2010:037
D - U P P S A T S
Gropen som delar Malmberget
En studie om hur invånarna upplever den pågående förändringen i samhället
Anna Dyrlind
Luleå tekniska universitet D-uppsats
Sociologi
Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Genus & teknik
Gropen som delar Malmberget
En studie om hur invånarna upplever den pågående förändringen i samhället
Anna Dyrlind
Luleå Tekniska Universitet D – Uppsats Sociologi Ht 09
Institutionen för Arbetsvetenskap Handledare Antoni Lindgren
Sammanfattning
Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för hur invånare i Malmberget upplever den förändring som pågår i samhället. Invånarna i Malmberget har under många år fått flytta på grund av gruvan och nu händer det igen. Hur påverkar förändringarna invånarnas dagliga liv samt hur ser framtiden ut för Malmberget och dess invånare är frågor som tas upp i studien.
Vad som har framkommit i studien är att informanterna upplever att samhället bit för bit håller på att försvinna. Kommunen har lagt Malmberget åt sidan och underhållet i samhället har försämrats. Många hus är i renoveringsbehov men ingen vill satsa pengar i en osäker framtid med risk att inte få tillbaka pengarna de satsat. Informationen om vad som sker eller vad som kommer att ske i samhället är enligt informanterna bristfällig, oftast får invånarna informationen sent och det för att skapa minst protester. Missnöje mot både kommunen och LKAB är stort för flertalet av informanterna.
Genom att göra en kvalitativ studie med invånare i Malmberget får jag en mer djupgående information om deras upplevelser av samhället. Frågor som rör Malmberget och den samhällsomvandling som sker är ett aktuellt ämne som det har debatteras mycket om den senaste tiden. Det teoretiska ramverket bygger på Anthony Giddens (1984) strukturerings teori samt Rune Åbergs bok Industrisamhälle i Omvandling som berör strukturer,
vardagslivets rutiner samt hur invånare anpassar sig till ett industrisamhälle.
Nyckelord: förändring, framtid, upplevelser, trygghet, gruvsamhälle
Abstract
The purpose of the study is to get a more profound understanding how the people in Malmberget experience the changes in the community. The population of Malmberget has been forced to move due to the mining. How the population experience the changes and what kind of vision do they have are questions that are discussed in the study.
The conclusion of the study is that Malmberget gradually is disappearing. The informants say that the maintenance of the community is neglected, but no one is willing to invest capital due to the insecure future. The information about coming and previous events is insufficient, and the informants believe that one of the reasons could be to avoid negative reactions from the population. Many of the informants express dissatisfaction with LKAB and the municipality
By interviewing inhabitants in Malmberget I get a detailed picture of their experience of the community. Discussion considering the transformation is of current interest. The theoretical references are based upon theories concerning structure and everyday routines presented by Anthony Giddens and Rune Åbergs book Industrial Community in Transition
Keyword: changes, future, experience, safety, mining village
Tack!
Ett speciellt tack till alla informanter som har låtit mig ta del av era upplevelser utan Er hade jag inte kunnat genomföra studien. Tack även till Lantmäteriet i Gällivare som hjälpte mig med kartor över Malmberget samt ”killen” i kommunhuset som fixade en kopian på kartan.
Vill rikta ett stort tack till mina föräldrar som har hjälpt till på olika sätt under studietiden allt ifrån barnvakt till chaufför under mina dagar i Malmberget. Joakim som hjälpt mig när datorn inte har varit samarbetsvillig samt Josephine som har gett feedback på det jag skrivit.
Även ett tack till min handledare Antoni Lindgren.
Sist men inte minst vill jag tacka min familj som har haft förståelse under dessa veckor som studien pågått.
Tack!
Anna Dyrlind
Luleå Tekniska Universitet 7 januari 2010
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 6
Syfte ... 7
Avgränsning ... 7
Disposition ... 8
Tidigare forskning ... 8
2 Metod ... 10
Urval ... 11
Reliabilitet ... 12
Validitet ... 12
Etiska överväganden ... 13
Definition ... 14
3 Teori ... 15
Anpassning till ett industrisamhälle ... 15
Struktureringsteorin ... 17
4 Historik ... 19
5 Intervjuer gjorda i Malmberget ... 21
6 Diskussion ... 45
6.1 Förslag till fortsatt forskning ... 50
Bilagor
Bilaga 1, Intervjuguide
Bilaga 2, Kartor över Malmberget
Bilaga 3, Karta över malmkropparna i Malmberget
1.Inledning
Under hösten har vi kunnat ta del av en mängd olika artiklar som publicerats i lokalpressen angående Malmberget och den förändring som sker i samhället. Tidningarna har bland annat rapporterat om skalv som inträffat, sprickor som upptäcks samt gator som skall stängas.
Malmberget är grannort till Gällivare. Kommunen är ett gruvsamhälle och Luossavaara - Kiirunavaara Aktiebolag (fortsättningsvis LKAB) är en av de viktiga arbetsgivarna i kommunen. Det finns ett tjugotal fyndigheter som varierar storleksmässigt och ligger i ett område som är cirka en halvmil långt och två kilometer brett. Gruvbrytning pågår i tio av dessa malmkroppar som ligger norr och sydost om Malmberget och går in under samhället (www.lkabframtid.se).
Kaptensmalmen är kanske den mest kända, brytningen påbörjades i början av 1700- talet vilket också skapade den kända gropen i samhället (www.lkabframtid.com). Under 1900 talet blev gropen allt större och idag delar den samhället på mitten (Munck & Trägårdh, 2008) Gropen är idag cirka 600 meter lång, 400 meter bred samt 250 meter djup (Lund, 2010) Som mest bodde det 12 000 invånare i Malmberget (Munck & Trägårdh, 2008), den 31 december 2008 var siffran nere på 5 335 invånare (Gällivare kommun 091221).
Allt fler väljer att lämna Malmberget vilket har lett till att bostadspriserna är högre i
grannorten Gällivare (Lund, 2010) Statistik visar även på att Gällivare kommun har de senaste 25 åren minskat sin befolkningsmängd, kommunen hade mellan åren 2007-2008 minskat med 157 personer (www.regionfakta.com).
Invånarna verkar kluvna i frågan om en helhetslösning av samhället. Många vill bo kvar och har inte en tanke på att lämna Malmberget (Filipsson, 2009) medan andra redan har börjat se sig om efter annat boende. Det är svårt att hitta en lösning som tillfredsställer alla.
En fråga som tycks engagera invånarna i samhället är en stängning av Bergmansgatan. En gata som binder ihop västra och östra sidan av Malmberget. LKAB vill så fort som möjligt hitta en lösning för en ny vägdragning men miljö och byggnadsnämnden har fått flytta fram slutdatumet för inlämnandet av förslag detta på grund av att invånarna har engagerat sig i frågan framför allt de som bor på den östra sidan. Det är också invånarna på den östra sidan
av samhället som drabbas mest av en stängning av Bergmansgatan eftersom de får längre till den samhällservice som erbjuds i centrala Malmberget (Filipsson, 2009).
Malmberget har under många år fått ge plats åt gruvnäringen och stora delar av samhället påverkas av denna förändring: Vägar måste dras om, villaområden måste tömmas, skalv uppstår på grund av sättningar i berget. Debatten om Malmberget kommer nog att pågå så länge gropen växer sig större.
1.1 Syfte
Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för hur invånare i Malmberget upplever den pågående förändringen i samhället.
Frågeställningar
Hur påverkar förändringarna invånarnas dagliga liv?
Hur ser framtiden ut för Malmberget och dess invånare?
1.2 Avgränsning
Allt kan inte studeras även om viljan finns. Avgränsningar måste därför göras till vilka som ska delta i studien samt var studien skall utföras och allt detta med syfte och frågeställningar som grund. (Miles & Huberman, 1994) Geografiskt kommer studien att avgränsas till gruvsamhället Malmberget och bostadsområden kring gropen. Eftersom hela samhället är under förändring hade det varit intressant att lyfta fram kommunen och LKAB:s syn på den samhällsomvandlig som sker men på grund av studiens omfattning har avgränsningar gjorts till att endast intervjua invånare som är bosatta i Malmberget.
