Är revision nödvändigt?: en kvalitativ studie om små företags redovisning, i ljuset av ett borttagande av revisionsplikten

Full text

(1)2008:050. D-UPPSATS. Är revision nödvändigt? En kvalitativ studie om små företags redovisning, i ljuset av ett borttagande av revisionsplikten. Ulrika Bergenström Karin Nilsson. Luleå tekniska universitet D-uppsats Företagsekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Redovisning och styrning 2008:050 - ISSN: 1402-1552 - ISRN: LTU-DUPP--08/050--SE.

(2) Författarnas tack. Vi vill rikta ett varmt tack till dem som deltagit i vår undersökning och därmed möjliggjort för oss att skriva denna uppsats. Samtliga intervjurespondenter har generöst delat med sig av sina åsikter och erfarenheter, vi har fått ett väldigt fint bemötande av dem alla. Ett särskilt tack vill vi rikta till vår handledare Monika Kurkkio vid Luleå tekniska universitet. Under uppsatsens gång har hon bidragit med värdefull feedback och varit ett stöd på vägen. Vi vill även tacka våra kurskamrater som kommit med värdefulla synpunkter under seminarietillfällena..

(3) ABSTRACT Audit in all joint-stock companies was introduced as an attempt to increase the owner’s possibility of control and to counteract fraud. Audit helps to bring reliability to external information in advantage for the stakeholders of a company. Previous research shows that small companies not have as good quality of the accounting information as larger companies. This can be explained by the lack of internal control in smaller companies and also by insufficient knowledge of how to account. The lack of internal control further leads to the fact that these companies are more sensitive to error and fraud. It is stated in the European fourth directive that audit is compulsory, but there is an exception for small companies. Most of the countries have chosen to use this exception and the proposal is under investigation in Sweden. The purpose of this study consists of two parts. First, to describe the quality of the accounting in small companies in the perspective of auditors and stakeholders. Second, to identify how an abolishing of the audit obligation affects the stakeholders of small companies. The study is of a qualitative character in purpose to go deep and get an understanding of the problem. The paper was based upon a case study, where auditors, accounting consultant, suppliers, bank and tax department have been interviewed in order to get their viewpoint. Our study shows that small companies tend to have insufficient quality of their accounting, which depends on the lack of internal control and enough knowledge of how to account. This can lead to more difficult judgements for stakeholders about the accuracy of the accounting information and it will be harder for them to make right decisions. Our study further shows that an abolishing of the audit obligation will affect the stakeholders differently. The bank and the suppliers will have to widen their competences, while the tax department not will be affected since they will work the same way as before. All stakeholders think it is important that the accounting information is correct, but at the same time none of them would demand audit of the companies..

(4) SAMMANFATTNING Revision i samtliga aktiebolag infördes dels för att ge ägare bättre kontrollmöjligheter samt för att hjälpa till att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Revision innebär en trygghet för företagets intressenter då de vet att informationen är granskad av oberoende part. Tidigare studier visar att små företag ofta har sämre kvalitet på redovisningen jämfört med stora. En förklaring till detta är att små företag saknar internkontroll och kunskap om hur redovisningen skall upprättas. Brist på internkontroll leder även till att dessa företag är speciellt känsliga för fel och bedrägerier. Enligt EG:s fjärde bolagsdirektiv är revision obligatoriskt, det finns dock ett undantag för små företag. Flera länder har valt att utnyttja detta undantag och förslaget är under utredning i Sverige. Syftet med studien består av två delar. Det första är att beskriva och analysera små aktiebolags redovisningskvalitet ur revisorer och intressenters perspektiv och det andra att identifiera hur avskaffandet av revisionsplikten påverkar intressenter till små aktiebolag. Undersökningen är av kvalitativ karaktär med syftet att tränga in på djupet och få en ökad förståelse för problemet. Studien genomfördes med hjälp av en fallstudie där vi intervjuat revisorer, redovisningskonsult, kreditgivare, leverantörer samt skatteverket. En slutsats är att små aktiebolag tenderar att ha bristande kvalitet på redovisningen, vilket beror på att små företag ofta saknar internkontroll samt kunskap om hur redovisning skall upprättas. Det kan då bli svårare för intressenter att bedöma om räkenskapsinformationen är korrekt och därmed blir det även svårare att fatta rätt beslut. En annan slutsats är att ett slopande av revisionsplikten kommer att påverka intressenterna på olika sätt. Kreditgivare och leverantörer säger att de blir tvungna att vidga sin kompetens medan skatteverket inte kommer påverkas då de fortsätter att arbeta som tidigare. Samtliga intressenter säger att det är viktigt att redovisningsinformationen är korrekt, men samtidigt skulle ingen av dem kräva revision av företagen..

(5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING .....................................................................................................................1 1.1 Revisionens uppkomst ................................................................................................. 1 1.2 Revisionens betydelse .................................................................................................. 1 1.3 Syfte ............................................................................................................................ 3 2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ...............................................................................................4 2.1 Angreppssätt ................................................................................................................ 4 2.2 Litteraturinsamling....................................................................................................... 4 2.2.1 Källkritik av vår teoretiska referensram ................................................................. 4 2.3 Undersökningsansats.................................................................................................... 5 2.4 Undersökningsstrategi.................................................................................................. 5 2.5 Urval ........................................................................................................................... 5 2.6 Intervjuer ..................................................................................................................... 6 2.6.1 Utformning av intervjuguide ................................................................................. 6 2.6.2 Genomförande av intervjuerna .............................................................................. 7 2.6.3 Sammanställning av intervjuerna ........................................................................... 8 2.6.4 Analysmetod ......................................................................................................... 8 2.6.5 Källkritik av intervjurespondenterna...................................................................... 8 3 TEORETISK REFERENSRAM ......................................................................................9 3.1 Teoretiska motiv till revision ....................................................................................... 9 3.2 Företaget och dess intressenter ..................................................................................... 9 3.3 Beroendeförhållandet mellan företaget och dess intressenter ...................................... 10 3.4 Revisionens betydelse för intressenterna .................................................................... 11 3.5 Redovisningsinformationens kvalitet.......................................................................... 12 3.6 Små företags redovisning ........................................................................................... 12 3.7 Avskaffande av revisionsplikten ................................................................................ 13 3.8 Sammanfattning ......................................................................................................... 14 4 REVISIONENS BETYDELSE ...................................................................................... 15 4.1 Revisorer och konsultens synvinkel ........................................................................... 15 4.1.1 Revisionens betydelse ......................................................................................... 15 4.1.2 Redovisningskvalitet ........................................................................................... 16 4.1.3 Avskaffande av revisionsplikten .......................................................................... 16 4.2 Intressenters synvinkel ............................................................................................... 17 4.2.1 Revisionens betydelse ......................................................................................... 17 4.2.2 Redovisningskvalitet ........................................................................................... 18 4.2.3 Avskaffande av revisionsplikten .......................................................................... 18 5 ANALYS ......................................................................................................................... 20 5.1 Revisionens betydelse ................................................................................................ 20 5.2 Redovisningskvalitet .................................................................................................. 21 5.3 Avskaffande av revisionsplikten ................................................................................ 21 5.4 Sammanfattande tabell över revisionens betydelse ..................................................... 23. -1-.

