Elevernas egenplanerade lektioner i hem- och konsumentkunskap.: Arbetsuppgift för delaktighet i planering av lektionerna.

(1)

Elevernas egenplanerade lektioner i hem- och konsumentkunskap.

Arbetsuppgift för delaktighet i planering av lektionerna.

The students’ own planned lessons in home and consumer studies.

The assignment for taking part in planning of the lessons.

Ingela Hansson

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Lärarprogrammet

Grundnivå, 15hp

Handledare: Elisabet Olsson Examinator: Ann-Britt Enochsson Datum2014-02-19

(2)

Abstract

The purpose of this developmental research was to test the new way of working when the students were to take part in planning of cooking during the lessons in home and consumer studies, because the aim of the school is to teach the students to take the responsibility for their studies. This new way of working is planned for three lessons. The two first lessons should be used by students in the group to plan and organize their meal. During the third lesson the students must be responsible for cooking ready their meal and afterwards they must evaluate the results. The result of this new way of working was new for the students and they thought it was fun to be responsible for cooking during these lessons in home economics. The students in the groups were of mixed ability and they developed their knowledge from the levels of their ability. Due their experience the students gain delight and possibility to cook different meals which do not have to cost much, at the same time to learn to co-operate with others in the group and create a lifelong learning.

Keywords

Responsibility, planning and participation.

(3)

Sammanfattning

Syftet med detta utvecklingsarbete var att prova ett nytt arbetssätt där eleverna blir delaktiga i planeringen av de måltider som ska tillagas under hem- och konsumentkunskaps lektioner, eftersom skolans mål är att eleverna ska ta eget ansvar för sina studier. Arbetssättet som eleverna kommer att arbeta med planeras och testas under tre lektioner. De första två tillfällena ska eleverna i gruppen planera och organisera sin måltid. Vid tredje tillfället ska eleverna ansvara för att måltiden tillagas, därefter ska de även utvärdera sitt resultat.

Resultatet av detta arbetssätt blev för eleverna ett nytt sätt att arbeta och de tyckte det var roligt att vara delaktiga i vad som tillagas under hem- och konsumentkunskapen. Eftersom eleverna befinner sig på olika kunskapsnivåer utvecklas de utifrån sina befintliga förmågor.

Genom praktisk erfarenhet får eleverna lust och möjlighet att prova på olika sorters maträtter som inte behöver kosta så mycket, samtidigt som det ska vara roligt för dem. De ska även lära sig att samarbeta med varandra och att skapa ett livslångt lärande.

Nyckelord

Ansvar, planering och delaktighet.

(4)

Innehållsförteckning

Bakgrund ... 1

Syfte ... 2

Frågeställningar ... 2

Utvecklingsarbetets förankring i litteraturen ... 3

Utvecklingsarbetet i praktiken ... 6

Planering... 6

Det gamla arbetssättet ... 6

Utformning av det nya arbetsmomentet ... 6

Gruppernas utformning ... 8

Klassrummets utformning ... 9

Genomförande ... 9

Presentation av grupperna till eleverna ... 9

Observation av gruppernas arbete under första lektionen ... 9

Presentation av det nya arbetssättet - Första lektionen ... 10

Andra lektionen ... 11

Tredje lektionen ... 11

Elevernas resultat ... 11

Elevernas utvärdering ... 12

Utvärdering av elevernas utvecklingsarbete ... 13

Etiskt förhållningssätt ... 14

Diskussion ... 15

Resultat ... 17

Slutsats ... 19

Kritisk granskning av det egna arbetet ... 19

Referenser ... 20

Bilagor ... 21 Bilaga 1

Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6

(5)

1

Bakgrund

Efter att jag hade arbetat som kock under många år bestämde jag mig för att börja studera till lärare. Jag ville utbilda och inspirera andra. Under åren som kock har jag haft Komvuxelever som jag utbildat i kokkonster och de var en stor inspirationskälla till mitt kommande yrkesval.

När jag började min nuvarande tjänst som hem- och konsumentkunskapslärare på högstadiet insåg jag att det var ett intensivt arbete att jobba med en grupp fjortonåringar. För mig var det nya utmaningar och ett annat arbetssätt.

Jag ville utforma ett arbetsmoment i hem -och konsumentkunskap för att få eleverna vara mer delaktiga och ansvariga i undervisningen utifrån sina förmågor. Det var viktigt för mig att de skulle utvecklas socialt, att de skulle lära sig att ta hänsyn till kulturella variationer och traditioner i kosten och att de skulle få de praktiska kunskaper som påverkar individens och familjens välbefinnande, hälsa och gemensamma resurser.

Det nya sättet är annorlunda mot det som jag tillämpat tidigare. Enligt det gamla sättet var det jag som planerat och organiserat måltider. Det var också jag som bestämde vad vi skulle tillaga på lektionerna och organiserade grupper för eleverna. Därefter beställde jag hem varor, hämtade dem, ställde dem in i kylen för att sedan plocka fram dem inför lektionen. I början på lektionen hade vi genomgång av receptet och därefter berättade jag hur de skulle tillaga maten och jag visade hur de skulle tillaga maten. Jag trodde att jag var tillräckligt tydlig under genomgången, men det visade sig att det fanns elever som inte hade förstått hur de skulle tolka receptet och hur de skulle laga målet. Det visade sig att eleverna hade olika förmågor att tolka ett enkelt recept och hade svårigheter att framställa en måltid praktiskt, eftersom de befann sig på olika kunskapsnivåer.

Denna traditionella undervisning som vänder sig till en åldersgrupp (Piagets teori, Schwebel, 1976) kändes inte tillfredsställande, så jag ville prova andra pedagogiska teorier och metoder som skulle kunna hjälpa eleverna att bli ansvariga och delaktiga i undervisningen då de på egen hand skulle planera en måltid och sedan tillaga den. Teorier som utvecklades av Dewey (Sundgren, 2005) och Vygotskij (Säljö, 2005) var mest lämpliga för undervisning i hem- och konsumentkunskap. Dewey fastställde att det var viktigt med både praktisk och teoretisk undervisning, ”learning by doing”. Deweys pedagogik kallas aktivitetspedagogik där teori, praktik, handling och reflektion flätas samman. Dewey menade att målet med utbildningen skulle vara att få levande kunskap som de skulle få praktisk nytta av yrkesmässigt och personligt. Eleverna skulle få möjlighet i sin utbildning att utveckla förmåga till kritiskt tänkande och problemlösning, istället för att bara lära sig momenten utan reflektion. I mitt arbetsmoment skulle eleverna välja själv vad de vill tillaga, göra en inköpslista, planera genomförandet och reflektera över vad de gjort.

Vygotskijs (Säljö, 2005) teorier baseras på social kompetens som är ett fundament i människors utveckling. Han menar att alla barns förmågor (intellektuella, emotionella, sociala) har sina rötter i sociala relationer. Det innebär att eleverna kan vara djupt engagerade

(6)

2

i sitt arbete, eftersom de har intresse att genomföra det. Det var viktigt för mig att engagera och utveckla det sociala samspelet mellan eleverna.

