~ Handelsbanken Markets,

Telia AB (publ)

Organisationsnummer: 556103-4249 Styrelsens säte: Stockhol m

Ekonomisk information från Telia Bokslutskommunike

Årsredovisning

Delårsrapport, januari-mars Delårsrapport, januari-juni Delårsrapport, januari-september

Slutet av '*-•

Sluteta~...,.

Mitten a',..._

Slutetav.,~

Början a.-~

Samtliga rapporter pr_oduceras på svenska och engelska '"" ' -~

Koncernstab Ekonom t. Internetanvändare hittar rapportel"OI• M www.telia.se

FrtJgor om innehAilet i rapporterna kan ställas till:

Telia AB, Koncernstab Ekonomi, 123 86 Farsta, eller plita: . . , . Rapporterna kan bastiiilas frAn:

Telia AB, Trycksakslagret, 123 86 Farsta, eller på fax 08-60~ s.~

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålls den 12 maj 1999.

Ekonomisk information om Talia

Carnegie Nordie Equities, Slackholm 1997: Telia. Still in pol~~

Karin Kar/ström, Helen Ah/bom, Michael Clemens, and Stafl• ~

J.P. Morgan, London 1997: Telia. Life in the Fast lane, /ain M.~

Handelsbanken Markets, Slackholm 1997: Telia. Strong plave ..,,..,...,.

m arkets, Thomas Steen Hansan and Peter Dahlander.

Societe Gånerele Securities, Paris & London 1998: Telia. Explon~­

munications frontiers, Stefan Sater; John Tysoe, and C/aire Rat"-11

Ekonomisk information om talekommunikationslwlll...._• Post-och Telestyrelsen/AB Stelacon, stockhalm 1998: En katl~ IIi

konkurrenssituationen och utvecklingen av den svenska mar~...-.

telekommunikation år 1997, Göran Hedström och Annika Jä~

OECD, Paris 1997: Communications Outlook 1997 (Series ICCP' TELDOK, Slackholm 1997; The TELDOK Yearbook 1997 (Repor t 111 Telacommunication.s and Information Technology in Swedan al ' - l from a User's Perspactive, Gull-May Ho/st et al.

Rappartarna bestiii/s från respektive utgivare.

C0 Telia AB är ett av svenska staten helägt bolag och mo- derbolag i Teliakoncernen. Telia AB hade vid utgången

~

E o

av verksamhetsåret drygt 60 direktägda rörelsedrivan- de svenska och utländska dotterbolag.

Ur bolagsordningen för Telia AB:

"Telia AB skall med huvudinriktning i Sverige, övriga Norden och inom Östersjöområdet, direkt eller genom dotter- eller intressebolag, erbjuda telekommunika- tionstjänster i vid mening och därpå baserade informa- tionstjänster samt bedriva annan därmed förenlig verksamhet."

"Telia utvecklar livskvalitet, miljö och konkurrenskraft för människor och organi- sationer genom att förena dem via lättanvän- da telekombaserade informationstjänster..

Vi är marknadsledande i Norden/Öster- sjöområdet och erbjuder globala tjänster med Europa som bas.

Med förstklassig service och avancerade tjänster i teknikens framkant blir vi våra kunders bästa val"

-M•rll:nad~omr6den

+-1

ro

Q)

~ (..)

>

z

Fortsatt stark tillväxt av fasta och mobila tjänster i Sverige. Internet utgör 27% av lokaltrafiken.

Ökad närvaro i övriga nordiska länder.

Inbrytning på marknaden i Baltikum efter förvärv av försteoperatörer.

Kraftig resultatförbättring genom rationalisering och god volymtillväxt Stärkt finansiell ställning efter försäljning av fastigheter och innehavet i mobil- operatör i Italien.

Fortsatt utbyggnad av GSM. Beslut om nedläggning av NMT 900.

AXE-moderniseringen slutförd. Överg/mg till/P-teknologi påbörjad.

Avsiktsförklaring om samgående med Tefenor.

MSEK 1998 1997

--- - - ---

Nettoomsättning 51 240 46444

Bruttomarginal,% 31,5 28.4

Operativt resultat •) 5 957 5 225

Rörelseres u l t at 7 596 4844

Resultat efter finansiella poster 6 798 4 031

Nettoresultat 4491 2 735

Utdelning 1 400 ••) 1 210

Investeringar 14228 11 803

Räntabilitet på eget kapital

efter full skatt,% 18,3 12.4

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 18,0 11,9

soliditet, % 39,5 35,6

Räntetäckningsgrad, ggr 7,4 4,6

Antal anställda 30 593 32 549

•) Rörelseresultat före realisationsresultat, kostnader för personal- omstrukturering, vissa gemensamma pensionsåtaganden och Ar 2000-anpassnlng.

**) Föreslagen utdelning

ca c

lo...

Q)

lo...

:ro ~

ro

E o

t o

~

NETTOOMsATINING

e Festa tjinstar, 63'1'.

Mobila tjänster, 14%

fl Kundutrustning och service, 8'1'.

• Informationstjänster, 7%

Finansiella tjinster, 5%

• Telekomverksamhet

~nf6r Norden, 2%

• Ovrigt och gemensamt. 1 '1'.

TOTAL Nettoomsättning:

51 240 MSEK

RÖRELSERESULTAT OCH INVESTERINGAR, MSEK 6000 ,.

5000

l

4000

r·

3000

l

20001'

, 000 l"

oi !-

l

-1

ooo \·

-2 000 l-_l

-3000 i.

• Rörelseresultat Investeringar

...

·--- - ·

Il ~

·~ ^c

" i;

.c 8 ~

"' ..

c E

c

"

^.e

..,

~

-···

---

! ..

_E

_f e .. ..

•

~ e

!il!

•

"'

'l c

•

e •

u: _{~ 'C}

~

Sammanlagt 14 228 MSEK investerades 1998 ..

8 051 MSEK i Sverige, 1 982 MSEK i övriga Norden och 4 195 MSEK utanför Norden.

INVESTERlNGAR. GEOGRAFISK FÖRDELNING

• Sverige, 57%

Ovriga nordiska länder, 14'1'.

litanför N oro-n, 29'1'.

Innehåll

4 Koncernchefens och styrelse- ordförandens kommentar

6 Branschutveckling 8 strategier och mål 10 Koncernstruktur

Koncernchefen Lars Berg kommenterar de viktigaste händelserna under 1998 och ser inför avgången tillbaka på sina fem Ar l Telia. Styrelse- ordförande Jan Stenberg kommenterar den aviserade fusionen med Telena r.

Telios strategier och mål redovisas mot bakgrund av de dramatiska förändringar som sker inom telekom branschen.

FÖRVALTNINGSBERÅTTELSE

11 Koncernöversikt

AFFÅRSÖVERSIKT

23 Fasta tjänster 30 Mobila tjänster

34 Kundutrustning och service 37 Informationstjänster 42 Finansiella tjänster 45 Telekomverksamhet

utanför Norden

50 Forskning och utveckling 52 Personal

54 Miljö

l förvaltningsberättelsen redovisas utvecklingen på koncernnivå 1998.

Här ges en mer detaljerad information om hur de olika tjänsterna utvecklats under året.