7
1.3Disposition
Kapitel ett har gett en introduktion till uppsatsen där bland annat problemställningar, syfte, frågeställningar samt tidigare forskning presenteras.
Kapitlet två beskriver metodvalet, urval, reliabilitet och validitet samt de etiska ställningstaganden som är gjord i studien. Kapitlet avslutas med definitioner.
Kapitel tre behandlar studiens teoretiska ramverk som bygger på Anthony Giddens och Rune Åberg.
Kapitel fyra ger en kortfattad beskrivning av gruvbrytningens historia i samhället.
Kapitel fem redogör det empiriska materialet, informanternas upplevelser av Malmberget beskrivs.
Kapitel sex dras slutsatserna för studien samt förslag för fortsatt forskning ges.
1.4 Tidigare forskning
Karin Johansson (1995) har skrivit Vid kanten av Gropen som är en sammanställning om hur människor upplever Malmberget. Det är en nutidsdokumentation av Malmberget år 1995 på initiativ av Norrbottens museum. Boken beskriver hur det är att leva och bo i ett samhälle som är under förändring, och lyfter samtidigt fram tankar och känslor som människorna hade om samhället. Samtalen bandades för att det skulle finnas ett dokument för eftervärlden. Det som förenar informanterna är att alla är uppvuxna i Malmberget. Johansson skriver att under arbetets gång dök frågor upp som inte kunde besvaras, en av frågorna var om vem som bär ansvaret för hur Malmberget ser ut (Johansson, 1995).
Det har gått en väldigt lång tid sen de första gruvarbetarna byggde ihop sina hus av lådor.
Från början byggdes samhället planlöst vilket sedan har följt samhällsutvecklingen genom decennier. Under 30- talet växte ett modernt samhälle fram vilket sedan revs för att ge plats åt höghus i betong. Under 50- talet växte återigen ett nytt samhälle fram med Folkets Hus, bibliotek, läroverk och badhus. En kyrka byggdes för att några år senare dock inte rivas, men flyttas och i samma veva sprängdes Centralskolan. På Elevhemsområdet renoverades husen och nya villaområden byggdes för att senare rivas. Enligt Johansson (1995) fanns det ingen politiker eller företagsledare som ville ta på sig ansvaret för de beslut som fattades för länge sedan utan alla skyller ifrån sig (Johansson, 1995).
Gropen som svalde ett samhälle är en C uppsats i historia skriven av Fredrik Gustavsson och Pär Isling år 2005 på Luleå Tekniska Universitet. Syftet med studien var att se hur massmedia
speglade gropen under åren 1956-1979. De ville ge en historisk bakgrund till gruvbrytningen samt se på vilka premisser samhället utvecklades. Hur påverkades invånarna av gropen?
Studien riktades in på de åren när det skedde stora förändringar i Malmberget och hela kvarter fick rivas på grund av gropens utbredning. De gjorde en litteraturstudie för att få en historisk tillbakablick på Malmberget som gruvsamhälle. Gropen studerades utifrån artiklar från Norrländska socialdemokraten samt Norrskensflamman under den specifika tidsperioden. De ville studera om det fanns skillnader i hur tidningarna speglat gropen i deras rapportering (Gustavsson & Isling, 2005).
Invånarna verkade enligt Gustavsson och Isling (2005) känna en oro över vad som höll på att hända i samhället och kritik riktades även mot gruvbolaget. I de artiklar som undersöktes upptäcktes att politikerna till en början hade en negativ inställning gentemot LKAB, men efterhand förändrades denna kritik till att överensstämma med gruvbolagets vilja.
Politikerna började på 1970-talet att planera ett nytt område kallat Mellanområdet. Enligt Gustavsson och Isling (2005) låg det kanske inte något intresse av att kvar hålla invånare i Malmberget, utan istället försöka förflytta människorna till Mellanområdet och Gällivare.
Åren 1950-1970 debatteras det friskt i tidningarna vilket kunde förklaras till att de första rivningarna var inplanerade samt att allmänheten blev medveten om LKAB:s planer på en gruvbrytning under samhället. Anledningen till varför samhället växte fram var till följd av gruvbrytningen. Gruvan gav människorna arbete, men det var också tack vare den som samhället de bodde i försvann (Gustavsson & Isling, 2005).
9
2. Kvalitativ metod
Varje forskningsfråga har en startpunkt det vill säga en idé att starta med för att få till stånd en fråga (Rosengren & Arvidson, 2002). Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för hur invånarna i Malmberget upplever den pågående förändringen i samhället. Hur påverkar förändringarna invånarnas dagliga liv samt hur ser framtiden ut för Malmberget och dess invånare är frågor som skall besvaras. För att få en inblick om vad som pågår i samhället läste jag en hel del artiklar som har publicerats i massmedia samt att jag läste en hel del på LKAB:s hemsida. För att komma vidare i arbetet gjordes en tankekarta vilket ledde till att
forskningsfrågan fick bearbetas eftersom den sällan duger i det skick den först formulerades till. Efter att ha redogjort för min handledare om mina tankar kring uppsatsen kunde mitt syfte preciseras.
Den personliga ståndpunkten i frågan är viktig att klargöra eftersom den kan ha en omedveten betydelse i forskningsarbetet vilket blir tydligt i tolkningsfasen (Rosengren & Arvidson, 2002). Eftersom jag själv är uppvuxen i kommunen och under en kortare period även bodde i Malmberget är jag medveten om Gropen och de konsekvenserna som gruvbrytningen ger.
När jag sedan under mitt arbete fick ta del av allt som informanterna berättade samt se hur det såg ut i samhället i dag inser jag att den minnesbild jag hade av Malmberget inte
överrensstämmer med hur samhället ser ut idag.
I och med att jag vill lyfta fram invånarnas upplevelser anser jag att kvalitativ metod är mest passande. Genom en kvalitativ intervju förmedlar informanterna sin situation ur ett eget perspektiv och med egna ord (Kvale Steinar, 1997). Intervjuerna bandades därigenom kunde jag fokusera på intervjun. Det har även varit lättare att i efterhand kunna lyssna på
informantens tonfall, ord samt pauser under intervjun. Stödanteckningar gjordes efter
intervjun för att inte glömma bort viktiga detaljer som kan vara till hjälp vid analysen (Kvale, 1997). Intervjuer kan göras med i förväg olika bestämda teman för att få en mer spontan intervju som förhoppningsvis kan leda fram till oväntade svar (Kvale, 1997).
Eftersom jag eftersträvade att informanterna med egna ord skulle berätta om deras upplevelser användes en intervjuguide med övergripande teman som berörde bakgrund, nutid och framtid.
Intervjuerna utfördes under två dagar i november 2009. Tidpunkt samt dag har anpassats enligt informanternas önskemål, och eftersom många är upprörda över vad som pågår i
samhället kom vi väldigt snabbt in på ämnet. Intervjun följde inte alltid den ordningen som intervjuguiden hade, men alla teman berördes under samtliga intervjuer. Intervjuerna varade mellan 30-90 minuter.
Alla informanter godkände att jag bandade intervjuerna. Informanterna försäkrades om anonymitet. Jag gjorde totalt sju stycken intervjuer varav tre stycken var så kallade
parintervjuer. Vad som är viktigt vid en parintervju är att låta båda parterna komma till tals eftersom det lätt kan bli att den ena parten för bådas talan. Intervjuerna transkriberades i sin helhet för att inte missa något till tolkningen. När transkriberingen var färdig gjordes en databearbetning, det vill säga en kodning av det insamlade materialet. Samtliga intervjuer lästes igenom flertalet gånger för att urskilja de olika teman som hade utkristalliserats. Det resultat som framkom i studien sammanfogades med det teoretiska ramverket detta
resulterade i en diskussion.
2.1 Urval
I ett tidigt skede av arbetet med uppsatsen skrev jag ett inlägg på Facebook och frågade om det var någon som kände invånare i Malmberget som var berörda av den förändring som sker på orten. Istället för att kommentera mitt inlägg bad jag dem skriva ett meddelande till mig som inte någon annan kunde ta del av eftersom mina eventuella informanter skulle få vara anonyma.