En annat viktig teori enligt Vygotskij (Säljö, 2005) är att eleverna ska utvecklas utifrån sina förmågor. Genom arbetsmomentet som jag utformat har eleverna möjlighet att utvecklas vidare från den kunskapsnivå som de befinner sig på. De ska själva bestämma vilken mat de ska tillaga, förhoppningsvis väljer de något som de kan klara av att genomföra, för att i fortsättningen utmana sig själva med att välja nya maträtter. Denna metod utmanar elevernas olika förmågor på ett tydligare sätt än det jag provat tidigare.

Syfte

Syftet med utvecklingsarbetet var att skapa ett arbetsmoment baserat på Deweys och Vygotskijs teorier för att få eleverna att utvecklas socialt, vara delaktiga och ansvariga i sina planeringar och att ge dem kunskaper utifrån sina förmågor och kunskapsnivåer.

Frågeställningar

1. Varför fungerade Piagets teorier inte fullt ut för att utveckla elevernas initiativförmåga, kreativitet, delaktighet och ansvar i arbetet?

2. Vilka av Vygotskijs teorier kan/bör tillämpas för att eleverna ska vara delaktiga och ansvariga för sitt arbete i hem. Hem- och konsumentkunskapsundervisningen?

3. Vilka av Deweys teorier om teoretisk och praktisk undervisning ska tillämpas för att utveckla elevernas initiativförmåga, kreativitet och delaktighet vid matlagning och skapande av måltider?

4. Vilka av Vygotskijs teorier ska tillämpas för att eleverna ska utvecklas socialt i planeringen av en måltid utifrån sina förmågor, sitt intresse och sin kunskapsnivå?

(7)

3

Utvecklingsarbetets förankring i litteraturen

I den nya läroplanen skriver Skolverket (2011a) att eleverna ska utveckla sina kunskaper och det ska locka elevernas lust att lära i framtiden. I undervisningen får man rätta sig efter varje elevs behov då det finns olika vägar att nå målet. Eleverna ska även lära sig att ta ansvar för utvecklingen av sina kunskaper som de behöver och kommer att ha nytta av i framtiden i samhället. När jag utformade detta arbetsmoment för eleverna ville jag att eleverna skulle lära sig planera och tillaga mat. Elever som har individuella behov som specialkost skulle få möjlighet att lära sig planera maträtter och tillaga dem. Eftersom eleverna har olika kunskaper har de möjlighet att utvecklas från den kunskapsnivå där de befinner sig. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov.

Syftet i hem- och konsumentkunskapens är att eleverna ”ska utveckla kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet” (Skolverket, 2011a, s 42).

Arbetsmomentet som jag utformat baseras på grundläggande demokratiska värderingar och arbetsformer, som ska hjälpa eleverna att ta eget ansvar i planeringen och vara aktivt delaktig i genomförandet av tillagning av måltiden. Eleverna ska bilda grupper där de kommer att utveckla sina förmågor att utöva inflytande och ta ansvar,

Arbetsuppgiften är uppdelad i teoretisk och praktisk undervisning där den teoretiska undervisningen innebär att läraren undervisar eleverna i utformning av planeringen och genomförandet av en måltid. Därefter får eleverna på egen hand ta ansvar för sitt arbete. Efter eleverna har planerat och organiserat måltiden under den teoretiska lektionen, kommer de att göra inköp av livsmedlen och tillaga maträtten under den praktiska lektionen. Därigenom kommer eleverna utveckla sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning och skapande av måltider.

Vygotskijs teorier avspeglas i den nya läroplanen. Vygotskij (Säljö, 2005) lanserade idén om att barns utveckling sker i samspel med omgivningen. Gemensamma värderingar och den sociala och kulturella värld som skolan utgör, skapar utrymme och förutsättningar för lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet, står det i det nya läroplanen (Skolverket, 2011a). Enligt Vygotskij är det viktigt att skapa goda lärmiljöer för lärande genom att stödja och utmana alla elever i deras lust att lära, att ge dem möjlighet att få den tillfredsställelse som leder till framsteg och möjlighet att övervinna svårigheter. En annan viktig teori enligt Vygotskij är att elever ska utvecklas utifrån sina förmågor. Läraren måste kartlägga var varje elev befinner sig för att kunna planera undervisningen strax över deras tidigare kunskapsnivå. Då blir det lättare för dem att ta nästa steg i sin utveckling. I början jobbar eleverna med hjälp av en vuxen för att sedan lära sig att göra uppgifter på egen hand.

Det kallar Vygotskij för den proximala utvecklingszonen.

I arbetsmomentet jag hade utformat blev undervisningen anpassad till elevernas utvecklingsnivå. Jag bildade grupperna, där de kunde utveckla det sociala samspelet på det bästa sättet. De hade fått möjlighet att välja en måltid och arbetssätt som de kunde klara av eller välja något de ville och vågade utmana sig själva med. Vissa elever skulle klara av denna uppgift med lite handledning medan andra elever skulle behöva mycket stöd och uppbackning eftersom de inte hade erfarenhet av att arbeta på detta sätt. Arbetet i en grupp med bra sampel skulle leda till stimulans i kunskapsutveckling av andra elever. Som lärare hade jag stimulerat och utmanat eleverna utifrån deras kunskapsnivåer och följde deras framsteg.

(8)

4

En annan pedagog Dewey (Sundgren, 2005) lanserade begreppet ”learning by doing”.

Deweys pedagogik kallas för aktivitetspedagogik. Enligt den här pedagogiken sker lärande bäst genom aktivt deltagande i aktiviteter man vill lära sig något om. Eleverna skulle få chansen att undersöka, pröva och experimentera för att hitta ny kunskap. Varje elevs intresse och aktivitet skulle vara utgångspunkt för arbetet som skulle främja utvecklingen och lärandet. Pedagogens uppgift är att vägleda och organisera arbetet i gruppen. På så sätt kan skolan förbereda eleverna att lösa praktiska problem som de senare kommer att möta. Dewey (Johansson, 2011) beskriver en undervisningsprocess som består av fem steg; 1)eleverna får välja en arbetsuppgift de är intresserade av; 2) utifrån den arbetsuppgiften utvecklas problem att lösa; 3) eleverna får kunskaper och försöker att hitta lösningar; 4) eleverna kommer på lösningar; 5) lösningsidéerna prövas i praktiken. Jag ville testa Deweys teorier på mina lektioner.

I arbetsuppgiften jag utformade ville jag testa en arbetsuppgift där eleverna skulle framställa en måltid på egen hand utifrån sina intressen och förmågor. Eleverna skulle vara delaktiga i planering, organisation samt att de skulle ta eget ansvar för att arbetet skulle ge resultat.

Därefter skulle eleverna utvärdera sin insats för att se om de skulle kunna göra en liknande uppgift på egen hand nästa gång.

Pedagogen Jean Piaget (Schwebel, 1976) hade andra teorier om utbildning. Experimentet som Piaget hade gjort visade att elevernas olika kunskapsförmågor utformades under barns olika åldrar och att kunskapen utvecklades beroende på vilken ålder barnet hade. Piaget menade att man inte kunde påskynda individens utveckling i gruppen av samma ålder, elevernas gamla erfarenheter måste anpassas till nya utan förklaring och alla skulle nå samma stadier i utvecklingen vid ungefär samma ålder i alla kulturer. Det kunde ske på två olika sätt enligt Piaget: antingen anpassas nya erfarenheten i människans gamla tankemönster, som han kallade för assimilation eller alla utvecklingsfaser skulle läggas på varandra som Piaget kallade för ackommodation. Med andra ord var Piaget intresserad av hur kunskapen utvecklas hos barnen, inte hur de skulle få information eller hur de skulle klara av utförandet. Det visade att barnen hade grundläggande kunskaper och allteftersom barnen blev äldre skulle deras kunskaper förändras.