För att åskidliggöra niigra av årets satsningar lyfter vi i repanagelorm fram lP-tele- fon i, hemmets kommunika- tian samt investeringarna i Litauen.

FoU, personal och miljö är strategiskt viktiga områden.

Vi radavisar de större sats- ningarna och presenterar samtidigt Telias nyöppnade VisionsCenter.

- - --- ..

-- - - - -- - -

56 Ar 2000

57 Arsbokslut

80 Fem år i sammandrag 82 Styrelse och

verkställande ledning 84 Adresser

Arbetet med 2000-probte- matiken redovisas i särskilt avsnitt.

Avsnittet innehåller koncer- nens och moderbolagets resul- tat-och balansräkningar samt kassaflödesanalysar. l Noter och kommentarer ges förkla- rande Information till siffrorna.

Här presenteras Tellas styrelse och verkståilande ledning samt Telias nye VD och koncernchef, Jan-Ake Kark.

Alla vik11ga nyckeltal redovisas fem år tillbaka i tiden.

(/'J

z

w u..

w

x u

2

o:

w

(..)

2

o

~

. -···--· ... ---.. ---4 .. ~

Telia uppvisar ett mycket bra resultat för 1998. 6,8 mil- jarder kronor i resultat efter finansiella poster är en re- kordsiffra och även om man enbart ser till det operativa resultatet, kan man konstatera att utvecklingen för kon- cernen är fortsatt stark.

Bakom framgångarna ligger en kraftig intäktsökning och fortsatta effektiviseringar. Trots en omfattande och stigande konkurrens växer Telias intäkter snabbare än snittet för branschen. Uppgången gäller för nästan hela Telias rörelse. Den goda trenden inom välkända expan- sionsområden som mobiltelefoni, Internet och den inter- nationella verksamheten består. Noterbart är också att nätsidan har etablerat sig som en ny snabbväxare under året. Det är inte minst Telias roll som nätleverantör till konkurrerande operatörer som gör att trafiken ökar.

Samtidigt som intäkterna utvecklats väl har Telia lyck- ats hålla kostnaderna i schack. Ett viktigt skäl till detta är den tydligare affärsområdesorganisation som etable- rades våren 1998 och som, förutom en ökad offensiv inom de egna ansvarsområdena, även lade grunden till ett omfattade rationaliseringsprogram, där exempelvis tidigare dubbleringar i backoffice och andra stödfunk- tioner togs bort.

Två märkesaffärer påverkar också resultatet i positiv riktning. Den första är vårens internationella vinsthem- tagning i samband med försäljningen av Telias andel i italienska Omnitel. Det är en rekordaffär, som gav en reavinst på cirka 3.3 miljarder kronor eller sju gånger det insatta kapitalet. Vinsten investerades senare bland annat i Litauens televerk Lietuvas Telekomas. Skeendet illustrerar väl Telias utlandsstrategi: Att utnyttja Telias särklassiga kunnande på mobilområdet internationellt för att skapa vinster som sedan investeras i den priorite- rade marknaden Sverige, Norden och Östersjöregionen.

Den andra storaffären är försäljningen av fastighetsbo- laget Telaris för 6,35 miljarder kronor. Mfären är en del av en långsiktig strategi, vars syfte är att öka Telias soli- ditet genom att avyttra enheter som ligger utanför kärn- verksamheten. Tidigare exempel är bland annat försälj- ningen av Teli, ELLEMTEL och TeleLarm. Processen har varit framgångsrik och bidragit till att Telia nu har en soliditet som ligger i nivå med det långsiktiga målet på 40 procent. Den starka ekonomin skapar bland annat utrymme för framtida strukturaffärer.

Den första mars 1999 lämnar jag efter fem år posten som koncernchef i Telia. Det har varit en fantastisk tid i en bransch som fullkomligt exploderat. När jag tillträd- , de sommaren 1994 hade Telia få konkurrenter, idag är

striden på marknaden knivskarp. Telia började just lan- sera GSM, nu har halva svenska folket en GSM-telefon.

Internet, idag helt centralt för utvecklingen i telekom- branschen, var okänt för den stora allmänheten. Sett över mina fem år påTeliaskulle jag vilja lyfta fram de fyra huvudstrategier som ligger bakom koncernens goda utveckling:

• Effektiviseringen av den etablerade svenska rörelsen har varit genomgripande. Den traditionella kärnverk- samheten förmår idag bära både etableringskostnader- na i de internationella satsningarna och nyinvestering- ar på andra tillväxtområden.

• Telia har målmedvetet, dock någon gång efter en trög start, etablerat sig på tätplatsen på nya viktiga affärs- områden, som exempelvis Internet och mobil kommu- nikation. 1998 blev genombrottsåret för nästa tekno- logigeneration, den som kallas lP, Internet Protocol.

Aven här går Telia i bräschen, bland annat som norra Europas största lP-transportör med en Internetkapa- citet över Atlanten som är sex gånger större än den för vanlig rösttelefoni.

• Telia har systematiskt satsat internationellt och finns för närvarande i ett 20-talländer. Tyngdpunkten i ut- landsverksamheten ligger i Norden och länderna runt Östersjön. Trots att många verksamheter bara är i ett uppbyggnadsskede är värdet av Telias utiandsinnehav enligt externa bedömare redan idag klart större än de investeringar som gjorts.

;·.

• Den interna omvandlingen mot ökad kundorientering och ett högre tempo i produktförnyelsen har drivits med stor konsekvens.

Det är en stor glädje att vid slutet av mintid ~om kon- cernchef kunna konstatera att Telia idag sammantaget är ett mycket starkt bolag. Ett mått på utvecklingen är att Telias produktivitet räknat i antal abonnenter per an- ställd stigit med drygt 40 procent från 1994 till 1998. Det gör att Telia är väl förberett både för att möta de stora internationella konkurrenterna och för att själv kunna utnyttja de möjligheter som den dynamiska

branschutvecklingen ger, inte minst i perspektiv av den globala liberalisering av historiska dimensioner som skett under 1998.

TILLTRÄDANDE KONCERNCHEFEN

Telia står inför stora utmaningar. Från den uppnådda styrkepositionen är förutsättning~rna för det planerade samgåendet mellan Telia och Telenor goda. Tillsammans kommer de två bolagen att bilda ett skandinaviskt kraft- center med utomordentliga möjligheter att i första hand internationellt dra nytta av den ledande kompetens man har inom områden som mobiltelefoni, Internet och satel- litkommunikation. Utöver de uppenbara möjligheterna till kostnadssynergier och ökad attraktionskraft för in- ternationella partners är ett extra plus att Telia och Tele- nors internationella verksamheter passar varandra som hand i handske.

Mot den här bakgrunden är det min personliga överty- ·, gelse att Sverige också in i det nya årtusendet har utom-

ordentliga möjligheter att bibehålla och vidareutveckla den position som ledande i telekomvärlden som inte minst Telia varit med om att skapa.

JAN-ÅKE K.ARK

STYRELSEORDFÖRANDENS KOMMENTAR När nu Lars Berg lämnar Telia vill jag på styrelsens väg- nar framföra ett varmt tack för hans insatser som VD

och koncernchef. Telia har under Lars Bergs ledning ge- nomgått stora förändringar.

