MOTSTÅND PÅ SOCIALA MEDIER:
YOUTUBE
En kvalitativ innehållsanalys av motståndsrörelsen i Hongkong 2019
KHALIUN SUKHBAATAR
Kurs: Statsvetenskap 61-90, SKA204 Högskolepoäng: 15 hp
Program: Statsvetarprogrammet Handledare: Gustav Sundqvist Examinator: Lotta Gröning
ABSTRACT
Social media is increasingly being used as a forum to engage in political events and using different kinds of social platforms has become an easier and faster way to conveying political messages to the outside world.
The purpose of this study is to investigate how the social media platform YouTube is used as an instrument for a resistance movement and how the content in these videos are continuously changing by studying a specific case that takes place over a long period of time.
Using a content analysis, this study analyzed visual materials in form of livestream videos on YouTube about the resistance movement in Hong Kong during June, July, September, and October 2019. The analyzed videos are strategically selected from a specific YouTube channel named China Uncensored, where the authors of the content give a very transparent visual of the resistance movement. To analyze the YouTube videos, a coding scheme was constructed with five starting point for respective video: the purpose, the target, the alliance, criticism types, and the level of violence for the resistance movement.
In conclusion the use of YouTube as an instrument for a resistance movement in form of livestream videos has shown positive effects due to its realistic, unedited, and transparent visual of reality. This way the content has high validity, which makes YouTube livestream videos a great tool of resistance on social media. The study also answers the question regarding the changes in the livestream videos, that the goal and level of violence of the movement constantly changed during the selected timeline.
Keywords: Hong Kong, YouTube, social media, democracy, extradition bill, resistance
SAMMANFATTNING
Sociala medier används alltmer som ett forum för att engagera sig i politiska händelser och att använda olika typer av sociala plattform har blivit ett enklare och snabbare sätt att förmedla politiska budskap till omvärlden.
Syftet med denna studie är att undersöka hur den sociala medieplattformen Youtube används som ett instrument för en motståndsrörelse och hur innehållet i dessa videor kontinuerligt förändras genom att studera ett specifikt fall som äger rum under en lång tidsperiod.
Med hjälp av en innehållsanalys analyserade denna studie visuella material i form av livesändningar på Youtube om motståndsrörelsen i Hong Kong under juni, juli, september och oktober 2019. De analyserade videorna är strategiskt utvalda från en specifik Youtube-kanal där författarna till innehållet ger en mycket transparent bild av motståndsrörelsen. För att analysera Youtube-filmerna konstruerades ett kodningsschema med fem utgångspunkt för respektive video: syftet, målet, alliansen, kritiktyper och våldsnivån för motståndsrörelsen. Resultatet visar att användningen av YouTube som ett instrument för en motståndsrörelse i form av livesändningar visat positiva effekter på grund av dess realistiska, oredigerade och transparenta visuella verklighet. På detta sätt har innehållet hög validitet, vilket gör YouTube-livesändningar till ett bra verktyg för motstånd på sociala medier. Studien svarar också på frågan angående förändringarna i dessa videon, att rörelsens mål och våldsnivå ständigt förändrades under den valda tidsperioden.
Nyckelord: Hong Kong, Youtube, sociala medier, demokrati, utlämningsförslag,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INTRODUKTION ...8
1.1 Bakgrund... 9
1.1.1 Hong Kong ... 9
1.1.2 Tidslinje på motståndsrörelsen i Hong Kong ... 9
1.2 Syfte och frågeställning ...12
2 TEORETISK REFERENSRAM ... 13
2.1 Motstånd ...13
2.1.1 Rörelseteori ...14
2.1.2 Agency ...14
2.1.3 Empowerment ...14
2.1.4 Ironi, sarkasm och humor som motstånd...15
2.1.5 Våldsamt och icke våldsamt motstånd ...15
2.2 Tidigare forskning ...16
2.2.1 Sociala rörelser och sociala medier i Hong Kong ...17
3 METOD OCH MATERIAL ... 18
3.1 Forskningsdesign ...19 3.2 Kvalitativ metod ...19 3.2.1 Innehållsanalys ...19 3.3 Strategiskt urval ...20 3.4 Datainsamling från Youtube ...21 3.5 Kodschema ...23
3.6 Validitet och reliabilitet ...24
3.7 Forskaretik ...24
4 ANALYS ... 25
4.1 Juni ...25
4.1.2 LIVE IN HONG KONG 6: Huge Protest at Police HQ ...26
4.2 Juli ...28
4.2.1 LIVE IN HONG KONG 9: Now the Eggs Are Flying ...28
4.2.2 LIVE IN HONG KONG 11: Protesters Break into Govt Building ...29
4.3 September ...31
4.3.1 LIVE IN HONG KONG 12 p1 Anti-Fascism ...31
4.3.2 LIVE IN HONG KONG 12 p2: Tear Gas: ...32
4.4 Oktober ...34
4.4.1 LIVE IN HONG KONG 14: Following Riot Police ...34
4.4.2 LIVE IN HONG KONG 16: Protesting Authoritarian Anti-Mask Law ...35
5 RESULTAT ... 36
5.1 Hur används Youtube video-klipp som ett motståndsredskap? ...37
5.1.1 Hur förändras motståndet i video-klippen och vad beror det på? ...38
6 DISKUSSION... 40
6.1 Resultat- och metoddiskussion ...40
6.2 Fortsatt forskning ...42
7 SLUTSATSER ... 43
REFERENSER ... 45
TABELL- OCH FIGURFÖRTECKNING
Tabell 1 De 8 utvalda Youtube videon för analysering med dess information ... 22
Tabell 2 Sammanfattning av respektve analysperioder ... 36
Figur 1 Uppsatsens kodschema och dess 5 punkter ... 23
Figur 2 2019 Hong Kong protest för anti-utlämningslagen ... 25
Figur 3 Demonstranter i lagstiftningsrådets kammare ... 28
Figur 4 Anti-totalitarianism samling i Hong Kong ... 31
Figur 5 Demonstration mot anti-mask lagen den 4e oktober ... 34
FÖRKORTNINGAR
Förkortning Beskrivning
CCP Chinese communist party
CHRF Civil Human Rights Front
HK Hong Kong
LegCO Legislative Council of Hong Kong (Lagstiftningsrådet)
UNHRC United Nations Human Rights Council
DEFINITIONER
Definition Beskrivning
Berättaren/Berättarna Undersökningens videomaterial har två berättare som återberättar händelsen i videon.
De fem kraven Tillbakadrag av utlämningsförslaget helt, utreda polisbrutalitet som påstås, återta definiering av demonstranter som ”rioters”, utsläpp av arresterade protestanter, dubbel universell rösträtt för HK som gäller för lagstiftningsrådet och verkställande direktören i HK. Utlämningsförslaget Överlämna kriminella individer från HK till andra områden såsom
1
INTRODUKTION
Sociala medier allt oftare används som ett forum för att driva politisk kamp och göra motstånd mot förtryck. Politiker lägger större vikt på att vara aktiva på sociala medier för att nå ut till de målgrupp man riktar sina politik mot. För att göra detta krävs resurser och konkreta strategier (Falasca, K. u.å.). Samma strategi verkar användas av deltagare i större rörelser, där att nå ut motståndets budskap till lokala och globala arenan via sociala medier har blivit en smidigare sätt att nå ut till omvärlden.
För denna uppsats har ett fall, en motståndsrörelse som tar plats i Hong Kong valt ut för undersökningen. Med detta fall som hjälpmedel undersöks sociala medians vikt i dagens alltmer globaliserade samhälle, specifikt sociala plattformen Youtube. Youtube är en digital plattform som kan användas för att titta på alla möjliga video-klipp samt kan användas som en plattform där man laddar upp sin egen video som man själv spelat in, kanske för att föra vidare ett budskap till omvärlden. För denna uppsats ligger intresset på att se hur Youtube kanalen China Uncensored används under en specifik konflikt mellan medborgarna och regeringen i Hong Kong. Den utvalda fallet är i dagsläget väldigt aktivt i den politiska arenan och har väckt många åsikter över hela världen och klassas som ett stort demokratiproblem. Valet av ämnet för denna uppsats har främst varit på grund av det stora intresset att kombinera sociala medier med en politisk händelse. Det utvalda fallet om motståndsrörelsen i Hong Kong har haft aktiva uppdateringar på sociala medier och sociala kanaler sedan början av 2019 tills dagsläget. Därmed är händelsen i sig väldigt politiskt aktuellt med tanke på demokratiproblemet som uppstått på grund av Hong Kong regeringens utlämningsförslag. Fallet är ytterligare väldigt aktuellt att undersöka då sociala medier har använts som en del av rörelsen och dess budskapsspridning.
