PM 2021-04-06
Sammanställning av 2017-2020 års fosfor- och kvävehalter i Landösjön
På uppdrag av Svensk Fjällröding AB
P E L AG I A NAT U R E & E N V I R O N M E N T AB
Författare:
Elin Eriksson
Direkt: Kvalitetsgranskat av:
Björn Rydvall, Kenneth Karlsson Omslagsbild:
Vy Landösjön 2020
Foto:
Johanna Holmberg
Kartor:
www.indalsalven.se
Ackrediterade metoder i denna rapport avser:
Utvärdering av vattenkemidata.
Laboratorier ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17 025 (2018).
Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.
Adress:
Industrivägen 14, 2 tr 901 30 Umeå Sweden.
Telefon:
090–702170 (+46 90 702170)
E-post:
info@pelagia.se
Hemsida:
www.pelagia.se
PE L AG IA NATU R E & E N V I R ON M E N T AB
Innehåll
1 Inledning ... 1
2 Genomförande och metoder ... 2
3 Resultat och diskussion ... 3
3.1 Jämförelser av olika laboratoriers analysresultat ... 3
3.2 Sammanställning av totalfosforhalter från huvudlaboratoriet ... 5
3.3 Sammanställning av totalkvävehalter från huvudlaboratoriet ... 8
4 Sammanfattande bedömning ... 9
5.Referenser ... 11
6.Bilagor ... 13
1 Inledning
Svensk Fjällröding AB bedriver kassodling av röding i Bergmyrviken i den sydöstra delen av Landösjön. Landösjön är en 25 km lång och 2 km bred klarvattensjö som avvattnas till Långan och vidare till Indalsälven. Landösjön är belägen ca 50 km nordväst om Östersund i Jämtlands län. Fiskodling i sjön påbörjades i liten skala 1989 och har sedan dess utökats successivt (Pelagia 2020a). 1944 byggdes en fördämning i utloppet och sjön blev ett regleringsmagasin med en amplitud på 3,6 m. Detta innebär i princip att Landösjön fylls på under vår-höst för att sedan tappas av under vintern för energiproduktion (Länsstyrelsen Jämtland 2012).
Pelagia Nature & Environment AB (nedan Pelagia) har på uppdrag av Svensk Fjällröding AB under år 2017-2020 genomfört undersökningar av vattenkemi, växtplankton och makrofyter i provpunkter vid/mellan in- och utlopp i Landösjön (Figur 1, Pelagia 2020b, Pelagia 2019, Pelagia 2018, Pelagia 2017a, Pelagia 2017b) i syfte att övervaka miljötillståndet i sjön.
Föreliggande rapport avser sammanställa ytvattnets totalkväve- samt totalfosforhalter över dessa år, för att ge en tydligare bild av Landösjöns näringsomsättning samt eventuella avvikelser i kväve- och fosforhalter över tid. Rapporten ska även ge underlag för vidare analys och bedömning av fiskodlingens miljöpåverkan. Denna rapport kommer att lägga fokus på Landösjöns fosforhalter, bland annat på grund de misstänkta mätosäkerheter som observerats under provtagningsperioden gällande totalfosforhalt (se avsnitt 2; Bilaga 1).
Figur 1. Provpunkter för vattenkemi i Landösjön som är använda i sammanställningen för 2017-2020. Observera att
mätvärden från provpunkterna P4 och P9 inte överlappar varandra men behandlas som samma punkt (utloppspunkt) i denna rapport. För vidare förklaring, se Avsnitt 2.
