Världen på ett A4-papper

(1)

Världen på ett A4-papper

En studie om mentala världsbilder hos niondeklassare i Karlstad Kommun.

The world on an A4-sheet

A study of mental worldviews of ninth graders in Karlstad Kommun.

Artem Sokolov

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Geografi inom ämneslärarprogramet

7,5 hp

Handledare: Nina Christenson Examinator: Nina Christenson VT 16

(2)

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte ... 1

1.2 Forskningsfrågor... 1

1.3 Avgränsningar ... 2

1.4 Tidigare forskning ... 2

1.6 Metod ... 6

1.6.1 Insamling av material ... 6

2. Resultat ... 8

2.1 Statistik över elevernas interaktion med andra länder ... 8

2.2 Statistik av fakta- och kartkunskap ... 9

2.3 Kartskisser ... 11

3. Diskussion ... 14

3.1 Den mentala världsbilden ... 14

3.2 Förhållandet till den tidigare forskningen ... 15 Bilagor

(3)

Sammanfattning

Geografi handlar i grunden om att kunna orientera sig i sin omgivning vilket är en viktig förutsättning för det mänskliga livet. Varje individ har en egen mentalkarta som baseras på personliga erfarenheter, kunskaper eller ett fotografiskt minne av världskartan. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur den mentala kartan kan se ut hos elever i nionde klass inom Karlstad Kommun och hur dessa mentala världsbilder förhåller sig till tidigare forskning inom samma område. Den tidigare forskning undersöker utformandet av de mentala kartorna och vilka faktorer som påverkar dem. Forskningen har visat dels på geocentriska kartskisser där deltagarna har centrerat och förstorat sitt hemland och dels på skisser där Europa har centrerats och förstorats samtidigt som Afrika förminskas oavsett deltagarnas nationalitet. Denna undersökning använder sig av en blandning mellan kvalitativ och kvantitativ metod och insamlingen av material är gjord i två olika delar. Eleverna fick rita världskartan på ett A4-papper och sedan svara på enkätfrågor som kunde ge en bild över deras kartkunskaper och interaktioner med andra länder. Resultatet visade en polarisering mellan världsomfattande kartskisser och de kartskisser som var begränsade till Nordeuropa vilket påminner om den tidigare forskningen. Resultatet kunde också bekräfta tidigare forskningsteorier om att resor och bortprioriterade nyheter inte på verkar den mentala kartan.

Trots att eleverna var väl beresta och majoritet kom i kontakt med nyheterna minst en 1-2 gånger i veckan så fanns många av de besökta länderna samt mellanöstern som har på senare tiden fått stor uppmärksamhet i media inte med på kartskisserna.

(4)

1 1. Inledning

I grunden handlar geografi om vad det innebär att vara människa på jorden. Att orientera sig geografiskt, eller rumsligt, kunna bedöma avstånd och veta var olika saker ligger i lokalområden, är en viktig förutsättning för ett mänskligt liv (Gren & Hallin, 2003). Idag kommer vi ständigt i kontakt med omvärlden genom information från bl.a. nyheter, media och Facebook. Det räcker med att slå på tv:n och se Melodifestivalen eller att träffa på en stressad turist på gatan som ber om vägbeskrivning för att plötsligt omfattas av det globaliserade samhället. Alla våra erfarenheter ger oss någon form av kunskap om världen och vi skapar oss en världsbild utifrån kunskap. Som blivande SO-lärare funderar jag på vad elever har för mental världsbild, vad är det som finns och inte finns med i den bilden? Förstår eleverna var i världen flyktingkrisen pågår och kan de hänga med i ett vardagligt samtal när en klasskompis berättar att hen har varit på semester i Thailand?

Samtidigt har Skolverket bestämt vilka kartkunskaper eleverna ska ha när de går ut skolan med godkända betyg. Det centrala innehållet i Lgr 11 visar tydligt vad som är centrum och vad som är periferi. På låg- och mellanstadiet börjar orienteringen i de lokala närområdena och utvecklas sedan vidare mot Sverige, Norden och Europa. När eleverna kommer till högstadiet så blir det centrala innehållet mer diffust då inga geografiska områden specificeras.

Från och med årskurs sju ska eleverna kunna ”namnge världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter” (Skolverket, 2011). Centrala innehållet utgör därmed ett tydligt centrum som stannar inom Europas gränser medan resten av världen ligger i vad läraren anser som viktigt.

1.1 Syfte

Syftet är att undersöka hur årskursnioelever interagerar med andra länder, vilken kartkunskap de har och hur deras mentala kartor ser ut. Resultatet kommer sedan jämföras med tidigare forskning inom samma område.

1.2 Forskningsfrågor

• Hur kan den mentala världsbilden se ut hos en elev i årskurs nio i Karlstad Kommun?

• Hur förhåller sig elevernas mentala världsbilder i denna undersökning till tidigare forskning inom samma område?

