Men vad det gällde förläggningen av golvvärme så blev jag enbart en observatör då det visade sig att en av eleverna bara några dagar innan hade lagt en liknande golvvärme under sin APL (Arbetsplatsförlagt lärande) och kunde därför handleda den andra eleven genom förläggningen. Detta moment gick mycket bra och jag behövde bara nicka instämmande på några frågor.
Bedömning
El- och Energiprogrammet som denna arbetsmodell riktar sig till är ett yrkesprogram, ett gymnasiearbete på ett yrkesprogram ska visa att eleven är förberedd för det valda yrket.
Betygsättningen är något förenklad för Gymnasiearbetet jämfört med annan betygsättning i gymnasieskolan då det i detta fall bara är betygen F och E som kan sättas, F=icke godkänt och E=godkänt. Utifrån detta så är bedömningen en relativt ”enkel” sak i gymnasiearbetet. För att detta ska fungera så måste det valda projektet som eleverna ska utföra vara väl förankrat hos mina kollegor och skolledning. Detta för att kunna säkerställa att eleverna har den
yrkeskompetens som krävs när de genomfört projektet. Så med andra ord: Den enligt mig svåra delen av bedömning av gymnasiearbetet är att innan projektet påbörjas vara på det klara med att projektets omfattning är tillräcklig (Skolverket, 2011).
Bedömning i slutskedet är i detta projekt som jag nämnde ovan ganska enkelt. Men min stora uppgift i detta arbete är att ta chansen att ge eleverna feedback under resans gång. Jag hoppas och tror att i det läge eleverna befinner sig, i en installation utförd på egen hand gentemot en kund är mycket mottagliga för feedback och ger därför ett större lärande. Syfte med att ge feedback är att främja elevens lärande genom utförliga beskrivningar på hur eleven kan förbättra menar Lundahl (2011).
11 Utvärdering av utvecklingsarbetet
Jag har bestämt mig för att utvärdera arbetet genom en gruppintervju med två yrkeslärare på El- och energiprogrammet med inriktning elteknik samt rektor för samma program. Den främsta anledningen till mitt val av utvärdering det är just till dessa yrkeskategorier som min framtagna metod riktar sig och jag vill därför få ett svar på hur användbar min metod är. De personer jag har valt till denna intervju är personer som jag själv ha stort förtroende för och som jag tror har ett gott förtroende till mig också. Att de intervjuade känner tillit till den som intervjuar ger bättre chanser till sanningsenliga svar (Svedner, 2006).
Att utvärdera i grupp känner jag är nyttigt för mitt framtida yrke. Dimenäs (2007) anser att väldigt mycket av det man gör inom skolan görs i grupp och samverkan och måste utvärderas kontinuerligt för en ständig förbättring.
Jag vill att min gruppintervju skall vara en ganska öppen diskussion/samtal men ändå med ett bestämt fokus, med andra ord det som Dimenäs (2007) anser är en kvalitativ intervju. Detta är av samma anledning som nämnts tidigare, att de personer som intervjuas är möjliga framtida användare av min metod för gymnasiearbetet.
Jag kommer senare att utvärdera detta arbete med hjälp av de två elever som gjort sitt Gymnasiearbete med min metod, anledningen till att jag måste göra detta senare är på grund av att eleverna behöver hela läsåret för utföra sitt Gymnasiearbete.
Gruppintervju
Inför vår gruppintervju så förbereds mina kollegor och rektor med att i god tid få tillgång till mitt arbete och då främst min arbetsmodell samt följande frågor:
Är arbetsmodellen användbar på El- och Energiprogrammet för Gymnasiearbetet?
o Varför/varför inte?
Vilka för- och nackdelar finns med arbetsmodellen?
Finns det några förändringar som ni skulle önska eller som ni ser som nödvändiga?
Vi samlades för gruppintervju och en röstinspelning gjordes för att underlätta för mig så jag inte behövde koncentrera mig på att föra anteckningar. Jag började med att ställa den första frågan och det var ett entydigt svar att modellen är användbar då den passade bra in på målen för Gymnasiearbetet. Man ansåg också att det var bra att det verkligen var ”på riktigt”. Men redan här kom vi in på fråga nummer två som kom att bli den dominerande i diskussionen.
