Samrådsredogörelse_.pdf Pdf, 386 kB.

1

Samrådsredogörelse

Detaljplan för del av Ånsta 2:1

Inledning

I samrådsredogörelsen sammanställs synpunkter som inkommit under samrådstiden

tillsammans med kommunens svar på hur synpunkterna beaktas i den fortsatta hanteringen av planärendet.

Hur samrådet har bedrivits

Plansamrådet har pågått under tiden 2019-08-29 och 2019-09-29. Under samrådet har

samrådshandlingarna och planeringsunderlaget funnits utställt i kommunens bibliotek samt på kommunens hemsida.

Trafikförvaltningen Region Stockholm begärde förlängd svarstid t.o.m. 7 oktober. Länsstyrelsen begärde förlängd svarstid t.o.m. 11 oktober. Båda godkändes.

2

Inkomna synpunkter

Under granskningstiden inkom 14 st. skriftliga yttranden, varav 11 st. med erinran.

Myndigheter och verk

1. Länsstyrelsen, 2019-10-11 Erinran

2. Lantmäteriet, 2019-09-27 Erinran

3. Trafikverket, 2019-09-27 Erinran

4. Trafikförvaltningen Region Sthlm, 2019-10-07 Erinran

5. Utbildningsnämnden, 2019-09-04 Ingen erinran

6. Bygg- och miljönämnden, 2019-09-27 Erinran

7. Södertälje kommun, 2019-10-04 Erinran

Företag och verksamheter

8. Skanova, 2019-08-29 Erinran

9. PostNord, 2019-08-29 Ingen erinran

10. Telge, 2019-09-27 Erinran

11. Vattenfall, 2019-09-27 Erinran

12. Catena fastigheter, 2019-09-27 Erinran

Organisationer och föreningar

13. Naturskyddsföreningen, 2019-09-03 Erinran

14. Södertörns brandförsvarsförbund, 2019-09-11 Ingen erinran

Myndigheter och verk 1. Länsstyrelsen

Sammanfattande bedömning

Länsstyrelsen bedömer att detaljplanens genomförande kan innebära en risk att

miljökvalitetsnormer för vatten enligt 5 kap. miljöbalken inte följs och att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser. Vidare behöver kommunen visa på att planförslaget inte innebär en påtaglig skada på riksintresset väg samt att kommunen behöver visa på att planförslaget inte innebär risk för människors hälsa och säkerhet.

Om dessa problem kvarstår vid ett antagande kan Länsstyrelsen komma att ta upp planen för prövning enligt 11 kap. 10 § PBL. Planen kan då komma att upphävas enligt 11 kap. 11 § PBL.

3 Prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 § PBL

Länsstyrelsen har, i detta skede, följande synpunkter på de områden som Länsstyrelsen har att bevaka enligt 11 kap. 10 § PBL.

Riksintresse för kommunikationer

Planområdet omfattas inte av några riksintressen men angränsar i norr mot Europaväg 20 som är utpekat riksintresse för kommunikationer. Kommunen anger i planbeskrivningen att

planförslaget inte bedöms påverka riksintresset för kommunikationer negativt. Länsstyrelsen delar Trafikverkets synpunkter som framgår i Trafikverkets yttrande, daterat 27 september 2019, att kommunen behöver utveckla sitt resonemang i planbeskrivningen kring påverkan på riksintresset väg kopplat till ökad trafik som planområdet bidrar till, samt att kommunen behöver utgå från Trafikverkets basprognos för trafik för år 2040. Denna bedömning behöver kommunen komplettera med i planbeskrivningen.

Sulfidberg

Länsstyrelsen kan inte utläsa av miljökonsekvensbeskrivningen eller planhandlingarna om kommunen avser att genomföra sprängningsarbeten inom planområdet.

Länsstyrelsen vill informera om att det finns ett antal områden i Södertörnsområdet som har visat sig innehålla sulfidhaltiga bergarter, där sprängning, krossning och upplag av berg med sulfidmineral har lett till en omfattande försurning av grund- och ytvatten. Detta har i sin tur medfört att metaller, som normalt inte är vattenlösliga och stannar kvar i marken, nu har blivit lösta och följer med dag- och grundvatten ut till recipienten. Det innebär mycket höga halter av bland annat metallerna bly, kadmium, zink och aluminium i vattnet, långt över gränsvärden för MKN vatten, vilket gett upphov till olägenheter för miljö och hälsa. Om sprängning och krossning av sulfidhaltigt

berg genomförs kan det därmed orsaka allvarliga negativa miljökonsekvenser och orsaka försämringar av miljökvalitetsfaktorer som ingår i ekologisk och kemisk ytvattenstatus. Att efterbehandla skador på grund av sprängning av sulfidberg är också särskilt svårt och kostsamt.

Av denna anledning är det av vikt att kommunen undersöker om det kan finnas sulfidhaltigt berg inom planområdet. Det innebär att kommunen behöver göra en inventering av

bergmaterialets egenskaper för att säkerställa att inget sulfidmineral finns i betydande förekomster. Kommunen behöver bland annat provta berggrunden till det djup man avser att spränga och genomföra analyser som kan utgöra en grund för en riskbedömning avseende förorening av vatten genom sulfidförande berg. Om förhöjd risk konstateras behöver miljökonsekvensbeskrivningen och utredning beskriva hur risken hanteras och på vilket sätt möjligheten att följa MKN kan säkerställas.

Dagvatten

Planförslaget kommer bidra till en ökad vattenavrinning. Enligt planförslaget ska avrinningen ledas bort från en vattenförekomst till en annan, från Måsnaren till Tyringen. Åtgärdsbehovet för dagvattenrelaterade problem för området kommer sannolikt därför att vara stort, inklusive behov av åtgärder utanför planområdet, vilket även framgår i slutsatser i planbeskrivningen och dagvattenutredningen (WSP 2016).

Kommunen anger i planbeskrivningen och i miljökonsekvensbeskrivningen att planförslaget kan antas medföra betydande miljöpåverkan med hänsyn till den ökade vattenavrinningen.

Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att det även kan innebära en betydande miljöpåverkan att leda bort avrinning från Måsnaren till Tyringen. Att avleda vattnet från en vattenförekomst till en annan är ett stort ingrepp som kan medföra allvarliga konsekvenser för vattenmiljön och påverkar båda vattenförekomsterna. Kommunen bör därför redogöra för de konsekvenser som den förändrade avrinningen medför i miljökonsekvensbeskrivningen.

Länsstyrelsen anser, med hänsyn till ovanstående, att kommunen inte har säkerställt att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas i berörda vattenförekomster.

4 Strandskydd

I en detaljplan får kommunen upphäva strandskyddet om det finns särskilda skäl för det och om intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses i planen väger tyngre än

strandskyddsintresset. Planområdets nordöstra del omfattas av generellt strandskydd om 100 meter, som råder runt sjön Måsnaren. Området som omfattas av strandskydd har i plankartan reglerats som kvartersmark och naturmark. Kommunen avser att upphäva strandskyddet inom kvartersmarken. Som särskilt skäl för upphävandet av strandskyddet har kommunen angett punkten 2 enligt miljöbalken 7 kap. 18 c §; att planområdet är väl avskilt från närmsta strandlinjen genom en väg, vilket syftas till E20 i denna detaljplan. Kommunen anger i

planbeskrivningen att det inte är möjligt att passera längs med stranden nordost om planområdet eftersom E20 passerar mellan planområdet och Måsnaren.

Länsstyrelsen saknar en bedömning kring behovet att planlägga för kvartersmark inom

strandskyddat område. Vidare behöver kommunen göra en avvägning mellan det allmänna och enskilda intresset. Länsstyrelsen anser även att plankartan ska kompletteras med tydliga illustrationslinjer som visar var strandskydd gäller i detaljplanen.

På nuvarande underlag kan Länsstyrelsen inte ta ställning till om det är möjligt att upphäva strandskyddet då det saknas en redogörelse om att intresset av att ta området i anspråk väger tyngre än strandskyddsintresset.

Mellankommunal samordning

Direkt söder om planområdet ligger kommungränsen mellan Nykvarns kommun och Södertälje kommun. I miljökonsekvensbeskrivningen och planbeskrivningen framgår att utvecklingen av Stockholm Syd drivs i nära samverkan med bland annat Södertälje kommun. Länsstyrelsen ska under samrådet verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt.

Länsstyrelsen efterfrågar därför till granskningsskedet att kommunen redogör tydligare för den samordning som sker med Södertälje kommun med direkt koppling till det aktuella

planförslaget. Det behöver även tydligare framgå vilka effekter ett genomförande av planförslaget kan få för mark- och vattenområden i Södertälje kommun.

Riskhänsyn

I plankartans nordöstra del tillåts fordonsservice (Z1) och kontor inom samma egenskapsgräns.

Det framgår inte i planbeskrivningen om det finns några risker kopplade till den planerade fordonservicen. Kommunen behöver till nästa skede undersöka om det finns olycksrisker kopplade till tillåten anläggning för fordonsservice som kan påverka kontorsbebyggelsen. Vid behov ska riskreducerande åtgärder redogöras för i planbeskrivningen och regleras i plankartan.

Norr om planområdet sträcker sig väg E20 som är en rekommenderad primär väg för transport av farligt gods. Kommunen bedömer konsekvenser för en eventuell olycka som små, under förutsättning att verksamheter placeras på ett avstånd om minst 40 meter och att byggnader för handel placeras på ett avstånd om minst 75 meter från riskkällan (E20). Kommunen har även säkerställt detta med en planbestämmelse på plankartan (m1). Länsstyrelsen anser dock att det är otydligt hur denna planbestämmelse förhåller sig till kontorsbebyggelsen som planeras mot väg E20, vilket kommunen behöver förtydliga till nästa skede i planprocessen.

Översvämningsrisker

Dagvattenutredningen (WSP 2016) ger förslag på dimensioneringsriktlinjer och föreslår att planområdet ska höjdsättas på ett sådant sätt så att ett 100-årsregn kan avledas utan att orsaka översvämning eller skador på fastigheter.

Länsstyrelsen anser att kommunen behöver göra en detaljerad utredning av risken för översvämning till följd av skyfall. I planhandlingarna behöver kommunen redogöra för hur området påverkas av ett 100-årsregn med klimatfaktor och om nödvändigt föreslå

skyddsåtgärder. Kommunen behöver även redovisa vart vattnet tar vägen och ansamlas vid ett 100-års regn med klimatfaktor. Kommunen behöver även beakta vattnet inte får avrinna så att

5 övriga byggnader och viktig infrastruktur utanför planområdet blir översvämmade. Kommunen

ska även beakta eventuella lågpunkter som finns inom planområdet.

Geotekniska förhållanden

Vid planläggning ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till risken för olyckor och erosion, enligt 2 kap. 5 § PBL.

En översiktlig geoteknisk undersökning för planområdet har tagits fram (WSP 2017). I planbeskrivningen redogör kommunen för planområdets geotekniska förhållanden och ger förslag på grundläggning. Kommunen gör dock ingen bedömning om markens lämplighet utifrån bland annat risken för ras och skred. Länsstyrelsen anser att kommunen tydligt behöver motivera att marken är lämplig för sitt ändamål utifrån risken för skred i planbeskrivningen.

Eventuella åtgärder/restriktioner som krävs för att marken ska vara lämplig för sitt ändamål ska redogöras för i planbeskrivningen och om nödvändigt regleras i plankartan.

Kommunen bör även beakta att de geotekniska förhållandena och markstabiliteten kan komma att påverkas av ett förändrat klimat med bland annat ökad nederbörd och högre temperaturer.