Att Landösjön är vattenkraftsreglerad kan påverka näringsdynamiken i sjön och bör beaktas i tolkning av presenterade kväve- och totalfosforhalter. Generellt följer sjöars pelagiska produktion ett mönster efter dämning, där produktionen initialt ökar på grund av översvämmade kantzoner, vilket leder till en tillströmning av näring till vattnet. När kantzonerna så småningom eroderats och den tillförda näringen bundits in i organismer och sediment, minskar produktionen successivt (Grimard & Jones 1982). Matzinger et al. (2007) har föreslagit att näringskoncentrationen i sjöar några årtionden efter fördämning sjunker till
lägre nivåer än i dess naturliga tillstånd, eftersom den biologiska återvinningen minskar och fosforflödet riktas ned i sedimenten eller försvinner nedströms. I och med att fördämningen i Landösjön etablerades för ca. 75 år sedan, är det troligt att totalfosforhalten har stabiliserats på lägre nivåer än innan 1944. Brydsten et al. (1990) redovisar i sin studie att det i tre vattenkraftspåverkade älvar ses en signifikant lägre transport av partikelbundet material, däribland totalfosfor, än i oreglerade älvar. Beroende på parameter och älv uppgick minskningen till mellan 10-50 procent i jämförelse med referenserna. Förklaringen till minskad transport av partiklar var ökad sedimentation i dammar samt minskad erosion av kantzoner längs älvarna på grund av utebliven vårflod. Fördämningen av Landösjön borde alltså ha en minskande effekt på både pelagisk produktion inom sjön, men även på näringstransport nedströms i systemet. På detta sätt skulle en extern näringstillförsel, från till exempel en fiskodling, kunna bidra med en restaurerande effekt beroende på mängd tillförd näring.
2 Genomförande och metoder
Totalkväve- och totalfosfordata från sju provpunkter har sammanställts från 2017-2020 års miljörapporter för Landösjön. Dels har analyser av totalkväve- och totalfosforhalter från huvudlaboratorier för respektive år (2017: Eurofins i Lidköping; 2018, 2019 och 2020:
ALcontrol/Synlab) utförts, dels har övriga laboratoriers analysresultat för fosforhalter sammanställts och jämförts.
I och med att fosforhalterna upptäckts variera mycket under åren har alltså parallella analyser hos olika laboratorier utförts för att utreda eventuella mätosäkerheter och skillnader i analysresultat. År 2017 analyserade Eurofins samtliga lokaler på två olika lab – Lidköping och Bergen. Utöver detta analyserade ALcontrol (nuvarande Synlab) maj och augustiprover i provpunkterna P0, P1 samt P3. År 2018 skedde ett huvudlaboratorieskifte från Eurofins till Synlab och det året användes endast detta lab för analyserna. Samma sak under 2019, där det återigen under de inledande månaderna upptäcktes stora variationer i totalfosforhalter, varpå majoriteten av proverna i slutet av året (ej P6) även skickades till Eurofins (november och december) samt SLU (december). År 2020 analyserades prover från samtliga provpunkter både hos Synlab och SLU (februari-november).
P0, P1, P3, P4/P9, P5, P6, P7 är de provpunkter som använts vid jämförelser inom denna rapport. P8 och P2 uteslöts då den förra endast provtagits två gånger per år och saknar mätvärden för år 2017, medan den senare saknar data för 2017 och 2018. För vidare information om provtagningsdata och metodbeskrivning för respektive år, se motsvarande års miljörapport (Pelagia 2020b, Pelagia 2019, Pelagia 2018, Pelagia 2017a, Pelagia 2017b).
Provpunkt P4 och P9 behandlas som samma provtagningspunkt i denna rapport (utloppspunkt). Under 2019 misstänktes eventuell påverkan från landsvägen vid provpunkt P4, varvid mätpunkten flyttades längre nedströms och namngavs P9. Då de båda är placerade i utloppet av sjön antas de likvärdigt representera utflödet av totalfosfor ur Landösjön. Vidare fanns det under 2017 tre mätningar under januari, varvid det prov taget senast under månaden användes. Detta för att det bäst motsvarande övriga års provtagningstidpunkt för januari månad (övriga år var provtagna mellan 29-31 januari).
I SMHI:s (2020) rapport fastslås att näringshalter i provpunkt P6 samt P7 är opåverkade av fiskodlingen, varför dessa används som referenspunkter. Näringshalter i provpunkt P0 och P3 är båda antagna vara påverkade av fiskodlingen (SMHI 2020). Jämförelser av dessa med referenspunkterna utförs som del i att avgöra Landösjöns näringsbelastning från odlingen.
Provpunkt P1 jämförs med P0 och P3, då denna är lokaliserad mycket nära odlingskassarna och representerar den direkta påverkan från fiskodlingen.
