• No results found

NÖDINGE – ATTRAKTIV SMÅSTAD.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "NÖDINGE – ATTRAKTIV SMÅSTAD."

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

NÖDINGE – ATTRAKTIV SMÅSTAD.

PRESENTATION 15 OKTOBER 2014.

(2)

Nödinge - attraktiv småstad.

Inledning.

Uppdraget till Malmström Edström arkitekter och ingenjörer och Landskapsgruppen är att i dialog med tjänstemännen på Ale kommun beskriva en utveckling av centrum i Nödinge. Uppdraget bygger på tre målformuleringar som beslutades av kommunstyrelsen 2013 06 17.

1) En attraktiv småstad

Fördubbla Nödinges befolkning genom utveckling av boende, handel och verksamhet i centrumnära läge

2) Långsiktigt hållbar trafiklösning

Planera för en trafikstruktur med stationen som nav och attraktiva gång- och cykelnät 3) Integrera älvdalen

Älvdalens landskap skall bli en tydligare del av samhället där bebyggelsen skall kunna tillgodogöra sig landskapsrummet.

Den fördubbling av folkmängden i Nödinge som utpekats som mål kan inte uppnås enbart genom fortsatt utbyggnad av småskalig bebyggelse i externa lägen. Kostnaden för infrastruktur-investeringar blir alltför betydande och genererar ohållbart bilberoende. Förslaget redovisar en komplettering av kommunens pågående planer med en utveckling av Nödinge centrum till en attraktiv småstad där tågstationen utgör navet och det finns en tydlig stadskärna.

I det följande sammanfattas faktagrunder och förslag till inriktning för att skapa en hållbar stadsutveckling för Nödinge.

Identitet och målbild – den attraktiva småstaden

I den attraktiva småstaden är det lätt att leva. Planeringen sker med det gemensammas bästa för ögonen och ger association till en skala med låga till medelhöga hus i finmaskiga strukturer.

Småstaden är en social miljö där samverkan mellan individer eftersträvas. Småstaden Nödinge identifieras av ledorden Trygghet – Närhet – Identitet.

Trygghet - i staden uppnås främst genom att utemiljöerna befolkas så att man ser varandra.

I tätorten Nödinge finns i dag ett rikt föreningsliv som kan utvecklas och skapa fungerande sociala nätverk. En tydlig indelning mellan privata och offentliga zoner, överblickbarhet och belysning har också stor betydelse.

Närhet – Korta avstånd till service och vård är den självklara bedömningsgrunden för närhet som redan finns på platsen men bara på kartan. I verkligheten finns alltför många storskaliga gator, parkeringar och byggnader som utgör barriärer. För att skapa en mänsklig skala behöver centrumområdet omvandlas till en småskalig struktur

(3)

ANALYS.

Nödinge centrum nu och framtiden.

En stark utveckling och förtätning av bebyggelsen i centrum är ett gensvar på den stora investering som gjorts kring pendeltåget med tillhörande station i unikt centrumläge. Målet att fördubbla befolkningen till mellan 10 -12.000 invånare i Nödinge tätort sker delvis med redan planerade utbyggnader av radhus och villor i Södra backa, Ale höjd och vid golfbanan. Den viktigaste

pusselbiten är dock utvecklingen av en ny tät bebyggelse mellan Rödklövergatan och Vitklövergatan där stationen utgör ett nav för utvecklingen.

Nödinge centrum förvandlas från bostadsförort till småstad.

Området mellan stationen och kyrkan

Medborgarservice.

I det befintliga stråket från båthamnen vid Göta älv i väster upp till kyrkan i öster finns samhällsnyttigheter etablerade med skolor special- och vårdboende m m. Stråket med medborgarservice följer Hållsdamsbäckens sträckning på ömse sidor. Denna ordning föreslås

utvecklad och förstärkt med rekreationskvaliteter. Området kring bäcken kan bli ett naturströvområde som följer längs centrumutvecklingen från stationen upp mot kyrkan och vidare mot Vimmersjön.

Innehållet i medborgarstråket föreslås vara skolor, kulturhus, kommunal administration, vård och hälsa, vård- och specialboende, fritids- och föreningslokaler, rekreation o. dyl.

Området mellan rondellerna.

Handels- och verksamhets service.

Handelsområdet med stora parkeringsytor och storskalig bebyggelse skall utvecklas till - stadskärna.

Handelsområdet domineras idag av Balders stora tvåvåningsbyggnad som i bottenvåningen

innehåller handel med en egen leveransgata i öster och en stor markparkering för kunderna i väster.

