Helena Bäckman
Att tvingas prestera med prestationsångest
En studie om instrumentalpedagogers förhållningssätt till fenomenet prestationsångest i musikundervisning
Forced to perform with performance anxiety
A study about instrumental teachers approach to the phenomenon of performance anxiety in music education
Självständigt arbete 15 hp Lärarprogrammet
Datum: 21-09-16
Handledare: Ann-Sofie Paulander
Sammanfattning
Självständigt arbete inom musiklärarprogrammet inriktning gymnasium
Titel: Att tvingas prestera med prestationsångest – en studie om instrumentalpedago- gers förhållningssätt till fenomenet prestationsångest
Författare: Helena Bäckman Termin och år: HT 2016
Kursansvarig institution: Musikhögskolan Ingesund, Karlstads universitet Handledare: Ann-Sofie Paulander
Examinator: Ragnhild Sandberg Jurström
Syftet med föreliggande studie är att undersöka instrumentalpedagogers förhållnings- sätt till fenomenet prestationsångest i musikundervisning. Tre instrumentalpedagoger, som är eller har varit aktiva som musiker, har intervjuats utifrån forskningsmetoden kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Det teoretiska perspektiv som studien baseras på är prestationspsykologi. I resultatet presenteras instrumentalpedagogernas uppfatt- ningar om fenomenet prestationsångest, där de intervjuade lyfter fram olika aspekter och faktorer som kan ligga till grund för prestationsångest samt hur ångesten påverkar den utövande. Det andra temat aktivt engagemang och bemötande gentemot elever belyser olika undervisningsstrategier som informanterna använder sig av för att bemöta elever i hänsyn till fenomenet prestationsångest. I sista temat metoder för att förebygga prestat- ionsångest, förklarar informanterna vilka metoder som kan användas för att motverka ångesten eller påverka dess faktorer i rätt riktning. I diskussionsavsnittet diskuteras instrumentalpedagogernas förhållningssätt till prestationsångest i musikundervisning utifrån bakgrundslitteratur, tidigare forskning och det teoretiska perspektivet prestat- ionspsykologi. Avsnittet fokuserar på följande aspekter; prestationsbaserad självkänsla, instrumentalpedagogens och miljöns betydelse, att medvetandegöra och acceptera sin ångest samt förberedelser och mental träning. Avslutningsvis reflekterar jag över arbe- tets betydelse och fortsatt forskning inom ämnet.
Nyckelord: prestationsångest, prestationspsykologi, intervjuer, instrumentalpedgoger, musikundervisning, elever.
Abstract
Degree Project in Music Teacher Education Programme
Title: Forced to perform with performance anxiety - a study about instrumental teachers approach to the phenomenon of performance anxiety
Author: Helena Bäckman
Semester and year: Autumn 2016
Course coordinator institution: Ingesund School of Music, Karlstad University Supervisor: Ann-Sofie Paulander
Examiner: Ragnhild Sandberg Jurström
The purpose of this study is to investigate instrumental teacher’s approach to the phe- nomenon of performance anxiety in music education. Three instrumental teachers, who are or who has been active as musicians, have been interviewed by the method of sci- ence qualitative, semi-structured interviews. The theoretical perspective, which the study is based on, is performance psychology. The result presents instrumental teachers views to the phenomenon of performance anxiety, whereof the interviewed emphasizes different aspects and factors, which form the basis of performance anxiety and how anx- iety affect performers. The second theme active interest and treatment towards the stu- dents highlights a variety of teaching strategies, which the informants use to treat the students regarding to the phenomenon of performance anxiety. In the last theme meth- ods to prevent performance anxiety, the informants illustrate the methods which could be used to discourage anxiety and work on the factors in a correct manner. The discussion focuses on following aspects; performance based self-esteem, the importance of teacher and environment, to raise awareness and accept any anxiety and also preparations and mental training. At last I analyze the importance of this study and further research in this topic.
Keywords: performance anxiety, performance psychology, interwievs, instrumental teachers, music education, students.
Innehållsförteckning
FÖRORD ... 6
1 INLEDNING ... 7
1.1 INLEDANDE TEXT ... 7
1.2 PROBLEMFORMULERING, SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR ... 8
2 BAKGRUND ... 9
2.1 BEGREPPSDEFINITIONER ... 9
2.2 OMRÅDESORIENTERING ... 9
2.2.1 Innebörden av prestationsångest ... 9
2.2.2 Prestationspedagogik ... 10
2.2.3 Metoder och förberedelser ... 11
2.2.4 Mental träning ... 12
2.3 TIDIGARE FORSKNING ... 12
2.3.1 Prestationsångest och social fobi ... 12
2.3.2 Ångesteffekter ... 13
2.3.3 Behandling ... 13
2.3.4 Omgivning och lärandemiljö ... 14
2.4 TEORETISKT PERSPEKTIV - PRESTATIONSPSYKOLOGI ... 15
2.4.1 Symptom på prestationsångest ... 15
2.4.2 Bakomliggande faktorer till prestationsångest ... 16
2.4.3 Yerke-Dodsons lag ... 17
3 METODOLOGI OCH METOD ... 18
3.1 METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 18
3.2 METOD OCH DESIGN AV STUDIEN ... 18
3.2.1 Val av metod ... 18
3.2.2 Urval ... 19
3.2.3 Datainsamling ... 19
3.2.4 Bearbetning och analys ... 20
3.2.5 Etiska överväganden ... 21
4 RESULTAT ... 22
4.1 INFORMANTERNAS UPPFATTNINGAR OM FENOMENET PRESTATIONSÅNGEST ... 22
4.1.2 Prestationsångest som en brist på trygghet, självkänsla och kunskap ... 23
4.2 AKTIVT ENGAGEMANG OCH BEMÖTANDE GENTEMOT ELEVEN ... 24
4.2.1 Att bygga förtroende och skapa en trygg, positiv stämning ... 24
4.2.2 Att ge eleven rätt verktyg samt balans mellan beröm och kritik ... 25
4.2.3 Att sätta ord på det som känns svårt ... 26
4.3 METODER FÖR ATT FÖREBYGGA PRESTATIONSÅNGEST ... 27
4.3.1 Förberedelser anses motverka prestationsångest ... 27
4.3.2 Rätt nivå på repertoar ... 28
4.3.3 Träna inför konsertsituationer ... 28
4.4 SAMMANFATTNING ... 29
5 DISKUSSION ... 30
5.1 RESULTATDISKUSSION ... 30
5.1.1 Prestationsbaserad självkänsla ... 30
5.1.2 Pedagogens och miljöns betydelse ... 31
5.1.3 Att medvetandegöra och acceptera sin ångest ... 31
5.1.4 Förberedelser och mental träning ... 32
5.2 METODDISKUSSION ... 33
5.3 EGNA REFLEKTIONER ... 34
5.4 ARBETETS BETYDELSE OCH FORTSATT FORSKNING ... 34
REFERENSER ... 36
BILAGOR ... 38
INTERVJUGUIDE ... 38
Förord
Jag vill börja med att tacka min handledare Ann-Sofie Paulander som var en stor inspi- rationskälla till det ämne jag valt. Hon har hjälp mig att lägga upp arbetsprocessen, in- troducerat de olika delarna i arbetet och stöttat mig när jag kört fast. Tack vare hennes tålamod har hon gett mig den tid jag behöver och även gett mig utrymme för att jobba mycket självständigt. Jag vill också tacka min vän och kollega Therese Hugosson som kommit med tips och råd, kommentarer och synpunkter. Tack vare hennes hjälp har jag kunnat förbättra detaljer och därmed höja arbetets kvalitet. Till sist vill jag tacka min vän Conor Doyle som hjälpt mig med att finslipa den engelska översättningen.
Till sist vill jag ge ett ett stort tack till de informanter som deltagit och som bidragit till resultatet för denna undersökning.