1.1
Bakgrund
Som inledning under denna avsnitt kommer en kort presentation om HK:s politiska historia och stadens relation till folkrepubliken Kina. Sedan presenteras den utvalda tidsaspekten på den aktuella motståndsrörelsen i HK med fokus på händelser mellan juni 2019 och oktober 2019. Då de officiella protesten påbörjades under juni månaden 2019 så har juni 2019 valt som start för händelseförloppet som studeras. För att kunna förstå de viktiga faktorerna som påverkat rörelsen, så var juni månaden mycket relevant och aktuellt att börja undersökningen från. Dessutom eskalerade demonstrationer och protester ständigt under juni till oktober 2019, vilket var mest intressant som tidsaspekten för denna studie. Urvalsprocessen kommer att presenteras mer omfattande under avsnitt 3 i uppsatsen.
1.1.1
Hong Kong
HK var en del av kejsardömet Kina under Qing dynastin fram tills 1841. Efter att ha besegrats under den första opiumkriget mot Storbritannien, gav kejsardömet Kina bort HK ön till den brittiska kolonin, där staden fick vara ett centrum för internationell handel, vilket gjorde att HK tills idag haft rykten att vara en av världens ständigt utvecklande och kosmopolitisk stad. År 1997 återgick HK till att vara en del av Folkrepubliken Kina som en särskild administrativ region under ”ett land, två system” policyn. Under denna policy skulle medborgarna i HK ha kvar en hög grad av autonomi, att landet ska behålla sitt självstyre i hög grad. Detta innebär även att den kapitalistiska systemet från den brittiska kolonin skulle behållas, alltså att yttrandefriheten skulle finnas kvar för stadens medborgare, fri handel samt staden ska ha oberoende rättsväsende och rättsstatsprincipen. Policyn ska gälla i upp till 50 år framåt från 1997 (Levine. S, u.å.).
Det viktigaste och den mest aktuella frågan som befolkningen i HK kämpar för att bevara är just demokratin. Många externa och interna iakttagare har kritiserat just ”ett land, två system” policyn på grund av misstro till Kinesiska fastlandet, att de möjligen skulle inkräkta sig och försöka reducera HK befolkningens berättigade demokrati (Levine. S, u.å.). Själva policyns innehåll befattar att HK som stad fick självstyre över sig själva i områden såsom politik och ekonomi, vilket den kinesiska fastlandet inte är så nöjda över då HK har yttrandefrihet, församlingsfrihet bland annat, vilket saknas i fastlandet. Något som HK inte har kontroll över på grund av ”ett land, två system” policyn är internationella ärenden samt Försvarsmakten (SCMP, 2019/12/18, 0:18).
1.1.2
Tidslinje på motståndsrörelsen i Hong Kong
Den aktuella motståndsrörelsen i HK har väckt många känslor och reaktioner hos befolkningen i HK men även över hela världen. Allt började i februari 2018, när en man i 20 årsålder från HK mördade sin flickvän i ett hotellrum i Taiwan. Brottet var i början en lokal händelse och väckte inte mycket uppmärksamhet men ett år senare blev händelsen en början till en lång
protest för befolkningen i HK. Det var inte på grund av händelsen i sig som fick befolkningen i HK att rasa utan på grund av det som föreslogs av den kinesiska regeringen i fastlandet under februari 2019, ett förslag om att förflytta kriminellt misstänkta från HK till andra regioner såsom Taiwan och framförallt till fastlandet, vilket gick emot demokratin och mänskliga rättigheterna i HK (Victor et al., 2019).
Juni 2019: Under denna månad påbörjades motståndsrörelsen få kraft av inte bara enskilda
sociala grupper och organisationer, utan befolkningen som helhet började delta på offentliga protester för att stå emot utlämningsförslaget från fastlandet. I början av månaden samlades ungefär 1–2 millioner protestanter för att marschera från Victoria parken till lagstiftningsrådet. Offentliga verksamheter, CHRF, föreningar, förbund och politiker började strejka utanför lagstiftningsrådet för att visa sitt missnöje och det möttes med att lagstiftningsrådet delegerade makt till polisen, att de skulle hantera säkerheten på området hårt beväpnad.
CHRF meddelade att den officiella protesten skall påbörja onsdagen 12:e juni 2019, och för att få kontroll över protestanterna använde polisstyrkan tårgas och gummikulor på journalister som deltog, pepparsprayade protestanter som fredligt satt stilla och deltog, sköt på protestanter som gick mot de samt misshandlade protestanter på marken med sina batonger. Allt detta var inspelad som video och spreds på sociala medier. Många var allvarligt skadade från protesten och flera avgick från sina arbetsplatser för att de inte ville vara på polisens och regeringens sida som misshandlade medborgarna. På sidan om alla dessa protester sker även fredliga protester där vissa samhällsgrupper står med skyltar riktade till regeringen och ber de att inte skada oskyldiga medborgare. Den första dödsfallet kopplad till protesten rapporterades 15:e juni, 2019. Polisen förklarar dödsfallet som självmord, då offret föll från en byggnad. HK:s verkställande direktör Carrie Lam, bad om ursäkt till allmänheten, att hon har viss del ansvar över de missnöjen och protesterna som tagit plats i HK. Allmänheten var dock inte nöjda med hennes uttal och istället satte upp krav som Carrie Lam skulle besvara tills 20:e juni. Kravet innehöll att återta utlämningsförslaget, bad om att utreda polisen angående brutalitet, ta tillbaka märkningen av protesten som upplopp samt att frigöra de arresterade protestanterna. Under allt detta fick protesten stöd från andra länder, men det uppkom även medborgare som var på polisens sida som tog ner skyltar för protesten och förstörde även minnesplatsen för dödsoffret som föll från byggnaden (HRIC, 2020).
Juli 2019: Juli har varit en period där det har sket flera olika protester oberoende av dag eller
nattid. Protesterna är detsamma med liknande krav från regeringen, att återta utlämningsförslaget, att inte definiera protesterna som upplopp samt frigöra medverkade i protesten som arresterats. Protestanterna har återigen försökt visa regeringen och polisen att de står med varandra och kommer att göra allt de kan för att stoppa utlämningsförslaget att bli till lag i HK.
Motståndet har visat sig i olika former under juli månaden. Man har sett tusentals medborgare protestera på gatorna i HK, tusentals mammor som stödjer den unga generation med skyltar och sina röster där de ber regeringen att inte misshandla dessa unga människor som kämpar för fri-och rättigheter för hela HK. Det har uppstått fredliga som våldsamma protester mot regeringen och polisen, där de öppet visar missnöje av polisbrutaliteten och maktmissbruket. Protestanterna står dagar och nätter utanför lagstiftningsrådet med hopp om att påverka beslutet som regeringen vill ta. Flera självmord har registrerats på grund av protesten där offren lämnat självmordsbrev som stöttar protestanterna som kämpar för demokratin i HK. Återigen används tårgas och gummikulor men under 26:e juli 2019 användes för första gången i HK:s historia svampgranater mot protestanterna. Under alla dessa händelser finns det två grupper som står emot varandra, Pro- Beijing sidan och Pro-demokratisidan (HRIC, 2020).
September 2019: Skadegörelser av många offentliga platser har bekräftats under hela
protestens gång hittills på grund av demonstrationerna. LegCO huset för lagstiftningsrådet har vandaliserats utanför som inne i byggnaden, flera offentliga platser på HK:s gator har fått stora skador som resultat av konflikten mellan protestanter som använder tegelstenar, molotovcocktail samt tunga föremål som hittats på marken och polisstyrkan som använt tårgas, vattenkanoner och gummikulor. Deltagarna i protesten har bett om ursäkt för de platser som de skadat på grund av protesten och även skyddat historiska och värdefulla föremål när de vandaliserade LegCO. Däremot var några deltagare i protesten så missnöjda med regeringen att de kastade den kinesiska flaggan i vattnet från broar (RTHK, 2019), vilket tolkades som brott mot den kinesiska nationella flagglagen och att ha ”utmanat den nationella suveräniteten” (HRIC, 2020).
