Utvärdering av kvalité och dess behov inom förprovtryck

(1)

2003

Henrik Bergander

EXAMENSARBETE

Grafisk Teknologi

Nr: E 2227 GT

(2)

Program

Grafisk Teknologi, 120p

Reg nrE 2227 / GT

Månad/År

10-03

Examinator

Emmi Enoksson

Handledare vid företaget/institutionen Per Aviander och Rickard Hjalmarsson

Omfattning

10 poäng

Namn

Henrik Bergander

Företag

Agfa Geavert AB

Titel

Utvärdering av kvalité och dess behov inom förprovtryck

Utvärdering av kvalité och dess behov i provtryckssystem Kodak Approval Agfa Sherpa Fuji Finalproof genom visuell och mätteknisk bedöm-ning av provtryck samt marknadsundersökbedöm-ning.

Högskolan Dalarna Telefon: 023-77 80 00

Sammanfattning

Det har alltid funnits ett behov av att kunna skapa provtryck. Ju senare i produktionskedjan fel upptäcks, desto mer komplicerat och kostsamt är det att åtgärda felet. Detta projekt har genom skapandet av provtryck och samtal med män-niskor i branschen undersökt hur väl existerande provtryckssystem uppfyller behoven och hur nära man under norma-la förhålnorma-landen kan komma ett optimalt resultat. Studien har visat att det som har störst betydelse för ett provtrycks kva-lité är operatörens kunskap om färgstyrning och provtryckssystem. Många prismedvetna kunder i den grafiska bran-schen anser att rastrerade förprovtryck är onödigt och dyrt. Därför väljer reklambyråer hellre ett billigare alternativ, som förvisso inte visar det slutliga trycket fullt lika bra, men som håller en tillräckligt god kvalité för att kunderna ska bli nöjda. Det finns en stor medvetenhet rörande brist på kommunikation mellan tryckeri, repro och reklambyrå. Reklambyråer anser att tryckerier sällan lyssnar, medan tryckerierna menar att reklambyrån inte förstår. Resultatet av provtrycksframställningen i arbetet kan inte anses vara representativt för hur provtryck i allmänhet utförs, då avvi-kelserna i provtrycken var större än vad som kunde förväntas. Detta visar på att användningen av ICC profiler i en tryckprocess inte automatiskt leder till perfekta provtryck, utan att många andra aspekter måste beaktas, såsom bra färg-hanteringsprogram, mätutrustning, och rätt CMM. För att få det perfekta provtrycket måste man se till helheten och slutligen är det mänskliga ögat, som avgör vad som är tillräckligt bra.

(3)

Programme

Graphic Art Technology, 120p

Reg numberE 2227 / GT

Year-Month-Day

03-10-24

Examiner

Emmi Enoksson

Supervisor at the Company/Department

Rickard Hjalmarsson Exents

15 ECTS

Names

Henrik Bergander

Company/Department

Agfa Geavert AB

Title

Valuation of quality and its need in print proof

Keywords

Valuation of quality and its needs. Digital print proofs, Color management, Sherpa, Approval, Finalproof. Market analysis

Högskolan Dalarna 781 88 Borlänge

Telefon: 023-77 80 00 Telefax: 023-77 80 50

Summary

It always has been a need for the abiltiy to create color proofs. When an error occurs late in the production process, it is allways complicated and difficult to correct the error. In this project, digital proofs been made and discussions have been held with several people in the printing industry, in order to examine how well excisting digital proofs, meet the demand of the market. And how close the digital proofs can come to the actual printsheat from the press. The study has been shown that the one thing that has had the most influence on the outcome for the quality of a digital proof, is the printshop operator’s knowledge about color management and proofing systems. Many advertising agencies in the grap-hic industry think rasterised proofs are not necessesary and expensive. Therefor they prefer a cheaper alternative, wgrap-hich doesn’t show colors as well as the rasterised proof, but well enough to be content with it. There are a good awareness concerning lack of communication between printshop, reproduction and advertising agency. Advertising agencies think that printshop rarely listen to what they have to say, while the printshop think that the advertising agency doesn’t under-stand what they are trying to tell them. The outcome of the printed proofs in this study can’t be representive for how good digital proofs are conducted in regular basis in the industry. The divergence between the print press sheat and the digital proof that was made was bigger than expected. This shows that implementation of ICC profiles in a color mana-gement flow, not alone is the answer to making perfect digital proofs. There are so many other issues that has to be exa-mined, like color management software, measure tools and correct color management module. In order to make a per-fect proof, you have to look at the whole picture. In the end, the human eye finally has the last word on wheather the proof is good or not.

(4)

Innehållsförteckning

Inledning . . . .6 Bakgrund . . . .6 Syfte . . . .6 Mål . . . .6 Metod . . . .7 Avgränsning . . . .7 Färgstyrning . . . .8 Inledning . . . .8 ICC . . . .8 CMM . . . .8 Profiler . . . .9 Färgmatchning . . . .9 Digitala provtryck . . . .11 Kvalitetbenämningar av provtryck . . . .11

Att ta hänsyn till vid val av digitala provtryck . . . .12

Provtryckets viktigare uppgifter . . . .13

Vad bedömer man på ett provtryck . . . .14

Digitala Provtryckssystem . . . .15 Fuji Finalproof . . . .15 Kodak Approval . . . .16 Agfa Sherpa . . . .17 Genomförande av marknadsundersökningen . . . .18 Inledning . . . 18

Intervjufrågor till leverantör . . . 18

Intervjufrågor till tryckeri/repro . . . 18

Intervjufrågor till kund . . . 18

Resultat av marknadsundersökningen . . . .19

Intervjuer av leverantör - Fuji . . . .19

Intervjuer av leverantör - Kodak . . . .20

Intervjuer av leverantör - Agfa . . . .21

Intervjuer av tryckeri/repro A1 - A5 . . . .22-25 Intervjuer av kunder B1 - B4 . . . .26-29 Slutsatser av marknadsundersökningen . . . .30 Genomförande av provtryckning . . . .31 Inledning . . . .31 Referenstryck . . . .31 Fakta om referenstrycket . . . .31 Testform . . . .31 Första provtrycksframställningen . . . .32

(5)

Andra provtrycksframställningen . . . .32

Mätning av provtryck 33 Inledning . . . .33

Resultat av mätning . . . .33

Visuell bedömning av provtryck. . . 34

Inledning . . . .34

Resultat av den visuella bedömningen . . . .34

Slutsatser . . . .35 Diskussion . . . .36 Källförteckning. . . 37 Bilagor . . . 38 Bilaga A (1) . . . .38 Bilaga B (1) . . . .39 Bilaga C (3) . . . .40, 41, 42 Bilaga D (1) . . . .43 Bilaga E - N (10) . . . .44 - 53

(6)

Bakgrund

Det har alltid funnits ett behov av att kunna skapa korrektur. Ju senare i produk-tionskedjan fel upptäcks, desto mer komplicerat och kostsamt är det att åtgärda felet. Nu för tiden när mycket material produceras i fyrfärg, innebär det att behovet av provtryck är enormt. Man är intresserad av att kontrollera färgåtergivningen och hur bilder reproduceras. Det finns även ett behov av textkorrektur, då vanliga problemi en trycksak är saknade typsnitt, omflödningar av text och andra fel som beror på den digitala tekniken.

Den traditionella tekniken att framställa korrektur/provtryck i tryckprocessen dog praktiskt taget ut för 25 år sedan på grund av den höga kostnaden. Den ersattes först av en analog typ av förprovtryck. Färglaminat i de olika processfärgerna exponerades med respektive film som sedan ett efter ett lamineras ihop och slutligen appliceras på papper. Den stora fördelen med denna metod jämfört med efterföljande digitala för-provtryck, är att de skapas utefter exakt samma filmer som plåten sedan kommer att brännas efter. Detta medför att de rasterpunkter som ses på det analoga förprov-trycket är de rasterpunkter som kommer att tryckas. Detta är också denna tekniks största problem, då det inte går att simulera tryckresultatet med avseende på punkt-förstoring, färgmängd och tryckdensitet för de olika processfärgerna. Den analoga metoden att framställa förprovtryck ger bra eller rättare sagt för bra korrektur, då dessa provtryck i princip saknar punktförstoring. De är billiga att framställa i jämfö-relse med pressprovtryck, men de är väldigt dyra i jämföjämfö-relse med många digitala provtrycksmetoder.