1 Inledning
I detta kapitel beskrivs varför jag valt att utforska vad instrumentalpedagoger har för syn på fenomenet prestationsångest i samband med musikundervisning. Därefter pre- senteras studiens problemformulering, syfte och forskningsfrågor.
1.1 Inledande text
För några år sedan började jag min utbildning på Musikhögskolan Ingesund för att stu- dera till fiol – och sångpedagog. Under mina år på högskolan har jag fått många nya per- spektiv och erfarenheter inom ett ämne som väckt stort intresse hos mig, både som bli- vande lärare och utövare inom musikbranschen. Detta är ett ämne som också ligger till grund för denna uppsats; prestationsångest.
Mitt första kliv in i musikvärlden blev som femåring då jag började ta fiollektioner för en privatlärare. Under många år upplevde jag musik endast som en fantastiskt rolig hobby.
Ju mer passionen för musik växte alltmer betydelsefull blev den för mitt liv och desto mer blev jag samtidigt varse de krav som kom att öka för att nå en god utveckling samt kunna uppfylla de drömmar och mål som jag hade. Att prestera bra har nu blivit allt vik- tigare för mig och de krav som jag satt på mig själv har även blivit tydligare, likaså har jag känt starkare förväntningar från min omgivning. Att prestera har därmed fått ett starkare fokus i min vardag och ibland påverkat mig så pass mycket att jag under vissa perioder varit orolig för att min prestation inte ska duga eller räcka till, rädslan för att misslyckas har därav blivit tydlig.
Mitt intresse för ämnet prestationsångest väcktes efter en särskild händelse. Då jag un- der en tid utsatts för stark press insåg jag plötslig hur mycket detta påverkat mig och min passion för musik. Under denna tid saknade jag verktyg för att hantera min ångest och jag kände samtidigt att det var ”tabu” att tala om detta öppet på ett djupare plan, vilket gjorde mig otroligt vilsen och frustrerad. Den ångest som uppstod i samband med de prestationskrav jag kände gav mig nya insikter och förståelse, men väckte också många frågor. Jag anser därför att prestationsångest är ett mycket viktigt ämne som idag behöver få ett större utrymme bland kolleger och i undervisning i musik.
Min passion för läraryrket har alltid handlat om att få möta och följa olika människor på deras väg i utvecklingen, och genom mina erfarenheter som elev och student har jag för- stått hur viktigt det är att som pedagog kunna sätta sig in i individers olika upplevelser och förutsättningar. De funderingar som väckts kring ämnet prestationsångest har där- för satt stora avtryck hos mig som blivande pedagog. Jag har till exempel ofta upplevt hur pedagoger talat om prestation i samband med talang och ambition, men sällan be- lyst ämnet utifrån ett perspektiv som utgår från elevens känslor och tankar om hur de upplever prestationskraven. Prestationsångest är ett symptom som, enligt mig, behöver belysas genom djupare förståelse och bredare kunskap för att kunna ge elever rätt me- toder och verktyg att kunna framföra musik.
För att kunna bidra på bästa sätt behövs förståelse för bakgrundsfaktorerna inom äm- net, såsom på vilka sätt ångestsymptom påverkar en person och vilka konsekvenser dessa får för den utövande. Jag vill därför belysa detta ämne för att öka kunskapen och därmed göra det mer lättillgängligt för andra pedagoger, studenter och elever så att fler kan få hjälp. Min förhoppning med denna uppsats är att den ska vara till nytta för andra
pedagoger genom att väcka frågor och få fler att bli inspirerade att undersöka på vilka sätt de kan hjälpa elever att hantera prestationsångest.
1.2 Problemformulering, syfte och forskningsfrågor
Den problematik som ligger till grund för denna uppsats handlar om balansen mellan de förväntningar och krav som ställs på dagens elever i musik och deras upplevelser och känslor kring detta. Ett par frågor som följer på detta är: Hur medvetna är dagens in- strumentalpedagoger om prestationsångestens effekter? På vilka sätt tar pedagoger hänsyn till sådana former av besvär i sin undervisning? Har de integrerat relevant kun- skap om denna typ av ångest i undervisningen? Min åsikt är att de faktorer som berör ämnet prestationsångest måste uppmärksammas mer och även vävas in mer i dagens musikundervisning. Om vi som pedagoger främst utgår från elevers egna förutsättningar kan vi enligt mig, skapa både en tryggare miljö och ge varje elev en bra grund för ut- veckling.
Syftet med detta arbete är att utforska hur några av dagens instrumentalpedagoger för- håller sig till fenomenet prestationsångest i musikundervisning. De forskningsfrågor jag valt att utgå ifrån är dessa:
• Vilka uppfattningar har instrumentalpedagogerna om prestationsångest?
• På vilka sätt bemöter de elevers prestationsångest?
• Vilka metoder använder de sig av för att motverka prestationsångest?
Det är viktigt att vi delar med oss av våra erfarenheter, skapar nya perspektiv och är lyhörda för de konsekvenser som uppstår av prestationsångest anser jag. Med mer kun- skap kan fler få hjälp och nya dörrar kan öppnas för de som lider av denna form av be- svär.
2 Bakgrund
I detta kapitel presenteras innebörden av prestationsångest och vilka metoder som kan användas för att minska ångestens effekter. Därefter belyses tidigare forskning inom ämnet. Avslutningsvis beskrivs prestationsångestens symptom och bakomliggande fak- torer utifrån teoretiska utgångspunkter i prestationspsykologi.
2.1 Begreppsdefinitioner Ångest
NE (2015) definierar begreppet ångest som rädsla eller spänning. Ångest beskrivs som en emotionell upplevelse som uppstår då en individ känner hot av något slag, denna emotionella reaktion tar sig sedan uttryck i psykiska eller fysiska aspekter.
Social ångest
Denna form av ångest uppstår i situationer där det finns andra människor som kan be- döma ens sätt att vara, handla eller utföra något (Psykologiguiden, 2015). Social ångest kan kopplas ihop med begreppet prestationsångest då personer som utför något visar på försämringar i samband med interaktion tillsammans med andra (Kenny & Ackermann, 2009).
Prestationsbaserad självkänsla och självförtroende
Prestationsångest i samband med låg självkänsla är ett vanligt fenomen enligt Psyko- logiguiden (2015). Personer som lider av detta har svårt att acceptera ett dåligt erkän- nande av andra och blir extra känsliga för kritik. Neutral information från omgivningen tolkas också lätt som negativ.
Självförtroende är enligt Psykologiguiden (2015) en närliggande term, som beskriver en människas förmåga att tro på sig själv då hen ska utföra något. Ett gott självförtroende minskar ångest och förstärker ofta självkänslan.
Rampfeber (scenskräck)
Rampfeber används ofta i samband med begreppet prestationsångest. I psykologiguiden (2015) finns den som underterm för särskilt ångestfyllda situationer i samband med prestation, så som examenstenta eller uppträdande inför publik
2.2 Områdesorientering
I detta avsnitt presenteras innebörden av begreppet prestationsångest. Avsnittet tar också upp olika metoder och perspektiv som kan användas för att motverka och minska symptomen av ångest. Litteraturen har valts med tanke på studiens syfte och forsk- ningsfrågor som fokuserar på vad instrumentalpedagoger har för uppfattningar om fe- nomenet prestationsångest samt vilka metoder de använder för att motverka dess effek- ter.
2.2.1 Innebörden av prestationsångest
Det svenska begreppet prestationsångest kan översättas till engelskans ”performance anxiety”. Definitionen av det engelska begreppet står enligt Kenny och Ackermann (2009), för en grupp olika störningar som kan påverka individer under musikaliska framföranden, så som vid examinationer, tävlingar eller uppträdanden inför publik. Be-
greppet kopplas dels till hälsa då det då rör sig om stress och ångest i samband med det musikaliska yrkets profession, och dels till andra fall av ångest, såsom scenskräck.