Carrie Lam meddelade HK om att utlämningsförslaget tillbakadras helt den 9:e september 2019, som bör godkännas av lagstiftningsrådet. Protestanterna tycker dock att det var för sent att ta ett sådant beslut då protesten har eskalerats kraftigt under de senaste månaderna (Pomfret et al., 2019).
Tania Chan uttalade sig på UNHRC:s huvudkontor i Genevé den 16:e september 2019 med följande: “Today marks the 100th day of the movement, but there is no sign the police will
exercise restraint. This is a direct result of the lack of democracy in Hong Kong, as the government is not held accountable for its endorsement of police abuse,” (Nebehay et al.,
2019), med ambitioner att säkerställa medborgarnas rättvisa och mänskliga rättigheter i HK med stöd från UNHRC.
Oktober 2019: 1: a oktober, på gatorna i HK: “There is no National Day celebration, only a
national tragedy,” (Chan, 2019). 23:e oktober, utlämningsförslaget officiellt dras tillbaka av lagstiftningsrådet i HK, vilket protestanterna tog tillfället att fortsätta demonstrationen som en kamp för pro-demokratin (BBC, 2019).
Protesten fortsätter i full styrka under oktober 2019 med ytterligare offentliga demonstrationer som sker nästan dagligen på oberoende tider. Även fast polisen fortsätter att använda våld mot demonstranterna så ger de inte sig och fortsätter att utsätta sig själva för HK:s demokrati.
Några av de många fraser som används av protestanterna var “Liberate Hong Kong, revolution
of our times” (Pang, 2019), “Hong Kongers, Resist!” (香港人！反抗！) (HRIC, 2020) och “five demands, not one less … Don’t think that you can do anything to stop us from going out onto the streets and fighting for freedom and human rights.” (Chan et al., 2019).
Sedan juni 2019 har totalt 2379 arresterats med relation till protesten i HK och det har visat att större andel av arresterade var minderåriga under 18 år (Yu, 2019). Deltagarna i protesten under hela perioden har varit så unga som 12 år gamla upp till 90, vilket väckte missnöje bland regeringen i HK då dessa minderåringar skall vara på skolan under dessa tider. Regeringen bad skolor att rapportera in alla bojkottande elevers personliga uppgifter till dem som en skräcktaktik att få de att hålla sig utanför protesten då många minderåriga deltagare skadades sedan protesten officiellt påbörjades i juni 2019 (HRIC, 2020).
1.2
Syfte och frågeställning
Denna uppsats belyser följande forskningsfrågor: 1. Hur används Youtube som motståndsredskap?
2. Hur förändras motståndet i video-klippen och vad beror det på?
Denna uppsats med hjälp av ett specifikt fall, kommer undersöka sociala median Youtubes vikt som redskap under en motståndsrörelse. Digitalt visuella material har blivit den nya ”trenden” som används i den alltmer globaliserade världen som ett redskap med olika syften. Syftet med denna uppsats blir att redogöra innehållet av visuella material i form av YouTube videos, och på vilket sätt dessa videomaterial presenterades och användes för den aktuella protesten och motståndsrörelsen i Hong Kong under juni 2019 till oktober 2019.
Målet för mig som forskare är att förstå vikten av digitalt visuella materials innebörd i motståndsrörelser, och om det verkligen är ett bra redskap att motstå med.
2
TEORETISK REFERENSRAM
Den teori som uppsatsen kommer att utgå ifrån är motståndsteorin. Under denna kapitel kommer en omfattande introduktion av begreppet motstånd. Följande kommer en bred introduktion av de motståndsformer och motståndstyper som är utvalda för undersökningen som analysredskap. Dessa analysredskap kommer att vara grund för den kodschema som analysprocessen utgår ifrån.
2.1
Motstånd
Motstånd enligt Mona Lilja & Stellan Vindhagen (2009) definieras som:
[…] 1) en handling som utförs av 2) någon i en underordnad position i relation till makten i fråga – eller i solidaritet med någon i en underordnad position (som ställföreträdande motstånd), i 3) en respons till denna makt, där 4) denna handling/respons åtminstone har möjligheten att underminera denna makt (Lilja et al., 2009:51).
Med detta menar författarna att makt och motstånd är något som är beroende av varandra, att motstånd inte existerar utan makt och att makt inte existerar utan motstånd. Däremot argumenterar de att man inte kan kartlägga om orsaken till motstånd är makt eller om motstånd är orsaken till makten, alltså kan man inte veta om ena är det fastställda påverkan eller reaktionen. Man kan förstå relationen mellan makt och motstånd som en slags process där motstånd kan producera makt men även underminerar makten genom att vara ett motstånd (Lilja et al., 2009:53).
Bilginer (2015) uppdelar motstånd i två kategorier i sin avhandling, politiskt och vardagligt motstånd. Både definitionerna förklaras som olika men inte helt olik från varandra, utan själva motståndsformen ligger på olika nivåer. Detta betyder då att ett vardagligt motstånd kan förvandlas till politiskt motstånd men enbart när det vardagliga motståndet passerar en slags gräns över till det politiska motståndet. Bilginer definierar politisk motstånd som:
[…] a collective but not necessarily an institutionalized form 10 of action, the participants of which are usually conscious of their act of resisting, is distinct from everyday resistance, which is an individual or a group behavior or action, the intentionality as well as the recognizability of which is subject to serious questioning (Bilginer, O. 2015:10).
Politisk motstånd enligt Candice Delmas (2013) handlar i helheten om rättvisa, att man motstår för rättvisan. Rättvisan i sig kräver att man gör motstånd när en orättvis system framträder. Motstånd är då något som utövas genom ständigt förändrande handlingar som starkt uttrycker att man vägrar följa och acceptera de orättvisa systemen som den högre makten inför.
Det finns flera olika typer och former av motstånd, vilket i sig klassas som aktiviteter av motstånd. Det kan handla om motstånd i form av demonstrationer, protester, framställning,
bojkott och även i from av civil olydnad. Dessa former av motstånd kan uttryckas i olagliga som lagliga handlingar, utövas på offentliga platser, vara våldsamma eller icke våldsamma, riktar sig till regeringen eller privata aktörer och i kan uttryckas i olika former och typer av handlingar för att framförallt visa sitt missnöje med en viss lag eller den politiska styrelsesystemet (Demas, C. 2013).
2.1.1
Rörelseteori
Inom motstånd finns det två traditionella kategorier i forskningsfältet, rörelseteorin som handlar om den kollektiva, offentliga eller den organiserade motståndet och identitets- och diskursteorin som behandlar den så kallade vardagsmotståndet, vilket refererar till det individuella motståndet. Denna teori har sin främsta fokus på de icke- institutionaliserade kollektiva handlingar såsom protester och mobiliseringar istället för enbart motstånd.
Rörelser som sociala rörelser uppstår på grund av de konflikter som uppstår mellan aktivister som medverkar i rörelsen med de aktörer som har makten i fråga för att i första hand ställa krav på dessa aktörer. Själva rörelsen uppvisar sig synligt och en intressant del av det hela att titta på kan vara just hur gruppen mobiliserar sig och varför genom att närmare titta på gruppens handlingar och andra utlösande faktorer. Motståndet i dessa rörelser kan uttryckas i former av protester, demonstrationer och transformationer (Lilja et al., 2009:61). Så denna teori handlar i helheten om att studera offentliga motståndsrörelser, vilket är relevant för denna undersökning.
2.1.2
Agency
Man kan då ställa sig frågan om varför och när man gör ett motstånd. Först och främst måste man definiera de viktiga förutsättningarna för motstånd, för att sedan förstå varför motstånd sker.
Den första förutsättningen för motstånd enligt Lilja et al., (2009) är agens eller Agency som det kallas på engelska. Här är individen den viktiga deltagaren som både utövar men även reproducerar motståndet, där individen har friheten och möjligheten att göra motstånd, tänka för sig själv och agera och handla med egen vilja (Lilja et al., 2009:53). Man kan förstå begreppet som möjligheten att verkliggöra sina intressen men även dess process och vägen till att man förverkligar den intresse man har i sikt. Lilja et al., (2009) refererar sig till flera andra författare som definierar agens på olika sätt, såsom att agens är ”möjligheten att definiera sina
mål och agera utifrån dessa” och att agens är ”mer än observerbart agerande” som beskrivs
som känslan av agerande och handlingens motivation och mål (Lilja et al., 2009:54).
