Sjuksköterskors kunskaper om MRSA och hygienrutiner på olika dialysavdelningar: - en enkätstudie

(1)

Beteckning

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi

Sjuksköterskors kunskaper om MRSA och hygienrutiner på olika dialysavdelningar

Jeanette Edling & Sandra Lundin.

September 2008

Examensarbetet C 15 poäng Omvårdnadsvetenskap

Sjuksköterskeprogrammet 180p Examinator: Ulrica Östlund Handledare: Magnus Lindberg

(2)

Abstract

resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a very contagious bacterium which is

e

n

n s

of

eywords: MRSA, hygiene routines, hand hygiene, hospital, nurse Methicillin-

increasing in hospitals. One reason for this is poor hand hygiene among the medical staff.

The aim of this study was to find out how much nurses know about MRSA and hygiene routines and to examine if the knowledge differs between nurses in different hospitals. Th study was directed to nurses in four different dialysis divisions. The data was collected from through a questionnaire, which was distributed to 141 nurses, of which 86 answered. Based o the numbers of correct answers given in the questionnaire the competence of the nurses was divided into different categories (low, average and high competence).The result of the questionnaire showed that the majority of the nurses has a good knowledge of MRSA, i particular when it comes to enter source and the protection against spread disposable apron give. However, the result also showed that nurses do not have sufficient knowledge of the signs of MRSA and if the infection can be treated. On comparison, no difference in number average competence between the different hospitals was found. However, there was a significant difference in the group with high competence.

K

(3)

Sammanfattning

ock aureus (MRSA) är en mycket smittsam bakterie som ökar på

rav 86

ig och

t gäller sig

yckelord: MRSA, hygienrutiner, handhygien, sjukhus, sjuksköterska Multiresistent Stafylok

sjukhusen. En faktor till detta är att handhygien hos sjukvårdspersonal brister. Syftet med studien var att beskriva vilken kunskap sjuksköterskor hade om MRSA och hygienrutiner, samt att jämföra om sjuksköterskors kunskap skiljer sig åt beroende på vilket sjukhus de arbetar. Studien riktade sig till sjuksköterskor på fyra olika dialysavdelningar.

Datainsamlingen gjordes via en enkät som delades ut till 141 sjuksköterskor, va

besvarade enkäten. Sjuksköterskornas kompetens har grupperats i kategorier (låg, måttl hög kompetens) utifrån antalet rätt på enkäten. Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna hade goda kunskaper och då speciellt om ingångskälla och att engångsförkläde skyddar mot spridning. Dock visade det sig att det brister när de

kunskaper om infektionstecken och om MRSA kan behandlas. Vid jämförelse visade det att det inte fanns någon skillnad i andelen med måttlig kompetens mellan sjukhusen. Däremot fanns en signifikant skillnad i gruppen med hög kompetens.

N

(4)

Förord

tt stort tack till alla kontaktsjuksköterskor som hjälpt oss att sköta utlämningen respektive a

tt speciellt tack till vår handledare Magnus Lindberg som stöttat och bidragit med E

inlämningen av enkäterna. Vi vill också tacka alla sjuksköterskor som tagit sig tid att besvar enkäterna och gjort det möjligt för oss att genomföra vår studie.

E

värdefulla tips och idéer.

(5)

Innehållsförteckning Sid.

. Introduktion

idning

kt

dialyspatien

t llningar

. Metod

6

kningsgrupp

tiska öve väganden

. Resultat

rskors kunskaper om 9-10

kunskaper 11

1

1.1. MRSA 1

1.1.1 Smittspr 1

1.1.2 Riskfaktorer 1-2

1.2 Hygienrutiner 2

1.3 Kronisk njursvi 2

1.4 Dialys 3

1.4.1 Att vara t 3-4

1.5 Omvårdnadsteori 4

1.6 Problemformulering 4

1.7 Syfte 5

1.8 Fråges ä 5

2

2.1 Design

2.2 Urval 6

2.3 Undersö 6

2.4 Datainsamlingsmetod 7

2.5 Tillvägagångssätt 7

2.6 Dataanalys 8

2.7 Forskningse r 8

3

3.1 Sjuksköte

MRSA och hygienrutiner 3.2 Skillnader i sjuksköterskors utifrån sjukhustillhörighet

(6)

Diskussion

12

. Referenser 17-18

ilagor 4.

4.1 Huvudresultat

4.2 Resultatdiskussion 12-14

4.3 Metoddiskussion 14-15

4.4 Allmän diskussion 15-16

5

B

Bilaga 1 Bilaga 2

(7)

1. Introduktion

1.1 MRSA

Multiresistent Stafylokock aureus (MRSA) blev först rapporterad år 1961. Under de följande två årtiondena framträdde MRSA sporadiskt över världen (1,2). Spridningen av MRSA har ökat i många länder, (3,4) framförallt på sjukhusen och är därför ett stort problem som har blivit ett stort hot mot sjukvården (5-8). MRSA är en smittsam bakterie som innehar en resistens mot flera antal antibiotikum (3,5,8) och är därför en av de svåraste och dyraste infektionerna att behandla och handskas med (7). MRSA kan ge en svårläkt infektion som ses som en allmänfarlig sjukdom som ingår i smittskyddslagen (5). Infektion med MRSA ger samma symtom som andra Stafylokock infektioner och involverar allt från lindriga till allvarligare infektioner. Vissa patienter kan bära på bakterien utan att den ger några symtom, oftast finns då dessa bakterier i näsan. MRSA går att behandla men det är en lång process (3,9). Ett antibiotikum som används mot MRSA är vankomysin, men man är rädd att även detta håller på att bli verkningslöst (10). Individer som är smittade med MRSA har en högre grad av dödlighet. Patienter som drabbats av infektionen får stanna på sjukhuset för att där få en intensiv vård (5,7).

