En rapport
om villkor för
bemannings anställda
på en föränderlig arbetsmarknad
AB, Bromma, 2016
Röster om vardagsjobb
Innehåll
1 Sammanfattning . . . . 2
2 Inledning . . . . 3
3 Syfte . . . . 5
3 .1 Frågeställningar . . . . 5
4 Metod . . . . 6
5 Faktorer som påverkar vardagsjobben . . . . 7
5 .1 Lägstalöner och lönespridning . . . . 7
5 .2 Skattesubventioner påverkar . . . . 7
6 Sammanfattning av intervjuer . . . . 9
7 Diskussion . . . .10
8 Källförteckning . . . .11
9 Bilagor . . . .12
1 Sammanfattning
De intervjuade företagen berättar alla om ett behov av att få in fler personer i verk- samheterna som kan utföra vardagsjobb. Att ha någon som kan avlasta övrig personal genom att hjälpa till med till exempel, disk, förberedelser av dukning och trädgårds- arbete är någonting som de intervjuade gärna skulle vilja se mer av.
Samtliga intervjuade talar om anställningskostnader som ett stort hinder för att kunna anställa vardagsjobbare. Med små marginaler är det svårt för företagarna att få utrymme att ta in ytterligare en person, och då än mer svårt om personen inte har den erfarenhet eller kompetens som efterfrågas.
För att kunna skapa möjligheter till anställning menar de intervjuade företagarna att incitamenten måste bli starkare och fler. Att få rätt förutsättningar för att kunna anställa är av största vikt. Sänkningen av RUT-avdraget till 25 000 kronor och höj- ningen av arbetsgivaravgiften för unga till 25,46 procent har påverkat de intervjuades verksamheter i olika utsträckning. För en har det bidragit till en minskad efterfrågan på deras tjänster och en annan har varit tvungen att skära ned i personalstyrkan.
För att öppna upp för fler vardagsjobb och för att förenkla snabba beslut i verksam- heterna förespråkar de intervjuade företagarna annorlunda anställningsformer. Även lönenivåerna påverkar valen av arbetskraft och för att kunna anställa fler vardags- jobbare bör ingångslönerna vara lägre. De intervjuade företagen tvingas rationalisera bort vardagsjobb på grund av de höga kostnaderna för anställning, vilket ökar belast- ningen på övrig personal.
Branschorganisationerna stärker bilden som de intervjuade företagarna ger av sina verksamheter och behov. Besöksnäringen och tjänstesektorn är två branscher där vardagsjobb fortfarande är möjliga, trots en kraftig ökning inom automatisering och digitalisering av verksamheter. Anställningskostnader är något som påverkar många företag inom Almega och Visita. Företrädarna för branschorganisationerna pekar på subventioner som RUT och lägre arbetsgivaravgift för unga som viktiga aspekter för medlemsföretagens möjligheter till fortsatt tillväxt och fler anställningar.
2 Inledning
Jobben har blivit en allt viktigare fråga på det politiska planet. Att ha en arbetslinje har snarare blivit en regel än ett undantag i ett allt mer jobbfokuserande Sverige.
Flera av riksdagspartierna fokuserar på hur jobben ska bli fler och framför allt hur de ska komma fler till del.
Med EU:s högsta sysselsättning kan man tro att svensk arbetsmarknad blomstrar.
Sverige är ett land med satsningar inom teknik och IT som möjliggör för välutbildade att få jobb på en växande marknad – en positiv bild av ett arbetande Sverige.
Men en annan del av svensk arbetsmarknad är inte alls lika blomstrande som man kan tro. Bara fem procent, ca 240 000, av alla arbetstillfällen i Sverige utgörs av jobb utan särskilda kvalifikationer vilket är under EU-genomsnittet på nio procent.1 Vi kallar dessa jobb för vardagsjobb.
1 http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Sysselsattning/Lagkvalificerade-jobb-internationellt/
Andel anställda i yrken med inga eller låga utbildningskrav, år 2014 15–74 år, procent
Källa: Eurostat Not: Endast civil sysselsättning Hämtat: 2015-09-21
Bulgarien Danmark Rumänien Belgien Frankrike Ungern Malta EU-28 Nederländerna Storbrittanien Irland Estland Slovenien Slovakien Tyskland Österrike Litauen Grekland Polen Kroatien Luxemburg Finland Tjeckien Sverige
0 5 10 15 20
Italien Portugal Spanien Lettland Cypern
Vardagsjobb är ett begrepp på jobb som inte kräver några särskilda kvalifikationer och som människor kan lära sig på plats. Det är denna kategori med jobb som behöver öka i Sverige för att möta det ökande trycket på arbetsmarknaden och få fler lågutbildade att ta sig in på arbetsmarknaden.
Även om Sverige har en relativt hög sysselsättningsgrad har arbetslösheten för de som saknar gymnasieutbildning ökat sedan 2008. På 1 arbetstillfälle utan särskilda kvalifikationer går det idag 2,9 personer utan gymnasial utbildning på nationell nivå.
I Östergötland ligger den siffran något högre, 3 personer per arbetstillfälle.2
Det har under 2000-talet försvunnit 70 000 vardagsjobb.3 Det är en kraftig minsk- ning bland arbetstillfällen för de med låg eller ingen utbildning. I denna kategori är sysselsättningen lägst och arbetslösheten högst.4 På en svår arbetsmarknad krävs fler vardagsjobb.
