Nämndplan 2021-2022

Nämndplan 2021-2022

Socialnämnden

2021

Innehållsförteckning

1 Kommunfullmäktiges övergripande styrning ... 3

1.1 Marks kommuns vision ... 3

1.2 Strategiska områden och kommungemensamma mål ... 3

1.3 Utgångspunkt ... 3

1.4 Förutsättningar ... 3

1.5 Effektiva processer och verksamheter ... 3

2 Nämndens övergripande styrning ... 4

2.1 Värdegrund ... 4

2.2 Medborgarnas/brukarnas delaktighet ... 4

2.3 Synpunkts- och avvikelsehantering ... 4

2.4 Agenda 2030 ... 4

2.5 Arbete med analys av verksamhetens resultat ... 5

2.6 Jämlik och jämställd verksamhet ... 5

3 Nämndens grunduppdrag ... 6

3.1 Stöd till personer med funktionsnedsättning ... 6

3.2 Individ- och familjeomsorg ... 6

4

Nämndens mål ... 8

4.1 Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter: I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv ... 8

4.2 Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter: Hållbar personalförsörjning ... 10

5 Ekonomi ... 11

5.1 Driftbudget ... 11

5.2 Investeringsbudget ... 12

6 Nämndens internkontroll ... 13

6.1 Riskanalys ... 13

6.2 Uppföljning av internkontrollen ... 13

6.3 Internkontrollplan ... 13

7

Organisation ... 15

7.1 Politisk organisation ... 15

7.2 Organisationsbild ... 15

8

Personal ... 16

9 Följetal ... 17

9.1 Socialnämndens följetal nämndplan ... 17

9.2 Personalföljetal ... 17

1 Kommunfullmäktiges övergripande styrning 1.1 Marks kommuns vision

Mark är känd som en attraktiv kommun.

En kommun där det är bra att bo och verka.

En kommun där livskvalitet står i fokus.

1.2 Strategiska områden och kommungemensamma mål

Strategiska områden

I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att

utveckla sin potential

I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha

ett gott liv

I Mark ska det vara lätt att starta, driva och utveckla företag för att

skapa arbetstillfällen

I Mark ska vi vara en kreativ kommun för att alla ska trivas med att bo

och leva

Kommungemensamma mål Barn och unga har en god

utbildning All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare

och anhöriga

Ett gott företagsklimat En god kommunal service

Barn och unga har en

meningsfull fritid Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god

kvalitet

En god samverkan mellan skola och

näringsliv

Goda boendemiljöer

Barn och unga är trygga och ges möjlighet att påverka i frågor som rör

dem

Arbetet har en rehabiliterande och förebyggande inriktning

Goda möjligheter till inflytande och ett rikt

fritids- och kulturliv

1.3 Utgångspunkt

Hållbar utveckling är utgångspunkten i vår verksamhetsplanering, vår vision och våra mål.

Hållbar utveckling ska genomsyra allt arbete vi gör. Hållbar utveckling utgörs av:

• Ekologisk hållbarhet

• Social hållbarhet

• Ekonomisk hållbarhet

1.4 Förutsättningar

Förutsättningar för att jobba mot de strategiska områdena och kommungemensamma målen är:

• God ekonomisk hushållning

• Hållbar personalförsörjning

1.5 Effektiva processer och verksamheter

Alla kommunens verksamheter ska präglas av ett tydligt kommuninvånarperspektiv med god tillgänglighet och stark känsla för service. Var och en som söker kontakt med kommunen ska få en snabb återkoppling. Arbetsprocesser ska vara väl anpassade till uppgiften och med

2 Nämndens övergripande styrning 2.1 Värdegrund

Nämnden har i sin värdegrund tre nyckelord, empati, kunskap och gemensamma mål.

• mötet mellan brukare och medarbetare ska kännetecknas av empati där bemötandefrågorna har central betydelse

• all personal ska ha rätt kunskap för sina arbetsuppgifter

• verksamheterna ska styras genom gemensamma mål

Kommunens värdegrund är en riktlinje för hur medarbetare ska jobba tillsammans och ett verktyg för att skapa en mer öppen och tillitsfull organisation.