(5)

2 1.3 Avgränsningar

Denna studie granskar enbart mentala världsbilder hos elever i en niondeklass i Karlstad Kommun. Undersökningen inkluderar inte personliga uppfattningar och föreställningar om olika regioner och länder. Alltså läggs det ingen vikt vid huruvida eleverna kan beskriva hur det ser ut i ett område eller om de har positiva eller negativa erfarenheter kring det. Sådana beskrivningar ligger utanför ramarna för denna studie.

1.4 Tidigare forskning

Området mentala kartor eller mentala världsbilder är inte ett okänt fenomen för forskningen, tvärtom så finns en hel del material i form av studier, artiklar, examensarbeten mm. Det gemensamma för dessa studier är de utgår ifrån samma metod som denna undersökning, nämligen att deltagarna fick rita världskartan utan några hjälpmedel på ett blankt papper. Den befintliga forskningen har ibland också kompletterande material i from av enkätundersökningar eller andra uppgifter med frågor som liknar dem som finns i denna studie. Den tidigare forskningen bidrar med mycket material och resultaten (med några få undantag) visar på några trender som framkommer. En av dessa trender är geocentrism som inom detta forskningsområde syftar på att det egna landet eller närområdet blir förstorat och hamnar i centrum på den mentala kartan (Whittaker & Whittaker, 1972). Detta visas genom att de flesta deltagare har placerat ut sina egna länder eller hemorter i mitten av kartan och överdrivit dess storlek.

Whittaker och Whittaker (1972) i sin studie A Cross-Cultural Study of Geocentrism gav universitetselever i olika delar av världen uppgiften att rita en världskarta på ett blankt papper, där resultatet visade på geocentrism. I deras studie finns det väldiga tydligt exempel på detta där resultatet från de indiska studenterna visade en överdriven geocentrism. Studenterna hade en väldigt begränsad världsbild och på vissa kartor var Indien oproportionerligt stor. De ritade också färre länder än alla andra deltagare men kunde däremot rita ut stater i Australien (Whittaker & Whittaker, 1972). Teorin om att nationen och platsen som individen bor på skulle vara avgörande för hur hens mentala karta blir utformad är också något som genomsyrar forskningen. En av förklaringarna till detta är att människor har lättare för sig att rita något som de har kunskap om än det okända. Den lokala miljön och det egna landet kommer där av att prioriteras. Resten av den mentala världsbilden kommer att baseras på den fakta och kunskap som individen har om andra länder (Monastersky, 1992).

(6)

3 Reynolds som är forskare inom samhällsvetenskap har tillsammans med pedagogikforskaren Vinterek gjort en liknande studie på låg- och mellanstadiebarn i Sverige och Australien. Deras forskning ger en närliggande förklaring men de anser inte att det är fakta och kunskap som är den avgörande faktorn. Istället menar de att det är den personliga uppfattningen (av fakta) som styr. Resultatet som de fick fram visade att barnen hade kunskap om närliggande länder.

Deltagarna från Sverige ritade ut Skandinavien och några Europeiska länder. Barnen från Australien gjorde likadant med områden i Oceanien och Asien men bortom det hade de svårt att förstå förhållandet mellan andra länder och sitt eget. Detta gjorde att att kartorna blev väldigt individuella eftersom barnen ritade resten av världen efter sina individuella erfarenheter. Länder och kontinenter varierade kraftigt i storlek och placering och saknade kontext (Reynolds & Vinterek, 2013).

”Their mental map was related to spatial structures, perceived relative location of countries to each other, sizes, conceptions and attitudes and it was clear that drawn maps were the result of very different and individual experiences.”(Reynolds & Vinterek, 2013. s. 110).

Geografen Saarinen har under längre tid studerat mentala världsbilder och omnämns frekvent i litteraturen på området. I början på 70-talet lät han förstaårs collegestudenter från 20 olika länder att rita världskartan. Detta kom sedan att utvecklas till ett större projekt, Parochial Views of the World som totalt samlade 3 568 kartor från 75 universitet runtom i världen (Monastersky, 1992). Monastersky (1992) sammanfattar hans forskning i artikeln The warped world of mental maps, han menar att 80 % av alla kartor visade två tydliga drag. Ett, att Europa blev förstorat och centrerat. Två, att Afrika reducerades kraftigt i sin storlek (Monastersky, 1992). Den eurocentriska bilden tillsammans med ett förminskat Afrika är en vanligt förekommande trend inom forskningen.

Det bekräftas av Whittakers och Whittakers (1972) studie även om den huvudsakligen pekar på geocentrism. De insamlade kartorna från Argentina visade ett förstorat Europa placerat i centrum och undersökningen i USA gav också resultat som visade att deltagarna hade större kunskap om Europa än om Afrika. Deltagarna kunde namnge tolv länder i Europa men enbart tre i Afrika och Sydamerika (Whittaker & Whittaker, 1972). Tidigare förklaringar till denna eurocentrism är att nollmeridianen som går genom Greenwich gör att Europa placeras i mitten (Monastersky, 1992). Det skulle också kunna förklara varför Reynolds och Vintereks (2013) studie visade ett annorlunda resultat då låg- och mellanstadiebarn förmodligen inte känner till

(7)

4 nollmeridianen. Men denna teori ifrågasättes för att vara bristfällig då den inte kunde svara på varför kontinenternas storlek ändrades (Monastersky, 1992).

