Analys av artificiella marktyper vid vatten med hjälp av GIS, Värmlands län 2007

(1)

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Examensarbete, 10 p

Degree project, 15 ECTS

Analys av artificiella marktyper vid vatten med hjälp av GIS, Värmlands län 2007

Analysis of artificial land use near water using GIS, County of Värmland 2007

Pernilla Hansson Christina Sanfridsson

GIS-ingenjörsprogrammet Löpnummer: 2007:04

Handledare: Jan-Olov Andersson 2007-06-12

(2)

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Examensarbete, 10 p

Högskoleingenjör i Geografiska Informationssystem Degree project, 15 ECTS

Bachelor of Science in Geographic Information Systems

Analys av artificiella marktyper vid vatten med hjälp av GIS, Värmlands län 2007

Analysis of artificial land use near water using GIS, County of Värmland 2007

Pernilla Hansson Christina Sanfridsson

Löpnummer: 2007:04

Handledare: Jan-Olov Andersson 2007-06-12

Karlstads universitet, Universitetsgatan 1, 651 88 Karlstad

(3)

Försäkran om att arbetet är utfört av författarna

Denna rapport är en deluppfyllelse av kraven till högskoleingenjörsexamen på programmet för GIS-ingenjör. Allt material i denna rapport som inte är vårt eget arbete har identifierats och rapporten innehåller inte material som har använts i en tidigare examen.

Pernilla Hansson Christina Sanfridsson

Examensarbetare Examensarbetare

Godkänd 2007-06-12

Jan-Olov Andersson Rolf Nyberg

Huvudhandledare Examinator

(4)

Förord

Examensarbetet har utförts på Länsstyrelsen i Karlstad. Handledare på miljöanalysenheten var Karin de Beer och Gunnar Lagerkvist, på IT/GIS-enheten var Anna Nilsson och Håkan

Kjörsträd handledare.

Analysen av artificiella marktyper vid vatten är en del av arbetet som ska ligga till grund för åtgärdsprogram och förvaltningsplaner för vattendistriktet, som Länsstyrelsen i Värmlands län genomför i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten.

(5)

Sammanfattning

På uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län har en metod utvecklats för analys av

förekomsten av artificiella markanvändningstyper vid sjöar och vattendrag. Med artificiell mark menas av människan påverkad mark. Två underlag har använts för att göra analyserna. I den ena har vegetationsdatabasen legat till grund och i den andra GSD¹-Marktäckedata (detta underlagsmaterial har använts av Länsstyrelsen i Jönköping).

Analyserna omfattar alla vattenförekomster inom Alsterälvens avrinningsområde.

Vattenförekomsterna är skapade av SMHI, utifrån GSD-Översiktskartan. Vattenskiktet hämtas ifrån GSD-Fastighetskartan och används som vattentema vid de båda analyserna. För att ordna så att data överensstämmer har två modeller använts, en manuell och en automatisk.

Vegetationsdatabasen och GSD-Marktäckedata har kompletterats med aktuella uppgifter om hyggen från Skogsstyrelsen och vägar från NVDB². Vegetationsdata har även kompletterats med kraftledningsgator från skogsfasskiktet och GSD-Marktäckedata med byggnader från GSD-Fastighetskartan. Definitionen ”Artificiell markanvändning” har klassats i

vegetationsdata enligt bedömningsgrunderna; hyggen, åker och tomtmark/anlagd mark. I GSD-Marktäckedata har ”Artificiell markanvändning” klassats till; hyggen, åker, byggnader och tomtmark/anlagd mark. De artificiella markanvändningstyperna har summerats var för sig, totalt samt angivits som procent av den totala arealen. Status har bedömts och utifrån detta har vattenförekomster statusklassats.

Spridningen mellan status klasserna blir mindre i vegetationsdata än i GSD-Marktäckedata.

Jämförelsen mellan vegetationsdata och GSD-Marktäckedata visar att klasserna med de artificiella marktyperna inte är lika stora. I vegetationsdatabasen ingår byggnader i klassen tomt mark/anlagd mark, i GSD-Marktäckedata har byggnader med en buffertzon på 20 meter lagts till. Detta leder till att byggnaderna i GSD-Marktäckedata tar ”större plats” och andelen artificiell mark blir större.

(6)

Abstract

On commission of the County administrative board in Värmland County a method was developed for analysis of the occurrence of artificial land use at lakes and watercourses. With artificial land use is meant land significantly affected by man. Two bases have been used to carry out the analysis. In one of the analysis the vegetation database and in the other GSD¹- Marktäckedata (land cover data) was used (this method has been used by County

administrative board in Jönköping County).

The analysis comprises all watercourses within Alsterälven river basin. The digital water bodies are created by the Swedish Meteorological and Hydrological Institute on the basis of GSD-Översiktskartan (general map). The water layer is derived from GSD-Fastighetskartan (property map) and has been used as water theme in both analyses. In order to make them match each other two models have been used, one manual and one automatic.

Vegetation data and GSD-Marktäckedata have been complemented with information about cut forest from the Swedish Forest Agency and roads from the Swedish Road Administration.

Vegetation data has also been completed with power line area from the forest phase layer and GSD-Marktäckedata with buildings from GSD-Fastighetskartan. The definition artificial land uses has been classified in the vegetation data according to environmental quality criteria; cut forest, field and building sites. In the GSD-Marktäckedata has artificial land use has been classified to environmental quality criteria; cut forest, field, buildings and building sites. The artificial land use types have been summarized individually, totally and indicated as

percentage of the total area. The results of the assessment are expressed in a scale of 1-5 for each water body.

The resolution of the vegetation database is lower than in the GSD-Marktäckedata. The comparison between the vegetation database and GSD-Marktäckedata shows that artificial land use differ in area. In the vegetation database buildings are included in the data base, in GSD-Marktäckedata buildings with a buffer at 20 meters were added to the base map. The buildings in GSD-Marktäckedata cover “more space” and the percentage artificial land became larger.

