Porrkonsumtions påverkan på studenter vid Umeå universitet. En kvantitativ studie.
Författare: Pontus Vilhelmsson, Benjamin Shams Hakimi & Karl Thörn Handledare: Simone Scarpa
Sammanfattning:
Studiens syfte är att bilda sig en uppfattning om studenter vid Umeå universitets
pornografiska konsumtion. Samt att förvärva en bredare förståelse för hur konsumtionen kan komma att påverka studentens mående och relationer. Skillnader mellan manliga och
kvinnliga studenters mönster kring konsumtion och påverkan på mående undersöktes också.
Empirin samlades in genom 17 kvantitativa enkätfrågor där sammanlagt 97 studenter från olika lärosäten deltog. För att tolka den insamlade empirin användes teorierna social
inlärningsteori av Alber Bandura (1977), socialkonstruktivism och Gagnon & Simon (2005) teori om sexuella skript.
Resultatet av studien är inte på något sätt uppseendeväckande men visar att det finns stora skillnader i vanor och mönster samt möjliga konsekvenser av pornografisk konsumtion mellan manliga och kvinnliga studenter. Majoriteten av respondenterna har vid något tillfälle upplevt någon form av ångest och/eller skam. Vad som verkar vara en betydande faktor i detta fenomen är personens pornografiska konsumtionsmönster. Det vill säga att ju mer pornografi respondenten har angett att den konsumerar desto oftare har den upplevt bland annat skam, ångest, bristande motivation till fysisk och social aktivitet. Respondenterna har även angett att pornografin har påverkat deras syn på relationer och könsnormer. Eftersom detta resultat till mångt och mycket stämmer överens med tidigare forskning på ämnet och hur vi som individer påverkas av pornografin på olika sätt så behövs fortsatt forskning på ämnet.
Nyckelord: Pornografi, Mående, Relationer, Könsskillnader, Påföljder, Konsumtion
Innehållsförteckning
Porrkonsumtions påverkan på studenter vid Umeå universitet. En kvantitativ studie. ...1
1.Inledning & problemformulering ...6
1.1 Syfte och frågeställningar ...7
1.2 De8initioner ...7
1.3 Disposition ...8
2.Tidigare forskning ...9
2.1 Introduktion ...9
2.2 Pornogra8ins påverkan på relationer ...9
2.3 Pornogra8ins påverkan på mående ...11
2.4 Forskning i ett svenskt perspektiv ...12
2.5 Sammanfattning och diskussion av tidigare forskning ...12
3. Teoretiskt ramverk ...13
3.1 Social inlärningsteori ...13
3.2 Social konstruktivism ...14
3.3 Sexuella skript ...15
3.4 Teoretisk re8lektion: ...16
4. Metod ...17
4.1 Val av metod ...18
4.2 Urvalsförfarande och avgränsning ...18
4.3 Bortfall ...19
4.4.1 Enkäter ...19
4.4.2. Operationalisering ...20
4.4.3 Tillvägagångssätt ...21
4.5 Databearbetning och analysmetod ...21
4.6 Validitet & reliabilitet ...21
4.7 Forskningsetiska krav ...22
4.8 Metoddiskussion ...23
5. Resultat & analys ...24
5.1 Redogörelse av underlag ...25
5.2 Hur påverkas studenternas mående av konsumtionen av pornogra8i? ...28
5.3 Hur påverkas studenternas relationer av konsumtionen av pornogra8i? ...36
6. Diskussion: ...40
6.1 Kritisk re8lektion av data ...40
6.2 Resultatdiskussion ...41
6.3 Hur påverkas studenternas mående av pornogra8isk konsumtion. ...42
6.4 Hur påverkas studenternas relation av pornogra8isk konsumtion. ...43
6.5 Hur ser skillnaden ut när det kommer till pornogra8ins påverkan mellan manliga och kvinnliga studenter? ...44
6.6 Slutord ...44
7. Referenslista ...46
Elektroniska källor ...49
8. Bilagor ...50
Arbetsfördelning
Genom arbetets gång har vi så gott det går sett till att alla tre i forskningsgruppen närvarar vid de olika momenten. I och med att en stor del av skrivandet har skett online så har ingen uttalad fördelning skett kring vilka avsnitt vem skriver. Forskningsgruppen har delat upp vissa kapitel men alla tre har varit närvarande och fört diskussioner sinsemellan för att
undvika missförstånd. För att undvika för stora skillnader i meningsuppbyggnad, citering och annan formalia har vi tillsammans gått igenom varje kapitel för att se till att vi har en
sammanhängande text och följer samma formalia.
Att skriva i en grupp som tre har medfört vissa utmaningar men att kunna kombinera träffar online, på campus och hemma hos varandra har underlättat skrivandet. Diskussioner om arbetets struktur, tillvägagångssätt, syfte, frågeställningar och egentligen vad arbetet
innefattar har förts konsekvent sedan dag ett. Forskningsgruppen har haft högt i tak och har kunnat ifrågasätta och berömma varandra under skrivandets gång.
1. Inledning & problemformulering
Under senaste året har vi alla tre gjort verksamhetsförlagd utbildning på arbetsplatser där ämnet pornografi varit aktuellt och relevant för de klienter eller människor vi mött i vår vardag. Som bland annat praktik som skolkurator inom grundskolan, på sexologiskolan och på ett härbärge har vi mött professionella inom verksamheten. Vi har även mött klienter och elever som uttryckt att pornografi är något som påverkar dem negativt och att det börjar bli mer vanligt bland framför allt ungdomarna inom grundskolan. Vi tre har som vänner och klasskamrater diskuterat och reflekterat hur pornografin har påverkat oss och hela vår årskull, problematiken som medföljer vid konsumering av pornografi och hur man nästan kan se tendenser till missbruk. Även våra vänner och bekanta har vi diskuterat med innan vi bestämt oss för att utforska detta ämne. Genom detta bildade vi oss en bättre uppfattning om hur mycket de egentligen har reflekterat över pornografins effekter och efter diskussion
sinsemellan kom vi fram till att välja detta som vårt forskningsämne. Eftersom vi fick olika uppfattningar om pornografin beroende på vilket kön de vi pratade med hade så bestämde vi oss för att fokusera på både män och kvinnors uppfattning kring pornografi i vår enkät.
Tidigare forskning på ämnet visar hur konsumering av pornografi leder till negativa effekter i form av psykisk ohälsa, negativ påverkan på relationer och en försämrad uppfattning om vad jämställdhet innebär. Forskningen visar även att pornografi kan leda till en förvrängd syn på sex, orealistiska kvinnliga och manliga ideal samt bristande motivation till sex, fysisk aktivitet och att prestera på arbetet.
Våra egna erfarenheter och den samlade bilden vi har fått av de vi pratat med är att pornografi huvudsakligen leder till något negativt. Den bilden vi har är att det leder till en försämring i relationen till sin partner eftersom man i många fall måste dölja och ljuga om sin konsumtion, man känner skam, ångest och en bristande sexuell drift till sin partner. Campbell
& Hout (2017) menar att det behövs mer forskning för att fastställa att pornografi leder till något negativt. Därav vår problemformulering, hur påverkar egentligen pornografin måendet och relationerna i den målgrupp vi valt att undersöka? Vi tycker att målgruppen är väldigt intressant för att det är en social och socialt medveten blandning av människor som vi tror är intresserade av samhällsfrågor baserat på deras val av utbildning.
Vår ambition är således att bilda oss en uppfattning om vad studenter vid Umeå universitet har för syn på pornografi och vad de själva har för vanor och om det går se mönster kring konsumtion, mående, relationer och syn på sex. Som vi nämnt tidigare så är studenter, specifikt vid Umeå universitet, i Sverige en målgrupp som hamnat i skymundan när det kommer till tidigare forskning och studier men är samtidigt en del av den åldersgrupp som konsumerar absolut mest pornografi i Sverige (Cooper et al., 2003).
Vi har valt att använda oss utav en kvantitativ metod där data samlas in genom en enkät.
Eftersom vi själva är studenter och är i åldrarna som inte riktigt omfattas i samma
utsträckning av forskningen och själva aldrig fått ta del av hur porren påverkar oss under tiden vi gick grundskola så har vi ett stort intresse att undersöka ämnet. I dagsläget så pratas det om pornografi och dess påverkan redan under högstadiet men under vår tid i grundskolan så pratades det inte om överhuvudtaget. En förklaring till detta kan givetvis vara att porren gått från att vara något anekdotiskt till något som vi möts av nästan varje dag bara vi är på internet eller diverse sociala medier. Vi har själva delvis erfarenhet av hur diskussionen går runt högstadieelever från vår VFU som bland annat skolkuratorer men vi vill som vi nämner fokusera på den målgrupp som inte fått ta del av ämnet på samma sätt och bilda oss en uppfattning om vad de tycker, tänker och hur det påverkar dem.