Enligt Vygotskij (Säljö, 2005) skulle barnet experimentera i sin omgivning. Den sociala omgivningen spelade en väsentlig roll i barnets utveckling. I hans teorier fanns inga ålderbegränsade utvecklingsstadier. Det innebar att i varje åldersgrupp kunde finnas både duktiga och svaga elever som skulle utvecklas utifrån sina kunskapsnivåer och förmågor. Jag föredrog Vygotskijs teorier. I arbetsuppgiften jag utformat blev eleverna delaktiga i planeringen av lektionen utifrån sina tidigare kunskaper och förmågor. De arbetade i gruppen, där de utvecklade sitt sociala samspel och fick kunskaper av varandra. Eleverna fick ingen färdig mall om planeringen och genomförandet, de skulle göra arbetet på egen hand genom att experimentera och hitta de bästa lösningarna. Lärarens roll var att hjälpa eleverna bygga upp sin egen kunskap, genom att leda dem i deras kunskap. Eleverna skulle tro på sig själva och skulle vilja lära för livet.

Skolan ska göra lektionerna så eleverna blir nyfikna och inspirerande av att lära nytt, undervisningen ska vara ledd och strukturerad av läraren, och eleverna ska ges möjlighet att integrera kunskaper i olika former. Eleverna ska även kunna vara med och påverka undervisningen, de ska aktivt vara med och utveckla utbildningen. De ska även ha ansvar och

(9)

5

inflytande i skolan (Skolverket, 2011a). Skolans mål är att alla elever ska ta ett eget ansvar för sina studier i skolan och sin arbetsmiljö. Så småningom ska eleverna kunna ha större inflytande i sin utbildning. Utifrån riktlinjer i den nya läroplanen är det viktigt att anpassa undervisningen och strukturera ett arbetssätt som kommer att göra eleverna nyfikna och inspirerande. I arbetsmomentet jag har utformat tillämpar jag det nya arbetssättet genom att jag strukturerar och leder lektionen. Eleverna är delaktiga och påverkar aktivt undervisningen, eftersom de väljer och bestämmer vad de ska tillaga för mat. Eleverna ges möjlighet att ta eget ansvar för planeringen och genomförandet. Det sociala spelet är ett viktigt moment i undervisningen. Det handlar om att få bra relationer mellan elever och läraren men självklart är det även viktigt att relationerna blir bra mellan eleverna. Jag uppmuntrar och leder eleverna i deras arbete så att de ska känna sig trygga i sin utveckling.

(10)

6

Utvecklingsarbetet i praktiken

Planering

I den nya läroplanen (Skolverket, 2011a) står det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. I min planering av utvecklingsarbetet ville jag utforma ett arbetsmoment, där eleverna skulle vara aktivt deltagande i planeringen och genomförandet av lektionerna samt att de ska utveckla sina förmågor att utöva inflytande och ta personligt ansvar. De skall även lära sig att planera och organisera en måltid.

Det gamla arbetssättet

Mitt gamla arbetsätt i hem- och konsumentkunskap innebar att jag planerade och organiserade vad eleverna skulle tillaga för mat under lektionerna. Jag förberedde alla de moment som jag ville att eleverna skulle lära sig med planering och organisation, d.v.s. de fick färdiga mallar, strukturer och scheman för arbetet. Eleverna skulle komma oförberedda till lektionerna och få all information som de behövde för att genomföra lektionen. Lektionen började med att jag berättade vad vi skulle tillaga för mat och vi diskuterade ett recept muntligt, därefter visade jag eleverna hur de skulle tillaga maten. Det visade sig att en del elever tyckte att det var väldigt svårt att genomföra arbetet, men några tyckte att var alldeles för lätt. Vissa elever hade inget intresse alls att jobba med de förbestämda uppgifterna, de hade varken lust eller vilja att tillaga måltiden. Det här sättet var anpassat till bestämda åldersgrupper som hade likheter med Piaget (Schwebel, 1976) pedagogik, där elevernas olika kunskapsförmågor utformades under barns olika åldrar och att kunskapen utvecklades beroende på vilken ålder barnet hade. Piaget menade att barnen hade grundläggande kunskaper och allteftersom barnen blev äldre skulle deras kunskaper förändras. Piaget tog ingen hänsyn till elevernas förmågor och deras kunskapsnivå. Därför blev det väldigt tråkigt för eleverna att ha lektioner i hem- och konsumentkunskap. Jag ville ändra undervisningssätt genom att eleverna skulle vara deltagande i planeringen och genomförande av lektionerna, att de skulle utvecklas socialt och få glädje och lust i lärandet.

Utformning av det nya arbetsmomentet

Inför utformandet av arbetsmomentet funderade jag på vad eleverna skulle göra. Jag ville prova Vygotskijs (Säljö, 2005) teorier. I arbetsuppgiften jag utformat, skulle eleverna bli delaktiga i planeringen av lektionen utifrån sina tidigare kunskaper och förmågor. De skulle arbeta i gruppen, där de skulle utveckla det sociala samspelet och få kunskaper av varandra.

Jag fann en uppgift på Skolverket (2012c) som var ett bedömningsstöd i hem- och konsumentkunskapen, (elevhäfte). Det var utformat som ett prov ”den hållbara lunchen” i åk nio, men jag skulle inte ha den som prov utan som en uppgift för eleverna att lära sig de olika momenten. Till det här provet fanns anvisningar till både kunskapskrav (Skolverket, 2012a) och bedömningstöd (Skolverket, 2012b).

(11)

7

Jag ville tillämpa Deweys (Sundgren, 2005) teori om lärandet i teori, praktik, handling och reflektion för att utveckla elevernas förmåga till problemlösning och kritiskt tänkande istället för att de skulle lära olika moment i undervisningen utantill. Genom handling skulle eleverna lära sig vad de skulle de göra. Dewey (Johansson, 2011) beskriver en undervisningsprocess som består av fem steg; 1) elever får välja en arbetsuppgift de är intresserade av; 2) utifrån den arbetsuppgiften utvecklas problem att lösa; 3) elever får kunskaper och försöker att hitta lösningar; 4) elever kommer på lösningar; 5) lösningsidéerna prövas i praktiken.

I arbetsuppgiften jag utformat skulle elever följa dessa fem steg: de skulle välja en arbetsuppgift på egen hand utifrån sina intressen och förmågor, de skulle notera problem att lösa, de skulle få kunskaper om hur man kunna lösa dessa problem, de skulle hitta lösningar och framställa en måltid. Eleverna skulle bli delaktiga i planering och organisation, de skulle ta eget ansvar och de skulle ta ansvar för att arbetet skulle avslutas med gott resultat. Därefter skulle eleverna utvärdera sin insats i den teoretiska och praktiska lektionen för att se om de skulle kunna göra en liknande uppgift på egen hand nästa gång. Eleverna skulle utveckla sitt lärande och sin kunskap i samspel med andra elever. Det här sättet skulle bevisa att teori och praktik förenas och genom att eleverna skulle utveckla sin förmåga till problemlösning och kritisk tänkande istället memorering av mina instruktioner.