(6) 6 SLUTSATS ..................................................................................................................... 24 6.1 Återkoppling till problem och syfte ............................................................................ 24 6.1.1 Slutsats................................................................................................................ 24 6.2 Avslutande reflektion samt förslag till fortsatt forskning ............................................ 24 6.3 Vårt bidrag ................................................................................................................. 25 7 SANNINGSKRITERIER ............................................................................................... 26 7.1 Trovärdighet .............................................................................................................. 26 7.1.1 Giltighet .............................................................................................................. 26 7.1.2 Intersubjektivitet ................................................................................................. 27 7.1.3 Praktisk användbarhet ......................................................................................... 27 REFERENSLISTA ............................................................................................................ 28. Bilagor: Bilaga 1: Intervjuguide till revisorer ……………………………………………………...…30 Bilaga 2: Intervjuguide till kreditgivare……………………………………………………...31 Bilaga 3: Intervjuguide till leverantörer……………………………………………………...32 Bilaga 4: Intervjuguide till skatteverket……………………………………………………...33 Tabellförteckning: Tabell 1: Intervjurespondenter…………………………………………………………….......6 Tabell 2: Strategisamband……………………………………………………………………11 Tabell 3: Sammanfattande tabell över revisionens betydelse.………………………………. 23 Figurförteckning: Figur 1: Intressentteorin……………………………………………………………………...10 Figur 2: Sammanfattande modell av vår teoretiska referensram …………………………….14. -2-.

(7) Inledning. 1 INLEDNING. M. ed detta inledande kapitel vill vi göra läsaren införstådd i bakgrunden till uppsatsens problemområde. Kapitlet inleds med en förklaring av revisionspliktens uppkomst i Sverige samt vad revision innebär. Därefter förs en problemdiskussion där problemet belyses ur olika synvinklar och slutligen presenteras syftet med studien.. 1.1 Revisionens uppkomst När kravet på kvalificerade revisorer infördes i samtliga bolag år 1983 var syftet dubbelt: det skulle dels vara bra för ägarna som fick bättre kontrollmöjligheter samt hjälpa till att bekämpa den ekonomiska brottsligheten (Ström, 2005). Revision som innebär att ”med en professionell, skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning”, verifierar informationen genom en ren revisionsberättelse (FAR, 2006). Nuvarande forskare och användare av redovisningsinformation anser att dess kvalitet bör definieras utifrån olika dimensioner och de mest förekommande är: tillförlitlighet, giltighet, fullständighet samt jämförbarhet (Xu, Nord, Nord & Lin, 2003). Relevant information skall kunna användas till kontroll och uppföljning och på så sätt minska osäkerheten vid en beslutssituation (Mellemvik, Monsen & Olson, 1989).. 1.2 Revisionens betydelse Svensson (2003) har utfört en studie i Sverige som visar att små företag ofta har sämre kvalitet på redovisningen jämfört med större företag. Detta kan bero på att små företag i enlighet med Ang, Cole och Linn (2000) ofta saknar tillräcklig kunskap för att upprätta en korrekt redovisning eller förstå det finansiella resultatet. Med små företag utgår vi i denna studie från EU:s definition av mikroföretag med gränsvärdena: färre än 10 anställda samt omsättning eller balansomslutning som understiger 2 miljoner euro (NUTEK, 2007). Enligt Tabone och Baldacchino (2003) är företagets redovisningshandlingar till nytta för företagets intressenter och det är viktigt att tillförlitlig information lämnas i redovisningen. Intressenterna utgörs av ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda, styrelse och VD samt stat och kommun. (FAR, 2006) Svensson (2003) menar att om kvaliteten på redovisningen är bristfällig kan det uppstå problem för dessa, exempelvis för kreditgivare som skall fatta beslut om långivning och för skatteverket som enligt FAR (2006) baserar skatter och avgifter på rapporterna. Enligt Shankman (1999) måste företagen förse intressenterna med avkastning (ekonomisk och/eller annan) för att de i sin tur skall vilja fortsätta förse företaget med resurser. Företaget har således moraliska förpliktelser gentemot varje intressent och dessa måste företagsledningen balansera (Culpan & Trussel, 2005). Då företaget är beroende av intressenternas resurser får dessa inflytande över företaget, vilket i sin tur leder till att intressenterna får makt att ändra företagets beteende. Ett exempel på beroendeförhållande är när företag vill låna pengar av bank, som i sin tur är beroende av tillförlitlig information. Bankerna har i denna situation makt att kräva att företagen har anlitat en oberoende granskare för att de skall kunna lita på informationen. (Frooman, 1999) Jensen och Meckling (1976) menar att företag kan anlita revisorer för att ge intressenterna trovärdig information, vilket i sin tur inger dem trygghet. Ett tydligt exempel på att revisorn inger företagets intressenter trygghet tas upp av Carey, Simnet och Tanewski (2000), som menar att revisorn fungerar som en kontrollerande funktion i företag då ägandet är skiljt från kontrollen, vilket vid lån kan medföra lägre skuldränta än om företaget vore oreviderat. Även Blackwell, Noland och Winters (1998) visar på positiva samband mellan reviderad -1-.

(8) Inledning årsredovisning och företagets räntekostnad till kreditgivare. I Tabone och Baldacchinos (2003) studie framkommer det att revisorer anser att de innehar en viktig roll då de minskar risken för väsentliga fel och bedrägerier, som enligt Crisman, Chua och Litz (2004) är mer utbrett bland små företag eftersom de har mindre internkontroll. Revision är obligatoriskt enligt EG:s fjärde bolagsdirektiv artikel 51, det finns dock ett undantag för små företag (Sveriges Riksdag, 2007). Många länder har utnyttjat detta undantag och idag är det bara Sverige och Malta som har kvar revisionsplikten för små aktiebolag (FöretagarFörbundet). Sverige har nyligen beslutat att en förändring av revisionsplikten skall ske, men ännu är inte kriterierna för ett borttagande fastställt. Förslaget skall vara klart senast 31 mars år 2008. (Brandberg, 2007) Debatten om ett slopande av revisionsplikten uppkom redan år 1998, då det ifrågasattes huruvida plikten kan motiveras för samtliga bolag. Redovisningskonsulternas riksförbund förespråkade ett borttagande av revisionsplikten och menade att intressenter vid behov skulle kräva revision. Argumentet för ett slopande var att kostnaden för revision var alltför stor i förhållande till nyttan. Detta argument tydliggörs i enmansbolag där ägaren, bolagsledningen och styrelsen ofta är samma person. Den som utser revisorn samt betalar för revisionen är i dessa företag samma person som skall granskas. Eftersom det inte finns någon anledning att bevaka sitt eget arbete är ägaren i dessa företag inte i behov av revision. I dessa bolag utförs revisionen enbart för företagets intressenter, medan kostnaden drabbar företagen. (Thorell & Norberg, 2005a) En undersökning av FAR visar att ett slopande av revisionsplikten beräknas innebära en samlad välfärdsökning på 200300 miljoner kronor varje år för små aktiebolag. Detta är ett av de tyngsta argumenten som förs i media kring ett avskaffande av plikten. Det finns dock röster som menar att ett borttagande av plikten endast kommer att innebära en omfördelning av kostnaderna från företagen till skattebetalarna. Detta på grund av att kontrollåtgärder från det allmännas sida kommer att öka i syfte att förebygga ekonomisk brottslighet. (Halling 2007a) I Danmark, som beslutade om ett borttagande av revisionsplikten 2006, har inte något större bortfall av revisionsklienter identifierats. Enligt undersökning utfört av danska motsvarigheten till FAR, anser företagen att prisskillnaden är så liten i förhållande till nyttan av den kvalitetsstämpel som revisionen innebär, exempelvis då företag är i behov av extern finansiering. En annan anledning till att många företag har valt att fortsätta med revision är att företagen är tvungna att i årsredovisningen tillkännage att de inte blivit granskade samt fylla i detta på skattedeklarationen. (Halling, 2007b) I många av de länder som tillämpat begränsad revisionsplikt är det vanligt att skatterådgivare eller andra aktörer bistår företagen i samband med rapportering till skattemyndigheten. I England, vars land ligger närmast EU:s gränsvärden för ett borttagande, har svenska motsvarigheten till FAR SRS utfört en studie som visar att flera oreviderade årsredovisningar innehåller fel. Trots detta hävdar regeringen att skatteintäkterna inte minskat efter borttagandet av revisionsplikten (the Professional Oversight Board). Det går dock inte att förutspå hur påverkan kommer att bli i Sverige genom att dra paralleller med andra länder. Hänsyn måste tas till varje lands speciella förhållande, exempelvis finns det kulturella skillnader och skillnader i rättsystem som påverkar beteendemönster i näringslivet. (Halling, 2007a). -2-.