Socialarbetare arbetar med olika typer av missbruk och dåligt mående hos individer. Idag ser vi fler missbruk än de klassiska alkohol och narkotikamissbruken i form av träningsmissbruk, skärmmissbruk och sexmissbruk. Vi anser att pornografimissbruk kan vara och är en vardag för många trots att man inte är medveten om det själv. Än så länge har inte ämnet lyfts under något tillfälle på socionomutbildningen. Trots att studien inte specifikt handlar om missbruk så har vi ingen klar definition av vad porrmissbruk innebar inom socialt arbete och kan vara något som krävs med tanke på hur lättillgängligt pornografi är idag.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur studenter vid Umeå universitet anser att de påverkas av pornografisk konsumtion.
Genom denna studie så känner vi att vi kommer ha betydligt större kunskap om hur vår specifika målgrupp ser på och tänker om pornografi. För att besvara vårt syfte med studien så har vi valt att använda utgå ifrån följande frågeställningar:
Hur påverkas studenternas mående av konsumtionen av pornografi?
Hur påverkas studenternas relationer av konsumtionen av pornografi?
Hur ser skillnaden ut när det kommer till pornografins påverkan mellan manliga och kvinnliga studenter?
1.2 Definitioner
Nedan så har vi valt att definiera begreppen pornografi samt hälsa för ett tydliggörande av vad dem innebär. Vi har valt WHO:s definition av hälsa då vi anser att detta perspektiv är det mest omfattande. WHO definierar hälsa som ett tillstånd av välbefinnande vilket innefattar fysisk såväl som psykiskt välbefinnande. Vi anser att detta perspektiv är relevant och tydligt för denna studie.
Pornografi är i dagens samhälle ett väldigt brett fenomen. Cambridge definierar pornografi som tidningar, dvd:er, hemsidor som beskriver eller visar nakna människor som utför sexuella
akter i syfte att göra folk sexuellt upphetsade på ett sätt som kan uppfattas som kränkande av många (Cambridge Dictionary Online, 2020). Eftersom pornografi kan konsumeras i många olika former (tidningar, bilder, böcker och så vidare) så har vi valt att avgränsa oss till endast pornografiska filmer. Detta ger oss en tydligare bild av respondenternas upplevelse av pornografi och dess påverkan. Detta görs även för att försäkra oss att det inte blir några missförstånd för vad som räknas som pornografi.
Rea (2001) menar att även bilder och litteratur kan räknas som pornografi. I dagsläget används porren huvudsakligen för att tillfredsställa sexuella behov men också i syfte att undersöka, utforska och lära sig mer om sex (Cavaglion, 2009).
Hälsa definieras av WHO som ett tillstånd av komplett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara avsaknad av sjukdom. Staten har ansvar för landets invånare genom att se till att de får den information, vård och behandling som krävs för att uppnå detta tillstånd. (WHO constitution, 2020 uppl. 49).
Perspektivet “hälsa som välbefinnande” utgår från WHO:s konstitution om hälsa och i detta perspektiv ser man till individens hälsa som en helhet av individens mående. Man ser psykisk ohälsa som ett inre hälsotillstånd som är lidande av antingen psykiska, fysiska eller sociala skäl. Inom perspektivet så förstås depression som ett tillstånd då individen inte längre känner sig glad (Vilhelmsson, 2014). Fysisk hälsa har en direkt koppling till den mentala hälsan.
Personer som deltar i kontinuerlig fysisk aktivitet/träning har en bättre hälsa samt bättre livskvalitet. Därmed finns en nytta för hela befolkningen delta och utföra fysisk aktivitet (Penedo & Dahn, 2005)
1.3 Disposition
Till följd av inledningen kommer studiens struktur se ut på följande sätt:
I kapitel 2 lyfts tidigare forskning fram, både svensk och internationell. Här redovisar vi olika negativa konsekvenser och effekter som medföljer vid konsumering av pornografi. Även olika begrepp beskrivs och statistik presenteras. Eftersom psykisk ohälsa kan vara en effekt av pornografi så ser vi en tydlig koppling mellan ämnet och socialt arbete.
I kapitel 3 presenteras studiens teoretiska perspektiv som består av Alber Banduras Social inlärningsteori, Socialkonstruktivism samt Sexuella skript. Här diskuterar vi även val av teori och hur de kommer att användas i studien.
I kapitel 4 redogör vi studiens metodologiska förfarande. Här presenterar vi studiens metod, urval, bortfall och datainsamling. I kapitlet lyfter vi även de etiska perspektiven vi förhållit oss till, reflektioner och avslutningsvis metoddiskussion.
I kapitel 5 presenterar vi resultatet med bland annat figurer, diagram och tabeller.
I kapitel 6 diskuteras studiens resultat, förslag till fortsatt forskning och relevans till socialt arbete.
2. Tidigare forskning
2.1 Introduktion
I detta kapitel kommer vi presentera tidigare forskning och studier som är relevant för vårt syfte och för att besvara frågeställningarna. Inledningsvis kommer det presenteras forskning kring porrens påverkan på mående, relationer och syn på sex och hur det kan komma att vara aktuellt inom socialt arbete.
Den forskning vi har tagit del av och undersökt under arbetets gång visar att det finns möjliga samband mellan konsumtion av pornografi, oavsett frekvens, och dåligt mående, skadade relationer, en osund bild av sex och bilden av manliga och kvinnliga ideal förändras.
Majoriteten av de studier vi har utgått ifrån lyfter hur mycket den pornografiska industrin påverkar vår syn på sex och vad som förväntas av mannen respektive kvinnan. Något som är viktigt att ta i beaktning är att studierna som gjorts är gjorda utifrån ett västerländskt
perspektiv och de normer som råder i dessa samhällen.
Vi har valt att lägga fokus i sökandet av tidigare forskning på huruvida man påverkas av pornografi i äldre åldrar för att det ska stämma överens med vår målgrupp. Eftersom mycket av forskningen görs på yngre och ungdomar så har det varit svårt i vissa fall att hitta studier som lyfter ämnet vi vill undersöka. Tyvärr upptäckte vi tidigt i att det råder brist på forskning ur ett specifikt svenskt perspektiv och har därför utgått från internationella studier framförallt.
Majoriteten av de studier vi kommer utgå ifrån menar att det finns tydliga korrelationer mellan dåligt mående så som i ångest, skam, bristande motivation men även en overklig bild av vad sex är och kroppsliga ideal och konsumtion av pornografi som till exempel Bridgess
& Morokoff (2011).
2.2 Pornografins påverkan på relationer
Att pornografi på många sätt och vis påverkar individen råder det absolut inget tvivel om och vi har ovan tagit upp några exempel på vad konsumtion av pornografi kan leda till. Men
eftersom vi även är intresserad av hur relationer påverkas av porren så kommer vi i detta kapitel presentera vad tidigare forskning på ämnet kommit fram till.
I Kohut, T., Fisher,. W. A., & Campbell, L. (2017) vetenskapliga artikel där man undersökt par i 30 årsåldern från Kanada, USA, Australien och ett par europeiska länder framkommer det att man i stor utsträckning tror och utgår ifrån att pornografin har en “detrimental”
påverkan på deras relationer, det vill säga en skadlig effekt, och att detta förr eller senare leder till att förhållandet inte överlever. De menar att effekten av pornografi inte bara är skadlig för förhållandet men även för individerna i förhållandet. I studien påvisas det att männen till 91% konsumerar pornografi och kvinnorna till 82% gjorde detsamma. En majoritet av respondenterna menade att pornografin inte hade någon påverkan eller negativ påverkan på deras relationer, sig själva eller deras partner.
Pornografin som en kunskapskälla i form av nya idéer, experiment och diskussioner var alla återkommande svar i studien från respondenterna (Kohut et. al, 2017). Det Kohut. et al, (2017) lyfter som negativa effekter är orealistiska förväntningar i form av penisstorlek, uthållighet, muskulatur och olika sexuella akter som ens partner inte är intresserad av eller vågar utföra. Utöver dessa så lyfter de fortsättningsvis hur pornografin kan påverka
individens självsäkerhet och självkänsla genom att jämföra sig med personerna de ser i de pornografiska filmerna och detta tror vi är det som i slutändan leder till att förhållandet skadas. Låg självkänsla och självsäkerhet i kombination med orealistiska förväntningar på sig själv och sin partner anser vi är en dålig kombination.