Telia har fått en ny strategisk inriktning som gjort att företaget kunnat försvara sin marknadsledande position i Sverige och samtidigt expandera kraftigt utanför landet.

En ny koncernstruktur har införts som inneburit en starkare marknads-och kundorientering och en effekti- visering av den interna samverkan. Samtidigt har det rationaliseringsarbete som inleddes i början av 90-talet genomförts på ett konsekvent och framgångsrikt sätt.

Telia är ett finansiellt starkt företag redo att möta de framtida kraven från kunderna på en marknad som blir alltmer global och konkurrensutsatt. Det är min över- tygelse att Telia kommer att uppvisa en stark resultat- utveckling även de kommande åren.

Ett samgående med Telenor är ägnat att stärka Telias ställning ytterligare. De två företagen har likartade ambitioner att fortsätta att utvecklas på sina hemma- marknader och samtidigt expandera på nya marknader inom områden där de besitter unika kompetenser.

Samtidigt som jag tackar Lars Berg hälsar jag Jan-Åke Kar k välkommen som ny VD och koncernchef. Nu vän- tar en spännande tid där vi tillsammans skall fortsätta att utveckla Telia och förverkliga visionerna för det nya årtusendet.

JAN STENBERG

5

(!l

2

6

Genomgripande förändringar ställer nya krav på teleoperatörerna

Telekombranschen genomgår dramatiska förändringar.

Bilden av den nationelle teleoperatören som i skydd av sitt monopol tillhandahåller teletjänster tilllandets samt- liga innevånare på likartade villkor har radikalt föränd- rats. Fram träder istället en bransch med ett snabbt väx- ande antal aktörer som i ökande grad specialiserar sig på vissa nischer och kundsegment och som utifrån en lokal eller regional position opererar över en allt större del av den internationella marknaden.

Drivkraften bakom förändringen, som påbörjades i mitten av I98o-talet och nu accelererar i allt snabbare tempo, är teknikutvecklingen, som gör det ekonomiskt försvarbart och praktiskt möjligt att investera i alterna- tiva infrastrukturer samt liberaliseringen av telekom- marknaden, som tillåter nya aktörer att etablera sig och utmana de före detta monopolen. Till detta kommer nä- ringslivets globalisering och kundernas krav på alltmer avancerade och prisvärda tillämpningar, vilket driver på förändringen ytterligare.

För att styra utvecklingen mot ökad konkurrens under kontrollerade former har särskilda regleringsmyndighe- ter inrättats. De tegulatariska besluten riktas ofta mot den dominerande aktören som får upplåta alltmer av sin infrastruktur och kundbas. På sikt växer dock fram en bransch som i ökande grad tillåts utvecklas på kommer- siella villkor och efter marknadsekonomiska spelregler.

Den ökade konkurrensen på telekommunikationsornrå- det har hittills gagnat främst kunder med stort interna- tionellt kommunikationsbehov, men utvecklingen gynnar allt fler grupper av kunder i form av lägre priser, ökad valfrihet och större utbud.

lP-paradigm skapar ny plattform

Telekommunikationsbranschen står inför ett teknikskifte som kommer att ytterligare driva på konkurrensen och omstruktureringen. Den explosionsartade utvecklingen av Internet har skapat ett globalt accepterat kommuni- kationsprotokoll, IP, som gör det möjligt att binda sam- man lokala datanät till ett världsomspännande flertjänst- nät som kan bära alla typer av tjänster: tal, ljud, text, data, bild och video.

Tillsammans med webb-teknologin driver lP-protokollet på konvergensen mellan data-, media- och telekombran- schen, då det skapar en teknikplattform som kan delas av aktörer som historiskt befunnit sig på skilda spelpla- ner, t ex teleoperatörer som Telia, BT och AT&T, datafö- retag som IBM, programvaruföretag som Microsoft och mediaföretag som SVT och CNN. Utöver detta kommer att utvecklas en rad andra aktörer och nya affärer, som idag är svåra att överblicka.

Flera implikationer för operatörer som Telia

Utvecklingen i branschen medför flera implikationer för förhållandevis små operatörer som Telia.

Det blir inte längre möjligt att vara alla kunders leveran- tör av alla tjänster och kontrollera en hel värde- eller produktionskedja. Teleoperatörerna måste, liksom andra aktörer, segmentera marknaden och koncentrera utveck-

lingsresurs~rna till strategiska områden där de kan ut- veckla karlkurrenskraft och styrka. De olika affärerna måste tillåtas utvecklas på egna villkor och där hänsyn tas till om det är en mera mogen affär eller en tillväxtaf- fär, såsom Internet eller mobil kommunikation.

Teleoperatörerna behöver ställa om sin tekniska produk- tionsapparat och införa !P-teknologi i nät och teknik- plattformar. Konkret betyder det att nuvarande telefoni- nät, som kan bära data, kommer att ersättas med eller utvecklas till datanät, som kan bära tal. Teleoperatörerna måste positionera sig i den nya lP-världen, som har an- dra affärslogiker och en mera komplex och snabbrörlig konkurrenssituation.

-

Ett växande utbud av tjänster och produkter i kombina- tion med allt kortare produktlivscykler och snabba teknikskiften ställer ökade krav på teleoperatörernas för- måga att paketera egna och andras produkter till inte- grerade erbjudanden för att behålla kundrelationen och kunna konkurrera med systemintegratörer, som Enator, WM-data och Andersen Consulting.

De mindre teleoperatörerna kan säkerställa globalleve- ransförmåga antingen genom att på egen hand försöka'' agera över den internationella spelplanen eller genom att

utveckla en regional styrka som gör dem till attraktiva partners för stora, globala aktörer på telekom-, data- och mediaområdet.

Ökat antal strukturaffärer och allianser

De senaste årens utveckling har resulterat i ett flertal strukturaffärer och allianser. Syftet med affärerna, varav ett stort antal genomfördes under 1998, beror på parter- nas utgångsläge och position, men tre huvudorsaker kan urskiljas.

Många aktörer strävar efter att utöka sin regionala bas och skapa skalfördelar och synergi inom etablerade, mera mogna verksamheter. Andra har behov av att sä- kerställa finansiell styrka och kompetens för att kunna expandera inom tillväxtområden, som mobilitet och lP-

baserad kommunikation. Vissa aktörer söker komplette- ra produktportföljen med t ex alternativa accessformer för att få ett starkare fäste på marknaden.

Norden- en avancerad pionjärmarknad

Den nordiska telemarknaden är avancerad vid interna- tionell jämförelse med hög penetration av telefoni, Inter- net och PC och med stor acceptans för nya tillämpningar.

Sverige passerade 1998 bl a USA när det gäller tillgången till Internet och PC i hemmen.

Konkurrensen är väl utvecklad och Nordenmarknaden har utvecklats till något av en test- och pionjärmarknad för internationella teleoperatörer och nischaktörer inrik- tade på specifika kundsegment.

För att Telia skall vara en fortsatt framgångsrik aktör måste företaget skapa sig en stark regional position i norra Europa och inom tillväxtaffärer expandera även utanför detta geografiska område för att ta tillvara nya affärsmöjligheter och mäta sin styrka med andra aktörer så att företaget behåller innovationsförmågan och ut- vecklingskraften för framtiden.