• Enligt värdegrunden skapar vi vår tillsammanskultur genom att vara engagerade, omtänksamma och utvecklande.

2.2 Medborgarnas/brukarnas delaktighet

Brukarens delaktighet i hur insatser utformas är avgörande för att insatserna ska upplevas meningsfulla och vara av god kvalitet.

Genom att i samverkan med brukarna ta fram en individuellt utformad genomförandeplan säkerställs brukarnas delaktighet i utförandet av beviljade insatser.

Utöver detta är det viktigt att nämnden får veta dels om brukarna upplever att rätt saker utförs, dels hur brukarna upplever verksamhetens kvalitet.

• Brukarenkäter genomförs minst en gång vartannat år och resultatet redovisas könsuppdelat

• Förvaltningen ska aktivt arbeta med att informera kommunmedborgare om nämndens verksamheter

• Information om nämndens verksamheter ska vara lätt att hitta och lätt att förstå

2.3 Synpunkts- och avvikelsehantering

Kvaliteten på nämndens verksamhet ska kontinuerligt säkras och utvecklas.

En verksamhet med god kvalitet:

• bygger på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet

• utgår från en helhetssyn, är samordnad och präglad av kontinuitet

• är tillgänglig och jämlik

• är kunskapsbaserad och effektivt utförd

• präglas av rättssäkerhet i myndighetsutövning

• har ett tryggt och säkert genomförande med hög brukar- och patientsäkerhet

Kvalitetsarbete är en del av nämndens ordinarie verksamhet när det gäller ledning, styrning, planering och uppföljning. Ansvar för kvalitet följer ansvar i övrigt i organisationen, dvs den ordinarie chefslinjen och ytterst socialnämnden.

Ett personligt ansvar för god kvalitet i den egna arbetsinsatsen omfattar alla, från den enskilde medarbetaren ute i verksamheten till den högsta ledningen.

Kvalitetsarbetet ska genomföras i samverkan med berörda brukare, intresse- eller brukarorganisationer och med medverkan från berörda personalgrupper.

För hantering av såväl synpunkter och kvalitetsavvikelser som allvarligare missförhållanden rörande brukare finns det utarbetade riktlinjer och systematiserad dokumentation. Detta för att åtgärda de brister som uppmärksammas men också för att förebygga att nya avvikelser uppstår. Information om olika typer av avvikelser och hanteringen av desamma ska ske löpande inom de olika verksamheterna. Synpunkter och klagomål redovisas till varje nämndssammanträde.

2.4 Agenda 2030

Förvaltning och nämnd har i arbetet med att upprätta nämndplanen som en grund använt kommunens kartläggning av nuläget av agenda 2030 samt den riktning som fullmäktige gett i

budget 2021.Kopplingarna mellan nämndmål och Agenda 2030 redovisas under respektive nämndmål.

Nämndplanens mål och uppföljning samstämmer även med nämndens plan för

funktionshinderområdet, konventioner om mänskliga rättigheter och övriga konventioner.

Övrig hållbar utveckling

Enligt Barnkonventionen (svensk lag från 1 januari 2020) ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla beslut och åtgärder som rör barn. Ansvar läggs på myndigheter och

beslutsfattare att tillämpa rättigheterna i konventionen vid bedömningar, ärenden och beslut som rör barn. Barnkonventionen har samma status som andra svenska lagar och kan ensam åberopas i svenska domstolar och bidrar till Agenda 2030.

För att uppnå nämndens mål och uppdrag behövs nära samverkan med övriga nämnder och förvaltningar i kommunen. Ett exempel på detta är projektet Problematisk skolfrånvaro, ett samarbete med barn- och utbildningsnämnden.

Nämnden ska verka för att de av kommunfullmäktige antagna miljömålen uppfylls.