Responsen var enorm, jag fick in jättebra med tips och idéer hur jag skulle komma vidare i mitt arbete. Första kontakten med några informanter gjordes med hjälp av en person boende i Malmberget detta för att se om intresset fanns att ställa upp som informant. Jag ringde sedan själv till dem och berättade mer om vem jag var och mitt syfte med studien. Andra
informanter tog själv kontakt med mig och erbjöd sig att ställa upp som informant.
Invånare som redan hade flyttat från samhället tog kontakt med mig och erbjöd sig att ställa upp som informant, men eftersom jag hade avgränsat mig till att studera människor som bodde i samhället nu samt att jag redan fått ihop mycket material var jag tyvärr tvungen att begränsa mig till mitt redan sammanställda material.
11
2.2 Reliabilitet
Enligt Rosengren och Arvidson (2002) måste det alltid finnas med i beräkningen att varje mätning utsätts för slumpmässiga störningar. Är dessa störningar stora leder det till att materialet är otillförlitligt. Reliabiliteten kan påverkas av mätinstrumenten, av den som utför mätningen eller av omgivningen samt situationen kring mätningen. När det gäller en
kvalitativ metod (det vill säga muntlig intervjuer) kan tonfall samt minspel förändra
intervjupersonens svar. Det kan även vara så att intervjuerna tillfälligt störs. Det är svårt att undvika alla faktorer, men det går att försöka reducera slumpens inverkan (Rosengren &
Arvidson, 2002).
Vid två intervjuer var det ibland svårt att höra vad som sades detta på grund av avstånd mellan informant och diktafon samt bakgrundsljud, men efter att ha lyssnat flertalet gånger lyckades jag ändå höra vad som sades. En nackdel kan också vara telefonintervjuerna detta på grund av ”svarströtthet” (det vill säga informanterna inte tar sig tid att ge utförliga svar) samt att ljudkvaliteten kan bli dåligt (Rosengren & Arvidsson, 2002). Detta var något som inte inträffade under mina intervjuer. Det verkar finnas ett behov av att prata om det som sker i samhället.
2.3 Validitet
Validitet innebär att verkligen mäta det vi avser att mäta (Rosengren & Arvidson, 2002).
Studiens syfte var att få en ökad förståelse för hur invånarna i Malmberget upplever den förändring som sker på orten, och därför har intervjuguiden anpassats efter syftet. Det är informanternas egna berättelser som lyfts fram och kopplats till de olika teorierna för studien.
Många av informanterna hade liknande resonemang vilket förstärker trovärdigheten, och därigenom svarar resultatet mot dess angivna syfte och god validitet har uppnåtts.
2.4 Etiska överväganden
Etiska överväganden enligt vetenskapsrådet CODEX – regler och riktlinjer innebär att
forskaren har eget etiskt ansvar vilket innebär att den som arbetar med studien har ansvaret för att forskningen bedrivs med god kvalitet samt är moraliskt acceptabel. Eftersom det är
människor som deltar i studien måste hänsyn visas till informanternas integritet (www.vr.se).
I denna studie var min ambition att ge en sanningsenlig bild av informanternas egna
berättelser om hur de upplever Malmberget. Jag har i min studie utgått ifrån Vetenskapsrådets fyra allmänna huvudkrav, informations-, samtycke-, konfidentiell- samt nyttjandekrav
(www.vr.se).
Informationskravet innefattar i min studie att alla informanter har fått information om vem jag är och varför studien utförs samt hur den kommer att behandlas. Jag informerade om deras frivillighet, att de kommer att bli anonyma samt att de när som helst kan avbryta medverkan utan skäl. Vid intervjutillfället berättade jag återigen om studiens syfte, anonymitet samt frivilligheten för att undvika missförstånd. Alla informanter godkände att samtalen spelades in eftersom de fick vara anonyma.
Konfidentialitets kravet är ett viktigt inslag vid redovisningen av mitt material eftersom många av informanterna ställde upp just på grund av anonymiteten. Intervjuerna utfördes hemma hos informanterna på grund av att de känner sig trygga i sin hemma miljö samt att de förblir anonyma i jämförelse med om vi träffas på en offentlig plats. Jag har uteslutit
gatunamn eller andra saker som lätt kan knytas till någon person, detta ersattes med XX.
Banden och personuppgifterna kommer att förvaras åtskiljt under arbetes gång för att sedan raderas (Kvale Steinar, 1997).
Nyttjandekravet innebär att allt insamlat material kommer att användas endast i studiesyfte och inte till kommersiellt eller andra icke vetenskapliga syften. Jag informerade om att uppsatsen kommer att publiceras på Luleå tekniska universitets hemsida när den är godkänd av examinatorn och kommer därmed att finnas tillgänglig för offentligheten.
13
2.5 Definitioner
Struktur
Strukturer består av regler och resurser (Giddens, 1984). Struktur kommer i studien att användas synonymt med samhälle.
Seismisk aktivitet
Med Seismisk aktivitet menas en bergspänning i gruvmiljö och kan förklaras som en vattenström. När inga hinder finns går strömmen rakt. När ett hålrum bryts ut, eller för att förklara det ytterligare, när en sten läggs i bäcken, måste strömmen gå runt hindret
(www.lkabframtid.com).
”När bergspänningar blir högre än bergets hållfasthet inträffar brott, vilket inte är det samma som kollaps eller ras. Om brottet sker plötsligt frigörs energi som går ut i berget i form av en tryckvåg, en seismisk aktivitet har inträffat” (www.lkabframtid.com)
Detta kan ske långt in i berget eller nära orter samt bergrum. Detta innebär att berg släpper från tak eller väggar i hålrummet (nere i gruvan) vilket kan kännas som en vibration på marken ovanför (www.lkabframtid.com). Fortsättningsvis i studien kommer en seismisk aktivitet att beskrivas som en sättning eller ett gruvskalv.
Alienation
Ordet alienation kan beskrivas som en känsla av maktlöshet, meningslöshet samt social isolering (www.ne.se).
Gruvstadspark
Markdeformationerna rör sig långsamt, det första tecknen i marken upptäcks därför inte med blotta ögat men det kan däremot mätas med instrument. Eftersom detta är något som pågår under en lång tid kan marken vara tillgänglig för allmänheten som en gruvstadspark (www.lkabframtid.com).”Gruvstadspark – en mjuk övergång från stad till
gruva”(www.lkabframtid.com). För invånare som bor närmast deformationsområdet slipper på så sätt ha en gruvmark som granne utan bor istället bredvid en park
(www.lkabframtid.com).
3. Teori
För att hitta de teorier som ligger som grund för arbetet har jag använt mig av olika databaser på Internet, där ibland Luleå Tekniska Universitets bibliotekskatalog Lucia samt Luleå Stadsbibliotek.
3.1 Anpassning till ett industrisamhälle
Rune Åberg (1990) återupprepade en studie som gjordes vid några industriföretag i
Huskvarna och Katrineholm 1949-1950. Studien handlade om hur människor med skiftande bakgrund anpassats till industriella miljöer. Genom att återupprepa den gamla studien skulle de kunna observera om en förändring skett. På grund av ekonomiska skäl var studien tvungen att avgränsas till en utav orterna: Katrineholm. Det finns många studier som handlar om social förändring, men få av den typen som Åberg genomförde eftersom den gjorde jämförelser mellan intervju- och enkätundersökningar gjorda vid olika tidpunkter.
Enligt Åberg (1990) var en centraltanke i den tidigare studien, Människan i industrisamhället av Segerstedt och Lundqvist, att se vilka möjligheter som fanns för att tillgodose dessa nya behov. Hur skulle människorna klara av anpassningskraven som förändringarna kom att ställa?
De stora förändringarna i människors liv skedde i arbetslivet på grund av industrialismen.
Arbetsprocessen präglades av arbetsdelning och specialisering. Fabrikernas monotona
arbeten, opersonliga relationer samt formella auktoritetsstrukturer antogs skapa främlingskap, om inte nya gruppbildningar och gemenskapsformer etablerades (Åberg 1990).