7

· U

o

a:

w

8

Marknadsledande i Norden och astersjöområdet

Telias mål är att vara det ledande och mest attraktiva telekommunikationsbolaget i Norden och Östersjöområ- det både vad avser den mera etablerade fastnätsverksam- heten och tillväxtområden som mobil telefoni, Internet och transport av lP-baserad trafik.

Huvudstrategin i Sverige är fortsatt effektivisering av produktion och distribution samtidigt som koncernen utvecklar förmågan att paketera och integrera egna och andras produkter till målgruppsanpassade erbjudanden.

Stor tonvikt läggs vid utveckling av hemmets kommuni- kation samt integrerade erbjudanden för prioriterade kundgrupper på företagsmarknaden.

I övriga Norden koncentreras verksamheten i inlednings- skedet till produktområden där Telia har särskilt goda konkurrensfördelar med tonvikt på företagsmarknaden.

Norden har en växande inre marknad med förhållande- vis stor andel multinationella företag. Inriktningen är därför att utveckla pan-nordiska lösningar med global räckvidd.

Målet är att Telia behåller sin marknadsledande position i Sverige och i övriga Norden utvecklas till en ledande alternativ leverantör vid sidan av försteoperatören i varje land.

Förhållandet i Östersjöområdet kännetecknas av starkt växande behov av infrastruktur och tjänster på telekom- munikationsområdet. Strategin i de baltiska länderna är att investera i befintliga försteoperatörer och driva för- nyelseprojekt, som en förberedelse inför kommande konkurrens.

I Polen, som domineras av den statligt kontrollerade försteoperatören, har Telia valt att genom Netia etablera sig som andreoperatör på fast telefoni då ett större

aktieförvärv i försteoperatören skulle kräva avsevärda investeringar.

Den position som skapats på mobiltelefoniområdet i St. Petersburg skall utnyttjas för ytterligare expansion i europeiska Ryssland.

Inriktningen är att expansionen i Baltikum och Ryssland skall ske med nordisk partner. Koncentrationen av investeringar i regionen ger möjlighet till synergi och skalfördelar.

På tillväxtområden expanderar Telia även utanför Norden och Östersjöområdet. Detta gäller särskilt mobila tjänster, Internet samt carrierverksamheten, d v s transport av trafik samt försäljning av kapacitet till andra aktörer på marknaden, där Telia har ambitioner även på europeisk och i vissa fall global nivå.

Unisource har framgångsrikt etablerat sig på marknaden för storföretag som kräver globalleveransförmåga och uppnått höga värden vid mätning av kundtillfredsställ- else. Framför allt höga nätkostnader vid köp av kapaci- tet från nationella operatörer har dock medfört att lön- samheten inte utvecklas tillfredsställande. Telia kommer att på sikt minska sitt ägande i Unisource. Den globala leveransförmågan skall säkras genom att Telia utnyttjar sin regionala styrka i norra Europa till strategiska part- nerskap med globala aktörer på telekommunikations-, IT- och mediaområdet.

För att kapitalisera kunnandet inom koncernen görs genom T~ia Overseas investeringar i licenser, främst på det mobila området, vilka upparbetas till konkurrens- kraftiga operatörer som kan avyttras på kort eller medel- lång sikt.

Affärsmöjligheterna på den växande konsultmarknaden tas tillvara genom dotterbolaget Telia Swedtel.

Telekombranschen står inför ett tekmksk1fte. För att be- hålla en position 1 tekmkens framkant kommer Telia att använda IP-tekn.ologt vid nyetablering samndxgt som befintliga produkter och befmthg infrastruktur förs över på lP-plattform i takt med marknadskraven.

Konkurrensen och teknikutvecklingen ställer stora krav på förmågan till affärsförnyelse. Telia kommer därför att koncentrera resurserna till områden av strategisk bety- delse. Som en konsekvens av detta kommer även fortsätt- ningsvis verksamhet utanför den strategiska kärnan att avvecklas eller avknoppas.

Marknads- och humankapital

För att få en uppfattning om Telias förmåga att skapa värde och effektivitet görs regelbundna mätningar bland kunder och medarbetare. Med mätresultaten som grund drivs förbättringsprojekt för att öka värdet på human- och marknadskapitalet. Målet är att Telia skallligga i nivå med de företag som uppvisar excellens på området.

Ekonomiska mål

Telia skall ha en lönsamhet i nivå med bästa konkurrent i varje affär. Avkastningen på eget kapital efter full skatt skall uppgå till minst I 1 procent.

För att Telia skall kunna expandera inom tillväxtom- råden med finansiell balans och bibehållen hög rating gäller som kompletterande mål att resultatet efter finan- siella poster långsiktigt skall öka med minst ro procent årligen.

Utifrån motsvarande resonemang har soliditetsmålet satts till 40 procent, kompletterat med att räntetäck- ningsgraden skall uppgå till minst fyra gånger.

Telias utdelningspolicy är att 50 procent av årets resultat, exklusive realisationsvinster, skall utdelas och att utdel- ningstillväxten skall vara minst fem procent per år.

a:

1-

,~

~

,._ a:

en

z

a:

w

u

z o

:::.=:

10

o

Atta affärsområden med helhetsansvar

Teliakoncernens affärsverksamhet är grupperad i åtta affärsområden och tre marknadsområden. På Sverige- marknaden har affärsområdet det totala ansvaret för utveckling, försäljning, installation och service av sina respektive produkter.

Distributionen i Sverige sker via affärsområdenas egna marknadsbolag och via externa återförsäljare. Samarbe- tet med återförsäljarna sköts av Telia Handel.

I övriga Norden bildar Danmark, Finland och Norge var sitt marknadsområde. Mellan marknadsområden och affärsområden råder ett matrisförhållande. Ansvaret är fördelat så att marknadsområdeschefen har det operati- va ansvaret för all verksamhet inom sitt område medan strategiska beslut fattas i samråd med affärsområdesche- ferna. Distributionen i de nordiska grannländerna sker via dotterbolag, specialiserade på produktområden.

Mellan affärsområden och supportenheter råder affärs- mässiga relationer baserade på köp och försäljning.

Affärsområde Nät ansvarar för utveckling och drift av Telias fasta nät samt försäljning av nätkapacitet och nät- produkter till externa intressenter.

Affärsområde Mobil Kommunikation ansvarar för mobila tjänster ochmobila nät i Norden.

Affärsområde System och Service ansvarar för kund- utrustning, service och installationskoncept för företags- kunder i Norden.

Affärsområde Infamedia ansvarar för katalog- och in- formationstjänster på samtliga valda geografiska mark- nader.

Affärsområde Financial Services ansvarar för finansiella tjänster på samtliga valda geografiska marknader.

Affärsområde International ansvarar för telekomverk- samheten utanför N orden.

I koncernen finns även ett antal supportfunktioner, bl a det interna servicebolaget Telia Assist samt forsknings- och utvecklingsbolagen Telia Research och ProSoft.

För att kommersialisera innovationer bildades under året Telia Business Innovation.

Affärsområde Publik Kommunikation

KONCERNSTRUKTUR ansvarar för fasta tjänster till mindre

företag och privatkunder i Norden.

Affärsområde

Företagskommunikation ansvarar för fasta tjänster och integrerade erbjudanden till stora och medelstora företags- kunder i Norden.