I jämförelsen av de olika laboratoriernas analysresultat för totalfosforhalter presenteras medelhalter i provpunkterna från respektive lab och år. Felstaplar indikerar variationen i totalfosforhalter inom året, att observera är den skillnad i antal mätvärden i respektive medelvärdesuträkning som föreligger. Jämförelser har även gjorts i form av avvikelseberäkningar i medelvärde mellan inlopp och respektive provpunkt för totalfosforhalter analyserade vid samtliga laboratorier.
Vidare sker fördjupade jämförelser av totalfosforhalter analyserade på huvudlabbet. År 2017 var detta Eurofins i Lidköping och under resterande år Synlab. Regressionsanalys utfördes på tidsserier mellan 2017-2020 för samtliga provpunkter för att avgöra om totalfosforhalterna för perioden kan ses minska eller öka med tid. För att närmare undersöka fiskodlingens eventuella bidrag till nedströms transport av fosfor och Landösjöns retentionskapacitet, jämfördes medelhalter för inlopp (P5) och utlopp (P4/P9), referenspunkter (P6, P7) med antaget påverkade punkter (P0, P3) samt påverkanspunkterna med P1, för tidsperioden 2017- 2020. Parat Wilcoxon’s signed rank test genomfördes för att fastslå signifikanta skillnader mellan totalfosforhalterna i provpunkterna. För dessa har mätvärden mellan januari och september använts för respektive år då samma antal mätvärden krävs för signifikanstestet.
Oktober-december har uteslutits eftersom framförallt 2018 och 2017 saknar mätvärden för denna period. En tidsserie med skillnader mellan ovan nämnda provpunkters totalfosforhalt redovisas även för att tydliggöra variationer under tidsperioden.
I tidsserien med skillnader i totalfosforhalt mellan provpunkter, Wilcoxon’s signifikanstest samt regressionsanalys, användes medelvärden av totalfosfor från två tidsmässigt närmast liggande mätvärden i de fall där mätdata saknades för en tidpunkt. Detta antogs ge det mest tillförlitliga resultatet. I samtliga histogram och tidsserien med totalfosforhalter har alla mätvärden för respektive år använts och inga medelvärden har beräknats för saknade data.
För alla halter som legat på eller under rapporteringsgränsen, har rapporteringsgränsvärdet antagits och använts i analyserna. Detta kan medföra något överskattade näringshalter och påverkan på vidare bearbetning samt tolkning av data.
En outlier i totalfosforhalt identifierades under augusti månad 2017 i provpunkt P6, varvid denna uteslöts ur vidare analys.
3 Resultat och diskussion
3.1 Jämförelser av olika laboratoriers analysresultat
Vid jämförelse av årsvisa analysresultat från de olika laboratorierna syns tydligt att de lägsta uppmätta halterna rapporteras från SLU (Figur 2). Synlab (2017 namngiven ALcontrol) tenderar att ge de enskilt högsta uppmätta halterna varje år. Värt att notera är också att det år 2017 kan utläsas en skillnad mellan Eurofins två laboratorier, lokaliserade i Lidköping och Bergen. Överlag visar analysresultaten från alla laboratorier samma mönster inom åren, där provpunkt P1 noteras ha högst halter i samtliga fall. Generellt kan slutsatsen dras att beroende på vilket lab som används för analys av totalfosfor, kommer olika resultat att erhållas. Synlab ger även avvikande halter 2019 i jämförelse med övriga års resultat från samma lab, med tydligt förhöjda värden. Slutsatser kring detta är svåra att dra och kan bero på naturliga variationer, men kanske mer troligt osäkerheter i analysmetodik/instrument.
Figur 2. Medelvärden av totalfosforhalter i respektive provtagningspunkt från samtliga laboratorier som analyserat prover från Landösjön under tidsperioden 2017-2020. Felstaplar visar variation i uppmätt halt, observera att medelvärden är beräknade på varierande antal mätvärden.
I Tabell 1 presenteras avvikelser från inloppspunktens (P5) medelhalt av totalfosfor för alla laboratorier, där inloppspunktens medeltotalfosforhalt har subtraherats från motsvarande halt i respektive provpunkt (Tabell 1; Figur 3). Negativa värden innebär således en minskning av totalfosforhalten relativt inloppspunkten. I tre provpunkter (P7, P3 samt P4/P9) från Eurofins 2019, två provpunkter (P6 och P3) från Synlab 2018, samt en provpunkt (P6) från Eurofins i Lidköping 2017 är medelhalten av totalfosfor lägre relativt inloppspunkten. Detta pekar på en variation i analysresultat mellan laboratorierna för respektive år, där olika lab kan ge antingen minskande eller ökande totalfosforhalt i samma provtagningspunkt. I inloppspunkten (P5) varierar medeltotalfosforhalten mellan 2–6,3 µg/L beroende på år och laboratorium.