Monastersky (1992) lyfter upp en annan förklaring som utgår ifrån Saarinens forskning; att den avgörande faktorn som styr över hur den mentala kartan utformas är den riktiga kartan.

Jordgloben projekteras inte på ett korrekt sätt och Mercators projektionerna avbildar polerna större än vad de är i verkligheten medan effekten blir den motsatta för regionerna omkring ekvatorn (Monastersky, 1992). Detta stöds av geograferna Mårtensson och Wennberg (1996) som påstår att ingen karta överhuvudtaget kan vara en helt rättvisande avbildning av klotet men att det är den kartan som har indoktrinerats och har blivit en självklarhet (Mårtensson &

Wennberg, 1996). Reynolds och Vintereks (2013) forskning visar istället att studenter tenderar att minnas fler av de ekonomisk viktigare länderna och förstorar upp de delar av världen som de känner igen. Barn rangordnar också hur viktig information och fakta är för dem baserat på avståndet och huruvida informationen påverkar dem (Reynolds & Vinterek, 2013). Monastersky (1992) lyfter också upp geografiprofessorn Bassetts forskning som menar att media inte ger Afrika någon uppmärksamhet i jämförelse med Europa. Afrika framstår som oväsentlig och betydelselös vilket gör att hänsyn inte tas (Monastersky, 1992).

Geografiforskarna Gould och White (1986) är också ett forskarpar inom mentala kartor. Deras undersökningar är gjorda i olika delar av världen inklusive Sverige och deltagarna varierar i ålder. Skillnaden är att deras forskning undersöker okunnighet och det som inte kommer med på den mentala kartan. De hävdar att det inte finns någon direkt koppling mellan personliga uppfattningar eller bilder av en plats till att kunna sätta ut eller lokalisera den platsen på kartan (Gould & White, 1986). Resor är ett exempel på detta. Många av de människorna som reser (speciellt med flyg) tenderar att inte veta var någonstans på jorden de har varit. Ett exempel på detta illustreras här av ett samtal mellan två kvinnor:

Where did you go for a holiday this year?

Oh, we went to Majorca.

Was it nice?

Absolutely smashing!

Where is Majorca?

I don’t know exactly, I flew. (Gould & White, 1986, s. 82).

Kvinnan som hade varit på Mallorca fick en erfarenhet av platsen men det påverkade inte hennes mentala karta. För att kunna lokalisera Mallorca skulle hon istället ha behövt studerat världskartan och memorerat platsen. Saarinen i Monastersky (1992) håller med: ”We don’t

(8)

5 get our image of the world from running around and looking at the world. We get it from some diagram or map” (Monastersky, 1992 s. 222). Gould och White (1986) jämför också kvinnans fall med en individ som tittar på en tavla. Hen skulle kunna beskriva tavlan vilket är en parallell till faktabaserad kunskap. Hen skulle också kunna tycka att tavlan är vacker som är en parallell till den personliga uppfattningen. Däremot skulle personen inte kunna svara på frågorna: vilken epok tavlan kommer ifrån eller vilken teknik den är målad med (Gould &

White, 1986).

I en annan undersökning som tog plats i Jönköping fick trettonåringar rita en mental karta av Sverige. Kartorna jämfördes sedan med vad för kunskap och förhållande barnen hade till olika områden i Sverige. Många av deltagarna kunde en del fakta om Kiruna och gruvindustrin i norra Sverige men hade inte någon större anknytning till området. Däremot hade Jönköping- barnen mindre kunskap om Svealand men eftersom det angränsade till närliggande regioner så ansåg de området mer betydelsefullt och ritade ut det (Gould & White, 1986). Resultatet kan också kopplas till interaktioner mellan människor och olika platser. Handel, semester, släkt och upprepande resor skapar relationer som kan förstärka vikten av ett område. Dessa platser kommer att prioriteras på den mentala kartan. I denna studie bekräftas detta genom att bara nio procent av barnen hade varit i Norrland (Gould & White, 1986).

Vidare tar Gould och White (1986) också upp faktorer som påverkar vad som är lättare att komma ihåg och lokalisera på kartan. I en studie i USA där universitetselever från olika delstater fick en karta över sitt hemland med tryckta statsgränsen med uppgiften att fylla i namnen och småfakta på alla de olika delstaterna (Gould & White, 1986). Undersökningen visade två olika saker. För det första; att kart- och faktakunskapen om olika områden har en tydlig koppling till avstånd. Om avståndet ökar så minskar kunskapen. För det andra; att de delstater som hade en distinkt form och log i landets ytterkanter var lättare att komma ihåg och identifiera. Avståndet hade ingen betydelse när det kom till dessa, oavsett varifrån studenterna bodde så hjälpte den tydliga formen och lokaliseringen att identifiera stater som Florida, Texas, California och Maine. Detta är också något som utmärktes bland Jönköping- barnen. De flesta ritade ut och identifierade Öland och Gotland utan att ha någon större kunskap om dessa öar (Gould & White, 1986).