Det här sättet skulle bevisa att eleverna utvecklas socialt och utifrån sina kunskaper och förmågor. Med utvecklingsnivån menas att eleverna måste utveckla sig från den kunskapsnivå de befinner sig på, först då kan eleverna komma vidare i sin kunskap. Vygotskij (Säljö, 2005) skrev vidare att eleverna lär sig bäst när de arbetar tillsammans då de kan hjälpa varandra att uppnå resultat, eleverna kan tillsammans hjälpa varandra att komma vidare i sin kunskapsutveckling.

Utformningen av uppgiften utgår från läroplanen (Skolverket, 2011a), där det står att eleverna ska vara delaktiga i planeringen av undervisningen och de ska ta ett eget ansvar. Jag utgick även ifrån aspekterna hälsa, ekonomi och miljö när jag utformade uppgiften. Kunskapsmålen jag valde i kursplanen för hem- och konsumentkunskapen är:

 Planering och organisering av arbetet vid matlagning.

 Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov

 Hänsyn ska tas till elevernas kulturella variationer och traditioner i kosten

 Jämförelse av recept och beräkning av mängder vid matlagning.

I hem- och konsumentkunskapen är det tre aspekter som man måste fokusera på - hälsa, ekonomi och miljö. När eleverna planerar utifrån aspekten hälsa, kan de planera efter tallriksmodellen. Som förslag kan de rita upp tallriksmodellen för att få förståelse för hur det ser ut i verkligheten. Det är viktigt för svaga elever och elever med särskilda behov. Aspekten ekonomi handlar om att planera en måltid som inte skulle kosta mer än tio kronor. Den sista aspekten är miljö, eleverna ska utveckla förmågor i globala miljöfrågor. De ska lära sig att välja matvaror, det kan vara att man väljer vegetariskt eller närproducerat och hur man källsorterar. Det är viktigt att ge eleverna kunskaper att tillaga rätt mängd per portion för att undvika att slänga maten eftersom det inte är ekonomiskt hållbart och det kan bli skadligt för miljön.

I den teoretiska delen förutom måltidsplaneringen ingick också en uppgift att göra en inköpslista. För att hjälpa svaga elever och elever med särskilt behov gjorde jag en inköpslista

(12)

8

med basvaror som de kunde använda sig av. Om de skulle vilja ha andra varor, kompletterade eleverna med de livsmedel som de behövde för att laga maten. Eleverna fick även extra papper där de kan göra sina beräkningar.

Därefter gjorde eleverna en tidsplanering. Med tidsplanering menade jag att eleverna skulle bli medvetna om vilken tid de hade på sig för tillagningen av måltiden, för att diska, äta och skriva utvärdering. Meningen med utvärderingen var att de skulle reflektera över vad de hade gjort.

När jag utformande arbetsmomentet tänkte jag på olika faser i undervisningen:

 Eleverna skulle bestämma vad de ville laga för mat.

 De skulle räkna om receptet till två personer.

 De skulle räkna kostnader för maten, den skulle inte få kosta mer än tio kronor per person.

 De skulle göra en inköpslista.

 De skulle skriva en noggrann tidsplanering för att färdigställa maten, duka, diska, ut- värdera sin arbetsinsats.

I läroplanen (Skolverket, 2011a) står det att eleverna ska utvecklas efter varje elevs nivå och att de ska ta ansvar för sin utbildning och sitt lärande. I kursmaterialet till hem- och konsumentkunskapen (Skolverket, 2011b) står det att syftet med ämnet är att göra eleverna till medvetna konsumenter och att de ska få förutsättningar att sköta det vardagliga arbetet i hemmet. Genom arbetsmomentet som jag utformat får eleverna möjlighet att få kunskaper i dessa moment. När man läser om Deweys (Sundgren, 2005) pedagogik går teori och praktik hand i hand. För att eleverna ska kunna utvecklas i teori och praktik är det viktigt att läraren organiserar och leder lärandet och får eleverna delaktiga i detta. Jag har också tagit hänsyn till elevernas olika kunskapsnivåer och förmågor och låtit dem experimentera och genomföra lektioner baserade på Vygotskijs (Säljö, 2005) teorier. I min planering har jag använt mig av dessa teorier.

Gruppernas utformning

Inför en ny uppgift ansåg jag att det var viktigt för eleverna att känna sig trygga i sin grupp, därför utgick jag från hur de socialt umgicks med varandra under skoltid men även hur de delade in sig i grupper när de själva fick bestämma grupp under andra lektioner. Grupperna som jag bildade utifrån dessa urvalskriterier bestod av två grupper med flickor och fyra grupper med pojkar. När jag formade grupperna tänkte jag mer på det sociala samspelet än på genusperspektivet.

Eftersom hem- och konsumentkunskap är ett ämne där det krävs en specifik arbetsmiljö och ytan i köken är begränsat, gjorde jag denna indelning. Det måste finnas tillräckligt med plats för att praktiskt utföra olika moment i arbetet så alla får möjlighet att vara delaktiga.

Elevernas föreslog att de kunde arbeta i större grupper i köket. Av erfarenhet visste jag att det då skulle bli några elever som skulle arbeta och de andra skulle vara mindre delaktiga. Syftet med arbetet var ju att alla skulle vara delaktiga och ansvariga i alla moment.

(13)

9

Både Vygotskij (Säljö, 2005) och Deweys (Sundgren, 2005) menade att det var viktigt med samspel i grupperna. Enligt Vygotskij var det viktigt att skapa goda lärmiljöer för lärande genom att eleverna skulle stödja och utmana varandra i sin lust att lära samt att ge varandra möjlighet till framsteg och att övervinna svårigheter.

Deweys (Sundgren, 2005) teorier baseras på den sociala kompetens som är ett fundament i vår utveckling. Han menar att alla barns förmågor (intellektuella, emotionella, sociala) har sina rötter i sociala relationer. Det innebär att eleverna skall kunna vara engagerade i sitt arbete, eftersom de har intresse att genomföra det. För mig har det varit viktigt att engagera och utveckla det sociala samspelet mellan eleverna. Det kommer att hjälpa eleverna att göra en bra planering, få praktiska kunskaper att tillaga en måltid och kanske även att diskutera hur man bäst ska lösa arbetsuppgifterna. De skulle dessutom kunna lära sig att ta hänsyn till varandras mattraditioner.

Klassrummets utformning

Utvecklingsarbetet planerade jag att genomföra med elever i årskurs åtta. Eftersom jag var i ett arbetslag där det finns tre klasser i åk åtta på skolan, valde jag den klass där jag var mentor.

Jag är ny lärare på skolan och jag valde den årskurs som jag kände väl. Hem- och konsumentkunskapens lektioner är hundra minuter och det är tolv elever i gruppen. Då klassrummet endast har fyra metodkök kommer det att vara tolv elever i ämnesgruppen.

Ämnesgruppen delade jag upp i sex grupper med två elever i varje grupp. Eftersom klassrummet endast har fyra metodkök skulle två grupper vara i två av köken och i återstående två kök skulle vara en grupp per kök. Arbetet skulle ge möjlighet för eleverna att vara delaktiga och ansvar i undervisningen.