Förvaltningen är delaktig i strategisk miljöarbetsgrupp och klimatanpassningsgrupp som arbetar kommunövergripande med framtagande av miljömål och planer. Arbetet följs upp i samband med årsredovisningen.

2.5 Arbete med analys av verksamhetens resultat

Resultat avseende kvalitet och service inom nämndens huvudverksamheter ska redovisas och analyseras. Analysen ska användas som underlag för nya beslut om åtgärder och

resurstilldelning. Målsättningen är att kvaliteten på den vård, omsorg och stöd som ges brukarna ständigt ska förbättras och att verksamheten ska effektiviseras. Medborgarna har också rätt till insyn i vad gemensamt finansierade verksamheter åstadkommer.

Utöver de faktorer som rapporteras till fullmäktige ska nämnden ges en bredare uppföljning som beskriver verksamheten i förhållande till de mål som tagits fram.

Det är viktigt att resultaten i verksamheten analyseras i förhållande till insatta resurser.

Verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att bästa möjliga kvalitet uppnås med givna ekonomiska ramar.

Nationella, etablerade nyckeltal bör användas för jämförelser med riket och med de kommuner som i kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se).

Nyckeltal och andra indikatorer som används för resultatuppföljning ska:

• ha tydlig koppling till uppdraget

• vara förankrade i organisationen

• vara lätta att förstå

• möjliggöra jämförelser med andra

• vara anpassade till den verksamhet som de ska spegla

• vara påverkbara

2.6 Jämlik och jämställd verksamhet

Jämlikhet och jämställdhet ska prägla verksamheten. Verksamheten ska analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv.

3 Nämndens grunduppdrag

Grunduppdragen ger en sammanfattande beskrivning av den verksamhet som nämnder och styrelser ska bedriva med utgångspunkt från sina reglementen eller bolagsordningar samt lagar, förordningar och föreskrifter. Nämnden ska i nämndplanen precisera sitt grunduppdrag genom att ange vilken nivå som grunduppdraget ska ha för att nämnden ska ha uppfyllt det.

Grunduppdragets nivå kan preciseras med hjälp av följetal som kopplas till utförandet av grunduppdraget.

I Budget 2021-2022 för Marks kommun tydliggörs vikten av samarbete och nämnderna får som grunduppdrag att säkerställa att samarbete sker med berörda nämnder.

Förvaltningschefen har att verkställa detta och att återredovisa vilka samarbeten som finns.

Alla grunduppdrag följs upp i april-, delårs-, oktober-, och årsrapporten.

Nämnden lyfter fram vikten av att följa barnens rättigheter i enlighet med barnkonventionen, med särskild hänsyn till barn som lever i social utsatthet och/eller med funktionshinder.

För att nämnden ska anses ha uppfyllt grunduppdraget görs en samlad bedömning av dels följetal kopplade direkt till grunduppdraget, dels måluppfyllelse av nämndmål. Nämndens mål är en stor del i att uppfylla grunduppdraget.

Utöver dessa delar tas andra relevanta faktorer in i bedömningen av uppfyllnad av

grunduppdraget som kan påverka hur väl nämnden genomfört sitt grunduppdrag, men som inte specifikt har en verksamhet eller ett mål kopplat till sig.

3.1 Stöd till personer med funktionsnedsättning

• ge kommuninvånare med funktionsnedsättning det stöd och den hjälp de behöver för sin dagliga livsföring.

• med verksamheten enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet med målet att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Ge stöd som utgår ifrån de individuella behoven. Den enskilde ska tillförsäkras goda levnadsvillkor.

• med verksamhet enligt SoL (socialtjänstlagen) främja social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Inrikta insatserna på att frigöra och utveckla den enskildes egna resurser. Den enskilde ska tillförsäkras skälig

levnadsnivå.