På plan två hyr Ale kommun förvaltningslokaler. Härutöver finns några paviljongbyggnader vars status är relativt låg. Hela handelsområdet är i dag uppbyggt som ett externhandelsområde men fungerar i stor utsträckning som ett lokalt torg för Nödinge och intilliggande tätorter. Både handeln och medborgarna skulle vinna på att omvandla dagens situation till att stötta dess egentliga uppgift, en attraktiv småstad.

Navet = korsningen mellan medborgarservice och handelsområde.

Där området för verksamhet och handel korsas av stråket med medborgarservice uppstår ett nav som nu fått extra stark betydelse genom lokaliseringen av pendeltågsstationen. En strategi för utvecklingen av en stadskärna är att lokalisera den tyngsta handelsetableringen respektive mest besöksintensiva och mest betydelsefulla medborgarservicen till detta nav.

Områden för Boende

I centrum (A) finns både gator, kvarter och en tät men inte storskalig bebyggelse. Villa och

radhusbebyggelse (B) placeras som en ring kopplad till centrumbebyggelsen. Nyexploateringarna i Södra Backa, Ale höjd och Golfbanan (C) placeras som bostadssatelliter med tillgång till kvaliteterna i centrum genom attraktiva gång- och cykelnät samt goda parkeringsmöjligheter i parkeringshus i centrum. Området mellan Vitklövergatan och Rödklövergatan förändras från bostadsförort till stadskärna. En tät bebyggelse med hög exploatering blir en direkt konsekvens av kravet på tillgänglighet och effektivt utnyttjande av den nya järnvägen/kollektivtrafik som finns kopplad till stationsnavet.

(4)

TRAFIK

Tågstationen med direkt närhet till centrumbebyggelsen utgör en stor kvalitet där den pendeltågtrafik som finns har mångdubbel kapacitet mot dagens behov, infrastrukturen finns redan på plats i

centrala delarna nära stationen för en stor förtätning och befolkningsökning.

Viaplanering för effektiva och trygga boendemiljöer

Näten för samtliga trafikantgrupper har placerats för att skapa möjligheter att nå målpunkter genom viaresor. Exempelvis ska boende i de perifiera villaområdena med bil eller cykel kunna passera skolan på väg till stationen utan att fastna i säckgator som genererar omvägar och onödiga utsläpp från biltrafik. Ett flöde av människor genom centrumområdet befolkar ytorna mellan husen där även biltrafik kan skapa trygghet så länge den rör sig på de oskyddade trafikanternas villkor.

Strategiskt placerad parkering med samnyttjande

Parkeringshus är en effektiv men dyr lösning i förhållande till markparkering. Genom att samla parkeringen till parkeringshus som även utgör bullerskydd mot motorvägen och järnvägen frigörs mark som kan bebyggas i centrumläge. Nyckeln till att skapa en långsiktig parkeringssituation i Nödinge centrum är att samnyttja parkeringsplatserna effektivt mellan boende, handel och arbetspendlare och skapa mervärden som gör det intressant att välja kollektivtrafiken framför att fortsätta från bostaden i den egna bilen.

Närheten mellan bostäderna i centrum och tågstationen är en viktig kvalitet som förstärks i uppbyggnaden av de nya bebyggelsekvarteren. Genom att flytta ut boendeparkering från markparkering och garage inne i området till parkeringshus som placeras strategiskt

uppstår situationen att det är lika nära att promenera direkt till tåget som att gå till sin parkerade bil.

I de bostadskvarter som ligger längst från centrum placeras parkeringen kopplat till den yttre ringleden. För att framtidssäkra bebyggelsestrukturen i kvarteren byggs inga garageplatser i källare utan istället kan prefabricerade parkeringsdäck bli aktuellt under uppbyggnadsfasen av området.

När kvarteren sedan är fullt utbyggda och när/om bilinnehavet minskat kan parkeringsdäcken rivas till förmån för förtätning med ytterligare bostäder.