Samma fenomen hittas också på en internationell nivå i ett examensarbete av Lundgren och Modéer. Här fick deltagarna rita världskartan på ett blankt papper på tio minuter. Resultatet

(9)

6 visade att vissa elever ritade länder mer som den föreställda formen än verkligheten. Italien med sin klackskoform, Indien med V-formen och ett Sydamerika som blev överdrivet spetsigt (Lundgren & Modéer, 2007).

1.6 Metod

I denna studie har jag använt mig av både kvalitativ och kvantitativ metod. Genom att blanda dessa går det att få ett bredare perspektiv på vad för kartkunskap och mental världsbild en elev i årskursnio kan ha. Undersökningen bestod av två olika delar. Den första delen gick ut på att eleverna skulle rita en världskarta på ett A4-papper. Kartskisserna samlades in för att analyseras och jämföras både med varandra och den tidigare forskningen. Detta enligt en kvalitativ ansats där intresset ligger i hur människor upplever sin omvärld (Bell, 2000). Den andra delen utgjordes av enkätfrågor som bestod av en blandning mellan öppna frågor och frågor med svarsalternativ. De öppna frågorna bestod av uppgifter där elever fick bl.a.

identifiera olika länder eller skriva fakta om vissa geografiska regioner. Svaren sammanfattades i tabeller eller textform. Detta hjälpte att måla upp en bild över elevernas geografiska kunskaper och kunde visa hur de kom i kontakt med andra länder. Denna information ger en insikt kring om det finns avgörande faktorer som påverkar den mentala kartan, och därmed bekräftar eller bestrider tidigare teorier.

Det finns flera nackdelar med den valda metoden. Den kvantitativa insamlingen av enkäter tenderar till att bli generaliserande (Bell, 2000). Det är dock väldigt lite som talar för en generalisering av tjugotvå deltagares svar. Den kvalitativa delen av undersökningen av kartskisserna jämfördes med enkätsvaren vilket stärker kvalitén av resultatet. Frågorna skulle också kunnat vara fler för att ge en mer preciserad bild över elevernas kartkunskap. Ett alternativ hade också varit att intervjua eleverna en och en efter att de hade ritat kartorna. Det skulle möjligtvis givit en större förståelse för varför deras skisser såg ut som de gjorde.

1.6.1 Insamling av material

Datainsamlingen bestod dels av enkätfrågor som var både sluta och öppna, samt genom en uppgift där eleverna fick rita en världskarta på ett tomt A4-ark under tio minuter. Deltagarna bestod av 22 frivilliga årskursnioelever från en skola i Karlstad Kommun. Insamlingen skedde i fyra olika omgångar där elever i mindre grupper fick göra uppgiften och svara på frågorna.

Anledningen till att dela in eleverna på detta viset och att jag var ständigt närvarande i rummet stärkte kvaliteten på materialet, genom att jag kunde säkerställa att eleverna inte

(10)

7 samarbetade och gav mig möjlighet att förtydliga frågorna om någon elev inte förstod.

Eleverna fick börja med att göra rituppgiften och efter att de hade ritat färdigt kartorna fick de svara på enkätfrågorna. Det var viktigt att utföra undersökningen i denna ordning eftersom enkätfrågorna innehöll kartbilder som hade gynnat elevernas korttidsminne och gett ett resultat som skiljt sig ifrån verkligheten. Eftersom undersökningen var anonym så nummererades kartorna och enkäterna för att senare kunna matchas ihop för en kvalitativ analys.

(11)

8 2. Resultat

Resultatet presenteras i tre olika avsnitt som avgränsar och kategoriserar undersökningen i tre olika delar. Själva presentationen sker i tabeller, kartbilder, och fritext beroende vad som presenteras.

2.1 Statistik över elevernas interaktion med andra länder

Här presenteras hur elever kommer i kontakt med andra länder genom de angivna svaren på enkätfrågorna.

Tabell 1. Visar vilka länder som eleverna har besökt. Observera att en elev kan ha besökt flera länder.

Besökta Länder

Antal Elever

Norge 15 Estland 4 Turkiet 2 Kina 1

Danmark 12 Lettland 3 Italien 2 Australien 1

Spanien 10 Österrike 3 USA 2 Portugal 1

Finland 7 Frankrike 3 Schweiz 2 Qatar 1

Grekland 7 Bulgarien 3 Cypern 2 Ryssland 1

Tyskland 7 Storbritannien 2 Thailand 2 Tjeckien 1

Egypten 5 Litauen 2 Saudi

Arabien 1

Tabell 2. Visar i vilka andra länder än Sverige elever har släkt i. Observera att en elev kan ha släkt i flera olika länder.

Länder Antal

Elever Länder Antal

Elever Länder Antal Elever

Norge 5 Finland 4 USA 3 Italien 2

Sju elever hade inte någon släkt utomlands och två av eleverna svarade ”ja” utan att ange var.

Tabell 3. Visar i vilka andra länder än Sverige elever har vänner i. Observera att en elev kan ha vänner i flera olika länder.

