Sjön Fysingens vattenkvalitet 1996-2014

Fakta 2015:18

Sjön Fysingens

vattenkvalitet 1996-2014

Vattenkemisk provtagning i sjön Fysingen sker i nationell regi på uppdrag av Naturvårdsverket sedan 1995/1996. En analys av data från nittonårsperioden 1996–2014 visar att sjöns vattenkvalitet ser ut att långsamt försämras med ökande halter av näringsämnet fosfor och brunare vatten kopplat till en haltökning av organiskt kol.

Det är dock inga dramatiska förändringar som har skett.

Haltökningen av organiskt kol kan kopplas till en samtidig

minskning av vattnets elektriska ledningsförmåga och ökning av vattnets motståndskraft mot försurning. Detta kan sammantaget härledas till effekter av det minskade atmosfäriska nedfallet av försurande ämnen och möjliga effekter av ett förändrat klimat.

Fysingen, sedd från fågeltornet vid sjöns nordvästra strand. Foto: Karin Ek.

Sammanfattning

De viktigaste förändringarna av vattenkemin i sjön Fysingen under perioden 1996–2014 omfattar:

 Ökande totalhalter av organiskt kol (TOC)

 Ökande vattenfärg (mätt som absorbans vid 420 nm för filtrerat prov)

 Ökning av alkaliniteten (vattnets motståndskraft mot försurning)

 Minskning av konduktiviteten (vattnets elektriska ledningsförmåga)

 Minskande halter av elektrolyterna sulfat (SO4

2-), kalcium (Ca²⁺), magnesium (Mg²⁺) och klorid (Cl^-)

 Ökande halter av näringsämnet fosfor, både som totalfosfor (Tot-P) och fosfatfosfor (PO4-P)

Publiceringsdatum 2015-09-25

Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00

jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Joakim Pansar Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 joakim.pansar@lansstyrelsen.se

Om Fysingen

Fysingen är en 4,9 km² stor, relativt näringsrik slättsjö, belägen 2 m över havet i Sigtuna och Upplands Väsby kommuner. Sjön är grund med ett medeldjup på 2,25 m och ett maxdjup på 4,5 m. Dess hydrologiska vattenomsättningstid är endast 0,52 år (190 d). Fysingen ingår i Oxundaåns avrinningsområde och avvattnas av Verkaån som rinner ut i Oxundasjön. Markanvändningen (Fig. 1) i sjöns avrinningsområde domineras av skogsmark (47 %) och jordbruksmark (33 %). Merparten av sjöns avrinningsområde täcks av leror (Fig. 2), vilket bidrar till dess naturligt höga näringsrikedom. Fysingen är en av Stockholms läns främsta fågellokaler.

Figur 1. Karta över markanvändningen i Fysingens avrinningsområde.

Bakgrund

Vattenkemisk provtagning i sjön Fysingen sker i nationell regi på uppdrag av Naturvårdsverket sedan 1995/1996. Provtagningen sker vid en lokal i sjön på 0,5 m djup och omfattar ett flertal fysikalisk-kemiska parametrar som framgår av Tabell 1.

Provtagningen sker fyra gånger per år, det vill säga en gång per kvartal.

Provtagningen under kvartal 1 har i regel skett i februari, undantagsvis i mars.

Provtagningen under kvartal 2 har skett i april, undantagsvis i maj.

Provtagningarna under kvartal 3 och 4 har hittills alltid skett i augusti respektive oktober.

Figur 2. Karta över jordartskategorier i Fysingens avrinningsområde.

Underlag och metoder

Här redovisas resultaten av trendanalyser av de vattenkemiska variabler som har provtagits under perioden 1996–2014. Dessa analyser baseras på det icke- parametriska Mann-Kendall testet som upptäcker monotona trender i tiden:

(http://www.miljostatistik.se/mannkendall.html). Dessutom redovisas statistik (medelvärden, spridningsmått, percentiler) för den senaste sexårsperioden (2009–2014) som används för tillståndsklassning av sjön enligt

Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder från 1999⁽¹⁾ för miljökvalitet i sjöar och vattendrag (NV Rapport 4913). De variabler som analyserats med avseende på tidstrender har data från hela perioden 1996–2014. År 2007 har ett antal metaller tillkommit. Dessa kan inte analyseras med avseende på

tidstrender och utvärderas därför enbart utifrån NV Rapport 4913 med avseende på medelvärden och percentiler. Både trendanalyser och statistik har utvärderats på helårsdata (4 värden/år) och med data indelade i kvartal.