Tabell 1. Avvikelser i medeltotalfosforhalt från inloppspunkten (P5) för samtliga provpunkter i respektive laboratorium under 2017-2020. Inloppspunktens medelhalt visas längst till vänster i tabellen och är markerad i blått. Negativa värden innebär lägre medelfosforhalt i aktuell provpunkt än i inloppspunkten.
År Laboratorie P5 P6 P7 P0 P1 P3 P4/P9
2020 Synlab 4,00 0,43 0,67 1,11 4,33 1,22 1,00
SLU 2,71 0,03 0,57 0,88 3,48 0,72 0,89
2019
Synlab 6,30 0,80 0,50 0,70 9,40 1,30 1,50 Eurofins 6,30 -2,40 3,70 4,10 -0,10 -0,75
SLU 2,00 1,60 5,40 2,00 1,80
2018 Synlab 5,00 -0,50 0,17 0,50 1,67 -0,17 1,00
2017
ALcontrol
Eurofins L 5,00 -0,66 0,09 0,20 7,13 0,19 0,29 Eurofins B 2,90 0,13 0,53 0,84 8,51 0,67 0,56
0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00
Synlab SLU Synlab Eurofins SLU Synlab Alcontrol Eurofins L Eurofins B
2020 2019 2018 2017
Tot-P (ug/L)
P5 P6 P7 P0 P1 P3 P9/P4
Figur 3. Avvikelser i medeltotalfosforhalt från inloppspunkten (P5) för samtliga provpunkter analyserade på respektive laboratorium under 2017-2020. Negativa värden innebär en lägre medelfosforhalt i aktuell provpunkt än i inloppspunkten.
3.2 Sammanställning av totalfosforhalter från huvudlaboratorierna
Ingen signifikant trend av totalfosforhalter kan ses för tidsperioden 2017-2020 (Figur 4;
p>0,05). År 2019 uppvisas mycket varierande halter i samtliga provpunkter och de högsta uppmätta halterna för respektive provpunkt inträffar detta år. Frånsett några tidpunkter år 2019 ligger totalfosforhalterna under 10 µg/L under hela tidsperioden. Det kan även urskiljas ett mönster över tid där många högre mätvärden inträffar vid samma tidpunkter.
Figur 4. Totalfosforhalter i sex provpunkter under åren 2017-2020.
-3 -1 1 3 5 7 9
Synlab SLU Synlab Eurofins SLU Synlab Alcontrol Eurofins L Eurofins B
2020 2019 2018 2017
Tot-P (µg/L)
P6 P7 P0 P1 P3 P4/P9
0 2 4 6 8 10 12 14 16
2017-01-30 2017-03-30 2017-05-30 2017-07-30 2017-09-30 2017-11-30 2018-01-31 2018-03-31 2018-05-31 2018-07-31 2018-09-30 2018-11-30 2019-01-31 2019-03-31 2019-05-31 2019-07-31 2019-09-30 2019-11-30 2020-01-31 2020-03-31 2020-05-31 2020-07-31 2020-09-30
Tot-P (µg/L)
P5 P6 P7 P0 P3 P9/P4
I Figur 5 redovisas skillnad i totalfosforhalt mellan utlopp- och inloppspunkt samt påverkanspunkter och referenspunkter för 2017-2020. Den grå streckade linjen markerar 0 och indikerar att totalfosforhalten ligger på samma värde i jämförda provpunkter. Positiva värden innebär högre totalfosforhalt i utloppspunkt eller påverkanspunkt relativt inlopp och referenspunkterna medan negativa värden innebär lägre halter i utloppspunkt eller påverkanspunkt. Här tydliggörs de stora haltskillnader som inträffar under 2019, vilket också är den tidsperiod då antagna referenspunkter (P6 och P7) under flera tillfällen noteras ha högre halter än påverkanspunkterna (P0 och P3). Utloppspunkten (P4/P9) uppvisar överlag högre totalfosforhalter än inloppspunkten (P5), med undantag för några få provtagningstillfällen.