Länder Antal Elever

(12)

9

Norge 5 England 2 Columbia 1 Kanada 1

USA 5 Tyskland 2 Turkiet 1 Spanien 1

Finland 3 Litauen 2 Kosovo 1 Lettland 1

Danmark 2 Irak 1 Frankrike 1 Estland 1

Nio elever hade inte vänner utomlands och tre av eleverna svarade ”ja” utan att ange var.

Tabell 4. Visar hur ofta eleverna kommer i kontakt med nyheterna.

Svar: Antal elever som ser

nyheterna på tv

Antal elever som läser nyheterna i tidningen eller på nätet

Aldrig 7 5

1-2 gånger i veckan 11 10

3-5 gånger i veckan 2 4

mer än 5 gånger i

veckan 2 3

Vid frågan om övrig interaktion med andra länder svarade tretton av eleverna att de kom i kontakt med andra länder genom internet. Spel, chatt och handel kom tydligt fram bland svaren. Sex av tretton elever svarade enbart ”ja” utan att specifikt ange hur de interagerade.

Resten av eleverna skrev att de inte kom i kontakt med andra länder eller lämnade in ett blankt svar.

2.2 Statistik av fakta- och kartkunskap

Här presenteras vilken kartkunskap som eleverna hade.

Tabell 5. Visar elevernas förmåga att lokalisera sjöar och floder.

Sjöar/Floder Antal elever som kan placera ut vattnet i rätt världsdel

Antal elever som kan placera ut vattnet i rätt land/stat

Viktoria sjön 4 0

Donau 2 0

Nilen 5 3

Amazonfloden 6 2

Kaspiska havet 1 0

Mississippi (floden) 15 1

Volga 3 2

Tabell 6. Visar elevernas förmåga att namnge och lokalisera öken.

Antal Öknar Antal elever som kan namnge öknar

Antal elever som också kan lokalisera de namngivna öknarna

1 12 7

(13)

10

2 3 1

3 1 1

Tabell 7. Visar elevernas förmåga identifiera länder och städer på kartan.

Länder/Städer Antal elever som kan identifiera

Länder/Städer Antal elever som kan identifiera

London 15 Moskva 11

Turkiet 8 Ungern 1

Bryssel 2 Portugal 10

Tyskland 12

Tabell 8. Visar vilka städer i USA som eleverna kunde ange.

Tretton elever visste att Washington var huvudstaden. Tre elever kunde mer än fem städer och tre skrev blankt. Många elever angav också delstater som städer.

Nämn några länder/städer som finns i regionen Ostasien (östra Asien)

Tretton elever svarade blankt. Åtta kunde namnge ett till fem länder eller städer. En elev kunde namnge mer än fem länder eller städer.

Nämn några länder/städer som finns söder om ekvatorn. Om du kan, skriv någon fakta om dem.

Elva elever svarade blankt medan resten visade på ungefärlig kunskap. Två av eleverna tror att ekvatorn ligger längre norrut än vad som är fallet och anger länder som Spanien, Grekland och Italien. En av eleverna anger rätt världsdelar (Afrika, Sydamerika). Fem av eleverna kunde ange mellan ett till tre länder. De övriga tre eleverna kunde ange flera länder och visade en kunskap om var ekvatorn ligger och vad som finns söder om den.

Skriv något som du känner till om detta område (vad är det för länder, världsdel, städer, hav, någon annan fakta du känner till).

Kunskapen om Oceanien visade sig variera. Tio elever kunde inte identifiera kartbilden och två elever svarade felaktigt. Resterande elever hade liknande svar där de namngav Australien Angivna

Städer Antal

Elever Angivna

Städer Antal

Elever Angivna

Städer Antal Elever

New York 19 Detroit 6 San Fransisco 2

Washington DC 14 Las Vegas 4 Miami 1

Los Angeles 8 Philadelphia 3 Seattle 1

New Jersey 1

(14)

11 och något mer som t.ex. Asien, Stilla havet, Städer osv. En elev utmärktes och angav fakta om Australien och ett fler antal städer.

Skriv namn på fem bergskedjor och vilken världsdel de ligger i:

Sju elever kunde namnge och lokalisera en bergskedja. Två elever namngav två bergskedjor men placerade inte ut dem. En elev namngav och placerade ut fem bergskedjor.

2.3 Kartskisser

Nio elever hade avbildat kartan i form av ett klot eller en oval medan de övriga höll sig till en platt avbildning. Detaljerna, placeringar, storlek varierar från skiss till skiss även när det kommer till hemlandet Sverige. Nio elever hade placerat Sverige i mitten av kartan medan sju av eleverna hade 0°-meridianen i mitten. Resten av kartorna visade stora variationer i avbildningen av Sverige som skiljdes sig åt ifrån verkligheten. Vissa skisser hade kraftigt förstorat sitt hemland medan andra skisser inte avbildade Sverige överhuvudtaget.

Storleksmässigt går det att se en tydlig trend; desto större och omfattande världsbild eleverna hade ritat desto mindre blev Sverige på den mentala världskartan. Skisserna som hade en begränsad världsbild visade på motsatt resultat, Sverige och andra nordiska länder blev kraftigt förstorade. Länder saknade generellt konturer och porträtterades mer som ovaler där de kunde flyta ihop. Österut fanns ett kraftigt förminskat Ryssland vars storlek var mindre än Norge, Sverige och Finland tillsammans. I dessa begränsade världsbilder ritade eleverna också ut lokala områden som hemort och huvudstad (se karta 1 och 2).