TRAFIKANTGRUPPERNAS NÄT

Trafiknäten i Nödinge skall kännetecknas av att de har planerats för att skapa ett samhälle som ger goda vistelsemiljöer för både boende och besökare. Det skall vara ett tydligt och orienterbart nät som utformas självförklarande. Överblickbarhet och siktlinjer till målpunkter minimerar behovet av

skyltning. Biltrafiken skall kunna komma nära och angöra centrum, skolor/förskolor och komma intill bostäder men utan att störa då all parkering utom korttidsparkering hanteras i parkeringshus mellan centrum och järnvägen samt i ytterkant av flerbostads-/skolområdena

Funktioner som skall uppfyllas

1) Attraktiv stationsmiljö med goda bytesmöjligheter, direkt närhet till centrum samt koppling till alla trafikantgruppernas nät

2) Centrumbildning med attraktiva mötesplatser 3) Trygga och säkra skolvägar

4) Angöring och leveranser till skolor, förskolor och butiker

(5)

6) Bil- och cykelparkering för boende, handel, skola och arbetspendling

Gångtrafik

Det finns två nät för fotgängare i området. Det gena nätet som samlokaliseras med cykelnäten samt ett gångvägnät för rekreation som leder till och förbi naturupplevelser och intressanta utblickar i området.

Cykeltrafik

Cykelnätet består av övergripande nätet där pendlingscyklister och cyklister med mål utanför området får tillgång till separerade cykelvägar med hög standard på bredd och linjeföring placerade för att minimera konflikter med biltrafik och korsande gångtrafik. Det lokala cykelnätet byggs ut så att man kan nå centrum, skolor och förskolor från alla bostadsområden utan konflikt med fordonstrafiken på bilarnas huvudgator. Dagens slutna handelsområde bryts upp till kvartersbildningar som ökar framkomligheten för gång- och cykeltrafiken.

Kollektivtrafik

Pendeltågsstationen utgör navet i Nödinge till vilket busstrafiken angör via ringleden väster om Ale torg. Tågtrafiken har kapacitet för stora volymer av resande och de hållplatslägen som finns för buss har god kapacitet för framtida trafikökningar. Lokala servicelinjer med mindre bussar kan trafikera inne i bostadsområdena men gör då det via lokalgatunätet för bil utan hastighetsanspråk.

Ett tredje förbindelsetorn föreslås som landar i ett stationstorg för att koppla samman stationen med centrumbebyggelsen och handeln. Vid stationstorget samlas alla funktioner som behövs för snabba och bekväma byten till tåget för både fotgängare, cyklister och bilister. Parkeringshusen rymmer plats för säker uppställning av cyklar och bilar men kan även innehålla serviceutbud som till exempel cykel- och bilpool, däckverkstad, cykelverkstad, biltvätt/recond, resenärsinfo/butik etc.

Transporter

Leveranser till butikerna i centrum bör ske samlat till en strategiskt placerad gemensam terminal som sedan levererar ut varorna till butikerna i centrum med mindre fordon. Leveranser till skolor och förskolor ska ske på trafiksäkert sätt där lastfickor kan utnyttjas som angöringsplatser för bil under tider de inte utnyttjas.

Biltrafik

De stora trafikvolymerna belastar en yttre ringled som efter utbyggnad omsluter cirka 75 % av samhället. Norra Kilandavägen har i dagsläget en hög standard. Utbyggnaden som föreslås omfattar en ny sträckning av Nödingevägen väster om gymnasiet samt en höjd standard på Backavägen för att öka framkomligheten och kapaciteten för tillkommande bebyggelse i Södra Backa. På den yttre leden färdas bilarna med god framkomlighet på huvudgata separerade från gång- och cykeltrafik.

Angöring till bostadsområden, parkering och skolor/förskolor sker på lokalgator där bilarna kan komma fram men med låga hastigheterna och samspel med fotgängare och cyklister i många

punkter. I lokalgatunätet finns förslag på att binda samman södra och norra delarna genom en ny bro över Hålldammsbäcken.

Inne i centrumbildning och bostadsområden kan det bli aktuellt att släppa genom behörig trafik för att lösa angöring till kvarter och leveranser, sophämtning etc. men det sker då på gångfartsgator blandat med fotgängare och cyklister

(6)

GRÖNSTRUKTUR

Grön strategi.

I de förtätade delarna mellan Klockarevägen och Rödklövergatan samt mellan älven och kyrkan blir strategin att det naturgröna runt Hållsdamsbäcken och Berget släpps in mellan bebyggelsen som gröna kilar och övergår till parkmiljöer.

Hållsdamsbäcken

Hållsdamsbäcken är ett riksintresse med stora ekologiska värden och speciellt behov av skydd för vattenlevande organismer. För deras livsmiljö är det väsentligt att bäckens omgivande vegetation nu och i framtiden kan bibehålla en naturmarkskaraktär. Hållsdamsbäcken som rekreationsmiljö för Nödinge småstad bygger på att de parkmiljöer som föreslås utvecklas till naturparker i en skala som bäcken tål.