(7)

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 1

1.1SYFTE ... 1

1.2BAKGRUND ... 1

Ramdirektivet för vatten ... 1

Bedömningsgrunder och System Aqua ... 2

Påverkan av markanvändning ... 2

1.3OMRÅDESBESKRIVNING ... 3

2 GENOMFÖRANDE ... 5

2.1INSAMLINGOCHBEARBETNINGAVUNDERLAG ... 5

Programvaror och indata ... 5

Byggnader och vägar ... 6

Kraftledningsgator ... 7

Hyggen ... 8

2.2MATCHNINGAVVATTENFÖREKOMSTEROCHSKAPADEBUFFERTZONER ... 9

Matchning – vattenförekomster ... 10

Buffertzon – manuell ... 11

Buffertzon – automatisk ... 12

2.3ANALYSER ... 14

3 RESULTAT... 16

3.1ARTIFICIELLAMARKTYPER ... 16

3.2UTFALLAVSTATUSKLASSNINGEN ... 18

Jämförelse mellan vegetationsdata och GSD-Marktäckedata – en sjö och ett vattendrag ... 22

4 FÄLTSTUDIE ... 27

5 DISKUSSION ... 30

6 SLUTSATSER ... 35

7 TACKORD ... 36

8 REFERENSER ... 37

BILAGA 1 ... 40

BILAGA 2 ... 44

BILAGA 3 ... 77

BILAGA 4 ... 80

BILAGA 5 ... 90

(8)

1 INLEDNING

1.1 SYFTE

På uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län ska en metod utvecklas där huvudsyftet är att klassa vattenförekomster i Alsterälvens avrinningsområde enligt bedömningsgrunder.

Underliggande syfte är att praktiskt utföra en steg för steg analys och på så sätt få fram en metodik som kan användas för hela Värmlands län.

Analysen av artificiell markanvändning ska göras med två underlag:

- Vegetationsdatabasen

- GSD-Marktäckedata (detta underlagsmaterial är rekommenderat i bedömningsgrunderna) I förlängningen kommer resultatet av analyserna att användas vid bedömning av vattnets status och ligga till grund för åtgärdsprogram och förvaltningsplaner för vattendistriktet.

1.2 BAKGRUND

Ramdirektivet för vatten

EU:s ramdirektiv för vatten antogs år 2000, det är en ramlag för åtgärder inom EU:s

vattenpolitiska område. Syftet är att skapa ett helhetsbegrepp för att skydda Europas vatten på ett entydigt och kraftfullt sätt. Målet är att allt vatten ska uppnå god status till år 2015. ”Med en god status menas för ytvatten en god kemisk status och en god ekologisk status och för grundvatten en god kemisk status och en god kvantitativ status.” [20, 22]

I en artikel redovisas följande: ”Direktivet fastslår att länderna ska arbeta på ett nytt sätt i sin vattenförvaltning, och utgå från avrinningsområden (naturens egna vattengränser) och inte från av människan införda administrativa gränser, för att åtgärda brister i vattenmiljö och vattenkvalitet.” [2]

2005 har varje medlemsland i EU rapporterat en sammanfattande beskrivning, kartläggning och analys av ytvatten, grundvatten och kustvatten till EU-kommissionen. [5]

I Sverige ska en fördjupad kartläggning och analys göras under år 2007. Syftet med detta är att identifiera de områden där åtgärder behöver vidtas. [4]

2004 beslöt riksdagen att Sverige ska vara indelat i fem s.k. vattendistrikt. Värmlands län tillhör Västerhavets vattendistrikt, vilket är ett landområde där ytavrinningen sker direkt eller via huvudavrinningsområden till Västerhavet. Värmland består av två

huvudavrinningsområden; Göta älv och Glomma. Alsterälvens avrinningsområde är en del av huvudavrinningsområdet Göta älv. Alsterälvens avrinningsområde har legat till grund för de analyser som gjorts i detta arbete. Området är lagom stort och har en stor variation av landskapstyper, sjöar och vattendrag, med slättlandskap i söder och skogslandskap i norr.

Vattenförekomsternas och strandmiljöernas biologiska produktion och mångfald påverkas av artificiella marktyper. [6, 23]

(9)

Bedömningsgrunder och System Aqua

Bedömningsgrunderna har framtagits för att statusklassa sjöar och vattendrag enligt

vattendirektivet. Det finns bedömningsgrunder för ett 30 tal parametrar, biologiska, kemiska och hydromorfologiska. Bedömningsgrunder som ska användas ”Markanvändning i

närmiljön” har tagits fram av Länsstyrelsen i Jönköping, på uppdrag av naturvårdsveket.

Syftet med verktyget är att jämförelser ska kunna göras enhetligt och över tid, oberoende av vilket vatten och avrinningsområde som bedöms. [27]

Det finns likheter mellan bedömningarna av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer enligt ramdirektivet för vatten och System Aqua 2000. Det är ett nationellt verktyg som används för att beskriva och bedöma naturvärden i sjöar och vattendrag. [3, 12]

System Aqua 2000 är uppbyggt enligt en hierarkisk modell, vilket innebär att

karakteriseringen och värderingen av naturlighet och naturvärden ska göras på flera olika nivåer; distrikts- och regions-, huvudavrinningsområdes-, delavrinningsområdes-,

vattendragssegments- och delområdesnivå samt för vattendragssträckor och sjöar. [12]

Påverkan av markanvändning

Sveriges sjöar och vattendrag ser väldigt olika ut, detta gör att ingen vattenförekomst har en likadan karaktär som en annan. Vattenkvaliteten högre upp i ett vattensystem påverkar kvaliteten längre ner. Av ”opåverkade” vattendrag finns endast ett fåtal kvar i Sverige, däribland Vindel-, Kalix-, Pite- och Torneälven. [8]

Zonen mellan land och vatten är en så kallad övergångszon. Jord- och skogsbruk, exploatering och byggande av bostäder med mera som bedrivs i denna zon påverkar både själva vatten- förekomsterna och dess växt- och djurliv. Vattenkvaliteten påverkas självklart också av detta.

Ett exempel är övergödning som fortfarande är ett problem i vissa vatten i Sverige. [7, 8]

Den biologiska mångfalden har betydligt bättre förutsättningar om endast en liten grad av ingrepp skett inom avrinningsområdet än om vattendragen blivit reglerade och en stor del jord- och skogsbruk skett inom området. [7, 8]

Det intensiva jordbruket har förändrat landskapet i Sverige. Strandmiljöer inom jordbruks- områden har försvunnit. Avrinningen har förändrats i och med utdikning som också har lett till att våtmarker försvunnit. Jordbruket bidrar även till ett ökat utflöde av näringsämnen och erosionsmaterial till vattendragen. [7, 8]

Skogsavverkningar leder till att avrinningen från skogsmark ökar. Avsaknad av vegetation gör att avdunstningen och transpirationen minskar. Mark som saknar vegetation blir vattenmättad och eroderar lättare. Detta påverkar vattenförekomster och strandmiljöer. Vattendrag påverkas också av att virke måste transporteras från skogen, genom anläggande av skogsvägar samt tidigare påverkan av timmerflottingsverksamhet. [7, 8, 11]

(10)

Skydd av vattenmiljöer och annat miljöarbete

Förutom EU:s ramdirektiv för vatten har Sverige 16 nationella miljökvalitetsmål.