1.1.1 Smittspridning

MRSA är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna inom vården (2,3) som snabbt kan sprida sig mellan vårdpersonalen och patienterna via händer, kläder, luft och sår (2,7). MRSA sprids framförallt på sjukhus och när den väl finns kan den vara väldigt svår att bli av med. I sjukvården smittas MRSA från patient till patient, främst genom sjukvårdspersonalens händer på grund av att det slarvas med handhygienen (7,8,11,12). Handhygien hos

sjukvårdspersonalen är en viktig och avgörande punkt för att förhindra smittspridningen (3,8,12).

1.1.2 Riskfaktorer

Riskfaktorer förenade med att drabbas av infektion med MRSA kan vara om man

långtidsbehandlas på ett sjukhus, exempelvis efter en operation eller om man råkat ut för en kronisk sjukdom. En sårskada på huden kan också vara en ingångskälla för MRSA (8,13). Det finns en högre risk att drabbas av MRSA om man är äldre, speciellt patienter över 65 år, likaså om man lider av en njursjukdom (13). Handhygienen hos sjukvårdspersonalen är

(8)

undermålig inom vården. Det har framkommit att stressigt arbete gör att personalen slarvar med hygienen. Betydelsen av handhygien är inte tillräckligt igenkänd bland dem som jobbar i sjukvården och noggrannheten med handhygien är oacceptabelt låg. För att förbättra

kunskaperna behövs mer fakta kring hygienrutiner (8,12).

1.2 Hygienrutiner

Adekvat handhygien bland sjukvårdspersonal är den enklaste och det mest effektiva sättet för att förhindra smittspridning av MRSA (3,12,14). Vanlig handtvätt med tvål och vatten räcker inte för att förhindra smittspridningen utan handdesinfektion ska också användas.

Handdesinfektion har en bra effekt genom en snabb bakteriedödande verkan. Flera

laborationsundersökningar som gjorts har visat att alkoholbaserad handhygien ger en mycket bättre effekt (11,12). En kombination med både tvål, vatten och handdesinfektion är viktigt för att förhindra smittspridningen. Förr användes mest bara tvål och vatten men efter införandet av handdesinfektion minskade MRSA smittorna drastiskt (8,14). Användning av samma hygienartiklar skall heller inte ske bland patienter med MRSA. Patienter som är smittade med MRSA ska vara isolerade och vårdas med barriärvård, detta för att förhindra vidare smittspridning (2,8,15). Förbättring av hygieniska vanor samt av miljö kan hjälpa till att förhindra MRSA utbrott i framtiden (4). Inom sjukvården är det viktigt att vårdpersonalen har kunskaper om MRSA. Detta för att kunna förhindra och minska smittspridningen, samt ge en professionell och god omvårdnad till patienterna (11,12).

1.3 Kronisk njursvikt

De vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt är allvarliga njurinflammationer och långvarig diabetes. Symtomen av njursvikt utvecklas gradvis. Första allmänna symtom kan vara

huvudvärk, trötthet, matleda och illamående. Njursvikten kan successivt bli allvarligare såsom anemi. Medvetande och hjärtfunktionen kan också påverkas med risk för hjärtsvikt (16). När patienter drabbas av en kronisk njursvikt blir njurfunktionen i kroppen kraftigt nedsatt eller upphör helt. Det leder till att njurarna inte kan utsöndra slaggprodukter som ansamlats i kroppen vid ämnesomsättningen. Giftiga ämnen ansamlas då i kroppen som inte njurarna kan ta hand om. Dessa giftiga ämnen kan påverka kroppens funktioner och organ negativt. Salt och vatten utsöndringen regleras heller inte vilket leder till att mängden vätska i kroppen ökar.

Detta leder till att njurfunktionen skadas (15).

2

(9)

1.4 Dialys

Kronisk njursjukdom kan behandlas med hemodialys eller transplantation. Detta görs för att rena blodet från slaggprodukter som inte kroppen kan göra sig av med. Hemodialys innebär att blod pumpas ut från ett blodkärl i underarmen som sedan passeras genom ett dialysfilter som innehåller ett halvgenomträngligt membran. Blodet cirkuleras på den ena sidan av membranet medans dialysvätskan passeras på den andra sidan. De giftiga ämnen som ansamlats passeras över membranet till dialysvätskan genom så kallad diffusion. I början innehåller inte dialysvätskan några slaggprodukter alls, men genom denna diffusion kommer alla slaggprodukter till dialysvätskan som sedan försvinner ut från kroppen. Därefter pumpas blodet in i kroppen igen (17).

1.4.1 Att vara dialyspatient

Att få genomgå dialysbehandlingar livet ut innebär stora förändringar för både patient och närstående (18). Man måste planera sitt liv utifrån dialysbehandlingen. Många patienter upplever att dem förlorar sin livskvalitet genom att deras sociala liv blir begränsat. En del patienter känner stor hopplöshet, fysiskt obehag och en stor rädsla inför framtiden (17,19).