Frånsett fyra mättillfällen under 2017-2020 skiljer sig halterna som mest med 2 µg/L.
Figur 5. Skillnader i totalfosforhalt mellan angivna provpunkter under 2017-2020. 0 är markerad med grå streckad linje och indikerar att totalfosforhalten ligger på samma värde i jämförda provpunkter.
Medelhalter beräknade på mätvärden från 2017-2020 kan ses i Figur 6. Generellt kan sägas att samtliga provpunkter ligger nära en totalfosforhalt om 5 µg/L, frånsett provpunkt P1 som också är den provtagningspunkt som ligger närmast fiskodlingen. Detta indikerar således en lokal påverkan på totalfosforhalten från fiskodlingen. Vid signifikanstestet påvisades skilda totalfosforhalter mellan in- och utlopp samt P1 och påverkanspunkterna (P0 och P3) mellan 2017-2020 (Tabell 2). Medelhalterna i provpunkterna varierar mellan 5,09 - 6,125 µg/L, med undantag av P1.
-6 -4 -2 0 2 4 6
2017-01-30 2017-02-15 2017-03-22 2017-05-23 2017-06-13 2017-07-10 2017-08-09 2018-01-31 2018-03-27 2018-05-23 2018-06-27 2018-07-02 2018-08-28 2019-01-29 2019-03-19 2019-05-21 2019-06-19 2019-07-30 2019-08-26 2019-09-25 2019-10-28 2019-11-20 2019-12-09 2020-01-30 2020-02-25 2020-03-31 2020-05-27 2020-06-26 2020-07-28 2020-08-25 2020-09-28 2020-10-20 2020-11-10
P3-P7 P0-P7 P3-P6 P0-P6 P4/P9-P5
Figur 6. Medelvärde av totalfosforhalter för 2017-2020, i in- och utlopp, referenspunkter samt påverkanspunkter.
Provpunkter ordnade i uppströms-nedströms ordning. Felstaplar indikerar variationen i totalfosforhalter under tidsperioden.
Tabell 2. P-värden från Wilcoxon’s parade signed-rank test som påvisar signifikant skillnad (gulmarkerat) mellan totalfosforhalten i en provtagningspunkt under tidsperioden 2017-2020 (p≤0.05).
Jämförda provpunkter
P5-P4/P9 P6-P0 P6-P3 P7-P0 P7-P3 P1-P3 P1-P0
0,002 0,606 0,516 0,706 0,587 0,000 0,000
0 5 10 15 20 25
Tot-P (ug/L)
P5 P6 P7 P0 P1 P3 P9/P4
3.3 Sammanställning av totalkvävehalter från huvudlaboratorierna
Ingen signifikant trend noterades över tid för 2017-2020 års totalkvävehalter (Figur 7; p>0,05).
Totalkvävehalterna var genomgående låga (<300 µg/L) för den undersökta tidsperioden.
Figur 7. Totalkvävehalter i provpunkterna i Landösjön under åren 2017-2020.
Medelhalterna av totalkväve låg mellan 129-195 µg/L under 2017-2020 (Figur 8).
Signifikansanalysen fann skillnader i halter mellan samtliga jämförda provpunkter; mellan inlopp- (P5) och utloppspunkt (P4/P9), påverkans- (P0 och P3) och referenspunkter (P6 och P7) samt påverkanspunkterna och P1.
Figur 8. Medelvärde av totalkväve för respektive år, i in- och utlopp, referenspunkter samt påverkanspunkter. Provpunkter ordnade i uppströms-nedströms ordning.