Åberg (1990) menar att Segerstedt och Lundqvist studie i slutet av 1940-talet av den
sociologiska innebörden av det svenska samhällets industrialisering var en senkommen studie eftersom industrialiseringsprocessen hade pågått under 80 år. Industrin hade under perioden vuxit, och i slutet av 1940- talet var sysselsättningen större och hade ersatt jordbruket. Sverige hade gått från ett bondeland till ett industriland, och landsbygden ersattes med städer.
Åberg (1990) refererar vidare till Segerstedt & Lundqvist studie och menade att familjernas situation förändrades i det nya industrisamhället. Familjer på landet fyllde en rad olika funktioner allt ifrån uppfostran, yrkesutbildare samt även den ekonomiska biten. Den största förändringen var invandringen till städerna samt att familjefunktionerna ändrades. Företag
15
och arbetsgrupperna blev den viktigaste gruppbildningen. Familjen förlorade flera funktioner som utbildning, de vårdande funktionerna som ålderdomshem samt tryggheten.
Parallellt med den positiva synen på de materiella förbättringar och framstegen förväntades det finnas en nostalgisk längtan tillbaka till det gamla samhället (Åberg, 1990).
Under 1940- talet befarade Segerstedt och Lundqvist enligt Åberg (1990) att människor skulle få det svårt att anpassa sig till industriarbetet. Svårast skulle det vara för de som var uppvuxna på landsbygden och senare flyttade in till de nya industriorterna. Anpassningen skulle ta tid och det var en frågan om att lämna de gamla livsformerna och acceptera de nya. Problemet enligt Åberg (1990) med industriarbetet var att det inte längre ökar utan snarare minskar i omfattning.
Åberg menar också att jobben inom tjänstesektorn ökar och försätter industriarbete i en helt annan jämförelsesituation än tidigare när arbete utanför industrin var jordbruksarbete. Några svårigheter med en anpassning till ett industrisamhälle fann aldrig Segerstedt och Lundqvist.
Åberg menar att det förefaller nu mera rimligt att fråga sig hur industriarbete skall kunna anpassas till människornas krav att kunna hävda sig i jämförelse med jobben i tjänstesektorn.
Arbetsplatser har oftast enligt Åberg(1990) tecken på utestängning, krav på delaktighet samt känslor av ofrivillighet. Åberg skriver vidare att det går att betrakta social förändring utifrån ett alienationsperspektiv och refererar till Karl Marx. Enligt Åberg (1990) är ett annat område som gått i den riktningen är synen på makt. Från att ha betrakta sig som en medlem i
arbetarklassen som har makt, visar tendenser på att människor nu börjar betrakta sig som en medelklass utan makt. Det är istället eliten som har makt och inflytande i samhället. Enligt Åberg visar studien att en tredjedel vill att makten ska vara mera jämt fördelat. Han skriver vidare att 38 procent vill se att största inflytandet skall finnas i den klassen de själva tillhör.
Trots tecken på önskan om mer deltagande menar Åberg att det ändå var svårt att karaktärisera de anställda som deltog i studien som alienerade detta på grund av ordets negativa betoning. Många ansåg sig ändå leva ett lyckligt eller mycket lyckligt liv.
Åberg (1990) skriver vidare att samhällen med sina institutioner och strukturer går en viss utveckling till mötes. Detta förmodas föra med sig sociala relationer, människor och
värderingar. Men på vilket sätt människor anpassar sig till strukturer samt på längre sikt också kan påverka strukturer är svårt att förutsäga.
3.2 Struktureringsteorin
Anthony Giddens Struktureringsteori grundar sig på människans förmåga att reflektera och reglera sina handlingar. Människan funderar inte alltid varför de agerade på ett visst sätt men om vi blir tillfrågade kan vi ändå ge någon slags förklaring till varför. Förklaringen behöver inte vara korrekt, men den bidrar till att göra människors handlingar mer begripliga.
Vardagslivet består till stora delar av rutiner. Vi utgör handlingar automatiskt utan att
reflektera varför vi agerar som vi gjorde. När dessa rutiner på något sätt störs blir det aktuellt att undersöka vilka motiv som styr det mänskliga handlandet (Månsson, 2003).
När Giddens pratar om det mänskliga medvetandet skiljer han mellan det omedvetna, det praktiska samt det diskursiva medvetandet. Skillnaden mellan dessa är relaterade till
människors förmåga eller oförmåga att reflektera över sina handlingar samt att verbalt kunna uttrycka deras intentioner och motiv med sitt handlande (Månsson, 2003).
Det omedvetna handlandet präglas enligt Giddens av olika mekanismer som hindrar människor att minnas specifika händelser eller upplevelser. Dessa händelser är oftast relaterade till barndomen och främst till den period när barnet saknar förmåga att kunna uttrycka sig verbalt. Det omedvetna medvetandet kan även vara relaterade till upplevelser människor haft i vuxen ålder men då handlar de om upplevelser av traumatisk karaktär. Det omedvetna kan därför inte uttryckas i diskursiv form eftersom det är svårt att kunna reflektera och redogöra mitt handlande. Det praktiska medvetandet är enligt Giddens minnen och kunskaper som individen har tillgång till och som används i vardagslivet för att hantera olika situationer (Månsson, 2003).
Det finns alltid en möjlighet att handla annorlunda. Enligt Giddens är det en tyst kunskap som i stor utsträckning bidrar till att strukturera det dagliga samspelet mellan människor. Det mänskliga beteendet och det sociala livet fungerar utan att behöva redogöra vilka regler som styr samspelet. Ibland kan det vara nödvändigt att reflektera över varför vi agerade på ett visst sätt. När vi diskuterar och reflekterar över våra handlingar är det enligt Giddens ett diskursivt medvetande. Att diskutera och reflektera över sina handlingar är inget problem men det svåra är enligt Giddens att identifiera och påverka de omedvetna motiven som styr våra handlingar (Månsson, 2003).
Vardagslivet handlar till stor del om att utveckla rutiner och en känsla av att kunna lita på sin omgivning, ett samspel mellan rutiner och tillit utvecklar ontologisk trygghet. Människan utvecklar en känsla av tillit samt trygghet till sin omgivning (Gidden, 1984).
17
Människans liv handlar om att utveckla rutiner för att känna tillit till sin omgivning som i sin tur blir ett skydd mot känslor av otillräcklighet och ångest. Det är först när människor inte har dessa rutiner, eller det blir störningar i dessa rutiner, som de inser hur viktiga rutinerna är (Giddens, 1984). Dessa situationer kan kännetecknas av radikala förändringar i det dagliga livet. Förändringarna har oftast långtgående konsekvenser för flertalet människor. När trygghetssystemen hotas får människorna svårt att klara av vardagen. De som ändå lyckas bevara en privatzon där de har en viss kontroll och kan upprätthålla en självkänsla, har större möjlighet att överleva fysiskt och psykiskt (Månsson, 2003).
Strukturer består av resurser och regler. Enligt Giddens (1984) har de flesta regler som används i social interaktion inte utförliga föreskrifter om hur människor skall handla. När Giddens talar om regler menar han tysta föreskrifter som uppstår i samspel med andra, detta bygger vidare på det praktiska medvetandet.
”tanken att alla aktörer är kompetenta och aktiva medskapare av de regler som bidrar till att ge form åt den vardagliga sociala interaktionen. Regler bidrar således till meningskapande, men det innefattar även gränsdragningar och sanktioner. Det flesta regler är inte formaliserade och nedskrivna, utan skapas och reproduceras snarare genom aktiv handling” (Månsson, 2003)
När regler relateras till resurser, det vill säga att den har kapacitet att påverka den materiella omgivningen, leder det till skapande av strukturer. Giddens nämner två olika resurser en allokativ och en auktoritativ. Den allokativa handlar om kapaciteter att påverka den materiella omgivningen medan den auktoritativa resursen handlar om kapaciteter att styra och
kontrollera människor. När människor har en möjlighet att handla annorlunda det vill säga att de finns flera olika handlingsalternativ har de makt enligt Giddens (Månsson, 2003).
4. En historisk tillbaka blick
Malmberget ligger högt och till stor del i södersluttning på det som tidigare hette Gellivare Malmberg. De första undersökningarna av malmfyndigheter gjordes i maj år 1736.