Det åttonde är ”Levande sjöar och vattendrag” som ska bevara vattenförekomsternas fysiska miljö, arter, natur- och kulturvärden. På sikt ska miljömålet leda till en hållbar utveckling i ett längre perspektiv. [21]

”Natura 2000 är EU:s nätverk av värdefulla naturområden. Syftet är att värna om naturtyper och arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse.” [21]

Sverige har också en lag gällande strandskydd. Den ska hjälpa till att bibehålla vattenmiljöer av stort värde. [8]

För att bevara och skydda större naturområden upprättas naturreservat. Av de naturreservat som idag finns i Sverige består drygt två procent av skyddande områden kring vatten. [8]

1.3 OMRÅDESBESKRIVNING

Vattendraget Alsterälven mynnar ut i Sätterholmsfjärden i Vänern. Sätterholmsfjärden ligger vid tätorten Alster, cirka 5 km öster om Karlstad. [9]

Alsterälvens avrinningsområde är en del av huvudavrinningsområdet Göta älv. Göta älv har sitt utlopp i Västerhavet. Inom avrinningsområdet ligger bland annat sjöarna Mången, Borssjön, Molkomssjön, Gapern och Alstern. Sjöarna är placerade som ett stråk genom avrinningsområdet och sammanbinds av mindre vattendrag. De övre delarna av

avrinningsområdet domineras framförallt av sjöar och skogsytor. I de nedre delarna finns bland annat omfattande jordbruksområden. [9]

Försurning, algblommning, syrebrist och näringsläckage är vanligt förekommande i Alsterälvensavrinningsområde, vilket innebär att Alsterälven är en av de mest påverkade vattenförekomsterna i Värmland. [9]

Analysen omfattar alla vattenförekomster inom Alsterälvens avrinningsområde. Det är tio vattendragsobjekt och sju sjöar (se figur 1 sid. 4).

(11)

Copyright Lantmäteriverket 2007,dnr 106-2004/188

Figur 1. Alsterälvens avrinningsområde i Värmlands län.

Avrinningsområde: Alsterälven i Värmlands län Utloppskoordinater (RT90): X: 6587900 Y: 1374990 Area: 357,2 km²

ID: 136

Sjöandel: 12,3 %

(12)

2 GENOMFÖRANDE

För att ta fram en metod har andelen artificiell markanvändning i närmiljön och avrinningsområdet analyserats för respektive vattenförekomst.

Data som används har klippts ut efter Alsterälvens avrinningsområde för att göra det mer lättarbetat och mer överskådligt.

För att följa arbetets gång, se bilaga 2 sid. 44.

För skapade skikt, se bilaga 5 sid. 90.

2.1 INSAMLING OCH BEARBETNING AV UNDERLAG

Programvaror och indata

 ESRI ArcGIS 9.1

 Microsoft-Excel 2003

 Microsoft-Word 2003

Tabell 1. Indata.

Indata Filformat Ursprung

Vegetationsdatabas Layer LM-Lantmäteriet

GSD-Marktäckedata Layer LM-Lantmäteriet

NVDB Shape VV-Vägverket

GSD-Fastighetskartan Shape LM-Lantmäteriet

Hyggen Shape Skogsstyrelsen

Delavrinningsområden Shape SMHI-Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut.

Vattenförekomster Shape SMHI-Sveriges Meteorologiska och

Hydrologiska Institut För utförligare information om indata, se bilaga 1 sid. 40.

(13)

Byggnader och vägar

GSD-Marktäckedata har kompletterats med byggnader från GSD-Fastighetskartan,

byggnaderna är ytobjekt. Runt dessa har en buffertzon på 20 meter skapats, enligt den metod Länsstyrelsen i Jönköpings län använt (se figur 2 sid. 6). Kompletteringen gjordes med hjälp av ett verktyg som skapats i ArcMap (se bilaga 3 figur B3.4 sid. 79).

Vegetationsdata och GSD-Marktäckedata har kompletterats med vägar från NVDB, med ett verktyg som skapats i ArcMap (se bilaga 3 figur B3.4 sid. 79).

Vägarna är linjeobjekt. För att få dessa till ytobjekt skapades en buffertzon på vardera sida om linjeobjekten (se figur 2 sid. 6). Buffertzonen representerar vägens bredd, enligt NVDB.

(14)

Kraftledningsgator

Vegetationsskiktet har kompletterats med kraftledningsgator (se figur 3 sid. 7), för att de är en artificiell marktyp. Kraftledningsgatorna fanns från början i skogsfasskiktet som är en del av vegetationsdatabasen. Kompletteringen gjordes med hjälp av ett verktyg som skapats i ArcMap (se bilaga 3 figur B3.4 sid. 79).

Figur 3. Kraftledningsgator.

(15)

Hyggen

Vegetationsdata innehöll trädplanteringar från 1999 och GSD-Marktäckedata innehöll en klass med hyggen. De har klassats om till ungskog och tillhör inte längre artificiella marktyper.

Vegetationsdata och GSD-Marktäckedata har kompletterats med satellitdata innehållande förändringsanalyser över hyggen från Skogsstyrelsen med hjälp av verktyg som skapats i ArcMap (se bilaga 3 figur B3.3 och B3.4 sid. 79).

Satellitdata som innehåller förändringsanalyser saknar uppgifter om hyggen under moln. För att komplettera detta användes satellitdata över årliga avverkningar (se figur 4 sid. 8).

(16)

2.2 MATCHNING AV VATTENFÖREKOMSTER OCH SKAPADE BUFFERTZONER Vattenförekomster som indelats och avgränsats av SMHI och gjorda efter GSD-Översiktskartan, har upplösningen 25x25 meter/bildelement. [24]

När den artificiella markanvändningen i närområde till vatten ska analyseras kan man inte använda sig av vattenförekomster från SMHI, eftersom de är allt för generaliserade. Istället ska vattentema ur GSD-Fastighetskartan användas vid analyserna, som har en upplösning på 1x1 meter/bildelement. [16]

Första steget är att matcha SMHI:s vattenförekomster med GSD-Fastighetskartans vatten (se figur 5 sid. 10). För att matcha dessa data har två metoder används:

- Manuellt genom att vatten i GSD-Fastighetskartan som motsvarar vattenförekomsterna i SMHI:s data valts ut. Detta är tidsödande.

- Automatiskt genom att låta programvaran ArcMap välja ut de vattenförekomster från SMHI som korsar vatten i GSD-Fastighetskartan.

Analyser har gjorts både med vegetationsdata och med GSD-Marktäckedata.