Resultat och diskussion

Organiskt kol och vattenfärg

Trots att Fysingen har en relativt låg andel skogsmark i dess tillrinningsområde finns ökande trender för totalhalten av organiskt kol (Fig. 3 och Tabell 1) och vattenfärgen (Fig. 4 och Tabell 1). I många fall har en minskad försurning av skogsmarken i avrinningsområdet medfört en ökad transport av organiskt kol till sjöar och vattendrag⁽¹⁾. Inte minst transporten av bruna humusämnen brukar öka, vilket medför att siktdjupet sänks i sjöarna och artsammansättningen av växter och djur förändras. Även syrgasmiljön kan försämras eftersom organiska kolföreningar förbrukar syre när de bryts ned. Ökande TOC-halter är därför ett potentiellt hot mot de naturvärden som finns i Fysingen. För både TOC och

vattenfärg är det kvartal 2 som uppvisar de tydligaste ökande trenderna (Tabell 1). Till skillnad från TOC uppvisar vattenfärgen stor inomårsvariation med de högsta värdena under kvartal 1–2 (Tabell 3). Sjöns korta hydrologiska

omsättningstid (0,5 år) medför att flödesvariationer under året kan bidra till att vattenfärgen varierar under året.

Medianhalten av TOC för perioden 1996–2014 (9,2 mg C/l) motsvarar måttligt höga halter (klass 3) enligt NV Rapport 4913 (Tabell 1). För den senaste sexårsperioden 2009–2014 ligger medianvärdet på 10,9 mg/l vilket även detta motsvarar måttligt höga halter (Tabell 2).

Trots stor inomårsvariation ligger de kvartalsvisa medianvärdena av vattenfärgen inom tillståndsklass 2 (svagt färgat vatten) enligt bedömningsgrunderna (Tabell 3).

Alkalinitet och pH

En svagt ökande trend finns för alkaliniteten (vattnets motståndskraft mot försurning), särskilt för kvartal 3. Detta avspeglar att sjöns buffringsförmåga har ökat i takt med att nedfallet av försurande svavel- och kväveoxider minskat.

Dock har sjöns buffringsförmåga varit mycket god under hela perioden, vilket även syns på vattnets pH-värde som inte uppvisar någon signifikant ökning.

Däremot uppvisar både pH och alkalinitet en säsongsbunden inomårsvariation med de lägsta värdena under kvartal 1 och de högsta värdena under kvartal 3–4.

Elektrolyter och konduktivitet

Halterna av elektrolyterna kalcium (Ca²⁺), magnesium (Mg²⁺), sulfat (SO42-) och klorid (Cl^-) har minskat något under perioden (Tabell 1 och Fig. 6).

Samtidigt har även konduktiviteten (vattnets elektriska ledningsförmåga) minskat (Fig. 7). Signifikansnivån för konduktivitetens minskande trend är högre än för var och en av elektrolyternas trender (Tabell 1), vilket kan förstås av att konduktiviteten är en summaeffekt av elektrolythalterna. Sulfathalten har minskat som en direkt konsekvens av ett minskat atmosfäriskt nedfall av sura svavelföreningar. Den samtidiga minskningen av halterna av Ca²⁺ och Mg²⁺ är en direkt effekt av den minskade sulfathalten⁽²⁾ och motsvarar i runda tal minskningen av sulfathalten (uttryckt i ekvivalenter). Den svagt minskande kloridhalten under perioden samvarierar med ovannämnda elektrolyter och är inte bunden till vinterhalvåret, vilket den borde vara ifall den indikerar en minskad användning av vägsalt i sjöns tillrinningsområde. Övriga elektrolyter (Na⁺ och K⁺) uppvisar heller inga signifikanta trender trots minskande

kloridhalt.