2.1.3
Empowerment
En annan förutsättning som kopplas med agens är begreppet empowerment, som inte översätts till en svensk definition men förklaras och tolkas enligt Lilja et al., (2009) som viljan av att ta kontroll över sina egna liv. Begreppet riktar sig mot utsatta grupper i samhället som är under förtryck eller har erfarenhet av att vara utsatta.
Empowerment är den kollektiva handlingen där grupper av individer organiserar sig för att göra motstånd mot de förtryck de upplever. Dessa individer har vanligtvis personliga erfarenheter som är lika, vilket är länken mellan de individuella samt kollektiva agerandet och med anledning till detta kan olika motståndsgrupper eller rörelser uppstå.
Den kollektiva handlingen kan beskrivas som politisk mobilisering i statsvetenskapliga sammanhang, där olika identiteter ur olika klasser, könstillhörighet, etnicitet och kultur mobiliserar sig och kollektivt agerar. Här finns två inriktningar som ger karaktär till sociala rörelser, resursmobilisering och identitet. Resursmobilisering har fokus på organisationers mål och dess ledarskap. Med den andra inriktningen vill man förstå just hur de kollektiva aktörerna skapar förenade identiteter och även solidariteter som i sin tur blir viktiga byggstenar för det kollektiva motståndets karaktär (Lilja et al., 2009:56).
2.1.4
Ironi, sarkasm och humor som motstånd
Ett annat sätt att motstå är genom ironi, humor och sarkasm. Ironi är en motståndsstrategi som uttrycks i flera olika former. Dessa former av ironi kan handla om allt ifrån överlevnadsstrategi, skapandet av samhörighet och förändrande strategi enligt Lilja et al., (2009).
Att använda ironi som en slags strategi för överlevnad är inget ovanligt när det utövas ur en underordnad position. Det kan handla om en enskild individ, samhällsgrupper eller alla medborgare i ett land, där ironi används som ett sätt att hålla sitt avstånd från förtryck och orättvisa från en familjemedlem, en organisation eller den politiska regeringen. Ironi kan också vara ett sätt att skapa samhörighet med andra som lider eller drabbas av samma förtryck där man tillsammans ’skrattar åt sina gemensamma erfarenheter’ (Lilja et al., 2009:206) för att känna någon slags trygghet att man inte är ensam genom att få nya och större förståelse av den situation man befinner sig inom. Den sista formen av ironi som motståndsstrategi är att man på ett mer öppet sätt, främst genom en protest uttrycka sig synligt, att man är emot något specifikt och försöka förändra den norm, system eller ordning som styr.
Humor och sarkasm är även en typ av motståndsstrategi där man hånar det system eller regel man är emot för att utmana systemet eller regeln att förändras (Wieslander, M.2019). Man kan uttrycka detta genom ett sarkastiskt sätt uttala och prata om ämnet, personerna eller institutionen man protesterar mot.
2.1.5
Våldsamt och icke våldsamt motstånd
Som det har nämnts i början av avsnittet så finns det flera olika former och typer av motstånd som kan uttryckas på olika sätt. En ganska självklar sätt att definiera om ett motstånd är antingen/eller är genom att titta om rörelsen uttrycks i våldsamt eller icke våldsamt sätt. På så sätt kan man definiera och skilja på en specifik motståndsrörelse för att sedan kunna förstå varför det är antingen/eller, eller om det helt enkelt förändras från att vara en civil olydnad till en mer våldsamt protest.
Civil olydnad, eller icke våldsamt motstånd handlar i helhet om att inte använda fysisk våld mot en annan individ eller en objekt (Pinckney, J. 2016). En icke våldsam protest har vissa egenskaper som kännetecknar dess karaktär, men en exakt definition på begreppet saknas som alla forskare är enliga om då det är nästan omöjligt att mäta vart gränsen går då det inte enbart handlar om visuell och fysisk våld, utan även psykologisk. För att kunna få en djupare förståelse av begreppet, kommer undersökningen utgå ifrån Jonathan Pinckney’s definition av en våldsamt och icke våldsamt motstånd. Pinckney förklarar i sin studie att en icke våldsamt motståndsrörelse kan mätas genom att titta på den individuella och den kollektiva handlingen. Det finns en slags standard på att ha stark disciplin som deltagare i en icke våldsamt rörelse. Främst så gäller det att den som medverkar i rörelsen inte ska använda fysisk våld mot andra individer och att inte vandalisera ett område eller objekt under rörelsens gång. Den som medverkar får även ta hänsyn till att alltid följa den ordning och systematik som rörelsen är planerad utefter genom att samarbeta med protestarrangören och ha respekt för de andra deltagarna genom att inte bryta mot de mål man sätter inför rörelsen.
För att kunna skilja mellan vart gränsen mellan ett våldsamt och icke våldsamt går, så beskriver Pinckney några faktorer som man bör titta på. Det första är att man analyserar om det är några få individer eller om helheten uttrycker sig våldsamt eller disciplinerade. Alltså om majoriteten av den grupp som medverkar i protesten eller demonstrationen är våldsamma i sina handlingar och uttryck, så kan man analysera dessa grupper och den specifika rörelsen för ett våldsamt motstånd. Däremot om enbart några få deltagare är våldsamma i sina handlingar så anses inte hela rörelsen i sig som våldsam på grund av att dessa några få individer inte representerar helheten av rörelsen då dessa individer kan ha gått emot den strategi och mål som protestledaren prioriterar.
Våld kan däremot också användas som ett strategiskt verktyg för ett motstånd. Brandon Ives och Jacob S. Lewis (2020) förklarar i sin artikel From Rallies to Riots: Why Some Protests
Become Violent, att anledningen till att en fredlig protest kan eskaleras till en våldsam uppror
är vanligtvis på grund av hur regeringen agerar mot rörelsen. Det kan vara allt från att regeringen förtrycker den berörda gruppen i rörelsen eller att regeringens försvarsstyrka svarar med vapen och våld mot de som protesterar, som i sin tur leder till att deltagarna måste försvara sig själva med att använda sig av våld tillbaka mot regeringens försvarsstyrka. När en rörelse utspelar sig i längre perioder, är det mycket möjligt att det lutar sig mer åt de våldsamma åtgärderna då det är omöjligt att hålla sig fredliga när regeringen inte vill ta emot de krav som motståndsrörelsen ställer.
2.2
Tidigare forskning
Det finns ett stort utbud av tidigare forskningar inom sociala och motståndsrörelser i HK med tanke på att HK haft flera motståndsrörelser riktade till just den kinesiska regeringen. Ett exempel är Umbrella movement, vilket tog plats under 2014 och var en av de stora sociala rörelsen som blev internationellt känd. Efter att Umbrella movement tog sitt slut så har flera forskare gjort undersökningar om rörelsen och dess relation till sociala medier, vilket är väldigt
intressant och aktuellt för denna uppsats att jämföras med för att man som författare ska kunna ta fram något nytt och bidra till kunskapsmassan inom statsvetenskapen.
Nedan kommer fem olika men ändå lika tidigare forskningar att presenteras och därefter kommer en kort diskussion om just hur denna uppsats kan vara annorlunda än de forskning som redan gjorts med tanke på den metod och verktyg som används i analyseringsprocessen.
2.2.1
Sociala rörelser och sociala medier i Hong Kong
De mest relevanta forskningar inom ämnesområdet är framförallt sociala rörelser i HK, och hur sociala medier har använts under dessa rörelser. Många av de relaterade forskningen handlar just om Umbrella movement och hur sociala medier påverkade medborgarna i HK, på vilket sätt dessa sociala medier användes, hur effektivt sociala medier var under rörelsens period samt vilka sociala medier som användes mest.