Övriga synpunkter av betydelse för planens genomförbarhet Arkeologi

De fornlämningar som ligger inom detaljplanen ligger i huvudsak inom område som planerats som Natur på plankartan. Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att

miljökonsekvensbeskrivningen har missat en fornlämning i sydvästra delen av planområdet. Det gäller en bebyggelselämning RAÄ Tveta 5:1/L2014:342. Den finns dock markerad inom plankartan, men bör även hanteras i miljökonsekvensbeskrivningen. För markingrepp eller övertäckning inom eller i anslutning till fornlämningar krävs prövning enligt 2 kap

kulturmiljölagen.

Naturvård

Kommunen anger i miljökonsekvensbeskrivningen att det inom eller i anslutning av

planområdet saknas naturområden med utpekad värdefull natur eller skydd enligt kap. 3,4 och 7 i miljöbalken. Vidare anger kommunen att områden som påverkas av artskyddsförordningen inte har påträffats inom planområdet. Kommunen nämner dock i planhandlingarna att det finns förutsättningar för förekomst av fridlysta arter inom planområdet då planområdet idag är oexploaterat.

Det framgår inte i miljökonsekvensbeskrivningen eller i planbeskrivningen om en artinventering ligger till grund för kommunens bedömning. Länsstyrelsen anser därför att frågan om påverkan på värdefull natur inte är utredd av kommunen. Länsstyrelsen anser att en artinventering bör genomföras och ska då ligga till grund för kommunens bedömning. Artinventeringen behöver då även innefatta fåglar och arter som är knutna till våtmarksområden. Artinventeringen ska utföras under lämplig tidpunkt på året då den biologiska aktiviteten är som störst.

Om en artinventering visar på att detaljplanen riskerar att påverka någon fridlyst arts bevarandestatus behöver kommunen göra en bedömning om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Kommunen behöver även klargöra om markområden inom planområdet omfattas av de generella biotopskyddsbestämmelserna, vilket inte framgår i dagsläget. Om något markområde berörs av bestämmelserna så behöver kommunen beskriva hur detta är förenligt med förbudet.

Länsstyrelsen noterar att det framförallt är en våtmark som kommer beröras av genomförandet av detaljplanen. Kommunen bör komplettera miljökonsekvensbeskrivningen med en

redogörelse för hur påverkan på våtmarkerna är förenlig med miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker och Ett rikt växt och djurliv. Sett till att många växter och djur är beroende av våtmarker bör kommunen genomföra fördjupade inventeringar av våtmarkerna för att klargöra respektive våtmarks värde.

Det ligger på verksamhetsutövaren att säkerställa sig om att massor som avses att flyttas inte innehåller invasiva arter som omfattas av förordning (2018:1939) om invasiva främmande arter.

6 Vidare är det enligt artikel 7.1 i förordning (EU) nr 1143/2014 förbjudet att transportera massor

som innehåller invasiva arter med undantag om massorna transporteras till destruktion.

Hushållningsbestämmelserna och de allmänna hänsynsreglerna

Kommunen anger i planbeskrivningen att planförslaget är förenligt med

hushållningsbestämmelserna i 3 kap. miljöbalken då planen är förenlig med översiktsplanens intentioner och den regionala utvecklingsplanen. Länsstyrelsen vill informera kommunen om att avsikten med bestämmelserna är att betona miljöfrågornas betydelse i planeringen, så att

hushållning sker med mark- och vattenområden. Länsstyrelsen anser att kommunens bedömning om förenlighet med hushållningsreglerna bör utgå från de naturliga förutsättningarna i

naturmiljön och hur dessa bäst nyttjas.

Våtmarker och deras värde

I Stockholms län råder markavvattningsförbud enligt 11 kap. 14 § miljöbalken. Syftet med förbudet och Länsstyrelsens generella inställning är att naturliga våtmarker ska bevaras. För att dispens från markavvattningsförbudet ska ges krävs särskilda skäl (11 kap. 14 § miljöbalken).

Bedömningen av särskilda skäl sker främst mot bakgrund av intresset från naturvårdssynpunkt att bevara våtmarker i området. Områden som ska markavvattnas ska i princip sakna betydelse från naturskyddssynpunkt.

Detaljplanens genomförande medför omfattande förändringar i avrinningsområdets hydrogeologi och kommunen anger att det finns flertalet våtmarker som påverkas av

detaljplanens genomförande. De våtmarker som inventerats, som framgår i planbeskrivningen och i miljökonsekvensbeskrivningen, har alla påtagliga naturvärden (klass 3) samt opåverkad hydrologi. Om kommunen väljer att bebygga våtmarksområden ska det på ett tidigt skede finnas med resonemang om lämpliga kompensationsåtgärder (16 kap. 9 § miljöbalken) för förlusten av våtmarksområden m.m.

Planens genomförande medför att ett flertal prövningar enligt miljöbalkens

11 kapitel. Kommunen behöver tydliggöra vilka områden som är vattenområden enligt 11 kap. 2

§ miljöbalken, samt ange vilka åtgärder som ska vidtas i dessa. Till vattenområden räknas diken och våtmarker (Prop 1997/98:45 s. 128). Grävning, fyllning, markavvattning m.m. i ett

vattenområde är vattenverksamhet enligt 11 kap. 3 § miljöbalken och ska antingen anmälas eller tillståndsprövas innan åtgärder utförs. För markavvattning krävs dispens och tillståndsprövning enligt 11 kap. 13–14 §§ miljöbalken. I varje prövning tillämpas de allmänna hänsynsreglerna, däribland lokaliseringsprövningen (2 kap. 6 § miljöbalken).

Markavvattningsföretag

Inom planområdet förekommer aktiva markavvattningsföretag. Länsstyrelsen anser att

kommunen behöver genomföra utredningar om hur diken och markavvattningsföretag påverkas samt redogöra för områdets fortsatta behov av dränering. Om det finns ett fortsatt behov att nyttja befintliga diken men avrinningen förändras behöver kommunen överväga om omprövning eller avveckling av företagen bör ske. Länsstyrelsen vill framhålla att diken är vattenområden och vattenanläggningar enligt 11 kap. miljöbalken och att det därför kräver tillstånd att riva ut ett dike.

Kommunens svar:

Planbeskrivningen har också uppdaterats och förtydligats vad gäller markavvattning, arkeologi samt geoteknik.