Genomförande

Här kommer jag att beskriva hur jag genomförde mitt utvecklingsarbete i praktiken.

Presentation av grupperna till eleverna

När lektionen började, berättade jag indelningen av grupperna och skrev upp grupperna på whiteboardtavlan, jag skrev även i vilket kök de olika grupperna ska vara i. Eftersom eleverna visste att det var jag som satte ihop grupperna var det ingen som ifrågasatte vem de fick arbeta med. Jag kommer nu att beskriva hur de olika grupperna kom igång med det nya arbetsmomentet.

Observation av gruppernas arbete under första lektionen Jag kommer nu att beskriva hur de olika grupperna planerade att genomföra arbetet.

Grupp ett bestod av två killar, de hade svårt att komma igång eftersom de resonerade att det inte skulle gå att laga mat för tio kronor per person. Jag sade åt dem att bestämma först vilken måltid de skulle tillaga för att sedan räkna ut priset. Det visade sig att de hade svårt att

(14)

10

bestämma maträtt som de skulle tillaga. När de väl bestämt vad de skulle tillaga, fick de räkna om receptet för två personer. Deras sätt att resonera tydde på dessa två killar behövde uppbackning och stöd samt tips och råd hur de skulle göra planeringen.

Grupp två bestod av två tjejer som tyckte att uppgiften var rolig och började genast söka på olika sidor på nätet och fann snart ett recept som de diskuterade utifrån och bestämde sig för en gemensam maträtt. Därefter skulle de räkna om receptet för två personer med hjälp av länkar på internet. Gruppen klarade sig ganska bra på egen hand.

Grupp tre bestod av två killar som genast började diskutera vad de skulle göra för maträtt och vad de tyckte var gott. De sökte på nätet på olika recept och kom fram till vad de skulle tillaga. Därefter räknade de om receptet för två personer. Gruppen frågade lite under lektionen.

Grupp fyra bestod av två killar som började diskutera vad de ville tillaga och de kom in på andra saker att prata om. Det var inte så bra eftersom det tog längre tid för dem att komma till ett gemensamt beslut. När de kom till ett beslut räknade de om receptet för två personer.

Gruppen behövde påminnas om uppgiften, de frågade lite under lektionen.

Grupp fem bestod av två tjejer som kom fram till vad de skulle göra och räknade därefter om receptet för två personer. Gruppen frågade lite under lektionen.

Grupp sex bestod av två killar som hade svårt att komma överrens om vad de skulle tillaga för mat. Jag fick hjälpa dem att steg för steg komma till ett gemensamt beslut som de tyckte blev bra. Eftersom receptet redan var för två personer behövde de inte räkna om det.

Presentation av det nya arbetssättet - Första lektionen

Första lektionen introducerade jag arbetsuppgiften (bilaga 1) för eleverna och jag gav dem även betygskriterierna (bilaga 2). Eleverna frågade om de verkligen fick laga maten som de själva planerade för. Det var svårt att planera en maträtt som skulle kosta tio kronor. De ställde många frågor. De frågade om de skulle kunna ta med matvaror hemifrån, om de skulle handla varor till lektionen på egen hand. Jag svarade på alla deras frågor och de fick tydliga instruktioner. Under lektionerna använde jag mig av en observationsmatris (bilaga 3).

Därefter satte sig grupperna tillsammans och funderade på vad det var för maträtt som de tillsammans skulle tillaga. Eleverna tyckte att det var roligt att få vara delaktiga i vad de skulle tillaga under nästa lektion. Snart insåg eleverna att det var svårt att laga en maträtt som inte skulle kosta mer än tio kronor per elev. Jag sa till hela gruppen att de skulle lägga fokus på vilken maträtt de skulle laga för att sedan räkna ut vad maträtten kommer att kosta. Under första lektionen kom de fram till och bestämde vad de skulle tillaga för maträtt och räknade om receptet för två personer. I slutet av lektionen samlade jag in allt material och förvarade det till nästa lektion.

(15)

11 Andra lektionen

Vid andra lektionens början delade jag ut materialet jag samlat in, därefter fortsatte eleverna att jobba vidare. Grupperna räknade ut vad de olika livsmedlen kostade i receptet för att få reda på det slutgiltiga priset på maträtten. Därefter gjorde de en inköpslista (bilaga 4) som de fått av mig med baslivsmedel. Det som behövdes utöver detta fick de själva fylla i på beställningslistan så att listan blev komplett utifrån deras recept. När de hade räknat ut pris på maten och gjort beställningslistan lämnade de in den till mig.

Nästa steg för eleverna var att göra en tidsplanering (bilaga 5), vilket innebar att de tillsammans skulle beräkna tidsåtgången. Här förklarade jag för eleverna att hur de skulle beräkna tidsåtgången för varje delmoment i tillagningsprocessen. Jag rådde eleverna att börja räkna från lektionens slut till lektionens början. Vi började planera hur mycket tid det skulle krävas att göra utvärdering, att diska, att äta och resten av tiden skulle vara kvar till tillagningen. Därefter avslutade vi lektion nummer två och jag berättade att nästa lektion skulle de ägna sig åt att tillaga den valda maträtten. Återigen samlade jag in materialet så jag kunde kontrollera deras planeringar.

Tredje lektionen

Eleverna kom till lektionen och var förväntansfulla inför uppgiften att få tillaga den mat de själva valt att få göra. Jag samlade eleverna för att ha en snabb genomgång så alla skulle känna sig lugna innan de startade lektionen i sina kök. Därefter delade jag ut recepten till de olika grupperna. Livsmedlen eleverna beställt hade jag redan ställt ut i deras tillagningskök för att det skulle underlätta för dem när de började tillagningen. Elevernas kunskapsnivå var olika i grupperna, men de hjälpte varandra under tiden de arbetade.

Elevernas resultat

I grupp ett hade eleverna svårt att komma igång eftersom de var övertygade om att det inte skulle gå att laga mat för tio kronor per person. Då gav jag dem rådet att först komma överens om vilken mat de skulle laga för att sedan räkna ut priset. Men det visade sig att problemet var att de hade svårt att komma överens om en måltid. När de väl bestämt vad de skulle tillaga, fick de räkna om receptet för två personer. Efter det fungerade samarbetet bra. De började genast arbeta och att dela på arbetsuppgifterna. Gruppen tog ett gemensamt ansvar så arbetsuppgifterna blev klara. Deras sätt att resonera tydde på dessa två killar behövde uppbackning och stöd samt tips och råd hur de skulle göra planeringen

I grupp två började tjejerna genast söka på olika sidor på nätet och hittade snart ett recept som de diskuterade och sedan bestämde sig för att laga en. Sedan räknade de om receptet för två personer med hjälp av länkar på internet. Gruppen tog ett gemensamt ansvar för att arbetsuppgifterna skulle bli klara och klarade sig ganska bra på egen hand.

I grupp tre började eleverna genast diskutera vad de skulle göra för maträtt och vad de tyckte var gott. De sökte på nätet på olika recept och kom fram till vad de skulle tillaga. Därefter räknade de om receptet för två personer. De samarbetade bra och de tog ett gemensamt ansvar så att arbetsuppgifterna blev klara. Gruppen frågade lite under lektionen.