Fråga nummer två handlade om vilka för- och nackdelar man såg med modellen. Fördelarna som kom fram var många. Modellen ansågs vara så fullt ut på riktigt att den kunde liknas med någon form av gesällprov, i min bakgrund så gör jag en jämförelse med frisöryrkets
gesällprov. Gruppen ansåg också att det kunde vara mycket givande för vissa elever. Att man genom trepartssamtal mellan elev, lärare och kund främjar en formativ bedömning ses som en fördel. Genom diskussioner lyftes också att motivation behövs för att en nyutbildad elektriker ska ta steget att läsa in behörighet efter fyra års arbete, framförallt för att det är kostsamt.
Det kom även fram en hel del nackdelar under diskussionen. Mycket handlade om hur
handledningen skulle se ut, de företag som vi samarbetar med kring APL får redan idag en hel del papper att hantera från oss på skolan och nu såg man en risk att denna typ av projekt skulle öka denna börda. Handledaren måste också lägga ganska mycket obetald tid för att
12
kunna ha överinseende över elevernas arbete. Tidsaspekten var något som också kom på tal, då framförallt att gymnasiearbetet är på 100 timmar och med tanke på att kringarbetet i samband med företaget så måste själva projektet vara väl begränsat så att tiden räcker till. Det kom också upp att just det UF kanske är ett hinder i detta fall.
Den sista frågan handlade om det behövdes nödvändiga förändringar i modellen. Det kom egentligen bara två idéer om förändringar av modellen och den första var att gruppen ansåg att handledaren skulle in tidigare i processen då hela projektet är helt beroende av tillgången till handledare och det andra var att ansvarsfrågan behövde förtydligas. Det kom däremot några tankar om att utveckla arbetet för att underlätta att arbete med modellen. Då man konstaterat att det enligt modellen ställs stora krav på handledaren så måste man jobba med att hitta de som vill ställa upp på detta, en tanke var att lyfta modellen på våra programråd där skolan och APL-företagen träffas för att få respons av företagen där de möjliga handledarna finns och en annan tanke var att använda sig av modellen i samband med APL då det redan finns en bra kontakt och hjälp att hitta projekt. Det sistnämnda sågs av gruppen som en bra lösning för ansvarsfrågan ifall något inträffar i den utförda installationen efter det att elevernas företag avvecklats. Då kan APL-företaget åtgärda eventuella fel och brister som täcks av garanti.
Hela diskussionen avslutades med en enklare sammanfattning, att modellen är användbar och ett spännande sätt att arbeta men med ett begränsat antal elever.
Etiskt förhållningssätt
I mitt utvecklingsarbete är det anonymitet som är viktigast då det involverar flera andra personer. Enligt Vetenskapsrådet (2011) så är det i vissa fall en förutsättning för att publicera ett arbete att uppgifter är anonymiserade, i detta fall gällande person. Vad det gäller de två elever som jag involverat så anser jag att anonymiseringen av uppgifterna är fullständiga då urvalet av elever är stort. När det gäller min utvärderingsgrupp så är anonymiseringen i det inte fullständig men det finns flertalet personer som stämmer in på de beskrivningar som jag använt i texten då det även finns tre rektorer i den aktuella skolledningen.
Samtliga personer som är involverade är upplysta om hur jag behandlat deras uppgifter samt hur jag gått till väga i min strävan efter anonymitet, jag har också förklarat för dem hur de kommer att benämnas. Ingen av personerna ser för egen del någon anledning att vara anonyma men jag har naturligtvis strävat efter fullständig anonymisering av uppgifter.
13
Slutsatser
Det övergripande syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa en modell för hur elever på El- och energiprogrammet kan utföra sitt Gymnasiearbete under företagsliknande former.
Modellen är startklar men den ska kritiskt granskas och eventuellt revideras årligen. Så långt är allt klart, har frågorna i utvecklingsarbetet fått svar?
Hur kan elever göra ett relevant Gymnasiearbete ”under företagsliknande former” på El och Energiprogrammet?
Frågan har säkert flera svar men i detta utvecklingsarbete så är det en modell som
framarbetats som gör det möjligt att göra ett relevant Gymnasiearbete ”under företagsliknande former”. För att möjliggöra detta så har Ung Företagsamhets koncept används för att på enklaste och billigaste vis få en registrerad verksamhet med komplett försäkring. Utöver en registrerad verksamhet så måste det finnas en kund som vill anlita eleverna samt en behörig elinstallatör som handledare som vill lägga tiden på att övervaka elevernas arbete.