2 http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rapporter/det-ekonomiska-laget- nov-2015pdf_630838.html/BINARY/Detprocent20ekonomiskaprocent20lprocentC3procentA4getprocent20Novpro- cent202015.pdf
3 Inom administration och kundtjänst samt maskinell tillverkning och transport.
4 Spector, Susanne. Hög sysselsättning och låg arbetslöshet – ett nationalekonomiskt perspektiv på arbetsmarknaden.
Svenskt Näringsliv, publicerad 2015-06-15.
Jobbunderskottet – Östergötland
I Östergötlands län går det 3 personer utan gymnasie- utbildning på varje jobb som inte kräver särskilda kvalifikationer.
Förgymnasial utbildning
0 1 2 3 4
Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning
Det ekonomiska läget – November
3 Syfte
Syftet med rapporten är att kartlägga behovet av fler vardagsjobb bland några företag i Östergötland och hur dessa jobb skulle kunna vara utformade. Bransch organisationerna Almega och Visita har intervjuats för att få ett bredare perspektiv på frågan.
I rapporten redogörs det även för behovet av vardagsjobb ur ett samhällsperspektiv och vilka positiva effekter dessa arbetstillfällen skulle kunna ha för arbetslösheten och sysselsättningen i Sverige.
3.1 Frågeställningar
• Vilket behov av vardagsjobb finns hos företagen i Östergötland?
• Hur skulle utformningen av fler vardagsjobb kunna se ut?
• Vilka positiva samhällseffekter skulle dessa jobb kunna bidra till?
4 Metod
Intervjuerna är kvalitativa och frågornas utformning är undersökande och bidrar till att få fram företagens syn på behovet av vardagsjobben och hur utformningen kring desamma skulle kunna underlättas eller ändras.
Företagen utgår ifrån sin egen verksamhet och vad de själva tror skulle kunna göras för att få fram fler vardagsjobb i allmänhet och inom sin specifika bransch.
5 Faktorer som påverkar vardagsjobben
Många företag har minskat sin andel anställda med låg utbildning samtidigt som andelen anställda med eftergymnasial utbildning har ökat, detta har resulterat i en kraftig minskning av antalet jobb för dem med låg utbildning.5 Samtidigt har det skett en strukturomvandling på arbetsmarknaden där tjänsteproduktionen har ökat markant.6 Detta innebär att samtidigt om tjänsteproduktion ökar i samhället sjunker andelen anställda med endast förgymnasial utbildning och de som redan står utanför arbetsmarknaden får ännu högre trösklar att ta sig över.
Dessutom ökar antalet högskoleutbildade även om de mer kvalificerade jobben har avstannat i sin ökning. Det blir en förskjutning på arbetsmarknaden där fler högutbil- dade och överkvalificerade istället tar de jobb som lågutbildade kvalificerar sig för.7
5.1 Lägstalöner och lönespridning
Sverige har idag en väldigt sammanpressad lönestruktur där skillnaderna i lönenivå mellan hög- och lågutbildade samt oerfarna- och erfarna medarbetare inte är särskilt stor. Inom EU är Sverige det land som har högst lägstalöner. Den genomsnittliga lag- stadgade minimilönen i EU-länder ligger på 41 procent av medellönen mot Sveriges 66 procent.8 Detta i kombination med en hög skattekil9 där arbetsgivare får betala mycket för varje anställd påverkar den svenska arbetsmarknaden negativt.
Forskning visar att det är just de med lägst kvalifikationer som blir av med sina jobb när lägstalönerna höjs. Då får de med sämst förutsättningar för jobb mindre chans att etablera sig på arbetsmarknaden. På lång sikt kan det försvåra ett inträdande på arbetsmarknaden än mer. Desto längre tid en person går arbetslös desto högre blir tröskeln in till ett jobb.
En lägre lägstalön skulle ha positiva effekter på arbetslösheten. Lägstalönerna är allt som oftast ingångslöner och få stannar kvar på den lönenivån under en längre period.10 Således skulle lägre lägstalöner öka chanserna till att få ett arbete för de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Det skulle öka incitamenten och öppna upp för en löneutveckling.
5.2 Skattesubventioner påverkar
RUT- och ROT-avdragen är tydliga exempel på skattesubventioner som öppnat upp för fler jobb inom tjänstesektorn. Företag har kunnat utöka sina verksamheter genom en ökad efterfrågan på just dessa typer av tjänster och samtidigt skapat jobb. Och då
5 Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), 2013, Var skapas jobben? – En ESO-rapport om dynamiken i svenskt näringsliv 1990 till 2009.
6 Ibid.
7 Svenska dagbladet, 2014-02-18, Överutbildade tar de enkla jobben.
8 Ågren, Christer. Sammanfattning av forskningsöversikten ”Lägstalöner och lönespridning: Effekter på samhällsekonomin” av Spector, Susanne från 2014.
9 Skattekil är skillnaden mellan vad arbetsgivaren betalar för den anställde och vad denne får ut efter skatt.
10 Ågren, Christer. Sammanfattning av forskningsöversikten ”Lägstalöner och lönespridning: Effekter på samhällsekonomin” av Spector, Susanne från 2014.
framförallt vardagsjobb, särskilt inom RUT-sektorn. Sysselsättningen har ökat från 300 till 20 000 personer sedan RUT infördes.11
Det är framförallt inom tjänstesektorn som vardagsjobben kan etableras. RUT-avdraget innefattar inte enbart städtjänster utan berör även andra typer av tjänster så som gräsklippning, snöskottning, barnpassning och matlagning12 och där är potentialen för fler vardagsjobb stor.