Zillman (2000) menar att pornografin kan leda till relationella svårigheter såsom minskad tillit, ett övergivet hopp om att man har en exklusiv sexuell relation till sin partner och en cynisk attityd till kärlek, för att nämna några exempel. Samtidigt menar Campbell & Hout (2017) att det saknas tillräckligt med empiriska data för att bestämt kunna fastställa att konsumtion av pornografi i ett förhållande, antingen ensam eller med sin partner, kommer att leda till just dessa svårigheter, men risken finns. När man läser detta så får man nog en tankeställare, och det är en extremt intressant fråga varför man väljer att titta på pornografi trots dessa möjliga konsekvenser. Ser vi till tidigare forskning, som till exempel Miller, Hald
& Kidd (2018) om hur porren påverkar individen så svarar majoriteten att det påverkar dem negativt men att de fortfarande kan använda porren som källa för kunskap och väljer att titta ändå. (Miller, D. J., Hald, G. M., & Kidd, G. (2018).
Carroll, Busby, Willoughby & Brown (2019) studie som är gjord på 21 555 heterosexuella
“committed couples” 2972 individer i olika sorters relationer som exempelvis vardagligt dejtande, om skillnaderna mellan män och kvinnor i relationers pornografiska mönster framgår det att mellan 34,6% till 52,3% av män och kvinnorna i studien är överens om att pornografi förnedrar och objektifierar. I relationer där man var förlovade eller gifta framgick det att en femtedel ansåg att porr bara är acceptabelt om den konsumeras tillsammans med sin partner och samtidigt menade en stor grupp individer i andra sorters relationer, att
pornografin varit en orsak till konflikt i deras förhållanden. 44,6% av männen som vardagligt träffade någon menade att porren hade varit ett problem i deras förhållande. Jason et al,
(2016) menar att detta är anmärkningsvärt eftersom detta var den relationstyp när kvinnorna verkade missbedöma hur mycket pornografi deras manliga partner egentligen konsumerade.
En intressant frågeställning som dyker upp är förstås om porren är en lämplig källa att förvärva kunskap ifrån om det påverkar oss som individer så pass negativt och har potentialen att leda till förstörda relationer och förhållanden? Att Campbell et al. (2017) nämner att det inte finns tillräckligt med empiri för att dra stora slutsatser är väldigt intressant och är en av anledningarna till att vi valt att ha detta som ett av våra perspektiv i studien. Det behövs en bredare och öppnare konversation och mer forskning om hur porren påverkar de som är i åldrarna då man läser på universitet, då man börjar bilda sin vuxna identitet och man till och med kanske träffar den man kommer vara i ett förhållande med. Man behöver veta om porren är så skadlig Zillman (2000) menar.
2.3 Pornografins påverkan på mående
Cooper (1998) berättar att pornografiskt material är idag lätt tillgängligt, anonymt och billigt i dagens samhälle. Dessa faktorer bildar “triple A engine” (access, affordability and
anonymity) som förklarar varför pornografin har sett en stor framväxt de senaste åren samt varför personer med en normbrytande syn på sex ofta söker sig till pornografiskt material på internet.
Willoughby, Busby & Young-Petersen (2019) skriver att pornografi har en direkt koppling till den mentala hälsan. Att konsumera pornografi kan leda till depression, en känsla av skam, skuld och ångest. Dessa negativa effekter har större påverkan hos religiösa individer men manifesteras även i de mindre troende. Desto mer individen ifråga specificerar sin
pornografiska konsumtion mot t.ex. hårdpornografi desto större risk finns det för att individen hamnar i depression.
De följande två studierna har utförts på missbrukare, inom denna målgrupp är konsumtionen och antagligen effekter av denna konsumtion mer slående. Valet av dessa studier utgår mer utifrån effekterna av konsumtion, skam samt självkänsla. Dessa effekter är relevanta för denna studie då de är direkt kopplade till studenternas mående.
Cavaglion & Cavaglion (2009) skriver att de individer som lider av porrmissbruk ofta upplever samma mönster av negativa effekter, självkänsla samt tankar om sig själv. En negativ spiral av självhat och ett tvångsmässigt beteende kring pornografi uppvisas bland pornografimissbrukare och bevisas av resultaten. Mönster som också har påvisats är känslan av att inte vara benägen att sluta konsumera pornografi, en del beskriver känslan som en huvudvärk som inte ger sig innan man ger in, andra beskriver det som att vara besatt.
Chisholm & Gall (2015) berättar att det finns likheter mellan substansmissbruk och
sexmissbruk och en gemensam faktor inom de båda är skammen som medföljer missbruket.
Denna skam bidrar till att individen inte får rätt motivation att ta tag i sitt missbruk.
Skammen över missbruket skapar en sorts ond cirkel där den kortsiktiga metoden blir att ge in för missbruket för att skölja bort skammen men detta beteende skapar senare en känsla av skam.
Begovic (2019) beskriver att individer som introduceras till pornografi i tidig ålder
(ungdomar eller tidigare) har en tendens att konsumera pornografi dagligen. Dessa individer söker sig oftare till hårdare samt våldsammare pornografi för att nå sexuell upphetsning.
Detta leder i sin tur till personerna inte längre känner en upphetsning av “vanliga” sexuella upplevelser, vilket gör att individen kan få svårigheter med att få en erektion med sin partner.
Miller, Hald & Kidd (2018) skriver att det finns skillnader mellan mäns uppfattning om pornografi där en del har en negativ bild om pornografi och andra har en positiv åsikt kring pornografi. Det finns ett samband mellan de positiva och de negativa åsikter beroende på ålder och hur mycket mannen konsumerar. Den grupp som konsumerar mindre pornografi än resten upplevde mer negativa effekter av konsumtionen än den grupp som konsumerade mer.
De äldre männen tog också en mer negativ ställning till pornografin än de yngre. En slutsats av detta var att de äldre männen hade egen sexuella erfarenheter och kunde därmed se den orealistiska aspekten till pornografi medan de yngre inte hade denna erfarenhet och upplevde pornografin som verklig.
Wright, Bridges, Sun, Ezzell & Johnson (2018) har genomfört en kvantitativ studie som är gjord på 1500 collegestudenter i USA för att undersöka sambandet mellan pornografisk konsumtion och sexuell tillfredsställelse. Denna studie visar tydliga indikationer på att desto mer man konsumerar pornografi så uppkommer negativa effekter som lägre sexuell
tillfredsställelse. Detta förklaras genom att personer som tittar mycket på pornografi skapar orealistiska förväntningar och krav på vad som ska ingå i den sexuella akten för att det ska vara komplett och tillräckligt. Det lyfts även fram att personer som tittar på pornografi mindre än en gång i månad har en liten påverkan på måendet.
2.4 Forskning i ett svenskt perspektiv
Under studiens gång har forskningsgruppen upplevt en avsaknad av forskning som gjorts i en svensk kontext och på en svensk målgrupp. Utöver Andersson (2020) kvalitativa studie om unga kvinnors syn på pornografi har vi haft svårigheter att hitta svenska studier som är relevant för den målgrupp vi valt att undersöka. Det vill säga studenter och och lite mer specifikt studenter på högskolenivå. Målgruppen i Andersson (2020) studie behöver inte nödvändigtvis ha gjorts på studenter men åldern på hennes intervjupersoner har varit i någorlunda samma ålder på vår studies målgrupp.
Detta anser vi på många sätt och vis öppnar upp för möjlig fortsatt forskning på just
studenter, eller män och kvinnor i 20 och 30 årsåldern, och hur de påverkas av pornografi på olika sätt och vis.
2.5 Sammanfattning och diskussion av tidigare forskning
Forskningen som vi har tagit del av påvisar att negativa effekter är mycket sannolika men med den empiriska data som finns går det inte att säkerställa dessa negativa effekter. Många studier påpekar att ångest är en av de symptom som ofta visas hos de personer som
konsumerar mycket pornografi, även skam lyfts fram som en konsekvens av konsumeringen.