Planbeskrivningen har uppdaterats vad gäller riksintresset för E20 och planområdets närhet och eventuell hänsyn till denna. Plankartan har en bestämmelse om lägsta avstånd till E20, 40 meter för verksamheter och 75 meter för handel och kontor. Vid bygglovet kommer det att säkerställas att placering av byggnader inte görs på ett avstånd närmre än vad plankartan reglerar.

7

I

fastighetsägare, kontrollerat underlag kring berggrunden inom planområdet. De har gjort en bedömning, baserad på branschpraxis och erfarenhetsmässiga bedömningar, att förekomsten av sulfidförande bergarter inte heller skiljer sig och de slutsatser som dragits i tidigare rapport förefaller stämma även för det nu aktuella området. Den totala svavelhalten i berget bedöms över lag som låga.

Sedan samrådet har Nykvarns kommun och Södertälje kommun påbörjat en mellankommunal samordning där samverkansmöten sker ungefär en gång i månaden. Bland annat rör dessa frågor vägdragning, gatusektioner, naturvärde och dagvattenhantering.

Bestämmelsen om fordonsservice är borttagen, varför denna del av yttrandet inte längre är aktuellt.

En dagvattenutredning pågår och handlingarna kommer att revideras.

Nykvarns kommun har arbetat fram en dagvattenutredning som visar på Stockholm syds påverkan på Måsnaren och hur dagvattnet kan hanteras utan att påverka Måsnaren negativt.

Dagvattenutredningen för det specifika planområdet är även kompletterad vad gäller skyfall och utifrån den dagvattenutredning som tagits fram för Måsnaren.

Strandskyddet föreslås upphävs på kvartersmark i förslaget till detaljplan. De berörda delarna av planen där strandskyddet föreslås upphävas, påverkar naturmark i nordöstra delen av

planområdet. Det är inte möjligt att passera längs med stranden nordost om planområdet eftersom E20 passerar mellan planområdet och sjön Måsnaren. Utöver E20 så kommer Vattenfalls nya luftledning och nätstation begränsa framkomligheten.

Naturinventeringen har kompletterats mellan samråd och granskning och planbeskrivningen är bearbetad utifrån denna. NVIn berör nu både våtmarker och naturvärden. För de våtmarker som kommer att tas i anspråk så kommer andra våtmarker anläggas eller restaureras på andra platser.

Det är även viktigt att se över vägar för till exempel groddjur att ta sig mellan de olika våtmarksområdena. Planbeskrivningen har också justerats vad gäller tillståndsprövning för vattenområde.

2. Lantmäteriet

För plangenomförandet viktiga frågor där planen måste förbättras Planbeskrivning

Ansöka om gemensamhetsanläggningar görs av fastighetsägarna, det blir tydligare att ange fastighetsägarna som ansvarig för att söka förrättning och bekosta lantmäteriförrättningarna istället för exploatör. Fastighetsägaren är den som är behörig att söka lantmäteriförrättning i det här fallet. Det är inte möjligt att fördela förrättningskostnad, ersättningar till annat än sakägare.

En exploatör kan ta på sig kostnaderna via avtal men Lantmäteriet kan inte besluta om det.

Vägservitutet för fastigheten Södertälje Tveta-Valsta 4:1(Södertälje kommun) att nå masten.

Beroende av hur kvartersmarken indelas i fastigheter kan intrånget av servitutet vara betydande och svårt att genomföra tvångsvis om inte den befintliga vägen flyttas.

Ett servitut till förmån för Vattenfall för att säkra deras tillgång till sin ledning och transformatorstation. Servitutet behöver preciseras bättre i planen så att servitutet går att genomföra.

I det fall Vattenfall ska bilda ledningsrätt för ny ledning och transformatorstation så kan åtkomsten tryggas av ledningsrätten. Avstyckas (E) kan ett servitut bildas för att trygga åtkomsten av fastigheten.

Det framgår heller inte hur Vattenfalls luftledning som ska flyttas tryggas i det nya läget.

8 Under rubriken LANTMÄTERIFÖRRÄTTNINGAR. Här borde det framgå på ett tydligare sätt

att det är berörda fastighetsägare och ledningshavarna som ska stå kostnaderna.

Plankartan

I grundkartan saknas fastighetsbeteckningar. Det är viktigt att fastighetsbeteckningarna redovisas för att göra det lätt för den som är berörd av planen att hitta respektive fastighet på plankartan. De fastighetsbeteckningar som redovisas är otydliga.

I planbeskrivningen refereras till olika vägar men det framgår inte i kartan vart dom ligger.

Delar av planen som bör förbättras Planbestämmelse

I planbestämmelsen under egenskapsbestämmelse för kvartersmark anges högsta utnyttjandegrad med (e2). I plankartan och i planbeskrivningen används (e1) Kommunens svar:

Planbeskrivning och plankarta kommer att uppdateras enligt Lantmäteriets synpunkter.

Vattenfalls kommande transformatorstation kommer inte längre att ligga inom planområdet och väganslutningen till deras transformatorstation utanför planområdet kommer att säkerställas genom den väg som, genom en gemensamhetsanläggning, kommer att byggas genom den östra delen av planområdet. Denna väg kommer att ansluta till transformatorstationen.

Vad gäller Vägservitutet för fastigheten Södertälje Tveta-Valsta 4:1, i Södertälje kommun, kommer det behöva omprövas och lämpligast gå i naturmarken längs kommungränsen.

Vattenfalls luftledning som ska flyttas, flyttas inte på grund utav planläggning utan denna skulle ha flyttats trots detta. Det är Vattenfall som står för kostnad för flytt av sin befintliga ledning och för anläggandet av en ny ledning med ny transformatorstation. Detta regleras inte i samband med planläggningen utan sker parallellt med planarbetet.