ÄLVDALEN

Tre strategier för att förena Nödinge med Älvdalen.

Den första älvdalsstrategin är att genom övergripande byggnadsutformning göra det möjligt visuellt att se älvdalen från hela stadscentrums bebyggelse. En sektion genom bebyggelsen med lägre byggnadshöjd närmast älven som trappas upp mot bergen gör det möjligt att ” ta del av älvdalen”

Den andra älvdalsstrategin bygger på att ”ta in älvdalsmiljön” - alltså vatten i stadskärnan. Genom en medveten gestaltning kan öppna dagvattensystem och fördröjningsdammar skapa en kontinuitet ut till älven av vattenmiljö genom bebyggelsen. Ett blått stråk.

Den tredje älvdalsstrategin blir att genom en ytterligare förbindelse över E45 och järnvägen skapa fler möjligheter att nå ut till själva älven. En trä(d)väg i höjd med trädkronorna längs Hållsdamsbäcken vidare över och ut till småbåtshamnen kan bli ett äventyrligt rekreationsstråk som väcker både uppmärksamhet och intresse.

Göteborg 2014-10-10 //BE o RA

(7)

Malmström Edström

Arkitekter Ingenjörer

N Ö D I N G E 2 0 4 0

(8)

A T T R A K T I V S M Å S T A D - “L Ä T T A T T L E V A .”

• FÖRDUBBLA BEFOLKNINGEN I NÖDINGE

• 3 X HÅLLBAR STADSUTVECKLING; EKOLOGISK, EKONOMISK, SOCIAL

• HÅLLBAR TRAFIKLÖSNING

• INTEGRERA ÄLVDALEN

(9)

Malmström Edström

Arkitekter Ingenjörer

TRYGGHET

NÄRHET

SMÅSTAD

IDENTITET

A T T R A K T I V S M Å S T A D

(10)

K O P P L I N G N O R D - S Y D

Bygga ihop Nödinge

(11)

Malmström Edström

Arkitekter Ingenjörer

MEDBORGARSER

VICE HANDEL & VERKSAMHETER

600 m

O R G A N I S A T I O N

(12)

BOSTÄDER Station

BOSTÄDER

BOSTÄDER

B B

B

O R G A N I S A T I O N

(13)

Malmström Edström

Arkitekter Ingenjörer

S E K V E N S A V P L A T S E R

Flera små torg med olika karaktär

(14)

P L A T T = C Y K E L S T A D

(15)

Malmström Edström

Arkitekter Ingenjörer

P P

P

P

P

PARKERA CYKELN OCH TA TÅGET

HÄMTA- /LÄMNASITUATIONER Gena bilseparerade stråk mellan bostadsområden och centrum, stationen och skolområdet.

PARKERA CYKELN OCH TA TÅGET

LÄMNA PÅ FÖRSKOLAN

BOSTAD

CYKEL HUVUDSTRÅK GÅGATA

HUVUDGATA BIL LOKALGATA BIL GÅFARTSGATA

V I A - P L A N E R I N G : C Y K E L

(16)

P P

P

P

P Biltrak från utkanten till

centrumhandel, tåget eller yttre mål

använder den yttre ringen.

CYKEL HUVUDSTRÅK GÅGATA

HUVUDGATA BIL LOKALGATA BIL GÅFARTSGATA

T R A F I K U T I F R Å N eller E X T E R N A M Å L

(17)

Malmström Edström

Arkitekter Ingenjörer

P P

P

P

P PARKERA OCH

TA TÅGET

LÄMNA PÅ FÖRSKOLAN

BOSTAD HÄMTA- /LÄMNASITUATIONER

Silning genom lokalgatunätet till korttids-parkeringar därefter till

parkeringsannläggning eller yttre ring.

HÄMTA- /LÄMNASITUATIONER Silning genom lokalgatunätet till korttids-parkeringar därefter till

parkeringsannläggning eller yttre ring.

CYKEL HUVUDSTRÅK GÅGATA

HUVUDGATA BIL LOKALGATA BIL GÅFARTSGATA

V I A - P L A N E R I N G : B I L

(18)

P

P

P

P

P

BIL

TÅG

BOSTAD Samnyttjande av parkering till

parkeringshus.

Promenadavstånd till tåg < bil.