McAllister (2013) menar att prestationsångest är någonting naturligt som drabbar de flesta. Dock har prestationsångest som begrepp fått en negativt laddad klang och därför är det viktigt att reflektera över ordet i sig och dess negativa implikationer. Andra ord som ”förväntan” eller ”upphetsning” skulle kunna vara bättre lämpade för att ge en mer neutral bild och förståelse av innebörden.
Williamon, (2004) använder genomgående det engelska uttrycket ”performance anxi- ety”. Han utgår från ett perspektiv som baseras på själva prestationen och hur den kan förbättras. Det handlar om att kunna hantera och kontrollera sin egen ångest istället för att bli ett offer för den. Scenskräck (stage fright) är ett vanligt symptom för de som lider av prestationsångest och för att kunna lära sig hantera sin scenskräck på bästa sätt är det viktigt att gå till botten med de orsaker som ligger till grund för den, menar Willia- mon.
Williamon (2004) hänvisar även till Salmon (1990) som beskriver prestations- ångest på följande sätt:
… the experience of persisting, distressful apprehension about and/or actual impairment of performance skills in a public context, to a degree unwarranted given the individual´s musical aptitude, training, and level preparation. (Salmon, 1990, citerad i Williamon, 2004 s. 10)
Prestationsångest innefattar alltså en varaktig oro, som baseras på rädslan av att få för- sämrad prestationsförmåga i offentliga sammanhang. Ångesten kan påverka till en sådan grad att den hämmar personens musikaliska skicklighet, träning och förberedelser.
2.2.2 Prestationspedagogik
En grundstomme som blivit viktig i min forskning utgår från McAllister (2013) som för- klarar att prestationsångesten påverkas av vilken inställning den utövande har till sin egen ångest. För att kunna lära sig kontrollera de symptom som uppstår med prestat- ionsångest är det viktigt att acceptera symptomen som helt normala. McAllister menar dessutom att det är positivt att känna tvivel och osäkerhet inför en prestation. Dessa tankar som kan tyckas negativa visar på att den utövande bryr sig om det som är viktigt och betydelsefullt. Om det motsatta visar sig, det vill säga att ingen ångest uppstår, är detta snarare ett dåligt tecken då det tyder på likgiltighet.
Liksom Williamon (2004) skriver även McAllister (2013) om symptomet scenskräck i samband med prestationsångest. Han bekräftar således hur detta associeras till rädsla, som rädsla för att bli bedömd eller rädsla för att förlora kontroll. Denna typ av rädsla som många känner innan ett framträdande, ofta kallat nervositet, innebär att adrenali- net i kroppen ökar. Därmed höjs energin och koncentrationen och den musikaliska medvetenheten stärks. Ett ökat adrenalin kan därför vara till fördel för prestationen då utövaren tar tillvara på dessa förstärkta resurser. I de fall negativa tankar tar över kan det få konsekvenser som påverkar prestationen negativt.
Symptomen som följer med prestationsångest påverkar utövaren till stor del fysiskt, men själva syndromet ångest handlar om det psykiska tillståndet menar McAllister
(2013). Detta innebär att det inte är symptomen i sig som avgör konsekvenserna av pre- stationsångest utan snarare reaktionen till dessa. De människor som associerar själv- känsla och självvärde med deras musikaliska prestationer och förmågor är de som ris- kerar att reagera mycket negativt då saker och ting inte går som förväntat. Därför är det viktigt att våga lita på sig själv och de förberedelser som gjorts.
Den teori som McAllister beskriver och som handlar om hur vår inställning till prestat- ionsångest är av yttersta betydelse, tar även Plate (2006) upp i boken Prestationspsyko- logi i praktiken. Plate förklara detta närmare och använder sig av tre ord i följd:
Medvetandegöra – acceptera – förändra
Plate (2006) menar att en utövare först behöver gå till botten med sina egna tankar och undersöka på vilka sätt dessa påverkar hens prestation och prestationsångest. När hen kunnat medvetandegöra tankarna som styr prestationsförmågan kommer nästa steg; att acceptera. Det kan vara svårt att bryta mönster och förändra tankar trots kännedomen om att tankarna kan förhindra en och prestationskurvan blir därav kortsiktig. För att kunna bryta sina mönster är det därför viktigt att våga acceptera de tankar som hindrar och begränsar. Det sista steget handlar om att frigöra sig ifrån tankarna och på så sätt påverka sin egen prestationskurva på längre sikt. Genom att medvetandegöra och accep- tera sina egna tankar är det möjligt att börja förändra på det sätt som gynnar prestat- ionen mest.
2.2.3 Metoder och förberedelser
Ingången till att förbereda sig inför ett uppspel kan se olika ut beroende på vem perso- nen är och vad som karaktäriserar hens prestationsångest. Nedan följer en rad exempel som är hämtade från Kenny och Ackermann (2009).
En viktig ingång till minskad prestationsångest är en noggrann inövad repertoar. Det är viktigt att personen kan bemästra de tekniker som musiken innehåller och inte vid ett framförande väljer stycken som överskrider hens egen spelbara nivå. Det är till stor för- del om det som ska framföras har förberetts så att det kan framföras per automatik, utan att personen behöver tänka eller anstränga sig. Ju bättre inövat någonting är, desto mindre komplicerat känns det som ska framföras och därmed minskar risken för att kroppen ska reagera negativt, då resurserna som behövs finns där naturligt.
En annan aspekt att ta hänsyn till innan ett uppspel är platsen där framförandet ska ske.
Ibland kan det finnas möjlighet att besöka detta ställe innan, eller i annat fall något lik- nande, för att bekanta sig med dess utseende, storlek och den känsla som följer med in- trycket. Det kan också vara bra att noggrant repetera tillsammans med sina medmusiker innan (eller ett par andra musiker), för att lägga den grund för trygghet som baseras på ett gott samspel, en god kommunikation och ett förlitande på varandra.
När en person får gå igenom alla de delar som kommer ingå i ett framförande kan stres- sen minska och ångesten reduceras. Att ha uppnått så kallad pre-performance anxiety, det vill säga känslan av den prestationsångest som kan tänkas dyka upp, kan också göra personen förberedd på sin egen reaktion och därmed hjälpa hen att höja kvalitén på framförandet under själva akten. Bland professionella musiker där stark prestations- ångest råder är det sällan som ett framförande leder till katastrof då de ofta har komp-
enserat med en rad olika aktiviteter innan för att vid ett framförande lättare kunna han- tera ångestens symptom.
2.2.4 Mental träning
Enligt Plate (2006) är människor mycket beroende av sin fysiska aktivitet under en pre- station. Därför är det viktigt att träna upp den mentala förmågan eftersom det psykiska tillståndet påverkar fysiken. Den mentala träningen har stort inflytande på hur kroppen kommer att agera fysiskt. För att minska belastningen på de yttre fysiologiska faktorer- na kan avslappning vara en metod. En avslappnad kropp skapar förutsättningar för att orka längre, liksom att kunna hushålla med den psykiska energin.
En annan aspekt är målbildsträning, enligt Plate (2006). Då hjärnan har svårt för att skilja mellan en verklig händelse och en tanke är det bra att utnyttja tankeverksamheten på rätt sätt. Precis som dåliga tankar kan försämra ett framträdande kan positiva tankar förbättra. Genom tankar skapas neuromuskulära program som kan komma att påverka kroppens rörelsemönster. Den inre synen skapar alltså minnesspår i musklernas nerv- banor. Detta innebär att kroppen kommer ihåg tanken vid själva fysiska rörelsen och därmed påverkar hur rörelsen blir.