Det sociala stödet har en stor betydelse för patienterna. Stöd från både närstående och

sjukvårdspersonal är viktigt för att patienten ska klara av situationen. Här är det viktigt att inte de anhöriga glöms bort (17,20). Kvalitén på stödet som ges av personal till patienter och närstående beror på sjuksköterskans beteende. De är viktigt att visa förståelse, respekt och att lyssna på patienten och dess anhöriga (18,20). Dialysbehandlingen kan ge olika biverkningar såsom trötthet, viktnedgång och illamående (18,19,21). Individer med njursjukdom löper större risk att smittas av MRSA, eftersom sjukdomen ger en sänkning av immunförsvaret och personen blir därmed mer mottaglig för infektioner (16,18,19,21). Detta beror på att de vita blodkropparna och antikroppars aktivitet dämpas av alla giftiga substanser i blodet som bildas när inte njurarna kan ta hand om slaggprodukterna (16). Dialys patienter kan också drabbas av malnutrition och vitamin D-brist som också är en faktor till infektionskänsligheten (22). Trots att dialysbehandlingen är jobbig för patienterna ser dem det som en ”livlina” (19) för att kunna fortsätta leva. En dialys behandling är en lång och dyrbar process som patienten får genomgå under hela sitt liv. Behandlingen görs flera gånger i veckan och kan ta mellan 3-4 timmar per dag (16,23). I och med denna process har sjuksköterskorna en väldigt nära kontakt med patienterna under dialysbehandlingen. När patienten kommer till sjukhuset för att få dialys ska slangar från dialysapparaten till patientens blod kopplas samman. Under denna process är det vanligt att infektioner förekommer.

(10)

Noggrann handhygien är därför mycket viktigt (24). Under dialysen kan komplikationer uppstå som anemi, hypertoni, illamående och blodtrycksfall. Observationer såsom

kroppstemperatur, blodtryck, puls, urinmängd och blodprover tas kontinuerligt under dialysen (23). Vårdpersonalen ansvarar för patientens nutrition, patienterna kan bli illamående och tappa matlusten. Anledningen till detta är att magtarmkanalens slemhinna retas av de giftiga substanserna i blodet (22). Patientens vätskebalans är också viktig att kontrollera så inte patienten får ödem som följd. Detta kan leda till att patienten får hypertoni och hjärtat får arbeta hårdare. Personalen ansvarar även för att patienterna ska få ett så bra välbefinnande som möjligt på sjukhuset.

1.5 Omvårdnadsteori

Florence Nightingale är en av den mest kända personen i omvårdnadens historia. Hennes teori beskriver hur omvårdnad bör vara. Enligt Nightingale kännetecknas omvårdnad av att miljön som (värme, renhet, luft, tystnad och rätt mat) ska utnyttjas optimalt. Renlighet och hygienisk standard mellan sjuksköterskorna och patienter var ett stort krav. Hon organiserade en

ordentlig vård då handtvätt mellan varje patient var ett krav hon ställde. I och med detta bevisades att överlevnaden hos patienterna ökade enormt (25). Det har gjorts en tillämpning av Nightingale teori som heter winning ways (instutionen för hälsa (26). Där tas det upp att handtvätt mellan varje patient är ett viktigt avgörande för att ha kontroll på infektioner. Slöhet och oförsiktighet kring handtvätt blir en stor brist på hygienstandarden hos vårdpersonalen (26).

1.6 Problemformulering

MRSA bakterien är resistent mot flera antal antibiotikum och är en mycket smittsam infektion som snabbt kan sprida sig. Spridningen av bakterien har ökat på sjukhusen och är därför ett stort problem. Handhygienens betydelse är inte tillräckligt känd inom vården. Vårdpersonalen slarvar med handhygienen vilket bidrar till att smittspridningen av bakterien ökar. Patienter med kronisk njursvikt har en sänkning av immunförsvaret och blir därmed mottagligare för bakterien som kan leda vidare till allvarliga komplikationer. Genom att omvårdnaden är så nära mellan dialyspatienter och sjuksköterskor är det viktigt att vara noga med handhygienen.

Sjuksköterskan har konstant kontakt med patientens kropp och blod. I och med detta kan smittspridning ske lätt om handhygienen hos vårdpersonal brister. Därför är sammanställning av kunskaper om MRSA och handhygien en avgörande punkt för att förhindra smittspridning.

I synnerhet då få studier om sjuksköterskors kompetens identifieras.

4

(11)

1.7 Syfte

Syftet var att beskriva vilken kunskap sjuksköterskor hade om MRSA och hygienrutiner på olika dialysavdelningar samt att jämföra om sjuksköterskors kunskap skiljer sig åt beroende på vilket sjukhus de arbetar.

1.8 Frågeställningar

• Vilka kunskaper har dialyssjuksköterskorna om MRSA och hygienrutiner?

• Hur skiljer sig dialyssjuksköterskors kunskaper om MRSA och hygienrutiner utifrån vilket sjukhus de arbetar?

(12)

2. Metod

2.1 Design

Studien har en beskrivande design med jämförande inslag (6).

2.2 Urval

Urvalsformen är ett selekterat tillgänglighetsurval (27). Urvalet bestod av sjuksköterskor som jobbade på olika dialysavdelningar på fyra olika sjukhus i Sverige. Sjuksköterskor som jobbade på respektive enhet fick svara på enkäten, det vill säga, alla sjuksköterskor som var tillgängliga under periodens gång. Dessa sjukhus valdes ut därför att det fanns en hög

reprensivitet för MRSA. Alla sjuksköterskor som var närvarande på respektive avdelning fick frivilligt delta i studien. Inga övriga urvalskriterier användes. Utav 141 möjliga sjuksköterskor valde 86 styckena att besvara enkäten. Bortfallet blev därmed 55 personer.

