Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Hur personer med självskadebeteende önskar bli bemötta i
hälso- och sjukvården.
En litteraturstudie
Elisabeth Dumitrescu
Emelie Sundmark
Handledare: Boel Sandström
Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1512
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona juni 2021
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad Juni 2021
Hur personer med självskadebeteende önskar bli bemötta i
hälso- och sjukvården.
Elisabeth Dumitrescu
Emelie Sundmark
Sammanfattning
Bakgrund: Självskadebeteende som är relaterat till psykisk ohälsa är idag ett stort
folkhälsoproblem. Självskadebeteende syftar inte alltid till att personen vill begå självmord, utan kan syfta till att skada den kroppsliga ytan (Eaton et al., 2010). Det finns upplevelser som styrker att personer som har ett självskadebeteende upplever att vårdpersonal har en negativ syn gentemot dem och att detta bör förbättras (Karman et al., 2015). McCann et al.
(2006) och Gibb et al. (2010) stärker tesen att det finns brister i bemötandet hos
sjuksköterskeprofessionen gentemot personer som skadar sig själva med diverse föremål.
Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med självskadebeteende önskar bli bemötta i hälso- och sjukvården.
Metod: En litteraturstudie som utgår från en kvalitativ design, baserat på nio artiklar.
Resultat: I resultatet framkom två stora fynd som konstruerades i två huvudteman. Dessa två teman var önskan om god kompetens hos vårdpersonal och önskan om bemötande med ett icke-dömande förhållningssätt. Det konstruerades sju stycken subteman som var god kunskap och erfarenhet, god förmåga att delge information, god förmåga att ge stöd, acceptans hos vårdpersonal, att känna tillit samt att bli sedd.
Slutsats: Det framkom att kunskap och medvetenhet bör ökas hos vårdpersonalen för att kunna erbjuda personer som har ett självskadebeteende ett gott bemötande utifrån ett kompetent samt icke-dömande förhållningssätt.
Nyckelord: avsiktligt självskadebeteende, bemötande, icke suicidalt självskadebeteende, Maslow, självskadebeteende, önskemål.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ... 3
Inledning ... 5
Bakgrund ... 5
Psykisk ohälsa ... 5
Självskadebeteende ... 6
Bemötande ... 7
Bemötande som begrepp ... 8
Bemötande vid självskadebeteende ... 8
Jämlik vård... 8
Orsaker till ojämlik vård ... 9
Personcentrerad vård ... 9
Ett holistiskt perspektiv ... 9
Personcentrerad vård och självskadebeteende ... 10
Teoretisk referensram ... 11
Maslows motivationsteori ... 11
Problemformulering... 12
Syfte ... 12
Metod ... 12
Design ... 12
Urval ... 13
Inklusion- och exklusionskriterier ... 13
Datainsamling ... 13
Kvalitetsgranskning ... 14
Dataanalys ... 15
Etiskt övervägande ... 15
Resultat ... 16
Teman och subteman ... 16
Önskan om god kompetens hos vårdpersonal ... 16
God kunskap och erfarenhet ... 16
God förmåga att delge information ... 17
God förmåga att ge stöd... 17
Önskan om bemötande med ett icke-dömande förhållningssätt ... 18
Acceptans hos vårdpersonal ... 18
Att känna tillit ... 19
Att kunna prata om problemen och bli lyssnad till ... 19
Att bli sedd ... 20
Diskussion ... 21
Metoddiskussion ... 21
Resultatdiskussion ... 23
Slutsats och kliniska implikationer ... 24
Vidare forskning ... 25
Självständighet ... 25
Referenser ... 26
Bilaga 1 Databassökningar ... 31
Bilaga 2 Kvalitetsgranskningsprotokoll ... 33
Bilaga 3 Artikelöversikt ... 35
Inledning
Självskadebeteende till följd av psykisk ohälsa är ett stort globalt folkhälsoproblem idag.
Avsiktligt självskadebeteende utan intentioner att begå självmord kan till exempel innebära att skära eller bränna delar av kroppen (Eaton et al., 2010). Många sjuksköterskor runt om i världen möter personer med psykisk ohälsa på sina arbetsplatser inom vården (Karman et al., 2015).
Sjuksköterskor har ofta en negativ syn på självskadebeteende och sjuksköterskors attityd gentemot personer som avsiktligt skadar sig själva behöver förbättras (Karman et al., 2015).
Flera publicerade studier (Gibb et al., 2010; McCann et al., 2006) beskriver brister i
bemötandet av personer med självskadebeteende samt en negativ syn gentemot personer som har ett avsiktligt självskadebeteende.
Ett respektfullt bemötande, samt god omvårdnad är något alla personer har rätt till. För att kunna erbjuda personer som har ett självskadebeteende detta, behövs det ökad kunskap hos sjuksköterskor om vilket bemötande dessa personer önskar inom hälso- och sjukvård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Bakgrund
Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa drabbar, enligt en folkhälsoenkät gjord av Socialstyrelsen, 20 procent av kvinnorna respektive 14 procent av männen i Sverige. 20 procent av kvinnorna i åldrarna 16–
29 år uppger att de känner av en hög grad av psykisk ohälsa. I enkäten framkommer det dessutom att personer med psykisk ohälsa har en förkortad livslängd på mellan 25–30 år (Socialstyrelsen, 2012).
Psykisk ohälsa innebär att en persons stämningsläge påverkas till det sämre. Stämningsläget kan variera beroende på tidigare upplevelser, svårigheter samt motgångar som den enskilde individen varit med om. Tidigare erfarenheter ligger till grund till hur personen reagerar vid diverse händelser i livet. Psykiska ohälsotillstånd som anses vara svårare kräver ett
omhändertagande inom hälso- och sjukvård utifrån ett holistiskt synsätt, med respekt för patienten. Eftersom psykisk ohälsa inte enbart förekommer inom den psykiatriska verksamheten utan inom all hälso- och sjukvård, är det viktigt att kunna bemöta dessa patienter oavsett var professionen befinner sig (Skärsäter, 2014).
Psykisk ohälsa kan även uppstå om en person utsätts för långvarig stress. Stress anses vara en naturlig reaktion, det är när stresspåslaget pågått under en längre tid och den enskilde
individen inte får möjligheten till att återhämta sig som det börjar bli ett problem. Påföljderna av negativ stress kan leda till sänkt självförtroende eftersom den enskilde individen inte når upp till de krav som ställs och mål som satts (Skärsäter, 2014).
Det finns en koppling mellan självskadebeteende och psykiska ohälsotillstånd. Sjukdomar som påverkar psyket kan medföra negativa känslor eller upplevelser hos individen, vilket kan vara svårt att hantera. Avsiktligt självskadebeteende används ofta för att hantera dessa
känslor eller upplevelser, vilket gör det tydligt varför psykisk sjukdom och
självskadebeteende många gånger förekommer under samma tidsperiod. Depression, instabil personlighetsstörning, ångestsjukdomar, alkoholmissbruk, posttraumatiskt stressyndrom och ätstörningar är exempel på vanliga psykiska ohälsotillstånd där det även kan förekomma självskadeproblematik (Jacobson & Gould, 2007).
Självskadebeteende
Självskadebeteende debuterar ofta i början av tonåren och förekomsten ökar fram till vuxen ålder, då självskadebeteendet många gånger avtar. Det är högst incidens avseende avsiktligt självskadebeteende hos personer mellan 15 och 17 år, men det förekommer fortfarande i högre ålder (Plener et al., 2015). Förekomsten av självskadebeteende varierar beroende på ålder, kön och definitionen av självskadebeteendet (Muehlenkamp et al., 2012). Det finns fler rapporter om kvinnor som skadar sig själva utan avsikten att begå självmord än om män (Zetterqvist et al., 2013).
Det finns olika anledningar till varför en person väljer att skada sig själv. Klonsky (2007) menar att det kan vara ett sätt för individen att reglera känslor som är av negativ karaktär eller ett sätt att bestraffa sig på. Avsiktligt självskadebeteende kan också handla om att framkalla
Mindre vanligt, men förekommande, är det att självskadebeteendet har en kommunikativ funktion med syftet att visa att individen är i behov av hjälp från omgivningen.