. , Affärsområden .~ Marknadsområden

u

D

R

Tillväxten på telekommarknaden var fortsatt god under 1998. Internettrafiken och mobiltelefonin står för den kraftigaste tillväxten. I Sverige ökade den mobila mark- naden med cirka 30 procent och marknaden för fasta tjänster med 12-15 procent.

FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT

Teliakoncernens nettoomsättning ökade med 12 procent efter justering för avyttrad verksamhet. Försäljnings- ökningen är framför allt en följd av volymtillväxt.

RESULTATUTVECKLING. MSEK 1998 1997 1996

Nettoomsättning 51240 46 4oU 43 32-'

Bruttomarglnel, % 31,5 26.4 29.8

Rörelseresultat 7 598 4844 4 796

Resultat efter finansiella poster 6798 4031 3 622

Rörslsemarglnal, ,r. 14.8 10,4 11,1

Nettoresultat 4491 2735 2304

Räntabilitet pi sysselsatt kapital. % 18,0 11,9 12,6 Räntabilitet pi eget kapital efter full skatt,% 18,3 12,.4 11,0

'

VOLYM· OCH PRISFÖRÄNDRINGAR, MSEK

OPERATIVT RESULTAT 1997 5225

För!liljning

Volymökning 12% 5633

Lägra prisnivå -2% -1037

Röreisskostnader

Volym6knlng 11'1'o -4080

Lägre prisniv' - 3% 1117

Avskrivning/H

Volymökning 2% -195

Förlindring rasuhat.mdfll•r intreuebol•g -906

OPERATIVT RESULTAT 1998 5957

Försäljningen på marknaderna utanför Sverige ökade med drygt 14 procent till6 159 (5 377) MSEK. Telias in-

Koncernöversikt

tresseholag omsatte cirka 32,0 GSEK, varav 31,4 GSEK i utländska intressebolag. Telias andel av intressebolagens omsättning var cirka 6,4 GSEK, varav 6,r GSEK i utländ- ska intressebolag. Inklusive andel av intressebolagens nettoomsättning uppgår försäljningen på marknader ut- anför Sverige till cirka 21 (2.r) procent av den totala net- toomsättningen.

Försäljningen av fasta tjänster i Sverige ökar med åtta procent. Fast telefoni ökar med fem procent. Internet och trafik till mobila nät står för den högsta tillväxten.

Även den traditionella datakomverksamheten och uthyr- ning av nätkapacitet visar god tillväxt, liksom verksam- heten i övriga Norden. För de mobila tjänsterna i Sverige ökar försäljningen med r 3 procent. Tillväxten sker i GSM

genom dels ökad kundtillströmning, dels ökad trafik per kund. Tillväxten var också hög i Danmark.

Kundutrustning och service växer med åtta procent, främst inom företagssystem. Kundfinansieringsverksam- heten visar stark orderingång och kraftig försäljningsök- ning, främst i Sverige. Omsättningen för informations- tjänster minskar något, till följd av försäljningen av ka- talogverksamheten i Österrike. I övrigt visar katalog- verksamheten god tillväxt.

Konkurrensen på Sverigemarknaden fortsätter att pressa priserna på de mest lönsamma tjänste- och kundsegmen- ten inom alla affärsverksamheter. Volymtillväxten och insatta rationaliseringsåtgärder ger emellertid positiv effekt. Resultatet i den svenska etablerade verksamheten

en

..J

.- w 1-

: <t

a:

w

CQ (/) (!)

2 2 t-

~

<

>

a:

= O

u..

förbättrades kraftigt jämfört med föregående år. Brutto- marginalerna i de fasta och mobila tjänsterna ligger väl till i jämförelse med en "peer-group" av konkurrerande jämförbara operatörer.

För att säkra tillväxten på lång sikt investerar Telia i nya förädlade tjänster och i geografisk expansion. satsning- arna ger på kort sikt ökade kostnader för tjänste- och produktutveckling. Bland annat görs omfattande sats- ningar på interaktiva informationstjänster, i huvudsak baserade på digital kabel-TV och Internet. Den geogra- fiska expansionen och marknadspositioneringen skapar långsiktig värdetillväxt men ger på kort sikt etablerings- kostnader för samtliga affärsverksamheter.

Sammantaget ökade koncernens operativa resultat med 14 procent jämfört med föregående år.

OPERATIVT RESULTAT OCH

RÖRELSERESULTAT, MSEK 1998

Fasta tjänster 6261

Mobila tjinster U91

Kundutn.~stning och service 351

lnfonnationstjinstar 439

Flnanslalla tjänster 534

TelekomverkMmllat utanför Norden '' -950

Övrig verksamhat -2169

OPERATIVT RESULTAT 5957

Personalomstrukturering -2473

Centrala pensioner m m -269

Ar 2000-anpassnlng -648

Raalisationsresurtat n 4929

RÖRELSERESULTAT 7 596

11 Reallsadonsresultat i T~ekomverksamhet utanför-Norden Cexklutive Omnitel) redovisas i det operativa resultetet

1997 5138 1242

!12 56 680 -418 -1563 5225 -1 871 611 -40 919 4844

Telias förmåga att kapitalisera sitt kunnande och skapa värdetillväxt visas av att försäljningen under andra kvar- taJet av innehavet i italienska OmniteJ gav en realisa- tionsvinst om 3 308 MSEK. Som ett Jed i fokusering på kärnverksamheten avyttrades i augusti Telias innehav av

kommersiellt intressanta fastigheter. Försäljningen gav en realisationsvinst om r 9 r 5 MSEK.

Rörelseresultatet belastas av kostnader för personalom- strukturering, d v s den fortlöpande översyn av olika verksamheter inom koncernen som personalmässigt hanteras genom en särskild personalförsörjningsdivision i moderbolaget. Under året har 923 (795) personer av- talspensionerats för en kostnad av r 463 (r II5) MSEK

och totalt har r 206 personer fått en lösning genom divisionen.

Årets centralt redovisade pensionskostnader påverkar rörelseresultatet negativt då större delen av den totala värdetillväxten i Telias pensionsstiftelser reserverats för framtida behov. Gottgörelse för pensionskostnader har erhållits med 502 MSEK.

Omfattande satsningar görs på omställning av IT-system inför millennieskiftet.

Såväl rörelseresultat som resultat efter finansiella poster förbättrades kraftigt jämfört med föregående år beroen- de på dels förbättrat operativt resultat, dels realisations- vinster. Räntabiliteten på eget kapital efter full skatt för- bättrades kraftigt och överträffade med marginal det långsiktiga målet på minst u procent.

FINANSIELL STÄLLNING

Koncernens finansiella ställning stärks, främst genom försäljning av aktie- och fastighetsinnehav. Balansom- slutningen ökar med cirka tre procent, jämfört med oro- sättningstillväxten på tio procent. Sysselsatt och opera- tivt kapital minskar, genom en kraftig ökning av den räntelösa finansieringen. Kapitalomsättningshastigheten förbättras redan balanslikviditeten sjunker något. soli- diteten förbättras kraftigt och är i linje med det långsik- tiga målet på 40 procent,

- - -- -

MSEK 1998 1997 1996

Balansomslutning 66338 64202 61136

Sysselsatt kapital 42544 44652 42248

Operativt kapital 38420 40787 39148

Kapltalomsittnlngshastighet, ggr 0,78 0,74 0,74

Balanslikvidltet, ggr 0,71 0,74 0,76

soliditet."" 39,5 35,6 34,9

Anläggningstillgångarna ökar genom att i första hand företagsförvärv och fortsatt tillväxt av leasingvolymen uppväger effekten av fastighetsförsäljningar. Anlägg- ningstillgångarna utgör 75 (76) procent av den totala tillgångsmassan.