2.3 Undersökningsgrupp

Sjuksköterskor från varje enhet tillfrågades om deltagande. Undersökningsgruppen bestod av 86 sjuksköterskor, 84 kvinnor (94 %) och 2 män (6 %). Tabell 1 visar att åldersfördelningen bland sjuksköterskorna var bred. Man kan även se hur länge sjuksköterskorna jobbat, både inom sjukvården och i njursjukvården. En del hade precis blivit klar med sin

sjuksköterskeutbildning och börjat jobbat, medan andra hade jobbat en längre tid.

Tabell 1. Redovisning av (n=86) sjuksköterskors åldrar respektive antal år i sjukvården

Median Medelvärde Standardavvikelse Variationsvidd

Ålder 38,0 40 9,6 24-62

Antal år i sjukvården

14,5 17 11,0 1-43

Antal år i

njursjukvården 7,0 9 8,0 1-27

6

(13)

2.4. Datainsamlingsmetod

Insamlingen av data gjordes via en enkät (bilaga1) som bestod av 13 kunskapsinriktade påståenden gällande MRSA och hygienrutiner. Sjuksköterskorna fick sätta ett kryss vid det svarsalternativ som de ansåg vara lämpligast utifrån det angivna påståendet. Dessa alternativ var: sant, falskt, vet ej. De olika påståendena som ställdes handlade om hygienrutiner och MRSA. Ett exempel av påståendena lyder ”MRSA är ett virus som i huvudsak sprids via luftburna partiklar”. Frågorna är utvecklade vid University of Northampton. Den svenska översättningen är prövad genom s.k. Face validity (27), vilket innebär att en grupp experter på området granskat frågorna gällande formulering, förståelse och fakta. Expertgruppen bestod av hygiensjuksköterskor från Sverige som granskat och godkänt formuleringen av frågorna.

Enkäten inleds med en demografisk del som innehåller frågor om kön, ålder, hur länge personalen jobbat och dess erfarenheter. Det är svårt att kunna mäta reliabiliteten i detta sammanhang eftersom det gäller kunskapsfrågor och dessa kan vara svårt att mäta eftersom kunskapen kan variera från gång till gång (27).

2.5 Tillvägagångssätt

Först skickades en ansökan ut om tillstånd till varje verksamhetschef på de olika sjukhusen för att få göra enkätundersökningen. Avdelningscheferna på respektive avdelning delegerade över tillståndet till chefsjuksköterskan för respektive avdelning. När ett godkännande hade erhållits från varje chefsjuksköterska ordnades fyra olika kontaktsjuksköterskor via mail, en på varje sjukhus som fick till uppgift att sköta utlämning respektive inlämning av enkäterna.

Två olika datum hade bestämts via mail, då kontaktsjuksköterskorna skulle lämna ut

respektive samla in enkäterna på varje avdelning. Enkäterna skickades ut tillsammans med ett svarskuvert till dessa kontaktsjuksköterskor via post. Kontaktsjuksköterskorna delade sedan ut enkäterna till sjuksköterskorna på respektive enhet. Från utlämnandet av enkäterna hade sjuksköterskorna en månad på sig att besvara dessa på respektive arbetsplats. Denna period varade mellan 15 Oktober och 15 November 2007. När en enkät blivit ifylld kunde

sjuksköterskorna lägga enkäten i ett svarskuvert som fanns i fikarummet på respektive enhet.

Svarskuverten skickades sedan tillbaka till författarnas hemadress.

(14)

2.6 Dataanalys

Enkäterna bearbetades genom en rättningsmall som fanns att använda. Rättningsmallen är framtagen av en samma expertgrupp som validerade frågorna. Enkäterna rättades skriftligt två gånger för att verifiera att felberäkning inte skett. Varje enskild enkät kodades med ett nummer. Därefter inmatades sjuksköterskornas olika svar i respektive kolumn på datorn.

Sjuksköterskornas kompetens har grupperats i kategorier utifrån antalet rätt på enkäten. Låg kompetens bedömdes som mindre än 5 rätt. Måttlig kompetens bedömdes som 6-9 rätt och hög kompetens bedömdes som 10-13 rätt. Eftersom normdata för gruppering av kompetens inte fastställs har kategorierna skapats på statistisk grund, utifrån en hypotetisk

normalfördelning av svarsskalan. Data bearbetades med hjälp av statistikprogrammet SPSS Windows 15,0. Sammanfattningen av data bestod av frekvenstabeller. Data bearbetades med ett icke parametrisk test (χ²) (27) utifrån hypotesen att data kommer från en uniform

fördelning. Chi-två testet användes då sjuksköterskornas resultat från enkäten skulle jämföras mellan de olika avdelningarna för att då se om sjuksköterskors kunskaper skilde sig åt. P- värdet mindre än 0,05 bedömdes som ett statistisk signifikant resultat.

2.7 Forskningsetiska överväganden

Alla sjuksköterskedeltagare informerades via missivbrevet (bilaga2) om själva studien och dess genomförande. Där stod det att deltagandet i studien var frivillig och att man när som helst kan avbryta sitt deltagande utan motivering. Svaren på enkäterna behandlades

konfidentiellt, vilket innebär att ingen enskild person eller avdelning kan identifieras. Av den anledningen har ingen ansökan till etiska kommittén gjort. Ett skriftligt tillstånd söktes hos verksamhetscheferna på respektive sjukhus för att få genomföra studien. Om eventuella risker förekommer med enkäten är det viktigt att se till att man får mer nytta av studien som då överväger riskerna. Nytta ska alltså överväga risker.