Näringsämnen, klorofyllhalt och siktdjup

Totalhalterna av näringsämnena fosfor och kväve är måttligt höga till höga enligt NV Rapport 4913 (Tabeller 1–3). För sexårsperioden 2009-2014 är medianhalten av totalfosfor (kvartal 3) 29 µg P/l, vilket motsvarar höga halter (klass 3). På helårsbasis är medianhalten för samma period 27 µg/l. För totalkväve är motsvarande medianhalter för samma period 706 µg/l (kvartal 3) och 1108 µg/l (helår), vilket i båda fallen motsvarar höga halter (klass 3).

För totalfosfor finns signifikant ökande tidstrender både på helårsbasis (Fig. 8) och för kvartal 3 (Fig. 9), men inte för övriga kvartal. För fosfatfosfor finns en signifikant ökande tidstrend för kvartal 2, men inga trender på helårsbasis eller för övriga kvartal (Tabell 1). Det finns inga signifikanta tidstrender för

totalkväve och summan av nitrit- och nitratkväve. Ammoniumkväve uppvisar

däremot signifikant minskande tidstrender både på helårsbasis och för kvartal 2.

För övriga kvartal uppvisar ammoniumkväve inga signifikanta trender. För kisel (Fig. 10) ser trenden ut som för fosfatfosfor, det vill säga en signifikant ökande tidstrend för kvartal 2, men inga trender på helårsbasis eller för övriga kvartal. Den ökande halten av Si under våren avspeglar sannolikt en ökande extern tillförsel av silikat och kan vara ett resultat av den pågående

klimatförändringen. Varken halten av klorofyll a eller siktdjupet uppvisar några tidstrender och därmed heller inga effekter av ökande fosforhalter och

vattenfärg.

Metaller

Metallhalterna är generellt låga eller mycket låga. Koppar (Cu), nickel (Ni) och arsenik (As) avviker mest från uppskattade bakgrundshalter och ursprungliga naturliga halter. För nickel avviker medianvärdet (6,6 µg/l) med omkring en faktor 17 från uppskattad bakgrundshalt (0,4 µg/l). För koppar och arsenik är avvikelserna ungefär 2,5 gånger högre än uppskattade bakgrundshalter. Zink (Zn), bly (Pb), krom (Cr) och kadmium (Cd) uppvisar mycket låga halter nära bakgrundsvärdena. Medianvärdena för kobolt (Co) och vanadin (V) – som inte har definierade klassgränser i Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder – avviker betydligt mer: 2,8 respektive 7,7 gånger högre än uppskattade bakgrundshalter.

Stor inomårsvariation

Som framgått ovan har vissa variabler en stor inomårsvariation av halterna, som ibland är större än mellanårsvariationen (Tabell 3). Detta gäller främst

näringsämnena fosfor och kväve men även vattenfärgen, alkaliniteten och metallerna järn, mangan och aluminium. Trots denna inomårsvariation är det ändå i vissa fall möjligt att urskilja trender över tiden genom att indela dataunderlaget i fyra säsonger.

Fysingen sedd från stranden nära Löwenströmska sjukhuset. Foto: Anette Björlin.

Figurer 3-10 nedan. Haltutveckling under perioden 1996–2014 för några utvalda vattenkemiska variabler i sjön Fysingen. Proverna är tagna i ytvatten (0- 2 m). I diagrammen representeras varje år av fyra kvartalssäsonger (1 = jan- mar; 2 = apr-jun; 3 = jul-sep; 4 = okt-dec) om inte annat anges. Röda punkter utgör årsmedianer. De heldragna linjerna är trendlinjer (linjär regression) för årsmedianerna och har inget samband med Mann-Kendall-testet som redovisas separat.

Figur 3. Totalthalten av organiskt kol i Fysingen. Ökande trend.

Figur 4. Vattenfärgen (mätt som absorbans vid 420 nm i filtrerat prov) i Fysingen. Ökande trend.

Figur 5. Alkaliniteten i Fysingen under tredje kvartalet (augusti). Ökande trend.

Figur 6. Sulfathalten i Fysingen. Minskande trend.

Figur 7. Konduktiviteten i Fysingen. Minskande trend.

Figur 8. Totalfosforhalten i Fysingen. Ökande trend.

Figur 9. Totalfosforhalten i Fysingen under tredje kvartalet (augusti). Ökande trend. Notera att skalan skiljer sig från den i Figur 6.

Figur 10. Kiselhalten i Fysingen under andra kvartalet (april-maj). Ökande trend.