3. Trafikverket

Riksintresse för kommunikationsanläggningar

Europaväg 20 är ett utpekat riksintresse för kommunikationer, vilket framgår av

planhandlingarna, och ska därmed skyddas mot åtgärder som kan försvåra tillkomsten eller nyttjandet av anläggningarna. Riksintresset omfattar samtliga delar av anläggningen och eventuella framtida utbyggnadsbehov. För att kunna bedöma om förslaget till detaljplan utgör skada på riksintresset bör kommunen analysera och redovisa konsekvenser för trafiken i

området och omkringliggande vägnät samt vid behov presentera åtgärdsförslag. Trafikverket tar fram och tillhandahåller trafikprognoser för alla trafikslag, så kallade basprognoser.

Kommunens trafikanalys bör utgå från Trafikverkets gällande Basprognos. Nuvarande prognos gäller trafik år 2040. I de fall en annan prognos används bör denna relaterats till Trafikverkets Basprognos för att skapa förståelse och jämförbarhet.

Åtgärdsvalsstudie Almnäs/Mörby

I planbeskrivningen omnämns en standardhöjning av väg 518 samt att en ny gång- och cykelväg längst med vägen 518 kan bli aktuell. Trafikverket har inte kännedom om dessa åtgärder. Behov av sådan åtgärd ska lyftas inom ramen för pågående åtgärdsvalsstudie för logistik- och

verksamhetsområdet Almnäs/Mörby. För att säkerställa att verksamhetsområdet förses med effektiv och hållbar gods- och varuförsörjning anser Trafikverket att det är angeläget att kommunen i kommande planering av Almnäsområdet beaktar resultatet av åtgärdsvalsstudien.

Planläggning av statlig infrastruktur och bebyggelsefritt avstånd

Trafikverket anser inte att den statliga infrastrukturen ska planläggas med detaljplan.

Trafikverket bedömer att det tydligare bör framgå hur vägområdet för väg 518 har avgränsats i planhandlingarna. Trafikverket kan med nuvarande underlag inte bedöma om avgränsningen är korrekt. Delar av väg 518 som berörs av planen ingår i arbetsplan för trafikplats Almnäs (E20),

9 plangränsen för aktuell detaljplan ska förhålla sig till vägområdesgräns i arbetsplanen. För

resterande del av väg 518 som berörs av detaljplanen saknas gällande dokument som redovisar vägrättområde, vilket innebär att vägområdet måste tolkas in utifrån hur det ser ut på platsen.

E20 omfattas av ett utökat bebyggelsefritt område om 50 meter mätt från vägområdet på E20, vilket även gäller för vägens påfartsramper. Enligt remitterade handlingar klaras inte avståndet om 50 meter längs vägens påfartsramp i östra delen av planområdet. Trafikverket anser att placeringen av byggnad behöver justeras så att avståndet upprätthålls.

Intill länsväg 518 ska ett bebyggelsefritt avstånd om 11 meter från vägens beläggningskant säkerställas. I de fall undantag från ovanstående avstånd kan bli aktuellt måste beslut föregås av tekniska utredningar som visar att Trafikverkets behov säkerställs. Trafikverket förutsätter att avståndet om 11 meter upprätthålls och anser att kommunen bör justera planläggning av byggnad där avståndet inte hålls.

Trafikverket undrar även hur kommunen planerar att trafikförsörja östra sidan av planområdet.

Farligt gods på väg

E20 är en primär transportled för farligt gods och hänsyn till farligt gods ska därmed beaktas för exploatering enligt de rekommendationer berörd länsstyrelse anger. Riskanalys ska tas fram för exploatering inom 150 meter från vägen. Trafikverket vill uppmärksamma att eventuella skydds/riskreducerande åtgärder som sker till följd av kommunal planering inte ska placeras i Trafikverkets vägområde. Riskanalysen ska utgå från beräknade trafikmängder enligt

Trafikverkets basprognos för år 2040.

Dagvattenhantering

Trafikverket vill att det säkerställs att E20 och väg 518 inte påverkas negativt vid hantering av detaljplanens dagvatten. Planens dagvatten får inte ledas ner till Trafikverkets diken eller trummor. Höjdsättning och avledning av ytvatten ska ske så att ytvattnet inte leds mot

Trafikverkets diken eller trummor. Om annat sätt än att leda vattnet till Trafikverkets diken eller trummor inte är möjligt, ska dikens och trummors kapacitet utredas. Om dessa inte klarar ett 100 årsflöde i de nya förhållandena ska möjligheten att dimensionera upp eller komplettera diken eller trummor utredas.

Kommunens svar:

Planbeskrivningen förtydligas angående eventuell påverkan på riksintresse E20 och trafikplats Almnäs. Bland annat görs en känslighetsanalys och kapacitetsberäkning på trafikplats Almnäs.

Vad gäller planläggning och bebyggelsefritt avstånd så ligger E20 utanför planområdet och närmsta bebyggelse som möjliggörs i detaljplanen ligger på ett avstånd om 50 meter till Trafikverkets vägområde. Avståndet till påfartsramper ligger på 30 meter. Avståndet till väg 518 har reviderats enligt trafikverkets önskemål om 11 meter.

Väg 518 ingår i detaljplanen då detaljplanen måste redovisa hur väganslutningar är tänkta att ske. Detaljplanen medger inga justeringar vad gäller vägen utan planlägger istället ett större planområde likt det som är gjort i detaljplaner söder om aktuellt planområde, i Södertälje kommun. Trafikverket kommer även fortsättningsvis att vara huvudman för vägen.

Formuleringen om standardhöjning av väg 518 i planbeskrivningen tas bort.

De föreslagna verksamheterna medför att godstrafiken till och från området ökar. I framtiden är det troligt att även farligt gods omlastas här. Att större delen av verksamheterna är planerade på tillräckligt avstånd från farligt godsleder, samt att inga bostäder planeras i området, medför att konsekvenser av en eventuell olycka bedöms vara små. Detta är under förutsättning att även verksamheterna inom delområdena närmast E20 och järnvägen placeras på ett större avstånd än 40 meter för verksamheter och 75 meter för handel från dessa, en planbestämmelse har satts in för att säkerställa detta. Den låga risken för olycka i samband med farligt gods, som enligt

10 resonemang ovan skulle medföra små konsekvenser, innebär att risknivån bedöms vara

acceptabel. Det är dock viktigt att denna risk ändå beaktas i den fortsatta planeringen. I det fall transporter med farligt gods kan förekomma inom planområdet kan det behövas skyddsåtgärder för bebyggelsen, tex utrymningsvägar och friskluftsintag vända bort från riskkällan. Detta regleras dock inte genom planbestämmelser utan i avtal.

