Välkommen till Lustgården Inriktningsförslag: gestaltningsprogram för Katrineholms nya stråk 2015-09-03

Välkommen till Lustgården

Illustration: Sweco

Inriktningsförslag: gestaltningsprogram för Katrineholms nya stråk 2015-09-03

Medverkande

Beställare: Katrineholms kommun Styrgrupp:

Lars Ramstedt Katrineholms kommun, projektchef

Lars Hågbrandt Katrineholms kommun, Samhällsbyggnadschef Håkan Lernefalk Katrineholms kommun, Miljöstrateg

Sara Eresund Katrineholms kommun, Planarkitekt Truls Olin Katrineholms kommun, Kulturchef

Björn Winnberg Persson Katrineholms kommun, Mark/Exploateringchef Håkan Stenström Katrineholms kommun, Trädgårdsarkitekt

Johan Ekstrand Katrineholms kommun, Projektledare/Entreprenadingenjör Cathrine Andersson Katrineholms kommun, Trafi kingenjör

Konsult: Sweco

Dag Sundberg Sweco Architects, Uppdragsledare, landskapsarkitekt Julia Åberg Sweco Architects, Landskapsarkitekt

Mattias Björk Sweco Civil, Vägprojektör

Sverker Hanson Sweco TransportSystem, Trafi kplanerare Magnus Fransson Sweco TransportSystem, Trafi kanalytiker

Bilder:

Sweco där inget annat anges

Kartunderlag från Katrineholms kommun

1. Innehåll

1. Introduktion ...4

Bakgrund och syfte ...4

Avgränsning ...5

2. Förutsättningar ...5

Staden Katrineholm ...5

Hållbart resande ...5

3. Åtgärdsförslag ...7

Norr — LÄGE ...7

Centrum — LIV ...12

Söder — LUST ...21

4. Fortsatt arbete ...23

Fler och fl er upptäcker Katrineholm, tack vare det fantastiska läget.

” ”

Här ska alla ha möjlighet att hitta ett boende som passar. Vårt mål är att bli 40 000 invånare och att bygga 4000 nya bostäder till 2030.

”

”

Katrineholm är en modern och kaxig kommun i Stockholms närhet. Som dessutom ligger i en naturskön och varierad miljö i en central del av landet.

” ”

J

52/55

Djulö kvarn

Trafikplats Talltullen

Vasabron

Trafikplats Heden

Norr - LÄGE

Centrum - LIV

Söder - LUST

1. Introduktion

Katrineholms varumärke är

Sveriges lustgård (matlust, reslust, lust att uppleva, lust att göra) där alla sinnen väcks till liv av närheten till naturen och livets skeenden.

Denna devis har använts som underlag för detta gestaltningspro- gram som behandlar det nästan sex kilometer långa stråket genom Katrineholm, från Trafi kplats Heden i norr till Djulö kvarn i söder.

Bakgrund och syfte

Den 1 oktober 2012 invigdes väg 52/55 Östra förbifarten Katrine- holm, en ny vägsträckning som skulle minska den tunga trafi ken genom stadens centrala delar.

Tidigare passerade cirka 20 000 fordon Vasabron och Vasavägen/

Eriksbergsvägen upplevdes som en stor barriär för rörelser i öst-västlig riktning. Anledningen till att förbifarten byggdes, efter cirka 40 års diskuterande, var att öka säkerheten, minska miljöstör- ningarna och barriärverkan i främst de centrala delarna i Katrineholm.

I samband med förbifartens

öppnande invigdes även den nya Stadsparken då Gröna Kulle länkades ihop med Stadsparken genom att Djulögatan (som tidigare var bilgata) stängdes för fordonstrafi k. Detta har inneburit att staden har fått ett större sammanhängande grönt och lugnare vardagsrum då trafi ken intill minskade.

På Vasabron, som är den mest trafi kerade sträckan av Vasavägen, har trafi ken minskat med 21 % mellan 2008 och 2015, från ungefär 21 100 till 16 600 fordon per årsvardagsmedeldygn.

På Vasavägen mellan Djulögatan och Fredsgatan har trafi ken minskat med 28 %, från ungefär 13 800 till 9 900 fordon per årsvar-

dagsmedeldygn under samma tidsperiod.

Arbetet syftar till att ta fram förslag på hur genomfartsleden kan omvandlas till ett stråk med stadsmässig karaktär där ledorden är Läge – Liv – Lust. Målgruppen är i första hand politiker och tjänstemän men ska även vara

lättillgängligt för allmänheten.

Gestaltningsprogrammet ska vara tillräckligt detaljerat så att inte mer genomgripande studier behöver utföras inför en projektering men samtidigt så övergripande att det håller över tid. Det ska också vara ett underlag så att en etappvis omvandling kan genomföras.

Som underlag inför arbetet genom- fördes en inspirationsworkshop i november 2014 där ett trettiotal kommunala tjänstemän och repre- sentanter från näringslivet samt konsulter från SWECO deltog. De tankar och idéer som framkom vid detta tillfälle har sedan legat till grund vid framtagandet av detta gestaltningsprogram.

Foto: Johan Nygren

Avgränsning

Stråket som ingår i gestaltnings- programmet börjar vid norra infarten till Katrineholm vid Trafi kplats Heden, längs Stock-

holmsvägen, över Vasabron och vidare Vasavägen/ Eriksbergs- vägen, genom Trafi kplats Talltullen och längs Norrköpingsvägen ner till Djulö Kvarn.