(16)

12

I grupp fyra började killarna diskutera vad de ville tillaga men de började diskutera om annat vilket medförde att det tog längre tid för dem att komma till ett gemensamt beslut. När de var överens räknade de om receptet för två personer. Gruppen behövde påminnas om uppgiften, de frågade lite under lektionen. Det tog det tid innan de kom igång men sedan fungerade samarbetet för dem.

Grupp fem, som bestod av två tjejer fungerade arbetet mycket bra. De kom fram till vad de skulle göra och räknade därefter om receptet för två personer. Gruppen frågade sällan under lektionen.

I grupp sex hade killarna svårt att komma överrens om vad de skulle tillaga för mat. Jag fick hjälpa dem att steg för steg komma fram till ett gemensamt beslut som de tyckte blev bra.

Eftersom receptet redan var för två personer behövde de inte räkna om det. De tog ansvar för det som skulle göras och de samarbetade genom att de gjorde några moment tillsammans och andra enskilt.

Under tiden grupperna arbetade i sina kök, gick jag runt, observerar deras arbete och noterade i en observationsmall för att sedan bedöma deras arbete. I klassrummet var det en positiv stämning och de samarbetade bra även över grupperna. När måltiden var tillagad skulle eleverna lägga upp maten snyggt för att sedan sätta sig och äta den med gruppens medlemmar.

Därefter gick de tillbaks till sitt kök för att göra efterarbetet med disk och rengöring. Det sista som gruppen gjorde var att fylla i utvärderingen av sin lektionsplanering (bilaga 6). När alla elever var klara samlades vi åter och jag sammanfattade dagens arbete.

Elevernas utvärdering

Jag ville veta på vilka sätt Vygotskijs och Deweys pedagogiska teorier och metoder hjälpte eleverna att vara ansvariga och delaktiga i undervisningen då de på egen hand planerade en måltid och sedan tillagade den. Utvärderingen skulle visa om eleverna hade fått den praktiska kunskap som de kan ha nytta av i livet och om de hade utvecklat sin förmåga till kritiskt tänkande och problemlösning. Jag ville också se om de hade fått tillfällen för lärande genom diskussioner och om de fungerade socialt för att hjälpa varandra att övervinna svårigheter och ta hänsyn till kulturella traditioner i kosten. Eleverna svarade på sex enkla frågor.

På första frågan om planeringen svarade eleverna att de hade tillräckligt med tid. Detta resulterade i att de blev klara i tid och det gjorde att de lyckades att få tid för att både äta och diska enligt utvärderingen. Eftersom eleverna hade fördelat ansvaret för olika delmoment, fungerade samarbetet bra. Måltiden blev bra eftersom eleverna följde receptet.

Andra frågan handlade om tidsplaneringen. De svarade att de följde den så gott de kunde. De var både nöjda och förvånade att de lyckades att genomföra arbetet i tid.

På tredje frågan, om arbetsmiljön svarade de att det var viktigt att ha bra arbetsmiljö och tillgång till all utrustning.

(17)

13

På frågan om metoder svarade eleverna att de var nöjda med att välja en arbetsuppgift på egen hand utifrån sina intressen och förmågor. De noterade problem att lösa och hade fått handledning om hur de skulle kunna lösa dessa problem. Eleverna uppskattade att vara delaktiga och ansvariga i planeringen och genomförandet av arbetet.

På femte frågan, om hygien, svarade de att de fått testa teoretiska kunskaper i praktiken och att de skulle tillämpa dem i fortsättningen.

På den sista frågan om resultat svarade de att uppskattade det nya sättet att arbeta och skulle vilja fortsätta arbeta på samma sätt.

Utvärdering av elevernas utvecklingsarbete

När jag utformade arbetsuppgiften till eleverna ville jag att de skulle bli delaktiga i planeringen av måltiden de skulle tillaga under lektionerna och att de skulle ta ansvar för sina studier. Gruppen som jag valde till utvecklingsarbetet var en årskurs åtta där klassen bestod av tjugofyra elever. Det var tolv av eleverna som deltog i mitt utvecklingsarbete, fyra tjejer och åtta killar. Det som jag skulle komma att observera under dessa veckor var förarbete, med det menade jag hur eleverna under planeringen skulle lägga upp arbetet. Därefter observerade jag hur de samarbetade med varandra, hur hygienen var under tillagningen och sist hur de efterarbetade i köket. Därefter skulle jag komma att sammanställa elevernas utvärdering.

Det var ett nytt sätt att arbeta på för eleverna och även för mig som lärare. Det var inte den traditionella undervisningen där jag bestämde vad som skulle tillagas, utan eleverna blev delaktiga i planeringen av måltiden. Det första jag reflekterade över var att eleverna inte var vana vid att vara delaktiga i planeringen av måltiden. Det var iögonfallande eftersom de inte visste hur de skulle gå tillväga med att bestämma måltid, räkna om recept, räkna ut vad måltiden skulle kosta och vad det skulle vara på inköpslistan. Det resulterade i att de inte kom igång som jag trodde att de skulle göra. Kunskapsnivån var olika hos eleverna eftersom det de frågade mig om var saker som: vad de skulle tillaga, hur de skulle räkna ut en portion och hur de skulle räkna ut priset på måltiden.

När vi kom till den tredje veckan och det blev praktiskt arbete tog grupperna sitt ansvar för utförandet av måltiden. Det var tydligt hur de kunskapsmässigt var olika, några grupper behövde mer hjälp från mig som lärare än vad andra grupper behövde. Trots det fungerade samarbetet bra i de olika grupperna, eleverna pratade med varandra och de rådfrågade varandra.

Sammanfattningsvis var lektionerna positiva. Det var tydligt att eleverna var olika i sin kunskapsnivå, vissa klarade allting på egen hand medan andra uppskattade min handledning och hjälp under lektionerna. De var nöjda eftersom de fick jobba i sin egen takt och utifrån sina förmågor och sin kunskapsnivå.

(18)

14 Etiskt förhållningssätt

Inför utvecklingsarbetets genomförande informerade jag alla elever om att det var ett utvecklingsarbete för mina studier där jag ville undersöka om arbetsmomentet jag utformat för eleverna fungerade. Det var helt frivilligt att vara med i arbetsmomentet, skulle det vara någon som inte ville vara med kunde de eleverna vara med i den andra gruppen där de hade tradit- ionell undervisning där läraren planerar och organiserar lektionen.

(19)

15

Diskussion

Syftet med mitt utvecklingsarbete var att utforma ett arbetsmoment för eleverna där de skulle ta ansvar för planeringen och genomförandet av sitt arbete under lektionerna. Det var viktigt att fastställa vilken pedagogik och vilka pedagogiska teorier man skulle tillämpa för att inspirera eleverna i deras arbete och att de skulle bli deltagande i undervisningen.

Piagets (Schwebel, 1976) teorier tillämpade jag i den traditionella undervisningen. Han menade att barnen hade grundläggande kunskaper och allteftersom de blev äldre skulle deras kunskaper förändras. Piaget tog ingen hänsyn till elevernas förmågor eller kunskapsnivå.

Därför blev det väldigt tråkigt för en del elever att ha lektioner i hem- och konsumentkunskap.

Jag ville ändra undervisningssätt så att eleverna skulle kunna vara deltagande i planeringen och genomförande av lektionerna samt att de skulle utvecklas socialt och få glädje och lust i sitt lärande.