8

(15)

3. Resultat

Resultatet från studien presenteras utifrån frågeställningarna genom, tabeller, figurer och löpande text. I den löpande texten förklaras en del av resultaten från tabellerna.

3.1 Sjuksköterskors kunskaper om MRSA och hygienrutiner

Tabell 2 visar andelen rätta respektive felaktiga svar för varje enskilt påstående

Påstående Antal rätt % Antal fel % Vet ej Totalt

MRSA

Smittspridning 65 (75.6%) 17 (19.9%) 3 85 Smittsamhet 65 (75.6%) 13 (15.1%) 8 86

Infektion 84 (97.7%) 1 (1.2%) 1 86 Bärarskap 28 (32.6%) 54 (62.8%) 4 86

Infektionsrisk 64 (74.4%) 21 (24.4%) 1 86

Ingångskälla 85 (98.8%) 0 1 86

Symtom 58 (67,4%) 16 (18.6%) 10 84

Förekomst 77 (89.5%) 6 (7.0%) 2 85 Infektionstecken 23 (26.7%) 50 (58.1%) 12 85

Hygien

Plasthandskar 58 (67.4%) 24 (27.9%) 2 84

Handhygien 84 (97.7%) 2 (2.3%) 0 86 Munskydd 67 (77.9%) 10 (11.6%) 8 85

Engångsförkläde 86 (100%) 0 0 86

I tabell 2 kan man se vad sjuksköterskorna hade för kunskaper om MRSA och hygienrutiner.

Sjuksköterskornas svar indikerar väldigt goda kunskaper om att hudskada utgör en möjlig ingångkälla, att man inte måste ha infektion för att klassas som bärare och att adekvat handhygien förebygger smittspridning. Endast var fjärde sjuksköterska hade svarat rätt på påståendet som handlade om infektionstecken vid MRSA i sår. Endast var tredje

sjuksköterska kände till att bärarskap av MRSA kan behandlas. I tabellen kan man även se att alla sjuksköterskor svarat rätt på att engångsförkläde används vid omvårdnad av patient med MRSA.

(16)

Antal rätt

12,00 11,00

10,00 9,00

8,00 7,00

6,00

Antal sjuksköterskor

30

25

20

15

10

5

0

Figur 1 visar fördelning av antal sjuksköterskor (n=86) med respektive antal rätt

Av figur 1 framgår antalet sjuksköterskor och antalet rätt de hade på enkäten. I studien deltog totalt (n=86) sjuksköterskor. Ingen av sjuksköterskorna hade alla rätt.

10

(17)

3.2 Skillnader i sjuksköterskor kunskaper utifrån sjukhustillhörighet

Tabell 3 visar (n=86) sjuksköterskor per kunskapsnivå och enhet

Kunskapsnivå Enhet 1 Enhet 2 Enhet 3 Enhet 4 Total χ²

Låg 0 0 0 0 0

Måttlig 8 9 3 9 29 3,414

Df= 3

P=,332

Hög 18 22 8 9 57 9,877

Df= 3

Total 26 31 11 18 86

P=,020

Tabell 3 visar sjuksköterskors kunskapsnivåer mellan varje enskild enhet utifrån svaren på enkäterna. De olika kunskapsnivåerna bestod av en låg, en måttlig och en hög nivå. Vid jämförelse visade det sig att det inte fanns någon skillnad i andelen med måttlig kompetens mellan sjukhusen. Däremot fanns det en signifikant skillnad i gruppen med hög kompetens där det visade sig att enhet 2 hade utmärkande högre antal med den bästa kunskapen.

(18)

4. Diskussion 4.1 Huvudresultat

Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna hade goda kunskaper och då speciellt om ingångskälla och att engångsförkläde skyddar mot spridning. Dock visade det sig att det brister när det gäller kunskaper om infektionstecken och om MRSA kan behandlas. Vid jämförelse visade det sig att det inte fanns någon skillnad i andelen med måttlig kompetens mellan sjukhusen. Däremot fanns en signifikant skillnad i gruppen med hög kompetens.

4.2 Resultatdiskussion

Syftet med studien var att beskriva vilken kunskap sjuksköterskor hade om MRSA och hygienrutiner, samt att jämföra om sjuksköterskors kunskaper skilde sig åt beroende på vilket sjukhus de arbetade.

Det var positivt att inga av sjuksköterskorna hade låg kompetens. Sammantaget hade

sjuksköterskorna goda kunskaper, men den tredjedel som grupperats med måttlig kunskap kan utgöra en risksituation ur vårdhygienisk synpunkt, i synnerhet om de tjänstgör tillsammans.

Om dessa sjuksköterskor jobbar tillsammans på samma skift finns det risk för att de inte har tillräckligt med kunskaper om hygienrutiner och MRSA, vilket kan bidra till att den

hygieniska standarden inte följs. Det skulle kunna innebära att en potentiell smittspridning av MRSA kan bli stor. Detta är inte förenligt med Nightingales omvårdnadsteoretiska ståndpunk att hygienisk standard mellan sjuksköterskor och patienter är ett krav (26). Om däremot alla sjuksköterskor följde teorin borde det inte finnas någon risksituation.