Tabell 1. Utfall av trendanalys i Fysingen för perioden 1996–2014 (Seasonal Mann-Kendall test). P-värdet anger sannolikheten att det inte finns någon monoton trend i tiden för det givna urvalet. Signifikanta tidstrender fångas upp under signifikansnivå. Plustecken anger ökning och minustecken anger

minskning med tiden (±±± p < 0,001; ±± p < 0,01; ± p < 0,05).

Färgbeteckningarna under kolumnen median motsvarar tillståndsklassning enligt NV Rapport 4913.

Variabel Kv

artal p- värde (tvåsi digt)

Signifikans-

nivå Lutning (årlig förändring)

Medianvärde för perioden 1996-2014

pH 1-4 0,188 0,006 7,9

Alkalinitet (mekv/l) 1-4 0,014 + 0,016 2,0

Alkalinitet (mekv/l) 3 0,005 ++ 0,023 2,2

Konduktivitet (mS/m) 1-4 0,008 -- -0,575 52,6

Absorbans F420/5 1-4 0,010 + 0,001 0,034

Absorbans F420/5 2 0,006 ++ 0,002 0,042

Absorbans F420/5 3 0,013 + 0,0008 0,028

TOC (mg/l) 1-4 0,005 ++ 0,18 9,2

TOC (mg/l) 2 0,003 ++ 0,25 8,9

TOC (mg/l) 3 0,036 + 0,15 9,5

Ca (mekv/l) 1-4 0,020 - -0,026 2,98

Mg (mekv/l) 1-4 0,010 - -0,018 1,04

Na (mekv/l) 1-4 0,144 -0,011 1,16

K (mekv/l) 1-4 0,708 -0,0003 0,15

Cl (mekv/l) 1-4 0,017 - -0,017 1,07

SO4 (mekv/l) 1-4 0,019 - -0,054 2,11

Si (mg/l) 1-4 0,385 0,025 1,3

Si (mg/l) 2 0,014 + 0,194 4,6

Tot-P (µg/l) 1-4 0,021 + 0,714 24

Tot-P (µg/l) 3 0,019 + 0,75 25

PO4-P (µg/l) 1-4 0,147 0 4

PO4-P (µg/l) 2 0,008 ++ 0,45 8

Tot-N (µg/l) 1-4 0,424 -3,5 1108

Tot-N (µg/l) 3 0,600 -1,4 692

NO2+NO3-N (µg/l) 1-4 0,977 0 321

NH4-N (µg/l) 1-4 0,018 - -1,5 32

NH4-N (µg/l) 1 0,004 -- -13,5 139

N:P-kvot 1-4 0,052 -0,88 45

N:P-kvot 3 0,086 -0,84 27

N:P-kvot 4 0,023 - -1,4 45

Al (µg/l) 1-4 0,703 0,79 180

Al (µg/l) 4 0,043 + 4,9 71

Fe (µg/l) 1-4 0,428 2,1 145

Mn (µg/l) 1-4 0,529 -1,3 165

Mn (µg/l) 1 0,005 -- -43 258

Klorofyll a (µg/l) 3 0,344 0,08 9,1

Siktdjup (m) 3 0,395 -0,01 1,3

Tabell 2. Medianer, kvartiler och min/max-värden från sexårsperioden 2009- 2014 för ett urval variabler. Observera att urvalet för absorbans (färgtal), näringsämnen, klorofyll, siktdjup och absorbans är begränsat till kvartal 3 (augustivärden). För metallerna har inget säsongsurval skett, men i de fall där endast 6 mätvärden finns har provtagning skett enbart på hösten. Övriga variabler har indata från samtliga kvartal. Färgbeteckningarna motsvarar tillståndsklassning enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder.