Regeringen vill ändra RUT och sänka avdragstaket till 25 000 kronor från nuvarande 50 000. Liknande förändringar som görs i RUT just nu gjordes i Danmarks motsvarande hemserviceavdrag år 2000. Branschens omsättning minskade avsevärt det följande året.
Små förändringar i subventionerna har således stor effekt på marknaden. Kunderna blir osäkra på vad som gäller och avvaktar att köpa till exempel städtjänster.13
ROT-avdraget är inte lika utsatt för förändring som RUT. Skillnaden inför 2016 är att endast 30 procent av arbetskostnaden får räknas jämfört med tidigare 50 procent.14 ROT-avdraget har i likhet med RUT-avdraget skapat runt 20 000 jobb inom bygg- branschen. När sänkningen nu genomförs hotas 8 300 av dessa jobb. Branschen befarar att effekterna av förändringen kommer visa sig fort. Fyra av tio svenskar menar att de hellre köper arbetet svart om sänkningen genomförs och sju av tio kommer avstå helt från att renovera.15
11 Almega
12 https://www.almega.se/politik-och-ekonomi/rapporter/rut2015
13 Ibid
14 http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/skatter/rotrutarbete/nyareglerforrotochrutarbete2016.4.3810a01c15 0939e893f8301.html
15 http://mb.cision.com/Public/882/9795296/bd05a682ffe6be36.pdf
6 Sammanfattning av intervjuer
Victoria Kahnborg Edoff på De Klomp i Linköping menar att utformningen på anställningarna är en viktig aspekt för att kunna anställa. Detsamma säger även Christoffer Sjögren på Städarna i Sverige och Jacquline Seropian Stenfelt som äger caféet Chocolat i Linköping. Om anställningsformerna var flexiblare skulle det underlätta för företagen menar dem.
Roshan Malalatunga som är hotelldirektör för Scandic i Linköping har anställt många unga. Detta framhåller även Jacquline och Christoffer i sina intervjuer. Att ha unga anställda har dock gjort att de påverkats av höjningen av arbetsgivaravgiften för unga som trädde i kraft i augusti i år. Jacquline har fått göra förändringar i hur hon planerar scheman för sina anställda där hon försöker skära ned på personal på helgerna. Roshan ser en långsiktig påverkan på valet av arbetskraft som en följd av höjningen. De under- stryker även att det kostar både i tid och pengar att lära upp en ung och oerfaren person. Att anställa för upplärning kan därför vara lite av en chansning i vissa fall.
Magnus Dahlin som driver Villa Fridhem har efter höjningen av arbetsgivaravgiften för unga börjat tänka annorlunda vid nyanställning. Hade anställning varit billigare hade han definitivt anställt fler, men får idag rationalisera bort många vardagsjobb.
Thomas Laurell, public affairs på Visita, bekräftar det som de intervjuade företagen berättar i sina intervjuer. Det behövs generellt billigare anställningar då många företag inom besöksnäringen är beroende av kostnaderna för anställning. Arbetsgivaravgiften måste sänkas menar Thomas och inför avtalsrörelsen 2016 jobbar Visita med att ingångslönerna inte kan fortsätta att stiga på samma sätt.
Magnus Dahlin poängterar ingångslönernas påverkan på att kunna anställa fler. Idag är det ingen stor löneskillnad mellan en erfaren och en oerfaren. Det påverkar valet av arbetskraft markant. Även Christoffer Sjögren och Roshan Malalatunga framhåller detta i sina intervjuer och menar att lönerna påverkar incitamenten för att anställa.
Roshan Malalatunga lyfter fram att bättre samarbete vore att önska då inte all utbildning kan ske på plats. Genom att kombinera utbildning och praktik menar han att fler skulle kunna komma ut i de bristyrken som finns. Kock är ett av brist- yrkena inom besöksnäringen menar Thomas Laurell. Många företag har valt att börja utbilda på egen hand förklarar han i sin intervju.
Sänkningen av RUT-avdraget har påverkat Christoffer Sjögrens verksamhet. För många förändringar skapar en osäkerhet bland kunderna menar han. Att kunna ha ett långsiktigt tänk i städbranschen är viktigt för Christoffer och det är svårt när det sker förändringar i både RUT-avdraget och arbetsgivaravgiften för unga. Detta tar Stefan Holm, näringspolitisk expert på Almega, också upp i sin intervju. Han menar att små förändringar i RUT kan ge stora effekter på branschen. RUT har gjort skillnad poängterar Stefan, 300 sysselsatta har blivit 20 000 efter att det infördes. Inom tjänste- sektorn är möjligheterna för vardagsjobb många.
Victoria Khanborg Edoff tror på att underlätta mer för företagen och att de, genom vardagsjobben, kan göra en insats för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Thomas Laurell stärker bilden av att besöksnäringen har många möjligheter för fler vardagsjobb. Företagen inom branschen är kapabla att ta emot oerfarna och kunna
7 Diskussion
De intervjuade företagarna uttryckte ett behov av vardagsjobb i sina verksamheter.
De kände att utrymmet för att anställa i kategorin vardagsjobb inte var särskilt stort.
Att särskilt ha ingångslönerna som ett verktyg för att öka möjligheterna och förut- sättningarna att anställa tror de intervjuade skulle underlätta. Företagens behov och intresse för vardagsjobb finns men det som saknas är former för att kunna tillgodose behoven.