Vissa av påståendena som var på enkäten hade många av sjuksköterskorna svarat rätt på. Det kan finnas flera olika tänkbara anledningar att det var på det viset. Påståendet som handlade om engångsförkläde hade alla sjuksköterskor i studien svarat rätt på. Det kanske inte är förvånande att alla hade rätt på just det påståendet eftersom de hör till de basala

hygienrutinerna (4) och ingår i utbildningen som legitimerad sjuksköterska. Påståendet som handlade om handhygien hade även många av sjuksköterskorna svarat rätt på och det är heller inte konstigt, eftersom handhygien också ingår i de basala hygienrutinerna. Detta resultat

12

(19)

upplevdes som väldigt positivt eftersom noggrann handhygien är en viktig punkt för att förhindra smittspridningen inom vården, (8,10) men tyvärr brister handhygienen på sjukhusen i alla fall (4,8). Handhygien var en basalfaktor i Nightingales omvårdnads teori (25,26). I teorin påpekas det att renlighet och hygienisk standard mellan sjuksköterskor och patienter var ett stort krav. Nightingale värnade om det här redan på 1900- talet (25), men tyvärr efterföljs det inte ändå.

Påståendet som handlande om ingångskälla hade sjuksköterskorna mycket kunskaper om. Det kanske inte är konstigt eftersom MRSA är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna inom sjukvården (2,3).

De påstående som handlade om infektionstecken hade många av sjuksköterskorna svarat fel på. En tänkbar orsak till detta kan vara att sjuksköterskorna läste igenom det påståendet lite för snabbt eller lite för slarvigt. Påståendet kan vara lite förvirrande. För att kunna ha

möjlighet att svara rätt på detta påstående måste sjuksköteskorna läsa hela meningen och läsa den väldigt noggrant, vilket de troligtvis inte gjorde. De som också uppmärksammats var att många sjuksköterskor svarat vet ej på samma påstående. Anledningen till detta kan vara att sjuksköterskorna tyckte påståendet var förvirrande och därför valde att svara vet ej.

Påståendet som handlade om symtom hade också många sjuksköterskor svarat vet ej på. En tänkbar orsak till detta kan vara att sjuksköterskorna var osäkra på om MRSA infektionen ger samma symtom som andra stafylokock infektioner. Vissa patienter kan bära på bakterien utan att den ger några symtom, vilket kan resultera i att symtom bilden glömts bort (3,9) och fokuset ligger på behandlingen i stället.

Påståendet som handlade om Bärarskap hade sjuksköterskorna lite kunskaper om. Detta verkar konstigt eftersom MRSA är en bakterie som bara ökar inom sjukvården (5-8,12,22) och därmed borde sjuksköterskorna ha kunskaper om detta. Varför sjuksköterskorna hade lite kunskaper om just detta påstående är svårt att säga.

Det visade sig att enhet två hade bättre kunskaper jämfört med de andra enheterna när det gällde de höga kunskapsnivåerna. Varför just enhet två hade dem bästa kunskaperna är svårt att säga. En tänkbar orsak kan vara att enhet två haft mest fall av MRSA och därför fått gått

(20)

en internutbildning och blivit mer kunnig i ämnet. Det är inte helt omöjligt eftersom spridningen av MRSA ökar allt mer på sjukhusen (5-8,12,22).

4.3 Metoddiskussion

I studien användes en beskrivande design med jämförande inslag för att kunna undersöka sjuksköterskors kunskaper om MRSA och hygienrutiner, samt kunna jämföra om kunskaperna skiljde sig åt. Det finns inga likadana studier gjorda och därför kan författarna inte jämföra sin studie med tidigare forskning. Därför ansågs det att en beskrivande design skulle vara

lämpligast att använda i detta fall.

Ett icke parametrisk test användes med hjälp av chi-två test. Detta ansågs vara det lämpligaste valet eftersom studien bestod av sjuksköterskor från fyra olika sjukhus som skulle jämföras.

Dessutom var data av nominal skaltyp. Nackdelen med att använda ett icke parametrisk test kan vara att dem inte är lika känsliga som ett parametrisk test när det gäller att upptäcka en statistisk skillnad mellan grupper. Fördelen med att använda ett icke parametrisk test kan vara att det är fördelningsfria tester. Här behöver inte variabeln vara normalfördelad. Man får försöka ta hänsyn till detta eftersom det inte går att göra ett parametrisk test på denna studie. I studien används en nominal skala, vilket inte kan användas i ett parametrisk test (27).

Data samlades in genom en enkät som var utvecklade vid University of Northampton.

Enkäten skickades ut till olika dialysavdelningar på 4 olika sjukhus i Sverige. Enkäten bestod av ett antal bakgrundsfrågor och ett antal kunskapsfrågor. Den svenska översättningen var prövad genom Face validity. En nackdel i studien är att reliabiliteten inte kan mätas. Man kan inte förvänta sig att få samma resultat när det gäller att mäta kunskapsfrågor eftersom det kan variera från gång till gång (27). En styrka i studien var att enkätundersökningen nådde ut till 4 olika sjukhus i Sverige som hade en hög reprensivitet av MRSA. Detta kan öka trovärdigheten eftersom resultatet baserats på flera olika sjuhus .