Variabel Antal

värden Min Undre

kvartil Median Övre

kvartil Max CV (%)

pH 24 7,0 7,5 7,9 8,0 8,2 4

Alk. (mekv/l) 24 1,6 1,9 2,1 2,3 2,6 13

Kond. (mS/m) 24 36,1 45,3 47,5 50,0 56,9 10 Abs. F420/5 6 0,034 0,036 0,039 0,040 0,045 10

Färgtal^(*) 6 17 18 19 20 22 10

TOC (mg/l) 6 10,1 10,3 10,7 11,9 13,6 12

Tot-P (µg/l) 6 23 27 29 31 35 15

Tot-N (µg/l) 6 675 682 706 716 885 11

N:P-kvot 6 19 23 26 28 30 16

Al (µg/l) 24 66 123 185 443 1500 106

Fe (µg/l) 24 32 102 155 355 1400 119

Mn (µg/l) 24 37 107 215 283 1600 122

Klorofyll a (µg/l) 5 6,7 7,4 9,8 13,0 16,0 37

Siktdjup (m) 6 1,1 1,1 1,1 1,2 1,7 20

Cu (µg/l) 6 1,0 1,1 1,3 1,6 2,9 48

Zn (µg/l) 6 0,8 1,8 2,5 3,9 5,2 58

Pb (µg/l) 6 0,02 0,05 0,12 0,15 0,81 144

Cr (µg/l) 6 0,11 0,14 0,19 0,26 0,33 42

Ni (µg/l) 6 4,6 5,9 6,6 7,1 8,5 20

Cd (µg/l) 6 0,005 0,005 0,006 0,010 0,013 45

As (µg/l) 6 0,66 0,71 0,74 0,76 0,80 7

Co (µg/l) 6 0,31 0,40 0,46 0,68 0,74 35

V (µg/l) 6 0,4 0,5 0,6 0,6 0,7 19

(*)Färgtal beräknat som absorbans multiplicerad med 500

Tabell 3. Inomårsvariation hos de variabler som provtagits fyra gånger per år under hela perioden 1996-2014. Observera att medelvärde finns som jämförelse och att skillnaden mellan medianer och medelvärden i de flesta fall är relativt liten, vilket innebär att kvartalsuppdelade data i regel ligger nära en

normalfördelning.

Variabel Kvartal Median Medel CV (%)

pH 1 7,3 7,2 5

pH 2 7,9 7,8 4

pH 3 8,1 8,1 1

pH 4 8,0 8,0 2

Alk. (mekv/l) 1 1,81 1,79 40

Alk. (mekv/l) 2 1,82 1,75 19

Alk. (mekv/l) 3 2,17 2,14 11

Alk. (mekv/l) 4 2,27 2,24 9

Kond. (mS/m) 1 52,8 52,0 21

Kond. (mS/m) 2 47,8 47,2 21

Kond. (mS/m) 3 54,6 53,7 9

Kond. (mS/m) 4 57,1 54,7 10

Abs. F420/5 1 0,046 0,067 75

Abs. F420/5 2 0,042 0,049 52

Abs. F420/5 3 0,028 0,030 29

Abs. F420/5 4 0,030 0,033 49

TOC (mg/l) 1 9,2 10,5 29

TOC (mg/l) 2 8,9 8,7 28

TOC (mg/l) 3 9,5 9,6 19

TOC (mg/l) 4 8,8 10,0 28

Ca (mekv/l) 1 2,94 2,88 21

Ca (mekv/l) 2 2,67 2,64 22

Ca (mekv/l) 3 3,08 3,02 8

Ca (mekv/l) 4 3,04 3,04 9

Mg (mekv/l) 1 1,09 1,09 21

Mg (mekv/l) 2 0,97 0,94 27

Mg (mekv/l) 3 1,03 1,06 16

Mg (mekv/l) 4 1,06 1,07 16

Na (mekv/l) 1 1,05 1,08 31

Na (mekv/l) 2 1,01 1,02 23

Na (mekv/l) 3 1,17 1,23 12

Na (mekv/l) 4 1,26 1,28 13

K (mekv/l) 1 0,15 0,15 15

K (mekv/l) 2 0,13 0,13 19

K (mekv/l) 3 0,15 0,15 9

K (mekv/l) 4 0,15 0,16 8

Cl (mekv/l) 1 0,92 0,95 37

Cl (mekv/l) 2 0,92 0,92 23

Cl (mekv/l) 3 1,10 1,14 15

Cl (mekv/l) 4 1,18 1,20 14

SO4 (mekv/l) 1 2,37 2,23 26

SO4 (mekv/l) 2 2,05 1,91 33

Variabel Kvartal Median Medel CV (%)