Den höjda arbetsgivaravgiften för unga visade sig vara ett genomgående problem för de företagare som jag intervjuade då alla hade unga anställda. Några verksamheter påverkades direkt av höjningen från 15,49 procent till 25,46 procent16 som trädde i kraft i augusti medan andra såg problem på lång sikt.
De intervjuade företagarna såg positiva aspekter med att anställa unga för upplärning på plats, men menade samtidigt att det är svårt att anställa fler eller ta snabba beslut om anställning då utfallet av satsningen på en ung anställd är osäker. De önskar att politiker skulle se vilka positiva effekter förbättrade förutsättningar för företagen skulle generera för arbetsmarknaden. Om företagen kan få extra stimulans för att kunna genomföra en anställning gynnar det särskilt de med lägst utbildning. Avkast- ningen för företagen måste vara tillräckligt stor för att det med små marginaler ska vara möjligt att anställa, annars kan riskfyllda satsningar på oerfaren arbetskraft slå hårt mot ett litet företag. Att fokus bör ligga på att sänka anställningskostnader för att fler företag ska kunna skapa fler jobb bekräftades av branschorganisationerna Visita och Almega.
Om regler skulle anpassas till att underlätta för företagen att anställa till exempel genom sänkta arbetsgivaravgifter för unga, utvidgat RUT och ROT samt lägre ingångslöner skulle det finnas bättre förutsättningar och möjligheter för företag att våga satsa på de som står längst ifrån arbetsmarknaden. De direkta följderna av för- ändringarna i RUT, ROT och arbetsgivaravgiften för unga, som de intervjuade företa- garna berättar om, påvisar tydligt deras effekt på arbete och då särskilt vardagsjobben.
Behovet av flexiblare anställningsformer var något som en del av de intervjuade före- tagarna skulle se som en fördel vid anställning av vardagsjobbare. En företagare förespråkade ett samarbete mellan praktik och utbildning där nyanställda kan få värdefull kunskap genom att lära sig på plats, men samtidigt få viss utbildning som krävs för att kunna ha fullgod kunskap i yrket.
För att kunna nå det uppsatta målet på EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 måste det snabbt till åtgärder för att få fler i arbete – fokus bör då ligga på att skapa möjlig- heter för vardagsjobb. Detta skulle öppna upp arbetsmarknaden för de som står längst ifrån den. Att få det första jobbet tidigt i livet påverkar utsikterna för hur det framtida arbetslivet kommer att se ut och där skulle vardagsjobb kunna spela en stor roll för såväl unga som nyanlända.
16 http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/arbetsgivare/socialavgifter/arbetsgivaravgifter.4.233f91f7126007 5abe8800020817.html
8 Källförteckning
https://www.almega.se/politik-och-ekonomi/rapporter/rut2015
http://eso.expertgrupp.se/rapporter/20133-var-skapas-jobben-en-eso-rapport-om- dynamiken-i-svenskt-naringsliv-1990-till-2009/
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Sysselsattning/Lagkvalificerade- jobb-internationellt/
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet-efter- utbildningsniva/
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:159740/FULLTEXT01.pdf
http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/arbetsgivare/socialavgifter/arbetsgivar avgifter.4.233f91f71260075abe8800020817.html
http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/
Rapporter/hog-sysselsattningpdf_620758.html/BINARY/HprocentC3procentB6gpro- cent20sysselsprocentC3procentA4ttning.pdf
http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/
Rapporter/det-ekonomiska-laget-nov-2015pdf_630838.html/BINARY/Detprocen- t20ekonomiskaprocent20lprocentC3procentA4getprocent20Novprocent202015.pdf http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/
Rapporter/lagstaloner-och-lonespridning_590625.html/BINARY/LprocentC3procen- tA4gstalprocentC3procentB6nerprocent20ochprocent20lprocentC3procentB6ne- spridning
http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/lagstalonerpdf_581113.html/
binary/LprocentC3procentA4gstalprocentC3procentB6ner.pdf http://mb.cision.com/Public/882/9795296/bd05a682ffe6be36.pdf
9 Bilagor
Följande frågor ställdes till företagarna under de intervjuer som genomfördes:
Nuvarande verksamhet:
– Hur skulle du beskriva din verksamhet i dagsläget?
– Hur ser fördelningen ut bland de anställda? Unga/äldre/utrikesfödda etc.?
– Hur påverkar förändringarna inom RUT, ROT och arbetsgivaravgiften för unga dig och ditt företag?
Behovet och användningen av vardagsjobb:
– Hur ser ditt företags behov av vardagsjobb ut?
– Skulle du säga att ni använder er av vardagsjobb i dagsläget?
– Vilken typ av arbetsuppgifter är det du ser framför dig när du tänker på vardagsjobb?
– Hur skulle vardagsjobb kunna underlätta för dig som företagare?
Utformningen av vardagsjobb:
– Ser du problem med att anställa personer för enklare arbetsuppgifter i dagsläget?
Varför/Varför inte?
– RUT- och ROT-avdragen samt sänkta arbetsgivaravgifter för unga har ju varit metoder för att få in fler på arbetsmarknaden och då framförallt varit riktat mot just branscher där vardagsjobb går att hitta; hur ser du på utformningen av dessa avdrag? Har de hjälpt dig att kunna anställa fler för arbetsuppgifter inom var- dagsjobb?
Följande frågor ställdes till representanterna för branschorganisationerna Almega och Visita:
– Hur ser marknaden ut för era medlemsföretag? Finns det några bristyrken?