Lau et al., (2016) gjorde en undersökning om sociala median Facebooks påverkan i människors hälsa under den politiska rörelsen Umbrella movement. Facebook användes under den tiden som en plattform där man ständigt uppdaterade och diskuterade om rörelsen med de Facebook vänner man hade för att uttrycka sina åsikter. Åsikterna i sig splittrades i två delar där man antingen stöttade på rörelsen eller inte. På grund av de olika åsikterna mellan vänner och bekanta, upplevde många enligt studien att de inte ville ha kvar vissa personer på sociala plattformen som vänner, eller att man själv togs bort från vänners och bekantas Facebook lista. Allt detta resulterade med att man tappade digitala resurser som stöttade rörelsen genom uppdateringar då flera av dessa människor visade symptom som relaterade till ångest och depression. Studien i helhet visar hur sociala median Facebook i relation till Umbrella movement påverkade människors hälsa på ett negativt sätt, genom att samla in data med intervjuer.
En annan liknande undersökning av Facebooks påverkan under Umbrella movement gjordes av Colin Agur och Nicholas Frisch (2019). Enda skillnaden mellan undersökningen av Lau et al., (2016) och denna var att Colin Agur och Nicholas Frisch ville undersöka hur sociala plattformen Facebook användes som redskap för att informera lokalt men även internationellt om händelserna i Umbrella movement. Författarna fick sin datamaterial genom intervjuer med deltagare som var aktiva på Facebook under Umbrella movement, journalister och forskare som skapat eller arkiverat data under rörelsens gång.
Zhongxuan Lin (2016) gjorde också en undersökning om sociala mediers påverkan under Umbrella movement. Här var dock inte enbart Facebook datakällan, utan Zhongxuan’s undersökning tog upp alla olika sorters medier som hen kategoriserar för traditionella, sociala och alternativa medier i HK. Forskningens syfte var framförallt att hitta sambandet mellan sociala rörelser och alla de tre mediesorterna, hur dessa mediesorter användes samt under vilken tidsperiod dessa användes. Undersökningen visade att under Umbrella movement 2014, så var de traditionella medierna såsom nyhetstidningar och nyhetskanaler mer positivt påverkande under rörelsens gång, mest för att nyhetstidningar och kanaler var mest aktiva under tiden. Sociala och alternativa medier var dock rankade som tredje plats med 12,6%
påverkan när det kom till nyhetsspridning jämfört med de traditionella median i form av tidningar, tv nyheter och radio (Lin, Z. 2016:366).
Umbrella movement har många likheter med den aktuella motståndsrörelsen i HK, vilket underlättade inför denna uppsats då det fanns många inspirationer och idéer som kunde utvecklas. Det fanns även andra undersökningar som visade vikten av sociala medier och dess användning som motståndsredskap som nödvändigtvis inte handlade om Umbrella movement. Undersökningen i fråga hade inte teorianknytning med denna uppsats, men själva typen av datamaterialet var närmare denna uppsats än alla de andra undersökningarna i denna avsnitt. Steve Kwok-Leung Chan (2017) använde sig av bildmaterial från Sino-Hong Kong
Express Railway som var uppladdade på Facebook, bloggar och Windows live messanger för
att sedan analysera budskapet och innehållet av dessa bilder. Undersökningen visade att man börjar använda sig av visuella datamaterial, vilket inte är vanligt i statsvetenskapliga forskningar.
Något som inte förväntades var just forskningar om den aktuella motståndsrörelsen i HK. Därför var det extra trevligt när Yidong Wang (2019) hade gjort en undersökning om användning av sociala median Facebook för att sprida den ideologin om den lokala identiteten som medborgarna, men framförallt de unga medborgarna som är den fjärde generationen födda i HK vill bevara och samtidigt hålla en lång distans till den kinesiska fastlandet. Här tittade författaren på hur den fjärde generationens ungdomar uttrycker sig på Facebook med referens till tidigare sociala rörelser men även den aktuella motståndsrörelsen som denna uppsats behandlar.
Något som saknas i dessa tidigare forskningar är just användning av visuella material, inte enbart i bildformat men även i videoformat. Här kan denna uppsats vara en fördel och bidra med något nytt inom området då utifrån de befintliga undersökningar, så finns det många forskningar som kombinerar skriftliga texter på sociala medier med sociala rörelser men ingen som kombinerar sociala medier i form av videoformat med sociala rörelser där man gör en videoanalys av händelsen.
3
METOD OCH MATERIAL
I detta kapitel kommer en presentation av den metod och de material som används för uppsatsen. Som en introduktion till avsnittet kommer en kort beskrivning av uppsatsens forskningsdesign. Sedan kommer en omfattande beskrivning av uppsatsens kvalitativa
metod, innehållsanalys. Följande kommer även urvalsprocessen med
datainsamlingsprocessen presenteras tillsammans med de utvalda videomaterialen och ett kodschema. Sist men inte minst tillkommer ett avsnitt om validitet och reliabilitet
tillsammans med en diskussion om forskningsetiska överväganden inför
3.1
Forskningsdesign
Uppsatsens syfte är som sagt att undersöka sociala median Youtubes inverkan och dess användning som redskap under den aktuella motståndsrörelsen i Hong Kong. Därmed är det mest relevant att göra en fallstudie som enligt Esaiasson et al., (2017) är passande för forskningsfall som utspelar sig i längre tidsperioder med två analysenheter, vilket är granskningen av Youtube filmer under motståndsrörelsen i Hong Kong mellan juni 2019-oktober 2019. Detta betyder att det utvalda fallet kommer intensivt granskas mellan den utvalda tidsramen
3.2
Kvalitativ metod
För denna uppsats är kvalitativa analysmetoder mer passande för att få en djupgående förståelse av hur fallstudien utspelar och förändrar sig under en viss tidsperiod. Det är även relevant att göra en mer kvalitativ studie för att förstå sociala median Youtubes inverkan i en politisk situation, då närgranskning av innehållet i den utvalda videon kommer att vara i fokus för hela undersökningen.
3.2.1
Innehållsanalys
Boréus et al., (2018) refererar sig till Margrit Schreiers när de definierar vad en kvalitativ innehållsanalys är för något. Definitionen lyder följande:
[…] kvalitativ innehållsanalys som en metod för att systematisera beskrivningen inbyggd av kvalitativa data från framgångsrika kategorier delar av ett material med hjälp av ett kodschema (kodningsram). Hon förstår metoden som åtminstone delvis induktiv, vilket betyder att även forskningen startar från förutbestämda breda, teman eller forskningsfrågor låter hen kategorier växa framför din arbetet med kodningen. Termen "kvalitativ innehållsanalys" används också för analysator där kvantifiering ingår men mer komplexa texttolkningar krävs […] (Boréus et al., 2018:50)
Författarna beskriver helt tydligt att en innehållsanalys av textmaterial är möjligt att användas på många olika former av texter. Allt från skriftliga texter, talspråk samt visuella texter i form av bilder och filmer är bara några få av dessa former (Boréus et al., 2018:51). För denna uppsats blir innehållsanalys ett hjälpsamt redskap att analysera och förstå texter i form av Youtube video.
Genom användning av denna metod kommer olika inslag att tas med under analyseringsprocessen. Det kan vara allt ifrån hur vissa ord eller fraser uttalas i videon samt de uttryck som visas i videon och hur det kan vara en faktor för att locka tittare. Det blir en utmaning att försöka analysera och tolka videofilmernas innehåll när man vet att alla aspekter i dessa videofilmer inte kan tas med för att förhålla mig till den begränsning som finns för uppsatsen samt forskningsproblemet (Boréus et al., 2018:80).
Innehållsanalys kan användas för att studera innehåll av texters förändring över tid (Boréus et al., 2019:55), vilket är lämpligt och relevant för denna fallstudie som utspelar sig i en längre tidsperiod. Detta betyder att uppsatsens utvalda datamaterial i form av Youtube videofilmer utspelar sig mellan juni 2019 och oktober 2019 och en systematisk närgranskning av innehåll av dessa videofilmer kommer att vara en viktig faktor som kommer att besvara uppsatsens frågeställning. En annan viktig sak för denna uppsats är ju just sociala median Youtubes inflytande i politiska konflikter, vilket enligt Boréus et al., (2018:84) är innehållsanalys en lämpligt och har använts i tidigare studier om just massmedias makt och inflytande.