SO4 (mekv/l) 3 2,12 2,07 23

SO4 (mekv/l) 4 2,06 2,01 23

Si (mg/l) 1 6,6 6,1 58

Si (mg/l) 2 4,6 4,6 43

Si (mg/l) 3 0,8 0,8 72

Si (mg/l) 4 0,3 0,5 118

Tot-P (µg/l) 1 36 49 83

Tot-P (µg/l) 2 30 32 48

Tot-P (µg/l) 3 25 25 27

Tot-P (µg/l) 4 15 16 33

PO4-P (µg/l) 1 16 23 98

PO4-P (µg/l) 2 8 9 70

PO4-P (µg/l) 3 4 3 44

PO4-P (µg/l) 4 2 2 62

Tot-N (µg/l) 1 2562 2878 55

Tot-N (µg/l) 2 1616 1636 30

Tot-N (µg/l) 3 692 712 28

Tot-N (µg/l) 4 735 768 27

NO2+NO3-N (µg/l) 1 1902 2094 69 NO2+NO3-N (µg/l) 2 996 1037 39

NO2+NO3-N (µg/l) 3 3 23 201

NO2+NO3-N (µg/l) 4 60 90 110

NH4-N (µg/l) 1 139 192 69

NH4-N (µg/l) 2 24 48 127

NH4-N (µg/l) 3 8 15 107

NH4-N (µg/l) 4 56 53 47

N:P-kvot 1 72 98 137

N:P-kvot 2 45 62 66

N:P-kvot 3 27 32 50

N:P-kvot 4 45 51 39

Al (µg/l) 1 740 860 103

Al (µg/l) 2 270 345 74

Al (µg/l) 3 167 167 37

Al (µg/l) 4 71 93 53

Fe (µg/l) 1 651 696 103

Fe (µg/l) 2 190 314 96

Fe (µg/l) 3 118 138 51

Fe (µg/l) 4 51 75 80

Mn (µg/l) 1 258 427 84

Mn (µg/l) 2 178 423 134

Mn (µg/l) 3 200 208 30

Mn (µg/l) 4 70 69 46

Klorofyll a (µg/l) 2 9,2 9,4 28 Klorofyll a (µg/l) 3 9,1 9,7 36 Klorofyll a (µg/l) 4 3,8 4,8 55

Siktdjup (m) 3 1,3 1,5 32

Siktdjup (m) 4 2,3 2,5 27

Tabell 4. Färgbenämningar på tillståndsklass enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder (NV Rapport 4913).

Näringsämnen Metaller Alkalinitet

(buffertkapacitet) pH Absorbans (vattenfärg) Låga halter Mycket låga

halter Mycket god

buffertkapacitet Nära

neutralt Ej eller obetydligt färgat Måttligt höga

halter Låga halter God

buffertkapacitet Svagt surt Svagt färgat Höga halter Måttligt höga

halter Svag

buffertkapacitet Måttligt surt Måttligt färgat Mycket höga

halter Höga halter Mycket svag

buffertkapacitet Surt Betydligt färgat Extremt höga

halter Mycket höga

halter Ingen eller obetydlig buffertkapacitet

Mycket surt Starkt färgat

Referenser

(1) Naturvårdsverket Rapport 4913. Bedömningsgrunder för miljökvalitet:

Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket (1999).

(2) Monteith, D. T., J. L. Stoddard, C. D. Evans, H. A. de Wit, M. Forsius, T.

Hogasen, A. Wilander, B. L. Skjelkvale, D. S. Jeffries, J. Vuorenmaa, B.

Keller, J. Kopacek and J. Vesely (2007). Dissolved organic carbon trends resulting from changes in atmospheric deposition chemistry. Nature 450(7169): 537-U539.

(3) Stoddard, J. L., D. S. Jeffries, A. Lükewille, T. A. Clair, P. J. Dillon, C. T.

Driscoll, M. Forsius, M. Johannessen, J. S. Kahl, J. H. Kellogg, A. Kemp, J.

Mannio, D. T. Monteith, P. S. Murdoch, S. Patrick, A. Rebsdorf, B. L.

Skjelkvåle, M. P. Stainton, T. Traaen, H. van Dam, K. E. Webster, J.

Wieting and A. Wilander (1999). Regional trends in aquatic recovery from acidification in North America and Europe. Nature 401(6753): 575-578