Sammanlagt skickades det ut 141 enkäter till de olika avdelningarna. Från utlämnandet av enkäterna hade sjuksköterskorna en månad på sig att besvara dessa, vilket ledde till att dem i lugn och ro kunde begrunda frågorna och överväga påståendena. 86 enkäter besvarades av sjuksköterskorna, varav 84 kvinnor (94 %) och 2 män (6 %). Detta ses som en liten brist då önskemålet hade varit en mer jämn fördelning. Det ska inte ha kunnat påverka resultatet eftersom det inte var skillnaden mellan könen som skulle undersökas. Borfallet i studien blev

14

(21)

55 enkäter. Det hade varit önskevärt med ett mindre borfall, men antalet ansågs ändå vara tillräckligt för att kunna genomföra studien. Bortfallet kunde berott på att sjuksköterskorna fick en lång period att besvara enkäterna på. I och med detta kanske sjuksköterskorna valde att besvara enkäten senare eftersom tid fanns, vilket kunde ha lett till att enkäten glömdes bort. Borfallet hade kanske kunnat minskas en aning om påminnelser skickats ut.

Bortfallet som blev kan ha påverkat den interna och externa validiteten. Det skulle kunna vara så att just dessa sjuksköterskor inte hade fullgoda kunskaper kring MRSA och hygienrutiner, och därför valde att inte delta i studien. Om det är realiteten ser författarna detta som en brist, då det kan ha påverkat resultatet som därför inte bör generaliseras. Detta behöver naturligtvis inte vara fallet. Dessa 55 sjuksköterskor kan å andra sidan glömt bort att svara på enkäten, vilket i sin tur skulle kunna betyda att bortfallet var mer slumpmässigt betingat. Vissa av sjusköterskorna kan också ha valt att inte besvara enkäten av andra skäl.

4.4 Allmän diskussion

MRSA är en smittsam infektion som ökar på sjukhusen och blir alltmer ett stort hot gentemot sjukvården (5-8). Det har visats sig att handhygienens betydelse bland vårdpersonal inte är tillräckligt känd och att allt fler vårdpersonal slarvar med handhygienen. Detta är tvärtemot intentionen av det som beskrivs i winning ways (24) där handtvätt mellan varje patient är en avgörande punkt för att förhindra smittspridningen (11,24). För att i huvudtaget kunna ha kontroll över infektionen är detta en förutsättning enligt winning ways (26). Att inte handhygienens betydelse är tillräckligt känd bland vårdpersonal är ett stort problem som måste åtgärdas, vilket i detta fall inte är det lättaste.

De åtgärder som bör vidtas är en ökad kunskap och förståelse av handhygienen hos

sjukvårdspersonal. Det kan göras genom att vårdpersonal håller sig uppdaterad genom att få information, antingen genom informationsblad eller få tillfällen att gå på föreläsningar. Detta borde höja kompetensen bland sjuksköterskorna, men frågan är om dem utnyttjar det ute i praktiken. För att ta reda på detta skulle man kunna göra en observationsstudie för att se hur de basala hygienrutinerna följs på sjukhusen. Det skulle också vara av intresse att göra en intervjustudie riktat mot patienterna själva och deras anhöriga om hur deras upplevelser kring sjukvårdspersonalens kunskaper och hantering av handhygienen är.

(22)

I enkätstudien deltog endast 2 män. Som ett fortsatt led av denna studie skulle det vara av intresse att göra en ny enkät undersökning för att ta reda på om kunskaperna kring MRSA och hygienrutiner skiljer sig åt mellan män och kvinnor i vården. I denna studie var

sjuksköterskornas kunskaper i fokus. Det skulle även vara intressant att undersöka övrig vårdpersonal såsom läkare och undersköterskors kunskaper inom detta område.

Man får inte glömma bort att vårdkedjan inom sjukhusen är bred. Det är inte bara

sjuksköterskornas ansvar att se till att handhygienen sköts, även läkare, undersköterskor och övrig vårdpersonal måste ha ett eget självständigt ansvar för detta.

16

(23)

Referenslista

1. Christensen A, Scheel O, Urwitz K, Bergh K. Outbreak of Methicillin-resistant Staphylococcus aureus in Norwegian Hospital. Scan J Infect Dis. 2001; 33: 663-666.

2. Solberg C- O. Spread of Staphylococcus aureus in Hospitals: Causes and Prevention.

Scand J Infect Dis. 2000; 32: 587-595.

3. Schelenz S, Tucker D, Georgeu C, Daly S, Hill M, Roxburgh J, et al. Significant reduction of MRSA acquisition and infection in cardiothoracic patients by means of an enhanced targeted infection control programme. J Hosp Infect. 2005;60:104-110.

4. Cepeda J, Whitehouse T, Cooper B, Hails J, Jones K, Kwaku F, et al. Isolation of patients in single rooms or cohorts to reduce spread of MRSA in intensive-care units:

prospective two-centre study. Lancet. 2005;365:295-304.

5. Hanberger H, Erlandsson M, Burman LG, Cars O, Gill H,Lindgren S, et al. High Antibiotic Susceptibility among Bacterial Pathogens in Swedish ICUs. Scand J Infect Dis. 2004;36: 24-30.

6. Brink,P.,Wood,M. Basic steps in planning Nursing Research, from Question to proposal. London:Jones and Bartlett Publishers.(kapitel 1-9, 11 och 13) (2001).

7. Capriotti T. Preventing Nosocomial Spread of MRSA Is in Your Hands. Dermatol Nurs. 2003; 15 (6): 535-538.

8. McBryde E.S, Pettitt A.N, McElwain D.L.S. A stochastic mathematical model of methicillin resistant Staphylococccus aureus transmission in an intensive care unit.