Pornografi påverkar inte bara den enskilda individen utan kan även ha katastrofal påverkan på relationen till sin partner. I dagens samhälle råder det inga tvivel på vad tekniken kan erbjuda. Nu finns pornografin tillgänglig dygnet runt då nästan alla människor bär på en smartphone med tillgång till internet. Ett knapptryck bort och det finns nästan oändligt med material för att tillfredsställa konsumenten. Med sin egen telefon är anonymitet inget problem då personen aldrig behöver identifiera sig själv för att få tillgång till det hen vill. Till skillnad mot förut då pornografiska filmer var tvungna att hyras i en videobutik.
I dagens samhälle finns det ett större utbud av pornografi vilket kan konsumeras anonymt.
Tidigare forskning visar att individer som konsumerar pornografi under en längre tid ofta behöver ett “grövre” material för att finna upphetsning. Efter vi har tagit del av tidigare forskning så kan vi konstatera att konsumtion av pornografi har en påverkan på människan.
Det behövs dock mer forskning på området samt en mer avgränsad forskning på studenter, då denna grupp tillhör den mest sexuellt aktiva.
3. Teoretiskt ramverk
I denna del kommer de teorier som ligger till grund för tolkningen av vår empiri samt teoridiskussionen presenteras. Vi valde att använda oss av Alber Banduras social
inlärningsteori. Denna teori kategoriseras inom det sociala kognitiva beteendeteori facket. Vi använde oss även av social konstruktivism. Med hjälp av dessa teorier så kommer det att hjälpa oss att besvara studiens tre frågeställningar och syfte. Vi kommer att börja med att presentera hur teorierna är utformade och vad de innebär. Vidare kommer vi diskutera varför vi valt just dessa teorier i vår studie.
3.1 Social inlärningsteori
Social inlärningsteorin är en av alla teorier som har framkommit för att beskriva människans komplexa beteende. Nya beteendemönster kan bli inlärda från erfarenheter eller direkta observationer av andra människor (Bandura, 1977). Via denna observationsinlärning så utformas olika beteendemönster sedan beaktas konsekvensen av handlandet och personen skapar en uppfattning om det är positivt eller negativt genom att se responsen från beteendet.
De personer som observeras brukar benämnas som rollmodeller då deras beteenden anses
vara positiva och eftertraktade. Genom att observera andra människors beteenden så går det att dra slutsatser om det uppvisade beteendet blir belönat eller straffat (Bandura, 1977).
Bandura (1977) lyfter fram tre olika beståndsdelar inom teorin: Miljö, beteende och den enskilde individens personliga faktorer. Teorin brukar visualiseras som en triangel där de olika delar gemensamt påverkar varandra i den sociala inlärningsprocessen. Inom miljön beskrivs den omgivning personen befinner sig i och hur den påverkar individen genom det vardagliga livet. De personliga faktorerna kan exempelvis vara självuppfattning, åsikter, möjligheter att lagra minnen, motivation till att lära in beteenden av rollmodeller. Slutligen lyfts beteenden in i ekvationen och samverkar med de andra delarna (Bandura, 1977).
Varje dag så observerar den enskilde individen olika beteenden från människor i sin
omgivning samt via media, filmer, böcker med mera Via dessa olika medier framhävs olika rollmodeller och deras beteendes blir något att eftersträva. Bandura (1977) skriver om den utveckling som sker inom kommunikationsteknologin och menar att ökningen av
rollmodeller kan utmana traditionella rollmodeller som lärare, föräldrar gällande social inlärning.
Genom detta komplexa föränderliga samspel så påverkar individen världen samtidigt som världen påverkar individen genom våra handlingar (Bandura, 1977).
Genom tidigare erfarenheter så kopplar vi olika fördomar till handlandet för att förenkla vårt agerande i framtiden. Med det sagt så observerar varje individ olika beteenden som belönas eller bestraffas och med den kännedomen så blir det lättare då vi ställs mot nya situationer samt nya kulturella möten (Bandura, 1977).
Varje dag uppmärksammas beteenden då vi möter många personer och blir exponerade för intryck via media. Det måste finnas något inom den enskilde individen som gör så att det observerade beteende blir eftertraktat. Ditt inre själstillstånd och din motivation har stor påverkan om ett beteende blir inlärt eller inte (Bandura, 1977). Med andra ord så måste det finnas ett inre driv för att dessa beteenden ska bli inlärda. Då vi observerar beteenden konstant så måste det finnas något speciellt som gör att vi vill ta efter ett specifikt beteende.
Ett exempel till temat i vår studie kan vara om man observerar en skådespelare i en porrfilm och personen belönas för sin insats så kan åskådaren anta att detta är ett beteende som kan vara belönat att ta efter. Därefter skapas en motivation genom att beteenden kommer leda till mer belöning i framtiden (Bandura, 1977).
Bandura (1977) beskriver självstyrning som en del inom social inlärningsteori. Då vi ständigt observerar vårt eget beteende och är medvetna om det. Därefter bedömer vi om beteendet följer den normen eller det ideologiska tänk som finns i kontexten vi befinner oss i. Efter detta kommer själv respons in i bilden då vi antingen berömmer eller fördömer vårt beteende utifrån den individuelles standard.
3.2 Social konstruktivism
Social konstruktivism är en teori som används inom många olika forskningsområden, bland annat samhällskunskap och humaniora är där den har haft stort inflytande (Barlebo
Wenneberg, 2010). Teorin används för att beskriva den svår skådliga verklighet där vi människor existerar och samverkar. Med detta synsätt så menar man att vår idé om hur verkligen ser ut är baserad på sociala konstruktioner. Dessa sociala konstruktioner är något som sker då individer samverkar med varandra och skapar konsensus om vad som är sant och falskt och bildar ett kollektivt uppförande (Barlebo Wenneberg, 2010).
Då språket vi använder är socialt konstruerat använder vi det för att beskriva den verklighet vi befinner oss i. Genom språket skapar vi olika fenomen som könsidentiteter, miljö, jobb, företag med mera (Sohlberg & Sohlberg, 2013). Då vi människor delar en gemensam uppfattning om saker vi observerar skapar vi tillsammans en socialt konstruerad verklighet.
Detta skiljer sig beroende på vilken kontext personen befinner sig i då det kan finnas vissa kulturella skillnader och olika uppfattningar om vad som anses vara rätt eller fel (Barlebo Wenneberg, 2010).
Barlebo och Wenneberg (2010) redogör de fyra olika beståndsdelar och belyser att de olika delarna skiljer sig avsevärt vad gäller dess radikalitet. De olika delarna inom
socialkonstruktivismen redogörs i följande ordning: kritiskt perspektiv, sociologisk teori, kunskapsteori och slutligen ontologisk ståndpunkt. (Barlebo Wenneberg, 2010).
I vår studie har vi valt att avgränsa oss och enbart använda oss av det kritiska perspektivet samt sociologisk teori.
Det kritiska perspektivet syftar till att invända mot det som presumeras vara det naturliga (Barlebo Wenneberg, 2010).
Genom detta perspektiv så ställer man sig kritisk mot olika sakers förekomst och påstår att det uppkommit genom diverse sociala processer som exempelvis högertrafik. Ett tydligt exempel för att påvisa kulturella skillnader är sociala “regler”. Det kan skilja sig avsevärt hur man hälsar eller vilken typ av kroppsberöring som anses som normalt beroende på vart man befinner sig på jorden. Dessa normer blir socialt konstruerade beroende på vilken kontext personen befinner sig i, vad som anses vara naturligt på en plats kan visa sig vara annorlunda någon annanstans. Vidare lyfts kroppsspråk och sexualitet som varierande beroende på vilken kulturell kontext man observerar. Sexualiteten härstammar från vår naturliga uppbyggnad men hur personer uppvisar den härleds beroende på sociala omständigheter (Barlebo
Wenneberg, 2010). Det fundamentala i den socialkonstruktivistiska teorin är att det naturliga bör betraktas med försiktighet då det “naturliga” kan skilja sig avsevärt beroende på vart man befinner sig.
Den andra beståndsdelen, sociologisk teori är tämligen lik det kritiska perspektivet men skildrar sig från ovanstående perspektiv då den syftar till att klargöra sammanhanget. Med det sagt beskriver denna del hur social ordning eller samhället konstrueras och bibehålls. Inom den sociologiska teorin lyfts det fram en stor andel teoretiska förslag som försöker förklara hur det sociala är uppbyggt (Barlebo Wenneberg, 2010)
3.3 Sexuella skript
Gagnon & Simon (2005) menar i sin teori sexuella skript att män och kvinnor lär sig att bli sexuella men att det görs utifrån olika förutsättningar. De menar att det finns biologiska faktorer men att det inte nödvändigtvis är dessa faktorer som avgör hur män och kvinnor
beter sig sexuellt. De lyfter något de benämner som kulturellt manus vilket är normer och värderingar som förankras kollektivt på samhällelig nivå. Detta är något individen tar efter i dennes uppfattning om vad som är acceptabelt sexuellt men det kan skilja beroende på vilken kontext individen befinner sig i.