Högre kundfordringar medför att omsättningstillgång- arna ökar jämfört med föregående år. Kundfordringarna var 9 501 (7 754) MSEK, vilket efter justering för mervär- desskatt utgör 14,8 (13,4) procent av nettoornsättningen.

Inklusive interimsposter var de totala kundfordringarna 12 144 (ro 170) MSEK. Kundförlusterna ökade till354 (240) MSEX, men ligger fortsatt på en låg nivå motsva- rande 0,7 (o,5) procent av nettoomsättningen.

Varulager och produkter i arbete fortsatte att minska och motsvarar nu r,8 (2,1) procent av nettoomsättningen.

Rörelseskulderna (kortfristiga skulder exklusive kortfris- tig upplåning) ökade tillr6 451 (12 933) MSEK. Ökning- en avser främst inkomst- och mervärdesskatt samt för- skottsfakturering till kund. Fakturerade och upplupna leverantörsskulder ökade med 3 62 MSEK till 4 58 5 MSEK.

Eget kapital ökade med r 5 procent till 2 7 607 MSEK.

Disponibla vinstmedel var r 738 (2 265) MSEK. Styrelsen föreslår en utdelning om r 400 (r 210) MSEK.

Minoritetsandelar i eget kapital ök~r främst genom kapi- taltillskott till Telia Overseas. Avsättningar minskar kraf- tigt efter fortsatta överföringar till Telias pensionsstiftelser.

Sysselsatt kapital har utvecklats på följande sätt, efter omföring av föreslagen utdelning från eget kapital till räntelös skuld.

SYSSELSAIT KAPITAL OCH

FINANSIERING, MSEK 1998 1997 1996

Anlllggningstillgingar 49 718 481U4 47050

Omslttningstillgingar 16636 15358 14086

Räntelösa skulder -17 965 -14 343 -14 794

Räntelösa avsittningar -5845 -5207 -4094

Rlntelös finanalering -23810 -19 550 -18888

SUMMA SVSSELSAlT KAPITAL 42544 44652 42248

Egfftkapltll 26207 22838 21311

Mlnoritet~lpifal 494 306 218

IUint.birande långfristiga skulder 6491 7082 4424 Räntebärande kortfristig• skulder 7 062 7 731 5 413

Avsatt fOr pansioner 2290 6695 10 882

Extern fin1nslering 151U3 21508 20719

SUMMA FINANSIERING 42544 44652 42248

FINANSIERING

\

Kassaflödet var starkt positivt under 1998. Effekten av ökade investeringar uppvägs mer än väl av likviderna för fastighets- och aktieförsäljningarna och ett positivt kassaflöde från verksamheten i övrigt.

MSEK 1998 1997 1998

Råntebiranda nettoskuld 12519 18821 18644

Rlntetäckningsgrad, ggr 7,.4 4,6 3,4

Operativt kassaftöde 7 290 853 -384

Nettokassaft !ide 6302 -177 -1183

Förändring l likvida medal -876 432 -215

Pensionsskulden minskade under året med 4 405 MSEX

ti112 290 MSEK, vilket motsvarar drygt 3 (10) procent av balansomslutningen. Totalt 5 508 MSEK överfördes till Telias pensionsstiftelser. stiftelseavkastningen påverka- des positivt av utvecklingen på de finansiella marknader- na i Sverige och internationellt. Gottgörelse togs från stiftelserna med totalt 502 MSEK. Marknadsvärdet i stif- telse I efter gottgörelse överstiger de tryggade pensions- åtagandena (9 323 MSEK) med I 537 MSEK.

'

• ....

····. _•

. •

• _{• • •}

• •

•

_•• • •• ••

... :•:.:·· ^~

•• _{•• ••}

o ~

Stiftelse 2, som inte är till fullo kapitaliserad, tryggar åtaganden för 5 814 MSEK. Marknadsvärdet är 5 481 MSEK.

Det positiva kassaflödet sänker lånebehovet, trots av- sättning till pensionsstiftelserna. Nettolåneskulden upp- gick vid årsskiftet till ro 22.9 (I2 126) MSEK. Främst ge- nom tillväxt i leasingavtal och fordringar hos intresse- bolag ökade de räntebärande tillgångarna till 3 3 24 (2. 687) MSEK.

Aktiviteten inom ramen för Telias Euro Commercial Paper {ECP) ökade markant under året, och program- ramen höjdes under sommaren från 400 MUSD till 6oo MUSD. Telias s k Euro Medium Term Note Program

(EM1N), med ett rambelopp om r ooo MUSD, har inte utnyttjats.

Telias svenska upplåningsprogram, Flexible Term Nates {FrN), som har en programram om 8 ooo MSEK, svarade tillsammans med ECP för huvuddelen av lånevolymen.

Bedömningen inför 1999 är att nyupplåningen kommer att öka. Fortsatt hög investeringsnivå beräknas medföra ett upplåningsbehov om r-3 GSEK, utöver refinansiering av förfallande lån.

Genom förbättrat resultat och finansnetto ökar ränte- täckningsgraden markant och över~äffar det långsiktiga målet, som är 4,0 gånger. Den genomsnittliga låne- kostnaden under 1998 var s,66 (5,87) procent.

FINANSIELL RISKHANTERING

Valutarisk

Valutarisk utgör risken för att valutakursförändringar negativt påverkar koncernens resultat-och balansräk- ning och det egna kapitalet. Valutarisk indelas i transak- tionsexponering och omräkningsexponering. Transak- tionsexponering utgör nettot av operativa (export/im- port) och finansiella {räntor/amorteringar) in-och utflö- den i valutor. Omräkningsexponeringen utgörs av utländ- ska dotter-och intressebolags eget kapital i utländsk valuta och eventuell goodwill i samband med förvärv.

Transaktionsexponering

Teliakoncernen har ett operativt behov av att köpa utländsk valuta, föranlett av avräkningsunderskott i tele- trafiken och import av materiel.

Den operativa valutaexponeringen medför att koncern- ens resultat påverkas negativt av en fallande kronkurs.

Om usn stiger med ett öre, ökar koncernens kostnader på årsbasis med knappt 2 MSEK. Av europeiska valutor harTeliastörst exponering i DEM, XEU och GBP. Här gäller på motsvarande sätt att en kronförsvagning med en procent mot samtliga dessa valutor höjer årskost- naden med knappt 5 MSEK.

Telia har som policy att terminssäkra 50-roo procent av känd transaktionsexponering i utländsk valuta. I prakti- ken innebär detta att koncernen normalt har täckt in 3-6 månaders valutaexponering vid varje enskild tidpunkt.