Kvartersmarken ligger också generellt högre än vägområdet vilket gör att risken för olyckor och påverkan blir betydligt mindre.

En dagvattenutredning pågår och handlingarna kommer att revideras.

4. Trafikförvaltningen Region Stockholm

Trafikförvaltningen anser att kollektivtrafikens förutsättningar för att trafikera Mörby (och Almnäs) är väl beskrivna i planen. En stor utmaning för hela området är samordning och planering mellan kommunerna och framtida kollektivtrafik. Liksom är beskrivet i planen kan inte Regionen förändra kollektivtrafikutbudet till området så länge förutsättningarna för genomgående trafik saknas och resenärsunderlaget inte motiverar en utökning av antalet avgångar. Trafikförvaltningen ser en utmaning i att området och vägnätet byggs ut i etapper under 20–30 år och vill påpeka vikten att tidigt tillskapa en genomfartsväg som kan nyttjas av kollektivtrafiken och samverkan mellan Nykvarn och Södertälje. Avgörande för dragningen av stombusslinjen är också var centrum för verksamheten i Almnäs lokaliseras. Trafikförvaltningen vill gärna fortsätta diskussionen kring framtida dragning av busslinjerna genom området, och ser det som viktigt att detta blir en treparts mellan Nykvarn, Södertälje och trafikförvaltningen.

Kommunens svar:

Nykvarn kommer att initiera en dialog mellan Nykvarns kommun, Södertälje kommun och trafikförvaltningen.

5. Utbildningsnämnden

Utbildningskontoret bedömer inte att detaljplanen får direkta konsekvenser för

utbildningskontoret eller för barn och unga i kommunen och har därför inga synpunkter att lämna på detaljplanen.

Utbildningsnämnden beslutar att anta utbildningskontorets yttrande som sitt eget.

6. Bygg- och miljönämnden

Bygg- och miljönämnden beslutat att lämna följande synpunkter:

Bygglovsavdelningens synpunkter

e1 - finns på plankartan men är ej angivet under planbestämmelserna e2 - finns under planbestämmelser men ej på plankartan

Planens syfte är delvis markanvändning med ”handel”. Detta borde redovisas med ”H” på plankartan.

Arkeologi

I plan- och genomförandebeskrivningen på sid 16 står följande:

”Fornlämningar som ska vara kvar inom planområdet ska ha ett skyddsavstånd på minst 50 meter, om ett skyddsavstånd inte går att hållas ska en för- och eventuell slutundersökning göras för att undersöka möjlighet att ta bort eller flytta lämningarna. Dessa undersökningar görs efter att detaljplanen vunnit laga kraft. I nuläget är det endast en husgrund, klassad som övrig historisk lämning, som riskerar att hamna inom kvartersmark och där flytt av lämning kommer att krävas. De övriga ligger inom naturmarken och är markerade på plankartan.”

På plankartan är endast två fornlämningar utmarkerade och de är placerade på naturmark.

Var är den historiska lämning ”husgrunden” som nämns i texten ovan, och som riskerar att

11 ligga inom kvartersmarken och vem ansvarar för en eventuell framtida flytt av denna? Är

det tänkt att varje enskild byggherre ska bekosta en undersökning vid en bygglovsprövning?

Hur är detta tänkt att säkerhetsställas?

Buller

Bullerutredning saknas och bör tas fram.

Miljöavdelningens synpunkter

Det är viktigt att anpassa dagvattensystemet till planerad exploatering då exploateringen inte får leda till att recipienternas status riskerar att försämras eller bidrar till svårighet att uppnå

miljökvalitetsnormerna för vatten. En kompletterande dagvattenutredning för hela området och dess gemensamma effekter behövs för att ta ställning till vilken påverkan området får. Den befintliga dagvattenutredningen påpekar att den höjden i nordvästra delen av planområdet behöver hanteras för att säkerställa att vattnet leds åt norr.Kvartersmark i sydöstra delen behöver också skyddas från avrinning på hällmarkerna som den angränsar till.

Det framgår att hällmarkerna ska bevaras för att bl.a. bibehålla utblick, men att just utblicken begränsas pga. tillåten byggnadshöjd. Det är också viktigt att säkerställa att de inte påverkas genom dränering från ingrepp intill hällmarkerna.

Flera miljömål som nämns i underlaget påverkas negativt, men det framgår inte i

planhandlingarna vilka åtgärder som vidtas för att minimera negativa effekter. Kommunen har en antagen vattenplan och ett miljöprogram som anger förhållningssätt och ambitioner för kommunen att skydda och utveckla miljön för att uppnå ett hållbart samhälle. Detta genom att t.ex. styra samhällsbyggnadsprocessen så att fysisk planering och exploatering utformas för att uppnå nationella miljömål och globala hållbarhetsmål. Kommunen ska t.ex. verka för att barriärer som E20 och Svealandsbanan om möjligt överbyggas för flora, fauna och människor, ställa krav på laddstolpar i exploateringsavtal/detaljplaner, långsiktig planering för att värna vår natur- och kulturmiljö samt verka för biologisk mångfald.

Miljöprogrammet anger också att nyckelbiotoper ska bevaras och t.ex. plantering av grönska mot gaturummen är en viktig del vid framtagande av detaljplaner/avtal. Det är viktigt att inte skapa för stor fragmentering för att förhindra spridningsvägar.

Då flera nyckelbiotoper påverkas bör Skogsstyrelsen få möjlighet att yttra sig över

planförslaget. Det är positivt att en kompletterande naturvärdesinventering görs för hela området för att bedöma påverkan i ett större sammanhang och vilka åtgärder som kan vara lämpliga.