För väghållningen fram till och med Trafi kplats Blåklockan i norr samt från korsningen med Vasavägen/Djulökvarnsvägen söderut ansvarar Trafi kverket medan den övriga sträckan driftas av kommunen.

Även de områden som ligger längs med sträckan ingår men behandlas mer övergripande. I studien har en inventering gjorts av befi ntliga ledningar längs sträckan.

2. Förutsättningar

Staden Katrineholm

Katrineholms kommun ligger i den sydvästra delen av Söderman- lands län. I kommunen uppgick befolkningsmängden den 31 december år 2013 till 32 930 invånare, varav 22 845 invånare vid samma tidpunkt bodde i Katri- neholms stad. Katrineholms stad började utvecklas i samband med att västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg samt södra stambanan till Norrköping byggdes och Katrineholm blev en stationsort år 1862-1866. Det strategiska läget för transporter på järnvägen bidrog till att ett fl ertal industrier startades i orten.

Omkring stationsområdet utvecklades ett betydande handels- och industrisamhälle.

Utom stationen fanns postkontor, telegrafstation med rikstelefon, tingsställe, läkare, apotek och banker. Industrier som blomstrade upp var en mekanisk verkstad med gjuteri, ångsåg, hyvleri, snick- erifabrik C. Fredriksson & Co som tillverkade möbler i stor

skala, byggnadssnickeri, mejeri, kvarn, bryggeri mm. Katrine- holmsposten trycktes i Eskilstuna 2 ggr/vecka. År 1883 bildades Catrineholms municipalsamhälle, Katrineholms stad fi ck sina stads- rättigheter år 1917. Staden var då vackert bebyggd med breda trädplanterade gator och gav ett helhetsintryck av trädgårdsstad.

Det fi nns lämningar som visar på att området har varit bebott sedan ca 6000 år tillbaka i tiden.

Ett antal större vägar går förbi staden, som väg 52, 55, 56, 57,

vilka förbinder Katrineholm med bland annat Vingåker, Norrkö- ping, Flen, Gnesta, Eskilstuna och Nyköping. Sedan förbifart Katrine- holm öppnades har trafi ken inne i staden minskat. (Ur Översiktsplan 2030, Katrineholms kommun. Del staden. Miljökonsekvensbeskriv- ning)

Hållbart resande

Översiktsplanen är tydlig i sin målsättning att ställa om trafi ksys- temet i en hållbar riktning.

”Planeringen ska syfta till att fl ytta över resandet från dagens favori- serande av bilen till hållbara och

Foto: Hanna MaxstadFoto: Hanna Maxstad

attraktiva alternativ. När cyklisters och kollektivtrafi kens behov sätts främst fi nns förutsättningarna som leder till förändrade mönster i resandet. För att detta ska kunna genomföras krävs åtgärder både lokalt och regionalt.” (ur ÖP).

”I den nära staden prioriteras resande med gång-, cykel- och kollektivtrafi k framför bilåkande för att begränsa utsläpp av växthus- gaser. Prioriteringen av gång- och cykeltrafi k samt kollektivtrafi k bidrar till en tillgänglig stad för alla. Bilarna i den nära staden ges mindre utrymme vilket bidrar till en bättre miljö. Den nära staden ger fl er personer möjligheten att bo eller arbeta centralt med möjlighet till ut- och inpendling från och till större städer i regionen.” (ur ÖP).

I Planförslaget beskrivs i kapitlet

”Trafi k i staden” hur omställningen mot ett hållbart resande ska ske och vilka konkreta åtgärder som föreslås. Katrineholm har mycket goda förutsättningar att kraftigt öka förfl yttningarna till fots och med cykel och att reducera bilan- vändningen. De fl esta av stadens

bostäder, funktioner och service- utbud är samlade inom en radie på 2 km från centrum. Det är också inom detta område som staden huvudsakligen ska förtätas enligt ÖPn. Det innebär att en genom- snittlig resa på cykel inom tätorten tar cirka 10 minuter och aldrig mer än 20 minuter (= den tid det tar att cykla från en ytterkant till en annan).

För det regionala resandet mellan staden och dess omland har kollektivtrafi ken en viktig uppgift.

Ett sätt att öka kollektivtrafi kens tillgänglighet och attraktivitet är att differentiera linjenätet så att man har vissa stomlinjer på de stora stråken och lokala servicelinjer som trafi kerar de mindre vägarna och matar till stomlinjerna. Goda cykelmöjligheter på landsbygden kan också bidra till att ta cykeln till de större vägarna där stomlinjerna går.

Pågående Trafi knätsanalys och Trafi kstrategi beskriver den inriktning som kommunen ska arbeta efter när det gäller trafi k- frågor under de kommande åren.

Framtagen Hastighetsplan och

Parkeringsstrategi under arbete kan också påverka utformning av stråket.

I juni 2015 beslutades den nya gång- och cykelplanen i kommun- styrelsen. Den innehåller konkreta åtgärder som påverkar sträckan.

Vasavägen – Stockholmsvägen är där utpekad som snabbstråk för cyklister med prioriterad framkom- lighet och hög säkerhet.