Syfte

Att kartlägga marknadens behov av provtryck. Visa på hur existerande system upp-fyller de behoven och hur nära idealet man kan komma samt presentera de ekono-miska resultaten av de olika förprovtryckssystemen.

Mål

Målet är att ta fram provtryck som så nära som möjligt ska överensstämma med ett tryck från en offsetpress. Göra en visuell & mätteknisk bedömning av dessa prov-tryck samt genomföra en marknadsundersökning.

(7)

Metod

En teoretisk fördjupning i ämnet provtryck har genomförts för att kartlägga dess funktion och användningsområden. Därefter har en testform med relevanta kvalitets-parametrar utformats i Adobe Illustrator. Denna testform har tryckts i olika prov-tryckssystem med tillämpning av ICC profiler. Ett referenstryck från en offsetpress har tagits fram och använts för att jämföra hur väl ett provtryck överensstämmer med det färdiga trycket. Telefonintervjuer med reklambyråer, reproföretag, tryckerier och leverantörer av provtryckssystem har har genomförts för att kartlägga problem, möj-ligheter och behov med provtryck.

Avgränsningar

Avgränsningen ligger i att endast tre olika provtrycksssytem analyseras: Kodak Approval, Fuji Finalproof och Agfa Sherpa. Ytterligare en avgränsning är att för-provtrycken endast genomförs mot civiltryckerier.

(8)

Färgstyrning

Inledning

En bild på en röd sportbil scannas in, scannern har en viss färgrymd som kommer att påverka bilden på ett eller annat sätt. Bilden CMYK-separeras med generella inställ-ningar och trycks på en tryckpress, som även den har en egen färgrymd som kommer att förändra bildens färger. Även om den röda sportbilen fortfarande kommer att vara röd, så finns det ingen kontroll på att det är exakt rätt röd färg som visas. I värsta fall skall bilden även reproduceras på ett annat papper, och då kommer färgerna inte att vara i närheten av varandra. Risken finns också att det finns behov av att trycka upp ytterligare några exemplar av bilden vid ett senare tillfälle. Om de då trycks på en annan tryckpress så kommer de att skilja sig från den tidigare upplagan, eftersom en annan tryckpress har en annan färgrymd och således ett annat sätt att återge färgerna. Självklart går det att reproducera bra färgbilder utan att använda sig av färgstyrning, men det sker med begränsad kontroll, och det är mycket svårt att producera exakt samma resultat vid två tillfällen eller på två pressar.

ICC

International Color Consortium startades 1993. Målet med ICC var att skapa ett stan-dardformat för profiler som skulle kunna användas på vilken plattform som helst. Den första lösningen som stödde ICC:s profilformat var Apples ColorSync, en CMM, som introducerades 1995. Idag finns det många fler lösningar som stöder ICC. ColorSync ligger i operativsystemet. Alla program som stödjer ICC kan anro-pa funktionerna hos ColorSync och därmed göra färgomvandlingen på samma sätt.

CMM

Kärnan i färghanteringssystemet enligt ICC är den modul som sköter omvandlingen mellan de olika färgrymderna. Denna kallas för CMM, Color Management Module, och bestämmer hur färgmatchning och omfångskomprimering skall utföras. CMM förändrar alltså färgvärdena, så att dessa blir optimala för de olika färgrymderna. Till CMM skickas information om bildens färg, källprofil och målprofil. Här anpassas färgrymdsomvandlingen för att skärmbilden skall efterlikna slutresultatet. Det finns olika CMM från olika leverantörer på marknaden. Vissa program har även egna inbyggda CMM:er. Detta kan i sin tur leda till att resultatet från färgomvandlingen blir lite olika från program till program, p.g.a. olika algoritmer, trots att det är samma profiler som har använts.

(9)

Profiler

Profiler är detaljerade beskrivningar av olika utrustningars speciella färgrymd. Dessa innehåller enhetsspecifika data som sedan jämförs mot en enhetsoberoende färg-rymd. Varje enhets färgrymd beskrivs med en enhetsoberoende färgrymd som refe-rens. Det finns tre typer av profiler: Källprofiler (scanners, digitalkameror), vis-ningsprofiler (bildskärmar) och målprofiler (tryckpressar, skrivare). Profilen kan även bäddas in i filer för att tala om hur färgrymden såg ut där bilden visades sist. En ICC kompatibel applikation som t.ex. Adobe Photoshop kan använda sig av den inbäddade profilen för att återskapa det visuella intrycket av de ursprungliga fär-gerna.

Färgmatchning

När man konverterar färgdata från en färgrymd till en annan kallas det för färg-matchning. Målet med detta är att färgerna skall upplevas lika på olika enheter, trots att de har olika färgrymder. Problemet med detta är att försöka återge färger på en enhet som egentligen inte kan återge dessa färger. När bara den enda enheten kan visa en färg korrekt måste färgomfångskomprimering utföras, vilket innebär att färgen i den ursprungliga färgrymden återges med den färg som närmast liknar den ursprung-liga färgen i färgrymden som den anpassas till. Nu är detta inte helt enkelt, och det utförs olika från program till program, vilket även leder till att slutresultatet blir olika. Hur bra denna färgmatchning utförs är direkt avgörande för hur bra slutresul-tatet blir. Det är därför viktigt att man försöker att standardisera sitt arbete kring ett program som utför färganpassningen. I många program kan man välja vilken CMM som skall utföra färgmatchningen och på så vis går det att göra färganpassningen på samma sätt. Färghanteringssystem brukar låta användaren styra hur färganpassning-en ska ske, berofärganpassning-ende på vilkfärganpassning-en typ av bild man konverterar. Det finns fyra metoder att göra dessa färgkonverteringar på:

1. Perceptuell metod, där transformationen ger ett slutresultat med ungefär samma intryck som originalbilden. Detta är en bra metod vid fotografiska bilder.

(10)

2. Relativ kolorimetrisk metod, där man ställer vitpunkten för in-och utenheten lika. De mörkaste tonerna och de mest mättade kulörerna kan då falla bort. Den simulerar inte pappersbasen.

3. Absolut kolorimetrisk metod. Detta är en bra metod, om färgrymderna är lika hos t.ex. in- och utenhet. Den används för att åstadkomma en så exakt färgåtergivning som möjligt. När en färg som visas på skärmen ligger utanför omfånget hos tryck-pressen avbildas det till närmast möjliga tryckbara färg, medan färger som finns inom omfånget inte påverkas. Bara de färger som är utanför pressens omfång ändras. Metoden används för tonplattor etc. Metoden simulerar även färgen i pappersbasen, vilket gör den lämplig för digitala färgprov. Även lämplig metod för skärmvisning. 4. Mättnadsbevarande metod. Reproducerar färgmättnaden i den ursprungliga bilden vid konvertering till målenhetens färgområde. Metoden när förhållandet mellan fär-ger inte är lika viktig som att ha rena, mättade färfär-ger.

Att kunna konvertera färger på ett kontrollerbart sätt mellan olika enheters färgrym-der och mäta upp olika enheters färgrymfärgrym-der är grundförutsättningen för att kunna simulera olika tryck med ett digitalt förprovtryck. För att ett digitalt förprovtryck skall fungera krävs först och främst att man har skapat en ICC-profil för provtrycks-maskinen, så att man vet att den producerar de färger som den får information om att producera. Den måste också vara kalibrerad så att man vet att den har en stabil pro-cess, det vill säga att den uppför sig på samma sätt som när ICC-profilen skapades. Man måste också ha ICC-profilen för den tryckpress med det papper som skall simu-leras.

(11)

Digitala provtryck

Några kvalitetsbenämningar av provtryck

Kontraktprovtryck: Detta är ett provtryck som fungerar som juridiskt och

ekono-miskt avtalsdokument mellan tryckeri, repro och trycksaksbeställare. Ett sådant provtryck ska stämma överens med den färdiga trycksaken.

Utskjutningskorrektur: I tryckprocessen finns det ibland behov av att genomföra

utskjutningskontroll. Det är ett provtryck där färgerna inte är viktiga men ska säkerställa att sidorna är placerade korrekt på tryckarket, varför det bara visar mon-tering och text. Det kommer fler och fler system för digitala provtryck.