V I A - P L A N E R I N G

(19)

Malmström Edström

Arkitekter Ingenjörer

P

P

P

P

P

P

P

P Permanent P-anläggning, samnyttjas, successiv utbyggnad Enklare P-anläggning, kan rivas och ersättas med exploatering

P

P

P

P

P

P

P A R K E R I N G S S T R A T E G I

Flexibilitet & Samnyttjande

(20)

T A D E L A V Ä L V D A L S R U M M E T

(21)

Malmström Edström

Arkitekter Ingenjörer

Öppen dagvattenhantering i Malmö

T A I N V A T T E N

(22)

Vandring genom trädkronorna. Exempel från Hässleholm och Tåkern

N Å U T T I L L Ä L V D A L E N

(23)

Malmström Edström

Arkitekter Ingenjörer

S T A T I O N S T O R G E T

(24)

S T A T I O N S T O R G E T

(25)

Malmström Edström

Arkitekter Ingenjörer

S T A T I O N S T O R G E T

(26)

Cykelboulevard

Gröna kilar

Kulturhus Stations-

torg

N

P A R K S T R A T E G I - Gröna Kilar

(27)

Malmström Edström

Arkitekter Ingenjörer

P A R K S T R A T E G I - Hållsdammsbäcken

“Bufferzon” med planterade träd skuggar brynet och lättar upp buskaget.

Låga “spångbroar” över vattenströmmen.

Lövsal

Noga utvalda entrépunkter

(28)

N

3 4

6 5

1

7

7 2 2

1

E T A P P I N D E L N I N G

Handel/Verksamhet: 35 500 m² (inkl. Kommunhus)

Bostäder: 245 000 m² (ca 2500 st)

Parkering: 68 500 m²

(ca 2 700 platser i anläggning

Tillkommer pendel genom delning

samt markparkering integrerad.)

Medborgarservice: 55 000 m²

(Skola, vård, omsorg & kultur)

Exploateringstal: 0,25-2,0

(29)

Malmström Edström

Arkitekter Ingenjörer

N

E T A P P 1

Handel: 12 000 m² (varav ICA 6000 m²) Kommunhus: 9 000 m² Bostäder: 15 000 m² Parkering: 30 000 m² Exploateringstal: 1,1

1

(30)

N

E T A P P 2 ( 2 0 2 0 )

Bostäder: 60 000 m² Parkering: 7 600 m²

Medborgarservice: 1000 m² Cykelboulevarden

Exploateringstal: 2,0

1

2

2

(31)

Malmström Edström

Arkitekter Ingenjörer

R Ö D K L Ö V E R G A T A N 2 0 2 0

(32)

N

E T A P P 3 - 4

Bostäder: 100 000 m² Parkering: 6 500 m² Exploateringstal: 1,5

1

2

4 3

2

(33)

Malmström Edström

Arkitekter Ingenjörer

N

E T A P P 5 - 7

Bostäder: 59 500 m² Parkering: 29 500 m²

Medborgarservice: 14 500 m² Park

1

7

2

4 3

2

5 6

1-7 0,25

(34)

References

Related documents

Undersökningspunkterna från utredningen har i föreliggande utredning givits borrhåls-id A-XX. - Butikshus i Nödinge, Pållängdsbestämning, Geoteknisk undersökning: fält- och

Då samtliga träd och alléer som förekommer inom planområdet ännu är relativt små och unga har de inte hunnit få någon större betydelse för biologisk mångfald, och

Dagvattenlösning för P-HUS 2 föreslås bestå av takavvattning till magasin som placeras på södra sidan av byggnaden för möjlig anslutning till befintligt dagvattensystem

Tabell B.8 visar andel omkomna på olika avstånd vid olycka på väg med massexplosivt ämne för personer utomhus eller inomhus baseras på Göteborgs översiktsplan (1999)...

För att klara riktvärden enligt trafikbullerförordning 2015:216 krävs att många bostäder har hälften av bostadsrummen vara mot sida med lägre ljudnivå eller att

Behovsbedömningen bör alltid utmynna i ett motiverat ställningstagande. När ställningstagandet är att en miljöbedömning inte behövs är det ett uttryckligt krav att skälen

Bebyggelse som planeras i dessa området bör ta stor hän- syn till de naturvärden som finns i omgivningarna, samt de rester som finns bevarade från Denofatiden i form

Området 1 skulle kunna vara ett tänkbart alternativ med hänsyn till avstånd till centrum och anslutning till befintlig väg och bebyggelse, men området är värdefull för