Omräkningsexponering

Koncernen växer relativt kraftigt i länder utanför Sverige, vilket implicerar ökande omräkningsexponering. Här varieras Telias åtgärder beroende på bl a följande fakto- rer; tidsperspektiv på investeringen, storleken på engage- manget, etableringsland och valutaslag. Sålunda skyddas normalt en omräkningsexponering som är relativt kort-

<

c::

z ....

....

<

:>

Il;

o

16

siktig, beloppsmässigt stor och belägen i ett land med väl fungerande finansmarknad eller denarninerad i en fritt tillgänglig valuta. Däremot skyddas inte i samma ut- sträckning långsiktiga, eller beloppsmässigt mindre, ex- poneringar i länder eller valutaslag som är svårhanterliga ur ett finansiellt perspektiv.

Telias utländska nettotillgångat; d v s summan av eget kapital och goodwill i samband med förvärv, uppgick vid årsskiftet tiJl 5 9IO MSEK. Av denna exponering var I OII MSEK skyddad.

EMU-påverkan

Koncernens transaktionsmässiga valutaexponering är i nuläget koncentrerad till usn, medan ca 30 procent av- ser valutor inom EMU. Telias kunder och leverantörer bedöms i ökad utsträckning komma att ersätta SEK med

EUR som önskad avtalsvaluta även för handel inom Sverige, vilket i sin tur skärper kraven på Telias hante- ring av valutarisk.

Ränterisk

Ränterisk utgör risken för att ränteförändringar påver- kar koncernens räntenetto negativt. Telias finanspolicy anger riktlinjer för låneskuldens räntebindning respekti- ve genomsnittliga löptid. Utgångspunkten är att optime- ra ränterisken ur ett koncernmässigt perspektiv.

En betydande del av koncernens låneskuld avser finan- si_ering av leasingkontrakt. Dessa har i stor utsträckning en kortfristig räntebindning, vilket motiverar att koncer- nen har en betydande andel lån med kortfristig ränte- bindning. För resterande del av låneskulden skall ränte- bindningen ligga mellan ett och tre år. Under I998 har räntebindningen, för denna andel av den räntebärande låneskulden, legat i den kortare delen av intervallet.

Koncernens räntebärande låneskuld, utöver upplåning föranledd av leasingkontrakt, var vid årets utgång drygt 5 GSEK, varför ränterisken totalt sett för närvarande är relativt begränsad.

Finansieringsrisk

Telia har normalt en längre kapitalbindning än ränte- bindning på låneskulden. På detta sätt kan koncernen erhålla önskvärd ränterisk utan att påta sig en hög finan- sieringsrisk.

Telia AB har en mycket bra rating, vilket ger koncernen goda möjligheter att finansiera sig via upplåning på finansmarknaderna. Av kreditvärderingsinstitutet Stan- dard & Poor's har Telia tilldelats högsta möjliga kortfris- tiga rating "K-I" och "A-I+", för kortfristig upplåning i svenska kronor respektive utländsk valuta. För långfris- tig upplåning har Telia ratingen "AA" från Standard &

Poor's.

Telia har ä ven högsta möjliga kortfristiga rating, "P-r", från kreditvärderingsinstitutet Moody's. För långfristig upplåning har Moody's tilldelat Telia ratingen" Aa3 ".

Telia finansierar sig i huvudsak genom upplåning direkt på svensk och internationell penning- och kapitalmark- nad, men har även en betydande andel upplåning från Europeiska Investeringsbanken (EIB).

I syfte att reducera finansieringsrisken har Telia AB en Revolving Credit Facility, d v s bekräftade kreditlöften från ett konsortium av ledande internationella banker.

Detta kreditlöfte uppgår till I ooo MUSD, eller motvärdet av detta i vissa andra valutor. Dessutom har koncernen en betydande volym obekräftade kreditfaciliteter med banker.

Likviditets- och motpartsrisk

Normalt har Teliakoncernen ingen överskottslikviditet.

Ambitionen är att ha "kassa noll". Om likviditet uppstår, placeras den i kortfristiga räntebärande instrument med hög kreditvärdighet. Tillåten exponeringsvolym per motpart är beroende av hur stark rating parten ifråga har.

Koncernen nyttjar derivatinstrument i sin finansiella verksamhet. I huvudsak används dessa för att erhålla önskvärd räntebindning på lånestocken, respektive önskvärd r!Skprofil i valutahanteringen.

Telia accepterar endast mycket kreditvärdiga motparter i finansiella transaktioner, som ränte-och valutaswappar och andra derivattransaktioner. Krav på rating, liksom ISDA-avtal, finns för att viss motpart skall godkännas.

Tillåten exponeringsvolym per motpart är beroende av hur stark rating parten ifråga har.

Vid årsskiftet uppgick den sammanlagda motpartsexpo- neringen i derivatinstrument till 340 MSEK.

Försäkringar

Alla försäkringsbara risker i koncernen hanteras genom koncernens egna försäkringsbolag som i sin tur återför- säkrar delar av den samlade riskexponeringen på den nordiska och internationella återförsäkringsmarknaden.

Försäkringsverksamheten omfattar såväl egendoms- och ansvarsförsäkring som avbrottsförsäkring.

Marknadspåverkan internationellt

Den finansiella oron i Ryssland försämrade förutsätt- ningarna för externfinansiering av Telias bolagsetable- ringar i Östersjöområdet som en konsekvens av en all- mänt mer restriktiv hållning bland internationella kapi- talmarknadsaktörer. Den finansiella oron i Brasilien på- verkar Telias verksamhet i landet. Deprecieringen av BRL

i början av 1999 medför kursförluster på den uso-deno- minerade upplåning som Telia Overseas intressebolag Tess har, men kompenseras i viss utsträckning av lägre kostnad, uttryckt i uso, för kommande licensbetalningar i BRL. Marknadsförutsättningarna för extern finansiering av Tess bedöms vara fortsatt ogynnsamma under I999·

INVESTERINGAR

Koncernens totala investeringar når den högsta nivån någonsin. I relation till nettoomsättningen var investe- rmgarna 28 (25} procent. Investeringarna i Sverige mins- kar tills 051 (9 693) MSEK. På marknaderna utanför Sverige ökar investeringarna kraftigt och var i övriga Norden r 982 (884) MSEK respektive utanför Norden 4 195(1 226} MSEK.

Investeringsökningen avser främst finansiella (icke av- skrivningsbara} tillgångar. Årets planenliga avskrivning- ar uppgick till 8 5 3 o ( 8 3 3 5} MSEK. Inga generella för- ändringar av avskrivningstider genomfördes under året.

Avskrivningarna i procent av nettoomsättningen var 17 (r8) och i procent av anläggningarnas totala anskaff- ningsvärden 10 (10}.

Investeringarna i immateriella och materiella anlägg- ningstillgångar ligger något under föregående års nivå.

Byggnadsinvesteringarna var under 1997 ovanligt stora genom förvärvet av tillgångarna i Altus Nord.

Trots satsningar på nya teknikplattformar, nya markna- der och på att slutföra digitaliseringen av telefoninätet, minskar investeringarna i fast telefoni genom rationali- seringar och ökad fokus på att investera endast om kundefterfrågan finns. I de fasta tjänsterna investerades totalt 4 430 MSEK. Vid årsskiftet var samtliga svenska kunder anslutna till AXE-stationer och hade därigenom tillgång till PLUs-tjänster. Införande av lP-teknologi i nä- tet påbörjades. Som stöd för den globala nätaffären in- vesterades i nya sjökablar och AXE-stationer i Hamburg och New York.

