• No results found

Svar på remiss: SOU 2018:74 Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Svar på remiss: SOU 2018:74 Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum

Kommunstyrelsen 2019-05-02

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

§98

Svar på remiss: SOU 2018:74 Lite mer lika. Översyn av

kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

2019/76

Beslut

Kommunstyrelsen beslutar att yttra sig i enlighet med förvaltningens förslag.

Barnkonventionen

Ärendet har med stor sannolikhet betydelse utifrån ett barnperspektiv då utjämningssystemet utjämnar kostnader mellan kommuner utifrån bland annat kostnader kommunerna har inom barnomsorg och skolgång. Några särskilda beaktanden utifrån barnchecklistan har dock inte gjorts.

Sammanfattning

Finansdepartementet har översänt remissen ”Lite mer lika”, översyn av

kostnadsutjämning för kommuner och landsting. Utredningen har haft i uppdrag att se över den del av utjämningssystemet som avser kommunernas och landstingens kostnader för obligatoriska verksamheter, den så kallade kostnadsutjämningen. Uppdraget innefattade att bedöma om tillräcklig hänsyn tas till flyktingmottagandet och att se över de ersättningar som går till glesare delar av landet.

Sammantaget innebär förslaget att systemets omfördelning ökar från tio till tolv miljarder kronor. Ökningen gynnar i huvudsak kommuner och landsting i glesbygd, med liten befolkning och stora socioekonomiska utmaningar. Även de kommuner som tagit emot ett stort antal flyktingar får ett förbättrat utfall. Förslaget föreslås träda i kraft år 2020.

För Tjörns kommuns del innebär de föreslagna förändringarna av

kostnadsutjämningen att kostnadsutjämningsavgiften ökar med ca 9 728 342 kr. Tjörns kommun är sammantaget negativ till förslaget i remissen om ett ökat

hänsynstagande i kostnadsutjämningen utifrån perspektiven flyktingmottagande och glesbygd på följande grunder. Utifrån finansieringsprincipen är kommunen tveksam till om ökade socioekonomiska kostnader i kommunernas verksamhet till följd av flyktingmottagande, är något som bör vara föremål för kostnadsutjämning

kommuner emellan, då det är staten som är beslutande instans och inte kommunen. Definitionen av glesbygd, behov av infrastruktur samt ökande grad av digitalisering är andra aspekter som gör att Tjörns kommun ställer sig negativa till en förändring av nuvarande kostnadsutjämningssystem.

Tidigare beslut

(2)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum

Kommunstyrelsen 2019-05-02

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande den 10 april 2019, Remissmissiv,

SOU 2018:74 Lite mer Lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting.

Förslag till beslut på sammanträdet

Tanja Siladji Dahne (MP) och Magne Hallberg (KD) föreslår att kommunstyrelsen ska bifalla arbetsutskottets förslag till beslut.

References

Related documents

Ljusdals kommun anser att socioekonomisk kompensations bör ingå i modellen för förskoleklass och grundskola på motsvarande sätt som för förskole- och

Omfördelningen från kommuner respektive landsting med i genomsnitt stark socioekonomi, tät bebyggelse och stor befolkning till kommuner respektive landsting med svag

Översynen av nuvarande kostnadsutjämning har varit nödvändig och översynen bör regelbundet göras för att anpassa de ingående faktorerna till de förändringar som över tid sker i

Oxelösunds kommun anser att en uppdatering av kostnadsnivåer till dagens nivå för modersmålsundervisning är självklar och nödvändig för systemets trovärdighet vilket tidigare

Skövde kommun konstaterar att kostnadsutjämningssystemet inte, i tillräcklig omfattning, kompenserar för ökade investeringskostnader i tillväxtkommuner.. Skövde kommun

Sedan hösten 2017 har Sollefteå kommun haft en mycket stor ökning av skyddsplaceringar av kvinnor och barn som blivit utsatta för våld i nära relation, eller mäns våld mot

Därutöver lämnar vi reflek- tioner kring metoden för att beräkna merkostnader för gleshet, komponenterna i den föreslagna verksamhetsövergripande delmodellen, vilka uppgifter

kommunernas finansieringsansvar i förhållande till staten av välfärdstjänsterna, eftersom ökade krav och behov inom vård, utbildning och omsorg inte automatiskt bör