(17)

Matchning – vattenförekomster

För att få ut GSD-Fastighetskartans sjöar och vattendrag som enligt SMHI ingår i avrinningsområdet matchades de mot SMHI:s vattenförekomster. SMHI:s digitaliserade vattenförekomster, utgörs av vattendragssträckor (>15 km långa i översiktskartan, ibland kortare sträckor mellan sjöar, ibland inkluderande mindre sjöar) och sjöar (>1 km²).

Matchningen har gjorts på två sätt, manuellt och automatiskt.

Figur 5. Matchning av vattenförekomster.

(18)

Buffertzon – manuell

Matchningen gjordes manuellt genom att välja ut de relevanta sjöar och vattendrag, som är

linje- och ytobjekt. Runt dessa skapades sedan en buffertzon på 50 meter (se figur 6 sid. 11).

Figur 6. Manuell buffertzon på 50 meter.

(19)

Buffertzon – automatisk

Matchningen gjordes genom att ett verktyg skapades i ArcMap som valde ut de sjöar och vattendrag från GSD-Fastighetskartan som korsas av SMHI:s vattenförekomster (se bilaga 3 figur B3.2 sid. 78). Därefter skapades en buffertzon på 50 meter (se figur 7 sid. 12).

Figur 7. Automatisk buffertzon på 50 meter.

(20)

Den automatiska metoden resulterade i att små biflöden som inte tillhör SMHI:s vattenförekomster fick buffertzoner. De har tagits bort manuellt (se figur 8 sid. 13).

Figur 8. Automatisk buffertzon på 50 meter utan irrelevanta biflöden.

(21)

2.3 ANALYSER

De artificiella markanvändningstyperna i de undersökta objekten har summerats var för sig, totalt och i procent av den totala arealen. Därefter har de bedömda vattenförekomsterna tilldelats en bedömningsklass/status utifrån bedömningsgrunderna som är framtagna av Länsstyrelsen i Jönköping (se tabell 2 sid. 14). För att analyserna ska vara jämförbara och oberoende av vilket avrinningsområde som undersöks ska bedömningsgrunderna användas.

Utfallet av de två analyserna har jämförts.

Tabell 2. Bedömningsskala (enl. bedömningsgrunder). [27]

Andel artificiell mark i objekt/avrinningsområde

Klass Status

<10 % 1 Hög

10-20 % 2 God

20-40 % 3 Måttlig

40-60 % 4 Otillfredsställande

>60 % 5 Dålig

Torvtäkter, öppna gräsmarker som till exempel naturbetesmark har inte definierats som artificiell marktyp i analysen.

Tabell 3. Indelning av klasser i Vegetationsdatabasen. [26]

Klass i

Vegetationsdatabasen

”Artificiella

markanvändning” enligt bedömningsgrunder

Vägar¹ Tomtmark/anlagd mark

Hygge² Hygge

Kraftledningsgata Tomtmark/anlagd mark

Bergtäkt Tomtmark/anlagd mark

Grustäkt/Sandtäkt Tomtmark/anlagd mark

Åker/vall Åker

Park/gräsmatta/trädgård/tomt Tomtmark/anlagd mark Ruderatvegetation Tomtmark/anlagd mark Odlad busk och trädveg.

fruktodl., fröplant.

Åker

Tät bebyggelse Tomtmark/anlagd mark

Exploaterad mark Tomtmark/anlagd mark

Industriområde Tomtmark/anlagd mark

Deponi Tomtmark/anlagd mark

Kultiverad gräsmark Tomtmark/anlagd mark

Kulturmark Tomtmark/anlagd mark

3

(22)

Tabell 4. Indelning av klasser i GSD-Marktäckedata. [12]

GSD-Marktäckedata [18] ”Artificiella

markanvändning”

enligt

bedömningsgrunder

Vägar¹ Tomtmark/anlagd mark

Hygge² Hygge

Byggnader³ Byggnader

1.1.1 Tät stadsstruktur Tomtmark/anlagd mark

1.1.2.1.1 Orter med mer än 200 invånare och med mindre områden av trädgårdar och grönområden

Tomtmark/anlagd mark 1.1.2.1.2 Orter med mer än 200 invånare och med stora

områden av trädgårdar och grönområden

Tomtmark/anlagd mark 1.1.2.2 Orter med mindre än 200 invånare Tomtmark/anlagd mark 1.1.2.3 Landsortsbebyggelse med tomtmark av öppen

karaktär

Tomtmark/anlagd mark 1.2.1 Industri, handelsenheter, offentliga service och

militära förläggningar

Tomtmark/anlagd mark 1.2.2 Väg- och järnvägsnät med kringområden Tomtmark/anlagd mark

1.2.3 Hamnområden Tomtmark/anlagd mark

1.2.4 Flygplats Tomtmark/anlagd mark

1.3.1.1 Grus- och sandtag Tomtmark/anlagd mark

1.3.1.2 Övriga mineralextraktionsplatser Tomtmark/anlagd mark

1.3.2 Deponier Tomtmark/anlagd mark

1.3.3 Byggplatser Tomtmark/anlagd mark

1.4.1 Urbana grönområden Tomtmark/anlagd mark

1.4.2.1 Idrottsanläggning, skjutbana, motorbana samt hästsportsanläggning och hundkapplöpningssbana

Tomtmark/anlagd mark

1.4.2.2 Flygfält (gräs) Tomtmark/anlagd mark

1.4.2.3 Skidpist Tomtmark/anlagd mark

1.4.2.4 Golfbana Tomtmark/anlagd mark

1.4.2,5 Ej urban park (djurparker, nöjespark, park vid slott m.m.)

Tomtmark/anlagd mark 1.4.2.6 Campingplats och fritidsbebyggelse Tomtmark/anlagd mark

2.1.2 Åkermark Åker

2.2.2 Frukt och bärodling Åker

4

1

(23)

3 RESULTAT

3.1 ARTIFICIELLA MARKTYPER

De artificiella markanvändningstyperna har summerats var för sig, totalt samt angetts som procent av den totala arealen i det undersökta objektet. Detta i en tabell med statusklass.

De bedömda vattenförekomsterna tilldelas en bedömningsklass/status (se tabell 2 sid. 14).

Vegetationsdata och GSD-Marktäckedata har klassats om till markanvändningstyper i bedömningsgrunder (se tabell 3 sid. 14 och tabell 4 sid. 15).