(9) Inledning Debatten om ett avskaffande av revisionsplikten har således två sidor. Den ena synvinkeln pekar på de fördelar revisionen för med sig, medan den andra sidan lyfter fram den kostnad revisionen innebär för små företag. Fördelarna är uppenbara, revision innebär en verifiering av företagets räkenskaper. Intressenterna som fattar beslut med revisionshandlingarna som underlag inges en trygghet då informationen blivit granskad av oberoende part. Kostnaden å andra sidan, anses vara en stor börda för små företag. Argumentet tydliggörs i enmansbolag där ägare, VD och styrelse är samma person. I dessa företag har inte ägaren själv nytta av revisionen, då det enbart innebär en granskning av det egna arbetet. Detta leder oss fram till studiens syfte.. 1.3 Syfte . Beskriva och analysera små aktiebolags redovisningskvalitet ur revisorer och intressenters perspektiv. . Identifiera hur avskaffandet av revisionsplikten påverkar intressenter till små aktiebolag. -3-.

(10) Tillvägagångssätt. 2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT. N. edan redogörs för de teoretiska val vi som författare gjort, avsikten är att ge läsaren en djupare förståelse som ger dem möjlighet att bedöma om våra val är tillrådliga utifrån vårt problem och syfte. Detta kapitel förklarar även hur vi samlat in vårt empiriska material. Vi beskriver vårt arbetssätt inför och under intervjuerna samt hur vi gått tillväga vid sammanställningen av dessa. Kapitlet avslutas med en kritisk granskning av vårt eget tillvägagångssätt.. 2.1 Angreppssätt Det finns olika sätt att närma sig den empiriska verkligheten, de två huvudsakliga benämns induktion och deduktion (Johansson Lindfors, 1993). Vi började arbetet med att samla in relevanta teorier som vi sedan hade som utgångspunkt vid framställningen av intervjuformuläret samt i analysen. Detta tillvägagångssätt benämns deduktion och innebär att forskaren går från teori till empiri (Johansson Lindfors, 1993).. 2.2 Litteraturinsamling Vi har i denna uppsats lagt stort fokus på litteraturinsamlingen för att hitta relevanta artiklar, eftersom vi anser att detta är en av de viktigaste utgångspunkterna för en studie. Processen påbörjades med att läsa artiklar ur bland annat tidskriften Balans för att snabbt läsa in oss på problemet. Därefter fortsatte vi vår litteraturstudie genom att använda Luleå tekniska universitets datakatalog Lucia och den nationella databasen Libris. Vid sökandet av vetenskaplig litteratur har databaserna Emerald och Ebsco använts. De sökord vi har använt oss av i olika kombinationer är: stakeholder, company, audit, stakeholder theory, small business, small companies, fraud, internal control, agency theory, resource dependence, accounting information, supplier, use, external reporting, audit report. Många forskare hänvisar till andra forskare i sina artiklar och genom att söka efter dem fick vi fler källor. Vi har även använt oss av Internet då vi letat information och då främst sökmotorn Google, men även tidskrifter som Dagens Nyheter. Information från dessa källor har vi främst använt oss av i vår inledning, detta för att ge en aktuell bild av problemet.. 2.2.1 Källkritik av vår teoretiska referensram I syfte att öka vår studies trovärdighet har vi kritiskt granskat det material vi använt oss av. Vi har utfört ett kritiskt teorival, som enligt Johansson Lindfors (1993) består av två faser: teorisökning och teorianvändning. Teorisökningen innebär att vi utifrån vårt problem och syfte fastställt utgångspunkterna för teorivalet samt teoriurvalet, det vill säga att problemformuleringen och syftet indikerat vilka teoriområden vi som forskare hämtat information från. En annan aspekt av teorisökningen handlar om själva letandet efter relevant litteratur samt om förmågan att kunna avgöra när denna sökning kan avbrytas (ibid.) Genom vår utbildning har vi fått information om tillvägagångssätt vid sökandet efter artiklar via olika databaser. I överrensstämmelse med Johansson Lindfors (1993) valde vi att avbryta teorisökningen då vi upplevde att vi uppnått teoretisk mättnad, det vill säga då nya sökningar resulterade i redan använd litteratur eller källor. Detta betyder dock inte att vi inte var öppna för att senare utveckla vår teoretiska referensram vid behov. Den andra fasen i det kritiska teorivalet innebär att vi som forskare tar ställning till följande tre faktorer: ursprunget, den empiriska grunden samt aktualiteten (Johansson Lindfors, 1993). Då det gäller ursprunget som handlar om första- och andrahandskällor har vi varit noga med. -4-.