0 50 100 150 200 250 300 350
2017-01-30 2017-03-30 2017-05-30 2017-07-30 2017-09-30 2017-11-30 2018-01-31 2018-03-31 2018-05-31 2018-07-31 2018-09-30 2018-11-30 2019-01-31 2019-03-31 2019-05-31 2019-07-31 2019-09-30 2019-11-30 2020-01-31 2020-03-31 2020-05-31 2020-07-31 2020-09-30
Tot-N (µg/L)
P5 P6 P7 P0 P3 P9/P4
-30 20 70 120 170 220 270 320
Tot-N (µg/L)
P5 P6 P7 P0 P1 P3 P9/P4
4 Sammanfattning
Beroende på hur länge fiskodling har bedrivits i en sjö, kommer den tillförda näringen påverka sjön olika. Studier av bland annat Johansson (2001) och Håkansson et al. (1998) har visat olika respons i näringshalter i vattnet efter installation av fiskodling, där Johansson (2001) såg en ökande effekt under 20 år. Detta kommer av en initialt hög retention genom näringsupptag av organismer och allokering i sedimenten. Då fiskodlingen i Landösjön har bedrivits i 30 år, bör fördröjningar i effekt på sjöns totalfosforhalt vara försumbar.
Från denna sammanställning kan slutsatsen dras att beroende på vilket lab som används för analys av totalfosfor, kommer tydligt olika resultat erhållas. Synlab (2017 namngiven ALcontrol) tenderade att genomgående ge de högsta halterna i förhållande till övriga laboratoriers analysresultat för åren 2017-2020 och SLU de lägsta. Vilka av dessa analysresultat som avspeglar de sanna halterna går inte att fastslå, men det skulle kunna tänkas att laboratorier med hög precision hos sina mätinstrument, med ett lågt rapporteringsgränsvärde (SLU 2 µg/L; Eurofins 5 µg/L; Synlab 2 µg/L) är att föredra. År 2019 avviker från övriga år med generellt högre och mer varierande halter i samtliga provpunkter och lab, varför dessa värden bör tolkas med försiktighet. Detta med undantag av SLU, som emellertid endast analyserade prov tagna under december år 2019. Medelhalterna i både inlopp och utlopp från samtliga laboratorier var låga under 2017-2020 (alla <7,8 µg/L) och skillnader i medeltotalfosforhalt mellan provpunkterna låg omkring 1 µg/L.
Med de varierande analysresultaten och olika rapporteringsgränsvärden från olika laboratorier i åtanke, har totalfosforhalter mellan 2017-2020 analyserade på huvudlaboratorierna undersökts. Medelhalten för respektive år är låga och ligger kring 5-6 µg/L i alla punkter förutom P1. Detta ligger något högre än det referensvärde av fosfor som Vatteninformationssystem Sverige (VISS) rapporterat för Landösjön (VISS 2020). Många av de mätvärden som använts i medelvärdesberäkningarna låg dock på rapporteringsgränsvärdet, vilket troligtvis medför ett överskattat resultat. Dessutom låg halterna för 2017-2020 något lägre än de halter som rapporterats för 2015-2017 (VISS 2020), då den ytvattenkemiska statusen bedömdes till Hög.
Utloppspunkten visade signifikant högre medelhalter av totalfosfor än inloppspunkten under 2017-2020. Det gjorde även provtagningspunkten intill fiskodlingen (P1) relativt båda påverkanspunkterna (P0 och P3). Detta pekar på en lokal påverkan från fiskodlingen, där P3 och P0 är påverkade i relativt lägre grad av utsläppen från fiskodlingen. Detta stärks av att SMHI (2020) rapporterar att den största mängden utsläppt partikulärt material från fiskodlingen transporteras upp till 85 m från odlingen innan det sedimenterar. P0 och P3 ligger drygt 2 km från P1 och fiskodlingen och är alltså utom räckhåll för majoriteten av det näringsutsläpp som sker. Skillnaden mellan in- och utlopp påvisar en viss påverkan från fiskodlingen i den södra delen av sjön. Att ha i åtanke är de små reella skillnader detta innebär i totalfosforhalt, där medelhalten i inloppet är 5,09 µg/L och 6,13 µg/L i utloppet från sjön.
Det noterades inte heller någon signifikant ökning av totalfosforhalt över tid i utloppspunkten eller övriga provpunkter.
En skillnad i totalkvävehalter mellan norra och södra delen av sjön kan konstateras under 2017-2020, dock ligger halterna på låga nivåer (129-195 µg/L).