2.3 Tidigare forskning
Detta avsnitt innehåller tidigare forsking inom ämnet prestationsångest och beskriver olika aspekter av prestationsångest för att ge en djupare och bredare förståelse av fe- nomenet. Avsnittet tar upp prestationsångest kopplat till social fobi, effekter av prestat- ionsångest, behandlingsmetod samt påverkan av omgivning och lärandemiljö.
2.3.1 Prestationsångest och social fobi
Erenius och Wallgren (2012) jämför musikalisk prestationsångest (förkortat MPA1) med social fobi. De hänvisar till DSM-IV (APA, 2000) och beskriver social fobi enligt nedan- stående:
a) en uttalad och bestående rädsla för en eller flera olika sociala situat- ioner eller prestationssituationer som innebär exponering för okända människor eller risk för att bli kritiskt granskad av andra. Detta grundar sig i en rädsla för att bete sig på ett förödmjukande eller pinsamt sätt el- ler visa symptom på ångest
(b) personen ser också rädslan som överdriven eller orimlig
(c) personen undviker skrämmande situationer eller uthärdar dem under stort lidande. (Erenius & Wallgren, 2012 s. 8)
Erenius och Wallgren (2012) framför att det finns många likheter mellan social fobi och MPA, då många kognitiva processer som pågår hos individer med social fobi, även är aktiva hos personer som lider av MPA. Både MPA och social fobi har bland annat visat på processer som handlar om de väldigt höga förväntning- ar individer tror att publiken har på framträdande och kvalité. MPA kan således kopplas till diagnosen då musiker påvisar funktionsnedsättning i samband med till exempel ett uppträdande, eller liknande sociala situationer.
1 MPA = Musical Performance Anxiety
Även i en forskningsartikel av Biasutti och Concina (2014) beskrivs MPA som ett symp- tom inom social fobi. De förklarar MPA som “a marked fear or anxiety about one or more social situations in which the individual is exposed to possible scrutiny by others” (s. 2).
I artikeln skriver författarna att MPA handlar om rädsla för att bli dömd eller kritiserad och lågt självförtroende kan ofta ligga till grund för detta. Artikeln talar för att prestat- ionsångest är beroende av sociala aspekter, då det visat sig att individer med starkare symptom av MPA har ett stort behov av att få bli bekräftade som godkända. Dessa indi- vider lägger därmed större vikt vid negativ utvärdering från andra. Det innebär att de kan bygga upp ett bättre självförtroende med hjälp av stöd och positiv feedback från andra.
2.3.2 Ångesteffekter
Erenius och Wallgren (2012) bekräftar att prestationsångest inte enbart behöver vara av negativ anda, detta trots att upplevelsen av ångesten kan vara jobbig och påfrestande för den utövande. Författarna förklarar att en viss prestationsångest kan vara till fördel och förutsättningarna för att uppnå en god prestationsförmåga kan stärkas då kroppen gör sig beredd genom de anspänningar som uppstår.
Hur prestationsångest påverkar har med en rad olika faktorer att göra, vilka tas upp i artikeln av Biasutti och Concina (2014). De menar att det handlar om hur mottaglig indi- viden är för att utsätta sig för den ångest som kan förväntas uppstå i samband med ett framträdande. Detta kan påverkas av individens ålder, självkänsla, självuppfattning och upplevd självförmåga. Det handlar också om personens arbetseffektivitet, vilket har att göra med processen av förberedelser, lärandeförmåga, motivation till att lära sig, de uppskattade svårigheterna i uppgiften samt strategier för att stå ut med sin ångest. Det tredje och sista handlar om den situation och miljö som kommer att infinna sig då indi- viden ska framträda.
Klickstein (2009) förklarar hur effekterna av prestationsångest sker i tre olika steg. Det handlar om innan, under och efter ett prestationsmoment, där ångesten kan påverka på olika sätt. Innan ett prestationsmoment då rädsla och ängslighet finns kan detta påverka övningen så att personen antingen undviker sin övning eller övar tvångsmässigt. Nega- tiva tankar och känslor av oro kan ge svårigheter att fokusera på övningen. Under själva prestationsmomentet påverkas ofta fysiken och det är lätt att få till exempel muskel- spänningar. Dessa är naturliga instinkter som kroppen använder för att skydda sig mot en fara. På det mentala planet handlar det om destruktiva tankar. Stress som uppstår kan leda till känslor av panik då sinnena talar om för hjärnan att en katastrof kan ske.
Ångest efter en prestation innebär stark självkritik som skapar missnöje av små misstag.
Istället för att hitta relevanta orsaker till varför något inte blev utfört som förväntat känner sig personen obegåvad eller hopplös, vilket kan leda till känslor av fientlighet och skam inför andra.
2.3.3 Behandling
Erenius och Wallgren (2012) baserar sin forskning på en behandlingsmetod som kallas ACT (Acceptance and Commitment Therapy). Utgångspunkten i ACT handlar om accep- tans. Till skillnad från andra modeller där minskningen av ångestsymtom är huvudsyftet bygger istället ACT på att lära sig leva i enlighet med de inre händelserna. Mindfulness är en del av behandlingsmetoden och för personer som lider av just MPA kan denna metod
I detta fall övas då ett icke-dömande förhållningssätt till upplevelser. ACT bygger på en form där individen inte blockerar sina upplevelser eller känslor, vilka ändå har en för- måga att dyka upp automatiskt. Då blockering av känslor och tankar snarare tenderar att öka den emotionella frekvensen bygger ACT därför på att istället skapa en öppenhet inför de psykiska aspekterna som uppstår i samband med prestationsångest.
2.3.4 Omgivning och lärandemiljö
Melin och Simonsson (2009) har genomfört ett examensarbete med huvudsyfte att med hjälp av intervjuer ta reda på hur musiklärare hanterar elevers prestationsångest. I stu- diens resultat framgår att relationen mellan lärare och elev är en väsentlig beståndsdel när det handlar om prestation och ångest och att det därför är viktigt att som pedagog kunna bekräfta, uppmärksamma och visa omsorg om eleven. Varje elev ska bli respekte- rad som den individ hen är och tas på fullt allvar, då detta är en förutsättning för bra undervisning. Pedagoger bär på så sätt ett ansvar för att skapa en miljö som känns trygg för eleven. I detta fall blir grundprincipen att sträva efter en tillvaro som är ångestfri.
Vikten av att skapa en stressfri miljö framgår också då stress kan vara en orsak till att ångest uppstår. Risken att misslyckas för en elev blir dock större om pedagogen är tve- tydig och oklar med uppgifterna och därför är det bra med ordning och struktur för att elever ska känna sig trygga menar de.
Enligt Melin och Simonsson (2009) är rampfeber en vanlig aspekt av prestationsångest.
Rampfeber uppstår under en konsert eller ett uppspel och kan ofta bottna i en rädsla av att inte prestera tillräckligt bra under själva framförandet. En pedagog som vill uppnå sina egna framgångar genom att få eleven att prestera kan lätt skapa prestationsångest. I uppsatsen beskriver också författarna att val av repertoar är viktigt. Det handlar dels om att ge eleven utrymme att välja egna stycken, då tilltro på den egna förmågan stärks samt att repertoaren innehåller utmaningar men inte överstiger elevens tekniska och musikaliska förmåga. Då prestationsångest kan hämma elevers framgång är det bra att individanpassa undervisningen så att de som upplever ångest kan arbeta långsamt och tydligt så att progressionen stärker tilltron hos eleven och hens förmåga.
I Melin och Simonssons (2009) examensarbete framkommer det även att lärarna själva upplevt prestationsångest som något positivt. De menade att stress och prestationsång- est skapar adrenalin som gör det möjligt att toppa tidigare prestationer. Prestationsång- esten blir däremot negativ om den skapar negativa tankar och känslor som gör att per- sonen mår dåligt av att vilja prestera. En del av lärarna drog starka paralleller mellan scenskräck och prestationsångest, medan vissa verkade ha upplevt prestationsångest på ett djupare plan, där detta speglade av sig i känslan av otillräcklighet och att inte duga som individ. Studien tar därmed upp olika typer av prestationsångest, som en form av nervositet och som kopplat till social bekräftelse och låg självkänsla.