Malmtågen började rulla våren 1888 vilket gjorde att malmen kunde fraktas för låga kostnader och i stora mängder ner till kusten vilket skulle bidra till att både Sverige och övriga världen skulle få en råvarukälla. Det var nu som malmbrytningen tog sin början (Forsström Gösta, 1973).
Säsongsarbetena var över och för att klara driften behövdes nu en bofast arbetsstyrka på 100 tals män som ägnade sig åt gruvdriften. År 1888 byggdes de första fem arbetsbarackerna av överblivna och kasserade slipers från järnvägsbygget. Samhället ökade med 600 - 900 personer under 1890 talet. År 1903 arbetade 1520 personer med gruvbrytningen. Nu behövdes mer bostäder på orten och redan från början kom bolagsbebyggelsen att
kompletteras med primitiv bebyggelse av jordkojor och brädkåkar. Från åren 1945 - 1964 hade Gellivare Malmberg ökat sin befolkningsmängd med 90 procent, Gällivare berördes också av uppgången (Forsström, 1973).
Under 1950-talets början stod det klart att Kaptensmalmen gick in under samhället vilket i framtiden skulle kunna innebära gruvdrift under samhället. Det var nu viktigt att reda ut frågan om Kaptensmalmen innan generalplanen färdigställdes och att framtida misstag inom samhällplaneringen kunde i möjligaste mån undvikas. 1956 stod det klart att bebyggelsen söder om Kaptensvägen kunde hamna i riskzonen om brytningen skulle komma att fortsätta i samma takt (Forsström, 1973).
Under en konferens på Länsstyrelsen samma år förklarade gruvbolaget att de hade som avsikt att undersöka Kaptensmalmens utsträckning. Vad som framhölls var att det kunde uppstå sprickbildningar och sättningar i marken men att utsträckningen av rasriskområdet dock inte kunde sägas förrän fler geologiska undersökningar gjorts. Invånarna upplevde beskedet som drastiskt. Samrealskolan, badhus, folkets hus, kyrka samt många egna hem skulle beröras.
Flera nybyggda hyreshus, totalt ett 20- tal kvarter med cirka 350 lägenheter berördes (Forsström, 1973).
19
Det var olika omständigheter som fördröjde själva planarbetet eftersom det fanns andra eventuella malmförekomster som måste undersökas. År 1962 lämnade LKAB sina synpunkter på Malmbergets framtida bebyggelse med hänsyn till malmriskerna. Mosebacke området ansågs inte som något riskområde samt Gunilla malmen var inte brytvärd. Situationen var en annan för Kaptensmalmen eftersom malmen stupade in under samhället och ökade dess yta mot djupet. Det var därför enligt Forsström (1973) som bebyggelsen söder om malmen var i farozonen. Rivning av bostadshus hade inte förekommit före 1950-talet och den nya
samhällsbilden som växte fram blev därför mycket påtaglig för invånarna.
Det fanns en stor efterfrågan på egna hus bland gruvarbetare vilket ledde till att LKAB
planerade Malmsta området vid samhällets östra gräns. LKAB var också markägare i området vilket gjorde att planeringsarbetet gick väldigt snabbt. Området fick börja byggas på dispens innan länsstyrelsen fastställde den slutgiltiga planen som omfattade ett hundra tal tomter.
Enligt Forsström (1973) förväntades en ökning av LKAB:s arbetsstyrka. Det byggdes ett större antal egna hem som senare kompletterades med 14 stycken punkthus i fyra våningar och lamellhus det vill säga ett lägre hyreshus.
Både LKAB och kommunen försökte i sitt planeringsarbete bemöta det ökade bostadsbehovet både inom och utom gällande statsplan. När det gällde Kaptensmalmen och den fortsatta brytningen under statsplanen var en avgörande fråga om vilka möjligheter LKAB hade att utöka sin brytningsrätt (Forsström, 1973).
LKAB hade enligt 1927 års malmavtal avstått från ett sådant förfarande. Situationen var densamma enligt 1886 års stadga där malmen endast fick följas lodrätt från ytan mot djupet inom utmålens gränser. 1899 års arrendeavtal mellan gruvbolaget och staten innebar att LKAB inte fick bryta malm under stadsplanerat område. I 1938 års gruvlag förelåg hinder för inmutning av områden med bostadsbebyggelser. Men enligt Forsström (1973) infördes ett dispensförfarande dock år 1966. Vartefter statsplanen för de aktuella brytningsområdena kunde upphävas har LKAB löst in de berörda fastigheterna. 1961 började gruvbolaget med ett mer systematiskt inlösen av fastigheterna inom de berörda områdena (Forsström, 1973).
5. Intervjuer i Malmberget
I detta kapitel kommer det insamlade materialet att redovisas. Kapitlet är uppbyggt av olika teman som framkommit under analysen. Informanterna utgörs av män och kvinnor bosatta i Malmberget, antalet år som informanterna varit bosatta i Malmberget varierar.
Samhället positiva sidor
När informanterna ska beskriva det positiva med Malmberget framkommer att det är ett fint område för barnfamiljer, det finns lekparker, motionsspår samt närheten till skola och dagis.
”jag tycker det är ett trevligt område, det är bra när man har barn och det är ju ändå man har ju liksom nära till jobbet och affärer och ändå är det inte mitt i stan och som det ser ut nu så är det relativt många barnfamiljer och så där. Vi har skola och vi har dagis än så länge i alla fall”.
”Som det ser ut nu är det jätte fint, vi har super bra område här omkring, det är liksom bra med motionsspår här omkring, lekparker och det finns ju skola… ”.
De negativa sidorna med samhället
Informanterna uppger att gruvbrytningen nu har börjat bli kännbar i samhället. För
barnfamiljer känns framtiden osäker eftersom de inte vet om skola och förskola kommer att få vara kvar.
”…jag tycker det har varit mest positivt fram till nu egentligen men nu börjar man känna av ganska mycket, det här med gruvbrytningen och det här då och det känns som man har en ganska osäker framtid man törs som inte planera med huset, man vet inte. Kommer det finnas skola och dagis åt XX sånt som man inte vet”.
”Det börjar vara långt till allting, det börjar vara som att bo på landsbygden om det nu är nått fel med det vet jag inte heller”.
21
En del av informanterna tycker att bolaget är ryggraden i samhället, utan gruva skulle samhället inte existera.
”Hm, den betyder jätte mycket, det är ju arbetstillfällen för alla de här som jobbar åt gruvan men även alla entreprenörer. Det betyder ju jätte mycket för folk, det är ju det positiva och sen är det ju allt det här andra också då att människor tvingas flytta och så där. Man lever i
den här, jag kan inte säga att jag är rädd och orolig så men det är en ovisshet inför framtiden…”.
”Det hade inte funnit något om det inte hade funnits en gruva, Då hade det inte funnits något Malmberget helt enkelt!”.
”Äh, LKAB får man väl säga är väl ryggraden när det gäller, när det gäller arbetstillfällen och så här”.
Men det råder olika uppfattningar i frågan. Antingen måste gruvan stängas eller så måste invånarna flyttas från samhället. Citatet nedanför synliggör detta.
”Nu avskyr man bolaget, fy. Man kan inte sova, så nu, nu känner man att gränsen är nådd.
Antingen stänger dom gruvan eller så flyttar dom på oss härifrån. Det går inte att bo”.
Gruvbrytningen skapar en ovisshet inför framtiden, informanterna uppger att de inte vill satsa några pengar i husen på grund av att de inte vet utgången för Malmberget. Ovissheten leder också till enligt informanten att förråd konstrueras på ett sådant sätt att det lätt ska gå att ta med sig bygget vid en eventuell flytt.
”Jag det är som att man vill inte ens plantera en buske i trädgården, man vet inte hur länge man blir kvar här. I somras byggde vi ett skotergarage och vedbod ute på gården, men nu har vi byggt det så att vi kan flytta det, uti fall att. Man vill inte satsa för mycket på hemmet
heller. Från början hade vi fantasier att vi kanske skulle slå ut den där väggen, vi skulle liksom göra om hela övervåningen men man törs ju inte göra det nå mer. Man vet inte, vad
får man tillbaka?...”