Vad kommer att krävas för att en elev ska kunna jobba under
överinseende av en behörig installatör i enlighet med det nya undantaget i Elinstallationsreglerna?
Förutom att det även här krävs en verksamhet och en kund som vill anlita eleverna så krävs det en handledare i formen av behörig elinstallatör. Enligt (Beckert, 2013) så kan elever under utbildning arbeta under överinseende av behörig elinstallatör. Detta ställer stora krav på den handledaren, speciellt att handledare har några förkunskaper om elevens kompetens. Det är möjligt att handledaren för dessa elever sedan tidigare är APL-handledare och därför känner till elevernas kompetens, i så fall så kan det vara något som kan minska den övervakning av elevernas arbete som krävs för att arbetet ska vara under överinseende av behörig elinstallatör.
Men oavsett förutsättningar så kommer det krävas mycket tid för på ett bra vis övervaka elevernas arbete.
Hur ser mina kollegor och rektorer på denna modell för Gymnasiearbetet?
När min modell var klar så skickades den till två av mina kollegor samt till en rektor tillsammans med tre stycken frågor som skulle ligga till grund för gruppintervjun:
Är arbetsmodellen är användbar på El- och Energiprogrammet för Gymnasiearbetet?
o Varför/varför inte?
Vilka för- och nackdelar finns med arbetsmodellen?
Finns det några förändringar som ni skulle önska eller som ni ser som nödvändiga?
Ca en vecka efter att jag skickat ut materialet så samlades vi för intervjun. Gruppen tyckte att det var en bra modell då det verkligen blev ”på riktigt” för eleverna. Man ansåg också att modellen kunde passa mycket bra på vissa elever och att trepartssamtalen under arbetet främjar formativ bedömning vilket också ansågs som bra. Att det möjligtvis kunde öka elevens motivation att efter några års yrkeserfarenhet läsa in behörighet för att bli behörig elinstallatör ansåg gruppen att det var positivt. De nackdelar som sågs var att det kunde öka
14
arbetsbördan för handledaren samt att tiden för Gymnasiearbetet på 100 timmar kanske inte räcker till. De förändringar som föreslogs var att förtydliga ansvarsfrågan samt att handledare behövs tidigare i processen. Det kom fram några tips till förbättring så som att
handledningsfrågan kan lyftas på de programrådsträffar som sker kontinuerligt på skolan samt att det kunde vara en fördel att använda modellen i samband med elevers APL. Den samlade uppfattningen var att modellen var användbar och spännande men att det passar bäst på ett mindre antal elever då man ansåg att det krävdes mycket handledningstid från oss lärare.
15
Diskussion
Arbetsmodellen som växt fram ur utvecklingsarbetet är användbar och spännande men det finns flera fakta att ta hänsyn till så som tidsåtgången för elever och handledare samt det långsiktiga ansvaret för det av eleverna utförda projektet. Det som fastställts är att det är bra för vissa elever men inte för alla vilket går väl ihop med det som framkom i utvärderingen att det endast är genomförbart på en liten grupp elever varje år.
Jag tycker att det slutgiltiga resultatet stämmer bra jämfört med min ursprungliga tanke men jag har självklart fått många insikter så som svårigheterna för eleverna att hitta kunder och projekt samt tidsåtgången. De elever som jobbar enligt min modell på försök har lagt mycket möda och tid på att finna en kund och projekt utan framgång, detta måste tas i beaktning i framtiden då man kanske har några fler elever samtidigt vilket försvårar ytterligare. En annan lärdom som jag fått från mina försökselever är hur mycket tid som går åt i utförandet av projektet då ett gammalt hus kan bjuda på en del byggnadstekniska överraskningar. Mina elever har arbetet med ett projekt som jag hittat åt dem i en villa med snart hundra år på nacken, där eleverna ska göra elinstallation i samband med en badrumsrenovering vilket har bjudit på många överraskningar som jag som yrkesman har svårt att uppfatta men som eleverna utan erfarenhet inte löser. Jag har därför fått stötta eleverna på plats mycket mer än vad jag hade räknat med. Men å andra sidan så anser jag att det tyder på att vi i skolan låter eleverna arbete med installationer som är alldeles för tillrättalagda.