De förslag som förs fram i detta gestaltningsprogram ansluter till ÖPns mål och inriktning om förbättrad tillgänglighet för gående, cyklister och kollektivtrafi k.

J

Vasabron

Trafikplats Heden

56 55

57

edVi

vägen Stock

holmsvägen Äppelvä

gen Päronvä

gen

Videvägen monvägen

STADSANALYS - FÖRSLAG GENOMFART KATRINEHOLM DELSTRÄCKA CENTRUM

Uppsala

Stockholms

vägen

nvägen Kråkbärsvägen

M

ullb

ärs

vägen

Körsbärsvä

nge svägeStockholmn

Moväge

57 55

55

11

U Uppsala

1111

Lövåsen

Lövåsen

Lasstorp

Stockholmsvägen

Österleden

Väg 52/55

N

B A E

D

G

H F C

1

2

3

4

3. Åtgärdsförslag

Norr — LÄGE

1. Trafi kplats Heden Nuläge:

En ny cirkulationsplats anlades i samband med att förbifarten byggdes. Här ska trafi kanter norr ifrån göra vägvalet om de ska köra genom centrum eller köra förbi.

Cirkulationen är anonym och den befi ntliga informationsplatsen är placerad längre norrut. Under förbifarten fi nns en gång- och cykeltunnel.

LEDORD

— Läge för välkomnande till Katrineholm

— Identitet

— Läge för vägval

— Läge att annonsera staden

— Läge för handel

ÖP 2030:

I översiktsplanen har ett område reserverats för utbyggnaden av den andra etappen av Östra förbi- farten mellan väg 55/57 och väg 56 fram till i höjd med Strängstorp.

Förslag:

A — Konstverk och plantering i rondellen som väcker intresse och fungerar som landmärke och igenkänningssymbol för Katrine- holm.

B — Befi ntlig informationsplats ersätts med en ny och förläggs

Trafi kplatsen bör ha en gestaltning som fungerar som igenkänning.

Trafi kplats Heden i dagsläget, vy mot nordost.

Näckrosen kan vara en inspiration till gestaltning i cirkulationsplatsen.

som ett fjärde ben i cirkulationen.

Utformningen ska väcka intresse och ge ett välkomnande intryck med temat ”Välkommen till Lustgården”. Informationsplatsen kan då vara entré till föreslagen Hantverksplats (se punkt 2, Norra infartssträckan). Placeringen av denna bör då ske med hänsyn till den föreslagna vägutbyggnaden.

Foto: Truls Olin

3. Trafi kplats Blåklockan Nuläge:

Konstverket Blåklockan är ett tydligt landmärke i rondellen.

Gång- och cykelbanan fortsätter söderut på båda sidor om Stockholmsvägen. På den östra respektive den södra sidan av cirkulationsplatsen fi nns det gång- och cykelpassager, det vill säga omarkerade överfarter utan trafi k- säkring.

Förslag:

— Komplettera rondellen med plantering som anspelar på

”Sveriges Lustgård”.

— Förbättra säkerheten för gång- och cykeltrafi kanter då de korsar vägen genom att hastighetssäkra passagerna med hjälp av förhöj- ning och tydligare markering med exempelvis pollare och infärgad beläggning.

n

sg

ata

n

Vassmogatan

våsvägen

Ka pel

lga

ta

n

Sntaägerrv Skola

Lövåsen 56

55

57

Järnvägsgatan

edVi

väge Stock

holmsv ägen Äppelvä

gen

tan

Mossvä gen

sgatan Vassmogatan Lövåsvägen

Päronvä gen

Videvägen monvägen

S tarrvägen

olmsvägenStockholm svägen

STADSANALYS - FÖRSLAG GENOMFART KATRINEHOLM DELSTRÄCKA CENTRUM

A

Uppsala

Lövåsen Lasstorp

V id evägen

Stockholmsvägen

nvägen

Vall

äav

nge

Kråkbärsvägen

Krikonvägen

Vassmogatan genMärsväullb

Körs

värsbä

nge

Plommonvägen

rmalmsgatan

Päronvägen Astrakanvägen

Videvägen

Stockholmsvä

gen

Stagenvärr Äppelvägen

Mossvägen

Starrvägen

Stocsv

ägen

Moväge

5 57 56 55

Lövåsv äge

n

11

U Uppsala

1111

Lövåsen

Lövåsen

Lasstorp

5

Stockholmsvägen

Videvägen Österleden

Väg 52/55

Vassmogatan

Valla vägen Lövåsvägen

N

N

300m

B A E

D

G

J

L K I

H F C

1

2

5

6 3

4

2. Norra infartssträckan / (Östra Infarten 1)

Nuläge:

Tidigare var denna sträcka skyltad för 70 km/h men i samband med förbifartens öppnande ändrades detta till 1+1 väg med en bred refug och skyltad hastighet 60 km/h.

Västra sidan är öppen mark som övergår i ett mindre skogsparti. På östra sidan dominerar handelsom- rådet Lövåsen och här ligger en gång- och cykelbana längs vägen.

Norra infartssträckan har ingen gatubelysning men det planeras för detta i korsningen vid Biltema.

ÖP 2030:

På vägens västra sida föreslås etablering av större handels- och kontorskomplex (C). På östra sidan kommer området att fortsättningsvis utvecklas för handel men det fi nns även möjlighet att komplettera med bostäder (D).