Buffertzonen för hela avrinningsområdet har sedan delats in per vattenförekomst för respektive vegetationsdata och GSD-Marktäckedata. Därefter har arean beräknats för varje buffertzon. För vegetationsdata (se tabell 5 sid. 18, tabell 7 sid. 19 och bilaga 4 (tabell B4.1 sid. 80 och tabell B4.2 sid. 81)) och GSD-Marktäckedata (se tabell 6 sid. 18 och tabell 8 sid.

20 och bilaga 4 (tabell B4.3 sid. 82 och tabell B4.4 sid. 83)).

(24)

Figur 10. Status för hela avrinningsområdets vattenförekomster genom analys av GSD-marktäckedata

(25)

3.2 UTFALL AV STATUSKLASSNINGEN

I den norra delen av Alsterälvens avrinningsområde är statusen bättre, där finns procentuellt mer skog och mindre bebyggelse och åkermark. Statusen försämras när man kommer längre söderut, i takt med att andelen bebyggelse och jordbrukslandskap ökar (se figur 9 sid. 16 och figur 10 sid. 17). Oavsett läge i avrinningsområdet finns indikationer på att bebyggelse har stor påverkan för statusen vid vattenförekomsterna. Beroende på vilket data som analyserna grundar sig på blir statusklassningen olika (se tabell 5 och 6 sid. 18, tabell 7 sid. 19, tabell 8 sid. 20, figur 11 och 12 sid. 21 och bilaga 4 sid. 80-83, för total statistik).

Tabell 5. Utfall av bedömningar – vegetationsdata.

Bedömningsskala (enl. bedömningsgrunder):

Andel artificiell mark i

objekt/ARO

Klass Status Antal

vattenförekomster Yta

buffertzon i procent

<10 % 1 Hög 4 10 %

10-20 % 2 God 5 58 %

20-40 % 3 Måttlig 4 20 %

40-60 % 4 Otillfredsställande 2 2 %

>60 % 5 Dålig 2 10 %

Tabell 6. Utfall av bedömningar – GSD-marktäckedata.

Bedömningsskala (enl. bedömningsgrunder):

Andel artificiell mark i

objekt/ARO

Klass Status Antal

vattenförekomster Yta

buffertzon i procent

<10 % 1 Hög 7 57 %

10-20 % 2 God 2 10 %

20-40 % 3 Måttlig 3 13 %

40-60 % 4 Otillfredsställande 2 9 %

>60 % 5 Dålig 3 11 %

(26)

Tabell 7. Bedömda vattenförekomster - vegetationsdata.

ID och typ av vattenförekomst

Tomtmark /anlagd mark

Hygge Åker Total procent Klass Status

SE661043-138552

- vattendrag 14 % 1 % 7 % 22 % 3 Måttlig

SE661027-138298

- sjö 10 % 2 % 11 % 23 % 3 Måttlig

SE661682-138760

-vattendrag 6 % 1 % 7 % 14 % 2 God

SE661008-138269

- vattendrag 50 % 0 % 0 % 50 % 4 Otillfredsställande

SE661562-138422

- vattendrag 12 % 0 % 3 % 15 % 2 God

SE660666-138102

- sjö 12 % 1 % 3 % 16 % 2 God

SE661431-138818

- sjö 1 % 2 % 0 % 3 % 1 Hög

SE660536-137996

- vattendrag 23 % 0 % 33 % 56 % 4 Otillfredsställande

SE661428-138444

- sjö 6 % 2 % 19 % 27 % 3 Måttlig

SE659989-137602

- sjö 9 % 2 % 3 % 14 % 2 God

SE661407-138951

- sjö 3 % 4 % 0 % 7 % 1 Hög

SE659581-137356

- vattendrag 30 % 0 % 44 % 74 % 5 Dålig

SE661407-138826

- vattendrag 0 % 0 % 0 % 0 % 1 Hög

SE659236-137481

- sjö 33 % 1 % 3 % 37 % 3 Måttlig

SE661406-138825

- vattendrag 2 % 0 % 0 % 2 % 1 Hög

SE658790-137499

- vattendrag 19 % 2 % 40 % 61 % 5 Dålig

SE661110-138479

- vattendrag 9 % 1 % 6 % 16 % 2 God

(27)

Tabell 8. Bedömda vattenförekomster - GSD-Marktäckedata.

ID och typ av vattenförekomst

Tomtmark/

anlagd mark

Hygge Åker Byggnader Total procent

Klass Status

SE661043-138552

- vattendrag 9 % 1 % 7 % 8 % 25 % 3 Måttlig

SE661027-138298

- sjö 4 % 2 % 13 % 5 % 25 % 3 Måttlig

SE661682-138760

-vattendrag 0 % 1 % 0 % 0 % 1 % 1 Hög

SE661008-138269

- vattendrag 24 % 0 % 0 % 51 % 75 % 5 Dålig

SE661562-138422

- vattendrag 0 % 0 % 3 % 2 % 5 % 1 Hög

SE660666-138102

- sjö 7 % 1 % 4 % 7 % 19 % 3 God

SE661431-138818

- sjö 0 % 2 % 0 % 0 % 2 % 1 Hög

SE660536-137996

- vattendrag 2 % 0 % 34 % 9 % 44 % 4 Otillfredsställande

SE661428-138444

- sjö 0 % 2 % 23 % 6 % 31 % 3 Måttlig

SE659989-137602

- sjö 1 % 1 % 5 % 1 % 8 % 1 Hög

SE661407-138951

- sjö 0 % 4 % 1 % 7 % 13 % 2 God

SE659581-137356

SE661407-138826

- vattendrag 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 1 Hög

SE659236-137481

- sjö 10 % 1 % 7 % 26 % 43 % 4 Otillfredsställande

SE661406-138825

- vattendrag 2 % 0 % 0 % 0 % 2 % 1 Hög

SE658790-137499

SE661110-138479

- vattendrag 0 % 1 % 1 % 6 % 8 % 1 Hög

(28)

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

SE661043-138552 - vattendrag SE661027-138298 - sjö SE661682-138760 -vattendrag SE661008-138269 - vattendrag SE661562-138422 - vattendrag SE660666-138102 - sjö SE661431-138818 - sjö SE660536-137996 - vattendrag SE661428-138444 - sjö SE659989-137602 - sjö SE661407-138951 - sjö SE659581-137356 - vattendrag SE661407-138826 - vattendrag SE659236-137481 - sjö SE661406-138825 - vattendrag SE658790-137499 - vattendrag SE661110-138479 - vattendrag

Tomtmark/anlagd mark Hygge Åker

Figur 11. Andelen artificiell markanvändning i buffertzon per vattenförekomst - vegetationsdata.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

SE661043-138552 - vattendrag SE661027-138298 - sjö SE661682-138760 -vattendrag SE661008-138269 - vattendrag SE661562-138422 - vattendrag SE660666-138102 - sjö SE661431-138818 - sjö SE660536-137996 - vattendrag SE661428-138444 - sjö SE659989-137602 - sjö SE661407-138951 - sjö SE659581-137356 - vattendrag SE661407-138826 - vattendrag SE659236-137481 - sjö SE661406-138825 - vattendrag SE658790-137499 - vattendrag SE661110-138479 - vattendrag

Tomtmark/anlagd mark Hygge Åker Byggnader

Figur 12. Andelen artificiell markanvändning i buffertzon per vattenförekomst - GSD-Marktäckedata.