(11) Tillvägagångssätt att använda oss av ursprungskällor, det förekommer dock vid ett tillfälle, under rubriken ”Avskaffande av revisionsplikten”, hänvisning till en andrahandskälla. Vi anser att Thorell och Norberg (2005b) är en pålitlig andrahandskälla som inte bör påverka vår studies trovärdighet negativt. Enligt Johansson Lindfors (1993) handlar den empiriska grunden om huruvida forskaren själv har iakttagit vad som beskrivs, vilket så är fallet med det mesta av vår teoretiska referensram. De flesta forskarna vi använt oss av har utför en egen undersökning. Aktualiteten i sin tur innebär huruvida källan är aktuell. I enlighet med Johansson Lindfors (1993) har vi låtit innehållet avgöra huruvida respektive teori varit intressant för vår studie och inte enbart inriktat oss på att använda den senaste forskningen. Eftersom vi strävat efter att använda oss av ursprungskällor är många referenser gamla, exempelvis agentteorin av Jensen och Meckling. Vi anser att ett tecken på att vi använt oss av relevanta källor är att många av de forskare vi hänvisat till refererar till varandra i form av andrahandskällor.. 2.3 Undersökningsansats En studie kan utföras kvalitativt eller kvantitativt (Johansson Lindfors, 1993). Det finns dock inget entydigt svar på vad som menas med dessa begrepp, varför vi som författare måste klargöra hur vi uppfattar dem. I enlighet Johansson Lindfors (1993) menar vi med kvalitativ forskning såväl den metod som används för att samla in information från verkligheten samt den analysmetod som sedan används vid sammanställning av informationen. För att kunna uppfylla vårt syfte vill vi skapa en djupare förståelse för vårt problem och för att uppnå detta studeras ett fåtal undersökningsenheter djupgående, vilket kännetecknar den kvalitativa forskningen (Halvorsen, 1992).. 2.4 Undersökningsstrategi Utifrån vårt syfte och problem har vi valt att utföra en fallstudie. Fallstudiemetoden är lämplig då vi vill undersöka problemet i detalj hos få undersökningsenheter (Denscombe, 2000) och bevara det speciella i den situation vi studerar och inte se till det generella (Yin, 2003).. 2.5 Urval Eftersom vi har begränsad tid till förfogande samt saknar resurser att få fram alla namn på personer som har den kunskap som krävs för att besvara våra frågor, har vi i likhet med de flesta kvalitativa forskarna valt att göra ett icke-sannolikhetsurval (Denscombe, 2000). Vi valde att intervjua revisorer då de genom sitt arbete har bäst kännedom om hur kvaliteten på små företags redovisning är. Av företagets intressenter valde vi att undersöka vårt problem bland kreditgivare, stat och kommun samt leverantörer. Anledningen till att vi valde dessa intressenter, är att tidigare forskning visar att dessa parter har ett intresse av företags redovisningshandlingar. I vilken utsträckning leverantörer har användning av företags redovisningshandlingar har dock inte undersökts i någon större utsträckning, vilket är orsaken till att vi valt att lyfta fram detta perspektiv i vår studie. Vi har begränsat vår studie till att inte omfatta ägare samt intressenterna kunder och anställda. Detta på grund av att det är vida konstaterat genom tidigare studier och teorier att ägare av småföretag inte har någon användning av revision. Då det gäller anställda och kunder ansåg vi att dessa inte har lika stor användning av företagets redovisningshandlingar som de intressenter vi valt att studera och därför ville vi koncentrera oss på dessa.. -5-.

(12) Tillvägagångssätt Vår förhoppning redan från början var att intervjua revisorer från en stor och en mindre revisionsbyrå. Vi kontaktade därför stora revisionsbyråer och blev kopplad till revisor A. En byrå tipsade på Internet studenter om detta uppsatsämne, efter att vi uppmärksammat detta kontaktade vi dem och blev kopplade till revisor B. Redovisningskonsulten kontaktade vi innan vi bokat tid med revisor B. Vi var då ute efter en intervju med en revisor från en mindre byrå men under intervjun fick vi höra att Sundström inte längre arbetade som auktoriserad revisor. Detta såg vi dock inte som en nackdel, då informationen från honom visade sig vara relevant och intressant för vår studie. Genom en kurskamrat blev vi hänvisad till Adolfsson på skatteverket i Kalmar och han i sin tur rekommenderade oss att kontakta sin kollega, Claeson. Kreditgivaren och leverantörerna kontaktades eftersom vi visste att dessa beviljar lån/levererar varor till små företag. Denna urvalsteknik benämns snöbollsurval och är vanlig då endast ett fåtal enheter undersöks (Denscombe, 2000). Vi har utfört personliga intervjuer så långt det varit möjligt, det vill säga med alla utom Adolfsson och Claeson i Kalmar. I Tabell 1 nedan visas vilka personer som deltagit i vår undersökning, som tabellen visar valde tre av dem att vara anonyma. Namn Revisor A Revisor B Ivan Sundström Ulrika Olausson Peter Adolfsson Roland Claeson Thomas Palo Leverantör X. Revisor/intressent Auktoriserad revisor Godkänd revisor Redovisningskonsult Kreditgivare Stat- och kommun Stat- och kommun Leverantör Leverantör. Företag Stor revisionsbyrå Mindre revisionsbyrå Sundströms bokförings- och revisionsbyrå Handelsbanken Skatteverket Skatteverket NKI. Ort Luleå Luleå Luleå Luleå Kalmar Kalmar Luleå Luleå. Tabell 1: Intervjurespondenter. 2.6 Intervjuer Vi har valt att utföra intervjuer och i enlighet med Yin (2003) är detta den viktigaste källan för en fallstudie då de tillhandahåller en stor mängd utförlig information genom ett fåtal respondenter. Då vi utför en kvalitativ studie har vi valt att göra semistrukturerade intervjuer (Johansson Lindfors, 1993). Detta innebär att vi utgått från en intervjuguide men varit flexibla då det gäller frågornas ordningsföljd och låtit intervjurespondenten utveckla sina svar, vilken i sin tur lett till att nya frågor uppkommit. På detta sätt har vi fått fram detaljrik information till vår studie. Valet att utföra intervjuer beror även på att vi inte tror att vi skulle få access genom att skickat ut enkäter, eftersom flera av våra frågor är av känslig art och det kan då vara en fördel att träffas personligen (Denscombe, 2000).. 2.6.1 Utformning av intervjuguide När vi upprättade intervjuguiderna (bilaga 1, 2, 3, 4) var vi noga med att låta vår teoretiska referensram ligga till grund för frågorna. På detta sätt säkerställer vi att frågorna täcker de relevanta delarna i teorin samt att vår empiri går att koppla till vår teori i analysen. När vi formulerade frågorna såg vi till att inte använda oss av ledande frågor, det vill säga frågor som antyder ett visst svar eller påverkar intervjurespondenten att ge ett visst svar (Denscombe, 2000). I enlighet med Johansson Lindfors (1993) började frågeformuläret med en kort beskrivning av uppsatsens ämne samt vår definition av små aktiebolag, detta för att undvika eventuella missförstånd. Trots att vi presenterat uppsatsens syfte tidigare under telefonsamtalen ville vi påminna dem ifall de glömt. De första frågorna kan beskrivas som ”uppvärmningsfrågor” som gör att den intervjuade känner sig trygg och därefter kommer de. -6-.