Följetal Godkänd nivå

Andel överklaganden där kommunens beslut fått bifall 70-100

Andel brukare inom funktionshinder med aktuell genomförandeplan - totalt 80-100 Tid från beslut till verkställighet enligt LSS – mindre än 3 mån, %. 70-100

Andel korrekt anmälda enheter till IVO. 70-100

3.2 Individ- och familjeomsorg

• ge barn och vuxna som vistas i kommunen stöd, hjälp och behandling för att kunna leva under trygga och goda förhållanden samt delta i samhällets gemenskap. Stöd och insatser ska anpassas individuellt och utgå ifrån ett rättssäkert och kunskapsbaserat arbetssätt.

• ansvara för mottagandet av ensamkommande barn och unga.

Nämnden ska tillgodose vård och boende, skapa trygga och goda förhållanden samt möjliggöra deltagande i samhällets gemenskap.

Följetal Godkänd nivå

Andel överklaganden där kommunens beslut fått bifall 75-100

Andel brukare med aktuell genomförande plan - totalt 80-100

Socialnämnden tar emot ensamkommande asylsökande och ensamkommande flyktingbarn i enlighet med Länsstyrelsens beslut om anvisningstalet 2021. Antalet mottagna och anvisade ensamkommande redovisas i årsrapporten 2021.

4 Nämndens mål

Nämnderna ska sätta mål för den verksamhet de ansvarar för utifrån tilldelade grunduppdrag.

Målen ska bidra till att kommunfullmäktiges vision och mål uppfylls. Nämnden ska också anta indikatorer för sin verksamhet. Indikatorerna anger hur målen ska följas upp.

4.1 Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter: I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv

Kommungemensamma mål: All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare och anhöriga

Nämndens mål: All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare och anhöriga (KGM)

Indikatorer Utfall

2018 Utfall

2019 Prognos

2020 Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022 Andel brukare med

boendebeslut inom

funktionshinder med aktuell genomförandeplan

98 98 98 ≥ =96% ≥ =95% ≥ =95%

Andel klienter inom

familjeenhet och vuxenenhet

med aktuell genomförandeplan 97 90 95 >= 97% >= 97% >= 97%

Brukarbedömning individ- och familjeomsorg totalt - inflytande

andel % 83 94 94 ≥ =94% ≥ =90% ≥ =90%

Koppling till Agenda 2030: mål 10 Minskad ojämlikhet med delmålet (10:2) att möjliggöra och verka för att alla människor blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet mål. 3 God hälsa och välbefinnande med delmålet (3:4) främja psykisk hälsa och välbefinnande.

Kommungemensamma mål: Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet Nämndens mål: Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet

Indikatorer Utfall

2018 Utfall

2019 Prognos

2020 Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022 Andel LSS-beslut som verkställs

inom 3 månader 90 93 90 >= 95% >= 95% >= 95%

Andel klienter som får tid för besök ang. ekonomiskt bistånd inom 14 dagar från

kontakttillfället

85 85 95 >= 95% >= 95% >= 95%

Andel anmälningar till familjeenheten där förhandsbedömningar görs inom 14 dagar

75 90 95 = 100% = 100% = 100%

Andel anmälningar till vuxenenheten där

förhandsbedömning görs inom 14 dagar

90 97 99 >= 90% >= 90% >= 90%

Utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSS- insats (alla insatser), medelvärde

≤50 ≤45

Koppling till Agenda 2030: Delmål 10:2 att möjliggöra och verka för att alla människor blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. Mål 3 God hälsa och välbefinnande samt mål 5 Jämställdhet.

Nämndens mål: Verksamheten ska baseras på bästa tillgängliga kunskap, personens erfarenhet och önskemål, personens situation och professionell expertis

Indikatorer Utfall

2018 Utfall

2019 Prognos

2020 Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022 Brukarbedömning daglig

verksamhet – brukaren får själv bestämma om saker som är viktiga, andel%

74 74 74 ≥ =78% ≥ =78% ≥ =78%

Använder standardiserade bedömningsmetoden FREDA- kortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna missbruk (Ja=1, Nej=0)

1 1 1 1 1 1

Nämndens mål: Insatser ska samordnas i syfte att enskilda når en egen försörjning