Avsiktligt självskadebeteende utan viljan att begå självmord omfattar enbart beteenden med syftet att skada den kroppsliga ytan, och i dessa beteenden ingår även att svälja olika
substanser eller föremål (Hawton et al., 2002). St Germain & Hooley (2012) beskriver att det däremot finns en pågående diskussion angående indirekta former av självskadebeteende, och hur vidare dessa skall räknas in i det avsiktliga självskadebeteendet. Till dessa former räknas till exempel missbruk, sex av destruktiv avsikt och svält.
Favazza (1998) belyser i sin studie en äldre klassificering av själskadebeteenden.
Klassificeringen bygger på att dela in självskador i kategorierna; omfattande-, stereotypt samt ytligt/måttligt självskadebeteende. Det omfattande självskadebeteendet innefattar personer som drabbats av en psykos, och som till exempel avsiktligt skär av en kroppsdel. Den stereotypa kategorin syftar till patienter som har diagnosen autism eller som har en
hjärnskada, och självskada kan i dessa fall innebära att slå huvudet mot en vägg. Den sista kategorin är den vanligaste formen av självskadebeteende enligt Favazza, och inkluderar personer som till exempel skär sig, bränner sig eller slår sig ytligt på olika kroppsdelar.
Vid försämrat psykiskt mående och om personen anses vara en fara för sig själv, kan det finnas behov av sluten psykiatrisk heldygnsvård. Den lag som möjligtvis kan träda i kraft efter en gjord läkarbedömning är Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT, 1991). Lagen syftar först och främst till att den enskilde individen frivilligt skall medverka till nödvändig vård och ta emot de åtgärder som personen är i behov av. Om tvångsåtgärder är aktuella får dessa enbart tas till om ifall att åtgärderna gör mindre skada än om inga åtgärder sätts in. Det är inte accepterat att använda sig utav tvång som första steg, verbal kommunikation är att prioritera.
Lagen om psykiatrisk tvångsvård beskriver James et al. (2012) som en svår balansgång mellan att leva ett fritt liv samtidigt som personens autonomi kränks med risk för försämring av den psykiska hälsan vid tvångsvård. I artikeln framkommer det däremot att tvångsvård haft både positiv och negativ inverkan på självskadebeteende.
Bemötande
Bemötande som begrepp
Begreppet bemötande inom vård och omsorg är abstrakt, och syftar dels till hur en patient tas emot men också hur professionen förhåller sig till patienterna och dess närstående. Detaljer som ögonkontakt och hur och vart en person står eller sitter kan påverka bemötandets
kvalitet. Begreppet har många synonymer som exempelvis mottagande eller uppträdande, och kan tolkas olika beroende på sammanhang. Grunden för ett gott bemötande kännetecknas av artighet, vänlighet samt att vara hjälpsam (Bäärnhielm et al., 2020).
Inom vård och omsorg är bemötande en central del. Vårdpersonal möter personer och patienter varje dag och bemötandet har en avgörande roll. Ett bemötande som är bristfälligt kan leda till allvarliga konsekvenser. Relationen mellan vårdpersonal och personen som är i behov av vård kan bli väldigt negativ, vilket kan påverka till exempel fortsatta behandlingar.
Patienter har många gånger uppfattat att det dåliga bemötandet beror på ointresse, bristande kunskap och osäkerhet (Bäärnhielm et al., 2020).
Bemötande vid självskadebeteende
Vid bemötandet av personer som avsiktligt skadar sig själva, är det viktigt att sjuksköterskan fått utbildning i hur man på ett bra sätt bemöter personer med denna typ av problematik. Det är viktigt att bygga upp en relation som personen i fråga anser vara pålitlig. Innebörden av en stödjande relation leder till att personen vågar öppna upp sig, och upplever inte
sjuksköterskan som dömande. Vid frågor eller funderingar skall syftet vara att försöka förstå den enskilde individens upplevelser, samt anledning till de självdestruktiva handlingarna utan att diskriminera (Nice, 2011).
McHale och Felton (2010) har i en studie undersökt hur personer som avsiktligt skadar sig själva upplever bemötandet inom hälso- och sjukvård. Resultaten från studien visar att personerna upplever ett bristande bemötande och att de upplever vården som icke-hjälpsam.
Undersökningen visade att det saknas respekt, kunskap, värdighet och empati från vårdpersonalen.
Jämlik vård
Jämlik hälso- och sjukvård handlar om att bemötandet, vård och behandling skall på lika villkor erbjudas till befolkning oavsett bland annat ålder, kön och personliga egenskaper.
Hälsan anses inte vara jämlikt fördelad och för att sjukvården skall kunna uppnå god hälsa och vård på lika villkor skall de som är i störst behov prioriteras. Vården som ges skall vara anpassad efter varje enskild individ, detta på grund av att människor har olika förutsättningar och behov (Nationella självskadeprojektet, u.å).
Målet med Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2017) är att god hälsa skall främjas samt att alla invånare skall erbjudas vård på lika villkor. Den vård som ges skall bygga på respekt och se till människans värdighet oavsett bakgrund. Syftet är att förebygga ohälsa.
Enligt Nationella självskadeprojektet (u.å) finns det brister i den jämlika vården när det handlar om att upptäcka självskadebeteende hos en person. Det är vanligt att missa självskadebeteende hos till exempel pojkar, män, HBTQ personer, äldre och hos personer med bristande språkkunskaper. Det utformas heller ingen individuell plan utifrån den
enskilde individen utan antaganden görs om att alla med ett självskadebeteende har liknande svårigheter. Det är även vanligt att missa detta beteende när det råder samsjuklighet och individen söker sig till vården för andra anledningar.
Orsaker till ojämlik vård
Enligt Vårdanalys (2014) kan orsakerna till att vården ges på en ojämlik nivå många gånger bero på okunskap, detta på grund av att professionen inte tidigare stött på liknande problem.
Förutom okunskap kan det bero på vårdarens omedvetna förutfattade meningar och
generaliserar därför patientens behov och resurser utifrån till exempel utbildningsnivå, kön och ålder.
Personcentrerad vård
Ett holistiskt perspektiv
Personcentrerad vård kan beskrivas som en strävan efter att se personen utifrån ett holistiskt perspektiv. Det handlar om att prioritera andliga, sociala, existentiella och psykiska behov i samma utsträckning som de fysiska behoven. Att bedriva en personcentrerad vård kräver att personalen visar respekt gentemot personens egen upplevelse och tolkning av vad sjukdom och ohälsa innebär, samt bekräftar personen som är i behov av vård. Personens egna perspektiv skall ha samma giltighet som vårdpersonalens professionella perspektiv. Målet med personcentrerad vård är att främja hälsa utifrån den individuella personens behov (McCance & McCormack, 2013).
Den personcentrerade vården innebär för sjuksköterskan att se personen bakom sjukdomen, och att värdera personens egna behov i lika stor utsträckning som behoven som vårdpersonal observerar. Det handlar dessutom om att föra en professionell argumentation utifrån
personens perspektiv, i förhållande till exempelvis det medicinska perspektivet. För att en sjuksköterska skall ha möjlighet att bedriva en personcentrerad vård gentemot en person i behov av vård, krävs det först och främst kunskap om personen som individ. Det är av vikt att samla information rörande till exempel intressen, vanor och prioriteringar. Förutom kunskap krävs det ett handlande som skapar förutsättningar för personen att fatta egna beslut och behålla vanor. Sjuksköterskan skall stötta personen oavsett vilka beslut som fattas (McCance
& McCormack, 2013).
För att ge vårdpersonalen förutsättningar att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt har Svensk Sjuksköterskeförening (2016) skapat en värdegrund. Värdegrunden tar upp vilka organisatoriska samt personliga prioriteringar som behövs för att möjliggöra den
personcentrerade vården. I värdegrunden betonas det att det är viktigt att som sjuksköterska aktivt involvera personen i fråga, samt anhöriga och närstående.