Trafi kplats Blåklockan med konstverket Blåklockan av Niklas Mulari.

Förslag:

E— Hantverksplats med till exempel koloniträdgårdar, handelsträdgård, musteri och trädgårdscafé. Här kan fi nnas möjlighet för kolonister att ha försäljning av blommor och grönsaker. Detta skulle även fungera bra tillsammans med exploateringsförslagen i ÖPn.

F — Fortsätt trädraden på östra sidan.

Foto: SwecoFoto: Kjell Pettersson

4. Stockholmsvägen / (Östra Infarten 2)

Nuläge:

Vägen har ett körfält i varje riktning med breda vägrenar. Gång- och cykelbanan är indragen från vägen på västra sidan och bortanför den ligger villaområdet Lasstorp.

På östra sidan fortsätter handels- området Lövåsen och en ny gång- och cykelbana är anlagd fram till Trafi kplats Blåklockan. Mitt på sträckan fi nns busshållplatser på vardera sida om vägen.

ÖP 2030:

Här föreslås området mellan vägen och Lasstorp att exploateras med bostäder i fl erbostadshus och mindre verksamhetsanläggningar.

(Område G).

Förslag:

H — En ny anslutning anläggs ungefär halvvägs på sträckan med infarter till Lasstorp respektive Lövåsens handelsområde (se även K, Lindallén). Detta skulle innebära fl er fördelar trafi kmässigt:

— Vid en exploatering med cirka 200 nya bostäder i området skulle fördelen med en ny infart vara ännu större.

— Lövåsens handelsområde skulle få en kompletterande entré.

— Den skulle avlasta trafi ken till och från Lasstorpsområdet som i dagsläget kör ut på Stockholms- vägen längs Vallavägen med köbildning som följd.

Trafi kplats Lövåsen.

5. Trafi kplats Lövåsen Nuläge:

Hastigheten sänks här till 50 km/h.

Rondellen är omsorgsfullt utformad men de höga belysningsmasterna runt om och körriktningsskyltarna stör helhetsupplevelsen. En gång- och cykeltunnel kopplar samman den östra och västra delen.

Förslag:

I — En upplevelsepark med exempelvis vatten kan utvecklas vid skogspartiet väster om trafi k- plats Lövåsen. Parken kan ges en utformning som uppmuntrar lärande och vetenskap på ett lekfullt sätt.

Möjlighet att leka och lära med vatten i föreslagen upplevelsepark väster om Videvägen.

Foto: Sweco

6. Lindallén Nuläge:

Vägsträckan har ett körfält i varje riktning med breda vägrenar och kantas på båda sidor av lindar.

Efter korsningen med Vassmo- gatan ersätts vägrenarna med en bred målad refug fram till Valla- vägen.

Mellan Videvägen och Vassmo- gatan saknas gång- och

cykelbana på båda sidor av vägen.

Vid Vassmogatan och upp till Vasabron börjar en smal gång-och cykelbana på västra sidan och på östra sidan en trottoar, som även är markerad för cykeltrafi k.

Här börjar också gatubelysningen, som består av höga stolpar.

Stockholmsvägen Storgatan Bo

ndeg at

Storga tan Brunnsgatan

Brogränd tan

sgatan

Vassmogatan

våsv äge

n

Ka

llgape

ta

n

Storga tan Sandgatan

Bry

gg

areg

anat

Sntaägerrv

St ockh Skola

Lövåsen 56

55

57

Järnvägsgatan

edVi

väge Stock

holmsv ägen Äppe

lvägen

tan

Mossvä gen

s

gatan Vassmogatan Lövåsvägen

Päronvägen

Videvägen monvägen

S tarrvägen

olmsvägen Stockholm

svägen

STADSANALYS - FÖRSLAG GENOMFART KATRINEHOLM DELSTRÄCKA CENTRUM

A

Uppsal a

Lövåse n Las

storp

V id evägen

Stockholmsvägen

nvägen

vällaVa

nge

Kråkbärsvägen

Krikonvägen

Vassmogatan genMärsväullb

Körs

gvärsbä

en

Plommonvägen

rmalmsgatan

Päronvägen Astrakanvägen

Videvägen

Stockholmsvä

gen

Sta

rrv

neäg

Äppelvägen

Mossvägen

Starrvägen

Stocsv

äg

en

Moväge

5 57 56 55

Lövåsv äge

n

11

U Uppsala

1111

Lövåsen

Lövåsen

Lasstorp

5

Stockholmsvägen

Videvägen Österleden

5

Vassmogatan

Valla vägen Lövåsvägen

N

N

300m

E

D

G

J

L K I

H F C

2

5

6 3

4

Vägen mellan Videvägen och Vassmogatan kantas av lindar på båda sidor. Cykelbana fi nns bara på västra sidan.

I korsningen med Vassmogatan fi nns busshållplatser på båda sidor samt ett övergångsställe.

Korsningen med Vallavägen uppfattas av många som proble- matisk med långa köer.

Direkt söder om korsningen ligger idag en bensinmack med biltvätt.

ÖP 2030:

Västra sidan av Stockholmsvägen föreslås förtätas på båda sidor av Vallavägen, inklusive bensin- macken.