Gunnarsson (2011) gjorde en studie där hon skriver om gymnasieelevers stress och pre- stationsångest. I resultatet framkommer det att det inte är miljön eller omgivningen som ställer kraven, dock handlar det om den bekräftelse som elever får. Eleverna sätter höga krav på sig själva för att från omgivningen få den bekräftelse som kommer med höga prestationer. På så sätt kan även positiv bekräftelse leda till stress och prestationsångest hos elever. I resultatet och diskussionen av Gunnarssons studie framkommer det även att den bekräftelse som människan söker från omgivningen stämmer överens med den socialkognitiva teorin, som tyder på att individens närmiljö påverkar oss genom outta-
lade förväntningar. Då individen har dålig självkänsla och är osäker på sig själv är det lätt att kompensera detta genom att söka efter positiv bekräftelse från andra. Brist på tilltro på sin egen förmåga förstärks därmed. Orsaken till elevers prestationsångest kan alltså bottna i deras egen självkänsla, och därmed påverkas av omgivningen som i sin tur kan leda till negativa stressfaktorer. Informanterna i Gunnarssons studie menar att det är viktigt att elever själva får vara delaktiga i utformningen av till exempel redovisning- ar.
2.4 Teoretiskt perspektiv - Prestationspsykologi
I detta avsnitt beskrivs fenomenet prestationsångest utifrån det teoretiska perspektivet prestationspsykologi. Avsnittet tar upp olika symptom som ångesten kan leda till. Det beskriver också de bakomliggande faktorer som kan ligga till grund för prestationsång- est.
2.4.1 Symptom på prestationsångest
Prestationsångest kan yttra sig enligt tre generella typer av sammanhängande symptom.
Nedan följer en mer ingående beskrivning av dessa tre och hur de kan påverka.
Somatisk ångest är enligt Kenny och Ackermann (2009) de fysiska symptom som upp- står under en särskild aktivitet, vilka kan visa sig på en rad olika sätt. Muskelspänningar och agitation är vanliga fenomen, men även andra så som skakningar, svettningar, mun- torrhet och ytlig andning uppstår ofta samt ökad hjärtfrekvens, hyperventilation och yrsel. Som musiker krävs en god kontroll över muskulaturen för att behärska ett in- strument. Symptom som skakningar och hala fingrar för till exempel en violinist är ett hinder och leder till försämring av framförandet. Vidare menar författarna att denna automatiska upphetsning av kroppen kan uppstå på grund av rädsla som ett resultat av tidigare negativ erfarenhet. Detta kan innebära att personen får svårt att fokusera. Alla dessa symptom är förknippade till vårt nervsystem och det vi kallar för ”fjärilar i magen”
eller nervositet är i själv verket adrenalin som utlöses i kroppen, därav påverkas vår fysiska förmåga.
Beteendemässig ångest handlar enligt Williamon (2004) om den inverkan som de fysiska aspekterna har. Andra utövare kan komma att drabbas då personen som lider av detta sänder ut negativa signaler. Kommunikation mellan utövare och publik eller utövare och utövare försämras och de fysiska symptomen kan leda till att själva framförandet blir av mycket sämre kvalitet.
Kognitiv ångest innefattar alla de psykiska aspekterna inom ämnet prestationsångest menar Williamon (2004). Det handlar om att personen upplever ångest i form av nega- tiva känslor och tankar som har att göra med själva framförandet eller uppspelet. Dessa tankar är ofta kopplade till personens sätt att handskas med självkänsla och självupp- skattning i samband med sin egen framgång.
Kognitiv ångest kan enligt Kenny och Ackermann (2009) följas av en rad olika konse- kvenser. Dessa konsekvenser benämns på följande sätt:
- starkare negativa förväntningar på sig själv,
- starkare negativt dömande i samband med självutvärdering av tidigare framträ- danden,
- starkare förväntningar på att det framträdande som kommer att genomföras ska bli bedömt negativt av examinatorer eller publik,
- starkare oro inför de konsekvenser som ett sämre framförande kan skapa,
- starkare mottaglighet för förändring i samband med en publiks reaktioner och dö- mande,
- sämre mottaglighet för tröst, lättnad eller välbefinnande då där finns bevis eller tecken på att ett skickligt framträdande genomförts.
Enligt Kenny och Ackermann (2009) kan negativa tankar leda till koncentrationssvårig- heter och även göra det svårt för den utövande att ta emot uppmärksamhet. Konsekven- serna kan också bli att personen utför sin prestation med slösaktig energi på att sådant sätt att dyrbara resurser snabbt går till spillo. De psykiska aspekterna kan även fram- kalla ytterligare ångest och därmed förstärka den redan starka prestationsångesten.
2.4.2 Bakomliggande faktorer till prestationsångest
Kenny och Ackermann (2009) förklarar att prestationsångest är klassat som ett eget syndrom, men kan i vissa fall bottna i andra underliggande psykologiska konflikter. Det är därför bra att först identifiera och lösa dessa konflikter för att kunna lösa själva pre- stationsångesten. Generaliserat ångestsyndrom är ett sjukdomstillstånd där vederbö- rande har en överdriven, okontrollerbar och irrationell oro vad gäller många delar i var- dagen och livet. Detta kan innebära långvariga kroniska besvär, där prestationsångest är en del av de många symptom som uppstår.
Enligt Kenny och Ackermann (2009) samt Williamon (2004) kan prestationsångest bottna i social fobi eller social ångest, då personen visar på tydliga försämringar i sam- band med interaktion med andra människor, så som ett framträdande inför publik inne- bär. Personen har svårt för att hantera social stress då ångesten utgörs av ett överaktivt nervsystem och ofta grundar det sig i låg självkänsla.
Williamon (2004) menar att de bakomliggande faktorerna också kan handla om helt andra saker som till exempel svårigheten i det som personen ska utföra. Om det som ska utföras är väl förberett och känns enkelt tenderar stressen att bli mindre inför framfö- randet och ångest uppstår då inte lika lätt. Ångest kan också vara situationsbunden, där scenskräck eller rampfeber är vanliga fenomen. I dessa fall kan faktorer som storleken på publiken spela roll samt vilken typ av publik där kommer att vara eller om stycket ska spelas utantill eller inte. Williamon menar att alla dessa bakomliggande faktorer och hur de hanteras kan påverka varje individs upplevelse av hot i sociala sammanhang.
Denna upplevelse är kopplat till kroppens naturliga instinkter i samband med att en fara närmar sig. Skräck, kamp, flykt blir därför en naturlig reaktion, då det är kroppens sätt att försvara sig för att själv överleva. Denna upplevelse av hot i samband med ett musi- kaliskt framförande bottnar ofta i en överdriven tolkning av situationen och faran upp- fattas därför värre än den egentligen är förtydligar Williamon. Detta bidrar i sin tur till saknad av de resurser som skulle behövas för att skydda eller försvara sig emot denna fara. Det finns dock många sätt av förberedelser som kan göras, vilket skapar en tryg- gare grund för den som lider utav prestationsångest, då personen kan förhindra större försämringar i prestationen.
2.4.3 Yerke-Dodsons lag
Williamon (2004) hänvisar till Yerke-Dodsons lag som ofta används inom prestations- psykologi för att beskriva förhållandet mellan kroppens upphetsning och kvalitén på prestationen.