Utskriftskvalité och priset varierar. De enklare systemen skall inte benämnas prov-tryck. Snarare färgkorrekturskrivare då deras syfte inte är att efterlikna ett slutligt tryck utan istället tjäna som arbetskopia i färg under ett tidigtare skede av en tryck-saksframställning. De dyrare systemen, som bygger på laserexponeringsteknik och bläckstråleteknik, håller högre kvalité.

Bildskärmskorrektur: Skärmprovtryck eller bildskärmskorrektur, är den absolut

bil-ligaste och snabbaste varianten av alla digitala förprovtryck. Det ställer väldigt höga krav på bildskärmen, både att den är tillräckligt bra för att kalibreras och att den är kalibrerad på rätt sätt vilket både kräver kompetens och utrustning. Det smi-digaste med skärmprovtryck är att det går att väva samman med till exempel en hemsida, så att kunden kan få upp förprovtrycket på sin egen skärm i samma ögon-blick de är gjorda. Bildskärmskorrektur kan ge svar på flera frågor. Har man t.ex. scannat in alla bilderna på rätt sätt? Har man gjort korrigeringar i layouten enligt önskemål?

Figur 2: Tryck från pressen ska överensstämma med provtrycket. Det är viktigt att bedöma de båda trycken intill varandra och i samma belysning.

(12)

Att ta hänsyn till vid val av digitala provtryck

För att godkänna ett provtryck är det flera faktorer som har en avgörande betydelse för huruvida ett provtryck och provtryckssystemet som sådant, lever upp till de krav som kunden ställer.

· Möjlighet för det digitala provtrycket att ersätta det kemiska · Möjlighet till kalibrering och färgstyrning

· Precision och stabilitet hos provtrycket · Materialbeständighet

· Totalkostnad för en utskrift

· Format som går att skriva ut (pass och skärmärken) · Vilka papperskvaliteer som kan användas vid utskrift · Utskrift av text och grafik

· Utskrift av stora tonplattor

· Kvalitet på tonövergångar och högdagerpunkter · Detaljer i mörka bildpartier

· Möjlighet att utnyttja samma RIP som för film eller plåt · Service och garanti för utrustningen

Trycksaksköpare har vitt skilda kompetenser och kraven blir därför olika på de underlag de behöver för att godkänna en tryckning. I vissa fall litar kunden på att tryckeriet gör ett bra tryckarbete och behöver därför inget provtryck. En trycksaks-beställare kan godkänna en korrekturutskrift från en enkel färgskrivare eller godkän-na för vidare tryck genom att bedöma en bild på en bildskärm, s.k. softproof. En annan kund kräver att få vara med vid själva tryckstarten och först där godkänna för vidare tryckning. Det som kunden kan godkänna är ett tillräckligt bra förprovtryck. Om provtrycket skall tjäna flera syften skall det totala behovet bedömas. Följande faktorer har en avgörande betydelse för att få trycket att överensstämma med prov-trycket. · Pigment · Trappning · Punktsvällning · Pappersyta · Ytbehandling · Rastertäthet

Det uppstår ibland oklarheter om provtrycket skall efterlikna trycket eller tvärtom. Trycket är en reproduktion av provtryck och därför skall trycket efterlikna prov-trycket. Detta gäller under förutsättning att provtrycket är riktigt injusterat samt att man gör jämförelsen i betraktningsljuset 5000 Kelvin. Det måste finnas en tydlig dia-log mellan reproföretaget och tryckeriet för att provtrycket skall kunna kalibreras mot trycket. Varje förändring som införs och som påverkar tryckresultatet skall stäm-mas av mot den nya förutsättningen. Följande uppgifter behövs från tryckeriet för att kunna optimera provtrycket:

· Val av densitometer för kontrollmätning: Olika densitometrar mäter färg olika. · Fulltonsdensiteter för de använda pappersklasserna

(13)

· Rastertäthet: Provtrycket ska helst ha samma rastertäthet som trycket är tänkt att ha. För låg rastertäthet på provtrycket kan få typsnitt att se trasiga ut och linjer att se tjockare ut på provtrycket än de blir i det färdiga trycket.

· Punktform

· Tryckordning av processfärgerna.

· Papperstyp: Med avseende på vithet och ytbehandling

Provtryckets viktigaste uppgifter

· Kontroll i arbetsflödet: När det är många personer inblandade i en trycksakspro duktion: fotografer, formgivare, originalare och art directors, och produktionen är en process som pågår under en längre period, så fyller provtryck en bra funktion för att visa alla inblandade om hur långt man kommit, informera om eventuella ändringar och ge varandra feedback.

· Löpande processkontroll: Provtryck kan användas i den löpande kontrollen av processen genom att köra ut ett provtryck, sedan återgå till datorn och jobba vidare med trycksaken för att senare köra ut ännu ett provtryck. I den löpande process kontrollen används ibland även bildskärmskorrektur, som är billigt och snabbt. · Sista kontroll före färdigt tryck: De snabba digitala provtrycken gör att man kan köra ut ett provtryck före tryckstart för att försäkra sig om att allt är i sin ordning. · Avtalsdokument till Kontrakt provtryck: Eftersom kunden betalar mycket pengar för en trycksaksproduktion när tryckpressen sätts igång, så behöver han försäkra sig om att färgerna i t.ex. logotyper ser ut som det är tänkt. Kontraktprovtrycket är en referens för både kund, reproföretag och tryckeri för hur det slutliga trycket ska se ut. Om kunden godkänt provtrycket och trycksaken överensstämmer med prov trycket, så kan han inte ångra sig.

· Utskjutningskorrektur: Behövs för att tryckeri, repro och kund ska kunna försäk ra sig om att layoutens olika beståndsdelar är placerade på rätt plats. Att det inte

(14)

finns några saknade typsnitt och att texten inte flödat om i dokumentet. Detta kor rektur går snabbt och är billigt. Utskjutningskorrekturet förebygger enkla fel från att uppkomma senare under produktionen.

Vad bedömer man på ett provtryck

Alla provtryck är simulationer av det tryck man förväntar sig. P.g.a. skillnader i hur provtryck görs, jämfört med hur tryckpressar lägger på färg, så kan inte ett prov-tryckssystem efterlikna ett färdigt tryck in i minsta detalj. Valet av provtrycksmetod som används, beror på tryckeriet och trycksaksköparens tolerans för avvikelse mellan provtryck och tryck. Ju snävare tolerans för avvikelse, desto mer överens-stämmelse måste det vara mellan provtrycket och det färdiga trycket. Här följer några nyckelfaktorer vid jämförelse av olika provtryck:

Stabilitet

Stabilitet är eftersträvansvärt att ha ett provtryck i produktionskedjan, som har en konsekvent jämn och god kvalitet. Varje provtrycksskrivare måste kunna efterlikna sig själv från ett tillfälle till ett annat och ha en jämn kvalite över hela tryckarket. Det måste också vara stabilt genom tiden. Färgen ska inte ändras under produktionen av ett jobb. Detta är en utmaning för bläckstrålebaserade provtrycksskrivare som med tiden genomgår kemiska förändringar.

Upplösning

Upplösning - Provtrycket ska ha en hög upplösning, så att bokstäver inte uppträ-der som “trasiga” eller att tunna linjer ser tjockare ut. Otillräcklig upplösning kan få avstånd mellan grafiska element att visas felaktigt.

Färglikhet

Färglikhet - Provtryck ska ha en färgrymd som så nära som möjligt överensstäm-mer med det färdiga trycket. I vissa fall har detta lett till att tryckare fått justera färgen i syfte att få bättre färgmatchning i provtryckssystemet.

Tonlikhet

Tonlikhet - För att uppnå korrekt färgreproduktion är det viktigt att provtryck-et visar samma punktförstoring och densitprovtryck-etsegenskaper som den tryckprocess som ska simuleras.

Raster

Rasterlikhet - Det sägs ibland att digitala provtrycksteknologier, som inte repro-ducerar äkta halvtonsrasterpunkter, inte kan vara Kontrakt provtryck. Argumentet är att andra tekniker såsom inkjet inte kan förutsäga problem som annars visas i för provtryck med raster. I praktiken är detta en svår fråga som bäst löses genom att tryckaren har en dialog med kunden på jobb-till-jobb basis. Majoriteten av tryckare föredrar att ha tillgång till provtryck som visar provtryck med raster. En del kunder är villiga att acceptera frånvaron av raster så länge som provtrycket till förlitligt förutsäger det slutliga trycket och dess färglikhet.