Nedanstående citat synliggör enligt informanten att villor och lägenheter är i renoveringsbehov.
”Det är ofräscht i många lägenheter och det är mycket skavanker. Stambyten, åh och liksom väggen spricker åh, det blir ju så nedslitet. Det målas inte, alltså det blir så nedslitet. Det är under all kritik och det är inte roligt att bo så. Det här huset måste fixas ... // … det är dags att byta rubb och stubb. Jag menar, jag sitter här i köket och titta på tapeterna och jag menar jag vill inte ha det så här. Jag vill ju ha fräscht omkring mig, nya köksskåp och nya tapeter åh, men alltså man kan inte göra det”.
Information
LKAB och kommunen gick ut och informerade att detaljplanen för Malmberget skulle ändras och staket skulle sättas upp på olika platser i samhället. Dagen efter mötet var enligt
informanten staketet redan uppsatt. Informanten menar att informationen kommer ut sent vilket innebär att ingen hinner sätta sig emot beslutet.
”… informationen kommer ju men, som de senaste mötena kan LKAB och kommunen gå ut och informera. Vi kommer att ändra detalj planen och vi kommer sätta upp ett staket här
och där i stan. Dan efter när man kör till jobbet är staketet redan uppsatt. De kommer med informationen sent. Jag tror att de har mer långt gående planer än. De informera ju i sista
ögonblick, det kanske blir minst kritiks eller protester, ingen som kan sätta sig emot det.
Det är bristfällig information och framförallt är det en envägs, ingen kommunikation utan information. Äh, från LKAB och kommunen”.
En annan åsikt är att massmedia är snabba på att rapportera om det inträffat något nytt i frågor som rör samhället. Beslut som invånarna läst i tidningen kan vara utförda några dagar senare vilket medför att människor blir upprörda. Samtidigt har informanten en förståelse och en förhoppning att gruvbolaget gör det i säkerhetssyfte och inte för att det är mest lönsamt.
”Det går ut dels via hemsidan och tidningarna är ju ganska snabba på att ta upp det. Då brukar jag kolla lite på nätet och så där… // … det dök upp ett beslut som man fick läsa om i tidningen åh, två dagar senare ser man att dom sätter upp stängsel och det där har tydligen upprört folk så att dom har varit och klippt sönder stängslet. Och det räknar dom med att det inte är pojkstreck utan man behöver större verktyg. Det är klart att det har upprört och det har jag förståelse för men samtidigt hoppas man dom gör det för säkerhetsskull, att det finns en anledning. Att dom inte bara gör det för att det är strategiskt riktigt och liksom mest lönsamt utan att det har någonting med säkerhet att göra. Vi talar inte om ett bolag
23
som måste spara till sista kronan utan jag kan tycka personligen att man skulle kunna göra betydligt mer för de boende i samhället”.
Informanten uppger att informationen från gruvbolaget LKAB är bristfällig.
”Men vi är väldigt utlämnade när det gäller information av LKAB, för det är urdålig information”.
Det är svårt enligt informanten att få svar på obekväma frågor som ställs till LKAB och kommunen.
”Det händer i princip ingenting och sen har folk, det står väldigt bra i rapporten där. Vilken kritik både LKAB och kommun får för bristfällig information, sen är det bara att titta på sista mötet vi var på. När vi skulle ställa frågor så direkt det kom lite obekväma frågor så klipper man mötet direkt. Det finns egentligen 1000 frågor som är så obekväma, ja dom
skyr ju dom som elden”.
Citatet nedanför synliggör enligt informanten att det är svårt att komma till tals på
informationsmötena och när de obekväma frågorna ställs har kommunen och LKAB en så kallad ”Bad Guy” som tystar ner invånare som kommer med känsliga frågor.
”…dom har ju haft möten men då har dom en sån här, en sån här bad guy där framme som tystar människorna. …// …han var ju då vad kallas det målvakten som, koordinator som, målvakts som…//… Du får högst ställa en fråga och gud vi kan inte, det är så många och så
där och när det hettar till då avslutar man. Nu senaste möten som kommunledningen arrangerade där kommun ledningen fick sitta på podiet. Nu går inte ens LK fram, dom var
så pass smarta…”
När kommunen och LKAB håller informationsmöten om samhällsomvandlingen är det enligt informanterna svårt att få sin röst hörd, tillfälle ges endast för ett fåtal frågor.
”… och sen har ju felet också varit att kommunen och LKAB har haft gemensamma möten där man inte har fått fråga utan då har man haft en moderator som har låtit LKAB och kommunen prata. Sen tre fyra frågor med, korta frågor med korta svar och sen har dom sagt
nu går vi och fikar …// … Tidigare mingel möten har varit sån att alla har fått olika information, och när man har börjat sammanställa med grannarna och så har. Ingen kan påvisa någonting och sånt gillar vi inte. Vi brukar inte vara med på det. Och sen att man inte får komma till tals, vi som kommer dit har 1000 frågor var. Men vi får inte ställa
dom…”
Informationsmötena avslutas med ett så kallat mingel möte vilket enligt informanten innebär att olika representanter från kommunen och gruvbolaget minglar med invånarna. Enligt informanterna är det svårt att påvisa vad som sägs på dessa möten eftersom diskussionen inte förs offentligt.
”Nej, dom brukar vara upplagda så att LKAB håller i informationen och så ges kanske tio minuter för frågor och sen är det slut. Sen säger dom, nu minglar vi och dricker kaffe (skratt). Det innebär att man kan, då pratar jag ensam med till exempel LKAB representant och då är det ingen annan som hör. Då kan han eller hon säga vad som helst till mig, för då kan man aldrig stå för det, för det har dom aldrig sagt. Så att säga offentligt har dom inte
diskussion om det”.
Numera pratar invånarna mer om vad som pågår i samhället även om det finns många som är uppgivna och saknar ork till att opponera sig.
”Det är väldigt många som är väldigt uppgivna. Dom har som ingen energi eller så är det ju det att hålla på som för oss också, alla har ju egentligen sina egna liv och jag menar vi ska
inte behöva hålla på med det här”.
Enligt informanten förs numera en öppen dialog grannar emellan.
”Men alltså nu är kommunikationen bättre i hela området på grund av att äh, att det är som att folk har förstått att det här kommer bara att bli värre och förut ville man inte prata med grannen och klaga. Man kände sig ju ganska ensam, men i dag så känner jag mycket mera
styrka att grannarna pratar mycket mer öppet om det”.
25
Av intervjuerna har det framkommit uttryck för oro över att inte våga opponera sig men även där har det skett en förändring, numera pratar invånarna med varandra.
”Nej, Inte alla, men dom kan prata på tu man hand någon gång men inte alltid utåt men det kommer mer och mer. Det har skett en stor förändring”.
”Det har blivit lite bättre nu men tidigare då vågade dom flesta inte säga flaska. Därför då får man gruvfyran på sig, som är mån om sina jobb bland annat… ”
Enligt informanten tycks det finnas många LKAB anställda som inte vill opponera sig, utan som informanten uttryckte sig ” de vill inte bita den hand som föder dem”.
”Jag tror inte om man inte, ingen av oss är anställda på LKAB, jag bryr mig inte. Men vi har grannar här som jobbar åt LKAB och dom har inte opponerat sig överhuvudtaget, men
dom vill väl inte bita den hand som föder dem. Jag tror att bland LKAB anställda är det många som bor på dom här områdena men dom verkar inte våga säga något”
När en sättning, det vill säga ett skalv inträffat finns informationen om vad som hänt ute på LKAB:s hemsida. Detta gör det svårt för invånare som inte har tillgång till en dator att ta del av informationen utan hjälp av vänner och bekanta. Vilket i sin tur leder till en rädsla enligt informanten på grund av att informationen inte kommer fram tillräckligt snabbt.