Fortsättningsvis förklarar Gagnon & Simon (2005) skillnaden mellan hur män och kvinnor lär sig bli sexuella på det sättet att män förväntas ta en mer proaktiv roll medan kvinnor förväntas att ha en mer reaktiv roll i sin sexualitet. Det vill säga att männen ofta är de som initierar sexuella relationer och kvinnor tenderar att vara mer försiktiga. Gagnon & Simon (2005) lyfter ett begrepp de förklarar som intrapsykiskt manus vilket är den individuella upplevelsen av sex bestående av fantasier, tankar och känslor, det vill säga det som gör individen sexuellt upphetsad. Dessa manus möts och skapar något Gagnon & Simon (2005) benämner som det interpersonella manuset och detta är vad som påverkar samspelet mellan människor.
3.4 Teoretisk reflektion:
Social inlärningsteori, socialkonstruktivism och sexuella skript är de teorier som används för att tolka och förstå vårt empiriska resultat. Teorierna består som vi nämner ovan av miljö, beteende och individuella processer. Vi tror att dessa tre faktorer kan påverka individuellt mående och relationer.
De studenter som besvarat enkäten är i åldrarna som tillhör den grupp som konsumerar mest pornografi (Cooper et al, 2003) och detta medför att miljön man befinner sig i kan bli sexuellt laddad. Detta tror vi kan påverka individens benägenhet att konsumera pornografiska filmer och därmed orsaka bland annat ett sämre mående som resultat. Befinner man sig i en kontext där normen är att konsumera pornografi och detta bekräftas som det “normala” så påverkas man och kanske väljer att göra det trots att det kan orsaka dåligt mående.
Detta samspel sker genom alla studenters vardag likväl som alla andra människor. De individuella personliga processerna innefattar förmågan att återskapa dem olika beteendemönster vi har observerat till eget handlande.
Inom pornografiska filmer visar aktörerna en nivå av tillfredsställelse som om detta vore normen för ett välfungerande sexliv. Detta kan i sin tur kan leda till ett normskapande beteende som om detta vore idealet. Motivationen ökar då att följa ett sådant beteende som kan leda till positiv belöning för den enskilde då personen ska försöka reproducera det hen har bevittnat.
Då resultatet även kommer analyseras med en socialkonstruktivistisk ansats så blir det intresseväckande att reflektera över olika människors syn på pornografi då även begreppet är socialt konstruerat. Inom social konstruktivism så sker en interaktion mellan individer och gemensamt skapas en uppfattning om saker och ting. Detta behöver inte vara fallet i samband med tittande på pornografiska filmer då detta kanske görs mer privat. Då pornografi kan betraktas som ett tabubelagt ämne kan det innebära att detta fenomen sällan kommer på tal i diskussioner med kamrater och andra studenter. Då det kan beläggas med skam i och med användande av denna stimulans beroende på vilket kontext man befinner sig i. Med det sagt så blir respondenternas svar intressanta att analysera genom denna teori.
Vanor har ett stort inflytande på individer då vi samverkar i det socialt konstruerade samhället. Därför blir det fascinerande att betrakta de olika studenternas vanor när det kommer till konsumering av pornografiska filmer. Då en norm om vad som anses vara normalt gällande konsumering av pornografi kan vara komplicerat att förutbestämma. Samt att de olika respondenterna inte har möjlighet att interagera med varandra för att uppnå konsensus om vad som är normbrytande eller acceptabelt. Med denna enkät hoppas vi kunna utöka vår förståelse om vad som anses normalt genom att observera de olika respondenternas vanor kring konsumering av pornografiska filmer och sedan dra olika slutsatser till måendet kring tidigare forskning som gjorts på ämnet.
Teorin om sexuella skript kan användas för att på ett bättre sätt förstå skillnaderna mellan manliga och kvinnliga mönster och beteenden när det kommer till pornografi. Som nämns ovan så finns det olika förväntningar på män och kvinnor, inte bara sexuellt men i samhället som stort, och dess skillnader syns väldigt tydligt i studiens resultat.
4. Metod
I följande kapitel presenteras valet av metod för vår undersökning. Vi presenterar även urval av respondenter, vilka avgränsningar vi förhållit oss till, operationalisering av olika begrepp som används genom studien samt tillvägagångssätt. Även en beskrivning av
datainsamlingens redovisning och bortfall på studien kommer att presenteras. Avslutningsvis redogör vi för de forskningsetiska principerna vi förhållit oss till samt en metoddiskussion.
4.1 Val av metod
Forskningsdesignen som valdes att utgå ifrån är av en kvantitativ metod. Eftersom målet med studien är att få en representativ bild, se mönster och göra kopplingar så är det denna metod som når målgruppen på bästa sätt. Bryman (2018) menar att kvantifiering av upplevelser är en av de viktigaste faktorerna inom kvantitativ forskning och det vi vill är att skapa oss en uppfattning om vad målgruppen har för upplevelse av pornografins påverkan. Snarare än att djupgående analysera individuella svar har vi valt att fokusera på den kollektiva upplevelsen av pornografins påverkan genom att se mönster och göra kopplingar på de olika svaren i vår studie.
4.2 Urvalsförfarande och avgränsning
Urvalsmetoden som har använts i studien är ett bekvämlighetsurval.
Bryman (2018) beskriver bekvämlighetsurval som att forskaren utgår från de respondenter som finns tillgängliga för hen. Denna urvalsmetod har dock sina brister i att resultatet inte blir generaliserbart till målgruppen men på grund av tidsbegränsning och brist på resurser så bedömdes den som den mest lämpade metoden. Bekvämlighetsurval passade studien av några olika anledningar, först och främst fanns det tillgång till olika lärosäten genom
Facebookgrupper med hjälp av forskningsgruppens sociala kontakter så fanns det möjlighet att sprida enkäten till flera olika lärosäten och detta bidrar till att studiens resultat blir mer generaliserbart. De lärosäten som medverkade var: Socionomprogrammet, Juristprogrammet, Sjuksköterskeprogrammet och Lärarprogrammet. Då dessa lärosäten har olika inriktningar samt är representerade av olika kön, etnicitet samt bakgrunder så genererar studien en ganska generaliserbar bild av Umeå universitetsstudenter. De kriterier som krävdes var att
respondenterna var över 18 år samt att de studerade vid Umeå universitet.
Eftersom de fyra lärosäten som fanns tillgängliga för studien skiljer sig åt i sin akademiska inriktning så kan man också anta att respondenterna har olika perspektiv kring ämnet. Till exempel kan vi anta att de studenterna från sjuksköterskeprogrammet har ett annat perspektiv på hälsa än de från juristprogrammet. Detta bidrar till en bredare bild av studenternas
uppfattning kring ämnet vilket i sin tur leder till att resultaten blir mer generaliserbara.
Bryman (2018) menar att bekvämlighetsurval kan användas då forskaren/forskarna inte har råd att missa chansen att ta reda på vad en viss grupp anser. Även om resultatet blir mindre generaliserbart så kan resultatet användas som en språngbräda för fortsatta studier. Vår förhoppning var till en början att så många som möjligt ur målgruppen skulle svara på enkäten utan några större bekymmer men vi märkte tidigt att det skulle bli svårt.
Konstruktionen av enkätfrågor utformades utifrån våra frågeställningar för att skapa oss en bild av hur måendet och relationerna samt undersöka skillnaderna mellan hur manliga och kvinnliga studenter blir påverkade av pornografiska filmer.
Påverkan hos studenterna, med denna frågeställning syftar vi till att utforska hur måendet påverkas hos studenterna beroende på hur konsumtionen av pornografi ser ut.
Påverkan på relationerna, med denna frågeställning syftar vi till att utforska hur relationerna påverkas beroende på hur konsumtionen av pornografi ser ut.
Hur ser skillnaden ut när det kommer till pornografins påverkan på manliga och kvinnliga, med denna frågeställning syftar vi till att utforska skillnaderna mellan hur manliga och kvinnliga studenter påverkas av pornografi.