(13) Tillvägagångssätt mer känsliga frågorna. Frågornas följd beror även på teman för att få intervjun att ”flyta på” så bra som möjligt. (Johansson Lindfors 1993) I syfte att få så utförliga svar som möjligt använde vi oss av öppna frågor, detta är ett bra sätt att få den intervjuade att öppna sig då de själva får formulera svaret och bestämma svarets längd (Denscombe, 2000). Då frågorna var öppna hade vi stödpunkter som bara var till för oss, för att vi skulle kunna ställa följdfrågor om intervjupersonen inte fick med all information vi sökte i sitt svar. Vårt första utkast av intervjuguiden visade vi för vår handledare, Monika Kurkkio vid Luleå tekniska universitet, som godkände frågeformuläret. I syfte att försäkra oss om att frågorna var aktuella och omfattade alla viktiga aspekter utförde vi i enlighet med Johansson Lindfors (1993) en telefonintervju med en person som arbetar som revisorsassistent. Denna förundersökning innebar att vi ändrade några av frågornas följd, men i övrigt ansåg revisorsassistenten att frågorna var relevanta och tydliga.. 2.6.2 Genomförande av intervjuerna Efter att vi bokat tid med intervjupersonerna via telefon, skickades frågeformuläret ut tillsammans med ett personligt brev via mailen. Vi anser att frågorna var av sådan karaktär att vi ville ge intervjupersonen möjlighet att förbereda sig innan intervjun. Då många frågor är öppna var detta ett sätt att skapa utförliga och tydliga svar (Denscombe, 2000). Under de personliga intervjuerna tog samtliga emot oss på respektive arbetsplats och vi kunde utföra intervjuerna ostört i ett konferensrum. Vi utförde två telefonintervjuer eftersom avståndet till dessa intervjupersoner var alltför långt från Luleå. I enlighet med Denscombe (2000) anser vi inte att detta påverkar vår studie negativt, då människor anses vara lika ärliga under telefonintervjuer som under intervjuer ansikte mot ansikte. Ett tecken på att personerna från skatteverket talade sanning är att ingen av dem valde att vara anonym i undersökningen. Bandspelare användes under samtliga intervjuer, detta för att underlätta för oss vid sammanställningen. Tyvärr kan bandspelare göra den intervjuade besvärad (Denscombe, 2000), men vi upplevde inte att det var något problem då alla verkade avslappnade och genast svarade att vi självklart fick spela in intervjun. Vi lät bandspelaren stå på under hela intervjuerna, på detta sätt undvek vi att intervjupersonerna skulle fortsätta prata efter att vi stängt och på så sätt missa viktigt information (Bryman & Bell, 2005). Under samtliga intervjuer ställde en av oss frågorna medan den andre förde fältanteckningar. Enligt Denscombe (2000) är detta ett bra tillvägagångssätt eftersom den som ställer frågorna då kan koncentrera sig på att enbart lyssna på det som sades och följa upp diskussionen genom att ställa relevanta följdfrågor, medan den andra för anteckningar i fall bandspelaren skulle sluta fungera. Vi upplevde att samtliga intervjupersoner delgav oss värdefull information och intervjuernas längd varierade från cirka 20 minuter med intressenterna till cirka 60 minuter med revisorerna. Intervjuerna avslutades genom att vi tackade respondenterna för att de tagit sig tid att träffa oss. Vi informerade dem om att vi gärna ville få maila sammanställningen av intervjun till dem, detta för att försäkra oss om att vi inte tolkat dem fel. Tre av respondenterna frågade om de kunde få ta del av den färdiga studie och de andra erbjöd vi desamma. Efter överenskommelse skall vi skicka uppsatsen till samtliga intervjupersoner.. -7-.

(14) Tillvägagångssätt. 2.6.3 Sammanställning av intervjuerna Direkt efter intervjuerna lyssnade vi av bandet och skrev ordagrant ned vad som sades, detta för att vi inte skulle missa någon information som kunde leda till misstolkningar i analysen. Att avlyssnandet skedde direkt efter intervjun kändes extra viktigt gällande telefonintervjuerna, då vi hört av uppsatskompisar att det kunde uppstå störningar på bandet. Det gick dock bra att höra vad som sades och vi hade inga problem med avlyssningen. Arbetet var tidskrävande då intervjuerna varade i cirka 20-60 minuter och antalet transkriberade sidor blev nitton. Efter sammanställningen läste vi tillsammans igenom materialet, vi beslutade oss för att redovisa revisorerna och redovisningskonsulten för sig och sedan intressenterna. Informationen presenteras under passande rubrikerna för att underlätta för läsaren. Då vi presenterar informationen från intressenterna är ordningen densamma under varje rubrik, det vill säga att först beskrivs kreditgivarens åsikter och därefter de andra intressenterna i given ordningsföljd. Detta för att underlätta för läsaren och undvika att texten blir ”rörig”.. 2.6.4 Analysmetod Under arbetet med analysen har vi jämfört det empiriska materialet med den teoretiska referensramen. Vi har försökt finna likheter och skillnader mellan dessa samt mellan de båda perspektiven vi belyser, revisorer och intressenter och även mellan respektive intervjuperson. Detta för att kunna dra slutsatser och besvara syftet med uppsatsen. I enlighet med Yin (2003) har vi delat in texten i olika avsnitt och underlättat framställningen genom sammanfattande text samt en sammanfattande tabell. I den sammanfattande tabellen har vi lyft fram det viktigaste ur analysen och ställt respondenternas åsikter mot varandra för att tydligt visa för läsaren vad som framkommit. I enlighet med Halvorsen (1992) har vi under hela analysfasen kritiskt värderat de insamlade informationerna.. 2.6.5 Källkritik av intervjurespondenterna Vi skickade ut intervjuguiden i förväg till samtliga intervjupersoner. Detta kan anses negativt då intervjupersonen får möjlighet att förbereda sina svar och därmed kanske inte vara helt ärliga. Vi anser dock att detta inte bör vara något stort problem då vi erbjöd samtliga respondenter att vara anonyma samt att ta del av undersökningens resultat. Under samtliga intervjuer var det inte samma person som ställde frågorna, vilket skulle kunna påverka de svar vi fick genom den så kallade intervjuareffekten. Men vi har gjort den bedömningen att våra frågor inte var av sådan art att de kan uppfattas olika/utlösa olika känslor beroende på vem av oss som ställer dem och i enlighet med Denscombe (2000) bör studien inte påverkas av vem som ställer frågorna eftersom vi båda är kvinnor i samma ålder och från samma land.. -8-.

(15) Teoretisk referensram. 3 TEORETISK REFERENSRAM. I. denna del av uppsatsen presenterar vi de teorier och undersökningar som vi finner relevanta och som ligger till grund för vår studie. Vi har valt att inleda kapitlet med en teoretisk förklaring till varför revision finns. Många forskare som skriver om revision tar sin utgångspunkt i agentteorin av Jensen och Meckling, varför denna är väldigt central för vår studie och återkommer under många rubriker nedan. Därefter presenterar vi de teoretiska perspektiven vi utgått från, intressentperspektivet samt resursberoendeperspektivet. Intressentteorin är en välkänd teori som redogör för vilka parter som utgör företagets intressenter och som därmed har nytta av företagets redovisningshandlingar. Resursberoendeteorin är relevant för studien då den förklarar att små företag har begränsade resurser och att de av denna anledning tvingas göra val. Nyttan av revisionen ställs här i förhållande till kostnaden. I syfte att öka förståelsen för läsaren avslutas kapitlet med en sammanfattning av vår teoretiska referensram.. 3.1 Teoretiska motiv till revision Enligt Jensen och Meckling (1976) uppstår en agentrelation då en eller flera personer (principal/er) anlitar en annan person (agent) för att utföra ett uppdrag som ligger i principalens intresse. Principalen delegerar befogenheter kring beslutsfattande till agenten, vilket betyder att ägandet och kontrollen över en tillgång skiljs åt. Då båda parterna antas vara nyttomaximerande kommer inte agenten alltid att handla i principalens intresse. De har dessutom olika uppfattningar om risk vilket gör att de kommer agera i olika riktningar. Till följd av detta uppstår agentkostnader, vilka utgörs bland annat av kostnader agenten gör av med på grund av sin egen välfärd samt kostnader för att kontrollera att agenten handlar i principalens intresse. Ett effektivt sätt att kontrollera att agenten handlar i principalens intresse är att anlita en oberoende granskare. Det finns flera exempel på agentförhållanden, det vanligaste är det mellan aktieägare och företagsledning. Ett företag ingår dock kontrakt med flera olika parter, bland annat kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda samt stat och kommun, och i alla dessa förhållanden uppstår agentkostnader. (ibid) Intressant för denna studie är förhållandet mellan företaget och kreditgivare, leverantörer samt stat och kommun.. 3.2 Företaget och dess intressenter Ett företag berör flera olika parter i enlighet med intressentteorin. Ett centralt syfte med denna teori är att möjliggöra för företagsledningen att förstå intressenter och att strategiskt kunna hantera dem. (Frooman 1999) Intressenterna utgörs bland annat av anställda, kreditgivare, ägare, kunder, leverantörer, styrelse och företagsledning samt stat och kommun (FAR 2006). Relationerna i intressentmodellen baseras på ett tvåvägs utbyte då intressenterna påverkar företagets aktiviteter, strategisk intressent, som även påverkas av huruvida organisationen uppfyller sina mål, så kallad moralisk intressent. Strategiska intressentperspektivet innebär att företaget måste förse intressenterna med avkastning, ekonomisk och/eller annan, för att de skall vilja fortsätta samarbeta med företaget. Det moraliska intressentperspektivet innebär att företaget har moraliska förpliktelser mot varje intressent och måste balansera de olika och ofta konfliktbaserade, intressen som intressenterna har. (Shankman, 1999) Ett exempel på en moralisk förpliktelse som företaget behöver uppfylla för att intressenten skall vilja fortsätta sin relation till företaget kan vara att företaget anlitar en oberoende revisor. (Culpan & Trussel 2005) I enlighet med agentteorin innebär detta en trygghet för företagets intressenter och många av dem har stor nytta av företagets redovisningshandlingar (Tabone & Baldacchino, 2003). I figuren nedan visas vilken betydelse redovisningshandlingarna och revision har för företagets intressenter (FAR 2006). -9-.