Trafikenhetens synpunkter

Plan- och genomförandebeskrivningen, s. 18–19.

Det bör förtydligas varför ”Trafikverket har i dagsläget inte beslutat om medel för ombyggnadsåtgärder.” Eftersom VÄG 518 är en statlig väg.

Ändra ordet Fartnedsättande åtgärder till Hastighetsreducerade åtgärder Stödkant saknas för gång- och cykelväg i gatusektioner.

Belysning saknas för sektion lokalgatan Generellt

Tillgängligheten för driftunderhåll av dammar, öppetdagvatten samt naturområden behöver säkerhetsställas.

Behov kommer att finnas för rangerytor (omlastnings platser) och rastplatser/parkeringar för lastbilar inom planområdet.

Med tanke på framtida trafikvolymer bör det vara en cirkulationsplats där lokalgatan ansluter till den statliga vägen 518.

12 Kommunens svar:

Justeringar i plankarta och planbeskrivning har justerats för samtliga yttrande.

Planbeskrivningen har setts över vad gäller trafikenhetens synpunkter. Trafikverket har ej varit öppna för justeringar av väg 518 varför en cirkulationsplats inte är aktuell.

Det finns inga bostäder i planområdets närhet och det planeras inte heller för några. Inom planområdet och angränsande till planområdet ska enbart verksamheter etableras. Med detta till grund gör planavdelningen bedömningen att ingen bullerutredning krävs.

Synpunkter vad gäller naturvärden har beaktats i reviderad utformning av plankarta samt i planbeskrivning. Planbeskrivningen har även reviderats vad gäller fornlämningar och vem som ansvarar för detta.

En dagvattenutredning pågår och handlingarna kommer att revideras.

Planavdelningen ser positivt på en utbyggnad av laddstolpar för elfordon inom planområdet men detta är inte något som går att styra i detaljplan.

7. Södertälje kommun

Förtydligande önskas gällande

hur och om dagvattenhanteringen kommer påverka Måsnarens status och hur

dagvattenhanteringen kommer medföra att floden inte rinner in på angränsande mark i Södertälje kommun. Det är av vikt att den av Nykvarn och Södertälje kommuner gemensamt framtagna dagvattenutredningen tillämpas och redovisas i planhandlingarna.

hur ska vatten rinna från våtmarken som är planerad, eller är våtmarken slutdestination for ankommande vatten?

Hur kostnadsansvaret för dagvatten som rinner över kommungräns ska hanteras. Detta behöver Nykvarns kommun och VA-huvudmannen Telge Nät AB komma överens och avtala om

.

Kommunens svar:

En dagvattenutredning pågår och handlingarna kommer att revideras.

Kostnadsansvaret för det vatten som rinner över kommungränsen kommer att avtalas om.

Företag och verksamheter 8. Skanova

Skanova har markförlagda teleanläggningar i och i anslutning till planområdet i enlighet med bifogad nätkarta. Vi förväntar oss att åtgärder för nya serviser till att kunna ansluta

detaljplaneområdet till Skanovas nät meddelas, möjliggörs och bevakas under ledningssamordningen i kontakter med Skanovas representant för området.

Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning.

Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra den föreslagna ledningsförläggningen förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den.

Kommunens svar:

Skanovas synpunkt kommer förtydligas i planbeskrivningen.

9. PostNord

Vid nybyggnation av villor och radhus placeras postlådan i en lådsamling vid infarten till området. I flerfamiljshus ska man ta emot sin post i en fastighetsbox på entréplan.

Kommunens svar:

13 Yttrandet är ej applicerbart på denna detaljplan.

10. Telge nät

Vatten och avlopp

I genomförandebeskrivningen under Teknisk försörjning/ Dagvatten står det att dagvattnet ska tas om hand i öppna dagvattenstråk och fördröjningsdammar. I dagvattenutredningen Figur 9.

Principskiss finns det med ytor för damm och fördröjning söder om område A3. Detta fördröjningsstråk återfinns inte på plankartan utan här är inlagt ett område för

gemensamhetsanläggning.

Under Dagvatten och MKN står det att det behöver göras kompensationsåtgärder utanför planområdet för att klara reningskrav i Måsnaren. Finns det ytor för dessa

kompensationsåtgärder inom Nykvarns kommun?

Det framgår inte i planhandlingarna hur man har tänkt att höjdsätta området och hur dagvattnet kommer att rinna efter utbyggnation. Det framgår inte om man klarar kraven på fördröjning av dagvatten mot Södertälje så att flödena inte ökar efter utbyggnation. Det framgår inte heller om man klarar kraven utan att överskrida de volymer som anges i den övergripande

skyfallsutredningen som Sweco tagit fram.

Ånsta får inte utformas så att reningsanläggningar för dagvatten inom Södertälje kommun påverkas eller att översvämningsrisken ökar mer än vad som framgår i den gemensamma skyfallsutredningen.

Elnät

Vid exploatering av fastigheten måste E-samt U-områden säkras för att garantera rättigheterna för elnätets infrastruktur i området. Såvida man måste flytta på befintliga ledningar eller anläggningar bekostas detta av exploatör.

Återvinning

Rättelse sid 23 Avfallshantering: En återvinningsstation avser insamlingsplats för förpackningar. Korrekt är att närmst återvinningscentral finns i Tveta Södertälje.

Kommunens svar:

En dagvattenutredning pågår och handlingarna kommer att revideras.

Tekniska anläggningar medges inom all kvartersmark varför specifika E-områden inte anses vara nödvändiga.

Vad gäller återvinning så kommer planbeskrivningen justeras enligt Telge näts synpunkts.

11. Vattenfall

Vattenfall ska etablera en ny fördelningsstation inom östra delen av planområdet (E). Till den nya stationen kommer två stycken nya luftledningar att anslutas. En västerifrån och en norrifrån.