– Hur ser Almega/Visita på det som vi valt att kalla vardagsjobb? Är det en kategori med jobb som behövs inom er bransch?
– Vilka är de största hindren för era medlemsföretag när det kommer till nyanställ- ning? Hur har den högre arbetsgivaravgiften/förändringen i RUT påverkat era medlemsföretag?
– Vad tror du behöver förändras för att fler ska kunna få ett arbete?
Victoria Kahnborg Edoff VD på De Klomp
De Klomp är en restaurang belägen i centrala Linköping med stort fokus på lokala råvaror och att laga maten från grunden. Restaurangen startades 2008 av den hol- ländska entreprenören Take Aanstoot och idag är de 25 anställda. Victoria Kahnborg Edoff har funnits i företaget sedan 2010, då som restaurangchef, men är sedan ett tag tillbaka VD.
Inom restaurangbranschen är det i regel hög omsättning på personal och många unga får sitt första jobb där. På De Klomp har Victoria haft ett tydligt mål att få sina anställda att trivas och vilja stanna kvar länge.
–Vi har inte en så hög personalomsättning, folk väljer att stanna länge. Det är mitt mål att få medarbetarna att trivas. Det är ju de som är kapitalet. Vi tänker inte på ålder heller, vår äldsta medarbetare är 62 år och vår yngsta går på gymnasiet och jobbar extra, säger Victoria Kahnborg Edoff
Victoria trycker på att kompetens och kunskap är viktiga konkurrensfaktorer. Hon understryker att de ser till att kunskapen går att få på plats bara det finns ett intresse för att lära sig.
Behovet av vardagsjobb på De Klomp menar Victoria absolut skulle finnas om hon inte, som i dagsläget, hade flera personer med trygghetsanställningar.
– Det finns ett stort behov av fler som kan ha vardagsjobb. Jag skulle kunna ha en diskare här varje kväll och det skulle ju även underlätta för de andra i personalen, förklarar Victoria.
Victoria poängterar det finns en något tråkig attityd gentemot vardagsjobben och vissa yrkesutbildningar. Det blir en nedvärderande ton när det pratas om yrkes- utbildningar i relation till högskoleutbildningar. Hon menar att det är helt fel synsätt eftersom att alla yrken behövs. Hon tror på att det går att lära sig, bara engagemanget och intresset finns.
–Om vi fick in rätt person, en intresserad person, som kunde diska om kvällarna så kunde den även när det inte finns någon disk kunna hjälpa oss i köket. Och till slut så kan ju den så pass mycket att man en dag kan låta den personen jobba i köket.
Det är jag helt övertygad om, svårare än så är det inte. Alternativet kan ju knappast vara bättre tänker jag, säger Victoria.
Mycket kring anställningar handlar om förutsättningarna som företagen ges och hur möjligheterna ser ut. Victoria tror att vardagsjobben skulle kunna bli fler med hjälp av utformningen på anställningarna.
Frågan om hur vardagsjobben kan bli fler väcker många tankar och idéer. Victoria tror själv på att underlätta för företagen och att de, genom vardagsjobben, kan göra en insats för de grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.
Christoffer Sjögren Ägare av Städarna i Sverige
När Christoffer Sjögren var 21 år gammal startade han sitt företag Städarna i Sverige.
Under de sju år som gått sedan dess har bolaget vuxit sig större och finns i dag i Norr- köping, Linköping, Nyköping, Uppsala och Göteborg. Företaget har en mycket hög andel unga anställda, i somras uppgick andelen personer under 26 år till 44 procent.
Men det märktes en tydlig försämring av lönsamheten när arbetsgivaravgiften för unga höjdes i augusti och Christoffer fick tänka om. Fokus framöver blir att få ihop kalkylen med fler äldre i personalstyrkan. En oundviklig följd av en höjd arbetsgivaravgift.
Som städföretag berörs även Christoffers verksamhet av RUT och de förändringar i densamma som kommer ske framöver. Det är en långsiktig negativ påverkan som inte direkt går att sia om i dagsläget.
– Kunderna blir dock väldigt osäkra och vi har fått gå ut med brev för att förklara läget, att det inte försvinner utan enbart begränsas. Kortsiktigt är det ingen förlust för oss, men hela branschen har ju mattats av. Ungefär 20 procent har RUT ökat varje år men i februari såg man att det stannade av och till och med backade för första gången. Vi är rädda att allt för mycket pillande i RUT kommer påverka oss negativt, berättar Christoffer.
Medarbetargruppen är relativt blandad på Städarna i Sverige. Några har utbild- ning kring städ och har tidigare erfarenheter samtidigt som vissa är akademiker.
Ca 5–10 procent ska komma från långtidsarbetslöshet och mixas upp med de som har längre erfarenhet. Även en del nyanlända slussas in i verksamheten och läser SFI samtidigt som de jobbar.
– Egentligen kan man väl säga att allt vi gör är vardagsjobb. Jämfört med andra branscher är det absolut lättare att få jobb inom vår bransch. Vi har medarbetare som är på instegsjobb och många fortsätter ut på andra vägar senare. Vi är helt och hållet beroende av vardagsjobben, säger Christoffer Sjögren.
Lönerna är en stor avgörande faktor för anställning i många branscher, så även för Städarna i Sverige. Lönerna påverkar priserna och således efterfrågan vilket i sin tur har effekter på verksamheten.