Jag valde Vygotskijs (Säljö, 2005) teorier som hade positiv inverkan på eleverna. Hans teorier baserades på social kompetens som var ett fundament i människors utveckling. Han menade att alla barns förmågor (intellektuella, emotionella, sociala) har sina rötter i sociala relationer.

Det innebar att eleverna skulle kunna vara engagerade i sitt arbete, eftersom de hade intresse att genomföra det. Det var viktigt för mig att engagera och utveckla det sociala samspelet mellan eleverna. I arbetsuppgiften jag utformat skulle elever välja en arbetsuppgift på egen hand utifrån sina intressen och förmågor, dela upp det i delmoment som varje elev skulle bli ansvarig för.

Jag ville tillämpa Deweys (Sundgren, 2005) teori om lärandet i teori, praktik, handling och reflektion för att utveckla elevernas förmåga till problemlösning och kritiskt tänkande istället för att de skulle lära olika moment i undervisningen utantill. Genom handling skulle eleverna lära sig vad de skulle de göra. Dewey (Johansson, 2011) beskriver en undervisningsprocess som består av fem steg; 1) elever får välja en arbetsuppgift de är intresserade av; 2) utifrån den arbetsuppgiften utvecklas problem att lösa; 3) elever får kunskaper och försöker att hitta lösningar; 4) elever kommer på lösningar; 5) lösningsidéerna prövas i praktiken.

I arbetsuppgiften jag utformat skulle elever följa dessa fem steg: de skulle välja en arbetsuppgift på egen hand utifrån sina intressen och förmågor, de skulle notera problem att lösa, de skulle få kunskaper om hur man kunna lösa dessa problem, de skulle hitta lösningar och framställa en måltid. Eleverna skulle bli delaktiga i planering och organisation, de skulle ta eget ansvar och de skulle ta ansvar för att arbetet skulle avslutas med gott resultat. Därefter skulle eleverna utvärdera sin insats i den teoretiska och praktiska lektionen för att se om de skulle kunna göra en liknande uppgift på egen hand nästa gång. Eleverna skulle utveckla sitt lärande och sin kunskap i samspel med andra elever. Det här sättet skulle bevisa att teori och praktik förenas genom att eleverna skulle utveckla sin förmåga till problemlösning och kritisk tänkande istället memorering av mina instruktioner.

Enligt läroplanen (Skolverket, 2011a) ska eleverna lära sig att ta personligt ansvar för sina studier. Det är bra för eleverna att lära sig planera och organisera för att få bra förutsättningar

(20)

16

att lära sig hur de ska använda sig av det i det vardagliga arbetet i hem och familj som skolverket skriver i kommentarmaterialet hem- och konsumentkunskapen (2011b). Det är bra för eleverna lära sig rutiner för metodiskt arbete. Enligt Dewey (Sundgren, 2005) behöver eleverna börja från början för att ta ett steg i taget för att komma till slutet av uppgiften, det är först då som de förstår helheten. Eleverna upplever läroprocessen som helhet i planeringen att gå tillväga för att planera en måltid.

(21)

17

Resultat

Vygotskijs och Deweys teorier hjälpte eleverna att ta eget ansvar för att planera och organisera sitt arbete under lektionen. Arbetssättet lärde eleverna att utveckla förmåga till kritiskt tänkande och problemlösning, istället för att bara lära utan reflektion. De har diskuterat och utmanat varandra i lusten att lära. Socialt hjälpte de varandra att övervinna svårigheter och ta hänsyn till varandras mattraditioner. De har även fått praktiska kunskaper som kan påverka deras och familjens välbefinnande, hälsa och resurser. Genom detta arbetssätt fick de hjälp att förstå helheten i sin lärprocess, som bestod av både teoretiska och praktiska moment.

Vygotskijs (Säljö, 2005) och Deweys (Sundgren, 2005) teorier avspeglas i läroplanen (Skolverket, 2011) det står att eleverna ska utveckla sina kunskaper, de ska även ha inflytande över utbildningen och ta ett personligt ansvar. I arbetsmomentet som jag utformat lyckades eleverna att utvecklas socialt genom att hjälpa varandra, vara delaktiga och utveckla sina kunskaper utifrån sin kunskapsnivå.

Vissa elever gjorde hela planeringen på egen hand, medan andra elever behövde hjälp vid olika delar av arbetsuppgiften. Det var viktigt att eleverna skulle genomföra arbetsmomentet på egen hand helt eller delvist för att de skulle kunna jobba självständigt nästa gång. Med en kamrat kunde de hjälpa varandra att förstå så utvecklades de också socialt. I stort sett gick arbetet för eleverna som jag tänkt mig. Det fanns ett stort intresse att arbeta på detta sätt.

Eleverna var inspirerade och förväntansfulla. Några elever hade svårt att komma igång eftersom de tänkte mest på att de inte skulle klara att hålla budgeten, men efter min handledning kunde de genomföra sin planering av måltiden, budgeten, och lyckades att tillaga måltiden med ett gott resultat.

Eftersom eleverna hade olika kunskapsnivåer hade de svårt att avsluta samma moment samtidigt. Nästa gång inledde jag arbetsmomentet gemensamt, allteftersom eleverna blev klara med olika delar av momentet och introducerade nästa steg i uppgiften. Eleverna som var klara med första steget, fortsatte jobba vidare medan de andra fick avsluta det de hade påbörjat tidigare.

Meningen med arbetsuppgiften var att det skulle ta två lektioner, en teoretisk lektion där de planerade och en praktisk lektion där de tillagade och utvärderade sitt arbete. Men det visade sig att det tog längre tid att planera än jag trodde och därför ökade jag planeringen till två tillfällen. Detta arbetsmoment anser jag ändå vara ett bra sätt att arbeta för eleverna. Efter ständig handledning kände eleverna sig trygga i planeringen och genomförandet av arbetsmomentet. De var aktivt deltagande, ansvariga för olika delmoment och nöjda med sina resultat. Med arbetsmomentet jag utformat har eleverna möjlighet att prova olika arbetssätt och de fick även vara med och planera och utvärdera undervisningen.

För eleverna var strukturen väldigt viktig, det fick eleverna genom handledning av återkommande moment och upplägg. Lärarens uppgift är också att göra miljön så bra som möjligt för eleverna. Eleverna skulle utveckla sina kunskaper i sin egen takt utan att bli rädda att misslyckas.

(22)

18

Det här arbetssättet baserades på Vygotskijs (Säljö, 2005) och Deweys (Sundgren, 2005) teorier. I mitt arbetsmoment utvecklades eleverna utifrån mina förmågor. Jag kartlade varje elevs behov för att kunna planera undervisningen strax över deras tidigare kunskapsnivå. Då blev det lättare för eleverna att ta nästa steg i sin utveckling. I början jobbade de med hjälp av en vuxen för att sedan lära sig att göra uppgifter på egen hand. Det kallar Vygotskij för den proximala utvecklingszonen.

Dewey (Sundgren, 2005) beskriver en undervisningsprocess som består av fem steg; 1)elever får välja en arbetsuppgift de är intresserade av; 2) utifrån den arbetsuppgiften utvecklas problem att lösa; 3) elever får kunskaper och försöker att hitta lösningar; 4) elever kommer på lösningar; 5) lösningsidéerna prövas i praktiken.