”Nää, vi får klura ut själv. Är det så att det är ett större skalv eller så hård sprängning att man blir så himla rädd så det är inte klokt. Om man då ringer till exempel ringer till vakten så vet inte vakten och måste ta reda på. Och då eller, eller om man skulle få tag i någon från LKAB, annars så är det som regel att de sätter ut på hemsidan och vi har ju ingen dator. Ja men då har vi grannar som håller oss informerade och sen om det till exempel är ett jättehårt skalv, åh man blir så rädd så man tänker vad var det där för någonting och så ringer man till grannen och frågade hörde ni också Ja, men gud dom blev lika skraj och då tar de reda på vad som har hänt och så småningom får vi veta det”.
Informanten uppger att det vill veta på en karta var skalven inträffat eftersom det finns en stor rädsla över Fabian.
”… vi är intresserade av när det händer någonting var inträffade, alltså vi är så skraja för Fabian. Ett tag satte dom ut en karta men då märkte ju LKAB, då tycke ju vi att skalven
var, att dom äger rum även utanför staketet. Så då har dom slutat med de…”
Informanten uppger att de har velat få fram information av LKAB om hur hålrummen ser ut men enligt informanten vägrar de lämna ut uppgifterna som beskriver detta.
”Nej, det är ju fejkat, det är ingenting att lita på. Det är ju, för mig spelar ingen roll vilken information dom lämnar så det är svaga betydelser… // … velat få fram den här informationen hur ser hålrummen ut i dag men dom är ju, dom har tre dimensionella bilder men dom vägrar redovisa hur dom ser ut. Dom vägrar visa hur hålrummen ser ut så folk får
vet hur dom ser ut…”
Service
Utbudet av servicen i Malmberget kommer att påverkas i framtiden. För de boende på Malmsta innebär det enligt informanten att avståndet till centrum i Malmberget blir nästan lika långt som avståndet till Gällivare.
”… sen kommer vi få så långt till det här med Sporthall och sånt och så småningom måste vi åka till Gällivare för dom tjänsterna, för jag tror inte att Sporthallen i Malmberget. Jag
tror inte att den finns kvar så länge till. Sen kommer ju Malmberget, det kommer ju bli avskuret hit till Malmsta, det blir ett mindre kundunderlag, jag kan lika väl åka till Gällivare det är nästan lika långt och sen det här med det här med affärer, Konsumbutiken, Vi åker dit för det mesta men det kommer ju bli lika nära att åka till Coop att handla, jag tror inte den
butiken finns kvar så länge till”.
”Det är det som är det tråkiga, det är de som försvinner här. Det är väl till Gällivare som vi ska till om vi ska handla något”.
Det finns en oro över hur framtiden för Konsum butiken i Malmberget kommer att se ut.
Enligt informanten kommer invånare från Koskullskulle och Malmsta förmodligen att göra sina inköp på Coop istället för Konsum eftersom avståndet mellan Gällivare och Malmsta minskar.
” Vi kommer att få närmare till Gällivare än till vårat centrum med Konsum. Det kommer ju att, vi kommer nog att få 1,5 kilometer längre tror jag och då kan man ju undra, hur går det för Konsum då? Det är klart vi kan ju köra till Coop och det lär man ju säkert göra.
Alla, dom flesta, jätte många Kullebor när dom stängde butiken där, det var väl Konsum dom hade där då började dom allra flesta handla i Malmberget. Så Konsum i Malmberget
har det alltid gått väldigt bra, man ser att det är mycket Kullebor men när den vägen, så tappar dom ju alla Kullebor plus många från Malmsta”.
27
Skola
Antalet skolor i samhället minskar enligt informanten, den senaste nedläggningen var Gunilla skolan. Malmsta skolan finns kvar än så länge men framtiden är oviss.
”Det finns än så länge nära, dom pratade om att lägga ner förra året men den är kvar än så länge. Men då lade dom ner Gunilla istället och Malmsta blev kvar. Det försöker väl få allt
till Gällivare gissar jag...”.
”Det minskar stadigt det är tyvärr så, Gunilla skolan har dom ju klappa igen åh”
Enligt informanterna pratas det inofficiellt att Malmsta skolan ska stängas.
”Lite dålig koll på men dom har i alla fall pratat om Malmsta skolan att den ska bort i alla fall inofficiellt”.
Infrastruktur och kommunikation
Informanterna kunde inte uttala sig om hur kollektiv trafiken fungerade i samhället eftersom det var länge sedan de nyttjade kollektivtrafiken.
”Ingen aning har inte åkt buss på 20 år, nej!”
”Det har jag faktiskt ingen aning om, vi använder oss väldigt lite av buss”.
Informanten uppger att bussförbindelserna från centrala Malmberget är ganska bra men bor du en bit utanför centrum går bussarna inte lika ofta. Det tar längre tid att åka till Gällivare eftersom en del bussförbindelser går via Koskullskulle.
”Det går ganska bara om man åker från centrala Malmberget om man säger så. Men jag till exempel ska åka buss på jobbet så tar det 40 min innan jag är på jobbet och då måste jag liksom åka till Kullen och dom går ganska sällan. Det känns som jag tar bilen till jobbet
eller cyklar på sommaren”.
Informanten oroas över Bergmansgatans stängning och menar att vägbygget borde göras grundligt på en gång för att slippa alla störningar.
”Det kommer att påverkas i och med Bergmangatans stängning och att man gör en ny väg, det blir ju som en slinga som kommer att bli störande för inte bara när man kör bil men gående och cyklisterna och så här. Och sen. så tycker vi är ganska onödigt att man ska göra den här slingan, för vi tröstas med att det är tillfälligt men alltså Varför inte göra det grundligt när man gör det utan att hålla på att böka och stöka flera gånger om. Med alla störningar som det innebär när man håller på bygga väg”.
Sprängningar
LKAB spränger varje natt mellan 24-01 och en del informanter uppgav att de har blivit vana vid att gruvbolaget spränger om nätterna.
”… och den där sprängningen klockan 12 märker man inte. Inte om man har hunnit somna”.
”Men det är man ju så inställd på det där med sprängningarna, det är man ju van vid”.
Enligt informanten får invånarna inte veta när gruvbolaget ska göra en större sprängning, en så kallad öppningsskjutning.
”Dom talar aldrig om i förväg att nu spränger vi en stor salva utan det talar dom om efter när folk har blivit skraja liksom. Det var inte som en vanlig sprängning utan det var mycket
värre. Öppningsskjutning kallas det., ja ja (skratt). Men alltså då, då när många klagar då sätter dom ut det på hemsidan och lät sig intervjuas av tidningar så folk vet, så folk fick
veta det dagen efter”.
Det har inträffat flera stora sättningar det vill säga gruvskalv vilket beskrivs som fruktansvärda händelser enligt informanterna. Skalven kan kännas på olika sätt, rädslan är stor för Fabian och speciellt om nätterna. Informanten beskriver sina funderingar kring en utrymningsplan.
29
”Det beskrevs ju som det mest fruktansvärda som tänkas kan men det har ju varit andra skalv som har varit uppe i 2,9 och upp till 3. Vi kan känna skalv på olika sätt. Det är, det kommer liksom under huset och en del går genom huset så att säga. Och då mullrar det och bullrar, men också blir det en stor smäll. Känns som om någon skulle ha en järn balk som dom stöter in under huset. Så att man känner ju av. Vet du att speciellt rädd blir man ju på nätterna, för att tänker man, man ligger ju och tänker vad kommer sen då, väntar man ju på att det kommer en riktig smäll igen. Och då vet man ju inte om det slutar med det och eftersom LKAB har talat om att Fabian taket kommer att rasa in. Så kommer det att göra det. Det innebär ju helt klart att man är orolig så att när det är sådan här täta skalv så, man hör ju nästan dagligen. Då tänker man ju när det blir mer oroligt när det är större skalv, då tänker man ju får se nu tänk om taket kommer nu vad ska jag ta mig till. Vilken väg vad ska jag, vem ska jag kontakta och så där att man tänker ut en utrymningsplan vad ska jag göra?”.
När informanten beskriver ett skalv gör han liknelser med känslan av att åka berg och dalbana eller vibrationer och skakningar som när ett tåg startar.