Karta 1 och 2. En begränsad världsbild. Eleverna har inte tagit hänsyn till konturer, placering och storlek. Länderna är utskriva för att åskådarna ska förstå vad som avbildas.

Majoriteten av bilderna är mer omfattande; tolv kartor visade alla världsdelar. Elva av dessa

(15)

12 skisser separerade Afrika ifrån euroasien och avbildar kontinenten som en egen ö.

Mellanöstern och den arabiska halvön finns inte med på dessa kartor och ersätts med vatten (se karta 3 och 4). Storleksmässigt är Afrika korrekt utritat i förhållande till resten av världen.

Två av de tolv eleverna som ritat ut Afrika reducerade dess storlek. Däremot visar resultatet att vissa elever tenderade att placera Afrika längre västerut jämfört med kontinentens egentliga position. Eleverna visar på mindre kunskap om Ostasien och Rysslands östkust. Alla de elever som har med Ryssland eller Asien på sina mentala kartor har inte med dess spets som sträcker sig ut mot Alaska. Asiens östkust fick därmed ett abrupt slut i form av en rät eller oval formad linje. På vissa kartor så var Japan den östligaste punkten (se karta 3). Detta gjorde också att kontinentens storlek förminskades. Samma resultat visades på Nordamerika där Alaska inte ritades ut på majoriteten av kartorna. Fyra av de arton kartorna som visade Nordamerika hade ett väldigt otydligt Alaska utritat. Dessa fyra kartor hade också utplacerat Alaska utplacerat på olika sätt. Två elever ritade ut halvön det åt väster medan de andra två hade ritade halvön och dess spets rakt uppåt, alltså norrut (se karta 3).

Karta 3. Visar en världsbild som utgår ifrån nollmeridianen. Afrika är porträtterat som en avskild ö och den arabiska halvön finns inte med. Rysslands östkust har ett abrupt slut det finns osäker kring placeringen av Alaska.

(16)

13 Andra trender gällande Amerika var att eleverna förstorade Nordamerikas storlek och att Sydamerika placerades för långt västerut. Sex elever identifierade också Nordamerika som USA. Det finns inget med formen som sticker ut för Amerikas del; konturerna och detaljerna är samma som på övriga delar av världen och varierar beroende på vilken karta som observeras. När det kommer till Oceanien så visar skisserna brister och osäkerhet gällande dess storlek, form och placering. Tolv elever har ritat ut Australien med mycket varierande resultat som skiljer sig ifrån verkligheten. Ingen av eleverna har fått med halvön där Thailand, Kambodja och Vietnam ligger. Tomrummet mellan Kina och Australien är ifyllt på sex kartor med otydligt ritade öar som tyder på att de inte riktigt har kunskap om vad som befinner sig där. I övrigt så visar resultatet på flera gemensamt förkommande drag hos eleverna. Länder med distinkta former framkom väldigt tydligt på vissa kartor, Italiens med sin stövelform är ett sådant exempel (se karta 4). En annan tendens är att väldigt många elever var osäkra hur vissa områden såg ut men hade kännedom om deras existens och ungefärliga placering. Detta utmärktes med t.ex. Australien som oftast blev en cirkel med en förklarande text nere i det högra hörnet.

Karta 4. En världsomfattande karta, där det är svårt att avgöra om Sverige eller nollmeridianen som utgör centrum. Skissen är ganska grov och det är norden som framhävs i text istället för Sverige vilket skiljer sig ifrån andra länder vars namn eleven har skrivit ut. Afrika avbildas som en avskild ö och har förminskats. Mellanöstern tillsammans med Eurasiens kust finns inte med och skissen visar på en osäkerhet kring Oceanien. Italien har blivit överdrivet avbildat som en klacksko.

(17)

14 3. Diskussion

3.1 Den mentala världsbilden

Elevernas kartskisser visade både på variationer såväl som likheter. Resultatet visade att det fanns en polarisering mellan de världsomfattande kartorna (sexton stycken) och de som var begränsade till Nordeuropa (fyra stycken). Däremot fanns det inga samband mellan hur stor världsbilden var och kartans kvalité. Många av de elever som ritat ut alla världsdelar fick inte med deras konturer, storlek och placering. Några elever hade till och med ritat ut alla världsdelar i form av cirklar eller fyrkanter. Samtidigt fanns det skisser som var väldigt preciserande. Samma skillnader på kvalité fanns i de begränsade kartorna. Gemensamt för de flesta skisserna var att de hade en eurocentrisk världsbild vilket gör resultatet homogent och påminner om Monasterskys (1992) artikel. Samtidigt går det se resultat som stödjer Whittaker och Whittaker (1972) forskning där det geocentriska framhävs (se karta 1 och 2).