Med detta som bakgrund behöver Vattenfall justera storleken och läget på E-område i

plankartan. Vattenfall önskar därför att ett nytt E-område ritas in, direkt öster om befintligt. Med en storlek om 105x105 meter. Således behöver planområdet utökas österut. E-området som idag finns i plankartan kan istället ersättas med naturmark eller motsvarande.

När de nya ledningarna är tagna i drift kommer befintlig 70 kV ledning kunna rivas. Till dess att befintlig 70 kV ledning är tagen ur drift, får ingen ny byggnad uppföras inom 20 meter till yttersta ledande fas. Detta utifrån säkerhetsområde och elsäkerhetsrisk.

Vattenfall önskar även att gemensamhetsanläggningen ”g1” ritas hela vägen fram till

transformatorstationsområdet, då ytan ska användas för att anlägga en transportväg till och från stationsområdet.

Vattenfall undrar även vilka restriktioner ”damm” medför. I de fall Vattenfalls stolpar skulle behöva placeras inom ”damm”. Vattenfall måste ha åtkomst till stolpar och stag, exempelvis med hjälp av så kallade landtungor.

Eventuell flytt/förändringar av befintliga elanläggningar utförs av Vattenfall, men bekostas av exploatören.

14 Kommunens svar:

Sedan samrådet har transformatorstationen flyttats och ligger utanför planområdet, varför del av yttrande som berör detta inte längre är aktuellt.

En bestämmelse om avstånd till luftledning kommer att läggas till. Den kommer att säkerställa att avstånd hålls till den befintliga ledningen men när ledningen sedan flyttas hålls avståndet automatiskt genom ledningsrättens placering

.

En dagvattenutredning pågår och handlingarna kommer att revideras.

12. Catena fastigheter

Utnyttjandegraden

För att minska efterfrågan på ytterligare verksamhetsmark som kan behövas ta i anspråk är det bättre att öka exploateringsgraden. Utnyttjandegraden är satt till 50 %. Området borde kunna nyttjas ännu bättre med en utnyttjandegrad på 60 %. Jämförelse kan göras med tex Eskilstuna Logistikpark och Rosersberg där utnyttjandegraden uppgår till 60 %.

Byggnadshöjd

På del av området efterfrågas en högre byggnadshöjd än 20 meter. I dagens utveckling av lager/logistikbyggnader ökar behovet alltmer av lagerautomater. För att tillgodose det växande behovet av autostorelösningar krävs byggnadshöjder ibland över 20 meter. Att sätta en

byggnadshöjd på 24–30 meter på del av området vore att föredra.

Tomtindelning

För att förbättra möjligheten till effektiv tomtindelningen och rationella byggnader föreslås lokalgatan (GATA₂) gå mer horisontellt genom området och ansluta till väg 518 något längre söderut än vad förslaget åskådliggör.

Kommunens svar:

Exploateringsgraden är justerad till 0,6 vilket är samma exploateringsgrad som finns i de övriga detaljplanerna för Mörby.

Kommunen har sett över höjderna och där det anses möjligt har byggnadshöjden reviderats

Lokalgatan ansluter i väst till gatan för detaljplanen för Mörby del 6. Vägutformningen har setts över och justerats.

Organisationer och föreningar 13. Naturskyddsföreningen

Vi ifrågasätter att det finns ett verkligt behov av mer industrimark utöver redan projekterade Almnäs- och Mörbyområdena. Utifrån detta, så anser vi att detaljplanen ska avvisas och att skogslotten förblir skogsmark, då den har potential att utveckla naturvärden med tiden, om den sköts rätt. Det är viktigt att den kompletterande naturinventeringen, som enligt detaljplanen ska tas fram, beaktar det senare och ev. förekomst av häckande örn/ andra fridlysta fågelarter.

Om Ånsta 2:1 exploateras så uppstår en total barriär i öst-västlig riktning för fauna och flora.

Vi motsätter oss att en sådan barriär introduceras i landskapet.

Utifrån nationella och regionala riktlinjer är det dessutom hög tid att Nykvarn minskar de fossila utsläppen i kommunen för att uppnå klimatneutralitet.

15 Kommunens svar:

De områden som planläggs inom Mörby ingår alla i det godkända planprogrammet för Mörby verksamhetsområde. Området är också i Stockholms regionala utvecklingsplan utpekat för verksamheter. Stockholm syd anges som ett av Storstockholms yttre logistikområden, i gällande regionala utvecklingsplan, RUFS 2050. Områden är strategiskt placerat som

omlastningsterminaler för varutransporter och bör ges möjlighet att utvecklas, enligt regionplanen. Stockholm syds logistikcentrum sträcker om både Södertälje och Nykvarns kommun.

I hela området för Stockholm syd så kommer gröna stråk att sparas för sig i varje plan, samordning finns mellan de olika planområdena inom kommunerna och mellan kommunerna, detta för att möjliggöra för växter och djur att sprida sig mellan de olika planområdena. Detta är positivt då större områden har bättre förutsättningar att bibehålla värden och ekologisk funktion, än flera mindre uppsplittrade områden. Det är viktigt att inte skapa för stor fragmentering för att förhindra spridningsvägar.

14. Södertörns brandförsvarsförbund

Anser att de frågor som SBFF bevakar är väl tillgodosedda.

Ändringar gjorda efter samrådet

De största justeringarna i planhandlingen har berört dagvattenhanteringen och hur detaljplanen ska förhålla sig till recipienten Måsnarens och dess statusklassning. Förtydliga efter

utredningar…

Flera utredningar har även tagits fram eller kompletterats mellan samråd och granskning, bland annat naturinventeringen, Kapacitetsberäkning trafikplats Almnäs, Sulfidrapport samt

dagvattenutredning. Planhandlingarna har justerats utifrån dessa utredningar.

Den transformatorstation som under samrådet låg inom detaljplanen har nu flyttats och kommer att ligga utanför detaljplanen men i plangräns. Detta arbete drivs parallellt genom

fastighetsägaren och Vattenfall.

Utöver ovanstående har planhandlingarna genomgått mindre redaktionella ändringar och förtydliganden, i enlighet med de synpunkter som inkommit under samrådet.

Martin Mansell

Planchef