Personcentrerad vård och självskadebeteende
Personcentrerad vård påverkar personer med avsiktligt självskadebeteende. Det finns en önskan hos personalen att kunna bemöta personerna som behöver vård personcentrerat och de vill kunna lita på personernas omdömen och förmåga att handla adekvat. Däremot har vissa fall forcerat personalen att ta sig an en mer kontrollerande roll gentemot personen som behöver vård, vilket har lett till sämre relationer. Det har gjorts en studie av Eckerström et al.
(2019) med syftet att implementera ett mer personcentrerat förhållningssätt i relationen mellan sjuksköterskorna och personerna som var i behov av vård. Flera sjuksköterskor uppger att de upplever det svårt att veta hur de skall förhålla sig till personer som skadar sig själva. Resultatet visade att det personcentrerade bemötandet inkluderade personer med självskadeproblematik mer i sin behandlingsplan, samt att relationerna och attityden förbättrades till vårdpersonalen (Eckerström et al., 2019).
Teoretisk referensram
Maslows motivationsteori
Maslows motivationsteori utgår från att människan anses vara en fri och oberoende individ som kan med hjälp utav egen vilja forma och förverkliga sitt liv. Med andra ord innebär det att basbehoven bör utredas och tillfredsställas innan människan påbörjar de högre behoven.
Motivationsteorin är uppbyggd i fem steg de fysiologiska behoven, trygghetsbehov, tillhörighets- och kärleksbehov, uppskattningsbehov och slutligen behov av
självförverkligande (Lepp, 2014).
De fysiologiska behoven handlar om att människan är i behov av mat, dryck och sömn för att kunna fungera i det vardagliga livet samt för överlevnad. Trygghetsbehoven anses vara viktigast hos barn och äldre, emellanåt även för vuxna. Tillhörighets- och kärleksbehov är kopplat till att människan är i behov av dessa behov i sin barndom för att känna sig älskad, känslan av tillhörighet leder till individens mognad. I det tredje steget är det viktigt som sjuksköterska att inkludera patienten så att den enskilde individen känner gemenskap och tillhörighet, speciellt för de som vistas en längre tid inom vården. Steget som handlar om uppskattningsbehov kopplar Maslow till att individen känner självrespekt och en önskan av att känna sig uppskattad av andra. Meningen med erfarenhet som skapas under livets gång är för människan relevant och som dessutom leder till ökad visdom. Det femte steget handlar om att utvecklas till den person som denne strävar efter att vara, vilket kräver mod och ett ständigt risktagande. Det är viktigt att våga misslyckas och stå upp för sina idéer och synsätt, även om andra har ett annorlunda synsätt (Lepp, 2014).
Som sjuksköterska är det viktigt att kunna samarbeta, ha empati, ha god självkänsla och självkännedom samt inneha kommunikationsförmåga. Detta hjälper sjuksköterskan med att förstå var i livet patienten befinner sig samt att förmågan om att personen behåller rätten till att vara en autonom person. Med hjälp av motivationsteorin kan yrkesprofessionen hjälpa patienten med att utvecklas inom de uppsatta målen kopplat till självförverkligande, mognad och visdom (Lepp, 2014).
Problemformulering
Avsiktligt självskadebeteende som är relaterat till psykisk ohälsa, är idag ett stort
folkhälsoproblem. Självskadebeteende syftar inte alltid till att personen vill begå självmord (Eaton et al., 2010). Det finns upplevelser samt erfarenheter som tyder på att vårdpersonalen har en negativ syn på personer som har ett självskadebeteende och att detta bör förbättras (Karman et al., 2015). McCann et al. (2006) och Gibb et al. (2010) belyser också att det finns brister i bemötandet hos sjuksköterskeprofessionen gentemot personer som skadar sig själva med diverse föremål. McHale och Felton (2010) har gjort en undersökning gällande hur bemötandet inom hälso- och sjukvården gentemot personer med självskadebeteende upplevs.
Det framkommer att det saknas respekt, kunskap, värdighet och empati från vårdpersonalens sida när det kommer till att bemöta denna typ av problemområde.
Elg och Olsson (2013) förklarar att det krävs ett kontinuerligt förbättringsarbete för att skapa möjligheter till förändringar, samt förbättringar av det bristande bemötandet gentemot personer som har en självskadeproblematik. I förbättringsarbetet ingår det att uppdatera sin kunskap och det behövs mer vetenskaplig kunskap om hur personer med ett
självskadebeteende önskar att bli bemötta inom hälso- och sjukvård.
Syfte
Syftet var att beskriva hur personer med självskadebeteende önskar bli bemötta i hälso- och sjukvården.
Metod
Design
Studiens design var en allmän litteraturstudie som utgick från en kvalitativ ansats. Den allmänna litteraturstudien beskrivs som en design där arbetet utförs systematiskt och som går ut på att undersöka, granska samt sammanställa all vetenskaplig litteratur som anses vara relevant till pågående forskningsområde. De systematiska stegen bidrar till ökad
tillförlitlighet i resultatdelen. Den kvalitativa ansatsen innebär att forskare fokuserar på att undersöka personers upplevelser och erfarenheter, samt att skapa förståelse för individens livsvärld (Kristensson, 2014, kapitel 3).
Urval
Urvalet baserades på vetenskapliga studier som bidrog till att komma fram till vilket bemötande personer som har ett självskadebeteende önskar av hälso- och sjukvården.
Inklusion- och exklusionskriterier
Aktuella inklusionskriterier i den här studien var att de vetenskapliga studierna som är inkluderade i resultatet utgår från en kvalitativ metod och att de svarade på syftet
innehållande hur personer som har ett självskadebeteende önskar bli bemötta inom hälso- och sjukvården. Vetenskapliga studier med mixad metod inkluderades enbart om det tydligt framgick vilken del som är kvalitativ. Gällande kvalitetsnivå, inkluderades enbart studier med medel och hög nivå. Studier som inte innehar ett etiskt tillstånd exkluderades.
Datainsamling
De vetenskapliga studierna som inkluderades i den här allmänna litteraturstudien var hämtade från Cumulative Index to Nursing Allied Health Literature (CINAHL) och PubMed. Dessa två databaser var relevanta i förhållande till studiens syfte. Karolinska Institutet (2020) beskriver att PubMed är den största databasen inom medicinsk kategori innehållande referenser till artiklar som bland annat medicin, omvårdnad och odontologi. CINAHL är en mindre databas till skillnad från PubMed och det finns referenser till vetenskapliga artiklar som handlar om omvårdnad, arbetsterapi, fysioterapi och medicin.
Nyckelbegreppen som identifierades utifrån studiens syfte var self-injurious behavior, patient experience och service users preferences. Vid sökandet av studier till arbetet användes de booleska termerna AND och OR. AND används för att göra en sökning mer specifik och OR används för att göra sökningar bredare. En sökning blir bredare om den utgörs av fler
synonymer till samma sökord och om den innehåller de booleska operatorerna OR och AND.
En bredare sökning genererar fler träffar vilket ger större möjlighet att finna relevanta artiklar kopplade till studiens syfte. Den booleska operatorn NOT valdes att exkluderas på grund av att användandet begränsar sökningen och det finns en risk att relevant material utesluts (Karolinska Institutet, 2021). Valda kombinationer av sökord i de olika databaserna samt vilka blocksökningar som gjordes redovisas i bilaga 1.
Vid sökningarna som gjordes i CINAHL avgränsades studierna i sökresultatet till engelska, peer-reviewed (granskat av experter), full-text, abstract available och att de skulle vara publicerade under de senaste 20 åren. I Pubmed gjordes det liknande avgränsningar i form av engelskt språk, full-text och tidsintervallen 2001–2021.
De slutliga sökningarna i CINAHL och PubMed gav sammanlagt 617 träffar. Samtliga träffar granskades utifrån titlar och de som inte ansågs vara relevanta till arbetets syfte exkluderades.
Efter den här grovsållningen återstod det 19 träffar. Abstrakten lästes igenom på de återstående studierna. Studierna som hade ett relevant abstrakt valdes därefter att läsas i fulltext. Totalt lästes sju studier i fulltext, och av dem valdes slutligen fyra stycken ut för att gå vidare med till kvalitetsgranskning. Gallringen redovisas i bilaga 1.