För att göra en innehållsanalys av Youtube videofilmer om den aktuella motståndsrörelsen i HK, så behöver vissa steg följas enligt Boréus et al., (2018). Det första steget blir att välja ut relevanta material som kan besvara frågeställningen. Materialen behöver då vara i relevans till den aktuella motståndsrörelsen i HK samt att textformen bör vara i videoformat, då det är det centrala textmaterialet i uppsatsen. Det finns flera olika material med relevans till ämnet om man söker dessa på Youtube och därmed blir avgränsningar till mindre antal material ett viktigt verktyg för att antalet material inte ska vara för mycket eller för få att bearbetas. Det andra steget är att rätt och relevant källa/källor väljs ut. Då metoden kan bearbetas i alla möjliga texter, så är just webbaserade källor väldigt passande och källtypen videofilmer väljs som primärkällan. Författarna skriver i litteraturen att texter från Twitter har varit en ganska populär datakälla med relevans till sociala medier (Boréus et al., 2018:579, men för denna uppsats känns en annan typ av källa som kanske vanligtvis inte används i statsvetenskapliga studier mer intressant att undersöka då sociala medier i helhet har blivit så populärt bland hela världen och därmed är undersökning av alla möjliga typer av sociala medier lika viktiga för att ta reda på dess påverkan i samhälls- och politiska frågor och händelser.
Den tredje viktiga steget för metoden är att göra ett manuellt kodschema (Boréus et al., 2018:58). Dels för att den typ av text som ska analyseras är i videoform, vilket inte ett vanligt datorprogram kan koda dels för att den generella tolkningen är mer komplicerat än en kodning som kräver ordsökningar eller kombinationer av ord. Kodschema ska vara ett viktigt analysinstrument när noteringar ska göras för de utvalda videomaterialets innehåll. För att kunna göra ett kodschema så behöver man ta del av det utvalda materialet i förväg, så att man vet vad som ska ingå i kodningen.
3.3
Strategiskt urval
Insamling av material för denna uppsats sker genom ett strategiskt urval, vilket betyder att materialet väljs ut med avsikt till det specifika fallet i uppsatsen (Esaiasson et al., 2017). Det utvalda materialet ska vara ett underlag för svaret till forskningsfrågan och därmed specifikt och relevant till den aktuella motståndsrörelsen i HK.
Urvalet kommer att beröra två områden, ämne och tid. Urval av ämnet i Youtube videon är direkt relaterad till det specifika fallet i uppsatsen och därmed kommer specifika sökningar ske under datainsamlingsprocessen. Källan för datainsamlingen är även specifikt utvald istället för att göra en generell sökning av motståndsrörelsen i HK på Youtube. Tidsurvalet för uppsatsen
är juni, juni, september och oktober 2019, vilket är specifikt relaterad till tidsperioden för spellistan för datainsamlingen. Den valda spellistan på Youtube kanalen China Uncensored utspelar sig mellan juni, juli, september och oktober 2019, vilket är anledningen till urval av tidsutrymmet för datamaterialet.
China Uncensored är en nyhetskanal där före detta journalister i Kina rapporterar en oredigerad, eller som namnet säger en ocensurerad nyhet om Kina. Grundarna av nyhetskanalen Chris Chappell, Matt Gnaizda och Shelley Zhang bestämde sig år 2012 att lägga upp en plattform där hela världen kunde se vad som egentligen händer i Kina. Konceptet som de vale var främst humor och genom humor engagera omvärlden att ta del av verklighetsbilden av Kina och hur det verkligen går till under regeringen av CCP (China Uncensored, u.å.). Det främsta anledningen till att China Uncensored blev huvudkällan för uppsatsen är på grund av att nyheter om Kina är hårt reglerad och censurerad av CCP, vilket gör det svårt för trovärdigheten av andra nyhetskanaler som är baserade i Kina. Däremot är China Uncensored huvudkontoret placerad i Manhattan, New York och på grund av det kan inte CCP kontrollera över det som kanalen lägger ut då de inte är en kinesisk nyhetskanal. Under analyseringsprocessen nämns det att det finns berättare i livesändningsvideon och det är främst Chris och Shelley som återberättar, förklarar eller beskriver det som händer på plats under videons gång.
3.4
Datainsamling från Youtube
Den digitala plattformen Youtube kommer att vara primära källan samt sökmotorn för videofilmer om den aktuella motståndsrörelsen i HK. Som en medlem på plattformen kan man följa en specifik Youtube konto eller enbart söka fram specifika och relevanta videofilmer som datamaterial för uppsatsen.
Innan uppsatsen startades var källan för datamaterialet förutbestämd och därmed var själva insamlingsprocessen mycket enklare än om man skulle börjat från grunden. Som nämnt ovan är Youtube den plattform som används för att söka fram relevanta källor för min uppsats. Youtube kanalen China Uncensored har många relevanta videoklipp som behandlar nyheter och uppdateringar som berör Asien men framförallt HK.
På plattformen Youtube gjordes en sökning på kanalen China Uncensored på sökfältet längst uppe i mitten på webbsidan. China Uncensored kanalen visas upp som första förslag och för att få tillgång till innehållet så klickar man vidare på länken som leder fram till profilen. För att hitta den relevanta videon som ska användas gick man in på kanalens spellistor och letade fram spellistan ”Live in Hong Kong” med 19 videofilmer med kortast videolängd 15 minuter och 3 sekunder till det längsta med 2 timmar 2 minuter och 21 sekunder.
Då uppsatsen innehåller en tidsaspekt, så filtreras alla 19 video i kategorierna juni, juli, september och oktober. 2 mest visade video ur varje månad väljs ut som datamaterial. Då det inte finns video för augusti månaden under ”Live in Hong Kong” spellistan, så har ett bortfall för augusti månaden gjorts då det inte finns liknande videoform för månaden som liknar
videoformen i juni, juli, september och oktober. Att undersöka annorlunda videoformer än livesändningar kan få problematik under analyseringen då undersökningens kodschema är konstruerad utifrån videoform i livesändningar.
De 8 utvalda videon för undersökningen presenteras i tabell 1 med materialkällan, rubrik för respektive video, datum för respektive videouppladdning, antal visningar för respektive video samt längden på respektive videomaterial.
Tabell 1
Youtube
kanal Videorubrik Uppladdnings-datum Visningar Antal Längd China
Uncensored LIVE IN HONG KONG 2: Chris and Shelley at HUGE Protest | China Uncensored
16 juni 2019 66 130 15:03
China
Uncensored LIVE IN HONG KONG 6: Huge Protest at Police HQ 21 juni 2019 105 928 1:17:26
China
Uncensored LIVE IN HONG KONG 9: Now the Eggs Are Flying 1 juli 2019 53 472 36:31
China
Uncensored LIVE IN HONG KONG 11: Protesters Break into Govt Building
1 juli 2019 119 674 1:06:31
China
Uncensored LIVE IN HONG KONG 12 p1 Anti-Fascism 29 sep. 2019 54 092 20:16
China
Uncensored LIVE IN HONG KONG 12 p2: Tear Gas 29 sep. 2019 80 997 45:01
China
Uncensored LIVE IN HONG KONG 14: Following Riot Police 1 okt. 2019 77 791 26:01
China
Uncensored LIVE IN HONG KONG 16: Protesting Authoritarian Anti-Mask Law
3.5
Kodschema
Figur 1.
Under varje utvald månad kommer fem frågor att besvaras i analyseringsprocessen: 1. Vad är målet med motståndet?
2. Vem är måltavlan/vilka motstår man mot? 3. Vilka grupper allierar sig?
4. Vilka kritiktyper framställs?
5. Hur ser graden av våldsamheten ut?
Fråga 1) ska besvara de mål motståndsrörelsen har under varje månad med teoretiska utgångspunkten Agency. Fråga 2) ska besvara till vem rörelsen riktar sina kritik mot under varje månad med teoretiska utgångspunkten Agency. Fråga 3) ska besvara på vilka de kollektiva alliansen är under varje månad med teoretiska utgångspunkten Empowerment. Fråga 4) ska besvara på den motståndstyp som visas exempelvis genom humor, fördomar, kroppsspråk etcetera med teoretiska utgångspunkten Ironi, sarkasm och humor. Fråga 5) ska besvara om motståndet utövas med våld eller disciplin under varje månad teoretiska utgångspunkten Våldsamt/Icke våldsamt. Dessa frågor ska besvaras med hjälp av de 8 utvalda Youtube filmerna och de teoretiska utgångspunkterna under kapitel 2.