– Löneökningen i vårt kollektivavtal ligger på 3,2 procent och det är inte på grund av inflationen. Varje gång vi höjer priserna försvinner en del av efterfrågan och det blir svårare och svårare för oss. I slutändan är det kunden som betalar och resultatet blir förmodligen att de köper färre städtjänster av oss, förklarar Christoffer.
Flexiblare anställningsformer efterfrågas av Christoffer och han hänvisar till de stora utmaningar med fler nyanlända som Sverige nu står inför. Ju högre lönerna blir desto högre trösklar in på arbetsmarknaden.
– Det är en dålig löneutveckling inom vår bransch. I kollektivavtalet ges inga spelrum för löneökning. Du har i stort sett samma lön oberoende av branscherfarenhet. Rim- ligtvis borde det ju vara så att man efter ett par år får löneökning givet sin erfarenhet, poängterar Christoffer.
Att kunna ha långsiktighet i städbranschen förklarar Christoffer är väldigt viktigt.
Med allt för mycket förändringar i både RUT och arbetsgivaravgifterna för unga kan han inte tänka långsiktigt med företagets bästa i fokus. Han pratar även positivt om den kommande utökningen av vilka tjänster RUT kommer inkludera, där IT-tjänster och flytthjälp kommer tillkomma. Samtidigt är sänkningen av taket något som kommer påverka branschen och vägs inte upp av den utökade bredden av tjänster.
– Om kunden väljer att få avdrag för IT-tjänster eller flytthjälp kommer de inte ha råd med hemstäd samma år. Det är så få som når upp till taket men ändå väljer man att flytta jobben istället för att höja gränserna, menar Christoffer.
Magnus Dahlin
Vd på Villa Fridhem i Åby, Norrköping
Sedan 1990 har Villa Fridhem varit ett konferenshotell men har sedan tio år till- baka även utökat verksamheten till att innefatta mer privata ändamål som bröllop, weekend och spa. Med 28 fast- och visstidsanställda samt en del extrapersonal växer verksamheten kraftigt och behovet av personal är stort.
– Vi har en väldigt varierande ålder bland de anställda och en del har varit här länge.
Vi har allt ifrån skolungdom till vår vaktmästare som fyllde 50 nyss, berättar vd:n Magnus Dahlin.
När arbetsgivaravgifterna för unga sänktes i två etapper mellan 2007 och 2009 märktes det på Villa Fridhems verksamhet.
– Framförallt gjorde det så att man var mer villig att plocka in fler unga och oerfarna människor. Nu när den har gått upp igen väljer man att titta mer på erfarenhet. För oss blev det en del i ekvationen när man skulle anställa någon, förklarar Magnus.
I dagsläget berättar Magnus Dahlin att han tvingas rationalisera bort vardagsjobben på grund av för höga anställningskostnader. Behovet av anställda som skulle kunna arbeta med lite enklare, men samtidigt, så viktiga sysslor finns och Magnus räknar upp en rad olika arbetsuppgifter han skulle behöva hjälp med.
– Att tända och ansvara för eldstäder och marschaller under hotellets alla julbord, diska, kratta löv, vika servetter och putsa bestick och glas. I dagsläget får mina kockar diska tre timmar per dag för att vi ska hinna med. Jag hade gladeligen tagit in tre till fyra personer för dessa vardagsjobb.
Magnus Dahlin poängterar ingångslönernas påverkan på anställning. Han tycker att dagens nivåer är alldeles för höga, det är ingen skillnad på om du har erfarenhet och utbildning eller kommer som ett oskrivet blad.
– En kock som har gått restaurangutbildning på gymnasium i tre år räknas in i vår högsta yrkeskategori och ska då även ha högre lön. De får tillgodoräkna sig sina tre år i skolan som erfarenhet även om de inte varit ute i arbete, förklarar Magnus.
Skillnaden mellan den lägsta lönenivån och nivån för en anställd med sex års erfarenhet är inte heller särskilt stor, 124 kronor/timme gentemot 132 kronor/timme enligt kollek- tivavtalet. Även den lägsta lönenivån på 116 kronor/timme där vardagsjobben skulle kunna räknas in skiljer sig inte väsentligt från de övriga nivåerna. Lönestrukturerna ställer till det både för företagaren och de anställda som inte kan räkna med någon stor löneutveckling.
–Om det skulle vara billigare att anställa hade jag anställt fler. Idag rationaliserar vi istället bort och sliter på den befintliga personalen, avslutar Magnus Dahlin.
Jacquline Seropian Stenfelt Ägare av Café Chocolat i Linköping
Inom många serviceyrken, kanske framför allt inom café och restaurang, jobbar väl- digt många unga. Många är där en kortare tid för att senare studera eller resa. För Jacquline Seropian Stenfelt är detta verkligheten och hon ser både för- och nackdelar med att ha unga anställda på Café Chocolat som hon driver i Linköping.
–Det är framför allt personer under 26 år som jag har haft som anställda. Jag har även haft äldre personal men just nu är alla rätt unga. Höjningen av arbetsgivar- avgiften för unga har påverkat mig väldigt mycket. Jag har fått tänka om vid schema- läggning och skära ned på personal på helgerna. Är man ett litet företag så spelar varenda liten krona roll, det kan vara avgörande för verksamheten i form av investe- ringar och liknande, berättar Jacquline.
Det är just arbetsgivaravgiften för unga som är ett stort problem för Jacquline. Hon valde att tänka om kring personalstyrkan när sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga togs bort.
– Direkt började jag lägga schema där jag jobbade lite mer för att vara beredd. Det gör några tusen i månaden att betala den högre avgiften även om det än så länge bara har betalats ut två löner, förklarar hon.