GC-väg Trottoar

Körfält

Spärrområde

Körfält

breddad-GC-väg GC-vägKörfält Plantering Körfält

Foto: Sweco

Förslag:

J — Vägsträckan mellan Videvägen och Vassmogatan smalnas av och en trädrad

planteras på östra sidan. På östra sidan bör också en gång- och cykelbana anläggas och på sikt även en på vägens västra sida.

K — Om förslaget H(4, Stock- holms-vägen) inte får den önskade effekten att få ner trafi kmängderna

på Vallavägen kan denna korsning stängas och ersättas med en cirkulationsplats i Lövåsvägens förlängning. Den skulle då kopplas ihop med Vassmogatan på den östra sidan.

L — Den målade asfaltsrefugen mellan Vassmogatan och Valla- vägen rivs och ersätts med en trädrad. Trottoaren på östra sidan breddas och görs om till en riktig gång- och cykelbana, liksom GC-banan och trottoaren på västra sidan, upp till Vasabron.

Effektbelysning kan göras på lindarna mellan Vassmogatan och Vasabron.

— Hastigheten, från och med Vassmogatan, sänks till 40 km/h.

Effektbelysning av träd. Sektion som visar nuläget längs Stockholmsvägen.

Föreslagen ny sektion för vägsträckan L.

J

52/55 Trafikplats

Talltullen Vasabron

Stockholmsvägen

55

56 Fabriks

gatan brikFasga

tan

Storgatan Storga

tan Tingshusgatan

Sibeliusga tan

g

PostgatanPo stgatan

Djulögatan Storgatan

Trä atan

nsplan

Br og ränd

Ma lmgatan

V

Storgatan

Si be liusgatan n

0 55

VVVV

Vasa vägen

Djulögatan en

150m

A2 A1

B B1

C

E D

3 2

1

N

Fredsgatan

Foto: Sweco

Centrum — LIV

LEDORD

— Mänsklig skala

— Stadsliv

— Mötesplatser

— Upplevelser

— Årstidsvariation

— Vatten

— Konstnärlig utsmyckning

— Spännande ljussättning

— Trafi ksäkerhet

1. Vasabron

Nuläge:

I direkt anslutning till Vasabron, på norra sidan, fi nns en mindre trafi k- plats där val av körriktning kan uppfattas som ologisk. Fordons- trafi ken över järnvägen går på två broar, en i varje riktning, och med en smal gång- och cykelväg på varje brodel.

Trafi kant som valt fel körriktning

Förslag:

Tidigare utredning har tagit fram ett antal olika alternativ för korsningen varav ett fl ertal har avfärdats. Av de som fanns kvar bedömdes ett svara bäst på de förväntningar som ställts i projektet med hänsyn till trafi ksäkerhet, orienterbarhet, gestaltning med mera.

Två varianter för cirkulationen har sedan tagits fram; A1 och A2. Eftersom broarna delar på sig är det viktigt att fi nna en form på cirkulationen som fångar in alla anslutande vägar samtidigt som dess grundfunktioner med väjningsregler och hastighets- dämpning uppnås.

47 49B 49A A

STOR- GATAN

VASA VÄGEN

STOCKHOLMSVÄGEN

Fordons- trafik Fordons-

trafik

Foto: Sweco

ORGATAN

47 49B

49A 41B 41A

41C 1>1

STORGA TAN

STOCKHOLMSVÄGEN

VASA VÄGEN VASA

VÄGEN

RGATAN

47 49B

49A 41B 41A

41C 1>1

STORGA TAN

STOCKHOLMSVÄGEN

VASA VÄGEN VASA

VÄGEN

Grundförslag som bearbetats.

Alternativ A1 bedöms ge för snäva radier och mindre bra mötesvinklar.

Varianten A2 ger tydliga anslutningar och bra svängradier samtidigt som den skapar bra möjlig- heter för gestaltning.

A1 är anpassad till biltrafi k- rörelserna och kan ses som en förstorning av mittrefugen i befi ntlig trafi kplats. Den ger generösa radier för svängande trafi k, men mycket snäva radier för trafi k som skulle vilja göra U-sväng från öster eller från väster. Väjningspunkterna ger inte optimala mötesvinklar mellan fordon inne i cirkulationen och ankommande fordon.

A2 är mer anpassad efter platsens form och kan ses som en cirkulär cirkulationsplats, som delats på mitten och de två halvorna dragits isär. Det innebär att radierna håller jämn standard och anlutningarna

blir utformade på ett bra och tydligt sätt. U-sväng är möjlig från alla riktningar. Lösningen tar större yta i anspråk, men bedöms ge en bättre funktion och ge bättre förutsättningar för gestaltning av platsen.

Gång- och cykelpassager med framförvarande raksträckor behöver hastighetssäkras. En djupare studie måste göras bland annat beträffande gång- och cykeltrafi k.

High Line i New York, exempel på park på fd järnvägsbro.