(15)

Provtryckssystem

De tre digitala provtryckssystem som rapporten avgränsar sig till att ta upp är: Fuji Finalproof, Kodak Approval och Agfa Sherpa. De håller alla tre en hög standard och är vanligt förekommande i den grafiska branschen.

Fuji Finalproof

FinalProof är ett äkta rastrerat digitalt provtryck med samma upplösning som på en filmsättare eller CTP-rekorder. Med de pigmentbaserade CMYK-färgerna och möj-lighet att laminera utskrifterna på upplagepapper får man ett slutresultat så nära det slutliga trycket som möjligt. Samma pigmentbaserade CMYK-färger som används till Fujifilms välmeriterade analoga provtryck, Color-Art. Provtrycket är uppbyggt av samma rastrerade punkter som skrivs ut på film- eller CTP-rekordern, vilket möjlig-gör kontroll av punktstorlek, gradation, och moiré. Laminering sker på upplagepap-per. Utskrifterna kan anpassas för önskad tryckkurva och punktförstoring. Med till-äggsprogramvara kan FinalProof även skriva ut med ICC-profiler för färgmatchning.

Teknik: Laser Contract proof: Ja

Användningsområde: Förprovtryck av främst trycksaker med hög kvalite. Format: 50’70, utfallande Upplösning: 2400, 2438, 2540 dpi Pris: 1,3 miljoner kr Färg: Pigmentbaserad i laminat Papper: Upplagepapper Antal färger: 4

Kalibrering: ICC-profil (tid 60 minuter) Färgbeständighet: Flera år

Fördelar: Trycklikt, upplagepapper, ger ej en “hinna” som på Kodak Approval Nackdelar: System, material och utskrifter är dyra.

(16)

Kodak Approval

Det kanske bästa och även dyraste digitala förprovtryckssystemet heter Kodak Approval och ger konventionellt rastrerade förprovtryck på upplagepapper. Den har i princip samma utskriftskvalitet på laminaten som en fotosättare och ger därmed off-setlika förprovtryck. Den kan, även genom att ändra densiteten i processfärgerna, återge tusentals pantonefärger i ett raster som om de var producerade med ett eget laminat. Enda nackdelarna med Approval är att den är dyr i inköp och något lång-sam. Den klarar också bara av format upp till A2.

Teknik: Laser thermodye transfer Användningsområde: Förprovtryck Contract proof: Ja Format: A2+ Upplösning: 2540, 2400 dpi Pris: 1,8 miljoner kr Färg: Halvtonsmaterial Papper: Upplagepapper Antal färger: 4

Kalibrering: ICC-profil och förändring av densitetsvärden

Färgbeständighet: Färgbeständigheten är bättre än offset, dock ej UV beständig. Fördelar: Vilket material som helst kan användas som tryckbas till följd av att

tryck-et appliceras mot tryck-ett folie som sedan fästs på basen. Mycktryck-et god simulering av tryck. Dekorfärger kan användas.

Nackdelar: Dyr maskin och dyra utskrifter. Låg hastighet.

(17)

Agfa Sherpa

Denna teknik är den vanligast förekommande ute på marknaden när det gäller för-provtryck och textkorrektur, där kraven på exakthet inte är extrema. Dessa skrivare använder sig ofta av sex och ända upp till åtta färger för att ge en större färgrymd än offset för att en simulering ska vara möjlig. De använder sig också framförallt av ljuscyan och ljusmagenta för att ge en bra täckning i högdagrarna. Generellt för dessa skrivare är att de inte kan reproducera ett konventionellt raster utan endast ett sto-kastiskt, vilket medför att man inte kan upptäcka till exempel moaréeffekter i bilder. Ytterligare en stor begränsning med inkjetskrivare är att de endast presterar riktigt bra resultat på specialpapper även om de klarar av att skriva ut på nästan alla pap-perskvaliteter. Detta gör att ett förprovtryck på upplagepapper med inkjet kan ge sämre bedömningsgrund än på ett specialpapper med simulerad pappersfärg.

Teknik: Bläckstråle

Användningsområde: Förprovtryck Contract Proof: Nej

Format: Den största är 50 tum storformat Upplösning: 720 ‘ 720 dpi

Pris: 200.000 kr Färg: Ultra Chrome T Papper: Agfa Satin

Antal färger: 6 (cmyk, ljus magenta, ljus cyan)

Kalibrering: ICC-profil och linjärisering (ca 60 minuter) Färgbeständighet: Hyfsad, känslig för luftfuktighet i lokalen Fördelar: Färglikhet för priset, lågt utskriftspris

Nackdelar: Få papperskvaliteter

(18)

Genomförande av

Marknadsunder-sökning genom telefonintervjuer

Inledning

Marknadsundersökningen syftar till att ge en större förståelse för hur olika företag i den grafiska branschen - tryckerier, reklambyråer och leverantörer ser på provtryck ur flera olika perspektiv. Undersökningen vill bland annat ge svar på vilka problem, möjligheter och behov som finns av provtryck. Urvalet är avgränsat till tre leveran-törer, sex tryckerier/reproföretag samt fyra kunder (reklambyråer).

Intervjufrågor till leverantör

1. Hur fungerar service och garanti för utrustningen? 2. Vilka papperskvalitéer fungerar?

3. Hur påverkar papprets vithet provtrycket?

4. Hur stor är totalkostnaden för en utskrift och hur beräknas den?

5. Hur bra är materialbeständigheten hos ett provtryck? Vad för färg används? Hur inverkar färgen?

6. Hur inverkar rippen på provtryckets resultat?

7. Vad kan operatören göra med mjukvara och egen kunskap för att åstadkomma ett optimalt provtryck?

Intervjufrågor till tryckeri

1. Hur väl matchar provtrycket det färdiga trycket? Är ni nöjda eller missnöjda? Varför?

2. Hur pass stor precision och stabilitet är det hos provtrycket?

3. Hur väl fungerar kalibrering och färgstyrning för provtryckssystemet? 4. Hur snabbt går det att generera ett provtryck?

5. Hur användarvänligt är det att göra ett provtryck? 6. Vilka papperskvalitéer använder ni?

7. Används provtryck som marknadsföringsverktyg för att få fler kunder och behål-la befintliga?

8. Är rasterpunkter i provtryck viktigt? Varför? 9. Hur påverkar det digitala provtryck arbetsflödet? 10. Har kunder orealistiska förväntningar på provtrycket?

Intervjufrågor till kund

1. Vad ställer ni för krav på ett provtryck?

2. Hur stor tolerans har ni mot avvikelse från provtryck till tryck? 3. Vad är bra? Finns det någon måttstock?

4. Är provtryck som ger rasterpunkt att föredra? Varför?

5. Vilka för och nackdelar finns med provtryck med rasterpunkt? 6. Brukar ni alltid betrakta provtryck i rätt belysning (5000K)? 7. I vilken utsträckning använder ni er av bildskärmskorrektur?

8. Händer det att missförstånd uppstår mellan er och tryckeriet? På vilket sätt? 9. Hur kan man förhindra att missförstånd uppstår?

(19)

Resultat av marknadsundersökning

Intervjuer av Leverantörer - Fujifilm

1. Hur fungerar service och garanti för utrustningen?

Fujifilm Sverige AB lämnar vanligtvis 12 månaders garanti på ny utrustning och sex månader för begagnad utrustning oavsett om det gäller provtryck eller annan typ av prepressutrustning. Det finns 2 typer av serviceavtal en kund kan teckna: under-hållsavtal och supportavtal. Fujifilm Sverige AB rekommenderar att kunden tecknar dessa avtal, då vissa maskindelar kan vara väldigt kostsamma att byta för kunden om ett fel uppstår.

2. Vilka papperskvalitéer fungerar?

Beroende på typ av provtryck - utskjutningskontroll eller kontraktsprovtryck, kan olika typer av media användas. Dock vis av erfarenhet lönar det sig ur ren produk-tionssynpunkt att välja ett finare papper. Ska utskjutningskontroll göras rekommen-deras ett Matt Bondpapper på 90-120 g/m2_{. Ett sämre papper orsakar oftare t.ex.}

stopp i skrivarhuvuden, mer rengöring, sämre färgupptagningsförmåga, lättare ten-dens att curla etc. För kontraktsproof (högkvalitativ inkjet provtryck) rekommende-ras ett Semi-Glossy papper som är resinbestruket. Pappret måste vara av god kvalitet och därav måste det ha en högre gramvikt så det klarar färgupptagning och har en låg genomsiktlighet. Fujifilm har tagit fram ett papper som lämpar sig ypperligt för kontraktsproof, Inkjet ProofingPaper Semi-Glossy. Det är framtaget speciellt för att möta de krav som finns på kontraktsprovtryck för inkjet idag.