4.3 Bortfall
Bryman (2018) menar att ett större bortfall i en enkätstudie kan påverka resultatet. Detta eftersom de individer som representerar bortfallet kan ha olika åsikter och uppfattningar gentemot mot vad målgruppen har svarat. Enkäten skickades ut till ungefär 500 studenter vid Umeå universitet och 97 personer valde att svara. Detta innebär att ungefär en femtedel valde att besvara enkäten, vilket vi såg som ett bra urval.
En del av svarsalternativen och formuleringarna av frågorna kan ha lett till ett bortfall då det saknas alternativ som respondenterna anser representera deras uppfattning. Andra orsaker till bortfall kan ha varit ett bristande intresse till ämnet och därför har folk att inte svara. En annan möjlig orsak till bortfall på vissa frågor kan bero på att respondenten upplevde frågan som för personlig. Då ämnet pornografi kan anses vara av känslig karaktär har då personer valt att avstå från att besvara vissa frågor.
4.4.1 Enkäter
Ejlertsson (2014) beskriver en enkät som en kvantitativ datainsamlingsmetod där respondenterna besvarar en kollektion av frågor och där man ofta inspireras av tidigare studier med samma metod. Vi har inspirerats av tidigare studier, bland annat som gjorts på Umeå universitet, med hjälp av vår handledare. Vi har genom enkäten förhållit oss till det Bryman (2018) benämner som trattekniken, där vi öppnar upp med opersonliga och enkla frågor för att sedan fråga efter fråga bli mer och mer personliga. Som alltid när det kommer till enkätstudier så finns risken att motivation hos respondenterna till att svara ärligt och seriöst inte alltid är lika hög hos alla (Ejlertsson, 2014). Detta är något vi haft med oss genom studiens gång och därför valt att fokusera på ett ämne som vi tror majoriteten av målgruppen finner intressant. Då vi lyft ämnet bland vänner, klasskamrater och andra bekanta så har responsen varit uteslutande positiv till vårt val av forskningsämne. Givetvis är det
motivationen hos själva respondenten som är det avgörande i slutändan och det är av just den anledningen vi valt att använda studenter som målgrupp. Vi tänkte att de själva vet hur viktigt det är att delta och svara ärligt i en studie eftersom det görs i syfte av ett examensarbete och är ett viktigt moment i alla studenters utbildning.
Vi valde medvetet att uttrycka oss så simpelt och tydligt som möjligt för att undvika missförstånd eller att man väljer att inte svara på vissa frågor för att man inte förstår. Vi ställde en kombination av frågor med skalor, uppskattningar, flersvarsalternativ och
kryssfrågor för att de ska vara meningsfulla och inte fylla ut enkäten med frågor som följer en och samma struktur. Detta för att öka motivationen och intresset hos respondenterna. I
samråd med vår handledare så kom vi fram till att vi inte skulle ha för många frågor i enkäten eftersom det lätt leder till att man tappar intresset och börjar kryssa i alternativ på måfå. Vi landade i att 17 frågor som täcker det vi vill ta reda på räcker gott och väl. Vi erbjöd alla respondenter att ta del av det anonymiserade resultatet av enkäten, vilket Ejlertsson (2014) lyfter som något väldigt viktigt. För att få till en så bra enkät som möjligt korrigerades den ett par gånger i samråd och med hjälp av tips och tricks från vår handledare. Detta hjälpte oss att få ner antalet frågor genom att exempelvis slå samman ett par frågor, använda oss utav olika strukturer på svarsalternativen så att svaren blev upp till oss att tolka och se mönster samt göra kopplingar. När vi formade enkäten blev den väldigt lång till en början eftersom vi ville ta reda på mycket information och tyvärr blev en del av frågorna inte tillräckligt passande för vårt ändamål. Vi lyckades tillsammans med vår handledare som sagt korta ner och få mer kärnfulla och meningsfulla frågor.
4.4.2. Operationalisering
Ejlertsson (2014) menar att formuleringen av frågor bör utgå från studiens syfte för att säkerställa att man mäter det man syftar till att ta reda på i sina frågor.
Under arbetet med enkätfrågorna så valde vi att utgå ifrån tre frågeområden: bakgrund, mående och relationer. Dessa områden innehöll i sin tur frågor som gav svar på olika faktorer inom området. Exempelvis kategoriseras frågorna kring känslomässig påföljd av
pornografisk konsumtion under mående som i sin tur besvarar frågeställningen om mående i studien. Metoden att utgå från en struktur efter syftet samt frågeställningarna bidrog till att varje fråga uppfyller sin funktion och resultatet blev bidragande till studiens slutsats.
Vid utformningen av enkäten så valde vi att placera olika frågor under de olika
frågeställningarna. Frågor som innehåller skam, ångest, bristande motivation till fysisk/social aktivitet samt skola och arbete placerades under frågeställningen kring studentens mående.
Forskningsgruppen kom överens om att skam och ångest var direkt kopplade till studenternas mående samt att bristande motivationen till olika aktiviteter kunde ses som en bieffekt till ett sämre mående. Vi är väl medvetna om att denna tolkning kan göras på andra sätt men vi har valt att kategorisera detta inom måendet då vi ser direkta kopplingar mellan dessa faktorer och ett försämrat mående.
Vid frågeställningen gällande studenternas relationer fördes en liknande diskussion. För att besvara denna frågeställning så valde forskningsgruppen frågor om syn på det motsatta könet, motivation till sex och vad studenterna ansåg vara viktigast i ett förhållande.
Forskningsgruppen beslutade att frågan om förändrad syn på det motsatta könet var relevant då detta bidrar till studenternas syn på sin partner. Vi ansåg att motivation till sex var knuten till studentens relationer eftersom sex är en stor del av relationer. Motivationen till sex hade kunnat kopplas till individens mående men vi valde efter diskussion att låta den gå under frågeställningen om relationer istället. För att ge styrka till de andra frågorna samt för att se vad studenterna anser är viktigt i relationer så valdes frågan om vad studenterna anser är viktigt i en relation.
Det går att argumentera att vissa av enkätfrågorna kan besvara båda frågeställningarna i en viss mån, till exempel att motivation till social aktivitet kan påverka studenternas relationer.
Forskningsgruppen förde diskussioner kring detta och valde till sist att avgränsa denna fråga till studenternas mående då vi ansåg att frågan var mer relevant för frågeställningen.
4.4.3 Tillvägagångssätt
Studien utfördes under våren 2021 mellan februari och april månad vid Umeå universitetcampus online. För att bilda oss en uppfattning om problematiken kring
pornografisk konsumering så krävdes en efterforskning av tidigare studier. Denna process tog plats i ett tidigt skede i studien då det kunde medföra kunskap inför konstruktionen av
enkätfrågor. Studierna visade på samma resultat som vår förförståelse kring ämnet.
Databasen SOC index, Umeå bibliotek samt Google Scholar är de olika tjänsterna som vi har nyttjat i vår efterforskning av tidigare publikationer på ämnet. De olika studierna är
publicerade mellan 2000 och 2019. Vi valde att utgå från så ny och aktuell forskning i den mån det gick för att förhindra att utdaterad forskning användes.
Sökorden som användes för denna studie var bland annat effects of pornography, health, effects on relationships, pornography, wellbeing, pornografi, påverkan, konsekvenser och relationer.
Forskningen vi har använt oss av har främst varit på engelska och ett antal enstaka studier på svenska. Betydligt fler engelskspråkiga studier finns på ämnet. Inledningsvis så låg fokus på att läsa diverse studiers abstrakt och sammanfattningar för att se om det fanns relevans till vår typ av studie. Därefter krävdes en mer ingående läsning för att konstatera vilka resultat som har uppnåtts i studierna. Efter denna efterforskning så fick vi bättre kännedom om vilka kunskapsluckor och vart det krävdes en mer fördjupning i ämnet. Där kom studenterna som målgrupp in i bilden då det fanns en hel del studier om ungdomars mående men vi upplevde en avsaknad i vår målgrupp.
4.5 Databearbetning och analysmetod
För att bearbeta resultatet från enkäten så användes dataprogrammet Excel som verktyg. Här omvandlades resultatet till både diagram och tabeller för att enklare möjliggöra tolkning av empirin. De frågor som ansågs mest intressanta var de frågor som berörde mönster kring konsumtion, påverkan på mående och relationer samt skillnader mellan manliga och kvinnliga studenter. Bland annat enkätfrågorna om kön, konsumtionsmönster, mående, motivation och syn på motsatt kön kombinerades för att skapa diagram med tydliga tabeller där resultatet redovisades. Utifrån dessa diagram och tabeller gjordes en deskriptiv analys av alla diagram och tabeller där resultatet förklarades i löpande text. Detta för att göra det så tydligt som möjligt för läsaren om nu figurerna uppfattades som svårtolkade. Figurerna kategoriseras och presenterades i ordning utifrån frågeställningen de besvarar.