Stockholmsvägen

55

56 Fabriks

gatan

bFa

riksgatan

Storgatan Storga

tan T

Sibel iusgat

an PostgatanPo

stgata

Djulögatan

Trä atan

nsplan

Malmgat an Storgatan

Si be liusgatan an

0 55

Vasa vägen

Djulögatan en

150m

A2 A1

B B1

C

E D

3 2

1

N

Fredsgatan

Sweco

Karta: Katrineholms kommun

2. Vasavägen Nuläge:

Delsträckan är Katrineholms ansikte utåt och det som besökare först möts av då de kommer in mot centrum. En fyrfältig gata, vägportaler, höga belysnings- stolpar, bensinmackar, stora parkeringsytor mm. Här samsas även gång- och cykeltrafi k på smala ytor och i gatukorsningarna är cykeltrafi ken lågprioriterad.

Först i korsningen med Freds- gatan är skalan och omgivning mer stadsmässig men tillgängligheten för gång- och cykel är fortfarande låg.

ÖP 2030:

Visionen är att öka tätheten i stadens centrum med fl er bostäder och verksamheter som ska bidra till en mer livfull stads- miljö. Bostäder nära befi ntliga kommunikationsleder och kollek- tivtrafi kleder ska prioriteras. Längs stråket ska en koncentration av bebyggelsen ligga med en högre och tätare utformning. Ombygg- naden av gamla genomfarten ska ske med fokus på gång- och cykeltrafi kanter.

Vasavägen idag.

Förtätningsområden inom tät stadsbebyggelse (ÖP 2030).

Trottoar

Trottoar Körfält Körfält

Körfält Körfält Körfält

6

4C

4D

6A 6C

6B 6D

6E 2

GULLVIVAN KAPRIFOLEN

FABRIKSGA TAN

VASA VÄGEN

VASA VÄGEN

Förslag:

B — Smalna av gaturummet enligt principsektion till två körfält och ge plats åt bredare gång- och cykel- banor samt gatuplanteringar. Ta bort gatuportaler och ersätt befi nt- liga belysningsstolpar med lägre.

Utformning av omkringliggande områden på båda sidor om Vasavägen utförs i ett senare skede.

Principsektion för Vasavägen/Eriksbergsvägen.

Nulägessektion för Eriksbergsvägen mellan Linnévägen och Tegnérvägen.

Principutformning av Vasavägen/Eriks- bergsvägen.

GC-väg GC-vägKörfält

Körfält

PlanteringTrädAngöring PlanteringTrädAngöring

4,5 2,25-3,25 3,25 3,25 2,25-3,25 4,5

20-22 m

B1 — Korsningen Vasavägen/

Fabriksgatan utformas som cirkulationsplats med ett körfält i cirkulationen. Ytterdiameter 28 m. Storleken motiveras av att det är mycket svängande busstrafi k och privatbilar in mot Centrum. Ett visst intrång kan dock behöva ske på någon sida av korsningen.

Förslag på cirkulationsplats i korsningen Vasavägen/Fabriksgatan.

Shared space - yta

G/C-väg

G/C-väg Förbättrad rörelse för gångtrafik

Nämndhusparkering

Kvarnbacken VASA

VÄGEN

VASA VÄGEN

FREDSGA TAN KÖPMANGA

TAN

FREDSGA TAN

Foto: Sweco

Stockholmsvägen

55

56 Fabriksgatan

bFa

riksga

tan

Storgata Storga

tan

Sibel iusgatan PostgatanPo

Djulögatan

Trä atan

Ma lmgatan

Tegnérvägen Si be liusgatan väge

0 55

Vasa vägen

Tegnérvägen Djulögatan

150m

A2 A1

B B1

C

E D

3 2

1

N

Fredsgatan

Foto: Sweco

föreslås en omlastningscentral vid logistikcentrum för samordning av transporter.

För vidare gestaltning bör en tävling utlysas om hur platsen ska se ut.

Förslag på Shared Space-yta som knyter ihop Fredsgatan med Vasavägen. Ytan har ett sammanhållet markmaterial som även spiller ut över Vasavägen, samt har samma marknivå som gågatan.

Korsningen Fredsgatan/Köpmangatan som kan mynna ut i en Shared space-yta.

Shared space-yta, exempel från Dragarbrunns- gatan, Uppsala.

C — Gågatan, vid Kvarnbacken, breder ut sig som Shared

space-yta över både Fredsgatan och Vasavägen och skapar en entréplats i centrala staden där även hörnet av Nämndhusparke- ringen innefattas. Detta öppnar stråket ner mot Stortorget. Den upphöjda ytan med sin avvikande

markbeläggning gör att fordons- trafi k måste anpassa sig till de gående. Förslaget innebär också att avfarten till Fredsgatan, mot Kullbergska sjukhuset, blir mer naturlig.

För att minska antalet varutran- sporter till butikerna i centrum

D — Smalna av gaturummet enligt principsektion till två körfält, bredare gång- och cykelbanor, gatuplanteringar, ta bort gatupor- taler. Befi ntliga fackverksstolpar kan i vissa lägen behållas och användas för placering av ny belysningsarmatur och effektbe- lysning.

Foto: SwecoFoto: Sweco

Foto: Sweco

Gångbana G/C-väg

G/C-vä g

Bilgata

cykelstråk cykelstråk

DJULÖGA TAN

TEGNER VÄGEN

TEGNER VÄGEN RÄDDNINGS- TJÄNSTEN

ev ny byggnad Shared space - yta

20 m STADSPARKEN

Området mellan stadsparken och Räddningstjänsten idag.

Exempel på dagvattenhantering i stadsmiljö.