Förutom systematiska sökningar i databaserna gjordes även fritextsökningar och manuella sökningar. Fritextsökningarna gjordes i både CINAHL och PubMed. I CINAHL gjordes det en fritextsökning med hjälp av sökorden help seeking experience AND self-harm som gav en användbar studie kopplat till arbetets syfte. I PubMed med användes sökorden service users AND self-harm som resulterade i en utvald studie relaterat till arbetets syfte. Ytterligare en sökning med hjälp av sökorden self-injurious behavior AND patients resulterade i en användbar studie till arbetet. Slutligen gjordes en manuell sökning i relevanta vetenskapliga artiklars referenslista, vilket resulterade i två användbara artiklar som återfanns i CINAHL.
Kvalitetsgranskning
Kristensson (2014, kapitel 11) beskriver att publicerade vetenskapliga artiklar har olika kvalitetsnivåer, en del har högre kvalitet än andra. På grund av diverse kvalitetsnivåer är det nödvändigt att granska utvalda artiklar kritiskt med en bedömningsmall som hjälpmedel. Med hjälp av en ändrad version av kvalitetsgranskningsprotokollet skrivet av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006, kapitel 8) har valda vetenskapliga artiklar granskats ur ett
kvalitetsperspektiv. Protokollet bestod ursprungligen av 25 frågor som besvaras med ja eller nej, där svaret ja utgör ett poäng. Frågan gällande vart studien genomfördes valdes att exkluderas eftersom den inte ansågs vara relevant till arbetets syfte. Utifrån de slutliga poängen, som var max 24, bedömdes artiklarnas kvalitetsnivå. 60–69% ansågs vara låg
kvalitet, 70–79% ansågs vara medel kvalitet och 80–100% ansågs vara hög kvalitet.
Kvalitetsgranskningsprotokollet redovisas i Bilaga 2.
Dataanalys
En dataanalys redogör för hur insamlad data ska analyseras och bearbetas. Vid en
litteraturstudie beskrivs de hjälpmedel som har använts för att analysera artiklarna, hur många artiklar som analyserats och hur artiklarna värderades (Kristensson, 2014, kapitel 1).
Enligt Forsberg & Wengström består en dataanalys av fem steg. Det första steget handlar om att läsa igenom studierna som ska analyseras upprepade gånger för att lära känna innehållet.
Det andra steget går ut på att koda texterna ut efter vad dem handlar om och det tredje steget i processen syftar till att kategorisera koderna. I det fjärde steget skall teman utformas för att sammanfatta kategorierna, det sista steget i processen är att tolka och diskutera resultatet (Forsberg & Wengström, 2016, kapitel 8).
Analysen för att sammanställa det här arbetets resultat inleddes med att skriva ut alla studier i pappersform och sedan läsa dem upprepade gånger. Det gjordes en artikelöversiktstabell för att tydliggöra de utvalda artiklarnas innehåll (Bilaga 3). Efter att ha läst texten var det lättare att navigera mellan olika studier och med hjälp av överstrykningspennor markerades all text i studiernas resultatavsnitt, som besvarade syftet med det här arbetet. När markeringar var gjorda i alla studier skrevs relevant text ner på mindre pappersark tillsammans med
artikelförfattare, som sedan kategoriserades in i olika högar beroende på vad de handlade om.
Högarna med papper bildade på detta sätt olika subteman. När högarna var klara gick det att se att en del subteman relaterade till varandra, och dessa delades upp i två olika högar. De högarna utgjorde två teman som var önskan om god kompetens hos vårdpersonal och önskan om bemötande med ett icke-dömande förhållningssätt. Under temat önskan om god
kompetens hos vårdpersonal ingick subteman god kunskap och erfarenhet, god förmåga att delge information samt god förmåga att ge stöd. Under temat önskan om bemötande med ett icke-dömande förhållningssätt ingick istället subteman acceptans hos vårdpersonal, att känna tillit, att kunna prata om problemen och bli lyssnad till samt att bli sedd.
Etiskt övervägande
Ett etiskt tillstånd innebär att det görs en ansökan i samband med att den enskilde individen
planerar att utföra en studie. Forskning som innehåller känsliga personuppgifter som kan medföra att personer påverkas fysiskt eller psykiskt skall enligt etikprövningslagen (SFS 2003;460) etikprövas. Lagen anser att forskningsprojektet skall vara till god nytta och inte orsaka skador hos personer som medverkar. I etikprövningslagen (SFS 2003;406) framgår det att studerande som skriver uppsats på högskolenivå behöver inte genomgå en etikprövning gällande arbetets innehåll. Samtliga nio artiklar som utgjorde resultatet var etiskt godkänd och innehade ett etiskt tillstånd.
Resultat
Teman och subteman
Önskan om god kompetens hos vårdpersonal
Önskan om bemötande med ett icke- dömande förhållningssätt
- God kunskap och erfarenhet - Acceptans hos vårdpersonal - God förmåga att delge information - Att känna tillit
- God förmåga att ge stöd - Att kunna prata om problemen och bli lyssnad till
- Att bli sedd Figur 1. Teman och subteman utifrån analys.
Önskan om god kompetens hos vårdpersonal
God kunskap och erfarenhet
Det fanns en önskan om att vårdpersonal skulle ha en god kunskap om självskadebeteende och dess bakomliggande orsaker. En god kunskap kunde hjälpa vårdpersonalen att upptäcka tidiga tecken vid självskadebeteende. En del personer som sökte vård för självförvållade skador upplevde att personalen inte hade någon större erfarenhet om deras problematik och svårigheter. Att personalen kunde erhålla tidigare erfarenheter skapade bättre förutsättningar att ge de vårdsökande personerna ett gott bemötande (Idenfors et al., 2015; Rouski et al., 2021; Wu et al., 2012).
Bristande kunskap och erfarenhet kunde bidra till att vårdpersonalen missförstod personerna som skadade sig själva, och att de uppfattade dem som uppmärksamhetssökande (Long et al., 2015). Tidigare erfarenhet av personer som skadar sig själva kunde bidra till att
vårdpersonalen var mer lugna och känslosamma vid bemötandet med den som behövde vård (Rouski et al., 2021).
“People don’t understand what self-harm is. They just think it’s either a cry for help or just some kind of psychiatric disorder; they don’t see it as a manifestation, I suppose, of other things that are going on, really. I think really there is an ignorance around it, and that would
stop people going for help” (Long et al., 2014, s.936).
God förmåga att delge information
Personer som hade ett självskadebeteende önskade i bemötandet att bli informerade om vart de kunde vända sig gällande sitt mående och när behovet av att skada sig själv ökade. Många gånger vände dessa personer sig till akutmottagningen eller till behandlande terapeut
eftersom personerna inte fått information om andra aktörers tillgängligheter eller
telefonnummer (Cooper et al., 2011; Idenfors et al., 2015). Idenfors et al. (2015) belyste dessutom att information gällande aktuell medicinering och vanligt förekommande
biverkningar är viktig information att delge eftersom det kan förhindra möjliga konsekvenser som kan uppstå vid abrupt avslutande av medicinering. Det förekom att personer blev utan sina mediciner på grund av dåliga ekonomiska förutsättningar. Hade information om att personen hade möjligheten att erhålla ekonomiskt stöd delgivits hade detta kunnat undvikas.
”It would have been good if someone had said how important it is that […] you sort of gradually reduce. (Participant 6)” (Idenfors et al., 2015, s. 202).
God förmåga att ge stöd
Personer som hade en självskadeproblematik uttryckte en önskan om att få stöd både under pågående akutvård efter självförvållade skador samt efter utskrivning från sjukhuset (Cooper et al., 2011; Idenfors et al., 2015; Long et al., 2015). En del personer upplevde att de inte fick någon ordentlig uppföljning efter att de blivit omhändertagna för sina akuta skador.