Slutsatserna jag fått fram ser jag som i högsta grad relevanta då de tyder på att modellen är användbar men att den behöver justeras. Förmodligen är det så att den kommer att behöva en justering efter att detta läsår är slut och likaså efter nästa läsår där den använts, min tanke är att det ska vara ett levande dokument för en ständig förbättring. Konsekvenserna av detta är att vi kommer att erbjuda elever att utföra sitt Gymnasiearbetet enligt denna modell redan nästa läsår och att arbetet med att så ett frö hos elever i andra årskurs bör börja snarast. I gruppintervjun eller det som snarare borde benämnas som en gruppdiskussion fick jag fram en bra diskussion där modellen fick en grundlig granskning. Så här i efterhand så skulle jag vilja gjort några saker annorlunda inför intervjun. Mitt stora misstag enligt mig är att jag enbart lät själva arbetsmodellen vara till grund för intervjun vilket medförde vissa otydligheter samt missförstånd. Ett missförstånd som uppstod på grund av detta var i vilken omfattning jag avsåg att använda Ung Företagsamhets koncept, deras koncept var inte själva syftet utan en metod för att kunna genomföra modellen fullt ut.
Formativ bedömning eller bedömning för lärande som Lundahl (2011) benämner det är något som jag tror att vi yrkeslärare är bra på, framförallt då i de praktiska momenten. Det är för min del så att jag aldrig ägnar mig åt summativ bedömning efter det att eleven lämnat över ett praktiskt arbete utan det är en bedömning för lärande som sker med eleven för att hjälpa denna framåt inför nästa moment. I ett arbete som min modell syftar till så blir det verkligen bedömning för lärande då eleven känner ett stort ansvar att färdigställa på ett proffsigt vis, det finns i ett sådant fall inget nästa moment där man kan ”hämta hem” en tidigare miss eller felbedömning utan det måste rättas till så kunden får vad de betalar för. Precis i enlighet med Schilling och Edmans (2011) syn på det entreprenöriella lärandet.
Eleverna tvingas ta ett mycket stort ansvar och därför tar de planeringen på största allvar och jag tror det beror på att eleverna känner att det verkligen hjälper dem. Varje gång ett problem
16
uppstår så finns det bara en lösning och den är det som måste hittas. Här tror jag det skiljer sig stort mot de övningar som elever gör i skolan då det kan vara svårt att få eleven till att vilja lösa problemet eftersom det på kort sikt inte blir några större konsekvenser av att helt enkelt strunta i problemet. Men i det skarpa läget hos en kund så blir konsekvensen tydlig för eleven.
Säljö (2000) menar att man ser på det man ska utföra utifrån den situation man befinner sig i.
När elever måste lösa problemet så reflekterar eleven över sin handling på ett enligt mig mycket bra sätt. Innan eleven anser sig klar med sin installation hos kunden så måste han själv bedöma resultatet och även detta tror jag sker på ett mycket mer kritisk vis just eftersom eleven känner ett annat ansvar då denna utför detta i hos en betalande kund. Därför anser jag att ett Gymnasiearbete enligt denna modell är helt enlighet med Deweys syn på ”Learning by doing” som kan summeras enligt följande: avsikt-planering-handling-reflektion-bedömning av resultat (Dewey, referarat till i Forssell, 2011).
Mina försökselever har inte slutfört sitt projekt ännu men det är tydligt att modellen ger en mycket bra övning på det sociala planet. Elevernas kontakt med kunden är tät och
professionell och i jakten på en grossist och arbetet med att skaffa ett bankkonto med bankgiro så har många telefonsamtal fått ringas till helt främmande personer där eleverna måste presentera sig själva och sin verksamhet.
I min bakgrund nämner jag ett större och mer långsiktigt syfte med min modell som jag inte har någon möjlighet att följa upp under detta utvecklingsarbete, kan denna modell ge fler företagare inom branschen på sikt? Enligt en långtidsrapport på 166 606 individer som drivit ungdomsföretag är företagande vanligare bland elever som någon gång drivit ungdomsföretag (Wennberg, 2011). Med detta som grund så vill jag tro att min modell kan ge fler framtida förtagare inom branschen. För att driva ett elinstallationsföretag så krävs som tidigare nämnts en installationsbehörighet som först efter fyra år i yrket kan läsas in och jag tror att efter att en elev genomfört sitt Gymnasiearbete enligt min modell kan ha en större motivation till att läsa in behörigheten. Mitt strävansmål med den modell jag skapat är att det efter ett antal år och ett antal elever ska visa sig om detta skapat flera behöriga installatörer och fler företagare.