Motståndsrörelsen i Hong Kong
Juni-Oktober 2019. 1.Målet 2.Måltavlan 3.Alliansen 4. Kritiktyper 5.Våldsamheten
3.6
Validitet och reliabilitet
Att utföra uppsatsen på ett tillförlitligt sätt är en självklarhet i en empirisk forskning. Att förverkliga detta behöver man som forskare se till att det inte sker systematiska som osystematiska fel under kodning av material och översättning av teoretiska begrepp till praktiken.
För att minska det systematiska fel som kan uppkomma under översättning av uppsatsens teoretiska begrepp motstånd, så kommer jag att ta hänsyn till resonemangsvaliditet (Esaiasson et al., 2017) som mitt redskap. Här kan jag istället för att försöka operationalisera på egen hand så kan jag istället arbeta kumulativt och använda mig av en redan operationaliserad översättning av begreppet motstånd som en väl etablerad tidigare forskare har använt sig av i sin studie. Däremot måste jag ta hänsyn till att alltid relatera begreppet till uppsatsens innehåll och ämne för att inte ”rulla på i gamla hjulspår” (Esaiasson et al., 2017:61).
Det andra viktiga i detta avsnitt är att reliabiliteten i uppsatsen bör vara hög, vilket menas att det inte ska uppstå slumpmässiga eller osystematiska fel under insamling och bearbetning av datamaterial. Detta kan ske när mina anteckningar är för slarvigt skrivet under analysering av utvalda videomaterial samt under överföring av datamaterial i tabeller (Esaiasson et al., 2017:64). För att undvika dessa slump och slarvfel kan jag som forskare se till att jag inte är för stressad eller trött när jag antecknar när jag går igenom mina utvalda videofilmer så att inga missförstånd eller tolkningsfel sker under analyseringsprocessen. Att gå igenom uppsatsens alla avsnitt minst två gånger blir nödvändigt för bästa möjliga trovärdighet.
3.7
Forskaretik
Då datainsamlingen för denna uppsats sker via videomaterial som redan finns offentligt uppladdad och är tillgängligt för alla Youtube medlemmar, behöver man inte ta större hänsyn till sekretess av personuppgifter. Däremot betyder det inte heller att man får använda materialet hursomhelst i uppsatsen och istället ta reda på de etiska aspekter som kan beröra materialets innehåll, personerna i videon och alltid tänka på känsligheten av innehållet. Då materialet för uppsatsen är i videoform som är öppet för så finns det inte omfattande seriösa etiska överväganden som man behöver ta hänsyn till men det kan finnas personer i videon som uttrycker sig att vilja vara anonyma. Vetenskapsrådet (2018) har presenterat en rad generella forskningsetiska aspekter som relaterar till min forskningsuppgift, vilket jag valt att gå efter. Det handlar framförallt om att i relation till min forskningsuppgift så måste jag tänka på kvaliteten av min uppsats, där man som forskare visar kvalité under studiedesign, metodik och bearbetning av material. Det handlar även om att på ett ärligt, rättvist och på ett objektivt sätt genomföra min undersökning samt ha respekt till de involverade deltagarna i mitt studiematerial såsom tidigare forskare, objekt i videomaterialet och ta ansvar över mitt eget verk.
4
ANALYS
Under detta kapitel kommer en analys av de 8 utvalda videon att göras. Då videon är tidsbaserat kommer delkapitlen med respektive månad att finnas. Under delkapitlen kommer de två utvalda videon för varje månad att analyseras med dess videorubrik som avsnittsrubrik. Innehållet under varje delkapitel är enligt det som visas i video-klippen.
4.1
Juni
Figur 2. Studio Incendo, (2019, juni 16). Wikimedia.
4.1.1
LIVE IN HONG KONG 2: Chris and Shelley at HUGE protest
Under juni, som är perioden för denna video, har målet med motståndsrörelsen varit att protestera mot utlämningsförslaget som HK regeringen hade tagit fram. Utlämningsförslaget för befolkningen i HK hade en större betydelse än enbart förslaget i sig, utan det handlade om att friheten och demokratin i HK var i fara. Budskapet i protesten var att HK medborgarna inte var emot ”one country, two systems” policyn men att de skulle behålla sina fri och rättigheter genom att stoppa regeringen i HK som försöker gå emot folkets vilja. Här kan man se en tydlig form av politisk motstånd där folket i HK kollektivt motstår regeringens lagförslag. Lagförslaget skulle betyda en otrolig stor demokratiförlust för hela HK, vilket tyder
på att det inte är en vanlig vardagsmotstånd enligt Bilginer (2015), utan det förmedlas klart och tydligt att målet för motståndet kretsar runt det politiska.
Personen som protestanterna specifikt riktade sitt missnöje mot var Carrie Lam, som representerade HK regeringen. Det kunde man enkelt förstå utifrån de slagord som ropades högt av protestanterna, att hon ska avgå från sin position helt enkelt. Carrie Lam hade inte enbart lyssnat på HK folket, hon var inte heller så omtyckt på grund av att hon inte var folkvald, utan var vald som ledare från Beijing för att fastlandet ska kunna ha koll över HK regeringen. Det finns tydliga konflikter mellan HK:s chefsminister Carrie Lam och protestanterna och motståndsrörelsens upplagda krav riktas direkt mot Carrie Lam då hon bör enligt hennes position ha makten att genomföra de krav som folket ställer.
Det finns däremot ingen specifik grupp som leder rörelsen, utan det syns att alla samhällsgrupper samlas tillsammans för att vara en del av rörelsen för att stötta dess syfte och motiv. I videon syns deltagare i alla möjliga åldrar, kön och till och med familjer med sina småbarn tog del av rörelsen. Det har tydligt visats och diskuterats på videon att det inte är en grupp av människor som deltar utan det har blivit till en allmän samhällsrörelse där alla var med. Här kan man definitivt gå tillbaka till punkt 2.1.4 då empowerment, som är det kollektiva handlingen i en motståndsrörelse, är i fokus. Det handlar inte om enskilda grupper eller enskilda individers intressen utan det har blivit en större samhällsfråga där samhället som helhet medverkar och visar sitt stöd till protesten.
I videon kan man se att protestanter ständigt ropar högt ut specifika slagord såsom ”Carrie Lam, step down!” och ”Hong Kongers, add oil!”. Man kan säga att den redskap de använde var deras egna röster, att de måste bli hörda av regeringen i HK och Carrie Lam. Det var mycket muntligt motstånd i samband med marschen mot LegCO, vilket var ett sätt att visa att medborgarna i HK inte var nöjda med att regeringen sköt upp debatten om utlämningsförslaget och ville ta bort lagförslaget helt istället.
Deltagarna i protesten var väldigt många och tog över flera parallellgator mitt i HK center. Det fanns inga poliser i sikte under marschens gång och deltagarna höll till den generella rutinen, att det ska vara en fredlig protest utan våld. Att mäta våldsamheten enligt Pinckney’s standard på punkt 2.1.6 i denna video var inte så svårt med tanke på att videon enbart visade en del där folket marscherade och barnfamiljer syntes till på plats. Den kollektiva handlingen var klart och tydligt på den icke våldsamma kategorin då ingen fysisk våld användes mot andra individer samt ingen vandalisering av fastigheter syntes under hela videons gång. Även fast det inte fanns en tydlig ledarskap för protesten, respekterade alla deltagare den oskrivna systematiken, att det ska vara en fredlig protest mot Carrie Lam.
4.1.2
LIVE IN HONG KONG 6: Huge Protest at Police HQ
Motståndsmålet under denna video var att protestera mot polisstyrkan och kräva polisen att släppa ut de arresterade protestanterna från demonstrationen under 12:e juni 2019. Totalt arresterades 32 personer och 5 av dessa personer anklagades för ”rioting”, d.v.s. uppror. Empowerment återkommer i denna video med en mycket starkare budskap, att kollektivet i motståndsrörelsen är starka tillsammans. Ingen lämnas utanför och alla stöttar varandra då
det finns ett stort gemenskap mellan protestanterna, att helt tillbakadra utlämningsförslaget. En utsatt grupp av människor ur protestanterna arresterats av poliser och stämplats med ”riot”, vilket skapar känslighet bland alla deltagare i protesten då det inte riktigt handlar om enskilda människor, utan känsligheten ligger på att polisen stämplat den kollektiva mobiliseringen som ”rioting”. Att kalla protesten för ”riot” var något som deltagarna i protesten starkt reagerade negativt mot, vilket också var en anledning av att de demonstrerade utanför HK polisens huvudkontor. Protestanterna krävde att ta tillbaka anklagelsen om ”riot” anmärkningen samt krävde att en ordentlig utredning av polisbrutalitet mot protestanter skulle ske, då polisstyrkan ska ha använt fysisk våld mot protestanter under 12:e juni 2019.