3. Stadsparken Nuläge:

Gatan uppfattas fortfarande som en genomfart med fyra körfält, gatuportaler mm och cykelbanor saknas helt. Räddningstjänstens stora asfaltsyta förstärker detta intryck. Som motpol ligger Stads- parken på motsatta sida och dess integrering med Gröna Kulle har gett sträckan en positiv inramning.

Här fi nns även busshållplats i båda riktningarna. I korsningen med Djulögatan byter Vasavägen namn till Eriksbergsvägen.

ÖP 2030:

I översiktsplanen föreslås området med Räddningstjänsten utvecklas

med ny bebyggelse. Förslag:

E — Sträckan mellan Djulögatan och Tegnérvägen görs om till Shared Space och knyter ihop Stadsparken med ytan framför nuvarande Räddningstjänsten.

Den är upphöjd och utformas som ett trädtorg med olika blommande arter och med en avvikande markbeläggning där biltrafi ken anpassar sig på de gående och cyklandes villkor. Denna lösning

skulle också innebära att stora mängder dagvatten kan fördröjas lokalt. Innan beslutet om hur bebyggelsen ska utformas så kan förvandlingen av ytan genomföras i etapper. Behålls den befi ntliga byggnaden eller att en ny byggs i samma läge kan den platsbild- ning som skapas bli ett positivt inslag längs stråket. Tegnérvägen föreslås öppnas för fordonstrafi k.

Illustration: Kristoff Laufersweiler

Illustration till möjlig utformning av Shared Space-yta vid Stadsparken. Platsen utformas som ett trädtorg med strikt rutmätsmönster. Träden består av olika arter för att få varierad blomning och färg. Ytan är upphöjd, vilket gör att fordontrafi k får köra upp en nivå för att passera platsen.

24

9A

9B 4

1

LINNÉVÄGEN LINNÉVÄGEN

ERIKSBERGS- VÄGEN ERIKSBERGS-

VÄGEN

Linnévägen

Gröna stigen

Källgatan

Jungf rugatan Jägaregatan Tegnérvägen

Tegnérvägen

Eriksber

gsvägen

Linnévägen

F

F G

H

I

4

5

Förslag på ny utformning av korsningen Eriksbergsvägen/Linnévägen i syfte att ge ett jämnt trafi kfl öde och ökat utrymme för cykeltrafi k.

Exempel på sektion för Eriksbergsvägen med bredare gång- och cykelbanor och trädplanteringar.

Strax innan Åsgatan fi nns en busshållplats på östra sidan och efter Åsgatan en på västra sidan.

Förslag:

F — Smalna av gatan enligt principsektion till två körfält, bredare gång- och cykelbanor, gatuplanteringar, ta bort gatupor- taler. Befi ntliga fackverksstolpar kan i vissa lägen behållas och användas för placering av ny belysningsarmatur och effektbe- lysning.

G— Korsningen föreslås utformas som en cirkulationsplats i syfte att fånga in de korsande gatornas snäva vinklar och att ge ett lugnt 4. Eriksbergsvägen

Nuläge:

Gatusektionen är fortsatt storskalig ända upp till Åsgatan med sina fyra fi ler och de kompo- nenter som förknippas med en trafi kled. Här saknas cykelbanor helt. Grusytan mellan ICA och befi ntlig trottoar samt parke- ringsytan vid Wallins bil förstärker känslan av genomfart. Det enda som håller ner skalan är trädplan- teringen i mittrefugen innan korsningen med Linnévägen.

Denna korsning är i dagsläget överdimensionerad och här bygger KFAB 125 nya bostäder helt i linje med stadens visioner för

en tätare stadskärna. och jämnt trafi kfl öde. Förslaget

medför minskade ytor för biltrafi k jämfört med dagens utform- ning samtidigt som cykel ges ökade ytor. Cykelbanor förläggs utanför cirkulationen och korsar de anslutande vägarna vid

övergångsställena. Rondellen kan utföras antingen som fast eller överkörningsbar.

H — Öppna för tillfart till Jägare- gatan

Illustration: Julia ÅbergFoto: Sweco

5. Åsen Nuläge:

Efter Åsgatan minskar antalet körfält till två, med asfaltsrefug och spärrlinjer i mitten. På västra sidan fi nns en busshållplats. På båda sidor ligger åsen och naturen kommer tätt inpå gatan.

ÖP 2030:

”Den östra och västra entrén präglas av åsen som följer vägen och intrycket bör bevaras i största möjligaste mån”.

Förslag:

I — Smalna av körfälten enligt principsektion till två körfält, bredare gång- och cykelbanor, gatuplanteringar med tall för att stärka kopplingen till åsen, ta bort gatuportaler. Befi ntliga fackverks- stolpar kan i vissa lägen behållas och användas för placering av ny belysningsarmatur och effektbe- lysning. Vissa utvalda, befi ntliga, träd kan effektbelysas för att göra sträckan mer intressant.

Eriksbergsvägen genom Åspartiet i nuläget, vy norrrut.

Förslagsskiss med avsmalnad väg och plats för cykelbana.