Vid en analys av de kartor som hade en bredare världsbild så kan Saarinens nollmeridian-teori vara applicerbar då Afrika i detta fall inte refuserades storleksmässigt. Resultatet visade att de flesta elever hade nollmeridianen i centrum på sin mentala karta. Det går också att tolka de kartor som placerade Sverige i mitten hade egentligen nollmeridianen i åtanken men missplacerade sitt hemland med liten marginal. Karta 4 är ett exempel på detta; om Sverige ligger i mitten på denna karta eller inte blir nog snarare en individuell tolkning. Det går också att analysera resultatet ifrån ett centrum- periferiperspektiv. Baserat på skissernas kvalité och kartornas omfattning så blir Nordeuropa centrum. Men vad som utgör en periferi på den mentala kartan är svårare att definiera. Om utgångspunkten skulle vara vad som inte kom med kartorna skulle Oceanien, Mellanöstern, Ostasien och polerna vara perifera områden.

Om man där emot utgår ifrån samma faktorer som utgjorde centrum skulle allt utanför Nordeuropa vara periferi. En avgörande faktor skulle kunna vara om det fanns något som eleverna medvetet inte ritade ut. Exempelvis karta 1 och 2 som var väldigt begränsade väcker frågan om det är rimligt att en elev i årskursnio enbart kan fem länder eller om dessa har medvetet utelämnats av eleverna av olika skäl? Enkätundersökningen visade också på att eleverna tillsammans hade besökt totalt 27 olika länder men många av dessa länder fattades på skisserna. Men om eleverna inte ritade ut dessa länder medvetet eller om det fanns andra orsaker att många av dessa länder inte kom med på den mentala kartan kan denna studie inte besvara. Dessutom finns det tidigare forskning som hävdar att resor inte påverkar den mentala

(18)

15 kartan. Något annat som också inte kom med på skisserna var floder, sjöar, öken, bergskedjor osv. Eleverna var väldigt fokuserade på landsgränser och huvudstäder medan det naturgeografiska hamnade i periferin. Detta visade sig även i elevernas kartkunskaper.

3.2 Förhållandet till den tidigare forskningen

Med hjälp av resultatet från enkätundersökningen som kompletterande material kommer jag nu diskutera hur denna undersökning förhåller sig till den tidigare forskningen inom samma område. Resultatet visade att majoriteten av kartskisserna hade Europa som utgångspunkt som kan bekräfta den mentala världsbilden som Monastersky (1992) tar upp. Däremot förminskades inte Afrika på majoriteten av kartorna, i alla fall inte så utmärkande som i hans resultat men enkätsvaren visar på att det fanns brister i kartkunskapen om kontinenten. Vilket ställer frågan hur eleverna kunde ha ritat något som de hade så lite kunskap om? Vid en jämförelse av enskild kartskiss och enkätsvar fanns det en trend. De som hade begränsade världsbilder hade också en begränsad kartkunskap. Men de eleverna som hade med alla världsdelar hade stora variationer i sin kartkunskap. De mest detaljerade kartorna hade inte bäst svarsresultat. Vilket bestrider teorin om att kunskapen skulle vara den avgörande faktorn för hur den mentala kartan blir utformad.

Gould & Whites (1986) teori om hur väl en individ kan memorera en karta verkar vara mer sannolik. Resultatet visade mestadels en homogen kartbild med nollmeridianen i centrum och det är oftast den kartbilden som svenskar omges med. Men om det fotografiska minnet är den avgörande faktorn är inget som denna studie kan bekräfta utan enbart spekulera i utifrån resultatet. Å andra sidan visade skisserna också på motsatta exempel; eleverna visste t.ex. inte hur Australien såg ut men hade kunskap om var det ungefär fanns på kartan och där med ritade det som en cirkel med en förklarande text. Placeringen utav Australien var inte heller alltid korrekt, vilket tyder på att eleverna inte använde sig av sitt fotografiska minne utan snarare fakta om att Australien befinner sig någonstans av kartans sydöstra hörn. Andra ritade efter personliga uppfattningar vilket bekräftar Reynolds & Vinterek (2013) studie. Framför allt fanns det överdrivet tydliga personliga uppfattningar i de geocentriska kartorna där världen porträtterades väldigt olikt ifrån dess sanna jag. Karta 2 är väldigt tydligt exempel där eleven också uttrycker sin personliga uppfattning om Ryssland genom att rita massor skog på landets yta. Eleven placerar också skogen i den södra delen istället av Ryssland istället för Sibirien vilket stärker tesen att eleven ritar kartan ifrån en personlig uppfattning av Ryssland istället för kunskap. Reynolds och Vinterek (2013) teori om personliga uppfattningar kan

(19)

16 också kritiseras genom att ställa frågan: är inte hela den mentala kartan en personlig uppfattning av världen?