Personerna skulle känna mer stöttning om det gjordes en plan för hur fortsatt kontakt skulle se ut efter utskrivning (Cooper et al., 2011). När en person hade en självskadeproblematik
kunde det vara svårt att se klart, ta initiativ och finna lösningar, det var därför uppskattat att få hjälp av vårdpersonal att hitta lösningar på praktiska och konkreta problem (Rouski et al., 2021). stöd från vårdpersonal har varit motiverande för personer som behöver ta tag i sina självskadebeteenden, de har uttryckt det som att stöttning hjälper till att ta sig ur den nedåtgående spiralen som skapades vid självskadebeteende (Long et al., 2015).
“Throughout my life there's been like a hole waiting for me to fall into, and nobody can stop ya from falling into that hole. It’s your own sort of responsibility, but if you’re looking to hold onto somebody to balance yourself, to stop the fall, and you’re not getting that, that is,
that’s a bit hard. That makes it harder, so it does.” (Long et al., 2015, s.937)
Hjälpsamt stöd kunde till exempel innebära att sätta gränser hos personer som har en
självskadeproblematik. Gränserna kunde utformas på många olika sätt, till exempel genom att be personen låsa in knivar och andra vassa föremål som kunde användas för att utföra
skadehandlingar eller att byta terapeut om inte sessionerna verkade hjälpa. Med tiden kunde personerna lära sig att sätta egna gränser, och på detta sätt fick dem en känsla av
självförverkligande (Kool et al., 2009).
Önskan om bemötande med ett icke-dömande förhållningssätt
Acceptans hos vårdpersonal
Personer som hade ett självskadebeteende uttryckte en önskan om att bli bemötta utifrån ett icke-dömande förhållningssätt inom hälso- och sjukvård. Personerna poängterade en önskan om att kunna vända sig till sjukvårdspersonal efter att avsiktligt ha skadat sig själva, utan att behöva uppleva negativa känslor av till exempel skam och skuld (Idenfors et al., 2015;
Rouski et al., 2021; Hunter et al., 2012). Det ansågs finnas stigmatisering samt missförståelse bland vårdpersonal inom hälso- och sjukvården, vilket hade varit ett hinder för många
personer som egentligen behövt hjälp med sin problematik (Long et al., 2015). Enligt Rouski et al. (2021) ansågs ett icke-dömande synsätt och acceptans som en viktig förutsättning för en god och öppen relation mellan vårdpersonalen och den personen som skadar sig själv. Den goda relationen kunde resultera i att personen som självförvållat de kroppsliga skadorna vågade vända sig till vårdpersonal efter utförd skadehandling. “It’s more about having someone there that - when it has happened - who won't judge you or make you feel like an idiot” (Rouski et al., 2021, s.422).
Personer med självskadeproblematik hade en tendens att vara dömande mot sig själva i samband med att de blir dömda av andra. Ett icke-dömande bemötande av vårdpersonal ledde till att personerna kände sig omhändertagna, vilket gav dem självförtroendet till att våga söka sig till vården fler gånger i framtiden (Hunter et al., 2012).
Att känna tillit
Det fanns en önskan om tillit i bemötandet mellan vårdpersonal och personer som söker vård för självförvållade skador (Hunter et al., 2012; Wu et al., 2012; Rouski et al., 2021). Personer uppgav att de ibland varit rädda för att negativ information om deras självskadebeteende i deras journal skulle vara tillgängliga för andra delar av hälso- och sjukvården. Till följd av detta valde personer att låtsas som att de mådde bra (Idenfors et al., 2015). De vårdsökande ville ha en konfidentiell samt kontinuerlig vårdkontakt (Wu et al., 2012). Personer som sökt vård blev lovade uppföljning efter utskrivning, vilket visade sig många gånger vara tomma löften då de inte hörde av hälso- och sjukvården fler gånger (Hunter et al., 2012). "I haven’t heard from a soul, I never do” (Hunter. et al, 2012, s.320). Det var mer sannolikt att personer som har ett självskadebeteende pratade om sina problem inom hälso- och sjukvård om det fanns förtroende till vårdpersonalen samt instanserna (Wu et al., 2012). De vårdsökande personerna fick ett större förtroende för vårdpersonalen om dem hade ett bemötande där de inte utesluter sina egna känslor (Rouski et al., 2021).
Att kunna prata om problemen och bli lyssnad till
Personer som sökte vård och som hade en pågående självskadeproblematik, önskade många gånger att få prata om dem underliggande orsakerna som lett till att de avsiktligt har skadat sig själva (Wadman et al., 2018; Rouski et al., 2021; Idenfors et al., 2015). Att prata om sina känslor kunde lindra det dåliga måendet samt minska känslorna av ensamhet (Hunter et al., 2013). “I have finally come to terms with myself, in all this chaos I have begun to learn to listen to who I am and what it is that drives me. I now understand, I understand the emotions in me.” (Kool et al., 2009, s.29)
Personer med självskadebeteende hade en önskan om att vårdpersonal skulle ställa relevanta frågor i förhållande till problemet. Det ansågs vara lättare att prata om tyngre problem med någon som hade kunskap om den aktuella typen av problematik och som kunde förstå känslorna som personerna upplever (Idenfors et al., 2015; Rouski et al., 2021). Att prata om
orsaker till avsiktligt självskadebeteende ansågs vara ett bra sätt att hjälpa personerna med självskadebeteende att konfrontera sina självskadehandlingar, vilket kunde resultera i en ökad självkänsla (Hunter et al., 2013).
Det fanns en önskan från personerna som skadade sig själva om att vårdpersonal skulle lyssna på det personerna har att säga. Att bli lyssnad på ledde till en känsla av att bli tagen på allvar och ökad självkänsla samt att personerna inte upplevde krav som att behöva bevisa att de talade sanning (Kool et al., 2009). En del av vårdpersonalen tolkade ibland personernas självskadeproblematik som uppmärksamhetssökande, genom att lyssna på personerna ledde det till ökad förståelse för anledningen till de självförvållade skadorna (Rouski et al., 2021).
Att bli sedd
Det fanns en önskan hos personer som sökte vård för självförvållade skador att bli sedda och att bli bemötta som personer, istället för att bli sedda som ett objekt. Det finns inte två personer som är likadana, och därför är det nödvändigt att bemöta dem med individuella strategier (Wadman et al., 2018). Ett inhumant eller generaliserat bemötande kunde skada och försämra den vårdsökandes mående (Long et al., 2015; Hume & Platt, 2007). Ett gott
emotionellt omhändertagande och hjälpsamt bemötande kopplat till skadorna, resulterade i att personen kände sig sedd och upplevde känslor av värme som de ansåg tidigare ha
undanhållits från dem (Kool et al., 2015; Cooper et al., 2011). Personer som orsakat större skador än de tänkt från början uppskattade att bli sedda och godtog gränssättande förslag, som dessutom hjälpt personerna att vid framtida tankar om att skada sig själv kunnat förhindra detta (Kool et al., 2015).
Uppmuntran var en viktig del av att se en person utifrån ett individuellt perspektiv. Ett bemötande av vårdpersonal som inkluderade uppmuntran gentemot den vårdsökande personen ansågs vara önskvärt och visade på att personalen genuint brydde sig om den som var i behov av vård. Det var lättare för personer med ett självskadebeteende att utföra förändringar i sitt liv i fortsättningen om de hade vårdpersonal som uppmuntrade dem och gav en känsla av att de skulle bli ihågkomna (Hunter et al., 2013; Cooper et al., 2011).
“Just give me some more encouragement not to do stupid things, instead of being kicked out of the front door and thinking what you´re going to do yourself, if you got a bit more
encouragement then it helps you along. (SU8)” (Cooper et al., 2011, s.170)
Diskussion
Metoddiskussion
Arbetets design var en kvalitativ litteraturstudie som följde Kristenssons (2014, kapitel 11) beskrivning av tillvägagångssätt. Den valda designen upplevdes som aktuell under arbetets gång eftersom den kvalitativa ansatsen gick ut på att sammanställa personers egna
upplevelser och erfarenheter, vilket framkom i samtliga artiklar som användes i resultatet.