Linnévägen

O

S kogsgata Gröna

stigen Källgatan

Jungfrugatan Jägaregatan Tegnérvägen

Tegnérvägen

Eriksber

gsvägen

Linnévägen

F

F G

H

I

4

5

40

Talltullen 0

In Sö

©

S K

Sk Da

N

Trafikplats Talltullen

1

2

160m

Foto: Sweco

FREJGATAN

ÅSLIDEN 29 25

2E 2DC - B2A

4K4L 4DC - B4A

1AB - C 1D 1EF - G1H

3G3H

1

5A 5B 5C 5D

3A 3B 3C

3D

10A 10B 10C 9

11 8A 8B

4

2A

8

3

4

1

1 9

7 1

3

6

2

13 21

10

13

GERN

LEOPARDEN

HERMELINEN

Eriksbergsvägen

möjlig exploatering

LEDORD

— Välkomnande entré till Katrineholm och Lustgården

— Identitet

— Lyft fram landskapet

— Fritid och sport

— Natur och friluftsliv

— Plats för ballongfl ygning

Djulö kvarn

Trafikplats Talltullen

Trafi kplats Talltullen, vy från söder.

1. Trafi kplats Talltullen Nuläge:

Trafi kplatsen är för sitt syfte i dagsläget överdimensionerad och tar stora centrala delar i anspråk.

Den är svår att överblicka och har många konfl iktpunkter.

ÖP 2030:

Enligt översiktsplanen kan trafi k- platsen byggas om och därmed skapa utrymme för 100-200 bostäder i form av fl erbostadshus.

Läget är också lämpligt för ett landmärke.

Söder — LUST

Vid workshopen framkom många olika förslag på hur Trafi kplats Talltullen skulle förändras och

trafi ken ledas. Gemensamt var att i princip ingen ville ha kvar den befi ntliga utformningen.

Gör man om trafi kplatsen kan den även sluta utgöra en barriär som den är i dagsläget och stora ytor skulle tillskapas för framtida byggnation.

Ett helhetsgrepp måste tas för hela Talltullen och för att kunna ta fram några realiserbara förslag behövs bättre underlag där bland annat nuvarande och framtida trafi kfl öden utreds.

Förslag på utformning av Trafi kplats Talltullen.

40

Fångstgrop Talltullen

A

N

Trafikplats Talltullen

Vasa vägen

2

160m

Foto: Sweco

3. Vasavägen - Djulö kvarn Nuläge:

Vägen går genom tät blandskog och de möjliga utblickar över vatten som skulle kunna vara avbrott är igenvuxna. Den är också onödigt bred då trafi ken har minskat sedan förbifarten byggdes.

Två oskyddade passager, dels för vandringsled och dels vid en mindre rastplats med en falsk runsten från 1800-talet, över vägen fi nns ungefär mitt på sträckan. Avfarten mot Dufve- holms herrgård är väl markerad och även här fi nns en oskyddad passage. Från Vasavägen/

Djulökvarnsvägen är Trafi kverket väghållare.

ÖP 2030:

Enligt den gång- och cykelplan som tas fram under 2015 så föreslås att säkerheten för gång- och cykeltrafi k mellan Djulö och Strångsjö förbättras.

Vy över odlingslandskapet med Djulö på höger sida.

Förslag:

Själva vägsträckningen har stora positiva kvaliteter och kräver inga större åtgärder.

A — Slygallring vid gång- och cykelbanorna.

— Se över vägvisning mot Djulö friluftsområde och herrgård.

2. Odlingslandskapet Nuläge:

Väg 55 är här tvåfi lig med breda vägrenar och en skyltad hastighet på 70 km/h. Efter villaområdet i Talltullen breder Djulö gärde med

sin allé ut sig på östra sidan och på västra sidan ligger stadsdelen Backa med sina villor. Planskilda korsningar i form av gång- och cykeltunnlar fi nns i södra delen av Talltullen samt i korsningen med Vasavägen. Den södra av dessa två upplevs av många som otrygg.

Fotb.pl.

Rastpl.

Backa

B

C

N

Djulö kvarn

3

4

160m

Förslag:

— Fortsatt utredning, i dialog med Trafi kverket, att fi nna lämpliga

åtgärder för att skapa säkra passager över vägen.

— På sikt göra vägen smalare och i samband med det anlägga en gång- och cykelbana längs sträckan.

B — Gallra ur vegetationen för att skapa utblickar över vatten på båda sidor av vägen.

4. Informationsplats Djulö Kvarn Nuläge:

Informationsplatsen för Katrine- holm ligger bra placerad vid Djulö Kvarn och med möjlighet för fi ka i trevlig miljö.

Förslag:

C — Informationsplatsen dyker upp plötsligt och bör signaleras för tidigare.

— Mer information om ”Sveriges Lustgård”.

4. Fortsatt arbete

Tanken med detta Gestaltnings- program är att det ska ligga till grund för att kunna förverkliga visionen om ett stråk genom Sveriges Lustgård. Redan i detta skede har arbetet varit ett samarbete mellan olika förvalt- ningar för att skapa en samsyn på hur resultatet kan tänkas bli.

Det ska vara ett underlag för det fortsatta arbetet med projektering men även som utgångspunkt till eventuella tävlingar då det gäller detaljutformning av specifi ka platser. Utbyggnaden kommer att ske i etapper och fortsatta utred- ningar kommer att visa vilka som kommer att prioriteras. Gestalt- ningsprogrammet ligger till grund för kommunens investeringsplaner under kommande år.