Indikatorer Utfall

2018 Utfall

2019 Prognos

2020 Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022 Vuxna biståndsmottagare med

långvarigt ekonomiskt bistånd,

andel (%) av befolkningen 0,7 0,7 0,75 ≤ =0,65% ≤ =0,6% ≤ =0,6%

Upprättat genomförandeplan med den enskilde inom tre månader inom ekonomiskt bistånd (Ja, för alla=2, Ja, men inte för alla=1, Nej=0)

1 1 =1 =2 =2

Koppling till Agenda 2030: Mål 1 Ingen fattigdom. Mål 3 God hälsa och välbefinnande med delmål 3.4 främja psykisk hälsa och välbefinnande, 3.5 förebygg och behandla drogmissbruk.

Nämndens mål: Erbjuda behandlingsinsatser av god kvalitet i egen regi

Evidensbaserade arbetsmetoder såsom till exempel Motiverande samtal (MI),

ÅterfallsPrevention (ÅP) och KBT-tekniker (Kognitiv beteende terapi) tillämpas och följs systematiskt upp. Redovisas skriftligt vid delårs- och årsrapport.

Kommungemensamma mål: Arbetet har en rehabiliterande och förebyggande inriktning Nämndens mål: Arbetet har en rehabiliterande inriktning

Indikatorer Utfall

2018 Utfall

2019 Prognos

2020 Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022 Andel ej återaktualiserade barn

0-12 år 1 år efter avslutad

utredning % 45 59 63 ≥ =65% ≥ =70% ≥ =70%

Andel ej återaktualiserade barn 13-20 år 1 år efter avslutad

utredning % 54 62 70 ≥ =65% ≥ =70% ≥ =70%

Andel ej återaktualiserade

vuxna med missbruksproblem 59 70 70 ≥ =70% ≥ =75% ≥ =75%

Kvalitativ uppföljning, redovisas skriftligt vid delårs- och årsrapport.

Koppling till Agenda 2030: Mål 3 God hälsa och välbefinnande med delmål främja psykisk hälsa och välbefinnande. 3.5 Förebygg och behandla drogmissbruk.

4.2 Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter: Hållbar personalförsörjning

Nämndens mål: Friska medarbetare.

Indikatorer Utfall

2018 Utfall

2019 Prognos

2020 Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022

Sjukfrånvaron ska minska 6,1 6 7 <= 6,3% <= 6,2% <= 6,1%

Kommungemensamma mål: Rätt till heltid och möjlighet till deltid

Indikatorer Utfall

2018 Utfall

2019 Prognos

2020 Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022 Alla anställda ska kunna få

önskad sysselsättningsgrad (%) 99 100 100 100 100

Nämndens mål: Rätt till heltid och möjlighet till deltid.

Kommungemensamma mål: Sundare personalomsättning

Indikatorer Utfall

2018 Utfall

2019 Prognos

2020 Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022

Personalomsättning (%) 19 15 15 14 13

Personalomsättning chefer (%) 13 6 15 14 13

5 Ekonomi

Ekonomiavsnittet beskriver hur kommunens verksamheter ska finansieras. Det avser både driftkostnader och investeringar.

5.1 Driftbudget

Driftbudget - Belopp i

tusental kronor (Tkr) Budget 2020 Prognos/Utfall

2020 Budget 2021 Budget 2022

Intäkter 34 600 39 900 28 900 29 200

Personalkostnader -244 100 -241 900 -246 400 -253 600

Övriga kostnader -170 400 -185 700 -179 500 -181 600

Nettokostnader -379 900 -387 700 -397 000 -406 000

Huvudverksamheter

Funktionshinder -210 300 -203 400 -207 000 -212 200

Individ- och

familjeomsorg -126 400 -145 100 -145 900 -149 400

Ensamkommande

barn/glappstöd flykting 0 -700 0 0

Ledning, adm, nämnd -43 200 -38 500 -44 100 -44 400

Nettokostnader -379 900 -387 700 -397 000 -406 000

Socialnämndens budgetram för åren 2021 och 2022 fastställdes i kommunfullmäktige i november år 2020. Driftbudgeten för socialnämnden uppgår till en nettokostnad om 397,0 mnkr för år 2021 och 406,0 mnkr för år 2022. Skillnaden mellan åren är en ökad ram med 17,1 mnkr för år 2021 och 9,0 mnkr för år 2022. I den beslutade budgetramen ingår

ramjusteringar från socialnämnden till miljönämnden med 0,4 mnkr netto avseende ansvar för tillstånds- och tillsynsverksamheten gällande alkohol och tobak.