(29)

Jämförelse mellan vegetationsdata och GSD-Marktäckedata – en sjö och ett vattendrag

Små vattenförekomster tycks få en sämre status, vilket kan tyda på att storleken på

vattenförekomsten har betydelse. Resultatet blir olika beroende på om vegetationsdata eller GSD-Marktäckedata används. Spridningen över status i vegetationsdata är mindre än i GSD- Marktäckedata.

Två vattenförekomster har valts ut, en sjö och ett vattendrag. Detta för att visa på skillnaden mellan objekten. Sjön Mången (SE661407-138951 (se figur 13 sid. 23 och figur 14 sid.

24))som valdes ut ligger högt upp i avrinningsområdet har hög status i vegetationsdata och god i GSD-Marktäckedata. Vattendraget (SE661008-138269 (se figur 15 sid. 25 och figur 16 sid. 26)) som valts ut ligger mellan Borssjön och Molkomssjön och har otillfredsställande status i vegetationsdata och dålig i GSD-Marktäckedata (se bilaga 4 tabell B4.5-B4.12 sid.

84-89).

Denna jämförelse av objekten visar att det har betydelse för områdets status var i avrinningsområdet vattenförekomsten ligger och vilken typ av vattenförekomst det är.

(30)

Figur 13. Buffertzon runt sjön Mången med 7 % artificiell mark vilket ger en hög status.

(31)

Figur 14. Buffertzon runt sjön Mången med 13 % artificiell mark vilket ger en god status.

I analysen med GSD-Marktäckedata blir andelen artificiell mark betydligt större (se figur 13 sid. 23, figur 14 sid. 24, figur 15 sid. 25 och figur 16 sid. 26). Detta beror på att

Marktäckedata har kompletterats med klassen byggnader som består av hus från GSD- Fastighetskartan med en buffertzon på 20 meter runt varje objekt.

(32)

Figur 15. Buffertzon runt vattendraget mellan Borssjön och Molkomssjön med 50 % artificiell mark vilket ger en otillfredsställande status.

(33)

Figur 16. Buffertzon runt vattendraget mellan Borssjön och Molkomssjön med 75 % artificiell mark vilket ger en dålig status.

(34)

4 FÄLTSTUDIE

Fältbesök har gjorts på nio platser i Alsterälvens avrinningsområde. Anledningen till att stickprov gjordes på dessa platser var för att undersöka skillnader och likheter som finns mellan klassningen i vegetationsdata och GSD-Marktäckedata.

Fyra av platserna som besökts tillhör klassen betesmark i GSD-Marktäckedata. Betesmark räknas som ej artificiell mark. I vegetationsdata tillhör samma områden klasserna kultiverad gräsmark, frisk lövskog och park/gräsmatta/trädgård/tomt. De tillhör klasserna

tomtmark/anlagd mark eller åker i bedömningsgrunder (se tabell 3 sid. 14). Dessa klasser är artificiella marktyper. Enligt ett nytt förslag ska eventuellt klassen betesmark i GSD-

Marktäckedata klassas som en artificiell marktyp. Om detta gjordes skulle representationen av områdena bli likvärdiga.

Bild 1. Vattendrag som skuggas av omgivande vegetation.

(35)

En plats klassad som åkermark besöktes som är en artificiell marktyp. Här stämde både vegetationsdata och GSD-Marktäckedata. Vid åkern fanns diken som rinner direkt ut i vattnet.

I södra Sverige ges EU-stöd för att skapa buffertzoner kring vattendrag, detta för att näringsämnen och bekämpningsmedel i inte skall rinna direkt ut i vattnet.

Bild 2. Dike som rinner direkt ut i vattenförekomst.

Bild 3. Vattendrag genom odlingslandskap.

En annan plats som besöktes var en liten sommarstuga i skogen intill sjön Alstern. Stugan låg med skogen in på knutarna. I analysen med vegetationsdata klassas platsen som ej artificiell mark och motsvarande plats klassades i analysen med GSD-Marktäckedata som byggnad och är en artificiell marktyp. Att platsen klassas som artificiell mark beror på att GSD-

Marktäckedata har kompletterats med byggnader från GSD-Fastighetskartan med en

buffertzon på 20 meter. Dessa buffertzoner leder till att andelen artificiell mark ökar. I detta

(36)

Vid ett hygge vid sjön Gapern hade man lämnat kvar en cirka 15 meter bred skogszon intill sjön. Detta gör att även om marken klassas som en artificiell marktyp påverkas inte sjön i någon stor utsträckning.

Bild 4. Hygge med sparad vegetation mot sjön Gapern.

När det gäller vägar är det inte bara själva vägen utan även området på sidan av vägen som har betydelse. Som det är nu räknas bara vägens bredd som artificiell mark, funderingar fanns på att skapa en buffertzon där hela vägområdet ingick. Vägen som besöktes utgjorde ingen påverkan inom buffertzonen kring vattenförekomsten.

(37)

5 DISKUSSION

Flera problem har påträffats under arbetets gång.

SMHI har använt sig av GSD-Översiktskartan när vattenförekomsterna skapats. GSD- Fastighetskartan är uppdelade i kartblad och innehåller därför skarvar.

Ett test har gjorts för att göra ett helt skikt av sjöar från GSD-Fastighetskartan. När detta sedan användes för att göra matchning av vattenförekomster visade det sig att även de sjöar och vattendrag som inte skulle vara med inkluderades. Detta på grund av att alla sjöar blev ett objekt (se figur 17 sid. 30).

Figur 17. Skillnad mellan manuell buffertzon på 50 meter och automatisk buffertzon på 50 meter som är redigerad. På grund av kartbladsindelningen kommer inte den rödmarkerade

(38)

I vegetationsdatabasen finns ytobjekt som består av flera objekt, vilket kallas flerdelat geoobjekt. Detta gäller även GSD-Marktäckedata i ett fåtal fall. För att kunna dela upp buffertzonerna per vattenförekomst i vegetationsdata och GSD-Marktäckedata, delades dessa objekt upp i enskilda delar (se figur 18 sid. 31).