Figur 1: Tabell över hur anspänning kan påverka prestationen (Diamond, Campbell, Park, Halonen &
Zoladz, 2007, s. 3)
Figuren ovan visar hur anspänning påverkar prestationen positivt då koncentrationen höjs. Dock kan den påverka prestationen till det sämre ifall anspänningen blir så stor att stark ångest uppstår.
Williamon (2004) förklarar att den anspänning som uppstår i samband med ett framfö- rande och som kan leda till prestationsångest inte bara är till nackdel för prestationen.
Resultatet kan alltså bli bättre om där finns en anspänning som är större än till vardags.
Detta innebär att det inte är till fördel om personen är för avslappnad, men heller inte för ångestfylld. Om personen är för avslappnad leder detta till ett ointressant och likgil- tigt framförande, medan för stark ångest kan leda till försämrad fysisk förmåga. Anled- ningen till att en viss anspänning kan vara till godo för den utövande beror på att detta för med sig viss spontanitet och främjar på så sätt det musikaliska sinnet menar Willia- mon. Då den kognitiva ångesten är låg bär personen inte på skräck inför att misslyckas eller inför de konsekvenser ett misslyckande skulle leda till. Om däremot den kognitiva ångesten är hög kommer ingen anspänning att hjälpa. Detta kan istället leda till att ett framförande helt faller då de negativa tankarna får för stort fokus och skapar en ond spiral.
3 Metodologi och metod
I detta kapitel presenteras den kvalitativa intervjun som forskningsmetod. Därefter re- dogörs urvalet av informanter, studiens genomförande och dess tillförlitlighet samt gil- tighet.
3.1 Metodologiska utgångspunkter
Enligt Kvale och Brinkmann (2009) har människor länge använt sig av intervjuer inom olika forskningsområden, som till exempel pedagogik och psykologi. Intervjumetoden har blivit en historisk central del i den professionella och vetenskapliga världen för att nå ny kunskap. Dock har den inte alltid blivit accepterad inom den sociala praktiken och först på senare år har den uppkommit i läroböckerna. Det finns både nackdelar och för- delar med själva intervjumetoden.
Kvale och Brinkmann (2009) menar att den kvalitativa intervjun bygger på en kvalitativ inställning som utgår från att utforska människors tänkande, lärande, vetande och hand- lande. Istället för att studera människolivet på ett tekniskt plan handlar intervjuer om att förstå och beskriva det som sker snarare än att förklara och teoretisera. Genom att diskutera ämnen som finns i vardagen kan forskare få en konkret bild av människors egna perspektiv och upplevelser av saker och ting. Målet i en kvalitativ forskningsinter- vju är att förstå intervjupersonens relation till livsvärlden och med en fördomsfri grund kunna tolka de beskrivningar som denne ger om den vardagsvärld hen lever i.
Enligt Kvale och Brinkmann (2009) ger den kvalitativa intervjun inte utrymme för kvan- titet och den är subjektiv snarare än objektiv. Detta skapar motstridigheter i huruvida denna typ av forskning kan räknas som vetenskaplig eller inte. Intervjun är en känslig och flexibel metod. Då intervjuaren blir verktyget för själva forskningen ställs höga krav och ansvar på dennes utförande av den. Intervjuresultaten kan också framstå som ogil- tiga i det fall intervjuaren inte är vaksam över på vilket sätt hen tolkar den information som informanterna ger. Genom att ta hänsyn till de negativa aspekter som en kvalitativ forskningsintervju kan innebära kan dock intervjuaren arbeta utifrån bättre grunder och medvetenhet för att stärka trovärdigheten i den.
Kvale och Brinkmann (2009) beskriver den halvstrukturerade forskningsintervjun, vil- ken utgår från en rad teman som knyter an till forskningens syfte och frågeställning. In- tervjun sker som ett samtal mellan två människor, men på ett professionellt plan där intervjuaren leder samtalet till vissa områden. Denna metod innebär att intervjuaren behöver vara lyhörd och öppen inför informantens svar då detta kan komma att påverka nästkommande frågor och hur samtalet leder framåt påverkas därför av de båda.
3.2 Metod och design av studien
I detta avsnitt motiveras mitt val av forskningsmetod och informanter. Avsnittet ger också en detaljerad beskrivning kring processen i utförandet av den kvalitativa forsk- ningsintervjun.
3.2.1 Val av metod
Då prestationsångest är någonting som psykiskt påverkar människor i det vardagliga livet anser jag intervjumetoden vara bäst lämpad för denna forskning. Genom att disku-
tera ämnet på en kvalitativ nivå kan underliggande fenomen komma att belysas och föra fram nya dimensioner som kan ge nya perspektiv på kunskapen i ämnet. Dörrar kan öppnas för att jag som forskar ska kunna ges möjlighet att dyka djupare in i den värld som prestationsångest innefattar och på så sätt skapas möjligheter för större förståelse eftersom fler pusselbitar förhoppningsvis läggs på plats. Valet av metod beror på studi- ens syfte, att på ett djupare plan lyfta fram och utforska pedagogers tankar och erfaren- heter kring ämnet prestationsångest för att således kunna förstå hur de använder detta i samband med sin undervisning.
3.2.2 Urval
Informanterna i föreliggande studie har valts utifrån några kriterier. Informanterna är instrumentalpedagoger som undervisar eller har undervisat på gymnasiet, folkhögskola eller högskolenivå. Då syftet med studien är att undersöka instrumentalpedagogers in- ställning till prestationsångest i samband med undervisning vill jag också ta reda på de- ras egna erfarenheter som utövande musiker och därav deras upplevelser av prestat- ionsångest. Jag har därför valt tre informanter som själva är eller har varit aktiva inom musikerbranschen på olika sätt utöver att de nu verkar eller har verkat som instrumen- talpedagoger.
De jag valt att intervjua har arbetat som instrumentalpedagoger många år, detta för att jag anser att en längre erfarenhet av undervisning kan gynna undersökningen. Pedago- gerna har då mött många olika elever och stött på många olika undervisningssituationer, vilket kan ge en större bredd och mångfald i svaren. Jag har valt att intervjua två män och en kvinna för att också få en någorlunda fördelning vad gäller de olika könen. In- strumenten de undervisar på är violin och piano.
Informanterna:
Person A är en man i 50-årsåldern som sedan många år tillbaka är fast anställd som or- kestermusiker vid en av Sveriges operahus. Han har undervisat många violinelever, bland annat på musikgymnasium
Person B är en kvinna i 50-årsåldern som tidigare arbetat som musiker i en av Sveriges större symfoniorkestrar. Hon har också undervisat i violin vid en av Sveriges musikhög- skolor.
Person C är en man i 40-årsåldern och frilansar som pianist. Han spelar i många olika sammanhang och framförallt i olika ensembler och kompgrupper. Han undervisar också i piano på musikgymnasium.
3.2.3 Datainsamling
Jag träffade informanterna på tre olika offentliga platser, den ena intervjun skedde vid ett bibliotek och de andra på olika skolor. Alla tre fick själva komma med förslag om var vi skulle ses. Jag valde att lägga upp det så då jag kände att det var viktigt att de alla skulle känna sig bekväma med platsen för att kunna fokusera på intervjun. I mötet med informanterna var jag noga med att först hälsa ordentligt och prata lite allmänt för att få en avslappnad stämning och stärka tryggheten i relationen mellan oss. Varje intervju tog mellan 30 – 45 minuter att genomföra och dessa spelade jag in med två inspelningsap- parater.
Intervjuerna som genomfördes enligt denna metod var utformade med tre frågeteman.