Självklart kommer inte jag på egen hand att kunna få ihop den kvantitet som krävs för en vetenskaplig studie men dock en liten indikation.
Kritisk granskning av det egna arbetet
Hela resan har kantats av tanken ”hmm, jag kanske skulle gjort si eller så istället”. Med det vill jag säga att jag upptäckt mycket brister i mitt arbete och även brister i min färdiga modell.
Jag vet inte riktigt om jag kunde gjort i grunden annorlunda men det finns många småsaker på vägen som jag definitivt skulle gjort annorlunda som till exempel den utvärdering av min modell som gjordes med kollegor och rektor, den skulle vara baserad på hela mitt
utvecklingsarbete och inte bara på min modell som jag gjorde. Inte för att jag saknar respons på mitt utvecklingsarbete i övrigt utan för min bakomliggande tanke klargjorde syftet med min arbetsmodell vilket hade framgått om utvärderingsgrupp fått läsa hela arbetet.
En helt annan sak som jag missbedömde rejält var tidsåtgången för eleverna att utföra projektet. Även om liknande projekt har gjorts av dessa elever på skolan tidigare så har det saknats alla de överraskningar som en renovering bjuder på som jag som erfaren el-installatör kanske inte ser som ett problem men som vänder upp och ner på allting för eleverna.
Ytterligare en sak som var svår att bedöma och därigenom var svår att förtydliga för eleverna var timdebiteringen för eleverna. Var skall nivån ligga för hur mycket eleverna skulle ta betalt
17
för sin arbetstid? Jag trodde från början att det var rimligt att eleverna debiterar ungefär hälften av vad en erfaren installatör debiterar med motiveringen att en helt färsk lärling har ungefär halva lönen av den erfarne elektrikern. Så priset beräknades enligt detta men när eleverna började genomföra projektet så insåg jag direkt att tidplanen inte skulle hålla. Då är ju frågan, kan vi debitera alla timmar till kunden? Nja det är ju något som kan bedömas olika men i detta fall så kom förslaget från eleverna själv, att de skulle debitera max antal timmar enligt deras uppskattade pris inför starten. I detta fall så går det bra eftersom det var elevernas egen vilja men det kan eventuellt störa min tanke om att detta ska generera fler företagare inom branschen på sikt. Eftersom den vinst som projektet skulle ge blir försämrad om man ser till investerade timmar och ger en felaktig bild av hur ekonomin ser ut i en
elinstallationsfirma. Jag hoppas och tror att det inte ska påverka i slutändan men det kan inte uteslutas.
Jag tycker ändå avslutningsvis att detta har varit en rolig och givande resa och jag är med handen på hjärtat riktigt nöjd med mitt arbete.
18
Referenser
(1990:806). (den 28 06 1990). Elinstalltionsförordningen. Hämtat från Sveriges Riksdag:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Elinstallatorsforordning-1990_sfs-1990- 806/?bet=1990:806
Beckert, G. (den 26 06 2013). Elinstallationsreglerna. Hämtat från Elsäkerhetsverkets föreskrifter:
http://www.elsakerhetsverket.se/Global/F%c3%b6reskrifter/Behorighetsforeskrift/ELS AKFS%202013-1.pdf
Blüchert, H. (den 22 02 2012). Promemoria om elinstallatörsförordningens. Hämtat från Elsäkerhetsverket:
http://www.elsakerhetsverket.se/PageFiles/25227/Promemoria%20om%20elinstallat%
C3%B6rsf%C3%B6rordningens%206%20%C2%A7(107223).pdf Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare. Stockholm: Liber.
Elektrikerförbundet. (2013). Svenska elektrikerföbundet. Hämtat från http://www.sef.se/Ung/L%C3%B6nsamtyrkesval.aspx
Forssell, A. (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB.
Hansson, T. (2012). Didaktik för yrkeslärare. Lund: Studentlitteratur AB.
Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts.
Edman, F. & Schilling, J (2011). Framtidens skola redan imorgon. Stockholm: FriJe Inspiration.
Skolverket. (2011). Examensmål för El- och Energiprogrammet. Hämtat från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och- program/program.htm?programCode=EE001&lang=sv
Svedner, B. J. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget i Upsala AB.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
UngFöretagsamhet. (den 15 08 2013). Hämtat från
http://www.ungforetagsamhet.se/organisation/om-ung-foretagsamhet Wennberg, K. (2011). Övning ger färdighet? Stockholm: Jonas Hehrne.
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