Predicting the impact of interventions. J Theor Biol. 2007;245:470-481.

9. Delores MG, Pultz NJ, Donskey CJ. Growth in Cecal Mucus Facilitates Colonization of the Mouse Intestinal Tract by Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus. J Infect Dis. 2005;192:1621-1627.

10. Ruhe JJ, Monson T, Bradsher RW, Menon A. Use of Long- Acting Tetracyclines for Methicillin Resistant Staphylococcus aureus Infections: Case Series and Review of the Literature. Clin Infect Dis. 2005;40:1429-1434.

11. Pittet D. Compliance with hand disinfection and its impact on hospital-acquired infections. J Hosp Infect. 2001;48: 40-46

12. Bukholm G, Tvedt C. Alcohol-based hand disinfection: a more robust hand-hygiene method in an intensive care unit. J Hosp Infect. 2005;59: 229-234.

13. Luszczynska A, Gunson S.E. Predictors of asking medical personnel about handwashing: The moderating role of patient´s age and MRSA infection status.

Patient Educ Couns. 2007;68:79-85.

(24)

14. Pittet D, Hugonnet S, Harbarth S, Mourouga P, Sauvan V, Touveneaus S, et al.

Effectiveness of a hospital-wide programme to improve compliance with hand hygiene. Lancet. 2000; 356: 1307-1312.

15. Kho AN, Dexter PR, Warvel JS, Belsito AW, Commiskey M, Wilson S. An effective computerized reminder for contact isolation of patients colonized or infected with resistant organism. Int J Med Inform. 2008;77:194-198.

16. Ericson E, Ericson T. Medicinska sjukdomar. Lund Studentlitteratur;2002.p.325-352.

17. Mallick N.P, Gokal R. Haemodialysis. The Lancet. 1999;353:737-742.

18. Fridlund B, Lidell E, Ziegert K. Health in everyday life among spouses of

haemodialysis patients: a content analysis. Scand J Caring Sci. 2006;20:223-228.

19. Hagren B, Pettersen I-M, Severinsson E, Lutzén K, Clyne N. Maintenance

haemodialysis: patients’ experiences of their life situation. J Clin Nurs. 2005;14:294- 300.

20. Fridlund B, Lidell E, Ziegert K. Professional support for next of kin of patients receiving chronic haemodialysis treatment: a content analysis study of nursing documentation. J Clin Nurs. 2007; 353-361.

21. Kalantar –Zadeh K, Rodriguez RA, Humphreys MH. Association between serum ferritin and measures of inflammation, nutrition and iron in haemodialysis patients.

Nephrol Dial Transplant. 2004;19:141-149.

22. Attman PO, Alvestrand A 2004. Kronisk njurinsufficiens i Red. Aurell M.

Njurmedicin Stockholm Liber.

23. Chamney M. Renal care: six essentials for a haemodialysis patient. Br J Nurs.

2007;16: 530-536.

24. Grefberg N, Johansson L-G. Medicinboken.Växjö Liber 2007.p.425-466.

25. Andersson I, Gullberg M, Gustavsson U, Gustavsson G, Götherström C, Hamrin E, et al. Florence Nightingale- en granskning i nutida perspektiv. Stockholm Vårdförbundet SHSTF 1997.

26. Mawdsley S. Nursing theories and their relevance to contemporary infection control practice. Can J Infect Control. 2005;6:26-29.

27. Polit, D.,Beck,C.T. Nursing Research. Principles and Methods. Philadelphia:

Lippincott Williams and Wilkins (2004).

18

(25)

Bilaga 1

Methicillin Resistent Stafylokock Aureus (MRSA) och hygienrutiner

Kryssa för det alternativ som gäller dig.

Är du:

□

Kvinna

□

Man

Vilket år är du född: ________

^Falskt

□

□

^{Vet inte}

(27)

Bilaga 2

Hej!

Vi vill göra en förfrågan om deltagande att göra en enkät undersökning.

Denna medverkan är frivillig.

Vill du delta i en studie om dialyssjuksköterskors kunskaper om hygienrutiner och MRSA?

Problembeskrivning:

Spridning av MRSA har ökat på sjukhusen och är därför ett stort problem.

Syfte med studien:

Syftet är att beskriva vilken kunskap dialyssjuksköterskor har om MRSA och handhygien samt jämföra om sjuksköterskors kunskap skiljer sig åt beroende på vilket sjukhus de arbetar.

Praktiskt genomförande:

Vid deltagande, lägg den besvarade enkäten i bifogande kuvert.

Sekretess

Informationen kommer att hanteras med avidentifiering. Alla som deltar i studien kommer att vara anonyma.

Informationen kommer att sparas för att vi ska kunna arbeta vidare med den i vår

C-uppsats. All information kommer att förvaras i våra datorer och enkäterna kommer att sparas i ett kuvert på ett säkert ställe fram tills att vår C-uppsats är examinerad i september 2008 då informationen sedan makuleras i en dokumentförstörare. Dem som får tillgång till informationen är vi två som utför denna undersökning samt vår handledare.

Ditt deltagande i studien är frivillig. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan motivering.

Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående projektansvariga:

Med vänliga hälsningar Namn: Sandra Lundin Adress: Högskolan Gävle Telefon: 070-3841635 Namn: Jeanette Edling Adress: Högskolan Gävle Telefon: 070-2054754