Då den intervjumetod jag använde har som syfte att nå djupare information om perso- ners upplevelser, erfarenheter och perspektiv var jag också noga med att anpassa de frågor jag hade utifrån hur intervjuerna fortlöpte, då informanternas svar påverkade själva intervjun. De teman som följde under intervjuerna lyder så här:
– Egna erfarenheter om prestationsångest – Prestationsångest i undervisningen
– Kunskaper inom ämnet prestationsångest
Informanterna var mycket öppna i sina samtal. De gav mig många olika svar och hade mycket att prata om, vilket även gjorde det lätt för dem att komma in på sidospår som var mindre relevanta för min forskning. Då jag är en ovan intervjuare var det en utma- ning att föra intervjuerna framåt i rätt riktning. Jag valde att så mycket som möjligt låta informanterna styra samtalet för att inte missa viktig information på vägen. De frågor jag ställde var mycket öppna då jag ville undvika att påverka informanternas svar.
3.2.4 Bearbetning och analys
Alla intervjuerna spelades in på minneskort via två inspelningsapparater som placera- des på väldigt nära, olika håll. Jag valde sedan den med bäst ljudupptagning. Under tran- skriptionerna använde jag min bärbara dator, där jag kunde både lyssna på inspelningen via Itunes och skriva ner den. Transkriptionerna löpte på snabbt och enkelt. För att dock undvika att missa viktiga detaljer spolade jag tillbaka och lyssnade flera gånger för att få ett så rättvis material att utgå från som möjligt inför bearbetning och analys. Då infor- manterna fick möjligheten att prata mycket fritt utifrån de teman jag lade fram har jag fått göra en del arbete vad gäller att strukturera upp de olika svaren. Analysen gjordes således i tre olika steg.
I första steget läste jag noggrant igenom varje transkription, från början till slut. Jag an- vände mig sedan av meningskoncentrering då jag sammanfattade informanternas for- muleringar till kortare meningar. Detta gjordes för att lättare kunna få ut kärnan av det som sagts. Jag upptäckte att det fanns mycket information att hämta från varje infor- mant och att jag hade svårt att begränsa mig i bearbetningen av de nedskrivna intervju- erna. Jag valde här att hela tiden utgå ifrån mina forskningsfrågor och på så sätt be- gränsa mitt urval. Då informanterna ibland kom in på sidospår valde jag att här ta bort all den information som jag i transkriptionen ansåg gick utanför ämnet. Jag upptäckte också att vissa svar var dominerande då dessa återkom flera gånger. Dessa har jag varit extra noga med att ta fram då jag tolkat det som att de varit viktiga aspekter hos dessa instrumentalpedagoger och därför är relevant för resultatet.
I steg nummer två sorterade jag informanternas svar i några övergripande teman för att skapa en bättre helhet och lättare kunna jämföra de olika intervjuerna med varandra.
Jag letade efter gemensamma mönster samt efter skillnader i svaren hos de olika infor- manterna. Jag försökte se om där fanns några svar som dominerade och uppmärksam- made då dessa extra mycket. Jag sökte efter variationer i informanternas förhållnings- sätt till ämnet prestationsångest för att förstå deras olika handlingar i samband med deras egen undervisning.
I steg tre återgick jag till transkriberingarna igen, för att nu djupare analysera hela materialet på nytt, med hjälp av de rubriker jag fått fram och de svar jag strukturerat upp. Jag fann också de citat som blev viktiga för resultatet.
3.2.5 Etiska överväganden
I studien har jag tillämpat CODEX (2015) regler och riktlinjer för forskning. Informan- terna har innan genomförd intervju fått en blankett som innefattar översiktlig informat- ion kring studien och studiens syfte. De har informerats om att deltagandet är frivilligt och om sina rättigheter att, när som helst under arbetsprocessen, kunna avbryta sitt del- tagande. Genom blanketten har de fått kryssa i att de samtycker till att bli inspelade och att det som de säger får användas i denna studie. Jag har dock låtit hålla alla namn ano- nyma för att inte röja informanternas identitet.
3.2.6 Studiens tillförlitlighet och giltighet
För att stärka tillförlitligheten (reliabiliteten) i studien har jag låtit anpassa utformning- en av varje intervju, med hänsyn till informanternas olika svar. Jag har använt mig av uppföljningsfrågor för att undvika feltolkningar eller missa viktig information på vägen.
Jag har också låtit frågorna vara så neutrala som möjligt för att inte själv påverka infor- manternas svar. Alla intervjuer har transkriberats ord för ord så att inget förgås. Jag har sedan återgått flera gånger till transkriptionerna under bearbetningen och analysen för att undvika misstolkningar av materialet. Då studien utforskar hur, snarare än om in- strumentalpedagoger uppmärksammar och motverkar prestationsångest hos sina elever kan detta bidra till att en viss förväntningseffekt uppstått.
För att stärka giltigheten (validiteten) i studien har intervjuerna planerats väl i förväg och sedan utformats på samma sätt, med tre frågeteman. Jag har varit noga med att se till att varje intervju innehållit alla delar och att jag fått svar på de funderingar som noga förberetts. Det som dock blir problematiskt i frågan om studiens giltighet är de olika riktningarna som intervjuerna tagit då jag valt att anpassa upplägget av mina frågor uti- från informanternas svar. Denna studie redogör också för endast tre personers syn på prestationsångest, vilket inte kan svara för en eventuell generell syn och kan därför inte räknas som en ren sanning.
Enligt Kvale och Brinkmann (2009) baseras reliabiliteten på huruvida den intervjuade kommer att förändra sina svar under en intervju och hur intervjun fortlöper i relation till de ledande frågorna. För att dock behålla kreativiteten är det viktigt att intervjuaren får använda sin egen intervjustil och improvisera. Giltigheten kan definieras utifrån huruvida intervjupersonen undersöker vad den är avsedd att undersöka. Då de kvalita- tiva intervjuerna speglar de fenomen som ligger till grund för undersökningen kan kvali- tativ forskning leda till valid kunskap.
4 Resultat
I detta kapitel presenteras studiens resultat. Under analysen har tre huvudteman fram- kommit: Informanternas uppfattningar om fenomenet prestationsångest, aktivt engage- mang och bemötande gentemot eleven samt metoder för att förebygga prestationsångest.
4.1 Informanternas uppfattningar om fenomenet prestationsångest
I detta avsnitt belyser informanterna olika faktorer och aspekter av fenomenet prestat- ionsångest samt vilka konsekvenser som kan uppstå. Det visar sig också att prestations- ångest uppstår när vi har brist på trygghet, självkänsla eller kunskap.
4.1.1 Prestationsångest som en naturlig energi, starka krav eller fixering på sig själv Informant C beskriver prestationsångest som en energi, vilken kan vara antingen bra eller dålig. Många musikutövare känner att de presterar som sämst i de situationer där de vill prestera som bäst. Då prestationsångest kan förstöra väldigt mycket för väldigt många är det viktigt att arbeta med problemet för att komma framåt. Han tycker dock att ett visst mått av prestationskrav är bra och ger en gnista som behövs för att få till det lilla extra i musiken.
Informant A tror att de värsta kraven kommer inifrån och att det därför är viktigt att vara tillåtande emot sig själv. Han säger att kraven av prestation kan handla mycket om att ”göra rätt” och ångest uppstår då som rädsla för att ”göra fel”. Han menar att prestat- ionsångest är någonting negativt då det kan bli så stort att det hämmar ens musikaliska och personliga uttryck. Vi behöver sätta krav på oss själva för att kunna prestera, säger han, men det får inte gå över styr. Därför måste det finnas en balans mellan kraven och prestationen.
Informant C upplever att prestationsångest är ett ämne som det inte talas så mycket om i lärarlaget, men han säger också att det inte känns som ett så stort problem. Hade det funnits behov så hade det varit ett ämne som funnits mer i diskussion, menar han. In- formant A upplever däremot att prestationsångest är något som är tabu och inte riktigt accepterat. Han anser att det vore bättre om folk vågade prata om det mer än vad de gör, då han tror det kan hjälpa. Det finns en tendens att utifrån dagens samhälle, känna att allt måste vara perfekt och att en svaghet därför blir svårt att visa. Han menar att det påverkar negativt då vi stänger ute sådana känslor som prestationsångest. Person B tycker att prestationsångest känns egofixerat:
När man spelar så har man inte tid att tänka på sig själv. Det finns många som tycker man ska tänka positivt, så här jag kan och jag duger och det här, men jag tror att det blir också en sorts fixering på sig själv medan man spelar, man hinner inte tänka så för då splittrar man ju sig. Så att man tänker hela tiden på vad det är man formar och att jag får göra det.