4.6 Validitet & reliabilitet
I en kvantitativ studie är tillförlitligheten och trovärdigheten knuten till studiens reliabilitet.
Bryman (2018) menar att reliabilitet uppnås genom att studien är replikerbar med liknande
resultat. Målet med studien var att uppnå en så hög reliabilitet som möjligt. För att höja reliabiliteten i vår studie valde vi därför att noga förklara för respondenterna vad vi frågar efter genom att ha tydliga och korta frågeställningar. Vi har även avgränsat begreppet pornografi till enbart pornografiska filmer och detta har respondenterna blivit informerade om i informationsbrevet. Detta ökar reliabilitets värde i vår studie, då risken att
respondenterna missförstår vad vi frågar efter minskas. Enkäten konstruerades under ett par veckors tid för att identifiera möjliga brister och förbättringsområden. Vid tolkning av enkätsvaren samt överföring av empirin till Excel så närvarade alla i forskningsgruppen för att minimera mänskliga misstag och missförstånd. Enkätfrågorna är noggrant utvalda och bearbetade för att skapa frågor som var enkla att förstå samt ge respondenterna
svarsalternativ som speglade deras upplevelse kring ämnet. Större delen av enkätens frågor erbjuder därför svarsalternativ i skalor och grader. Dessa faktorer bidrar till att enkäten skulle kunna genomföras igen med ett liknande resultat vilket höjer reliabiliteten i studien.
Bryman (2018) beskriver att validitet handlar om att det mått man använder för att mäta verkligen stämmer överens med det man är ute efter att mäta.
I studien är målet att ta reda på hur pornografin påverkar studenters mående samt relationer.
För att undersöka detta syfte har vi valt frågor som är subtilt men direkt kopplade till vårt syfte samt frågeställningar. Under arbetet med enkäten kategoriserade vi tre frågeområden:
Bakgrundsfrågor (dessa involverade, kön, ålder, tidigare kontakt med ämnet, konsumtion etc), pornografins påverkan på mående (dessa involverade frågor om t.ex. mående, skam, motivation etc) samt pornografins påverkan på relationer (dessa involverade sexlust, syn på sex, syn på motsatt kön etc). Bryman (2018) beskriver begreppsvaliditet som en metod för att avgöra om forskaren verkligen mäter det hen försöker mäta. I denna metod har forskaren en hypotes/teori som hen utgår ifrån när forskaren formulerar enkätfrågorna, om sedan resultatet visar ett samband mellan forskarens hypotes och resultaten så höjs värdet i studiens validitet.
4.7 Forskningsetiska krav
Bryman (2018) lyfter fram fyra olika fundamentala etiska krav som ligger till grund för svensk forskning vilka är, nyttjandekravet, samtyckeskravet, informationskravet och konfidentialitetskravet.
Nyttjandekravet innefattar de uppgifter som samlas in om den enskilde individens och att denna information endast kommer användas för forskningens avsikt (Bryman, 2018).
Vidare lyfter Bryman (2018) informationskravets funktion som är att beskriva studiens syfte och att deltagandet är frivilligt och att det är även möjligt att avbryta deltagandet under studiens gång. Samtyckeskravet innebär att man ger deltagaren möjlighet att bestämma över sin medverkan i studien, slutligen så nämns konfidentialitetskravet som syftar till att säkra att identiteterna hos deltagarna inte röjs och att uppgifterna behandlas med konfidentialitet (Bryman, 2018). Som nämns ovan säkerställer vi att dessa krav blev uppfyllda i samband med att vi skickade ut enkäten till våra deltagare. Vårt informationsbrev innehöll en
beskrivning av studien och studiens syfte samt deltagarnas frivillighet genom studiens gång och även möjligheten att hoppa över specifika frågor om man ville. För att säkerställa att respondenterna tog del av detta så lyfte vi dessa punkter i ett inledande stycke i vår enkät
också för att försäkra oss om att alla deltagare hade kännedom om de fyra essentiella forskningskraven.
4.8 Metoddiskussion
För att uppnå studiens syfte bestämde vi i forskningsgruppens oss för en kvantitativ ansats i förhoppning om att frambringa en generaliserbar slutsats om målgruppen, inte den generella populationen. En kvalitativ metod hade erbjudit djupare förståelse och mer ingående svar på våra frågor men det var aldrig aktuellt eftersom vi ville få en bredare förståelse om vårt forskningsämne. Detta i kombination med att ämnet är väldigt känsligt och personligt så ville vi erbjuda målgruppen en anonymitet för att enklare få svar på våra frågor. På grund av rådande pandemi och minskad möjlighet för fysiska intervjuer så bedömde vi att säkerheten och anonymiteten gick före vad vi skulle kunna åstadkomma med studien genom en
kvalitativ metod.
Under försöket att finna tidigare forskning så insåg vi tidigt att det saknades studier i från Sverige samt att forskningen ofta var inriktad på ungdomar eller de som benämns som missbrukare. Forskningsområdet som vi var intresserade av har inte lyfts i en svensk kontext och därför har vi främst fokuserat på internationella studier då det svenska utbudet är
nästintill obefintligt.
Vi valde att enbart skicka ut enkäten till studenter från Umeå universitet vilket kan påverka resultatet eftersom svaren inte nödvändigtvis blir representativa då vi begränsar oss till ett specifikt universitet. Något som påverkar reliabiliteten är när de olika respondenterna skiljer sig då vi har valt ett flertal olika lärosäten som urval. Den gemensamma faktorn mellan de studenterna är att alla kommer att arbeta med människor i framtiden från olika fält. Alltifrån personer med juridiska problem, problem med hälsan, utbildningssyfte eller människor i svåra livssituationer.
Vi är väl medvetna om att resultaten från denna studie inte nödvändigtvis behöver spegla den verklighet som finns bland studenter. Vi har vidtagit ett flertal åtgärder för att stärka vår reliabilitet och validitet. Hänsyn har tagits till bortfall, brister i urvalet och kvaliteten i enkäten och huruvida forskningsgruppen har tolkat resultaten från enkätsvaren. (Djurfelt, Larsson & Stjärnhagen, 2010) Då vi inte har haft möjlighet att nå ut till alla olika lärosäten så finns det en kunskapslucka vad gäller de andra institutionerna.
Vid en enkätfråga om respondenternas pornografiska vanor förekom svarsalternativ på veckobasis eller dagsbasis samt ett alternativ “Aldrig”. Detta medförde komplikationer eftersom respondenter som svarat “Aldrig” angav i senare frågor i enkäten att de upplevt skam och ångest. Detta ledde till att vi ställde oss frågan om hur någon som aldrig konsumerat pornografi kan känna skam eller ångest över detta. Därför valde vi att göra tolkningen att de som svarat aldrig kan mena att deras konsumtionsmönster är allt från mindre än en gång i veckan till några gånger per år eller månad. I princip alla respondenter har angett att de vid något tillfälle tittat på pornografiska filmer i livet. Detta styrker vår tolkning om vad svarsalternativet “Aldrig” kan innebära. Respondenterna som svarade detta
var mestadels kvinnor vilket kan påverka studiens reliabilitet då en jämförelse gjorts mellan könen.
Studiens resultat går att problematisera ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv då vi och tidigare forsknings uppfattning om vad vi tolkar som skadligt för relationer och det
individuella måendet behöver inte nödvändigtvis stämma överens med vad respondenterna anser. Då begreppet dåligt mående är väldigt komplext och subjektivt blir det svårt att skapa en absolut sanning. Detta innebär i sin tur att respondenterna själva får svara på frågorna utifrån deras uppfattning om vad “skam” och “ångest” innebär. Detta kan skilja sig avsevärt mellan olika personer.
I efterhand så hade det kunnat vara en bra idé att definiera dessa begrepp för att skapa en mer tydlig och gemensam uppfattning om denna innebörd.