Enkätundersökningen visade också att majoritet av eleverna kom i kontakt med nyheter genom olika sätt minst en till två gånger i veckan. Detta tillsammans med resande verkar dock inte ha påverkat de mentala kartorna. Detta visas genom att många av de besökta länderna utelämnades eller skiljdes markant ifrån verkligheten, vilket kan bekräfta den tidigare forskningen i att resor inte påverkar den mentala kartan (Gould & White, 1986). Nyheterna och dess informationsflöde har på senare tid uppmärksammat flyktingkrisen; länder som Syrien, Turkiet och Ungern m.m. har omnämnts. Trots detta har ingen elev ritat ut mellanöstern och bara en elev kunde identifiera Ungern på kartan. Reynolds och Vinterek (2013) menar att människor filtrerar informationen efter huruvida den påverkar själva individen. Vilket skulle betyda att eleverna inte tog åt sig mycket ifrån flyktingkrisen då de ansåg att den inte påverkade dem. Om detta är den bakomliggande faktorn är återigen bara en spekulering. Något som däremot kan bekräftas i denna studie är det resultatet som Gould &

White (1986) fick; att distinkta former är enklare att komma ihåg och identifiera. I detta fall hade många elever till och med med överdrivit Italien stövelform (se karta 4).

Sammanfattningsvis fanns det två typer av mentala kartor som presenterades i denna studie.

En karta som var begränsad till Nordeuropa och en karta som var världsomfattande. De begränsade kartorna kunde bekräftade Whittaker och Whittaker (1972) forskning genom sin geocentrism. Den andra typen utgick ifrån nollmeridianen och prioriterade inte någon särskild världsdel. Vad som är den bakomliggande faktorn för hur kartskisserna blev utformade är oklart. Därmed kan denna studie inte bestridda den tidigare forskningen inom området men det går att bekräfta vissa teorier som att resor inte påverkar den mentala kartan eller att länder

med distinkta former är enklare att identifiera.

(20)

Referenslista

Bell, J. (2000) Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur, Lund.

Gould, P., White, R. (1986). Mental Maps (2nd edn). Boston: Allen& Unwin.

Gren, M., Hallin, P-O. (2003) I: Kulturgeografi - en ämnesteoretisk introduktion. Liber.

Lundgren D., & Modéer A. (2007). Världen omkring oss och världen inom oss. Malmö Högskola.

Monastersky, R. (1992), The warped world of mental maps. Vol.Science News, 142(14). 222- 223.

Mårtensson S., Wennberg G. (1996) Kartan och omvärlsbilden. Geografi – världens ämne Om att undervisa i geografi (ss. 131-142, 1 uppl.). Svenskt Tryck, Göteborg.

Reynolds, R., Vinterek, M. (2013) Globalization and classroom practice: insights on learning about the world in Swedish and Australian schools. Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, 2013(1) 104-130.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket

Whittaker, J. O., Whittaker, S. J. (1972). A Cross-Cultural Study of Geocentrism. Journal of Cross-Cultural Psychology, 3(4), 417-421.

(21)

Bilaga 1

Har du varit i något annat land förutom Sverige, (om ja) skriv vilka?

_____________________________________________________________________________

_____________________________________________________________________

Har du släkt ifrån något annat land än Sverige, (om ja) skriv vilka länder?

_____________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________

Har du vänner ifrån annat land än Sverige, (om ja) skriv vilka länder?

_____________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________

Hur ofta ser du nyheterna på tv? (ringa in det som stämmer mest) Inget alls

1-2 gånger i veckan 3-5 gånger i veckan mer än 5 gånger i veckan

Hur ofta läster du nyheterna i tidningar eller på nätet? (ringa in det som stämmer mest) Inget alls

1-2 gånger i veckan 3-5 gånger i veckan mer än 5 gånger i veckan

Brukar du komma i kontakt med andra länder än Svergie på något annat sätt (chat, spel, sport, affären, osv.), (om ja) skriv hur och vilka länder?

___________________________________________________________________________

Vart finns följande floder/sjöar? (Beskriv på ett ungefär; vilken världsdel eller land) Victoriasjön:________________________________________________________________

Donau:_____________________________________________________________________

Nilen:______________________________________________________________________

Amazonfloden:______________________________________________________________

Kaspiska havet:_____________________________________________________________

Missisippi/ missouri (floden):__________________________________________________

Volga:_____________________________________________________________________

Skriv namn på tre öken och vilken världsdel de ligger i:

1. ______________________________________________________________________

2. ______________________________________________________________________

3. ______________________________________________________________________

(22)

Bilaga 2

Skriv namn på fem bergskedjor och vilken världsdel de ligger i:

1. _____________________________________________________________________

2. _____________________________________________________________________

3. _____________________________________________________________________

4. _____________________________________________________________________

5. _____________________________________________________________________

Sätt ut rätt siffra med rätt plats på kartan

1. London 5. Turkiet

2. Turkiet 6. Ungern

3. Bryssel 7. Portugal

4. Moskva 8. Tyskland

Nämn några länder/städer som finns i regionen Ostasien (östra Asien)

___________________________________________________________________________

Nämn några länder/städer som finns söder om ekvatorn. Om du kan, skriv någon fakta om dem.

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

(23)

Bilaga 3

Vilken är USA:s huvudstad och vilka andra stora städer i USA kan du nämnda?

___________________________________________________________________________

Skriv något som du känner till om detta område (vad är det för länder, världsdel, städer, hav, någon annan fakta du känner till).

___________________________________________________________________________