Eleverna genomförde följande steg: de valde en arbetsuppgift på egen hand utifrån sina intressen och förmågor, de noterade problem att lösa, de hade fått kunskaper om hur man kunde lösa dessa problem, de hittade lösningar och framställde en måltid. Eleverna blev delaktiga i planering och organisation, de tog eget ansvar för att arbetet skulle avslutas med gott resultat. Därefter utvärderade de sin insats i den teoretiska och praktiska lektionen för att se om de skulle kunna göra en liknande uppgift på egen hand nästa gång. Eleverna utvecklade sitt lärande och sin kunskap i samspel med andra elever. Det här sättet skulle bevisa att teori och praktik förenas genom att eleverna utvecklade sin förmåga till problemlösning och kritisk tänkande istället memorering av mina instruktioner.

(23)

19

Slutsats

Slutsatsen av det genomförda arbetsmomentet visar att den traditionella undervisningen som är baserad på Piagets teorier inte fungerade så bra i mitt ämne. Vygotskij och Deweys teorier har gett ett betydligt bättre resultat. Eleverna har fått kunskaper som de kommer att få praktisk nytta av yrkesmässigt och personligt. De har utvecklat förmågan till kritiskt tänkande och problemlösning. De har fått tillfällen för lärande genom att de diskuterade och utmanade varandra under arbetet. Slutligen ökades den sociala förmågan genom att de tog hänsyn och hjälpte varandra att övervinna svårigheter. Detta arbetsmoment har övertygat mig att fortsätta att satsa på att undervisa med hjälp av Deweys och Vygotskijs teorier som underlag. Det kommer att ge både mina elever och mig större glädje och kunskap i vårt fortsatta arbete.

Kritisk granskning av det egna arbetet

När jag granskar arbetsmomentet i mitt utvecklingsarbete och dess utformning tycker jag att det gått bra. Eleverna som jag frågade om de ville vara med var positiva och ville prova på detta arbetsmoment. Det som jag bör tänka på är att det kommer att ta längre tid för eleverna att komma in i arbetet vid planeringen av de nya arbetsmomenten. Som helhet är jag nöjd med det nya sättet att arbeta. Arbetsmomentet var en test som skulle behövas göras fler gånger, tills eleverna få rutiner att arbeta enligt det nya sättet. Jag är övertygad om att de tre lektioner som jag avsatte till detta arbetsmoment skulle kunna minskas till två lektioner i fortsättningen.

(24)

20

Referenser

Forsell, A. (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.

Gustavsson, B-M. (2009). Kunskap i det praktiska. Lund: Studentlitteratur AB Lund Johansson, B., Svedner, P-O. (2010). Examensarbete i lärarutbildningen. Uppsala:

Kunskapsföretaget

Johansson, I. (2011). Fritidshemspedagogik, Idé-ideal-realitet. Stockholm: Liber Schwebel, M & Raph, J. (1976). Piaget i skolan. Stockholm: Aldus

Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i hem och konsumentkunskap 2011.

Skolverket (2012a). Bedömningsstöd i Hem och konsumentkunskapen Utformning och utgångspunkter, 2012. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2012b). Bedömningsstöd i Hem och konsumentkunskap Bedömningsanvisningar 2012. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2012c). Bedömningsstöd i Hem och konsumentkunskap Elevhäfte 2012.

(25)

21 Bilagor

Bilaga 1

Elevernas egna planerade lektioner

Under våren kommer vi att arbeta med egen planering av måltiden. Den första lektionen (ena veckan) består av att planera en måltid för två, den andra lektionen (andra veckan) be- står av att du ska tillaga maten du planerat.

Lektion 1 = Teori

Gruppen ska planera en måltid för två personer, priset per person får inte överstiga 10 kro- nor. Tänk på Hem och konsumentkunskapens tre aspekter som är: hälsa, ekonomi och miljö samt hållbar utveckling.

Saker att tänka på vid planering är:

 Planera måltiden efter tallriksmodellen rita gärna upp hur du tänkt dig.

 Välj ett recept med hjälp av kokböcker eller internet.

 Gör inköpslista utifrån recept för två personer.

 Lämna in inköpslista och en kopia på receptet till läraren.

 Vilka redskap, metoder och utrustning kan du komma att behöva.

 Planera din tid väl, lektionen är 100 minuter.

Lektion 2 = Praktik

Den andra lektionen är veckan därefter. Då ska gruppen tillaga det som du planerat veckan innan.

Var väl förberedd med:

 Recept

 Bestäm vilka metoder och redskap du ska använda.

 Ha med tidsplanen.

 Tänk på hygienen.

(26)

22 Bilaga 2

Betyg:

E – nivå

 Du ska kunna planera och tillaga måltider med viss anpassning till aktivitetens krav.

 Du ska kunna använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvud- sak fungerande sätt.

 Du väljer hur du tillagar maten och ger enkla motiveringar, varför du valde det ar- betssätt du gjorde med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö.

C–nivå

 Du ska kunna planera och tillaga måltider med relativt god anpassning till aktivite- tens krav.

 Du ska kunna använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och relativt väl fungerande sätt.

 Du väljer hur du tillagar maten och ger utvecklande motiveringar, varför du valde det arbetssätt du gjorde med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö.

A-nivå

 Du ska kunna planera och tillaga måltider med god anpassning till aktivitetens krav.

 Du ska kunna använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och väl fun- gerande sätt.

 Du väljer hur du tillagar maten och ger välutvecklande motiveringar, varför du valde det arbetssätt du gjorde med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö.

(27)

23 Bilaga 3

Observationsmatris till elevernas egen planerade lektion

Elevens namn

Förarbete

Samarbete

Hygien

Efterarbete

(28)

24 Bilaga 4

Inköpslista Datum:

Livsmedel Mängd

Potatis

Ris

Pasta

Kött

Fisk

Kyckling

Skaldjur

Mjölk

Grädde

Crème Fraiche

Ost

Ägg

Behövs något mer livsmedel

skriv ned det!

(29)

25 Bilaga 5

Gör en tidsplanering till din måltid.

Lektionen börjar kl. 10.10 slutar 11.50.

Tänk på att efterarbetet och utvärdering/loggbok också ska skrivas.

Gör planeringen så du förstår hur den ska användas.

10.10 Lektionen börjar

11.50 Lektionen slutar.

(30)

26 Bilaga 6

Utvärdering.

1. Hur tycker du att din planering fungerade? Skriv med egna ord och utförligt.

___________________________________________________________________________

_________________________________________________

2. Tidsplaneringen bra/mindre bra, vad kan du göra för att den ska bli bättre?

___________________________________________________________________________

_________________________________________________

3. Utrustningen bra/mindre bra, vad kan du tänka på för att den ska bli bättre?

___________________________________________________________________________

_________________________________________________

4. Metoder bra/mindre bra, vad eller vilka kan du använda istället?

___________________________________________________________________________

(31)

27

___________________________________________________________________________

5. Hygien bra/mindre bra, vad kan du göra för att det ska fungera på bästa sätt?

___________________________________________________________________________

6. Hur tyckte du att din insats var och hur tycker du att ditt resultat blev?

___________________________________________________________________________