(16) Teoretisk referensram. STAT & KOMMUN Företagets redovisning ligger till grund för skatter och avgifter samt bidrag STYRELSE & FÖRETAGSLEDNING Nya infallsvinklar och perspektiv på ekonomiska situationer kan komma fram då ledningen har en fungerande kontakt med sin revisor. ANSTÄLLDA De anställda känner sig trygga på sin arbetsplats då de vet att företaget lämnar korrekt information. FÖRETAGET. LEVERANTÖRER Leverantörer är i behov av tillförlitlig information vid leverans och försäljning på kredit. KREDITGIVARE Kreditgivare är i behov av tillförlitlig information vid beslut om långivning ÄGARE Det är viktigt att företaget lämnar tillförlitlig information till ägare som själva inte sitter i styrelsen samt potentiella ägare, så de kan fatta beslut baserat på denna information. KUNDER Kunder vill kunna lita på att företaget uppfyller sina åtaganden och leveranser Figur 1: Intressentmodellen. 3.3 Beroendeförhållandet mellan företaget och dess intressenter Det finns ett beroendeförhållande mellan företaget och den omgivning där det verkar. Omgivningens resurser är dock begränsade vilket leder till osäkerhet för företaget eftersom de inte vet om de kommer få de resurser de efterfrågar av intressenterna. Detta leder till att intressenterna får inflytande över företaget då de som förser företaget med resurser kan utöva kontroll, antingen genom att bestämma om företaget får de resurser de behöver, eller att bestämma om företaget kan använda resurserna på det sätt de vill. (Frooman 1999) Enligt Frooman (1999) finns det två källor till makt i resursberoendeteorin. Dessa utgörs av kontroll av resurser, då intressenterna använder undanhållande- eller användarrestriktionsstrategi, samt influensvägar, då direkt- eller indirekt strategi används. Undanhållande strategi innebär att intressenter upphör med att förse företaget med en resurs i den intentionen att företaget skall ändra ett visst beteende. Intressenter har endast makt över beslutanderätten till fördelningen av resurserna om de har förmågan att uttala ett trovärdigt hot om undanhållandet av dessa resurser. Ett exempel på detta är när kreditgivare undanhåller finansiering genom att inte förnya lån. Strategi med användarrestriktion innebär att intressenten fortsätter att leverera en resurs men har satt upp villkor för användningen. Likt som föregående strategi går även denna ut på att företaget skall ändra ett visst beteende och om intressenten är framgångsrik i sin valda strategi kommer detta även att ske. Genom en direkt strategi sätter intressenten själv upp villkor för resursen, medan en indirekt strategi innebär att intressenten via andra intressenter influerar företaget till förändring. Vilken typ av strategi som intressenterna kommer att använda har sin utgångspunkt i beroendeförhållandet till företaget. I tabell 2 förklaras sambandet mellan dessa faktorer. (ibid). - 10 -.

(17) Teoretisk referensram. Är företaget beroende av intressenten?. Nej Ja. Är intressenten beroende av företaget? Nej Ja Indirekt/undanhållande Indirekt/användarrestriktion (lågt beroende av varandra) (företagsmakt) Direkt/undanhållande Direkt/användarrestriktion (intressentmakt) (högt beroende av varandra) Tabell 2: Strategisamband, Frooman (1999). I enlighet med agentteorin kan företaget anlita en oberoende granskare i syfte att minska intressenternas osäkerhet, vilket ökar företagets möjlighet att få ta del av intressentens resurser (Chow, 1982). Att anlita en revisor kostar dock mycket för företaget, vilket gör att de tvingas göra val då kostnaden för revision ställs i förhållande till resursens nytta. Detta blir extra tydligt i små företag eftersom de har mindre resurser än stora företag. Vem av parterna, företaget eller intressenten, som står för kostnaden vid exempelvis anlitandet av revisor, skiljer sig mellan de ovan nämnda strategierna. Med den undanhållande strategin kommer företaget att stå för största delen av kostnaden medan användarrestriktionsstrategin innebär att kostnaden ofta delas mellan parterna. Skillnaden mellan kostnadsfördelningen kan förklaras genom intressenternas makt, det vill säga att ju större makt intressenterna har desto större inflytande har de över företaget. (Frooman, 1999). 3.4 Revisionens betydelse för intressenterna Många forskare hänvisar till den intressekonflikt som enligt Jensen och Meckling (1976) föreligger mellan principal och agent då de beskriver revisionens betydelse. Nedan presenterar vi vetenskapliga förklaringar, men även resultat av tidigare studier, som beskriver revisionens betydelse med utgångspunkt från agentteorin. Artsberg (2005) menar att förekomsten och omfattningen av revision förklaras genom agentteorin. Uppdragsgivaren kommer att anlita en revisor som ser till att dennes intresse tas tillvara så länge som det bedöms att den ekonomiska nyttan överstiger kostnaden för revisionsarvodet. Agenten kan ses som de redovisningsskyldiga och redovisningsmottagare som principal/uppdragsgivare. (ibid) Enligt Tabone och Baldacchino (2003) är ett företags redovisningshandlingar till nytta för många av företagets intressenter. Författarna menar att förutom aktieägare har även parter som saknar direkt ägarskapsintresse, så som kreditgivare och skatteverk, stor användning av denna information. I studien framkom även att revisorer anser att de har en viktig roll då de minskar risken för väsentliga fel och bedrägerier. Enligt Chow (1982) anser ägarna till små företag att kostnaden för revision är hög, men det finns situationer då fördelarna väger upp kostnaden. En situation är då företagets egenskaper försvårar agentförhållandet mellan företagets ledning, ägare samt kreditgivare. I likhet med Chow skriver Carey et al (2000) att revisorn fungerar som en kontrollerande funktion i företag då ägandet är skiljt från kontrollen. Revisorn får även stor betydelse i situationer då företaget har externa finansierare. Författarnas studie visar att det finns ett positivt samband mellan reviderad årsredovisning och företagets räntekostnad till kreditgivare. (ibid) Även en undersökning utförd av Blackwell et al (1998) visar att företag som anlitat en revisor får bättre räntevillkor vid långivning än oreviderade företag. Dessa studier tyder på att kreditgivare anser att revisorn inger en trygghet genom revision. Att kreditgivare har stor användning av redovisningsinformation framkommer även av Svensson (2003), vars studie är utförd i Sverige. Studie visar att revisorns åsikter förmedlas genom årsredovisningen och kan inverka på kreditgivares beslut om långivning till företag.. - 11 -.