Specifikationen för pappret: Vikt: 230 g/m2

Tjocklek: 220 micron Opacitet: > 90%

Hur påverkar papperets vithet provtrycket?

Pappersvitheten är viktig bl.a. då man ska mäta upp icc-profiler för papperet. Fel vit-medel i pappret kan göra det svårt att mäta papprets vithet med spektrofotometer, dvs man får en större felmarginal. Ofta kan detta avhjälpas med ett UV-filter på spektro-fotometern. Ska man simulera tryck är det viktigt att papprets vithet stämmer bra överens med upplagepappret. Det går ofta att simulera pappersvitt via färghante-ringsprogram, men ju längre ifrån upplagepappret desto svårare att simulera.

Hur stor är totalkostnaden för en utskrift och hur beräknas den?

Totalkostnaden för en utskrift kan räknas på flera sätt, de parametrar som inverkar är: 1. Avskrivning på utrustning (varierar med kostnaden för utrustningen)

2. Förbrukningskostnad (papper, färg, laminat etc) 3. Ev servicekostnad

Beroende på utrustning så varierar dessa kostnader. Ett exempel kan vara Epson skri-vare. Vid utskrift med denna maskin är det framförallt avskrivningskostnad och pap-perskostnad som är de största posterna. Färgkostnaderna är försvinnande små, men lägg på 5 kr per A3 ca. Det kan skifta även här beroende på färgtäckningen av det man skriver ut. För dessa kostnader räknar man lämpligtvis ut kvadratmeterpriset, då gäller det att uppskatta hur många kvadrat man kör på ett år.

(20)

Hur bra är materialbeständigheten hos ett provtryck? Vad för färg används? Hur inverkar färgen?

Materialbeständigheten varierar beroende på provtryck: FinalProof: använder uppla-gepapper, håller så länge upplagepappret håller (Man använder laminat-färg, CMYK). PictroProof: Använder en termisk pictrografisk process CMY (specifik för Fujifilm). Materialbeständigheten är likvärdig med ett foto, dvs håller väldigt länge.

Hur inverkar rippen på provtryckets resultat?

Rippen är väldigt viktig. För det första bör man ha kalibreringsmöjligheter. För det andra bör man ha ICC stöd eller liknande. För det tredje är det viktigt att rippen har stöd för tex PMS färger och en bra PostScript tolk (förslagsvis Adobe CPSI)

Vad kan operatören göra med mjukvara och egen kunskap för att åstadkomma ett optimalt provtryck?

Det är en hel del operatören kan göra. Det bästa är att operatören lär sig färghante-ring och vilket resultat som kan väntas. Sedan är det viktigt att införskaffa en färg-hanteringsprogramvara som ger möjlighet att skapa och editera profiler icc-profiler (tex Fujifilm ColourKit Profiler Suite). Ju mer kontroll en operatör har, desto bättre kan han /hon optimera sitt provtryck. Viktigt att även sköta om provtrycksutrust-ningen så den levererar maximal kvalitet.

Intervjuer av Leverantörer - Kodak

Vi arbetar med en Nordisk organisation (Sverige, Norge, Danmark och Finland) där vi har sex tekniker som ser över det mekaniska och akutservice. Sedan har vi två applikationsspecialister som hjälper kunder med arbetsflöde och färginställningar. Garanti för en ny maskin är 6 månader, många kunder tecknar därefter serviceavtal på utrustningen

Alla. Vi exponerar på en mottagarfolie för att alltid ha samma egenskap på mottagarmaterialet. Sedan laminerar man över bilden på upplagans papper eller kartong, plast, metall m.m.

3. Hur påverkar papperets vithet provtrycket?

Vi arbetar med raster precis som i traditionell offset. Alltså så syns papprets vithet eller gråhet mellan rasterpunkterna.

4. Hur stor är totalkostnaden för en utskrift och hur beräknas den?

240:-/utfallande A2 för materialet. Maskininvesteringen tillkommer.

5. Hur bra är materialbeständigheten hos ett provtryck? Vad för färg används? Hur inverkar färgen?

Färgerna bleks av uv-ljus liksom ett offsettryck. Ligger det mörkt i en låda klarar det sig i flera år, i rumsbelysning ca sex månader, i direkt solljus ca

en månad. Det vi talar om är små färgförändringar. Kunden kan dessutom laminera ett prelaminat på upplagans papper som fungerar som en spärr mellan bilden och

(21)

pappret och förhindrar att färgen på sikt blöder ut i pappret. Detta varierar mellan olika upplagepapper obestruket, bestruket osv.

6. Hur inverkar rippen på provtryckets resultat?

Standard är en Harlequin RIP som vi ställer in så att den liknar kunden RIP avseende rastertäthet, rastervinklar, punktform mm. Vill kunden använda sin egen RIP så har vi en mängd interface till olika RIP tillverkare där man då får ett sk ripon-ce flöde. Exv. Prinergy, Creo Brisque, Agfa Apogee, Fuji Rampage och Barco grap-hics.

7. Vad kan operatören göra med mjukvara och egen kunskap för att åstadkomma ett optimalt provtryck?

Kodak Approval kan liknas vid en sättare för plåt, vi använder samma thermallaser, 830nm som de flesta Ctp på marknaden har. Vi kan alltså göra allt som de kan. De följer med en mängd olika programvara för att underlätta för ope-ratören att matcha olika typer av tryck. Antingen enligt traditionell tryckmetod: density i CMYK och punktförstoringskurvor i CMYK. Eller med hjälp av ICC-profiler. Som tillval för förpackningsindustrin finns också något vi kallar för Recipe Color där vi kan låta Approval skriva ut rastrerad CMYK tillsammans med tusentals heltäckande pantonefärger.Vi kan även köra tusentals metallicfärger, HIFI color (6 -färger) samt täckvitt.

Intervjuer av Leverantörer - Agfa

Sex månaders garanti. Därefter tecknas försäkring halvårsvis med teknisk support.

Agfa Satin, men det går även att prova andra papper. Somliga papper kan dock damma vilket skadar provtrycksskrivaren och man får göra rent ofta.

3. Hur påverkar papperets vithet provtrycket?

Pappersvitheten har betydelse när man ska mäta upp ICC profiler för pappret. Sherpa simulerar pappersvitt vid provtryck. Detta till skillnad från andra digitala provtryck som kan göra provtryck på samma papper som upplagan ska vara på.

4. Hur stor är totalkostnaden för en utskrift och hur beräknas den?

Räknat på bläckåtgång och pappersförbrukning, så kostar ett Sherpa provtryck 150 kr/m2

5. Hur bra är materialbeständigheten hos ett provtryck? Vad för färg används? Hur inverkar färgen?

Provtrycket är känsligt för ljus. Det ska därför förvaras mörkt, torrt och gärna i plast-ficka. Viktigt med rätt luftfuktighet. 40 och 60 % samt jämn temperatur. Färgen som används är en dyebaserad färg. Den ger bättre färgomfång än den pigmentbaserade. Materialbeständigheten är ej så god. Det har att göra med att vissa av Dye-färgerna oxiderar och är känsliga för UV-ljus.

(22)

6. Hur inverkar rippen på provtryckets resultat?

Provtryckets resultat beror på en kombination av ripp, dess programvara, bläck och papper. De är alla en del av ett integrerat system. Apogee ripp har en programvara som heter Color Tune.

7. Vad kan operatören göra med mjukvara och egen kunskap för att åstadkomma ett optimalt provtryck?

Operatören kan justera ICC profiler genom att ta en IT.8 karta från det tryckark som provtrycket ska efterlikna, mäta upp denna och skapa en profil. Denna information används sedan tillsammans med provtrycksmaskinens ICC profil för att justera prov-trycket så att det kommer så nära det tänkta slutresultatet som möjligt. Stämmer det inte i tonplattor och gråbalans, så får man göra en justering efter att ha analyserat vad för färgvärde som behöver ändras. Om det gröna är för ljust lägger man till magen-ta. Samtidigt kan det påverka andra färger. Att kalibrera provtrycksutrustningen och gråbalans är mycket viktigt.