Att lära upp ny personal kostar både tid och pengar. När personal väljer att komma tillbaka efter resor eller jobbar extra under sina studier underlättar det väldigt mycket för Jacquline, men så är inte alltid fallet. Att anställa unga kräver lite mer engagemang och tid från Jacquline.
– Om kostnaden då är lika stor som en äldre person väljer jag att anställa den äldre.
Den har oftast lite mer erfarenhet och kanske kan ta mer ansvar och egna initiativ.
Hade det fortsatt vara billigare att anställa unga hade det varit värt att lägga ned den där lilla extra energin på att utbilda dem, beskriver Jacquline Seropian Stenfelt.
Att Jacquline vill anställa fler råder det ingen tvekan om. Men sedan i augusti har hon fått lägga schema med färre personal, något som påverkar verksamheten. Under stressiga lördagar har hon fått dra ned från fyra till två–tre personal. Servicen och andra viktiga göromål får ta stryk när timmar behöver sparas in.
– Det går inte rent kostnadsmässigt att ha full personalstyrka. Under upplärning behöver man dessutom oftast gå dubbel personal vilket är en stor kostnad, förklarar Jacquline och fortsätter:
– Det är väldigt många som söker jobb här, mestadels extrajobb men det är verkligen många som kommer in och lämnar ansökningar.
Det är tydligt att det finns ett ömsesidigt behov av fler jobb, både för Jacquline som behöver fler anställda till sitt café och de som kommer in och söker arbete.
Att möjlig göra för fler vardagsjobb skulle gynna många.
Att ha olika former för anställning är något som diskuterats i tidigare intervjuer och Jacquline som ofta har det svårt att få ihop verksamheten om någon ur personalen blir sjuk eller behöver vara ledig efterfrågar flexibla lösningar:
– Att ha en vikariepool att kunna ringa när någon här är sjuk hade varit jättebra.
Kanske bara någon som kan komma in och ta disken när övrig personal gör det andra. Eller om man får varor någon dag och inte hinner packa upp.
Roshan Malalatunga
Hotelldirektör för Scandic i Linköping
Roshan Malalatunga, hotelldirektör för Scandic i Linköping, har anställt många unga och på så sätt givit dem deras första jobb samtidigt som de har blivit upplärda inom företaget. Något som Roshan och hans medarbetare har lagt mycket tid och energi på.
– Jag tycker att det är viktigt att satsa på unga eftersom många sedan jobbar kvar i vår bransch. Vi har en låg snittålder, vissa av medarbetarna är så unga som 17 år, berättar Roshan.
När arbetsgivaravgiften för unga höjdes till 25,46 procent i augusti i år var det inget som märktes direkt på Scandics verksamhet men Roshan menar ändå att på lång sikt kan det påverka företagets val av arbetskraft.
– Upplärningen är en kostnad så kanske att vi väljer mer erfarna personer i fram- tiden. Det kommer märkas på våra resultat att det har skett en höjning, det kan jag säga i dagsläget.
Många unga och nyanlända väljer att komma in och söka jobb och för Roshan handlar det oftast om vilken attityd som en potentiell anställd har.
– Vi ser snarare till att vi anställer personer med rätt attityd och om vi märker att de verkligen vill jobba inom branschen och här på hotellet. Att vilja jobba och visa det är viktigt, menar Roshan.
All utbildning kan inte ske på plats inom Scandic och därför efterfrågar Roshan mer samarbete. Att genom kombinerad utbildning och praktik få ut fler i bristyrken som till exempel kock skulle öka möjligheten att få ut fler i arbetslivet snabbare. Att lägga mer pengar på de som vill utbilda sig till kökspersonal eller kockar skulle skapa en bredd på arbetsmarknaden och öppna upp för lågutbildade.
Som för så många andra företagare påverkar lönen incitamenten för att anställa. Att göra det enklare för företagare att anställa och till en lägre kostnad skulle öka viljan och möjligheten att anställa fler, framför allt unga och nyanlända. Roshan efterfrågar en morot för företaget, något som gör det smidigare för Scandic att satsa på fler oer- farna som behöver upplärning.
–Lägre lönekostnader hade kanske gjort det enklare att fatta ett snabbt beslut. När man anställer någon är det en chansning. Om personen är duktig är det en investe- ring, annars blir det en onödig kostnad att lära upp, menar Roshan Malalatunga.
Roshan slår även ett slag för att samverkan mellan skolan och näringslivet blir bättre och att båda parter tar ansvar för de utbildningar som finns. Många utbildar sig rakt in i arbetslöshet och ser inte till vad som faktiskt behövs i samhället.
–Inom industri, service och hotell- och restaurang finns det bristyrken. Det finns en efterfrågan från samhället och skolan måste samarbeta med näringslivet kring det och utöka dessa utbildningar. Vi kan inte bara utbilda för att det är ”nice to have”, påpekar Roshan.
Thomas Laurell Public affairs, Visita
Inom besöksnäringen jobbar många unga och det är även en näring där möjlighe- terna till vardagsjobb finns. Thomas Laurell, public affairs på Visita, målar upp en bild av en näring där viljan att få kunna anställa finns men incitamenten är för få.
Det finns många yrken inom hotell- och restaurangsektorn och de kräver olika grad av utbildning, allt från gymnasie- till högskoleutbildning.