Vad vi tolkar som dåligt mående kan skilja beroende på vilken kontext samt i vilken omfattning man upplever känslor som skam, ångest och bristande motivation. Vi gör
tolkningen att upplever du dessa känslouttryck på en veckobasis innebär det en försämring i måendet. En tolkning av resultatet gjordes utifrån vår kunskap om ämnet och de studier studien utgått ifrån. Det finns alltid en viss osäkerhet när det kommer till svaren som lämnats av respondenterna och att de tolkar frågorna annorlunda än vad vi eftersträvar att ta reda på eftersom vi inte befinner oss på plats när enkäten genomförs (Eliasson, 2013).
5. Resultat & analys
I följande kapitel presenterar vi studiens underlag, en presentation av studiens resultat samt en analys med utgångspunkt i frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen.
Sammanfattning av empiri från enkät och hur vi tolkar enkätsvaren kommer även att
presenteras. De mest relevanta och talande diagram och andra figurer kommer att presenteras eftersom i kapitlet.
Vi har valt att använda oss av en trattliknande disposition då vi börjar med mer generella frågor så som kön, ålder och första gången i livet man konsumerade pornografi. Därefter presenterar vi figurer som besvarar frågeställningen om pornografins påverkan på studenters mående. Därefter presenteras resultat som är knutna till pornografins påverkan på
studenternas relationer. Genomgående i resultatdelen så görs jämförelser mellan de två könen för att besvara den tredje frågeställningen om skillnader mellan könen.
Då påtagliga skillnader upptäcktes mellan de manliga och kvinnliga respondenterna gällande konsumering av pornografi så bildades en uppfattning hos forskningsgruppen att ett
jämförande perspektiv var nödvändigt. Vi identifierade även viktiga resultat kopplade mellan konsumeringmönster och försämrat välmående (ångest och skam).
Figurerna som berör motivation kan komma att påverka den individuella personen och även relationen. Vi valde att göra tolkningen att motivationen till skola, arbete, social och fysisk aktivitet påverkar individens mående mer än vad det påverkar relationer. Även figuren om motivation till sexlust kan diskuteras om det påverkar måendet hos individen eller relationen mest. Forskningsgruppen gjorde avvägningen att det påverkar relationer mer än vad det påverkar det individuella måendet.
5.1 Redogörelse av underlag
I studien deltog sammanlagt 94 personer som med sina svar bildade det empiriska underlaget för studien. Av respondenterna var 54 personer kvinnor (n = 54) och 40 män (n = 40). Ingen av respondenterna identifierade sig som annat än de två könen (n = 0). Den första tabellen är en hopslagen sammanfattning av de tre första frågorna i enkäten, alltså kön, ålder och civilstatus. De som deltagit i studien är studenter vid Umeå universitet, specifikt från programmen socionomprogrammet, juridikprogrammet, lärarprogrammet och
sjuksköterskeprogrammet.
Figur 1: Beskrivning av respondenterna
Grupp = N/ Antal %
Kön:
Man 40 42%
Kvinnor 54 58%
Ålder
19–25 65 69%
26–30+ 29 31%
Förhållandestatus
Singel 32 34%
Förhållande 59 63%
Vi kan se att den större andelen personer 69% (N=65) befinner sig i åldersspannet mellan 19–
25 år. Vidare går det att urskilja att 63 (N=59) av respondenterna är i ett förhållande.
Medianen för kvinnor är 23 och 25 för männen. Medelåldern för kvinnor är 23 och 25 för männen. Standardavvikelse är 3,6 för männen och 2,4 för kvinnorna.
Vi ser i figuren att vi har fått en representativ bild av Umeå universitetsstudenter då kvinnor är av lite högre antal än män. Majoriteten av våra respondenter är i ett förhållande och är runt 20 år.
Figur 2: Hur många gånger i veckan respondenterna konsumerar samt kön.
Annat 3 3%
Total:
Konsumering av pornografi
Man Kvinna Totalt
Aldrig N= 3 N= 36 N=39
Någon gång i veckan N=16 N=21 N= 37
Flera gånger i veckan N=10 N=2 N= 12
Flera gånger per dag N=2 N=0 N=0
Varje dag N=6 N=0 N=6
Vad som framkommer här i denna del är något vi anser är av stor vikt att påpeka för fortsatt analys av resultatet. Då det finns en tydlig tendens gällande kvinnors konsumering då det är 66,67% (N=36) av kvinnorna som aldrig tittar på pornografi. Endast 7,32% (N=3) av männen har angivit att de aldrig konsumerar pornografi. Figuren visar också att männen mer frekvent konsumerar pornografi. Av de manliga respondenterna har 41,46% (N=18) angett att de konsumerar pornografi flera gånger i veckan eller mer. Av de kvinnliga respondenterna har endast 3,7% (N=2) angett att de konsumerar pornografi flera gånger i veckan. 0% av de kvinnliga respondenterna har angett att de konsumerar varje dag eller flera gånger per dag.
Resultatet är något missvisande då svarsalternativet “Aldrig” kan tolkas olika. Under insamlingen och tolkningen av empiri upptäcktes misstaget med svarsalternativet “Aldrig”
och diskussioner fördes mellan forskningsgruppen och tillsammans med handledare.
Eftersom vi inte kan veta hur pornografikonsumtionen ser ut för de respondenter som angav svarsalternativet “Aldrig”, så blir det svårt att dra några slutsatser kring denna grupp.
Forskningsgruppen har diskuterat två möjliga hypoteser kring denna grupp. Den första hypotesen är att de respondenter som har angivit detta svar, konsumerar pornografi men mer sällan än på en veckobasis (någon gång per månaden/år). Den andra hypotesen är att dessa respondenter har konsumerat pornografi förut men har slutat (möjligtvis pga. negativa effekter av konsumtionen). Detta diskuteras vidare i 6.1 Kritisk reflektion av data. Vi ser dock en stor skillnad i hur ofta män och kvinnor konsumerar pornografi. Denna skillnad blir relevant i följande resultatredovisning och bör tas i akt.
Figur 3: Män och kvinnor / första konsumtionen:
Figuren visar skillnaden mellan när de manliga samt kvinnliga respondenterna för första gången konsumerade pornografi. Figuren visar att den vanligaste åldern för kvinnor är vid 16 års ålder och att den vanligaste åldern hos män är vid 14 år. Medelålder för de kvinnliga respondenterna hamnar då på 14,92 år och medelåldern för de manliga respondenterna 13,4 år. Vi ser i figuren att män tenderar att vid lägre ålder än kvinnorna börja konsumera
pornografi. Endast 20% (N=8) av männen har svarat att de konsumerade pornografi för första gången när de var 15 år eller äldre medan 58% (N=29) av de kvinnliga respondenterna har angivit att de var 15 år eller äldre när de konsumerade pornografi för första gången.
5.2 Hur påverkas studenternas mående av konsumtionen av pornografi?
I följande figurer presenteras resultatet av enkätfrågorna hur studenternas mående påverkas av pornografiska filmer. Med hjälp av dessa frågor skulle enkäten ge svar på om vilka känslor respondenterna upplevde efter konsumtion av pornografi. I diagrammen kombinerade vi frågor från enkäten och de frågorna var hur ofta man konsumerar pornografi samt skillnad mellan könen och i vilken utsträckning man känt diverse känslor i samband med det.
Figur 4: Hur ofta konsumerar respondenten pornografi och har den någonsin känt ångest?
Denna figur visar respondentens upplevda ångest efter konsumtion av pornografi samt hur ofta respondenten konsumera pornografi på en vecka. I figuren kan vi se att 66,67% (N=4) av respondenterna som svarade att de konsumerar varje dag alltid upplever en känsla av ångest. I resultatet ser vi också ett mönster av de som konsumerar någon gång i veckan samt de som svarade aldrig har en större andel på svarsalternativen “Ibland” samt “Aldrig” jämfört med de som konsumerar mer kontinuerligt.
Som vi har nämnt innan har vi insett att svarsalternativet “Aldrig” på frågan om veckokonsumtion av pornografi har några brister, dessa diskuteras och förklaras i resultatdiskussionen. Det vi anser att resultatet antyder är att personer som frekvent konsumerar pornografi lider en större risk att uppleva känslan av ångest efter konsumtion.
Det är anmärkningsvärt att nämna att procentuträkningen är upplagda på varje svarsalternativ på frågan om veckokonsumtion, vilket betyder att dessa 66,67% (N=4) som är nämnda ovan är den större delen av respondenter som har svarat på just detta svarsalternativ men en mindre grupp av samtliga respondenter. För en mer djupgående bild över respondenternas
veckokonsumtion se figur 2.
Figur 5: Upplevd ångest efter konsumtion mellan män och kvinnor