(18) Teoretisk referensram Då leverantörer skall säkerhetsställa att krediter kan betalas används information från kreditupplysningsföretag, leverantörerna vill inte betala något ytterligare för att inhämta information och kontrollera sina kunder. Vid denna kreditbedömning används den granskade årsredovisningen och vid bedömningen av befintliga kunder spelar tidigare betalningsförmåga stor roll. (Svensson, 2003). 3.5 Redovisningsinformationens kvalitet Xu et al (2003) menar att informationskvalitet traditionellt sett ofta har beskrivits från perspektivet tillförlitlighet. Nuvarande forskare och användare förespråkar att informationskvaliteten bör definieras utifrån flera dimensioner. De mest förekommande dimensionerna är: -. tillförlitlighet – dokumenterat värde överensstämmer med aktuellt värde giltighet – dokumenterat värde är aktuellt fullständighet – värdet för en viss variabel är dokumenterat jämförbarhet – framställningen av informationsvärdet är samma i alla fall. Genom att redovisningsinformationen är sann och rättvis skall den kunna bidra till kontroll och uppföljning och på så sätt minska osäkerheten vid en beslutssituation. Redovisning spelar således en viktig roll för investerare och övriga intressenter och för deras relationer med företagsledningen (Mellemvik et al, 1989). Svenssons (2003) studie visar att kreditgivare i Sverige anser att kvaliteten på små företags redovisningshandlingar ofta skapar problem då den inte är tillräcklig. Ang et al (2000) skriver att ägare av små företag ofta saknar tillräcklig kunskap för att upprätta korrekt redovisning eller förstå det finansiella resultatet, vilket vi anser kan vara en förklaring till varför kvaliteten på små företags redovisning ibland brister.. 3.6 Små företags redovisning Chrisman, Chua och Litz (2004) skriver att sannolikheten för att bedrägerier och andra former av olämpligt beteende är mer utbredd bland små företag, eftersom dessa har mindre interna kontroller än större företag. Detta framkommer även i Wells (2003) artikel som förklarar att detta blir extra tydligt i små företag som saknar extern granskning. Samma författare skriver i en annan artikel att bedrägerier gällande de finansiella siffrorna förekom i liten utsträckning bland de undersökta företagen, men när det väl skedd handlade det om stora belopp (Wells 2004). Bento och White (2001) skriver att ägarna av små företag väljer rapporteringsstrategier för att skifta vinsten mellan företagets inkomst och ägarens personliga inkomst, på ett sådant sätt som minimerar den totala skatteskyldigheten. Rapporteringen kommer således vara ett skattemässigt beslut, snarare än att visa sann effektivitet. I artikeln framkommer även att det är viktigare för små företag att minska riskbärandet än att minimera kostnadskontrollen. Detta på grund av att små företag främst är beroende av överlevnad och riskbärandet vid misslyckanden. (ibid). - 12 -.

(19) Teoretisk referensram. 3.7 Avskaffande av revisionsplikten Tabone och Baldacchino (2003) skriver att ett avskaffande av revisionsplikten skulle innebära att de företag som skulle tjäna mest på ett avskaffande, eller är i störst behov av revision, är dem som skulle välja bort plikten. Detta finner vi oroväckande, varför vi finner det intressant att se hur företag i Sverige ser på revisionsplikten. Svanstöm (2006) har undersökt hur företag hypotetiskt skulle agera vid ett borttagande av revisionsplikten. I denna studie framkom att majoriteten av företagen anser att den lagstadgade revisionsplikten bör kvarstå, då den leder till bättre intern kontroll och styrning samt är till nytta för företagets intressenter. Studien visar att företag med under 5 miljoner i omsättning, är de företag som är mest tveksamma inför nyttan av revision. Trots detta skulle ungefär hälften av företagen i denna grupp välja att frivilligt revidera sina företag. (ibid) Nedan beskriver vi hur England gått tillväga vid avskaffandet av revisionsplikten. Eftersom kriterierna för ett borttagande ännu inte är fastställt i Sverige, vill vi ha något att relatera till för att kunna se vilka tendenserna kan komma att bli. Anledningen till att vi valt att beskriva hur det gått i just England, är att landet ses som ett föregångsland då de har en uttalad regleringsfilosofi samt att arbetet följts upp och utvärderats (Thorell & Norberg, 2005b). England är idag ett av de länder vars kriterier för ett borttagande ligger närmast EGdirektivens gränsvärden gällande omsättning, balansomslutning samt antalet anställda (Thorell & Norberg, 2005b). Organisationen the Professional Oversight Board (POB) i England, som kan liknas vid FAR SRS i Sverige, har utfört en undersökning kring kvaliteten på små oreviderade bolags redovisning. Resultatet av undersökningen visade att många av de årsredovisningar som granskades innehöll fel, exempelvis likvidationsmässiga, det vill säga att ingen hänsyn tagits till att företaget förbrukat eget kapital och egentligen bör upprätta en kontrollbalansräkning. En del företag balanserade inte tillgångar och skulder och det fanns nystartade företag som visade jämförelsesiffror från föregående år. Sådana fel gör att årsredovisningarna inte går att lita på och som framkommer i undersökningen har resultatet blivit en finansiell rapportering som beskrivs som en nedgradering från rätt och riktigt till tillräcklig och lagom rätt. Trots detta hävdar regeringen att skatteverket inte funnit några bevis för att ett borttagande av revisionsplikten skulle innebära minskade skatteintäkter (Thorell & Norberg, 2005b).. - 13 -.

(20) Teoretisk referensram. 3.8 Sammanfattning Som figur 2 visar finns ett tvåvägs utbyte mellan företaget och dess intressenter. Företaget har dock begränsade resurser, vilket betyder att de måste finna en balans i resursutbytet. Då företaget är beroende av en resurs får intressenten inflytande över företaget och kan då påverka företaget till att ändra sitt beteende. Detta är möjligt då intressenterna kan utöva kontroll över företaget, antingen genom att inte ge företaget de resurser de önskar, eller att bestämma om företaget kan använda resurserna på det sätt de vill. Intressenterna kan exempelvis försöka påverka företaget att anlita en oberoende granskare för att de skall kunna känna sig trygga med den information de får från företaget. Ett tydligt exempel på detta är då kreditgivare ger oreviderade företag högre skuldränta.. Oberoende granskning. Osäker information. Tillförlitlig information. resursutbyte. INTRESSENTER. FÖRETAG. resursutbyte. Figur 2: Sammanfattande modell. kokonstruktionkonstrukt Forskning visar att små företag ofta har lägre kvalitet på redovisningen jämfört med större ionatt företag. En av förklaringarna till detta är att små företag ofta saknar tillräcklig kunskap för upprätta en korrekt redovisning eller förstå det finansiella resultatet. Små företag har även ofta begränsad internkontroll och är därmed extra känsliga för bedrägerier och andra former av olämpligt beteende. Det finns olika anledningar till att företag väljer att revidera trots att de inte enligt lag behöver. Då företaget har begränsade resurser måste de göra val och det finns situationer då nyttan av revisionen anses väga upp för den kostnad det innebär. En situation är då företagets intressenter önskar så samt att företaget anser att revisionen bidrar till bland annat internkontroll. Revisorer fyller en viktig roll då dessa minskar risken för väsentliga fel och bedrägerier. I England, vars land ligger närmast EG-direktivens gränsvärden för ett borttagande, har det framkommit att många oreviderade årsredovisningar innehåller fel. Trots detta framkommer det inte ett samband mellan minskade skatteintäkter och frivillig revision i England.. - 14 -.