Måltavlan under denna period enligt videon var specifikt HK polisen då demonstrationen höll plats utanför HK polisens huvudkontor på Wan Chai i HK. Polisens behandling och agerande var inte rättvist, enligt deltagarna i protesten. Att motstå för rättvisa är också en del av den politiska motståndsformen enligt Delmas (2013) och detta kunde förklara varför måltavlan var annorlunda och specifikt denna gång.
Deltagarna i protesten var lika varierande som i den första videon men en mer specifik förklaring och bild på vilka grupper av människor som fanns på plats visades i den här videon. Det var framförallt journalister och unga vuxna som var synliga i videon, vilket även bekräftades av berättaren i videon, att majoriteten av protestanter var unga studenter i gymnasiet och högskolan. Det är väldigt intressant att rörelsen ibland var uppdelade mellan samhällsgrupper, att majoriteten av deltagarna tillhörde en specifik grupp av människor som i detta fall var ungdomar. Man kan börja spåra individuella som kollektiva intressen, att helheten handlar om att motstå HK regeringen men samtidigt är den allierade gruppen väldigt specifikt, vilket kanske kan förklaras av både agens och empowerment, då det verkar finnas något i rörelsen som upprör just unga deltagare och får de att reagera starkare än andra åldersgrupper. Organiseringen och samarbetet i protesten var något som gick väldigt smidigt och allt var välbetänkt och planerat. Några exempel är:
• Alla hade med sig paraplyer som skydd
• Ständigt uppdaterade på AirDrop genom att sända ut påminnelser att dricka mycket vatten under värmen och att man skulle ”presist until the end” (China Uncensored, 2019-6-21, 17:57) • Flaskor med dricksvatten delades ut till protestanter flera gånger
• Kylremsor delades ut till protestanter för att kyla ner nacke, panna och annat i värmen
• Kort med information om protestanternas rättigheter delades ut ifall någon skulle behöva åka till sjukhuset. Det har hänt fall av arrestering när protestanter hamnade på sjukhus, vilket är integritetskränkning enligt HK lag.
• Astmainhalatorer delades ut till protestanter • Mat och handfläkt delades ut till protestanterna
Man kan se varierande typer av motstånd i denna video. Muntliga motstånd med höga rop av slagord såsom ”Release”, ”Shame on the corrupt police!”, ”There are no rioters, only dictatorship” och ”withdraw the extradition bill” kan höras under hela videon. Slagordet var direkt riktad till HK polisen, att HK polisen måste släppa ut de arresterade protestanterna och sluta kalla protesten för uppror. Det syntes även symboliska kritik mot HK polisen då vissa protestanter i massan pekade mittenfingret mot HK poliser som tittade ut genom byggnadens
fönster. Ytterligare en typ av kritik som ofta uppkom under videons gång var att man skämtade och ironiserade om polisen och sig själva som en del av protesten. Under protestens gång uppladdades bilder av polisen på Facebook där bilderna var tagna ur en vinkel där man nästan skulle tycka synd om dem, vilket berättarna i videon kommenterar följande: ”Yeah, I think everyone’s really sad for the police. They are the victims here” (China Uncensored 2019-6-21, 7:27), ” it’s like poor police, they have been barricaded inside their own building […] which by the way is a very nice and tall buildning” (China Uncensored 2019-6-21, 37:10).
Videon visar tydligt att det är en fredlig protest då ingen fysisk våld används av protestanterna. Deltagarna står utanför HK polisens huvudkontor utan att kasta föremål eller vandalisera området. Däremot syns polisen filma protesten från byggnaden, vilket oroade många då filmerna kunde användas för att identifiera protestanter och möjligen straffa dem lagligt i framtiden. På grund av detta syntes nästan alla på plats att ha på sig ansiktsmask och annat som man kunde gömma bakom för att inte bli igenkänd på filmen.
4.2
Juli
Figur 3. Lueng, T. (2019, juli 1). Wikimedia.
4.2.1
LIVE IN HONG KONG 9: Now the Eggs Are Flying
Inspelningen av videon sker på den dagen som regeringen i HK och Beijing firar årsdagen för HK:s överlämning till Kina, vilket är vanligtvis en protestdag i HK folket. Denna gång var årsdagen ännu mer känslig då en större motståndsrörelse var igång där man starkt kritiserade
regeringens överlämningsförslag och Carrie Lams hantering av folkets krav. Målet för motståndet fortsatte att vara kollektivt och i helhet riktad mot HK regeringen och Carrie Lam att överlämningsförslaget skulle helt och hållet dras tillbaka.
Det syns inte tydligt vilka som är på plats och protesterar i videon då inspelningen på videon sker från den sida där polisen står på. Det hade visat sig att närvaro av mediapress var en stor anledning till att spänningen mellan protestanter och polisen inte eskalerade sig, då polisen var helt medvetna att omvärlden tittade på och därmed inte ville visa något negativt ur sitt håll. Genom applikationen Telegram, har protestanterna uppdaterat varandra om det som behövs på olika områden, vilket var allt ifrån dricksvatten till att meddela de andra om vart protesten rörde sig mot och vad som skulle hända näst. Här använder deltagarna sociala medier som kommunikationsverktyg för att nå ut till helheten, vilket är väldigt intressant ur rörelseteorins perspektiv, där mobilisering sker även ständigt på sociala plattform, vilket ger en snabbare reaktion och hantering av situationen som det syns på videon.
Berättarna i videon använder oftast humor och sarkasm för att hålla sig positiva i den omständighet de befinner sig i. Man kunde höra milda skämt emellan berättarna där de försöker pigga upp varandra för att inte dras in i den spänning som tog över området. En av berättarna skämtade om att han hittade en fin souvenir när han tog upp en bortglömd paraply från marken där protestanter hade varit. Man ironiserade att man hade fina stunder emellan när ena berättaren torkade bort ägg som protestanterna kastade från den andra berättaren som blev träffad av ägget.
Jämfört med de föregående videon, så hade stämningen blivit mer allvarligare. Tegelbrickor ur trottoaren hade slitits ut, polisstyrkan var beväpnade med bättre skyddsutrustningar, området var fullt av polis och ambulansbilar, en blev svårt skadad och flera arresterades av polisen. Det syns ingen tecken på fysisk våld men protestanterna kastade ägg på polisen, vilket polisen lugnt hanterade genom att skydda sig med sina utrustningar utan några svårigheter eller tecken på besvär. Dock gissar berättarna att den som kastar äggen kan vara någon som medvetet försöker skapa konflikt mellan polisen och protestanterna då äggkastet var väldigt onödigt i situationen.
4.2.2
LIVE IN HONG KONG 11: Protesters Break into Govt Building
Genom sina handlingar ville protestanterna få sina röster hörda. Dock lyssnade inte regeringen på protestanternas krav och vilja, utan nekade och ignorerade folkets begäran. Som resultat av regeringens dåliga hantering av situationen, var protestanterna tvungna att ta annorlunda åtgärder än det de hittills gjort. Protestanterna kunde inte fortsätta med fredliga protesten, utan bröt sig in på LegCO byggnaden med målet att få regeringen att lyssna på protestanternas krav. På grund av regeringens ignorans så kände folket att de inte längre var säkra i sitt samhälle och var i behov av att ta tag i situationen på eget hand, vilket är ett tydligt sätt av agens enligt punkt 2.1.3. Som sagt har fredliga protester inte fungerat för att få regeringens uppmärksamhet och det enda sättet som protestanterna tyckte var vettigt att agera genom var att med egen vilja och risk, skapa en situation där regeringen inte längre kan ignorera. Syftet med inbrottet i LegCO var dock inte självklar i början då det inte fanns någon självklar plan eller direktiv meddelades senare inifrån byggnaden att så många som möjligt