Intervjuer av Tryckeri / Repro - Företag A1

1. Hur väl matchar provtrycket det färdiga trycket? Är ni nöjda eller missnöjda? Varför?

I de fall vi skapat egna utskriftsprofiler är vi nöjda med resultatet kontra färdigt tryck.

2. Hur pass stor precision och stabilitet är det hos provtrycket?

Stabiliteten är god när man kalibrerar dagligen och vid materialbyte.

3. Hur väl fungerar kalibrering och färgstyrning för provtryckssystemet?

Det fungerar bra men kräver goda förkunskaper om färghantering samt programhan-tering.

4. Hur snabbt går det att generera ett provtryck?

2,5 minuter med Pictoproof

5. Hur användarvänligt är det att göra ett provtryck?

Om man har förkunskaper är det lätt.

6. Vilka papperskvalitéer använder ni?

Vi använder provtrycket Pictroproof. Vi simulerar pappersbasens färg vid skapande av egna profiler.

7. Används provtryck som marknadsföringsverktyg för att få fler kunder och behålla befintliga?

Kunskap om ICC-hantering används som verktyg. Vi kan erbjuda kunder hjälp med kalibrering av skrivare och skärmar på konsultbasis. Vi kan även erbjuda kundan-passad utbildning.

8. Är rasterpunkter i provtryck viktigt? Varför?

(23)

9. Hur påverkar det digitala provtrycket arbetsflödet?

Det är det enda flöde vi har sedan flera år.

10. Har kunder orealistiska förväntningar på provtrycket?

Ja. Men det beror på kunskapsbrist då många använder ICC som marknadsföringsverktyg utan att ha tillräcklig kunskap om hela kedjan.

1. Hur väl matchar provtrycket det färdiga trycket? Är ni nöjda eller missnöjda? Varför?

Vi är mycket nöjda. Vi använder Kodak Approval och har även en Pictoproof för generella färgkorrektur.

Vi har haft utrustningen i fyra år. Den är stabil och har hög precision.

Kalibrering sker varje morgon. Vi säljer kvalité.

Vi kör ut ett provtryck var 18:e minut på Kodak Approval, så det går snabbt.

Mycket användarvänligt. Det sker väldigt mycket med automatik.

Approval kan använda samtliga papper.

7. Används provtryck som marknadsföringsverktyg för att få fler kunder och behålla befintliga?

Vi har fått in nya kunder tack vare att de kan köra ut exakta provtryck. Tryckerier har rekommenderat oss till sina kunder. De kunder vi har vill ha hög kvalité och de har ofta sett över hela sin kedja från fotograf till tryckeri.

Det ska man ha. Det klassiska argumentet är att man kan se Moaré effekter. Bra att man kan simulera en punktförstoring i bilden. Punktraster används. Rasterpunkterna blir exakta.

Vi känner oss mer säkra. Trygghet. Kunna se ett provtryck som de kan lita på. De kan fånga upp fel som de ser på bilden. Jobbar med bild softproof. Inte alls samma säker-het som softproof. Matchprint kördes förut. 20 i timmen. Tjusiga och missvisande.

Det finns många kunder som inte förstår tryckteknik och de har ofta orealistiska för-väntningar. Det är viktigt att få dem att förstå vad som händer med en bild från när

(24)

den omvandlas från RGB till CMYK. Kunden har fått en större förståelse. Vid behov av utbildning så ges det. Vi utbildar i färgstyrning, tryckteknik och hur man jobbar med bilder. Vi lämnar anvisningar till kunder som har digitala bilder. Projektledaren håller kontakt med repro. Är projektledaren inte nöjd med ett provtryck så ser han till att ta fram ytterligare provtryck.

Nöjda. Vi använder Agfa Sherpa.

Precisionen och stabiliteten hos provtrycket är god. Det händer dock att papperet hos ett provtryck gulnar när det har legat framme. Förr hade vi problem med luftfuktig-het. Luftfuktigheten ska ligga på 55. Den måste ligga på den nivån för att provtryck-en ska torka. Klimatanläggning är viktigt.

Kalibrering sker en gång i veckan.

Vi kör ut provtryck på alla jobb.

Mycket enkelt. Efter att ha tittat på en pdf korrektur på bildskärmen så tar vi jobbet till utskjutning, det rippas och körs ut.

Bestruket. Obestruket håller på att köras in. Det är dock problematiskt då det suger till sig mer färg.

Jo provtrycket fungerar som en konkurrensfördel.

Nej, det tycker jag inte. Våra kunder har inte efterfrågat det.

Det går snabbare än när man hade analoga provtryck. Vi kör ett RGB flöde och använder två olika ICC profiler till våra provtryck. En profil för bestruket och en för obestruket.

Jo det händer, men vi försöker lära dem vad de kan förvänta sig av ett provtryck och hur färgstyrning fungerar. Det finns en stor brist på kunskap hos kunderna. Vi disku-terar med dem när de behöver hjälp.

(25)

Vi använder Fuji Pictoproof. Vi är nöjda. Provtryckssystemet är lätthanterligt och vi kommer relativt nära sluttrycket.

Bra.

Vi kalibreringar utrustningen en gång i veckan.

Ett provtryck på Pictoproof går på 5 minuter.

Enkelt

6. Vilka papperskvalitéer använder ni?

Vi använder ett glättat bestruket papper till provtryck.

7. Används provtryck som marknadsföringsverktyg för att få fler kunder och behål-la befintliga?

Nej.

8. Är rasterpunkter i provtryck viktigt? Varför?

Nej. Det är onödigt, det viktigaste är att färgerna stämmer. Om det finns rasterpunk-ter i provtrycket är inte viktigt.

9. Hur påverkar det digitala provtryck arbetsflödet? Det spar mycket material. Det går snabbt.

10. Har kunder orealistiska förväntningar på provtrycket?

Det händer. Man får berätta för kunderna om varför provtrycket inte alltid kan efter-likna sluttrycket exakt.

Mycket nöjda. Vi använder digitala provtryck. Bläckstråleteknik från HP.

Vi upplever att det är mycket bra.

(26)

Vi kör ut en A3 på 6 minuter.

Det är lätt.

Vi använder de papperskvalitèer som leverantörerna rekomenderar

Nej

Nej. Det finns ingen efterfrågan.

9. Hur påverkar det digitala provtryck arbetsflödet?

Det går snabbare.

Ett provtryck stämmer aldrig till 100 %. Kunderna har förståelse för det. Provtrycket kan inte återge PMS färger korrekt. De är nöjda med slutresultatet i alla fall.

Intervjuer av Reklambyrå - Företag B1

1. Vad ställer ni för krav på ett provtryck?

Färgerna bör överensstämma med de provtryck vi tagit fram tidigare vid scanning. All text ska vara exakt placerad enligt original. Det görs ofta textbanor i originalen så att ingenting kan hända med texterna. Ibland när textbanor inte används så kom-mer provtryck från repro med fel typsnitt och radfall.

2. Hur stor tolerans har ni mot avvikelse från provtryck till tryck?

Vi trycker sällan om. Om ett provtryck är dåligt, påpekar vi till nästa tryckomgång att kvalitén brast. Det händer ibland att bilder blir för mörka. Eller att en PMS färg inte stämmer överens p.g.a. att de tryckt med för mycket färg.

3. Vad är bra? Finns det någon måttstock?

Så lik vårt eget dia/foto/original som möjligt.

4. Är provtryck som ger rasterpunkt att föredra? Varför?

Mer likt slutprodukten färgmässigt. Digitala provtryck i övrigt kan bli lite missvi-sande, då det oftast uppstår ett gul/grönt stick.

5. Brukar ni alltid betrakta provtryck i rätt belysning (5000K)?

Ja. Fast vi kollar även av i normal belysning som är den man kommer se slutpro-dukten i.

(27)

6. I vilken utsträckning använder ni er av bildskärmskorrektur?

Det används, men inte som färgkorrektur, utan som koll på om bilder och text är på rätt ställe.

7. Händer det att missförstånd uppstår mellan er och tryckeriet? På vilket sätt?

Ja, i synnerhet vid korrigeringar som de gör efter att ha fått originalet. Därför försö-ker vi i största mån skicka nya original från oss om något blivit fel eller om det är någon korrigering från kund i sista stund. Det är alltid tryggast.