Urvalet bestod av vetenskapliga studier som hjälpte till att svara på vilket bemötande personer som har ett självskadebeteende önskade av hälso- och sjukvården. Samtliga
inklusion- och exklusionskriterier som användes ansågs vara relevanta för att besvara syftet.
Vid databassökningarna av vetenskapliga studier upptäcktes det att många studier handlade om personer med skalltrauma. Dessa studier hade kunnat exkluderas med hjälp av den booleska termen NOT. Enligt Karolinska Institutet (2021) är NOT en användbar term vid begränsningar av sökandet efter artiklar i diverse databaser och skall användas med försiktighet.
De två databaserna CINAHL och PubMed användes vid insamlingen av vetenskapliga studier som ansågs vara relevanta till resultatdelen. Trots att PubMed är den största databasen inom bland annat omvårdnad (Karolinska Institutet, 2021), hittades de flesta av artiklarna i
CINAHL. Utöver systematiska sökningar gjordes det även fritextsökningar då inte tillräckligt många artiklar återfanns vid systematiska sökningar i databaserna. Databasen PsychInfo hade kunnat vara användbar för att hitta ytterligare vetenskapliga studier genom systematisk sökning. Desto fler studier som sammanställs, desto mer trovärdigt och giltigt blir resultatet (Kristensson, 2014, kapitel 11). PsychInfo är en databas innehållande artiklar som finns inom ämnesområdet psykologi, kopplat till bland annat medicin (Karolinska Institutet, u.å).
Nyckelbegreppen som ansågs ringa in arbetets syfte var self-injurious behavior, patient experience och service users preferences, men det kunde eventuellt ha använts fler synonymer för att få fler träffar vid de systematiska sökningarna i databaserna. Det sju studierna som lästes i fulltext efter läst abstract visade sig handla om vårdpersonalens perspektiv i resultatavsnitten, därav föll tre stycken studier bort. Slutligen återstod det fyra stycken artiklar som hittats genom systematiska sökningar. De fyra studierna ansågs inte vara
tillräckliga för att kunna besvara syftet och det gjordes därför fritextsökningar samt manuella sökningar i databaserna som resulterade i ytterligare fem användbara studier. Artiklarna som framkom vid fritextsökningarna försökte återfinnas i de systematiska sökningarnas
sökresultat eftersom sökorden var de samma, men de gick inte att finna. Eventuellt kan stavning vara anledningen till att studierna inte hittades.
Valda avgränsningar ansågs vara relevanta i relation till återfinnandet av vetenskapliga artiklar. Anledningen till att avgränsningen 20 år tillbaka gjordes var på grund av att
självskadeproblematiken uppmärksammades först för ungefär 20 år sedan. Till en början var tidsintervallen avgränsad till tio år tillbaka, vilket visade sig resultera i att många relevanta studier missades. Hade avgränsningen avseende tidsintervall inte använts över huvud taget hade inte mängden sökresultat påverkats särskilt mycket eftersom det i princip endast fanns ett fåtal artiklar innan år 2000.
Eftersom diverse olika kvalitetsnivåer gick att återfinna i de vetenskapliga studierna var det därför nödvändigt att kritiskt granska dessa (Kristensson, 2014, kapitel 11). Den
bedömningsmall som användes skapades av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006, kapitel 8). Bedömningsmallen innehöll ursprungligen 25 frågor. Frågan som handlade om vilket land som artikeln utgick från valdes att exkluderas. Frågan ansågs inte påverka resultatets
trovärdighet och skulle i onödan dra ner kvaliteten, då syftet med arbetet var att beskriva vad personer som har ett självskadebeteende önskar bli bemötta inom hälso- och sjukvården.
Däremot förklarar SBU (2014) att tillförlitligheten alltid ökar om de inkluderade studierna utgår från ett varierat urval, vilket kunde ha hållits i åtanke vid uteslutandet. Tre artiklar uppnådde medel och sex stycken hög kvalitetsnivå.
Arbetet analyserades med vägledning från Forsberg och Wengström (2016, kapitel 8).
Studierna skrevs ut i pappersformat eftersom det ansågs enklare att analysera innehållen och det var mer fördelaktigt när texten skulle färgmarkeras. De vetenskapliga studierna lästes först enskilt för att skapa en individuell förståelse för texternas innehåll. Därefter lästes texterna tillsammans för att kunna diskutera olika tolkningar som gjorts. Det blir en ökad tillförlitlighet om två personer tillsammans utför en analys samt tolkar insamlad data.
Resultatet blir förstärkt eftersom risken minskar att endast en persons synsätt skildras i resultatet som framkommer (Kristensson, 2014, kapitel 9). I efterhand vid diskussionen om
texternas innehåll uppmärksammades det att en del av texterna som markerats som att svara på studiens syfte togs ur sitt egentliga sammanhang.
Vid skapandet av olika teman och subkategorier upplevdes en utmaning i att kategorisera in diverse textstycken under rätt subkategori. Det upplevdes att texterna kunde passa in under flera olika subkategorier, vilket medförde att kategoriseringen gjordes om ett flertal gånger.
Val av exklusionskriterien om att utesluta vetenskapliga studier som inte hade ett etiskt tillstånd ansågs vara lämpligt eftersom det framkom i etikprövningslagen (SFS 2003;460) att studier som görs, inte ska skada den enskilda individen vare sig fysiskt eller psykiskt. Vid sammanställningen av inkluderade artiklar fanns en åtanke om att bevara studiedeltagarnas integritet, därav nämndes inga namn i arbetets resultat. Kristensson (2014, kapitel 3) poängterar att alla personer som deltar i forskning skall behandlar med respekt.
Resultatdiskussion
Syftet var att beskriva vilket bemötande personer med självskadebeteende önskade inom hälso- och sjukvård. I resultatet konstruerades två huvudteman som ansågs vara dem två största fynden. Dessa två teman var önskan om god kompetens hos vårdpersonal och önskan om bemötande med ett icke-dömande förhållningssätt.
I arbetets resultat framkom det under temat önskan om god kompetens hos vårdpersonal att personer med självskadebeteende önskade bli bemötta av personal som hade god kunskap, vilket kunde bidra till att upptäcka tidiga tecken på försämrat mående (Idenfors et al., 2015;
Rouski et al., 2021; Wu et al., 2012). Det var enligt Nice (2011) viktigt att sjuksköterskan hade erhållit utbildning avseende bemötande vid problematik som innefattade
självskadebeteende. Tidigare forskning av McHale och Felton (2010) förstärkte vetskapen om att det rådde bristande kunskap gällande bemötande inom hälso- och sjukvården. Även Vårdanalys (2014) påpekade att det bristande bemötandet gentemot personer som skadade sig själva berodde på okunskap.
I resultatet framkom det även en önskan av personer som orsakar kroppsliga skador
avsiktligt, att få känna tillit i personal-patient relationen (Hunter et al., 2012; Wu et al., 2012;
Rouski et al., 2021). Wu et al. (2012) påpekade att vårdsökande personer uppskattade en
konfidentiell vårdkontakt, där det fanns tillräcklig tillit för att det som sades inte skulle föras vidare till andra vårdinstanser. Detta stärkas i en artikel skriven av Dinc & Gastmans (2013) som poängterar vikten av att vara engagerad, vara ärlig, trovärdig i sitt bemötande som sjuksköterska samt vara konfidentiell. Tilliten bygger dessutom på att sjuksköterskan ger en ökad känsla av acceptans för personens val.
Nice (2011) stärkte fyndet eftersom det ansågs vara viktigt att som vårdpersonal bygga upp en pålitlig relation med personen som var i behov av vård. En pålitlig relation påstods leda till att den vårdsökande vågade öppna upp sig och prata om sina problem som orsakat skadorna.
Att bli sedd var ett centralt fynd som ingick i resultatets tema önskan om bemötande med ett icke-dömande förhållningssätt. Det framkom att det fanns en önskan hos personer som sökte vård för självförvållade skador att bli sedda och att bli bemötta som personer, istället för att bli sedda som objekt (Wadman et al., 2018). Det förklarades i en artikel av Hawton et al.