Sammanfattningsvis kan sägas att den påverkan från fiskodlingen som noterats i denna rapport för 2017-2020 alltså är förlagd till södra delen av sjön, med relativt små förändringar i totalfosforhalter. I och med den skillnad i halt som observerats mellan P1 och övriga
påverkanspunkter (P0 och P3) tillsammans med en mycket liten skillnad mellan dessa och referenspunkterna (P6 och P7), finns en tydlig indikation på lokal påverkan där merparten av den fosfor som släpps ut från fiskodlingen mest troligt allokeras i de närliggande sedimenten, alternativt bidrar till biologisk produktion i sjön. Detta stärks även av den marginella skillnad i medelhalt som noterats mellan inlopps- och utloppspunkten.
Tydligt i denna rapport blir också att det finns svårigheter i att analysera oligotrofa system med låga totalfosforhalter, så som i Landösjön. Val av laboratorium utrustat med analysinstrument med låg rapporteringsgräns är därför av största vikt för att avgöra miljöpåverkan i Landösjön och bör beaktas i vidare utredning.
5. Referenser
Brydsten, L., Jansson, M., Andersson, T., Nilsson, Å. 1990. Element transport in regulated and non-regulated rivers in northern Sweden. Regulated Rivers: Research & Management. 5:167- 176.
Grimard, Y., Jones, H. G. 1982. Trophic upsurge in new reservoirs: a model for total phosphorus concentrations. Canadian Journal of fisheries and Aquatic sciences. 39:1472-1483.
doi:10.1139/f82-199
Håkansson, L., Carlsson, L., Johansson, T. 1998. A new approach to calculate the phosphorus load to lakes from fish farm emissions. Aquacultural Engineering. 17:149-166.
Johansson, T. 2001. Phosphorus emissions from fish farms. Observed and predicted effects.
Diss. Uppsala: Uppsala Universitet. Uppsala. ISBN 91-554-5114-4.
Länsstyrelsen Jämtlands län. 2012. Långans vattensystem – en samlad beskrivning och prioriterade miljöåtgärder. (Länsstyrelsen Jämtlands län 2012:18). Östersund. Länsstyrelsen Jämtlands län.
https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/tjanster/publikationer/2012/langans- vattensystem---en-samlad-beskrivning-och-prioriterade-miljoatgarder.html
Matzinger, A., Pieters, R., Ashley, K. I., Lawrence, G. A., Wüest, A. 2007. Effects of impoundment on nutrient availability and productivity in lakes. Limnol. Oceanogr. 52:2629- 2640.
Pelagia Nature & Environment AB. 2020a. Samrådsunderlag inför ansökan om tillstånd till fortsatt fiskodling inom fastighet Landön 4:23, Landösjön, Krokoms kommun, Jämtlands län.
Pelagia 2017a. Pelagia Nature & Environment AB. Miljöundersökningar i Landösjön 2017.
Pelagia 2017b. Pelagia Nature & Environment AB. Undersökning av vattenkemi i Landösjön 2017.
Pelagia 2018. Pelagia Nature & Environment AB. Miljöundersökningar i Landösjön 2018.
Pelagia 2019. Pelagia Nature & Environment AB. Miljöundersökningar i Landösjön, Jämtlands län, år 2019.
Pelagia 2020b. Pelagia Nature & Environment AB. Miljöundersökningar i Landösjön 2020.
Rydin, E., Vrede, T., Persson, J., Holmgren S., Jansson, M., Tranvik, L., Milbrink, G. 2008.
Compensatory nutrient enrichment in an oligotrophicated mountain reservoir – effects and fate of added nutrients. Aquat. Sci. 70:323-336. doi:10.1007/s00027-008-8061-x
SLU, 2016. Internbelastning av fosfor i svenska sjöar och kustområden – en kunskapsöversikt och förslag till åtgärder för vattenförvaltningen. (Sveriges Lantbruksuniversitet 2016:6).
https://viss.lansstyrelsen.se/ReferenceLibrary/54251/huser_b_et_al_161026.pdf
SMHI. 2020. Belastning av näringsämnen från fiskodling i Landösjön. (SMHI 2020:10). SMHI.
https://www.smhi.se/nyhetsarkiv/hur-paverkar-en-fiskodling-en-sjos-halter-av- naringsamnen-1.164459
VISS. 2020. Långan – WA99853522/SE704840-142687. Tillgänglig:
https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA99853522. [2020-12-14]