8. Hur kan man förhindra att missförstånd uppstår?

Vara tydlig när originalet skickas. Jag skickar alltid med vanliga utskrifter och ett brev och ber dem vara uppmärksamma på vissa detaljer. Ibland skickar jag även med våra färgprover så de har något att jämföra med då de kör ut sina. Deras tryckprofil kan ju göra att färgerna "svänger" en del och då kan de få korrigera dem lite.

Det ska vara ICC länkat på den press de ska gå på. Vi gör även egna provtryck på Epson.

Svårt att säga.

3. Vad är bra? Finns det någon måttstock? Gärna hög upplösning.

Nej, provtryck med raster är onödigt.

Ja

Bara för att kontrollera text och form.

De händer att de trycker på fel papper. Ibland skickar de alldeles för lågupplösta provtryck som gör att det inte går att bedöma text.

(28)

Vad ställer ni för krav på ett provtryck?

När man bedömer ett provtryck får man ta hänsyn till de avvikelser som faktiskt finns mellan ett provtryck och ett tryck. Ibland har provtryck svårt att få till exakta PMS färger. När man känner till det, så kan man ha överseende med det, då man vet att det i det slutliga trycket kommer se ut som man förväntar sig att det ska se ut. Man får alltså se på provtryck med ögon som kompenserar för de fel som blir i provtryck, men som tryckpressen ofta klarar av.

Stor tolerans

Man måste kunna lita på provtrycket eller i varje fall veta hur slutresultatet kommer att bli genom att se ett provtryck. Det händer att färgplattor och toningar är svårt för provtryck

Vet inte. Har ingen erfarenhet av provtryck med rasterpunkter.

Nej. Vi använder rumsbelysning.

Ibland betraktar vi PDF på skärm, men mest som korrektur på att text och bilder är på rätt ställe. Vi vill ha ett provtryck i handen.

Det händer ofta att missförstånd uppstår. Ofta bottnar det i okunskap och dålig kom-munikation. Ibland har man fått lov att göra nya provtryck för att provtrycket skiljer sig alldeles för mycket mot det förväntade resultatet.

Att använda sig av samma leverantör, repro och tryckeri. Folk som man vet hur de arbetar. Att kommunicera och prata på samma nivå är viktigt.

(29)

Färglikhet. Om man jobbar med en trycksak från scratch så är det viktigt. Vi har haft problem med provtryck då de sällan stämmer så bra med slutprodukten. Vi föredrar analoga provtryck.

2. Hur stor tolerans har ni mot avvikelse från provtryck till tryck

Vet inte. Det är så subjektivt.

Det är bra om färgerna i provtrycket liknar det slutliga trycket.

Vet inte. Tryckeriet skickar provtryck. Vi vet inte vilken sorts provtryck det är.

Nej

När vi ska trycka en trycksak som vi tryckt i en tidigare upplaga. Då nöjer vi oss ofta med ett bildskärmskorrektur då vi tar för givet att färgerna stämmer.

Ja, om vi muntligt har kommit överens om något med tryckeriet, att de ska trycka eller efterbehandla en trycksak på ett speciellt vis, så kan det hända att de glömt bort överenskommelsen. Istället för att ringa och kolla en extra gång så kör de ut jobbet som de tror att det ska vara. De är för snabba. När det gäller färgstyrning så vill vi inte ta ansvar för det. Vi lämnar över det åt reproföretag.

Kommunikation är viktigt. Man ska inte ta för givet att tryckeriet gör som man kom-mit överens. Det bästa är att skicka en dummy på hur man vill att trycksaken ska se ut. Sedan är det bra om man både har en muntlig och skriftlig dialog. Man måste vara tydlig.

(30)

Slutsats av Marknadsundersökningen

Leverantör

Ska man simulera tryck är det viktigt att papprets vithet stämmer bra överens med upplagepappret. Det går ofta att simulera pappersvitt via färghanteringsprogram, men ju längre ifrån upplagepappret desto svårare att simulera. Kostnaden som kun-den får betala för ett provtryck varierar beroende på anskaffningsvärdet av prov-tryckssystem, men i runda tal kostar ett provtryck 150 kr/A2 för Sherpa, medan Approval och Finalproof har en kostnad på 450 kr/A2. Samtliga provtryck är känsli-ga för ljus. De ska därför förvaras mörkt, torrt och gärna i plastficka. Det är viktigt med rätt luftfuktighet. 40 och 60 % samt jämn temperatur. Det operatören kan göra för att få ett optimalt resultat är att lära sig färghantering och införskaffa ett färghan-teringsprogramvara som ger möjlighet att skapa och editera ICC-profiler. Ju mer kontroll en operatör har, desto bättre kan ett provtryck optimeras. Att kalibrera prov-trycksutrustningen och gråbalans är mycket viktigt.

Tryckeri / Repro

De flesta är nöjda med sina provtryckssystem, då de i tillräckligt hög grad överens-stämmer med hur det slutliga trycket kommer att bli. De som använder rastrerade provtryck, såsom Approval och Finalproof, är mer nöjda än de som har ett billigare inkjet system. Provtryckssystemet är en konkurrensfördel, då de som investerat i ny dyrare teknik fått fler kunder. De flesta kalibrerar sina system en gång i veckan och har en kontrollerad färgstyrning. Provtryck med raster är för de flesta inte viktigt, då det raster som provtrycket visar inte överenstämmer med det raster som det slutliga trycket visar. Dessutom är det för dyrt och för låg efterfrågan på denna sorts prov-tryck. Kunderna har ibland orealistiska förväntningar på provtrycket. Detta beror på kundernas bristande kunskap om tryckprocessen. Flera tryckerier utbildar därför sina kunder inom tryckteknik och färghantering.

Reklambyråer

Färglikhet är det främsta kravet som byråerna ställer på ett provtryck. Rasterpunkter är för många ett okänt begrepp. Flertalet mindre byråer betraktar provtryck i fel belysning, vilket bidrar till missförstånd mellan tryckeri och repro som utfört prov-trycket. Bildskärmskorrektur används endast vid kontroll av layout och text. Aldrig för att kontrollera färglikhet. Reklambyråerna anser att missförstånd med repro och tryckier ofta uppstår till följd av att tryckeri och repro lyssnar för dåligt och att de har för bråttom. För att förebygga missförstånd så försöker kunden ha såväl en muntlig som en skriftlig dialog med tryckerierna och repro.

(31)

Genomförande av Provtryckning

Inledning

För att framställa provtryck från Sherpa, Approval och Finalproof behövdes ett refe-renstryck från en offsetpress samt ICC profiler från denna tryckprocess. Dessutom behövdes också en testform, vilken skulle skrivas ut på de olika provtryckssystemen. Tanken var att se hur nära referenstrycket man under normala betingelser kunde komma i de tre olika systemen. Tryckerierna, som tillhandahöll provtrycksskrivarna, skulle utföra provtryck med både relativ kolorimetrisk anpassning och absolut kolo-rimetrisk, på glättat bestruket och matt obestruket papper.

Referenstryck

Referenstrycket och ICC profiler erhölls från Kaserntryckeriet i Karlskrona. Densitetsvärdena för de båda referenstrycken mättes upp med högskolans densito-meter, en X-rite 428. (Bilaga A)

Fakta om referenstrycket:

Tryckpress: Man Roland 50 ‘ 70 Rastertäthet: 150 linjers raster Punktform: Eucledean Tryckordning: K, C, M, Y

Papperstyper: Skandia 2000, 150 g/m2_{och Magnasilk, 150 g/m}2

Testform

Testformen är konstruerad med Adobe Illustrator (Bilaga B). Testformen sparades som en EPS och därefter skapades en PDF optimerad för tryck. Testformens inne-håller följande beståndsdelar (följ bokstaverade hänvisningar till Bilaga B):

A. Fulltonsfält CMYK. Färgfall B. Visuell gråbalansbedömning C. ICC färgkarta printopen 3.5

D. Gråbalansbild. Det som kännetecknar denna är att den är uppbyggd av grå toner från dager till skulgga. Om bildens färger förstärks under tryckningen så rubbas gråbalansen direkt. I bakgrunden återfinns många toner i den mörkare delen på tonskalan, vilket gör att dessa lätt slår igen. De olika textilerna i bilden innehåller fina detaljer.