(2002) att personer som hade skadat sig själva ibland gjorde det med avsikten att bli sedda och få uppmärksamhet. Long et al. (2015) poängterade däremot att det inte alltid handlade om att söka uppmärksamhet, utan att det istället handlade om bristande kunskap som ledde till att vårdpersonalen missförstod personerna som skadat sig själva. I tidigare forskning av Lindgren et al. (2017) framkom det att känslan av att bli sedd ökade personens självkänsla och en ökad lust till att fullfölja påbörjad behandling. Deltagare poängterade även meningen med att bli sedd för den enskilde individen den är och inte för ett objekt. Det gick att koppla Maslows motivationsteori till önskan om att bli sedd då det var ett av de fem stegen i
behovstrappan. Maslow förklarade att det som sjuksköterska var viktigt att inkludera den vårdsökande så att upplevelsen av tillhörighet och gemenskap ökar (Lepp, 2014).
Slutsats och kliniska implikationer
Det framkom under arbetets gång att kunskap och medvetenhet bör ökas hos vårdpersonalen för att kunna erbjuda personer som har ett självskadebeteende ett gott bemötande utifrån ett kompetent samt icke-dömande förhållningssätt. Detta skulle hälso- och sjukvården kunna verkställa i praktiken genom att erbjuda vårdpersonal fortlöpande utbildningar inom
självskadebeteende samt bemötande av personer med den sortens problematik. Oavsett vart sjuksköterskan arbetar kan denna typ av problematik förekomma, det är därför viktigt att veta
hur detta skall hanteras. Ökad kunskap hos sjuksköterskan och gott bemötande resulterar i att fler personer med denna typ av problematik vågar söka sig till vården utan att behöva känna av stigmatisering.
Vidare forskning
Förslag på vidare forskning inom området som rör bemötande gentemot personer som har en självskadeproblematik kan vara att utföra studier med syftet att ta reda på vad som kan förhindra självskadehandlingar. Det kan vara hjälpsamt för personal att ha vetskap om vad som verkar hindrande, då det kan påverka bemötandet positivt. Ett annat förslag är att ta reda på vad personerna som skadar sig själva anser vara mest effektivt för att minimera känslan samt behovet att skada sin kroppsliga yta. Vårdpersonal inom alla olika vårdinstanser möter emellertid personer som har ett självskadebeteende och forskningen bör därför rikta sig till hälso- och sjukvård i dess helhet.
Självständighet
Idén som senare låg till grund för syftet kom från Emelie, eftersom hon hade upplevt att personer som skadade sig själva blev dåligt bemötta när hon utförde sin VFU på
akutmottagningen. Under arbetets gång har Emelie och Elisabeth skrivit inledningen, bakgrunden, metoden, diskussionen, samt slutsatsen tillsammans. Många dagar har vi suttit tillsammans, och en del dagar har vi planerat upp vad vi ska skriva om och sedan arbetat från olika platser. Zoom har varit ett användbart verktyg för att kunna föra en bra kommunikation mellan varandra. Redigering efter handledningstillfällen och seminarium har gjorts
tillsammans. Emelie har till största del redigerat stavfel och meningsbyggnader.
Referenser
Bäärnhielm, S., Reichenberg, K., Gabrielsson, K., & Fossum, B. (14 januari 2020). Gott professionellt bemötande kan stärka den utsatta patienten. Läkartidningen.
https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/temaartikel/2020/01/gott- professionellt-bemotande-kan-starka-den-utsatta-patienten/
Chia-Yi, W., Whitley R, Stewart, R., &Shen-ing, L. (2012). Pathways to care and help- seeking experience prior to self-harm. The journal of nursing research, 20(1), 32–42.
https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1097/JNR.0b013e3182466e64
Cooper, J., Hunter, C., Owen-Smith, A., Gunnell, D., Donovan, J., Hawton, K., & Kapur, N.
(2011). “Well it’s like someone at the other end cares about you.” A qualitative study exploring the views of users and providers of care of contact-based interventions following self-harm. General hospital psychiatry, 33, 166–176. https://doi-
org.miman.bib.bth.se/10.1016/j.genhosppsych.2011.01.009
Dinc., L., & Gastmans, C. (2013). Trust in nurse–patient relationships: A literature review.
Nursing ethics, 20(5), 501–516. https://doi-
org.miman.bib.bth.se/10.1177/0969733012468463
Eaton, D. K., Kann, L., Kinchen, S., Shanklin, S., Ross, J., Hawkins, J., Harris, W. A., Lowry, R., McManus, T., Chyen, D., Lim, C., Whittle, L., Brener, N. D., & Wechsler, H.
(2011). Youth risk behavior surveillance - United States 2009. Morbidity and mortality weekly report, 59(5), 1-36. https://www.cdc.gov/mmwr/preview/mmwrhtml/ss5905a1.htm Eckerström, J., Allenius, E., Helleman, M., Flyckt, L., Perseius, K. I., & Omerov, P. (2019).
Brief admission (BA) for patients with emotional instability and self-harm: Nurses’
perspectives - person-centred care in clinical practice. International journal of oualitative studies on health and well-being, 14(1), Artikel 1. https://doi-
org.miman.bib.bth.se/10.1080/17482631.2019.1667133
Elg, M., & Olsson, J. (2013). Organisera för ständiga förbättringar i hälso- och sjukvården. I Leksell, J. & Lepp, M. (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetens (s. 218–253). Liber.
Favazza, A. R. (1998). The coming of age of self-mutilation. The journal of nervous and mental disease, 186(5), 259–268. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1097/00005053- 199805000-00001
Folkhälsomyndigheten. (01 december 2020). Vuxna- Psykisk hälsa
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/vuxna--psykisk-halsa/
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation om omvårdnadsforskning (4 uppl.). Natur och kultur.
Gibb, S. J., Beautrais, A. L., & Surgenor, L. J. (2010). Health-care staff attitudes towards self-harm patients. Australian & New Zealand journal of psychiatry, 44(8), 713–720.
https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.3109/00048671003671015
Hawton, K., Rodham, K., Evans, E., & Weatherall, R. (2002). Deliberate self harm in adolescents: Self report survey in schools in England. British medical journal, 325, 1207–
1211. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1136/bmj.325.7374.1207
Hume, M., & Platt, S. (2007). Appropriate interventions for the prevention and management of self-harm: A qualitative exploration of service-users' views. BMC public health, 7, 1–9.
https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1186/1471-2458-7-9
Hunter, C., Chantler, K., Kapur, N., & Cooper, J. (2013). Service user perspectives on psychosocial assessment following self-harm and its impact on further help-seeking: A qualitative study. Journal of affective disorders, 145, 315–323. https://doi-
org.miman.bib.bth.se/10.1016/j.jad.2012.08.009
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017: 30). Socialdepartementet
Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) Svensk författningssamling 2017:2017:30 t.o.m. SFS 2020:1043 - Riksdagen
Idenfors, H., Kullgren, G., & Salander Renberg, E. (2015). Professional care after deliberate self-harm: A qualitative study of young people’s experiences. Patient preference and
adherence, 28(9), 199–207. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.2147/PPA.S76244
Jacobson, C. M., & Gould, M. (2007). The epidemiology and phenomenology of non-suicidal self-injurious behavior among adolescents: A critical review of the literature. Archive of suicide research, 11(2), 129–147. https://doi-
org.miman.bib.bth.se/10.1080/13811110701247602
James, K. D., Stewart, D., & Bowers, L. (2012). Self‐harm and attempted suicide within inpatient psychiatric services: A review of the Literature. International journal of mental health nursing, 21, 301–309. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1111/j.1447-
0349.2011.00794.x
Karolinska Institutet. (9 februari 2021). Sökteknik.