” Om man tänker att ett tåg startar att det som skakar och vibrerar överallt och så var det som att man åker tunn eller berg och dalbana. Det högg till i magen och så var det som att
allt satte sig med en stor smäll. Jag men om man tänker att man flugit med någonting och landar riktigt hårt, så var det åh, det var som, det väckte oss allihopa och det var typ 7.20 på
morgonen eller någonting. Åh, åh jag har en polare som bor i Kullen han ringde till mig och frågade. Har ni sovit i en Cabriolet? Nej vad? Som vårat hus skakade i Kulle så kan
inte ni ha taket kvar. Det är helt omöjligt sa han”
Informanterna uppger att huset tidigare varit en plats för avkoppling men att det nu känner oro och rädsla när det inträffar sättningar. Huset har blivit en skräckplats som de helst inte vill vara på.
”Utan det var faktiskt en gång i våras när Fabian rörde på sig, takskivan rörde på sig. Och det var mitt på dagen och vi var hemma och då började det med sån här, boom, boom, boom som artilleri. Huset skakade som boom, boom, boom. Mitt i den där 20 minuters tiden då kom ju sån här rejäla, riktiga skalv alltså. Fruktansvärda, åh jag blev så rädd och jag sa till XX jag sitter ute… // … Inne i det där huset för att huset har blivit en skräckplats.
Tidigare har ju bostaden varit, där kopplar du av. Nej det gör man inte här. Man kopplar absolut inte av…”
Efter en sättning beskriver informanten att det är obehagligt att vistas på övervåningen i huset eftersom det smäller och knakar överallt.
”Och sen efteråt efter skalven så rör man sig i huset, speciellt på övervåningen. Det är så obehagligt att gå där alltså jag går så här jätte försiktigt, för det smäller och det knackar överallt. Väggar, tak, när man går på golvet, för då har det ju rört sig. Det kanske har hänt
något i ena hörnet men då måste ju hela rummet ha ändra sig och då blir de ju en kedjereaktion. För att då är det gropar på golvet som bildas i och med att du har sättningar
på huset, det har börjat gå så här (visar vågigt med händer)”.
Det inträffar fler sättningarna nu än för några år sedan citaten nedanför synliggör detta.
”Alltså det är tätare måste man väl säga att det är för det första. Första gången när jag ens tänkte på det var ju runt årsskiftet 05/06 då hade vi i och för sig flyttat från XX och kom hit
just hösten 05. Och det var det först riktiga skalvet och det kom på kvällen nån gång…”
”Men alltså vi vet ju hur det är. I och med att vi köpte det här huset 2003, alltså dom här skalven, sättningarna dom fanns inte. Jag tror inte att vi hade. Vi bodde i ett betalt hus och
så tog vi lån för att, vi belånade oss för att köpa ett större hus, vi har en otrolig utsikt över Dundret. Men alltså jag tror att vi bodde ett och ett halvt år så kom det den där julen. Då kom den där första, efter den där då blev nog folk rädda. Det rasade ju, bilarna fick köra så
här (visar kurvigt med händerna) för det rasade snöhögar. Det var som första och sen dess har det bara ökat. Hade vi veta det där hade vi aldrig, aldrig hade man börjat om”
Informanten uppger att de känner skalv från Viri, Parta, Printzsköld, gropen samt från Fabian malmen.
”Vi köpte ju hus för att för att vi ville bo i huset. För att det är vårat och det är lugnt och bra här och det var ju. Första året gick det ju an, för då smällde det ju lite överallt i Malmberget
men nu är det så koncentrerat, genom att vi bor nära Gropen och Fabian och Kaptensmalmen och allting. Och sen då är det störningar i Viri, från äh, det, har ju det har alltså blivit gropar lite överallt. Och då har vi, vi känner ju skalv från alla håll, vi har skalv från Viri och vi har skalv från Printzsköld vi har skalv från alla håll. Parta och sen inte
minst då från Gropen och Fabian så har vi ju skalv som inte andra har”.
31
Otrygghet/oro
Många har fått skador på husen det kan vara allt ifrån sprickor i väggar, radon i huset eller klinkers plattor som börjat knaka.
”Vi har gjort anmälningar på skador på huset, vi har först och främst har vi betongplattan har spruckit, radon i huset som måste saneras. Och sen har vi, har även spruckit nere i bastun alltså väggen och så har det spruckit betongglaset, på gården har vi ihåligheter…”
”… vårat klinkers golv har börjat knaka. Klinkers golv brukar ju inte knaka och det är kanske plattan under som har spruckit sönder. Jag tror att det har börjat spricka”
Det är cirka 200 stycken som stämt LKAB för skador på sina bostäder medan andra helt enkelt inte orkar ta en diskussion med bolaget eftersom LKAB hävdar att skadorna på husen inte beror på gruvbrytningen enligt informanten.
”Vi har sett skador men och andra sidan är vi ju inte utbildade för att veta hur vi ska söka skador, det finns säkert fler. Men vi har tydliga. Det är ingen idé att ställa krav för LKAB har fått minst 200 stycken som har stämt för att dom har skador i sin bostad för att ingen har
hittills fått beviljat för LKAB har sagt att det beror inte på gruvbrytningen eller gruvverksamheten det har inte samband. Och därför har vi inte utan man orkar inte börjar
tjafsa om det med dom”.
Enligt informanten har även kommunen skickat in en räkning till LKAB för vattenläckor som uppstått.
”Dom är väldigt styrd av LKAB för dom, deras huvudmål är ju sysselsättningen i kommunen. Ingenting som ska, kommunalrådet har till och med sagt att LKAB är kommunens lilla baby, man måste pyssla om den. Nu har dom faktiskt skicka in en räkning
för en vecka eller någonting, de lär dom nog aldrig få betalt. Just för vattenläckorna…”
Enligt informanten har ingen ersättning betalats ut för skador som uppstått på husen. Husen i Malmberget kan inte vara sämre byggda än andra hus.
”Dom har aldrig ersatt någon för nå skada och det senaste tre åren är det väl 175 eller 200 som har anmält skador åh på huset i samband med att det är sprängt och det är jordskalv.
Men ingenting har blivit ersatt, våra hus kan väl inte vara sämre byggda än alla andra”.
Informanten uppgav att om ersättning skulle betalas ut skulle nog invånarna inte vilja flytta från samhället.
”Dom har ju massor med anmälningar, dom har ju, inte ersätter dom det. Men tänk dig, vi är 250 som har stämt LKAB men det förhalar dom ju också nu. Processteknik och det är ju, inte vill dom betala några skador eller ersättningar för då skulle ju folk bita sig kvar här och bo här. Det är ju på det sättet dom får ut, får dom att flytta. Men tänk om dom skulle betala
mig en årlig ersättning i skador, i skadorna på kåken, dammet och skakningarna sen har vi ju också det här sammantagna störningarna. Jo men då skulle jag bita mig ännu hårdare fast
här om jag fick ersättning för en störning”.
Informanten uppger att vid en besiktning av husen undersöks inte någonting som har med golv, fönster och dörrar att göra och menar också att det är där de första tecknen syns. De beskriver också att marken på tomten blir underminerad. Den sjunker ihop och bildar hål samt sprickor.
”dom kommer och besiktar men dom kollar inte någonting som har med golv, fönster och dörrar att göra. Och det är där som de första tecknen syns…// … Vi försöker ju få undersökning på marken för att se om det är sprickor som på våran tomt så helt plötsligt sjunker marken ihop, så kan man om man tar ett spett eller någonting så är det ett hål och så åker du bara ner med spettet hur långt som helst ingenting under. Och då när det blir sprickor och då försvinner ju all jord när det regnar, då far det ner och så blir det bara underminerat. Och det är det vi tror har hänt med vårat hus…// … det är som i köket också på vissa ställen så sjunker det…// … För det kollar dom inte för dom bara tittar på sprickor åh när dom kommer och kollar och, alla sprickor. Det är torrsprickor, det är våttsprickor och det är naturliga sprickor alltihop”.
LKAB måste ta sitt ansvar med vad de ställer till med i samhället. Informanten uppger att det är svårt för invånarna att påvisa de skador som uppkommer på husen då de måste gå juridiskt tillväga vilket upplevs som svårt gentemot staten.
33