Därför att annars blir det tyst. Så musiken är ju inte någons så att säga.
(Informant B)
Även informant C säger att då han går upp med ambitionen om att visa hur duktig han är brukar prestationen bli sämre, medan om han har ambitionen att visa upp den fantas- tiska musiken brukar det bli bättre. För honom handlar det om att skifta fokus från sig själv och sin prestation till det musikaliska. Informant B tillägger dock att hon tycker
begreppet prestationsångest låter som mer än nervositet, att det handlar om att tvinga sig själv att prestera för att duga som människa:
Det låter mer än nervositet för mig. För nervositet, det ska man ju, det är ju oundvikligt att man har lite grand, det hör ju till jobbet liksom. Så man ska ju inte få det till att det förstör för en, då får man göra någonting åt det. Men det kanske är därför som man blir så nervös så man inte kan styra sig för att man har prestationsångest. Alltså att man tvingar sig till saker för att duga. (Informant B)
Informant B verkar förhålla sig till prestationsångest på två sätt. Dels menar hon att pre- stationsångest inte är något psykiskt problem, utan att det uppstår när vi inte kan det vi ska utföra. Hon tycker därför att prestationsångest blir en fixering på sig själv. Det är musiken som ska stå i fokus när vi spelar, inte vi själva. Till skillnad från de två andra informanterna skiljer hon dock begreppet prestationsångest från nervositet och hävdar därmed att syndromet har en djupare innebörd, att det handlar om att tvinga sig själv att prestera för att duga som människa. Hon berättar när hon själv känt sig jättenervös, då hon spelade i en ensemble. Det var inga svåra noter, men då hon spelade med mycket petiga kollegor kände hon sig obekväm. Hon kände att hon inte fick någon egen frihet att skapa och glädjen i musiken gick då förlorad.
4.1.2 Prestationsångest som en brist på trygghet, självkänsla och kunskap
Informant A förklarar att prestationsångest eller stark nervositet kan bottna i en otrygg- het i sig själv:
Men jag tror, jag tror att allt bottnar i en slags trygghet med det man gör, med läraren, med konserter, med det man spelar och sitt instrument. (In- formant A)
Informant A menar att trygghet är en av de viktigaste ingredienserna och därför blir hans roll som pedagog och den relation han skapar till eleven betydelsefull. Tillsammans med eleven kan de då bygga upp tryggheten innan konserter. Han säger att prestations- ångest kan handla om osäkerhet i ens identitet. Innan personen har funnit sin identitet i det sammanhang som hen befinner sig i kan där finnas en otrygghet inombords, till ex- empel då en musiker börjar arbeta i en ny orkester. Då vi känner oss trygga kan vi också lättare se över de förberedelser som behöver göras tror han. Han tillägger att han har läst några böcker inom ämnet prestationsångest, men tycker det vore bra att få lite bättre verktyg. Framför allt vill han ha mer kunskaper kring mental träning då han tror det är en viktig ingrediens för att hjälpa elever. Han tycker att de kunskaper han fått trots allt gjort honom mycket medveten om den problematik som kan uppstå kring pre- stationsångest.
Informant B säger att hon haft elever som själva yttrat att de blir så nervösa och att de då vill prata om sig själva och problemet. Hon tycker att det är fel väg att gå. Ofta kan det vara ett enklare problem att lösa då det handlar om att de måste öva. Det är lätt att det blir en diskrepans mellan dröm och verklighet då eleven vill spela vissa stycken där hen faktiskt saknar kunskap och teknisk färdighet. Där av uppstår nervositet. Även person C menar att då eleven tappar kontrollen på grund av att till exempel muskelminnet strej- kar så innebär det att kunskapen sitter för ytligt.
Informant B säger att då vi inte kan hantera eller styra vår nervositet kan detta bottna i tankar om självkänsla och självvärde i förhållande till prestation. Hon berättar att hon stött på kolleger som haft problem med nervositet då de växt upp i förhållanden där de till exempel inte fick någon middag om de inte övat. Därav dög de inte om de inte preste- rade, menar hon. Hon har också stött på människor som tävlat sig fram hela livet och som känt sig dåliga om de kommit endast tvåa i en tävling. Hon har märkt hur deras pre- stationsbehov har påverkat dem i livet och tillägger att hon själv aldrig blivit tvingad på det sättet, utan alltid spelat för sin egen skull. Därför är hon noga med att skilja männi- skan från prestationen, då hon tror att prestationsångest kan bli ett problem när vi sät- ter vårt människovärde i vad vi utför. Dock kan det vara svårt att inte jämföra sig med andra, men vi måste se människan bakom prestationen.
4.1.3 Konsekvenser av prestationsångest
Alla tre informanter hävdar att de flesta människor kommer i kontakt med nervositet eller prestationsångest och att det är någonting naturligt och oundvikligt. Dock yttrar det sig på olika sätt.
Informant A berättar att låsningar har uppstått hos elever. På fiol är det vanligt med stråkdarr, men även stressen vid nervositet kan göra att eleven upplever att noterna blir suddiga. Informant C säger att prestationsångest kan yttra sig genom att eleven veckor innan ett uppspel är väldigt spänd och nervös, så pass illa att hen inte kan tänka på nå- got annat än det framförande som väntar. Prestationsångest kan också yttra sig plötsligt på en konsert genom att eleven märker att pedalfoten darrar eller att händerna har kramp och skakar. Tankarna kan gå kors och tvärs och eleven tappar kontrollen. Det kan gå så långt att personen glömmer bort vilken ton stycket börjar på. På piano brukar tyd- liga tecken på nervositet vara att personen använder för mycket pedal för att dölja sina misstag eller att muskelminnet strejkar då personen spelar utantill. Han hävdar att pre- stationsångesten kan bli som starkast just i den klassiska genren eftersom allt där är genomkomponerat och därför finns inte så mycket utrymme för att få göra fel, vilket ger känslan av att allt måste utföras perfekt. I andra genrer kan det vara lättare att improvi- sera och anpassa sitt spel efter nervositeten. Den klassiska musiken är dessutom mycket mer komplex menar person C.
4.2 Aktivt engagemang och bemötande gentemot eleven
Pedagogens engagemang i undervisningen och bemötande gentemot eleven är av bety- dande faktor, enligt föreliggande studie. Jag har valt att dela upp detta avsnitt enligt tre huvudpunkter som presenterar informanternas olika undervisningsstrategier; att bygga förtroende och skapa en trygg och positiv stämning, att ge rätt verktyg och balans mel- lan beröm och kritik, att sätta ord på det som känns svårt.
4.2.1 Att bygga förtroende och skapa en trygg, positiv stämning
Vad som ständigt återkommer under intervjun med informant A är vikten av, att som pedagog få eleven att känna sig trygg i undervisningssituationen. Han tror att eleven presterar bättre och blir som mest fri från ångest då eleven känner att hen vågar och får göra fel. Hans avsikt är därför alltid att skapa ett förhållande där eleven känner god till- tro och tillit till honom som pedagog. På så sätt kan eleven förstå att pedagogen är där för att hjälpa och vill ens bästa, istället för att vara en kritiker. Det blir då även lättare för pedagogen att ge kritik utan att eleven får prestationsångest. Eleven ska känna sig trygg samtidigt som kravbilden måste finnas där. Första tiden med en elev kan därför handla