(21) Revisionens betydelse. 4 REVISIONENS BETYDELSE. V. i har i detta kapitel valt att redovisa informationen från revisorerna samt redovisningskonsulten skilt från intressenterna. För att tydliggöra informationen har vi delat upp kapitlet i avsnitt som markeras med underrubriker och dessa är desamma under de båda delarna.. 4.1 Revisorer och konsultens synvinkel Nedan presenterar vi den information som framkommit under intervjuerna med två revisorer, revisor A och revisor B samt redovisningskonsulten Sundström, som tidigare arbetat som revisor.. 4.1.1 Revisionens betydelse Revisionen har stor betydelse enligt revisorerna i vår studie. Revisor A förklarar att revision är det effektivaste sättet att varje år sätta sig in i företagets siffror samt att kunna avlämna revisionsberättelse för att tala om att allt går rätt till. På detta sätt kan även revisorn fungera som ett ”bollplank” till företagaren och ge konstruktiva råd. Revisor B förklarar att det är få av de små företagen som har kunskap om hur en årsredovisning skall se ut eller hur ett bokslut skall upprättas. Revisor B berättar vidare att detta uppskattningsvis gäller 8 av 10 små företag och bland de övriga som försöker upprätta bokslut återfinns mycket fel bland 2 av 10. Små företag är med andra ord i behov av en revisor eller en väldigt kvalificerad redovisningskonsult, revisor B påpekar dock att redovisningskonsultens uppgift inte är att granska utan att göra bokslut på just det material som de får in. Sundström anser att revision i små företag med färre än tio anställda i de flesta fall är onödigt. I vissa relativt nystartade företag kan det dock vara av stor vikt, medan företag som varit verksamma under en längre tid i en viss bransch och har god ekonomi mycket väl kan klara sig utan revision. Visserligen behöver företag kontroll, men detta får de genom att anlita redovisningshjälp och förekommer det fel påpekar redovisningskonsulten det. Med erfarenhet menar redovisningskonsulten att det är ytterst sällan det sker något påpekande från revisorns sida gällande de små företagen. När det gäller kostnaden för revision i förhållande till dess nytta anser revisorerna att denna inte är oskälig för små företag. Enligt revisor A försöker byrån alltid att hålla nere kostnaden så mycket som möjligt och revisor B uttrycker det som att kostnaden för revision inte är speciellt hög för i förhållande till kostnaden som fel i redovisningen skulle kunna leda till. Sundström anser däremot att revision i små företag är ett onödigt ont. Han beskriver det som att ”vi har gjort jobbet och deras uppgift är att kontrollera oss”. Återigen påpekar han att det inte är vanligt förekommande att något påpekande sker från revisorns sida då det gäller de små företagen. Enligt revisorerna har intressenterna nytta av revision. Revisor A menar att det framförallt är de parter som riskerar något ekonomiskt som har störst nytta av revision, det vill säga banker och leverantörer men även skatteverket som skall få in rätt skatter. Enligt revisor B förekommer det ofta att banker kontaktar revisionsbolaget för att de vill att bokslutet skall bli klart. Revisor B säger att ”vid stora lån till små företag brukar bankerna vara snabba med att höra av sig”. Det förekommer även att banker kontaktar Sundström för att få mer information, exempelvis ett mer detaljerat underlag till bokslutet. Då små företag skall göra en större investering vill bankerna även ofta ha delårsbokslut som beslutsunderlag. Sundström berättar - 15 -.

(22) Revisionens betydelse att det nästan aldrig förekommit att leverantörer kontaktat honom för mer information, han förklarar att de baserar beslut på offentlig information.. 4.1.2 Redovisningskvalitet Både revisor A och revisor B upplever att kvaliteten på små företags redovisning kan vara sämre än större företags. De förklarar båda att företagsledaren i små företag inte behöver vara duktig eller intresserad av redovisning, de driver sitt företag på grund av att de är duktiga på annat. Redovisningskonsulten vet inte om han kan säga att kvaliteten på små företags redovisning är sämre än större företags, men i likhet med revisorerna säger han att små företag, och då framförallt enmansbolag, saknar internkontroll. Revisor B förklarar att internkontroll bygger på att någon kontrollerar den andres arbete och dess avsaknad leder till att kvaliteten på redovisningen brister. Revisorerna tror att sämre kvalitet även kan bero på bristande kunskaper, det vill säga att de saknar utbildning. Enligt revisor A har små företag generellt sett problem med periodiseringar då de inte vet hur de skall redovisa en intäkt eller kostnad då fakturan inte kommer förrän nästa år. Även lagret är en post som granskas noga eftersom små företag ofta saknar internkontroll i form av lagerredovisning. Även revisor B nämner intäktsredovisning och lagerinventering som vanliga fel, men det kan handla om allt från placeringar av aktier och värdepapper till en check som har en hög differens. På frågan hur vanligt det är med skattefel menar båda revisorerna att fel i redovisningen leder till skattefel. Revisor A berättar även att skatteberäkningen är något de ofta får hjälpa de små företagen med då de själva inte riktigt vet hur det skall göras. Sundström anser inte att små företags redovisning som lämnas till revisorn innehåller några fel. Däremot kan det till exempel förekomma att kundfordringar upplevs gamla, men uppkommer några osäkerheter brukar han skicka med en lapp till revisorn för att förklara. Skattefel tycker han inte förekommer i någon större grad, däremot kan den ibland vara inbetalt för sent. Det ingår dock inte i rutinerna att titta i skattekontoutdragen för att kontrollera om skatten blivit betald vid rätt tidpunkt.. 4.1.3 Avskaffande av revisionsplikten Revisorerna anser inte att ett avskaffande av revisionsplikten underlättar för de små företagen, eftersom de fortfarande kommer att vara tvungna att följa samma lagar. Både revisor A och revisor B menar att en förenkling av reglerna vore bättre. Revisor B säger som exempel att förvaltningsrevision inte är nödvändigt i små företag där personerna i styrelsen ofta känner varandra väl. Revisorerna säger båda att de inte är oroliga inom byrån för ett avskaffande av revisionsplikten. De tror att några företag kommer att välja bort revision, men de är båda övertygade om att många fortfarande kommer att vilja att någon granskar siffrorna. Revisor A tror att banker kommer kräva någon intygelse om att företagets siffror är korrekta vid beslut om lån och då kommer företagen vara beredda att betala för granskningen. Revisor B tror att revisorns ord i fortsättningen kommer att väga tungt vid olika tolkningar och bedömningar. Revisor A återkopplar till undersökningen i England, utförd av POB, som visade att oreviderade företags årsredovisning innehöll flera fel. Med tanke på detta tror revisor A att många företag kommer att vilja ha kvar revision. Avskaffas plikten och företagen ändå väljer att anlita en oberoende granskare, kan kravet på dokumentation komma att ändras och arbetet bli mer effektivt. Både revisor A och revisor B talar om att det kan komma att bli vanligare med auktoriserade redovisningskonsulter, vars titel kommer att ersätta en del av revisorsrollen. - 16 -.

No results found