Sökteknik | Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket (ki.se)
Karolinska Institutet. (u.å) Databaser. https://kib.ki.se/finder/databases/psycinfo
Karman, P., Kool, K., Poslawsky, I. E., & Van Meijel, B. (2015). Nurses’ attitudes towards self-harm, a literature review. Journal of psychiatric and mental health nursing, 22, 65–75.
https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1111/jpm.12171
Karolinska Institutet. (17 september 2020). Användbara databaser och webbplatser.
https://kib.ki.se/soka-vardera/soka-information/anvandbara-databaser-och-webbplatser
Klonsky, E. D. (2007). The functions of deliberate self-injury: a review of the evidence.
Clinical psychology review, 27(2), 226–239. https://doi- org.miman.bib.bth.se/10.1016/j.cpr.2006.08.002
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur och kultur.
Kool, N., Meijel, B., & Bosman, M. (2009). Behavioral Change in Patients with severe self- injurious behavior: A patient’s perspective. Archives of psychiatric nursing. 23(1), 25–31.
https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1016/j.apnu.2008.02.012
Lag om etikprövning av forskning som avser människor (2003:460). Utbildningsdepartement Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor Svensk
författningssamling 2003:2003:460 t.o.m. SFS 2019:1144 - Riksdagen Lag om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128).
Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård Svensk författningssamling 1991:1991:1128 t.o.m. SFS 2020:354 - Riksdagen
Lepp, M. (2014). Kreativitet och skapande. I F. Friberg & J. Öhlen (Red.), Omvårdnadens grunder Perspektiv och förhållningssätt (2 uppl., s. 539–564). Studentlitteratur.
Lindgren, B-M., Svedin, C-G., & Werkö, S. (2017). A systematic literature review of experiences of professional care and support among people who self-Harm. Archives of suicide research. 22(2), 173–192. https://doi-
org.miman.bib.bth.se/10.1080/13811118.2017.1319309
McCann, T., Clark, E., McConnachie, S., & Harvey, I. (2006). Accident and emergency nurses´ attitudes towards patients who self-harm. Accident & Emergency Nursing, 14(1), 4–
10. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1016/j.aaen.2005.10.005
McCance,T., & McCormack, B. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I Leksell, J & Lepp, M(Red.), Sjuksköterskans kärnkompetens (1 uppl., s. 81–111). Liber.
McHale, J., & Felton, A. (2010). Self-harm: what's the problem? A literature review of the factors affecting attitudes towards self-harm. Journal of psychiatric & mental health nursing, 17(8), 732–740. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1111/j.1365-2850.2010.01600.x
Muehlenkamp, J. J., Claes, L., Havertape, L., & Plener, P. L. (2012). International prevalence of adolescent non-suicidal self-injury and deliberate self-harm. Child Adolescent Psychiatry Mental Health, 30(6), Artikel PMC3348041. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1186/1753- 2000-6-10
Nationella självskadeprojektet. (u.å). Normkritiska perspektiv på självskadebeteende och jämlik vård. Nationella självskadeprojektet.
https://nationellasjalvskadeprojektet.se/forskningsrapporter-och-arkivmaterial/normkritiska- perspektiv/
Nice (23 November 2011). Självskada i över åtta år: långvarig hantering
https://www.nice.org.uk/guidance/cg133
Plener, P. L., Schumacher, T. S., Munz, L. M., & Groschwitz, R. C. (2015). The longitudinal course of non-suicidal self-injury and deliberate self-harm: A systematic review of the literature. Borderline personal disorder emotion dysregulation, 2(2), Artikel 2. https://doi- org.miman.bib.bth.se/10.1186/s40479-014-0024-3
SBU. (2014). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok (2 uppl.). Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). ISBN 978-91-85413-72-0
Skärsäter, I. (2014). Psykisk ohälsa. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa (2 uppl., s.611–642). Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (Mars 2012). Folkhälsan i Sverige (2012-3-6). Socialstyrelsen Folkhälsan i Sverige - Årsrapport 2012 (socialstyrelsen.se)
St Germain, S. A., & Hooley, J. M. (2012). Direct and indirect forms of non-suicidal self- injury: Evidence for a distinction. Psychiatry research, 197, 78–84. https://doi-
org.miman.bib.bth.se/10.1016/j.psychres.2011.12.050
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Jämlik vård och hälsa [Broschyr]. Svensk sjuksköterskeförening.
https://swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623147d/1584003989617/j%C3%A4mlik
%20v%C3%A5rd%20och%20h%C3%A4lsa.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad [Broschyr]. Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062314be/1584005152878/v%C3%A 4rdegrund%20f%C3%B6r%20omv%C3%A5rdnad%20reviderad%202016.pdf
Vårdanalys (2014). En mer jämlik vård är möjlig (Rapport 2014:7).
https://www.vardanalys.se/wp-content/uploads/2014/10/Rapport-2014-7-En-mer- j%C3%A4mlik-v%C3%A5rd-%C3%A4r-m%C3%B6jlig.pdf
Wadman, R., Vostanis, P., Sayal, K., Majumder, P., Harroe, C., Clarke, D., Armstrong, M., &
Townsend, E. (2018). An interpretative phenomenological analysis of young people’s self- harm in the context of interpersonal stressors and supports: Parents, peers, and clinical services. Social science & medicine, 212, 120–128. https://doi-
org.miman.bib.bth.se/10.1016/j.socscimed.2018.07.021
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (2 uppl.). Studentlitteratur.
Zetterqvist, M., Lundh, L. G., Dahlström, O., & Svedin, C. G. (2013). Prevalence and function of non-suicidal self-injury (NSSI) in a community sample of adolescents, using suggested DSM-5 criteria for a potential NSSI disorder. Journal of abnormal child
psychology, 41(5), 759–773. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1007/s10802-013-9712-5
Bilaga 1 Databassökningar
Sökningar i CINAHL och PubMed
Databas Sökords
kombinationer
Avgränsningar Sök- datum
Antal träffar
Lästa abstrakt
Lästa fulltext- artiklar
Antal valda artiklar
CINAHL self-injurious behavior OR self injury OR self harm
Engelska 2001-2021 Full text Peer-reviewed Abstract available
20/4 2.201 0 0 0
CINAHL patient
experiences OR perceptions OR opinions OR attitudes OR views
Engelska 2001-2021 Full text Peer-reviewed Abstract available
20/4 115.385 0 0 0
CINAHL self-injurious behavior OR self injury OR self harm AND patient
experiences OR perceptions OR opinions OR attitudes OR views
Engelska 2001-2021 Full text Peer-reviewed Abstract available
20/4 313 11 5 3
PubMed (patient*
preference) OR (service user*
preference)
Engelska 2001-2021 Full text
21/4 97.504 0 0 0
PubMed (self-harm) OR (self-harm behavior) OR (deliberate self- harm)
Engelska 2001-2021 Full text
21/4 44.222 0 0 0
PubMed (self-harm) OR (self-harm behavior) OR (deliberate self- harm)
AND (patient*
preference) OR (service user*
preference)
Engelska 2001-2021 Full text
21/4 304 8 2 1
Bilaga 2 Kvalitetsgranskningsprotokoll
Nr: Fråga: Ja Nej
1. Motsvarar titeln studiens innehåll?
2. Återger abstractet artikelns innehåll?
3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik?
4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
5. Är studiens syfte tydligt formulerat?
6. Är den kvalitativa metoden beskriven?
7. Är designen relevant utifrån syftet?
8. Finns inklusionskriterier beskrivna?
9. Är inklusionskriterierna relevanta?
10. Finns exklusionskriterier beskrivna?
11. Är exklusionskriterierna relevanta?
12. Är urvalsmetoden beskriven?
13. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?
14. Är undersökningsgruppen relevant beskriven avseende bakgrundsvariabler?
15. Anges när studien genomfördes?
16. Anges vald datainsamlingsmetod?
17. Är data systematiskt insamlade?
18. Presenteras hur data analyserats?
29. Är resultaten trovärdigt beskrivna?
20. Besvaras studiens syfte?
21. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?
22. Diskuterar författarna studiens trovärdighet?
23. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter?
24. Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
Summa:
Kvalitet: Låg (60-69%) Medel (70-79%) Hög (80-100%) Maxpoäng: 24
Mallen är en ändrad version den som gjorts av Willman, Stoltz & Bahtsevani (2006).