Driftbudgeten är utformad i enlighet med kommunens anvisningar och i övrigt kända förändringar.

Intäkter

Intäkterna beräknas minska med 5,7 mnkr mellan åren 2020 och 2021. Den främsta orsaken till minskningen är lägre volymer gällande ensamkommande barn och försörjningsstöd flykting (-5,0 mnkr). I övrigt minskar ersättningen från försäkringskassan inom personlig assistans på grund av volymförändringar, inom övriga verksamheter är intäktsnivåerna närmast

oförändrade.

Personalkostnaderna

Personalkostnaderna år 2021 beräknas öka med 2,3 mnkr i jämförelse med föregående år.

Justeringar inom framförallt funktionshinders verksamheter generar en lägre budgetnivå för kommande budgetår. I övrigt ingår löneuppräkningar enligt anvisning.

Övriga kostnader

Övriga kostnader beräknas öka med 9,1 mnkr jämfört med föregående år. Budgeten för köpta vårdplatser inom individ- och familjeomsorgen har ökat med 7,3 mnkr för att komma i nivå

administratörer. Budgeten år 2021 har minskat med 3,2 mnkr jämfört med år 2020.

Minskningen beror främst på volymförändringar och andra kända förändringar.

Individ- och familjeomsorgen

Individ- och familjeomsorgens verksamhetsbudget finansierar samtliga kostnader utöver enhetschefer och administratörer. Nettobudgeten år 2021 är 19,6 mnkr högre jämfört med år 2020. Budgeten har anpassats utifrån ett ökande behov gällande köpta vårdplatser och försörjningsstöd.

Socialnämndens verksamhetsledning/administration, nämnd och gemensam förvaltning

Kostnader för enhetschefer, administrativ personal, för den egna nämnden samt socialförvaltningens övergripande kostnader uppgår totalt till 44,1 mnkr år 2021. I budgetramen ingår även en budgetreserv motsvarande 4,0 mnkr.

Anslagsbindningsnivå

Socialnämnden fastställer de totala budgetramarna per huvudverksamhet för åren 2021 och 2022.

5.2 Investeringsbudget

Investering (tkr) Ombudgetering

från 2020 Budget enligt

beslut 2021 Total budget 2021 Investeringsplan 2022

Inventarier 1 300 1 300 1 300

Totala

investeringar 1 300 1 300 1 300

6 Nämndens internkontroll 6.1 Riskanalys

Vid riskanalysen har sannolikhet och väsentlighet bedömts enligt riskmatrisen nedan. Talen för sannolikhet och väsentlighet har multiplicerats och risker med riskvärde på 12 eller högre har lyfts in i internkontrollplanen.

6.2 Uppföljning av internkontrollen 6.3 Internkontrollplan

Övergripande styrning

Huvudproces

s Risker Sannolik

het Väsentli ghet

Riskvär

de Kontrollmoment Uppföljning Övergripande

styrning Följer inte

upphandlingsrutiner - dokumentation och avtalstrohet.

Sannolik Kännbar 12 Stickprov Manuella

stickprovskontroller av dokumentation och avtalstrohet.

(Underlag levereras från KLK)

Att tillhandahålla stöd och omsorg

Huvudproces

s Risker Sannolik

het Väsentli ghet

Riskvär

de Kontrollmoment Uppföljning Att tillhandahålla

stöd och omsorg

Bristfällig

dokumentation. Möjlig Allvarlig 12 Kontroll av

implementeringsplan. Införande av nytt system (Life Care) under 2021 kommer innebära högre risk för bristfällig dokumentation än normalt. Följa upp implementeringsplan en för LifeCare.