KONCERNENs INVESTERINGAR, MSEK 1998 1997 1998

Goodwill 223 50 740

Övriga lmmat8liella tillgbgar 2A8 233 317

Byggnader m m 352 1383 441

Mark och markanläggningar 18 115 38

Teleani/Jggnin~r 2018 2958 1284

Mobiltelefoni•ni/Jggningar 1264 1153 1119

LHsingobjelrt 3358 , 1164 1899

Övriga me!flrinflf och inWHimrhN 2835 2690 2289

Maskiner och invantarier 9 535 8865 8451

Aktier och endeler 3 852 1177 1964

TOTALT 14228 11 803 11949

l de mobila tjänsterna jnvesterades sammanlagt ^I 486

MSEK, varav 804 MSEK för ytterligare kapacitetsutbygg- nad i Sverige och 681 MSEK i Danmark och Finland där Telias GSM 18oo-tjänst lanserades.

Inom informationstjänster investerades 250 MSEK i ut- byggnad av det digitala kabel-TV-nätet. Under året !anse-

l

'

rade Telia som första företag i Norden digitala TV-tjäns- ter på bred front.

De kundstyrda investeringarna i leasingobjekt ökar kraftigt. Bland annat har paketfinansieringen av PC

inklusive Telia Internet till LO-medlemmar varit fram- gångsrik. Bokfört värde för leasingobjekt var vid års- skiftet 5 407 MSEK.

Investeringarna i aktier och andelar ökar kraftigt genom förvärven av Lietuvas Telekomas och Omnitel i Litauen om totalt 2 739 MSEK samt Telia Overseas kapitaltill- skott om 788 MSEK till Tess-konsortiet i Brasilien.

PERSONAL OCH PRODUKTIVITET

Antalet anställda minskade under året med I 9 56 perso- ner. Exklusive division Personalförsörjning och med hän- syn till avyttrade verksamheter minskade antalet anställ- da i den operativa verksamheten med I 575 personer.

Antalet anställda i den operativa verksamheten i Sverige minskade med 2 o64 personer till 25 416. Rationalise- ringar görs inom hela koncernen och särskilt inom nät- samt kundutrustnings- och serviceverksamheten som till- sammans minskar med nära r ooo personer.

Antalet anställda i utlandet ökade med 489 personer, varav cirka 300 i övriga Norden. Antalet anställda i öv- riga Norden var vid årsskiftet 2 I20 och utanför Norden

I 961 personer.

PERSONAL OCH PRODUKTIVITET 1998 1997 1996

Antal anställda 30593 32549 34192

Medelantal anställda 31 320 33930 34031

Nettoomsättning per anställd. kSEK 1636 1369 1 273

Nenor.aultat par anställd, kSEK 143 81 68

Förädlingsvärde per anställd, kSEK 927 744 713

Medelantalet anställda totalt minskade med åtta procent. Andelen män uppgick till 58 (6o) procent.

Medelantalet anställda utomlands var 3 780 (3 456), varav 59 (57) procent män.

Under I998 uppgick löner och ersättningar totalt till 9 098 (9 472) MSEK, en minskning med fyra procent.

Arbetsgivaravgifterna minskade med två procent till

2 762 (2 807) MSEK. Löner till anställda utomlands var

I 033 (r 033) MSEK. Se vidare noten "Personal" i avsnit- tet N o ter och kommentarer.

Produktiviteten, beräknad genom en sammanvägning av samtliga produktionsfaktorers effekt på förändringen mellan åren, ökade under året med o,3 (-0,2) procent.

Delkomponenten arbetsproduktivitet, mätt som

försäljning i fast pris per anställd, ökade med 22,2 (I0,4) procent.

NY AFFÄRSORGANISATION

För att skapa tydligare ansvarsområden och bättre anpassning till koncernens affärer infördes den I april en ny affärsstruktur. Antalet affärsområden utökades från sex till åtta. Koncernens verksamheter i Danmark, Nor- ge och Finland samlades i ett marknadsområde för res- pektive land. Relationerna med återförsäljare hanteras liksom tidigare av koncernenheten Telia Handel. Nya affärsområden är Publik Kommunikation som svarar för fasta teletjänster till privatkunder och mindre företag, Företagskommunikation som svarar för fasta tjänster och integrerade erbjudanden till stora och medelstora fö- retagskunder samt Mobil Kommunikation som svarar för alla mobila teletjänster. Mobil Kommunikation tar över ansvaret för de mobila näten från affärsområde Nät som i ii)vrigt är oförändrat. Verksamheten inom elektro- nisk handel överfördes till Företagskommunikation från affärsområde Infamedia som i övrigt är oförändrat.

Affärsområde System och Service tillfördes all n-service- verksamhet, men är i övrigt i stort sett oförändrat. Af- färsområdena Financial Services och International är oförändrade. I slutet av året överfördes dock resterande fastighetsverksamhet från Financial Services till koncern- gemensam supportverksamhet.

Alla jämförelsevärden för 1997 har räknats om pro forma.

MARKNADSPOSITION

Vid en internationell jämförelse är den nordiska tele- marknaden avancerad med låg prisnivå, hög penetration av telefoni, Internet och PC samt hög acceptans för nya teknologier och tillämpningar. Den redan väl utvecklade konkurrensen skärptes ytterligare under 1998.

Telia försvarade sin ledande ställning på fasta tjänster i Sverige och stärkte samtidigt sin position i övriga Nor- den. I Sverige var marknadsandelen för utiandssamtal 6o procent och för Sverigesamtal 70 procent. För lokalsam- tal var Telias marknadsandel99 procent.

I övriga Norden varierade Telias marknadsandelar för utiandssamtal mellan 5 och r r procent och för nationel- la samtal mellan 2 och 5 procent. Telia stärkte sin ställ- ning på Internet i Sverige - marknadsandelen var 3 7 pro- cent - medan marknadsandelen i Danmark och i Norge ökade till ro respektive 1 3 procent.

För mobila tjänster var Telias marknadsandel i Sverige 59 procent och i Danmark 6 procent. I Finland gjordes endast en smärre inbrytning på den mobila marknaden medan ingen etablering skedde i Norge.

Marknadspositionen för kundutrustning och service var i stort oförändrad i Sverige medan positionen försvaga- des något i övriga Norden.

Under året gjorde Telia en inbrytning på service av n- baserade tjänster i Sverige.

T elia försvarade sin ledande position på kundfinansiering av IT-produkter i Sverige. Finansieringen av andra n-le- verantörers produkter uppvisade fortsatt kraftig ökning.

I Östersjöområdet stärktes Telias position ytterligare genom förvärv av aktiemajoriteten i försteoperatören på fast telefoni och mobil telefoni i Litauen tillsammans med Sonera.

T•li• bedrtvar .u: omfettande utvecldingNrbet:e kring lm.met.

Stora fnt.U.r g6n: f6r ett bl e utv.c1da lntell1glmta sökmotor•,

• k bud..._ .om hlilpar lnternetanvindarnl .U snabbt hltb ritt

l det vixandat inform.Uonsutbudllt. 19