Figur 18. Flerdelat geoobjekt.

(39)

Buffertzonerna har delats utifrån SMHI:s vattenförekomster. Delningen har skett vid vattennoderna. Det är inte självklart hur delningen skall göras (se figur 19 sid. 32).

Figuren visar fyra vattenförekomster, tre vattendrag och en sjö. Gränsdragningen mellan objekten är godtycklig. Här skulle vissa riktlinjer behöva tas fram. I analyserna har delningen utförts efter vad som ansågs lämpligt.

Figur 19. Manuell delning av vattenförekomster.

(40)

För att slippa problemet med delning är det enklast att skapa buffertzon för varje enskild vattenförekomst. Detta leder till att dubbla buffertzoner på 50 meter skapas mellan dem och denna mark inkluderas i två vattenförekomster (se figur 20 sid. 33). Detta kanske inte är något problem utan snarare en avvägningsfråga.

Figur 20. Buffertzon kring enskilda vattenförekomster, vilket leder till dubbel buffertzon.

(41)

För att skapa en buffertzon som motsvarar vägbredden (enligt NVDB) omkring linjeobjekten måste detta göras på halva vägbredden. Görs inte detta bildas en buffertzon som motsvarar vägens dubbla bredd.

GSD-Marktäckedata har kompletterats med buffertzoner runt byggnader från GSD-

Fastighetskartan. Detta gör att andelen artificiell mark blir större, jämfört med vegetationsdatabasen. I vegetationsdatabasen ingår byggnader redan i klassen tomt mark/anlagd mark. I GSD-Marktäckedata får en sommarstuga i skogen en buffertzon på 20 meter och klassas då som artificiell mark. Enligt vegetationsdatabasen är detta område skog och ej artificiell marktyp, eftersom sommarstugor inte ingår i klassen tomtmark/anlagd mark.

Då byggnader läggs till som en klass i GSD-Marktäckedata minskar arean av andra befintliga marktyper. Samma sak händer då andra skikt kompletteras med nya klasser. Om man vill veta hur stor del av den artificiella marken som utgörs av till exempel vägar har det betydelse i vilken ordning kompletteringar görs. Läggs vägarna till först och byggnader efter försvinner de delar av vägarna och som hamnar under byggnadernas buffertzoner. För analysen av artificiell mark i sin helhet har detta ingen betydelse.

Hyggen från Skogsstyrelsens förändringsanalys är kvalitetssäkrat, vilket betyder att osäkerheter i data under moln har uteslutits. För att komplettera dessa ytor har satellitdata använts från årliga avverkningar. Dessa data är inte gjort för att kartera avverkningar. Det är inte kvalitetssäkrat vilket innebär att det innehåller brister. För att få någorlunda kvalitet på data har typ 1 (anmäld avverkning) och 3 (avverkning som är oanmäld och utredd) använts och typ 2 (oanmäld avverkning) uteslutits, detta för att de inte behöver vara hyggen utan kan vara ”skräp” i bilderna.

Statistik för de olika analyserna har räknats fram i programvaran Excel. Detta skulle kunna utföras i programvaran ArcMap med ett VBA script.

(42)

6 SLUTSATSER

Resultatet av analyserna visar att data från vegetationsdatabasen ger mindre spridning mellan statusklasserna än data från GSD-Marktäckedata. Områden får olika status i

bedömningsgrunderna, beroende på vilket data som ligger till grund för analysen. Det går inte att påvisa att den ena metoden ger generellt högre status än det andra. För vissa områden ger analyserna som grundar sig på vegetationsdata bättre status och ibland sämre än för analyser som grundar sig på GSD-Marktäckedata.

Vegetationsdatabasen och GSD-Marktäckedata har kompletterats med uppdaterade uppgifter om hyggen från Skogsstyrelsen. Hyggen är en artificiell marktyp och data som tidigare

klassats som hyggen har klassats om till ungskog. När hyggen klassats om är de inte längre en artificiell marktyp. Detta gör att data gällande hyggen nu är aktualiserade.

Vägar och kraftledningsgator är också artificiella marktyper. Både i vegetationsdatabasen och i GSD-Marktäckedata har data kompletterats med vägar. Vägarna har hämtats från NVDB och lagts till som ytor motsvarande vägbredden (enligt NVDB). Kraftledningsgator har lagts till i vegetationsskiktet i vegetationsdatabasen och är hämtade ur skogsfasskiktet från samma databas.

Vid jämförelse av resultaten blir andelen artificiell mark i vegetationsdata och GSD- Marktäckedata inte lika stora. I vegetationsdatabasen ingår byggnader i klassen tomt

mark/anlagd mark, i GSD-Marktäckedata läggs byggnader med en buffertzon på 20 meter till.

Detta leder till att byggnaderna i GSD-Marktäckedata tar ”större plats” och andelen artificiell mark blir större.

Två metoder för att skapa buffertzoner kring vattenförekomster har använts, en manuell och en automatisk. Manuellt har buffertzoner skapats genom att GSD-Fastighetskartans vatten som korsas av SMHI:s vattenförekomster valts ut. Automatiskt skapades buffertzoner genom att låta programvaran ArcMap göra urvalet. Resultatet av buffertzonerna kring

vattenförekomsterna visade att den manuella metoden gav bäst resultat. En möjlighet att förbättra den automatiska metoden är att ta fram data över GSD-Fastighetskartans vatten utan kartbladsindelning.

Oavsett om analysen grundar sig på den manuella eller automatiska metoden är det bäst att dela in i enskilda vattenförekomster innan buffertzoner skapas. Det är svårt att avgöra var delningen av vattenförekomster ska göras. Om en analys av hela avrinningsområdet ska göras bör en buffertzon skapas för hela avrinningsområdet utan indelning i delavrinningsområden.

Om buffertzonerna hade varit smalare, ungefär 20-30 meter hade statusen för

vattenförekomsterna blivit bättre. Även om områden närmast vattendragen har god status utgör det bara en lite del av den totala buffertzonen på 50 meter. Marktyper som är artificiella och ligger ända upp till 50 meter ifrån räknas nu med i buffertzonen och drar på så sätt ner statusen för vattenförekomsten.

För att underlätta det fortsatta arbetet med analyser av avrinningsområden i hela Värmlands län har tre verktyg skapats. Ett verktyg har skapats för att matcha SMHI:s vattenförekomster

(43)

7 TACKORD

Examensarbetet har utförts på Länsstyrelsen i Karlstad.