Förvaltningens

personal Sannolik Mycket

allvarlig 20 Kontroll av

genomförande av Uppföljning av att utbildningsinsatser

Personal

Huvudproces

s Risker Sannolik

het Väsentli ghet

Risk

värde Kontrollmoment Uppföljning

Personal Brister i

personalförsörjning. Mycket

sannolik Mycket

allvarlig 25 Kontroll av

rekryteringsprocesse n.

Kontrollera följsamhet av olika delar i

rekryteringsprocesse n ute i

verksamheten genom observationer.

Bristande

kompetens. Sannolik Kännbar 12 Kontrollera att kompetensutveckling splaner följs.

Manuell uppföljning av att

kompetensutveckling splaner följs.

Utsatthet för hot

och våld. Möjlig Allvarlig 12 Kontroll av plan för hantering av hot och våld.

Kontrollera att plan för hantering av hot och våld finns i alla verksamheter.

7 Organisation

7.1 Politisk organisation

Socialnämnden består av 11 ledamöter och 11 ersättare.

Inom socialnämnden ska finnas ett socialutskott och ett arbetsutskott. Socialutskottet består av 3 ledamöter och 3 ersättare. Socialnämndens arbetsutskott består av 3 ledamöter och 3 ersättare.

7.2 Organisationsbild

8 Personal

Personalen är vår viktigaste resurs och vi ska ständigt arbeta för en god arbetsmiljö där vi är lyhörda för förbättringar. Rekrytering av och bemanning med kompetent personal är ständigt viktigt för hela socialförvaltningen. För flera av yrkesrollerna finns specifika kompetenskrav såsom exempelvis legitimation och examen. I samverkan med gymnasie- och högskola sker viktigt arbete för att säkra kompetensförsörjning. Förvaltningen ska vidareutveckla och hitta nya former för effektiv rekrytering och bemanning. I detta arbete är systematiskt

arbetsmiljöarbete och plan för strategisk kompetensförsörjning viktiga delar.

Förvaltningen ska senast vid delårsrapporteringen redovisa hur följsamheten är till

samverkansavtal. Förvaltningen ska också redovisa vilka forum för samverkan som finns, hur samverkan har genomförts och vilket resultat som uppnåtts.

9 Följetal

Under denna rubrik visas nämndens följetal. Följetal är mått utan målvärden som gör det möjligt att följa verksamhetens utveckling.

9.1 Socialnämndens följetal nämndplan

Följetal Utfall 2019 Prognos

2020

Antal personer med LSS-insatser i ordinärt boende 171 155

Antal personer i LSS-boende 105 110

Antal personer med personlig assistans, totalt 98 93

Vuxna 19 år-, antal vårddygn på institution 2 105 1 936

Antal hushåll per år som har försörjningsstöd 569 709

Antal hushåll som har långvarigt försörjningsstöd (tio månader eller längre) 173 190

Antal personer med boendestödbeslut 101 95

Barn och ungdom, totalt antal vårddygn på boende 7 502

Barn och ungdom, totalt antal vårddygn i familjehem 13 855

9.2 Personalföljetal

Följetal Utfall 2019 Utfall delår 2020

Antal tillsvidareanställda 423 428

Antal tidsbegränsade anställda 53 67

Genomsnittlig sysselsättningsgrad för

tillsvidareanställda (%) 94,7 94,4

Handläggare med socionomutbildning och minst ett

års erfarenhet av barnutredningar (%) 75

Personal - Sjukfrånvaro

Följetal Utfall 2019 Utfall delår 2020

Sjukfrånvaro alla anställda (%) 6 7,4

Andel långtidssjukfrånvaro i procent av den totala

sjukfrånvaron (%) 42,6 34,2

Frisktal (max fem sjukdagar per individ och år) (%) 66 55

Personal - Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid

Följetal Utfall 2019 Utfall delår 2020

Timtid i timmar 97 208 87 464

Fyllnadstid i timmar 5 221 5 180