E. Gradiationscirklar och tonplattor CMYK

F. Svartbedömning UCR/GCR: Denna används för att testa vilken total färg mängd som behövs för ett specifikt förhållande mellan papper, färg och tryck press. Raderna anger svartvärdet och kolumnerna anger mängden cyan, magen ta och gul färg. Den totala färgmängden erhålls där raderna och kolumnerna möts.

G. Kontroll av hyssjning och dubblering H. Kontroll av textupplösning

I. Tonstege CMYK 25, 50, 75 och 100%

J. Akromatisk repro: Denna används för att testa vilken effekt svart har på sekundärfärgerna röd (magenta + gul), grön (cyan + gul) och blå (cyan +

(32)

magenta), när de övergår till mörkare färger antingen genom att lägga till den tredje färgkompontenten eller genom att lägga till svart färg.

K. Tonskalor 0,5 - 100%: CMYK: Används för att bedöma gradationer och hur bra färger reproduceras i hela tonskalan.

Första provtrycksframställningen

Till följd av bristfällig kommunikation gav första provtrycksframställningen inget tillfredsställande resultat. De provtryck som framställdes av Kåpe, på deras Sherpa och Approval, hade inte använt sig av Kaserntryckeriets ICC profiler som följde med testformen. Istället hade de valt att endast använda sina egna profiler. Resultatet blev att provtrycken från Sherpa och Approval inte kom i närheten av det referenstryck som de var avsedda att matcha. Den visuella bedömningen av dessa provtryck gjor-des i sällskap av två handledare på Agfa i Stockholm samt av Per Aviander på Grafisk Assistans.

Att låta tryckpress efterlikna provtryck

Det tryckeri som skulle framställa provtryck med Finalproof valde att inte använda sig av tryckeriets ICC profiler när de tog fram provtrycken. I stället var de mer intresserade av hur väl deras provtryck kunde matchas av en tryckpress. Detta var en oväntad vändning, eftersom det inte alls var syftet och målet med provtrycket. Provtryck från Finalproof samt medföljande film togs till Stora Ensos tryckeri i Falun, där tryckning utfördes i syfte att matcha provtrycket från Finalproof (Bilaga C). Handledarna som bistod under arbetets gång, var också med vid utvärderingen. De konstaterade att trycket i hög grad matchade provtrycket från Finalproof.

Andra provtrycksframställningen

Någon andra provtrycksframställning var egentligen inte nödvändig, då Agfa inte förväntade sig det. Men då den första provtrycksframställningen inte genomförts på rätt sätt och inte heller lett fram till några rättvisande resultat, så genomfördes en ny omgång av provtryckningar. Kåpe erbjöd sig att göra ytterligare en omgång prov-tryck på Sherpa och Approval. Linjepunkt gick med på att genomföra provprov-tryck på Finalproof. Förberedelserna denna gång bestod i att göra testformen så enkel som möjligt för tryckerierna att använda sig av. Istället för att skicka en testformen i EPS format som gjordes vid första provtrycksframställningen, så sparades testformen i PDF format, enligt de rekommendationer som gavs av Adobes servicetekniker. På CD skivan som skickades till varje tryckeri fanns förutom PDF filerna med testform, även ICC profiler och ett följebrev. (Bilaga D).

(33)

Mätning av provtryck

Inledning

Mätningarna av provtryck och referenstryck gjordes med hjälp av en X-rite densito-meter samt en Spektroscan spektrofotodensito-meter. Efter att ha kalibrerat utrustningen mät-tes följande parametrar: fulltonsdensitet, färgfall över arket, punktförstoring och färgskillnad delta E.

Resultat av mätningar

Mätresultaten finns i Bilaga E - N. Mätningarna visade på anmärkningsvärt höga punktförstoringar i samtliga provtryck, vilket skulle kunna tyda på att mätutrust-ningen inte varit korrekt kalibrerad, att provtryckssystemen inte kalibrerats eller att ICC profilerna inte använts på rätt sätt. Eftersom tryckerierna inte fick något refe-renstryck att jämföra med, utan endast instruktioner, en testform och ICC profiler från tryckpressen, så kunde de inte veta om provtrycken de framställde var bra eller dåliga. Hade de fått ett referenstryck så hade de kunnat mäta upp en profil från tryck-ets IT.8 och använda dessa data till att justera provtrycksmaskinens profil. De hade med blotta ögat kunnat se avvikelser, gjort justeringar i en eller flera färger och sedan kört nya provtryck. En annan orsak till avvikelserna mellan referenstryck och prov-tryck kan ha varit att de, valt att använda papperssorterna Magnasilk och Skandia 2000, utan att först ha skapat ICC profiler för dessa material. En annan tänkbar orsak kan ha varit att de helt enkelt missförstått instruktionerna. Användningen av ICC profiler i ett fungerande och kalibrerat färgstyrningsystem är inte som ett självspe-lande piano. Punktförstoringen var på samtliga tryck som störst i 75 % tonen. Färgfallet över arken var relativt jämna. Densiteten i 100% tonen i alla färger (cyan, magenta, gul och svart) var större än vad de borde vara. Vilket tyder på en kontras-tökning i provtrycken som är väsentligt högre än hos referenstrycket som det är tänkt att efterlikna.

Alla provtryck avvek från referenstryck i ungefär samma utsträckning. Med en spek-trofotometer mättes ett färgskillnadsvärde upp, där referenstrycket jämfördes mot de båda Finalproof provtrycken (med absolut och relativ färgmatchning). Resultatet av dessa mätningar blev ett genomsnittligt Delta E på 9,01 för det provtryck med rela-tiv matchning och 9,02 för provtrycket med absolut färgmatchning. Dessa fakta kan ställas mot följande riktlinjer från CreoScitex1 _:

Delta E Upplevd färgskillnad < 1 Ej synlig

1-3 Liten 3-6 Normal

Provtryckens färgskillnad låg över vad som är normalt. När man betänker att Finalproof tillhör ett av marknadens bästa provtryckssystem, så är resultaten en väckarklocka.

(34)

Visuell bedömning av provtryck

genom panelundersökning

Inledning

Provtrycken bedömdes av en panel bestående av fyra personer, med vana av att betrakta tryck. Belysningen var 5000 K. De parametrar som bedömdes var färgåter-givning, kvalitet i tonövergångar och text, bildkvalité i skuggor och högdagerpunk-ter samt hur bra överensstämmelse det var mellan provtryck och referenstrycket. Se fält: B, D, E, H och K på testform, Bilaga B.

Resultat av den visuella bedömningen

Resultat av den visuella bedömningen visar att det inte fanns någon synbar skillnad mellan provtrycket med absolut matchning och provtrycket med relativ kolorimetrisk matchning. Däremot kunde det konstateras skillnader mellan det bestrukna och obe-strukna förprovtrycket. Överlag var färgerna mindre mättade på det obeobe-strukna papp-ret.

Sherpa, bestruket

Referenstrycket har större mättnad. Intensiteten är däremot högre på provtrycket. Referenstrycket har en varmare grå färg och mer magenta än i provtrycket. De ljusa partierna i provtrycket har bränts bort till följd av kontrastökningen. Detta ger sam-tidigt ett plattare intryck åt provtrycket. Provtryckets höga kontrast märks också i typografin. Referenstrycket har mer magenta.

Sherpa, obestruket

I likhet med det bestrukna provtrycket har de ljusa partierna bränts bort. Provtrycket har magenta stick jämfört med referenstrycket. Texten blir suddig på kanterna i små teckenstorlekar. Provtrycket tappar detaljer. Bra kontrast i text.

Finalproof, bestruket

Bränner ut i de ljusa partierna. Cyan + Gul -stick i provtryck. Referenstrycket har mer magenta än i provtrycket. Bättre ljushet. Bra kontrast. Mer lila i provtrycket. Bra textåtergivning.

Approval, bestruket

Varm grå i textiler. Fler detaljer i provtrycket än i referenstrycket. Högre ljushet. Tappar i de ljusa partierna Det blå i referenstrycket är lila på provtrycket och man ser ett tydligt rödstick i provtrycket. De mörka partierna är bra, fler detaljer syns i skug-gorna hos provtrycket än hos referenstrycket. Provtrycket ser dock kallare ut. Approval har en hinna på sina tryck.

Approval, obestruket

Tappar detaljer i det vita partierna. Det blå i referenstrycket är lila på provtrycket. De mörka partierna är bra. Rödstick i provtryck. Känns kallare.