Vi vill ge Karin de Beer, Gunnar Lagerkvist, Anna Nilsson och Håkan Kjörsträd, ett stort TACK för all hjälp och service. Karin de Beer och Gunnar Lagerkvist har varit våra handledare på Länsstyrelsen. De har hjälpt oss ”neofyter” att förstå och bli insatta i arbetet med analyser av artificiella marktyper. Anna Nilsson och Håkan Kjörsträd har varit vårt GIS- stöd på Länsstyrelsen. De har hjälpt oss med diverse frågor samt skaffat fram aktuell data åt oss. Samtliga har stora kunskaper inom respektive yrkesområde och har haft stort tålamod för oss och våra frågor.

TACK också till övrig personal på Länsstyrelsen för trevligt bemötande, som gjort att vi känt oss väl mottagna.

Samt TACK till vår handledare på Karlstads Universitet Jan-Olov Andersson som hjälpt oss och granskat vår rapport.

Även ett extra TACK till Gunnar Lagerkvist och Jan-Olov Andersson som följde med oss på fältstudien och delade med sig av sina kunskaper.

(44)

8 REFERENSER

[1]

Gyllander, A. & Westman, Y. (2005): Rapport och metodbeskrivning för indelning av sjöar, vattendrag, kustvatten och havsområden i vattenförekomster. Norrköping: SMHI, D-nr 2005/338/1933, 35 sidor.

[2]

Wikipedia – den fria encyklopedin (2006) Vattendirektivet [www] Wikipedia

<http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattendirektivet> hämtad 2007-04-23

[3] (Peilot, S. (2006): Hur påverkade är Friaåns och Tidans åmynningar och finns naturvärden kvar? – en studie av två vattendrag vid Vänerns sydöstra strandlinje 2006.

Mariestad: Länsstyrelsen Västra Götalands län, Vattenenheten, Rapport 2006:70. ISSN 1403- 168X, 61 sidor.

[4]

Länsstyrelsen i Jönköpings län (2007) Ramdirektivet för vatten [www] Länsstyrelsen i Jönköpings län

<http://www.f.lst.se/varverksamhet/miljonatur/ramdirektivetforvatten.4.e1f305101a8c87f768 000441.html> hämtad 2007-03-14

[5]

Naturvårdsverket i samarbete med Boverket, SGU och Vattenmyndigheterna (2005) Rapportering - Ramdirektivet för vatten.[www]

Vattenportalen<http://www.vattenportalen.se/amv_rapportering.htm#rapport> hämtad 2007-03- 28

[6]

SMHI (2005): Värmlands län [www] SMHI

<http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/lan_haro_varmland.pdf> hämtad 2007-04-18 [7]

Bergquist, B.(1999): Påverkan och skyddszoner vid vattendrag i skogs- och

jordbrukslandskapet: Göteborg: Fiskeriverket, Rapport . ISSN1104-5906, 118 sidor.

[8]

Naturvårdsverket.(2004):Skydd av vattenmiljöer i landskapet. Bromma: Naturvårdsverket ISBN 91-620-8182-9, 18 sidor.

[9]

Länsstyrelsen i Värmlands län (2006): Övervakning Alsterälven. Karlstad: Länsstyrelsen i Värmlands län, PM till redovisning av övervakning till Vattenmyndigheten, 2 sidor.

[10]

Andresson, I, L.(2006): Kvalitetsbeskrivning, Vegetationsdata i Värmlands län. Lantmäteriet 21 sidor.

(45)

[11]

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Fakta skog – sammanfattar aktuell forskning nr 12, 2004 http://www.geoforum.se/_files/kvalitetsbeskr.pdf

[12]

Bergengren, J. & Bergquist, B.(2004): System Aqua 2004 - Del 1

Hierarkisk modell för karakterisering av sjöar och vattendrag. Jönköping: Länsstyrelsen i Jönköpings län, Rapport 2004:24. ISSN 1101-9425, 137 sidor.

[13]

Lantmäteriet (2006) GSD-Marktäckedata – Produktionen[www] Lantmäteriet

<http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=1436> hämtad 2007-04-03 [14]

Lantmäteriet (2006) GSD-Marktäckedata – Presentation [www] Lantmäteriet

<http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=1037>hämtad 2007-04-03 [15]

Lantmäteriet (2007) GSD-Marktäckedata – Bakgrund [www] Lantmäteriet

Lantmäteriet (2007) Digital Fastighetskarta – Presentation [www] Lantmäteriet,

Lantmäteriet (2005) Fastighetskartan – Presentation [www] Lantmäteriet,

<http://www.lantmateriet.se/templates/Metria_Page.aspx?id=8646> hämtad 2007-04-03 [18]

Lantmäteriet (2005): Allmän beskrivning: GGD, Grundläggande Geografiska Data.

Lantmäteriet Dokumentversion: 1.3, 10 sidor.

[19]

Vägverket – Avdelning Väginformatik (1999): Nationell Vägdatabas – Anskaffningsöversikt.

Vägverket, Version 1, sidor 19.

[20]

Länsstyrelsen i Jönköpings län(2007): Vad är syftet med direktivet?[www]Länsstyrelsen i Jönköpings

län<http://www.f.lst.se/varverksamhet/miljonatur/ramdirektivetforvatten/syftemeddirektivet.4 .e1f305101a8c87f768000454.html> hämtad 2007-05-11

[21]

Länsstyrelsen i Stockholms län (2007): Natura 2000[www] Länsstyrelsen i Stockholms län<

http://www.ab.lst.se/templates/InformationPage____3910.asp> hämtad 2007-05-16

(46)

[22]

Länsstyrelsen i Värmlands län (2006) Ramdirektivet för vatten [www] Länsstyrelsen i Värmlands län

<http://www.s.lst.se/s/amnen/Natur_Milj%C3%B6/vattenvard/Vattendirektivet/

> hämtad 2007-04-24 [23]

SMHI (2002) Län och huvudavrinningsområden i Sverige. Norrköpng:SMHI, Faktablad nr 10, sidor 5.

[24]

Lantmäteriet (2007): Digital Översiktskarta – Presentation [www] Lantmäteriet

Lantmäteriet (2006): GSD-Marktäckedata - Produkterna [www] Lantmäteriet

Lantmäteriet (2005): Fältbedömningsgrunder för Lantmäteriets vegetationskartering i Värmlands län. Lantmäteriet 28 sidor.

[27]

Länsstyrelsen i Jönköpings län (2006): Bedömningsgrunder för hydromorfologi. Jönköping:

Länsstyrelsen i Jönköpings län, Rapport 2006:20. ISSN 1101-9425, 50 sidor.

[28]

Personligt meddelande - Skogsstyrelsen/Per Nyman 2007-03-28.