–De absolut tydligaste bristyrkena inom besöksnäringen är kock och serverings- personal. Kockar behöver ju i regel utbildning men här har företagen börjat utbilda på plats. Vi ser att fler och fler företag har börjat utbilda på egen hand vilket ökar möjligheterna för mer oerfarna arbetssökande att få in en fot på arbetsmarknaden, säger Thomas Laurell.
Utrymmet för fler vardagsjobb inom besöksnäringen är stort och Thomas Laurell menar att Visitas medlemsföretag dagligen anställer. Enbart hotell- och restaurang- sektorn kommer behöva rekrytera 380 000 personer innan 2023. Det är en sektor i samhället som är kapabla att ta emot oerfarna och samtidigt utbilda dem.
–Vissa har gått från att vara diskare på ett hotell till att bli hotellchef. Vi kan ta emot alla, oavsett bakgrund och låta dem få en livslång karriär, menar Thomas.
Men incitamenten saknas för att företagen ska våga anställa. Den höjda arbetsgivar- avgiften för unga kommer att kosta branschen 1,5 till 1,7 miljarder kronor, något som är påtagligt för Visitas medlemsföretag. Höjningen motsvarar 3,5 procent i ökade lönekostnader för företagen.
–Vi behöver generellt billigare anställningar. Arbetsgivaravgiften behöver sänkas och momsen på restaurangmat måste fortsatt vara reducerad som all annan matmoms.
De höjda kostnaderna övervältras på företagen vilket gör att man antingen måste höja priserna eller säga upp personal. Inför avtalsrörelsen jobbar Visita med att ingångs- lönerna i branschen inte kan fortsätta stiga. De som vill vara kvar inom branschen måste premieras genom lönebildningen menar Thomas Laurell.
Allt färre branscher har möjlighet att ha kvar vardagsjobben med allt mer digitalise- ring och automatisering i verksamheter. Besöksnäringen är således en av få näringar som kan erbjuda enklare arbetstillfällen men den är även helt beroende av kostnader för anställning.
–31 procent av anställda i vår bransch är under 26 år och även utlandsfödda utgör hela 36 procent. Behovet finns, men det blir svårt om inte lönekostnaderna blir mer anpassade. Enligt vår konjunkturbarometer kan vi se att medlemsföretagen har allt mer en negativ syn på den framtida utvecklingen, avslutar Thomas Laurell.
Stefan Holm
Näringspolitisk expert, Almega
Branschorganisationen Almega har ca 11 000 medlemsföretag inom ett 60-tal del- branscher inom tjänstesektorn. Det finns många företag verksamma inom RUT-bran- schen där majoriteten av arbetstillfällena är serviceintensiva. Det är en bransch där möjligheterna för vardagsjobb är många och företagen anställer i stor utsträckning unga och utrikesfödda. Idag är 25 procent av de sysselsatta under 26 år och 47 pro- cent är utrikesfödda. Genom goda förutsättningar för företagen att anställa kan fler vardagsjobb sysselsätta fler människor.
– Människor kan snabbt få jobb inom serviceintensiva företag. I RUT-branschen finns det ca 20 000 anställda, innan det fanns ett RUT-avdrag fanns det i stort sett ingen bransch, uppskattningsvis fanns det endast 300 anställda. Det har verkligen hänt något tack vare RUT, förklarar Stefan Holm, näringspolitisk expert på Almega.
Men de förändringar som Regeringen nu har aviserat inom RUT kan bli ett hårt slag för många företag och anställda inom branschen.
–Små förändringar kan ge stora effekter. Folk blir osäkra och avvaktar trots att för- ändringarna inte är särskilt omfattande, förklarar Stefan Holm.
Han hänvisar till erfarenheter från Danmark där väldigt små förändringar i utform- ningen av det danska hemserviceavdraget påverkade branschen avsevärt.
De förändringar som görs i Sverige nu kan tyckas vara små, RUT-avdraget sänks från 50 000 kronor till 25 000 kronor om året per person, och berör inte alls så många konsumenter som man kan tro. Men ändå skapar förändringarna en osäkerhet bland konsumenterna som hellre väljer att avvakta – vilket påverkar marknaden för företagen.
–Det finns en risk att det blir mer svartjobb när avdraget minskar. Regeringen måste ta sitt ansvar och säga att de satsar på RUT. Idag är det 67 procent som tar sig från utanförskap in till ett arbete inom RUT-branschen. Det är en win-win för såväl indi- viden, staten som konsumenten, menar Stefan.
I jämförelser med andra europeiska länder ligger Sveriges lönenivåer högre och möjlig- heter till vardagsjobb påverkas därför negativt. Både Tyskland och England har fler vardagsjobb eftersom de har bättre förutsättningar då ingångslönerna är lägre.
– Höga lägstalöner i Sverige drabbar de som försöker ta sig in på arbetsmarknaden.
Företagen måste få rätt förutsättningar. Det är företagen som anställer – inte politiken, menar Stefan Holm.
Erfarenheterna kring sänkningarna av skatten på tjänster som RUT och ROT är viktiga att ta med sig.
–Förutsättningarna finns, vi måste hitta de branscher där vi kan skapa efterfrågan.
Kostnaderna för företagen är en viktig aspekt, idag är kostnaderna för ett tjänste- företag 70–80 procent anställningskostnader. Men jag tror även att vi börjar bli mogna för en översyn av hela skattesystemet i Sverige, avslutar Stefan Holm.
En rapport
om villkor för
bemannings anställda
på en föränderlig arbetsmarknad
AB, Bromma, 2016
